1 MAJ 2025 – 30 APRIL 2026

Års- & hållbarhets-

redovisning

2025/26

Innehåll

01. Introduktion

Æ Om Systemair ......................................................... 3

Æ Året i korthet .......................................................... 4

Æ VD har ordet ........................................................... 6

Æ Fem skäl att investera ........................................... 8

Æ Produkter och lösningar ....................................... 10

02. Strategi

Æ Drivkrafter och trender ........................................ 12

Æ Strategiska prioriteringar .................................... 13

Æ Finansiella mål ....................................................... 14

Æ Hållbarhetsmål ...................................................... 15

Æ Värdeskapande ...................................................... 16

03. Marknad

Æ Marknadsområden ................................................ 18

Æ Produktutveckling ................................................. 20

Æ Produktionsanläggningar .................................... 22

04. Hållbarhet

Æ Kunskap ger framsteg .......................................... 24

Æ Hållbarhetsstrategi ............................................... 25

Æ Energieffektiva investeringar ............................. 26

Æ Friskare luft för folkhälsan .................................. 27

Æ En attraktiv arbetsplats ........................................ 28

Æ Vi tar ansvar ............................................................ 29

05. Styrning

Æ Aktien och aktieägare ......................................... 31

Æ Bolagsstyrningsrapport ...................................... 34

Æ Bolagsstyrning ..................................................... 40

Æ Riskhantering ....................................................... 44

Æ Förvaltningsberättelse ....................................... 47

06. Finansiella rapporter

Æ Ekonomisk redovisning ...................................... 54

Æ Finansiella noter .................................................. 62

Æ Revisionsberättelse ............................................ 90

Æ Revisors granskningsberättelse

av hållbarhetsrapporten .................................... 93

Æ Nyckeltal & definitioner ..................................... 95

07. Hållbarhetsrapport

Æ Allmänna upplysningar ...................................... 97

Æ Miljöinformation ................................................. 108

Æ Social information ............................................... 132

Æ Ansvarsfullt företagande ................................... 145

Æ ESRS-index samt datapunkter relaterade

till annan EU-lagstiftning ................................... 148

08. Årsstämman

Æ Årsstämma ........................................................... 153

Bolagsstyrningsrapporten är en del av koncernens förvaltningsberättelse.

Den formella årsredovisningen som innehåller förvaltningsberättelse och finansiella rapporter omfattar sidorna 34–43, 47–89

och 97–152. Hållbarhetsrapporten, som ingår i förvaltningsberättelsen på sidorna 97–152, utgör bolagets och koncernens

lagstadgade hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen samt European Sustainability Reporting Standards (ESRS).

INTRODUKTION OM SYSTEMAIR

Ventilations-

produkter i

toppklass

Systemair erbjuder marknadens bredaste sortiment av

högkvalitativa och energieffektiva ventilationsaggregat,

fläktar, luftridåer samt produkter för luftdistribution och

luftkonditionering.

Affärsidé

Vår affärsidé är att med enkelhet och pålitlighet som kärnvärden

utveckla, tillverka och marknadsföra energieffektiva ventilations-

produkter av hög kvalitet. Med affärsidén som bas och våra kunder i

fokus är vår ambition att erbjuda leveranssäkerhet, god tillgänglighet,

hållbarhet och hög kvalitet.

Stark företagskultur

Systemair har sina rötter i Skinnskatteberg, Sverige, där bolaget

grundandes av Gerald Engström 1974. Här ligger också vårt

huvudkontor. Idag har vi 7 400 medarbetare i 51 länder i Europa,

Nordamerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika. Koncernen

omfattar ett 90-tal bolag. Systemair börsnoterades på Nasdaq

Stockholm och är idag på listan för större bolag.

Varumärken

Koncernens produkter marknadsförs främst under varumärkena

Systemair, Frico, Fantech och Menerga.

12,5 miljarder SEK

i omsättning

7 400

medarbetare

länder med egen

verksamhet

produktions-

anläggningar i

19 länder

135

exportmarknader

= Länder med produktion

och säljbolag

= Länder med säljbolag

= Systemairs huvudkontor i

Skinnskatteberg, Sverige

INTRODUKTION ÅRET I KORTHET

Året i korthet

Nyckeltal 2025/26 2024/25 2023/24 2022/23 2021/22

Nettoomsättning Mkr 12 502,7 12 301,5 12 256,6 12 057,9 9 634,5

Tillväxt % 1,6 0,4 1,6 25,2 13,1

Organisk tillväxt % 6,1 2,0 4,1 15,9 12,7

Rörelseresultat Mkr 1 133,8 1 100,4 963,0 1 401,4 769,8

Rörelsemarginal % 9,1 8,9 7,9 11,6 8,0

Justerad rörelsemarginal % 9,4 9,1 8,8 9,2 8,5

Vinstmarginal % 8,4 7,7 7,1 10,7 7,7

Justerad vinstmarginal % 8,7 7,9 8,0 8,3 8,2

Avkastning på sysselsatt kapital % 15,8 14,8 14,2 20,1 14,5

Justerad avkastning på sysselsatt kapital % 16,2 15,1 15,6 16,2 15,4

Resultat per aktie före utspädning Kr 3,67 3,27 3,10 5,00 2,61

Resultat per aktie efter utspädning Kr 3,67 3,27 3,10 5,00 2,61

Justerat resultat per aktie före utspädning Kr 3,84 3,39 3,68 3,58 2,86

Justerat resultat per aktie efter utspädning Kr 3,84 3,39 3,68 3,58 2,86

Eget kapital per aktie före utspädning Kr 29,43 27,70 27,14 25,32 18,34

Eget kapital per aktie efter utspädning Kr 29,43 27,67 27,13 25,31 18,34

Soliditet % 61,8 61,5 57,7 54,7 45,5

Utdelning per aktie Kr 1,45 1,35 1,20 1,10 0,90

Antal anställda vid periodens utgång 7 408 6 729 6 616 6 587 6 660

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

25/2624/2523/2422/2321/22

9,1

8,9

7,9

11,6

8,0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

25/2624/2523/2422/2321/22

9,4

9,1

8,8

9,2

8,5

200

400

600

800

1 000

1 200

25/2624/2523/2422/2321/22

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

25/2624/2523/2422/2321/22

INTRODUKTION ÅRET I KORTHET

Nettoomsättning, Mkr Tillväxt omsättning, % Organisk tillväxt, %

Justerad EBITDA, Mkr/

Justerade EBITDA-marginal, %

Justerat rörelseresultat Mkr/

Justerad rörelsemarginal, %

Kassaflöde från den löpande

verksamheten, Mkr

INTRODUKTION VD HAR ORDET

ROBERT LARSSON, VD SYSTEMAIR

Ett år med

styrkebesked

En summering av Systemairs gångna verksamhetsår 2025/26 befäster bilden av ett tillväxt-

bolag. Omsättningen uppgick till 12,5 miljarder SEK, en organisk tillväxt på 6,1 procent, och det

justerade rörelseresultatet steg till 1 170 miljoner. Det är glädjande att vi kan visa lönsam tillväxt

trots en osäker geopolitisk omvärld med krig i både Europa och Mellanöstern samt ökade tariffer

på många marknader.

När jag tog över som VD för Systemair i januari 2026 slogs jag

av företagets mycket starka företagskultur, ett företag som

drivs av stark entreprenörsanda. Systemair anses vara flexibla

och vi anpassar oss snabbt till nya förutsättningar, vilket

innebär att vi kan dra nytta av de nya möjligheter till lönsam

tillväxt som uppstår. Jag är övertygad om att det är tack vare

vår decentraliserade organisation, där beslut fattas nära våra

kunder.

Vår företagskultur präglas också av själva grundidén bakom

vår allra första produkt; kanalfläkten. Installationen blir

enklare och det är ett effektivt sätt att transportera luft. Att

gå raka vägen, utan omvägar, har blivit en viktig ledstjärna i

vår företagskultur.

En framtidsbransch

Systemair erbjuder marknadens bredaste produktsortiment

och våra produkter används bland annat i kontor, industrier,

sjukhus, parkeringsgarage, vägtunnlar och bostadshus.

Forskning visar att välventilerade lokaler ökar välbefinnande

och effektivitet – och energieffektiva ventilationssystem

utgör en viktig pusselbit för EU:s mål om energieffektiva

byggnader fram till år 2030 och 2050.

Systemair satsar kontinuerligt på att ta fram nya, bättre

produkter och vi lägger stor vikt vid energieffektiva

produkter som höjer inomhusluftens kvalitet samtidigt som

fastigheters energibehov sänks. Jag vill särskilt lyfta fram

våra nyutvecklade ventilationsaggregat med integrerade

värmepumpar, en allt-i-ett-lösning för uppvärmning, kylning,

värmeåtervinning och ventilation, designad för energieffektiv

och enkel användning.

Fördubbla vår omsättning

Jag rekryterades med målsättningen att fördubbla netto-

omsättningen inom sju år. Målsättningen är att uppfylla

eller överträffa vårt tillväxtmål om 10 procent i genom-

snittlig årlig omsättningstillväxt över en konjunkturcykel. I år

uppgick vår organiska tillväxt till 6,1 procent, i en marknad

som får räknas som relativt svag. Det innebär att jag ser stor

potential att ta marknadsandelar både i Europa där vi redan

idag har stark marknadsnärvaro, men också på marknader vi

bara börjat bearbeta. Internt stärker och effektiviserar vi vår

säljorganisation för att bättre kunna förstå kundens behov

samtidigt som vi drar nytta av den digitalisering som pågår.

Systemairs andra finansiella mål är att uppnå 10 procent

rörelsemarginal. Under de senaste 12 månaderna uppgick

den justerade rörelsemarginalen till 9,4 procent att

jämföra med 9,1 procent året innan. Jag ser potential att

öka marginalerna ytterligare. Vi ser för närvarande över

och renodlar våra större organisationer, så att vår sälj-

organisation kan fokusera på säljprocessen och fabriker på

produktionsprocessen. Det skapar ett ökat driv inom både

tillväxt och effektivitet.

INTRODUKTION VD HAR ORDET

Expansion

Vår strategi att äga våra produktionsfastigheter innebär att vi kan

investera långsiktigt i våra anläggningar för att stärka vår leverans-

kapacitet, öka vår energieffektivitet och minska våra egna koldioxid-

utsläpp. Exempelvis har våra solceller producerat mer än 3,2 miljoner

kWh i år, en ökning med 13 procent jämfört med föregående år.

Mer egen solkraft sänker inte bara utsläppen, det minskar även våra

kostnader och ökar värdet på våra fastigheter.

Vi har under de senaste åren sett stark tillväxt i Indien. Det senaste

året har vår verksamhet i Indien kompletterats med förvärvet av

Nadi Airtechnics Ltd., en ledande indisk tillverkare av industrifläktar.

Nadis produkter kompletterar vårt befintliga lokala produktutbud

inom fläktar, och vi ser stor potential för bolaget och bedömer att

det finns goda möjligheter till synergier och fortsatt tillväxt i Indien.

En annan region som växer är Mellanöstern. Vi har investerat i vår

fabrik i Saudiarabien och kan idag erbjuda ventilationsprodukter som

tillverkas lokalt nära kunden.

Vår starka balansräkning ger gott om utrymme för fler framtida

investeringar och strategiska förvärv. Större investeringar pågår även

i Sverige, Slovakien och Norge.

Jag tror på fortsatt fin utveckling för ventilationsbranschen och ser

fram emot att få bidra till lönsam tillväxt i detta välskötta bolag.

Robert Larsson,

VD och koncernchef

6,1 %

organisk tillväxt

12,5 miljarder SEK

nettoomsättning

1 170miljoner SEK

justerat rörelseresultat

INTRODUKTION FEM SKÄL ATT INVESTERA

Fem skäl

att investera

i Systemair

En investering i Systemairs aktie är en

investering i Europas största leverantör av

ventilationsprodukter med marknadens

mest kompletta produktutbud. Vi har en

tydlig ambition att öka vår lönsamhet och

fördubbla bolagets storlek inom sju år.

Marknadsutsikterna är goda och drivs av

trender som urbanisering, ökad efterfrågan

på modern hälso- och sjukvård, energi-

effektivisering och klimatmål, samt digital

transformation och AI.

Bransch i

tillväxt

Allt fler flyttar in till städerna och urbaniseringen ställer

ökade krav på ren inomhusluft och behaglig temperatur,

både i nybyggen och i äldre hus. EU:s klimatmål har

lett till omfattande program där ventilationsaggregat

och värmepumpar ska förbättra ventilations- och

uppvärmningseffektiviteten i bostäder och offentliga

byggnader.

Stigande omsättning

och vinst

Systemair är ett tillväxtbolag vars affärsidé och decentraliserade

affärsmodell har resulterat i en stadigt stigande omsättning

och vinst. För att stå starka i framtiden återinvesteras en stor

del av vinsten i produktutveckling, ökad produktionskapacitet,

hållbarhetssatsningar och strategiska förvärv.

Marknadsledande i

Europa

Vårt breda produktutbud och starka lokala närvaro

har gjort Systemair till Europas ledande leverantör

av ventilationsprodukter. Vår tillväxt är organisk,

kompletterad med selektiva förvärv i enlighet med

vår uttalade investerings- och förvärvsstrategi.

Hållbar

utveckling

Hållbarhet är allt mer integrerad i verksamheten. Systemairs

ventilationslösningar är energi- och kostnadseffektiva och när

våra ventilationsprodukter återvinner värme och kyla minskar

byggnadens totala energibehov och utsläpp av koldioxid.

Under året har flera produkter lanserats som använder R-744

(koldioxid) som köldmedel, vilket har minimal klimatpåverkan,

är fritt från PFAS, giftfri och icke brandfarligt. Bolaget har

godkända vetenskapligt baserade utsläppsmål genom

Science Based Targets initiative (SBTi).

Riskspridning

Systemair är en global koncern med decentraliserad struktur.

Vi exporterar till 135 länder, har egna säljbolag i 51 länder

och 27 produktionsanläggningar i 19 länder. En regional

produktion tillsammans med en global och diversifierad

kundbas sprider den geografiska och branschmässiga

risken. Företagskulturen är stark och vi har en styrnings-

och kontrollhantering som kontinuerligt identifierar och

säkerställer efterlevnad av tillämpliga regelverk inom

internationell handel.

INTRODUKTION

Träningskedja satsar

på bra luftkvalitet

När man tränar är bra kvalitet på luften väldigt viktigt – luften man

andas påverkar såväl prestation som hälsa.

Systemair har skrivit avtal med Europas största fitness-

franchise, som finns i 12 länder, om att leverera Geniox

luftbehandlingsaggregat till deras träningscenters för att

säkerställa energieffektivitet och bra kvalitet på luften.

Gymkedjan har över 2 150 klubbar och runt en miljon

medlemmar. Från 2026 kommer mer än 50 träningscenters per

år få Geniox-aggregat installerade i Nederländerna, Belgien,

Luxemburg, Frankrike, Tyskland och Spanien. Fler länder kan

tillkomma senare.

”Ren och frisk luft gör att man orkar mer, återhämtar sig

snabbare och mår bättre. Vi är glada över att kunna bidra med

detta till fitnesskedjans medlemmar”, säger Olle Glassel,

VP Sales på Systemair.

Geniox-aggregaten är flexibla, modulära och kan anpassas efter

det lokala behovet. De är energieffektiva, har låga driftkostnader

och lång livslängd. Styrsystemet ACCESS gör det enkelt att

koppla in, konfigurera och styra aggregaten, så att man får

optimal ventilation och samtidigt behåller kontrollen över sin

energiförbrukning.

Ren och frisk luft gör att man

orkar mer, återhämtar sig

snabbare och mår bättre

INTRODUKTION PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

Bra ventilation

gör skillnad

Hög kvalitet på luften bidrar till god hälsa och ökad livskvalitet. Men ventilation handlar om

mer än bara frisk luft, ibland ska den även skydda personal, produktionsprocesser och känslig

utrustning. Ventilation från Systemair gör skillnad.

Våra ventilationslösningar är certifierade enligt de högsta produktstandarder som finns på den

globala marknaden. Systemair erbjuder energieffektiva ventilationslösningar som återvinner både

värme och kyla, vilket inte bara innebär bättre luft inomhus utan också lägre energianvändning och

minskade koldioxidutsläpp. Våra smarta styr- och reglersystem är utvecklade för att upprätthålla

ett förstklassigt inomhusklimat och smidig drift året om. Energieffektiv ventilation är bra – såväl för

människan som plånboken och miljön.

Se var våra produkter och lösningar gör skillnad:

Bostäder

Systemairs bostadsaggregat – för allt från villor till större lägenhetshus – erbjuder en balanserad

ventilation och värmeväxlare som är tysta, energieffektiva och tar liten plats. Till samtliga aggregat

kan man koppla funktionella, uppkopplingsbara styrenheter som styr luftflöde och temperatur i

olika rum.

Kontor och offentlig miljö

Bra inomhusluft ger effektivare personal. Systemairs ventilationslösningar i form av fläktar och

luftbehandlingsaggregat skapar ett välavvägt och energieffektivt inomhusklimat till kontor och

offentlig miljö.

Industri och verkstad

Optimal industriventilation bidrar till sund arbetsmiljö, säker drift och minskad energianvändning.

Systemair erbjuder allt från luftbehandlingsaggregat och brandklassade fläktar till frånluftsfläktar,

utvalda och dimensionerade för att uppfylla olika industristandarder.

INTRODUKTION PRODUKTER OCH LÖSNINGAR

Hotell- och besöksnäring

Systemair erbjuder ett brett utbud tysta, energieffektiva och väldesignade ventilationslösningar med

hög prestanda till såväl köket och matsalen, som till hotellrummet och trapphuset.

Sjukhus

Sjukhus ställer extra höga krav på luftens kvalitet, temperatur och hygien. Systemairs produkter

och lösningar säkerställer en optimal kvalitet på inomhusluften med hjälp av en kombination av

ventilationssystem, hygiencertifierade enheter och högeffektiva filterlösningar för bland annat

operationssalar.

Skolor

Forskning visar att välventilerade klassrum har en direkt inverkan på välbefinnande, koncentration

och hälsa hos både elever och lärare. Systemairs ventilationslösningar arbetar tyst och effektivt för

utmärkt kvalitet på inomhusluften.

Infrastruktur och transport

Våra ventilationslösningar för infrastruktur- och transportmiljöer omfattar bland annat tunnelfläktar,

som uppfyller brand-, säkerhets- och energikrav, och jetfläktar, som används för att ventilera bort

avgaser, styra luftflöden i stora öppna garage, samt hantera brandgasventilation vid brand.

STRATEGI DRIVKRAFTER OCH TRENDER

Megatrender

som driver

utvecklingen

Ventilation är avgörande för hälsa,

komfort och energieffektivitet.

Systemairs globala produktsortiment drivs

av megatrenderna urbanisering, ökad

efterfrågan på modern hälso- och sjukvård,

hållbarhet samt digitalisering och AI. Dessa

skapar starka drivkrafter för att uppnå

energieffektiva lösningar och förbättrad

kvalitet på inomhusluften.

1. Urbanisering

Inflyttning till städerna ökar efterfrågan på

effektiva ventilationslösningar, i synnerhet till

flerbostadshus, kontor och offentliga miljöer.

2. Efterfrågan på modern

hälso- och sjukvård

Efterfrågan på modern hälso- och sjukvård innebär

en ökad efterfrågan på filtrering, rening, styrda luft-

flöden och dokumenterad luftkvalitet i sjukhusmiljö.

Medvetenheten har även ökat angående luftburna

smittor.

3. Hållbarhet

Klimatomställning och energieffektivisering

Hela 40 procent av det globala energibehovet utgörs

av byggnader. Här är ventilation, värme och kyla en

av de största energiposterna, vilket gör ventilations-

branschen central i omställningen för att minska

klimatpåverkan. Skärpta energikrav i byggnormer,

EU:s klimatmål och taxonomin samt ett ökat fokus

på livscykelanalyser och hållbara material. Vi ser

ett stort fokus på värmeåtervinning, behovsstyrd

ventilation och smarta system som minimerar

energiförluster.

Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi

Ventilationssystem ska inte bara vara energieffektiva

utan också hållbara över tid. Som exempel kan ses

återbruk av kanaler och aggregat, materialval med

lägre klimatavtryck, samt produkter med längre

livslängd och enklare service.

4. Digitalisering och styrsystem

Ventilationsbranschen går mot digitala,

uppkopplade system som integreras med värme

och kyla, energilagring och solceller. Ventilation blir

därmed en del av ett större ekosystem i byggnader

som har fjärrstyrning, sensorer som mäter CO₂,

fukt och temperatur där styrenheter kan optimera

luftflöden i realtid.

5. Byggbranschens förändring

Byggbranschen rör sig mot ett modulärt och

industriellt byggande, där ventilationssystem måste

vara mer standardiserade, modulära och enklare att

installera. Mer avancerade produktlösningar, högre

krav på energieffektivitet, enkel installation och

tillförlitlig drift bidrar till att ventilationsbranschen

utvecklas och konsolideras.

STRATEGI STRATEGISKA PRIORITERINGAR

Fem

strategiska

prioriteringar

Systemair har en stark företagskultur som bygger på en

gemensam värdegrund. Oavsett var i världen vi arbetar

drivs vi av vår mission: “We create better air. Everyday.

Worldwide.”

Systemairs strategi baseras på en omvärldsanalys. Fem

strategiska prioriteringar lyfts fram för att vi ska nå våra

finansiella mål.

Attraktivt erbjudande baserat på

standardiserade plattformar

Vi erbjuder ett brett utbud av kvalitetsprodukter som

bygger på energieffektiva, standardiserade plattformar.

Produkterna möjliggör uppkoppling mot överordnade

styrsystem.

Effektivt verksamhetsupplägg

med ständiga förbättringar

Vi förbättrar fortlöpande vår lönsamhet med hjälp

av stordriftsfördelar och effektiv produktutveckling

centrerad kring standardisering. Vi har en stark lokal

närvaro där beslutsfattandet är decentraliserat.

Verksamheten stärks av gemensamma värderingar,

processer och system.

Stark position som drar

nytta av strukturell tillväxt

Vi har en global och diversifierad kundbas, vilket ger

oss en stabil och motståndskraftig grund för lönsam

tillväxt och en aktiv förvärvsagenda. Systemair är vårt

huvudvarumärke – andra varumärken används när dessa

har en tydlig affärsfördel.

Hållbar och framtidssäker verksamhet

Vi ser till produktens hela livscykel, för att öka

resurseffektiviteten och minska klimatavtrycket. Vår

serviceverksamhet arbetar för att optimera produkter i

drift och verkar för långsiktighet och hållbarhet.

Medarbetarutveckling och starka relationer

Vi är en attraktiv arbetsplats med en inkluderande kultur

där medarbetarutveckling och entreprenörsanda främjas.

Detta hjälper oss att bygga starka relationer internt och

externt med expertis och tillit som grund.

1,6

0,4

1,6

25,2

13,1

25/2624/2523/2422/2321/22

9,4

9,1

8,8

9,5

8,5

25/2624/2523/2422/2321/22

61,8

61,5

57,7

54,7

45,5

25/2624/2523/2422/2321/22

STRATEGI FINANSIELLA MÅL

Finansiella mål

Mål

Måluppfyllelse

Kommentarer

Tillväxt

10 %

Den genomsnittliga årliga

omsättningstillväxten över en

konjunkturcykel ska uppgå till

minst 10 procent.

Tillväxt, %

1,6 %

Målet inkluderar både organisk tillväxt

och förvärv. Den genomsnittliga

omsättningstillväxten de senaste tio åren

har varit 7,7 procent per år. Tillväxten ska

uppnås genom produktutveckling och

ökade marknadsandelar samt breddat

produktsortiment genom förvärv eller

nystartade bolag.

Lönsamhet

10 %

Den genomsnittliga rörelsemarginalen

över en konjunkturcykel ska uppgå till

minst 10 procent.

Justerad rörelsemarginal, %

9,4 %

De senaste tio åren har rörelsemarginalen

i genomsnitt uppgått till 7,8 procent och

till 9,1 procent under de fem senaste åren.

Bolagets bedömning är att pågående

omstruktureringsåtgärder, befintlig

struktur och produktprogram i övrigt ger

goda förutsättningar att uppnå målet.

Finansiell ställning

30 %

Soliditeten ska inte understiga

30 procent.

Soliditet, %

61,8 %

Den finansiella ställningen är god och

soliditeten uppgick till 61,8 procent per

den 30 april 2026. Bolaget utvärderar

kontinuerligt möjligheter till strategiska

förvärv och vår finansiella ställning

ger utrymme till fortsatta förvärv och

investeringar.

Aktieutdelning

40 %

Med hänsyn till Systemairs tillväxt-

ambitioner är målet för utdelningen

cirka 40 procent av resultat efter skatt.

Styrelsen föreslår att årsstämman den

27 augusti 2026 beslutar om en utdelning

på 1,45 kr (1,35) per aktie. Exkluderat

för aktier som för närvarande innehas av

bolaget, motsvarar det en utdelning om

300,9 Mkr (280,4). Den föreslagna

utdelningen motsvarar 39,4 procent av

koncernens nettoresultat.

3,29

3,34

3,11

2,47

2,24

2,09

2,08

0,00

1,00

2,00

3,00

4,00

19/ 20 20/ 21 21/ 22 22/ 23 23/ 24 24/ 25 25/ 26

23,5%

24,1%

23,8%

23,5% 23,5%

18%

20%

22%

24%

26%

21/ 22 2 2/23 23/24 24/ 25 25/ 26

17,2

14,8

8,7

7,1

21/ 22 22/ 23 23/ 24 24/ 25 25/ 26

STRATEGI HÅLLBARHETSMÅL

Hållbarhetsmål

Systemair har tre prioriterade hållbarhetsmål som även redovisas kvartalsvis. För Systemairs

övriga mål inom hållbarhet hänvisas till sidorna 26–29 samt hållbarhetsrapporten.

50 %

minskad utsläppsintensitet

inom scope 1 och 2 till 2030/31

Utsläppsintensitet scope 1 & 2

(Ton CO

e/Mkr KSV)

Systemairs mål att halvera sin utsläppsintensitet till 2030/31, med basår 2019/20,

kommer att utgå framåt och istället kommer enbart det absoluta utsläppsmålet inom

scope 1 och 2 gälla, som godkänts av Science Based Targets initiative (SBTi). Målen är

likartade och har ungefär samma ambitionsnivå.

För utsläppsintensitetsmålet blev utfallet för 2025/26 2,08 t.CO

e/MSEK, innebärande

en total minskning på 37 procent jämfört basåret 2019/20. Absoluta utsläpp har minskat

med 10 procent jämfört basåret för SBTi 2023/24. För båda målen baseras scope 2

utsläpp på market-based metoden.

Reduktionen över tid har främst uppnåtts genom energieffektiviseringar,

produktionsoptimering samt investeringar i solcellsanläggningar. Våra solceller har i år

producerat 3 210 000 kWh, en ökning med 13 procent jämfört med föregående år. Det

har resulterat i minskade utsläpp på cirka 1130 ton CO

under året.

25 %

kvinnliga ledare till 2025/26

Andel kvinnliga ledare

För Systemairs mål om fler kvinnliga ledare till 2025/26, att nå 25 procent, kan

konstateras att målet inte fullt har uppnåtts. I slutet av året uppgick andelen kvinnliga

ledare till 23,5 procent.

Systemair har fortsatt en ambition att på lång sikt öka andelen kvinnliga ledare och har

därför förlängt det tidigare målet om att uppnå 25 procent kvinnliga ledare.

Systemair arbetar med flera åtgärder för att uppnå en långsiktigt positiv utveckling.

Bland annat med ett mentorskapsprogram för kvinnliga anställda.

-15 %

arbetsrelaterade skador som

leder till sjukfrånvaro (LTIFR)

Arbetsrelaterade skador med

sjukfrånvaro, LTIFR

Systemair strävar efter att inga arbetsrelaterade skador ska ske och särskilt inte de som

leder till sjukfrånvaro. Målet för 2025/26 var att minska arbetsrelaterade skador med

sjukfrånvaro med 15 procent per år, enligt LTIFR (Lost Time Injury Frequency Rate).

För 2025/26 är utfallet 7,1 innebärande samma utfall som tidigare år. Den positiva

trend som pågått under flera år har planat ut, framåt är ambitionen att göra ytterligare

insatser för att förbättra utfallet. Ett nytt mål har satts, att halvera LTIFR till 2030/31

gentemot årets utfall. Ett fortsatt ökat fokus på uppföljning med ett systematiskt

utbildningsarbete och investeringar i säkerhetsutrustning ska leda till ytterligare

reduktion av arbetsrelaterade skador.

STRATEGI VÄRDESKAPANDE

Vi skapar värde

Systemairs affärsmodell bygger på ett helhetserbjudande kring

högkvalitativa ventilationsprodukter utifrån standardisering,

leveranssäkerhet och tillgänglighet. Vi sätter kundens behov först

och lägger stor vikt vid att erbjuda energieffektiva produkter

som höjer kvaliteten på inomhusmiljön samtidigt som de sänker

fastigheters energibehov.

Hela värdekedjan

Systemair bedriver sin verksamhet med högt ställda krav på

ansvarstagande och etiskt agerande, från leverantörer och vår

egen verksamhet till de som köper och använder våra produkter.

Vi arbetar aktivt för att möta ökade krav inom miljö, sociala och

affärsetiska frågor längs hela värdekedjan.

IAQ

Indoor Air Quality (IAQ)

är ett vanligt använt

uttryck för kvaliteten

på inomhusluften

kWh

Byggnadens energibehov

i kilowattimmar (kWh)

har en direkt koppling till

koldioxidutsläppen

Trippeleffekt i drift

Lägre totalkostnad, bättre inomhusklimat och minskade

utsläpp för våra kunder. Våra produkter har ofta ett långt

liv och då är det naturligt att vårt största värdeskapande

sker när de är i drift.

Design och produktutveckling

Vår produktutveckling görs med hållbarhet

i fokus, till exempel genom att välja rätt

material och skapa energieffektiva lösningar

med förutsättningar för enkelt underhåll.

Inköp

Vi säkerställer ansvarsfulla inköp genom

att ställa krav på, och ha ett nära

samarbete med, våra leverantörer.

Tillverkning

Systemair fokuserar på säkerhet

och optimerar kontinuerligt sin

försörjningskedja för att upprätthålla

dess effektivitet och pålitlighet.

Leverans Installation

Drift

Våra produkter är driftsäkra,

energieffektiva och spelar en viktig

roll för att minska energibehovet

och samtidigt förbättra kvaliteten på

inomhusluften.

Service

Våra produkter ska vara enkla att

underhålla, uppgradera och reparera, för

ökad livslängd och optimerad drift.

Optimerad resursanvändning

Vi verkar för att alla steg i en produkts

livscykel är så resurseffektiva som möjligt.

STRATEGI

Efterfrågestyrd

ventilation

När Hermann Vogl Heizung und Sanitär GmbH i Tyskland planerade sitt nya huvudkontor skulle kontor, mötesrum,

verkstäder och lagerutrymmen bilda en sammanhängande helhet. Tanken var också att visa hur modern byggteknik kan

förena effektivitet och komfort med en hållbar framtid.

Huvudkontoret fick ett högpresterande klimatskal, ytburna

värme- och kylsystem och det 700 m² stora lagret fick

termiskt aktiverade betongbjälklag, som försörjs av en

luftvattenvärmepump. Klimatskalet är tätt och rummens

användning förändras med kort varsel.

”Konventionella ventilationssystem är helt enkelt inte

utformade efter hur byggnaden faktiskt används”,

konstaterade Thomas Vogl. ”Systemairs koncept RAV-

Control (Room Air Volume Control) är annorlunda då fasta

luftomsättningsnivåer ersätts med realtidsstyrda, behovs-

baserade luftflöden.” Friskluft tillförs centralt, medan varje

rum fungerar som en individuellt reglerad frånluftszon, där

sensorer övervakar temperatur, luftfuktighet och valfritt

CO₂ och VOC (flyktiga organiska föreningar). När luft

kvalitetsgränser överskrids justeras luftflödet automatiskt

tills optimala inomhusförhållanden återställs.

Systemet bygger på Systemairs SAVE VSR 500 luft-

behandlingsenhet och RAV-fördelnings modul med sensorer

och motoriserade spjäll. ”Idag spelar det ingen roll om två

personer sitter i ett mötesrum eller tio – luftkvaliteten

förblir stabil”, säger Vogl.

Tydlig effekt

Realtidsstyrda, behovsbaserade luftflöden minskar den

totala tilluftsvolymen, vilket kan innebära energibesparingar

på upp mot 30 procent, samtidigt som komforten ökar.

Systemet innebär något högre initiala investerings-

kostnader – men ur ett livscykelperspektiv är den lägre

energiförbrukningen och den förbättrade effektiviteten

starka argument. Styrsystemet RAV-Control kan integreras i

fastighetsautomation och stödjer övervakning, uppkoppling

och långsiktig optimering.

Efter den framgångsrika implementeringen i den egna

anläggningen har Hermann Vogl Heizung und Sanitär

GmbH tillämpat konceptet i flera kommersiella projekt.

”Behovsstyrd ventilation är ingen teknisk detalj – den

förändrar i grunden hur en byggnad presterar över tid.”

16 %

Norden

45 %

Västeuropa

13 %

Östeuropa & OSS

11 %

Nordamerika

15 %

Mellanöstern, Asien,

Australien och Afrika

MARKNAD MARKNADSOMRÅDEN

MARKNAD

Europas ledande leverantör

av ventilationsprodukter

Systemair är Europas ledande leverantör av ventilationsprodukter tack vare sitt breda

produktprogram och starka lokala och regionala närvaro som innebär att vi kan erbjuda bättre

tillgänglighet och högre leveranssäkerhet.

Våra produkter och lösningar saluförs under ett antal varumärken där Systemair, Frico, Fantech

och Menerga är våra huvudvarumärken.

Varumärket Systemair omfattar ett brett

sortiment av högkvalitativa ventilations-

produkter som fläktar, produkter för luft-

distribution, produkter för luftkonditionering

och ventilationsaggregat för både komfort- och

säkerhetsventilation. Systemair har en stark

position som en ledande tillverkare av energi-

effektiva ventilationsprodukter.

Under vårt varumärke Fantech utvecklar,

konstruerar och marknadsför vi ventilations-

lösningar i Nordamerika. Produkterna säljs till

återförsäljare i USA och Kanada av egna säljare

och agenter. Varumärket Fantech använder

vi för bostadsmarknaden medan varumärket

Systemair används för kommersiella projekt där

behovet av energieffektiva lösningar är stort.

Med varumärket Frico erbjuder Systemair

helhetslösningar med produkter för luftburen

uppvärmning och vi är marknadsledande inom

luftridåer och luftburen värme i Europa. Frico

finns representerat i 70 länder via dotterbolag

eller distributörer. Varumärket står för 80 års

samlad erfarenhet av att utveckla produkter

som ger kunderna behagligt inomhusklimat.

Menerga är ett marknadsledande varumärke

i Europa för ventilationsaggregat inom

segmenten simhallar, precisionsventilation

och datacenterkyla. Bolaget grundades 1980

och produkterna marknadsförs i hela Europa

med Tyskland som största marknad.

- 10

- 5

25/2624/2523/2422/2321/22

- 5

25/2624/2523/2422/2321/22

- 5

25/2624/2523/2422/2321/22

- 10

- 5

25/2624/2523/2422/2321/22

MARKNAD MARKNADSOMRÅDEN

Andel av omsättning

Nettoomsättning,

tillväxt %

Tillväxt

Organisk tillväxt

Kommentar

Norden

16 %

-2,6 %

-0,5 %

Försäljningen i Norden

minskade under räkenskapsåret

med 2,6 procent jämfört med

föregående år. Inom regionen var

utvecklingen god på de svenska

och finska marknaderna. De norska

verksamheterna påverkas av ett

fortsatt lågt bostadsbyggande

och i Danmark är marknaden

för kommersiellt byggande för

närvarande inne i en utmanande

period. Justerat för valutaeffekter

minskade försäljningen inom

regionen med 0,5 procent.

Västeuropa

45 %

3,6 %

7,9 %

Försäljningen på den västeuropeiska

marknaden ökade under räkenskaps-

året med 3,6 procent jämfört

med föregående år. Justerat för

valutaeffekter ökade försäljningen

med 7,9 procent. Bland annat

uppvisade marknaderna i Grekland,

Schweiz och Österrike tillväxt under

året. Den tyska marknaden, som är

Systemairs enskilt största marknad,

uppvisar tillväxt om än på låga

nivåer. Under året har en omstruktu-

rering av delar av den tyska sälj- och

serviceorganisationen genomförts

till en engångskostnad om 22,9 Mkr.

Östeuropa & OSS

13 %

7,7 %

11,3 %

Försäljningen i Östeuropa och OSS

ökade under året med 7,7 procent

jämfört med föregående år.

Försäljningsutvecklingen var i

synnerhet god i Polen, Tjeckien

och Slovakien. Justerat för valuta-

effekter ökade försäljningen med

11,3 procent.

Nordamerika

11 %

-6,0 %

3,3 %

Försäljningen i Nordamerika mins-

kade under året med 6,0 procent

beräknat i svenska kronor jämfört

med föregående år. Justerat

för valutaeffekter och förvärv

ökade dock försäljningen med

3,3 procent. Försäljningen ökade

på den amerikanska marknaden

medan den minskade något på

den kanadensiska. Den ameri-

kanska marknaden försörjs till viss

del av produkter tillverkade vid

våra kanadensiska anläggningar.

Under slutet av året har tullarna vid

flera tillfällen förändrats och fler

förändringar är att vänta vilket gör

marknaden volatil. Vår utgångspunkt

är att i möjligast mån föra tullarna

vidare genom prishöjningar. Med

en lokal produktion i USA finns

också möjligheter att flytta delar

av tillverkningen för att undgå

varaktiga effekter av införda tullar.

Mellanöstern, Asien,

Australien och Afrika

15 %

2,2 %

6,7 %

Försäljningen i Mellanöstern, Asien,

Australien och Afrika ökade med

2,2 procent jämfört med samma

period föregående år. Justerat för

valutaeffekter och förvärv ökade

försäljningen med 6,7 procent.

Indien, Australien och delar av

Mellanöstern visade god tillväxt

under året. Den turkiska marknaden

har varit svag under året.

MARKNAD PRODUKTUTVECKLING

PRODUKTER OCH UTVECKLING

Uppkopplade

energieffektiva lösningar

– precis vad marknaden efterfrågar.

Systemair erbjuder marknadens bredaste produktportfölj och

under året lanserades ett antal nya produkter. Vi vill särskilt lyfta

fram den fortsatta utvecklingen av Systemair Access control,

som möjliggör fjärrstyrd uppstart och utökad trendloggning för

att optimera driften. Det innebär även att Systemair kan erbjuda

snabbare och mer effektiv support.

Effektiv och behovsanpassad rumsstyrning av ventilation har

presenterats med sensorer för bland annat temperatur, tryck,

och relativ fuktighet.

Nya produkter inom brandsäkerhet har lanserats, bland annat ett

cirkulärt backströmningsskydd och inom axialfläktar har motorer

med EC (Electronic Control) lanserats för modern och effektivare

reglering.

Menerga har under året visat ett helt nytt kompakt luft-

behandlingsaggregat för effektiv ventilation, uppvärmning och

avfuktning av inomhuspooler och spa-anläggningar. Aggregatet

är energieffektivt, erbjuder tillförlitlig fuktkontroll och har en

värmepump som använder ett köldmedium som uppfyller de nya

strängare miljökraven.

Inom värmesystem har Frico lanserat nya infravärmare

som förlänger utesäsongen med tidlös design och smart

uppvärmning, samt ett komplett sortiment av vattenburna

fläktluftvärmare, utvecklade och tillverkade i Sverige.

Systemairs produktutvecklingsprocess utgår från insikter om

kundbehov, trender, de nya teknikernas möjligheter och tar

hänsyn till myndighetsregleringar gällande energieffektivitet,

koldioxidavtryck och liknande, vilka kan skilja sig åt mellan

marknader.

Systemair har valt att ta en aktiv roll i certifierings-, standardi-

serings- och branschorganisationer för att identifiera framtida

krav och möjligheter på ett tidigt skede.

Systemair har även goda kontakter med nationella och

internationella forskningsinstitut och myndigheter.

Redan 1996 blev Systemairs laboratorium i Skinnskatteberg

Europas första AMCA-certifierade labb där luftflöde och ljud

testades. Sedan dess har företaget certifierade laboratorier i

Tyskland, Indien och USA, vilket visar vårt globala fokus på hög

teknisk prestanda och kvalitet.

MARKNAD

Menerga vann utmärkelsen

Årets Värmepumpsinnovation

På ATMOspheres Europakonferens vann Systemairs bolag Menerga utmärkelsen Årets

Värmepump för luftbehandlingsaggregatet CO₂mpass med integrerad värmepump.

Aggregatet avfuktar offentliga simhallar, samtidigt som det värmer upp bassängen och

levererar tappvarmvatten.

Utmärkelsen lyfter fram företag som utvecklar teknologier utifrån naturliga köldmedel,

vilka har eller väntas få stor betydelse på marknaden. Luftbehandlingsaggregatet

CO₂mpass använder R744 (koldioxid) som köldmedel, vilket har minimal klimatpåverkan,

är fritt från PFAS, giftfri och icke brandfarligt.

”Vi är mycket glada över denna utmärkelse. ATMOsphere är en global, oberoende

organisation som driver på utvecklingen av användning av naturliga köldmedel, vilket

gör denna utmärkelse extra betydelsefull. För oss är detta en milstolpe som visar vårt

engagemang för hållbar innovation", säger Robert Larsson, VD på Systemair. Menergas

luftbehandlingsaggregat CO₂mpass har en unik alltiettdesign som kombinerar

energieffektivitet, komfortabel inomhusluftkvalitet och, sist men inte minst, miljövänlig

teknik som stödjer den gröna omställningen.

Menergas CO₂mpass optimerar komforten samtidigt som energianvändningen minskar

betydligt, och understryker att bra kvalitet på inomhusluften inte behöver ske på

bekostnad av effektivitet.

En milstolpe som visar

vårt engagemang för

hållbar innovation

MARKNAD PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Fördelar

med regional

produktion

På Systemair är vi stolta över vår starka regionala förankring.

Vi har 27 produktionsanläggningar i 19 länder. Att vi finns nära

våra kunder innebär att vi kan hjälpa dem bättre, transporterna

blir kortare, koldioxidutsläppen mindre och leveranserna säkrare.

Systemairs utgångspunkt är att vi så långt som möjligt ska äga

våra produktionsanläggningar, vilket ger oss större möjlighet att

investera för att påverka både arbetsmiljö samt en hållbar och

effektiv produktion. Systemair investerar långsiktigt i sina anlägg-

ningar för att minska de egna koldioxidutsläppen, bland annat med

solceller och konvertering till värmepumpslösningar för att ersätta

fossil uppvärmning.

Totalt uppgår de ägda anläggningarna till mer än 330 000 m

, till ett

bokfört värde om 1,5 miljarder kronor.

produktions-

anläggningar globalt

330 000 m

ägda anläggningar

Produktionsanläggningar

Nordamerika Ägandeform Fläktar

Bostads-

ventilation

Ventilations-

aggregat

Luftridåer och

värmeprodukter

Produkter för

luftdistribution Brandskydd

Garage-

och tunnel-

ventilation Filter

Lenexa, Kansas, USA, 14 600 m

Ägd

Tillsonburg, Kanada, 11 800 m

Ägd

Bouctouche, Kanada, 12 300 m

Ägd

Norden

Eidsvoll, Norge, 8 500 m

Ägd

Skinnskatteberg, Sverige, 52 000 m

Ägd

Hässleholm, Sverige, 10 000 m

Ägd

Århus, Danmark, 23 000 m

Ägd

Västeuropa

Waalwijk, Nederländerna, 8 200 m

Ägd

Langenfeld, Tyskland, 3 900 m

Hyrd

Windischbuch, Tyskland, 26 900 m

Ägd

Milano, Italien, 11 450 m

Ägd

Fuenlabrada, Spanien, 7 800 m

Hyrd

Móstoles, Spanien, 22 600 m

Hyrd

Östeuropa & OSS

Ukmerge, Litauen, 31 400 m

Ägd

Pardubice, Tjeckien (2 fabriker), 17 600 m

19 200 m

Hyrd/ägd

Bratislava, Slovakien, 12 000 m

Ägd

Maribor, Slovenien, 17 500 m

Ägd

Dilovasi, Turkiet, 28 000 m

Ägd

Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika

Johannesburg, Sydafrika, 6 000 m

Hyrd

Greater Noida, Indien, 15 700 m

Ägd

Hyderabad, Indien, 20 000 m

Hyrd

Chennai, Indien (NADI Airtechnics), 10 000 m

Ägd

Kuala Lumpur, Malaysia (2 fabriker), 16 000 m

2 000 m

Ägd/hyrd

Melbourne, Australien, 2 200 m

Hyrd

Riyadh, Saudiarabien, 8 000 m

Ägd

MARKNAD PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

HÅLLBARHET

Kunskap ger

framsteg

Systemairs hållbarhetsåtagande inkluderar miljömässiga, sociala och

affärsetiska frågor. Vi menar att verkliga framsteg nås genom att alla

företagsfunktioner utvecklar kunskap och förståelse för sina viktigaste

hållbarhetsfrågor.

Vi är stolta över att våra energieffektiva produkter och lösningar gör verklig

skillnad i att minska fastigheters energianvändning och därmed bidrar till

minskade växthusgasutsläpp. Systemair lägger också stor vikt vid miljö- och

klimatfrågor i den egna verksamheten och värdekedjan. Vi fortsätter till exempel

att investera i solcellsanläggningar och arbetar kontinuerligt med att energi-

effektivisera och minska utsläppen från vår produkttillverkning.

Sociala och affärsetiska frågor omfattar både ett ansvarstagande inom vår egen

verksamhet, våra externa partners och samhället i stort. I vår egen verksamhet

är arbetsplatssäkerheten högsta prioritet och vi arbetar strukturerat med att

minska antalet skador. Lika möjligheter för alla är en annan central fråga som är

grundläggande för en attraktiv arbetsgivare. Systemair verkar i en global kontext

och vi arbetar aktivt med att se till att vi har rätt processer på plats för att

upprätthålla ansvarsfulla affärer gentemot våra kunder och leverantörer.

I år presenterar vi även vår första kompletta hållbarhetsrapport enligt EU:s nya

direktiv för hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting Directive

(CSRD).

Systemair stödjer

UN Global Compact

Systemair respekterar

de 10 principerna om

mänskliga rättigheter,

arbetsrätt, miljö och

antikorruption

28 %

av vår omsättning

klassas som hållbar

enligt EU:s taxonomi

HÅLLBARHET HÅLLBARHETSSTRATEGI

Hållbarhetsstrategi

Systemairs övergripande strategi har brutits ner i en specifik hållbarhetsstrategi.

Den baseras på ett ramverk som definierar hur vi ska driva utveckling och förändring.

Ramverket består av fyra fokusområden med utvalda kärnfrågor, baserade på vad som

är väsentligt för Systemair.

Systemair stödjer Agenda 2030 och 10 av de 17 globala målen för hållbar utveckling.

Fokusområden Kärnfrågor Mål

Koppling till FN:s globala mål

för hållbar utveckling

Hållbar

verksamhet

Æ Minska utsläpp

Æ Förbättra energieffektiviteten

Æ Värna om miljön

Æ Minska absoluta utsläpp inom scope 1 och 2 med 42 procent år 2030/31, med 2023/24 som

basår, samt nå nettonollutsläpp senast år 2050/51.

Æ Förbättra energieffektiviteten i vår produktion med 5 procent per år.

Æ ISO 14001-certifiera alla våra produktionsanläggningar senast 2030/31.

Hållbara

produkter

Æ Energieffektiva lösningar

Æ Bättre inomhusluft

Æ Livscykelperspektiv och

resurseffektivitet

Æ Minska absoluta utsläpp för användning av sålda produkter (scope 3) med 25 procent år

2030/31, med 2023/24 som basår, samt nå nettonollutsläpp senast år 2050/51.

Æ Genomföra dedikerade insatser för att öka medvetandet om vikten av bra inomhusluft och

samverka med forskning.

Æ Varje år öka antal miljödeklarationer (EPD).

Hållbar

arbetsplats

Æ Arbetsplatssäkerhet

Æ Kompetens- och

medarbetarutveckling

Æ Lika möjligheter och en

inkluderande kultur

Æ Minska skador som leder till sjukfrånvaro (LTIFR) med 50 procent senast 2030/31,

med 2025/26 som basår.

Æ Varje år ska personalomsättningen vara i nivå med branschsnittet.

Æ Öka andelen kvinnliga ledare till 25 procent.

Ansvarsfullt

företagande

Æ Ansvarsfull och etisk verksamhet

Æ Bekämpa korruption

Æ Ansvarsfull leverantörskedja

Æ Alla anställda ska genomgå utbildning i uppförandekoden.

Æ Noll incidenter av korruption.

Æ Alla våra största och nya leverantörer har åtagit sig att följa vår leverantörskod.

Gäller ej de förvärv som görs från 2027.

HÅLLBARHET HÅLLBAR VERKSAMHET

HÅLLBAR VERKSAMHET

Energieffektiva

investeringar

Systemair har som målsättning att äga produktionsanläggningarna, vilket ger

oss större möjlighet och incitament att förbättra våra anläggningar. Vi investerar

kontinuerlig i våra egna produktionsfastigheter för högre energieffektivitet, lägre

utsläpp och bättre miljöprestanda överlag.

I vår norska anläggning har vi färdigställt en investering i en coil-anläggning för

högre resurseffektivitet och mindre plåtspill, upp till 12 procent mindre spill ger

minskade kostnader och minskad miljöpåverkan. Vi är stolta över att vår anläggning

i Dilovasi, Turkiet, är LEED-Gold-certifierad och den i Greater Noida, Indien, är LEED

Platinum-certifierad.

Framsteg under året

Kärnfrågor Mål Framsteg och utfall

Minska utsläpp

Systemair arbetar för att minska utsläppen av

växthusgaser från den egna verksamheten.

Minska absoluta utsläpp inom scope 1 och 2 med

42 procent år 2030/31, med 2023/24 som basår,

samt nå nettonollutsläpp senast år 2050/51.

Absoluta utsläpp har minskat med 10 procent jämfört basåret för SBTi 2023/24. För utsläpps-

intensitetsmålet blev utfallet för 2025/26 2,08 t.CO

e/MSEK, innebärande en total minskning på

37 procent jämfört basåret 2019/20. Detta mål utgår framåt.

Reduktionen över tid har främst uppnåtts genom energieffektiviseringar,

produktionsoptimering, investeringar i solenergi och en ökning av eldrivna fordon.

Förbättra energieffektiviteten

Systemair strävar efter att förbättra

energieffektiviteten i produktionsanläggningarna.

Förbättra energieffektiviteten i vår produktion

med 5 procent per år.

Flertalet maskininvesteringar genomfördes för en mer optimerad produktion tillsammans med

fastighetsinvesteringar. Under året har energieffektiviteten i produktionen förbättrats med

procent.

Värna om miljön

Systemair värnar om miljön och arbetar för att

minimera miljöpåverkan.

ISO 14001-certifiera alla våra produktions-

anläggningar senast 2030/31.

Nadi Airtechnics Ltd. som förvärvades under året innehar ISO 14001-certifiering.

Andelen ISO 14001-certifierade anläggningar uppgår nu till 67 procent, jämfört med 58 procent

för 2024/25.

Gäller ej de förvärv som görs från 2027.

10 %

minskning av utsläpp inom

scope 1 och 2, jämfört

med basår 2023/24

4 %

förbättrad energi-

effektivitet i våra

produktionsanläggningar

HÅLLBARHET HÅLLBARA PRODUKTER

HÅLLBARA PRODUKTER

Friskare luft för folkhälsan

Luftföroreningar utgör ett stort hot mot folkhälsan

och WHO uppger att de kan kopplas till sju miljoner

dödsfall årligen. Systemair arbetar aktivt med att

sprida kunskap om vikten av bra ventilation med

energiåtervinning, vilket inte bara innebär bättre luft

inomhus, utan också lägre energianvändning och

minskade koldioxidutsläpp.

Produkterna som levererades under året beräknas

bidra till 2,0 TWh lägre energianvändning, vilket

motsvarar minskade koldioxidutsläpp på cirka

420 000 ton årligen – jämförbart med utsläpp från

230 000 fossildrivna bilar.

Systemair designar produkter ur ett livscykel-

perspektiv för att öka resurseffektiviteten och

minska miljöbelastningen.

Beräknat på sålda ventilationsaggregat med energiåtervinning jämfört utan energiåtervinning. Snittutsläpp av CO

för

elproduktion i de regioner som produkterna sålts. Utsläppsfaktorer hämtade från AIB (2024). Utsläpp från bil beräknat

på årlig körsträcka om 15 000 km och 120g CO

/km.

Framsteg under året

Kärnfrågor Mål Framsteg och utfall

Energieffektiva lösningar

Systemair tillhandahåller energieffektiva

lösningar som bidrar till ett lägre energibehov

för byggnader, vilket också leder till lägre

koldioxidutsläpp.

Minska absoluta utsläpp för användning av

sålda produkter (scope 3) med 25 procent år

2030/31, med 2023/24 som basår, samt nå

nettonollutsläpp senast år 2050/51.

Systemairs produktutveckling arbetar kontinuerligt med att förbättra energieffektiviteten

på produkter. Under året har Systemair bland annat lanserat mer energieffektiva axialfläktar.

Där AC-motorn ersatts med modernare EC-motorer som till och med överträffar den högsta

effektivitetsklassen IE5. I ett normalt användarscenario minskar det energibehovet med

21 procent.

Bättre inomhusluft

Systemair bidrar till en bättre allmänhälsa genom

att tillhandahålla produkter som förbättrar

luftkvaliteten inomhus.

Genomföra dedikerade insatser för att öka

medvetandet om vikten av bra inomhusluft och

samverka med forskning.

Systemair engagerar sig i flera branschorganisationer världen över för att sprida kunskap om

vikten av god inomhusluft. Företaget har även deltagit på mässor, bland annat på Mostra Convegno

2026 genom kampanjen ”Ventilation – The Heart of Air Treatment”. Systemair har även skrivit

under The Global Pledge for Healthy Indoor Air som lanserades genom FN och syftar till att öka

medvetenheten kring vikten av inomhusluftens kvalitet.

Livscykelperspektiv och resurseffektivitet

Systemair strävar efter att minska sina produkters

negativa miljöpåverkan genom att designa med

ett livscykelperspektiv och med resurseffektivitet

som en ledstjärna.

Varje år öka antal miljödeklarationer (EPD). Vår produktutveckling arbetar löpande med att minska miljöpåverkan från våra produkter. Under

året har bland annat flera produkter lanserats som använder R-744 (koldioxid) som köldmedel,

vilken har minimal klimatpåverkan, är fritt från PFAS, giftfri och icke brandfarligt. Antalet EPD:er var

vid årets slut 125 stycken, jämfört med 98 ett år tidigare.

>100 000 000 m

hälsosam luft från våra

levererade ventilations-

aggregat i år

2,0 TWh

minskat energibehov

från fastigheter tack

vare våra levererade

ventilationsaggregat i år

HÅLLBARHET HÅLLBAR ARBETSPLATS

HÅLLBAR ARBETSPLATS

En attraktiv

arbetsplats

Systemair arbetar ständigt för att vara en attraktiv arbetsgivare då vår

långsiktiga framgång är beroende av att attrahera, utveckla och behålla

kompetenta medarbetare. Säkerhet och goda arbetsförhållanden har

högsta prioritet på våra arbetsplatser.

Vi är särskilt stolta över vårt kontinuerliga arbete med att reducera antalet

arbetsskador, vilket gett tydliga resultat. Genom investeringar och att

stärka struktur, rutiner och uppföljning bidrar vi till en mer pålitlig och

säker produktion.

Framsteg under året

Kärnfrågor Mål Framsteg och utfall

Arbetsplatssäkerhet

Systemair har en vision om noll skador och

arbetar systematiskt med att minska antalet

arbetsrelaterade skador, speciellt de som leder

till sjukfrånvaro.

Minska skador som leder till sjukfrånvaro (LTIFR)

med 50 procent senast 2030/31, med 2025/26

som basår.

För 2025/26 är utfallet 7,1 innebärande samma utfall som tidigare år. Den positiva trend som

pågått under flera år har planat ut. Målet mäts enligt LTIFR (Lost time injury frequency rate) med

en normaliseringsfaktor på 1 000 000 timmar.

Ett nytt mål har satts, att halvera LTIFR till 2030/31 gentemot årets utfall. Ett fortsatt ökat fokus

på uppföljning med ett systematiskt utbildningsarbete och investeringar i säkerhetsutrustning

ska leda till ytterligare reduktion av arbetsrelaterade skador.

Kompetens- och medarbetarutveckling

Systemair hjälper anställda att växa genom

kompetensutveckling, kompletterande

utbildning och årliga utvecklingssamtal.

Varje år ska personalomsättningen vara i nivå

med branschsnittet.

Under året har Systemair uppgraderat sitt onlinebaserade utbildningssystem för att bättre

kunna tillhandahålla relevanta utbildningar till anställda. Branschsnittet för personalomsättning

för 2025/26 är 14,4 procent. För 2024/25 låg snittet på 14 procent. Utfallet för 2025/26 var

15,4 procent och något högre än branschsnittet som främst förklaras av en geografisk

etablering där flera marknader har en generellt sett högre personalomsättning.

Lika möjligheter och en inkluderande kultur

Systemair arbetar för en arbetsplats som är fri från

trakasserier, har en inkluderande kultur och främjar

aktivt lika möjligheter och mångfald.

Öka andelen kvinnliga ledare till 25 procent. Vi konstaterar att målet om minst 25 procent kvinnliga ledare till 2025/26 inte fullt har uppnåtts.

I slutet av året uppgick andelen kvinnliga ledare till 23,5 procent. Systemair har fortsatt en

ambition att öka andelen kvinnliga ledare och har därför förlängt det tidigare målet om att

uppnå 25 procent. Under året har även ett mentorskapsprogram för kvinnors karriärutveckling

lanserats.

52 %

minskning av skador som leder

till sjukfrånvaro (LTIFR) över den

senaste treårsperioden

58 600 h

utbildnings- och träningstimmar

genomfördes under året

HÅLLBARHET ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

Vi tar ansvar

Systemair bedriver sin verksamhet med högt ställda krav på ansvarstagande

och etiskt agerande. Vi följer respektive lands lagar och affärsbeslut fattas med

företagets, miljön och våra anställdas bästa i åtanke. Systemair har en etablerad

process för ansvarsfullt inköp och genomför kontinuerligt screening mot

externa sanktionslistor av både leverantörer och kunder. Internt genomför vi

regelbunden uppföljning av våra dotterbolag för att säkerställa att våra interna

styrdokument efterlevs.

Framsteg under året

Kärnfrågor Mål Framsteg och utfall

Ansvarsfull och etisk verksamhet

Systemair säkerställer att affärsbeslut

överensstämmer med gällande lagar

och alltid fattas på ett etiskt och

ansvarsfullt sätt.

Alla anställda ska genomgå

utbildning i uppförandekoden.

Systemair implementerade ett nytt e-learningsystem under 2025 och arbetar

med att lägga till alla företag och anställda i systemet. För produktions-

anställda är statistiken inte tillförlitlig än. För tjänstemän hittills inlagda

i systemet är genomförandegraden 76 procent. Systemair fortsätter

med arbetet att förbättra statistik och genomförandegrad allteftersom

implementeringen fortsätter.

Bekämpa korruption

Systemair arbetar aktivt för att

minska risken för korruption i alla

dess former.

Noll incidenter av korruption. Systemair har under året sett över avtal och villkor med affärspartners i länder

där Systemair inte har egen verksamhet som en del av arbetet för att minska

risken för korruption. Inga korruptionsincidenter har rapporterats under året.

Ansvarsfull leverantörskedja

Systemair tillämpar hållbarhetskrav

på leverantörer för en ansvarsfull

leverantörskedja med låg risk.

Våra största och nya leverantörer

har åtagit sig att följa vår

leverantörskod.

Under året har flera aktiviteter genomförts för att stärka leverantörs-

kontrollen. Bland annat har audit-mallen för platsbesök utvecklats med fler

kriterier rörande arbetstagarrättigheter. Alla våra största leverantörer har

bekräftat att de uppfyller leverantörskoden. För nya leverantörer har

99 procent bekräftat.

99 %

av nya leverantörer

har genomgått vår

kvalificeringsprocess för

ansvarfullt inköp

100 %

av våra största

leverantörer har

bekräftat att de

uppfyller vår

leverantörskod

HÅLLBARHET ETT KRAFTFULLT PILOTPROJEKT

Mentorprogram för att stärka kvinnligt ledarskap

På Systemair är inkludering och lika möjligheter inte bara värdeord – de är en del av hur vi skapar långsiktigt

värde. Forskning visar att organisationer med större mångfald i ledningen presterar bättre och vårt eget mål

om minst 25 procent kvinnlig representation i ledande roller har under året varit nära att nås. Det är ett viktigt

steg, men också en påminnelse om att arbetet måste fortsätta.

Under året tog vi ett nytt initiativ: ett formellt mentor-

program för kvinnor, utformat som ett pilotprojekt. Syftet

var att ge kvinnliga medarbetare tidigt i karriären möjlighet

att växa, utvecklas och bygga nätverk över både länder och

organisatoriska gränser. Fem utvalda adepter matchades

med fem erfarna ledare från olika delar av koncernen.

Tillsammans skapade de en trygg miljö för reflektion,

kunskapsutbyte och personlig utveckling – en plats där

frågor kunde ställas öppet och ambitioner får ta form.

Pilotformatet gav oss möjlighet att testa, lära och förfina

konceptet inför en eventuell bredare lansering. Målen

var tydligt definierade från start: fokus skulle ligga på

lärande, inkludering och organisatorisk utveckling, snarare

än snabba resultat. Genom enkäter och strukturerad

återkoppling fick vi värdefulla insikter om vad som

fungerar och vad som kan stärkas ytterligare. Framför allt

blev det tydligt hur mycket kraft som frigörs när människor

möts över gränser och känner sig trygga att dela sina

erfarenheter.

Bidrar till en inkluderande kultur

Mentorprogrammet är en viktig del av Systemairs arbete

för att bygga en kultur där alla kan utvecklas och bidra.

Det handlar om att skapa förutsättningar för tillit, mod och

samarbete – och om att ge fler möjlighet att ta steget mot

framtida ledarroller.

Lee Morgan, Group Sustainability Director, sammanfattar

det med: ”Mentorprogrammet speglar Systemairs

värderingar och vår ambition att öka den kvinnliga

representationen i ledande roller inom koncernen. Piloten

har varit en framgång och skapat verklig ambition och

uppskattning hos både mentorer och adepter.”



















































































2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

7000

14000

21000

28000

35000

100

120

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

019

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

019

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

20 0

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

20 0

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

2023

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

2023

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026

Kursutveckling 10 år

Kursutveckling 12 månader

OMX Stockholm PI

Omsättning

Omsatt antal aktier, tusental

SEK

Systemair

maj juni juli aug. sep. okt. nov. dec. jan. feb. mars apr. maj

1000

2000

3000

4000

5000

6000

100

120

maj

aaja

maj

aaja

maj

ama

maj

aajamaaja

maj

mamma

maj

juni

unuun

juni

juli

aug.

laul

ugauug

aug.

luglaulugl

aug.

auagau

laulaglaul

ugauugagugauug

aug.

luglauluglagluglaulugl

aug.

agauag

ugagugauugagug

aug.

auagauauauagau

ugauugagugauugauugauugagugauug

aug.

agauagauagauag

aug.

ugagugauugagugauugagugauugagug

aug.

agauagagagauag

aug.

agauagauagauagagagauagauagauag

aug.

agagag

aug.

auagauagauagau

aug.

agauagagagauagagagauagagagauag

aug.

sep.

agagagugagagag

sep.

agagagsepagagag

agagagugagagagsepagagagugagagag

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

agsepagsepagsepag

agagagsepagagagsepagagagsepagagag

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

agugagsepagugagsepagugagsepagugag

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

agagagugagagagsepagagagugagagagsepagagagugagagagsepagagagugagagag

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sepsepsepssepsepsep

agsepagsepagsepagsagsepagsepagsepag

ugsepugsepugsepugsugsepugsepugsepug

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

agugagsepagugagsepagugagsepagugagsagugagsepagugagsepagugagsepagugag

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sepsesep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sepsepsepsesepsepsep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

ugsepugsepugsepugseugsepugsepugsepug

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sepsepsepssepsepsepsesepsepsepssepsepsep

ugsepugsepugsepugsugsepugsepugsepugseugsepugsepugsepugsugsepugsepugsepug

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sepsesepssepsesep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sepsepsepsesepsepsepssepsepsepsesepsepsep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

sep

sep.

okt.

eoke

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okoktok

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

oktokokt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okoktokokokoktok

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

okt

okt.

nov.

tkt

nov.

kok

nov.

tktotkt

nov.

onoo

nov.

nonono

nov.

onoonoonoo

nov.

dec.

vov

dec.

dedede

dec.

jan.

ecdec

jan.

dded

jan.

dejade

jan.

jan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

janjajan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

jan

feb.

fbebfb

mars apr.

ebebeb

mars apr.

fbebfbebfbebfb

mars apr.

ebebeb

mars apr.

ebebebebebebeb

mars apr.

ebebebeebebeb

mars apr.

ebfbeb

mars apr.

ebebebfbebebeb

ebeebfbebeeb

mars apr.

ebebebeebebebfbebebebeebebeb

mars apr.

fbmafb

mars apr.

ebfbebmaebfbeb

mars apr.

ebeebfbebeebmaebeebfbebeeb

mars apr.

fbmafbmfbmafb

mars apr.

mamma

mars apr.

mammammamma

mars apr.

fbmafbmfbmafbmfbmafbmfbmafb

mars apr.

mamama

mars apr.

mmam

mars apr.

mammamamamma

mars apr.

mamma

mars apr.

mamma

mars apr.

mammammamma

mars apr.

mmm

mars apr.

mammammamma

mars apr.

maj

papp

maj

apapap

maj

apmap

apapapmapapap

maj

STYRNING AKTIEN OCH AKTIEÄGARE

Aktien och

aktieägare

Systemairs aktie

Bolagets aktier är sedan den 12 oktober 2007 noterade på

Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Introduktionspriset var

78 kronor per aktie (före split 4:1 under 2021/22), vilket mot-

svarade ett börsvärde om cirka 4,1 mdr kronor. Börsvärdet den

30 april 2026 var cirka 14,8 (17,1) mdr kronor. Kortnamnet på

börsen är SYSR.

Aktiekapital och rösträtt

I november 2025 emitterade Systemair 165 448 nya aktier.

Emissionen har skett som ett resultat av deltagares tecknande

av aktier genom nyttjande av teckningsoptioner utgivna

inom ramen för incitamentsprogram 2022/2026 (LTIP 2022).

Efter emissionen uppgick det totala antalet aktier och röster

i Systemair till 208 165 448. Som ett resultat av det ökade

antalet aktier uppgår nu bolagets aktiekapital till

52 041 362 kr. Kvotvärde är 0,25 krona per aktie.

Kursutveckling

Vid utgången av räkenskapsåret 2025/26 var slutkursen

71,00 kronor, en nedgång med 13,6 procent jämfört med

vid räkenskapsårets början. Under nämnda period ökande

OMX Stockholm_PI index med 14,3 procent. Antalet omsatta

Systemairaktier på NASDAQ OMX Stockholm uppgick till

28 153 186 (22 895 508) vilket motsvarar en omsättnings-

hastighet på 13,5 (11,0) procent under räkenskapsåret.

Årsstämmans bemyndigande

Årsstämman 2025 beslutade att bemyndiga styrelsen att, vid

ett eller flera tillfällen under tiden fram till nästa årsstämma,

med eller utan avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt,

besluta om att öka bolagets aktiekapital genom nyemission av

aktier. Med stöd av bemyndigandet får bolaget emittera upp

till högst tio procent av antalet aktier i bolaget, vid tidpunkten

för årsstämman 2025. Emission ska ske på marknadsmässiga

villkor med förbehåll för marknadsmässig emissionsrabatt i

förekommande fall.

Aktieägare

Den största delägaren, Färna Invest AB, har ökat sitt innehav

under räkenskapsåret med 0,7 procentenheter och hade vid

räkenskapsåret utgång en ägarandel om 43,5 procent. Den

näst största delägaren, ebm-papst AB med 10,7 procent, har

inte förändrat sina innehav under räkenskapsåret. Övriga större

aktieägare är Alecta Tjänstepension Ömsesidigt vars innehav

var 7,2 (7,8) procent, Nordea Funds AB med 5,2 (5,2) procent

samt Swedbank Robur Fonder AB med 4,9 (6,5) procent.

Antalet aktieägare uppgick per bokslutsdagen den 30 april

2026 till 8 405 (8 444).

STYRNING AKTIEN OCH AKTIEÄGARE

Incitamentsprogram

Vid årsstämmorna 2022 och 2023 beslutades om program för teckningsoptioner för ledande

befattningshavare. Överlåtelse av teckningsoptionerna till deltagarna har gjorts till ett pris

motsvarande deras marknadsvärde enligt extern oberoende värdering med tillämpning

av vedertagen värderingsmodell (Black-Scholes). Programmen löper över fyra år. Under

rapportperioden har sammanlagt 471 240 teckningsoptioner utnyttjats inom ramen för LTIP

2022, vilket motsvarar 165 448 nyemitterade aktier.

Inga teckningsoptioner har återköpts under räkenskapsåret.

Utestående program

Optionsprogram

Antal

optioner

Motsvarande

antal aktier

Andel av

totalt antal

aktier

Lösen-

kurs Lösenperiod

LTIP 2023 357500 357500 0,20% 77,5 17 aug 2027 – 30 sep 2027

LTIP 2022 14 500 14 500 0,00% 58,3 17 aug 2026 – 30 sep 2026

Totalt 372 000 372 000

Aktieincitaments-

program

Max antal

investerings-

aktier

Max antal

prestationsaktier Tilldelningstillfälle

LTIP 2024 93 200 466 000 0,20% Q1 2027 (Aug 2027)

LTIP 2025 14 500 72 500 0,00% Q12028 (Aug 2028)

Totalt 107 700 538 500

Totalt 910 500 0,40%

Systemair har även två utestående aktieincitamentsprogram för cirka 65 ledande

befattningshavare och nyckelpersoner baserat på att deltagarna investerar i aktier med egna

medel. För varje investeringsaktie kan max fem prestationsaktier erhållas vilket motsvarar

högst 538 500 aktier, vilket motsvarar cirka 0,2 procent av totalt antal aktier. Ytterligare 38 144

aktier kan utges som kompensation för eventuella utdelningar under perioden. Deltagarna

erhåller prestationsaktier under förutsättning att anställningen kvarstår och prestations-

villkoren uppfylls. Prestationsvillkoren baseras på Systemairaktiens totalavkastning, organisk

tillväxt, rörelsemarginal samt hållbarhetsrelaterade mål. Tilldelning av prestationsaktier sker

efter offentliggörande av delårsrapporten för maj – juli 2027 respektive maj – juli 2028.

För ytterligare information, se not 11 till de finansiella rapporterna.

Aktieåterköp

Styrelsen för Systemair AB beslutade i september 2025 att, med stöd av bemyndigande från

årsstämman den 28 augusti 2025, återköpa upp till 320 000 egna aktier på Nasdaq Stockholm.

Syftet med återköpet är att fullgöra de förpliktelser som följer av Systemairs aktie- och

prestationsbaserade program, och säkerställa leverans av prestationsaktier till deltagarna.

Återköpet administrerades av Svenska Handelsbanken AB. Återköpet genomfördes under

september 2025 och omfattade 320 000 aktier. Återköpet skedde på Nasdaq Stockholm i

enlighet med gällande regler. Totalt uppgick beloppet för återköpet till 26,8 Mkr. Betalning

för aktierna erlades kontant. Systemair innehade vid tidpunkten före återköpet 320 000 egna

aktier, och totalt efter senaste återköpet 640 000 egna aktier. Antal utestående aktier per den

31 januari 2026 var 207 525 448 st.

Utdelningspolicy och utdelning

Styrelsen föreslår att årsstämman den 27 augusti 2026 beslutar om en utdelning på

1,45 kr (1,35) per aktie. Exkluderat för aktier som för närvarande innehas av bolaget,

motsvarar det en utdelning om 300,9 Mkr (280,4). Den föreslagna utdelningen

motsvarar 39,4 procent av koncernens nettoresultat. Antalet utdelningsberättigade

aktier uppgår till 207 525 448 stycken.

Aktieägarinformation

Ledningen deltar aktivt på träffar med analytiker, investerare, övriga aktiesparare och

media. Detta är viktigt för att öka intresset för Systemairaktien och för att ge både

nuvarande och nya aktieägare goda möjligheter att värdera koncernen så rättvisande

som möjligt. Pressmeddelanden publiceras omgående när en för verksamheten

väsentlig händelse inträffat. Dessa arkiveras också på hemsidan sedan börsnoteringen

2007. Delårsrapporter publiceras också som pressmeddelanden och arkiveras sedan

2007 på hemsidan. Årsbokslut publiceras på hemsidan och är arkiverade där sedan 2005.

På hemsidan finns även finansiella data sedan 2007. Likaså finns där aktiedata sedan

börsnoteringen 2007.

Analytiker

De analytiker som under räkenskapsåret kontinuerligt följt Systemair är följande:

Æ Handelsbanken Capital Markets

August Flyning, 073-720 58 84

Æ Nordea Markets

Anders Åkerblom, 010-157 08 86

Æ ABG Sundal Collier,

Lara Mohtadi, 08-566 286 88

Æ Redeye

Henrik Alveskog, 08-545 013 45

Æ SEB,

Jakob Marken, 070-739 45 59

Æ DNB Carnegie,

Anna L. Widström, 073-417 85 34

Æ Jefferies,

Adela Dashian, 08-505 246 24

Æ Aktiespararna,

Philip Wendt, 076-942 22 77

Æ SB1 Markets,

Anders Jåfs, 08-527 066 15

STYRNING AKTIEN OCH AKTIEÄGARE

Aktieägarstruktur

Innehav

antal aktier Antal ägare Antal aktier Andel ägare i % Marknadsvärde (KSEK)

1-500 6 235 813 503 0,39% 57 759

501-1 000 825 640 522 0,31% 45 477

1 001- 5 000 975 2 119 452 1,02% 150 481

5 001-20 000 210 1 946 065 0,93% 138 171

20 001- 160 202 005 906 97,04% 14 342 419

Totalt antal utestående aktier**) 8 405 207 525 448 99,69% 14 734 307

De tio största ägarna

Procent Antal aktier

Färna Invest AB*) 43,51% 90 576 648

ebm-papst AB 10,68% 22 239 080

Alecta Tjanstepension Omsesidigt 7,19% 14 968 000

Nordea Funds AB 5,21% 10 854 779

Swedbank Robur Fonder 4,93% 10 272 926

Tredje AP-Fonden 2,82% 5 879 341

Handelsbanken Fonder AB 2,52% 5 240 403

Lannebo kapitalförvaltning 2,31% 4 807 528

Svolder AB 2,21% 4 600 000

The Bank of New York Mellon SA/NV, W8IMY 2,07% 4 315 079

83,47% 173 753 784

Övriga 16,22% 33 771 664

Totalt antal utestående aktier**) 99,69% 207 525 448

Ägargrupperat enligt Euroclear

*) Styrelseordförande Gerald Engströms helägda privata bolag.

**) Totalt antal utestående aktier exklusive Systemairs egna innehav om 640 000 aktier.

Källa: Euroclear AB Aktiebok den 30 april 2026.

STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningen i Systemair AB (publ) sker via årsstämman, bolagsordningen, styrelsen och

verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, NASDAQ

Stockholms regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning.

Så här styrs Systemair

Revisorer Bolagsstämma

Valberedning

Styrelse

Koncernchef

Business Boards

Dotterbolag

Ersättningsutskottet

Revisionsutskottet

Intern kontrollmiljö

Koncernledning

Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

Det är god sed på aktiemarknaden för svenska bolag vars aktie är upptagen till

handel på en reglerad marknad, att tillämpa Koden. Systemair tillämpar Koden utan

undantag. Valberedningen i Systemair utgörs av representanter för tre av de röst-

mässigt största aktieägarna. Inför årsstämman 2026 har ebm-papst AB valt att avstå sin

plats i valberedningen. Den fjärde största ägaren Swedbank Robur Fonder har därför

kontaktats. Valberedningen har utsetts att bestå av nedanstående personer:

Æ Magnus Tell, Alecta

Æ Gerald Engström, Färna Invest AB

Æ Lennart Francke, Swedbank Robur Fonder

Ordförande i valberedningen är Magnus Tell, Alecta, som representerar 7,2 procent

av kapital och röster. Gerald Engström, även styrelsens vice ordförande, representerar

det helägda bolaget Färna Invest som äger 43,5 procent av aktiekapital och röster.

Swedbank Robur Fonder äger 4,9 procent av kapital och röster och representeras av

Lennart Francke.

Aktieägare och aktiekapital

Systemair AB (org.nr. 556160–4108) har sitt säte i Skinnskatteberg, Västmanlands

län, och är sedan 12 oktober 2007 noterat under förkortningen ”SYSR” på Nasdaq

Stockholm, listan för stora bolag (Large cap). Systemair AB hade per bokslutsdagen

8 405 aktieägare. Största enskilda ägare är Färna Invest AB, som äger 43,5 procent

av kapital och röster och kontrolleras till 100 procent av styrelseordförande Gerald

Engström. Övriga större aktieägare är ebm-papst AB, Järfälla, helägt dotterbolag till

ebm-papst GmbH, Mulfingen, Tyskland, med 10,7 procent av kapital och röster samt

Alecta Tjänstepension Ömsesidigt med 7,2 procent av kapital och röster. Samtliga aktier

har ett kvotvärde om 0,25 kr.

I november 2025 emitterade Systemair 165 448 nya aktier. Emissionen har skett som

ett resultat av deltagares tecknande av aktier genom nyttjande av teckningsoptioner

utgivna inom ramen för incitamentsprogram 2022/2026 (LTIP 2022). Efter emissionen

uppgick det totala antalet aktier och röster i Systemair till 208 165 448. Som ett resultat

av det ökade antalet aktier uppgår nu bolagets aktiekapital till 52 041 362 SEK.

Styrelsen för Systemair AB beslutade i september 2025 att, med stöd av bemyndigande

från årsstämman den 28 augusti 2025, återköpa upp till 320 000 egna aktier på Nasdaq

Stockholm. Syftet med återköpet är att fullgöra de förpliktelser som följer av Systemairs

aktie- och prestationsbaserade program, och säkerställa leverans av prestationsaktier

till deltagarna. Återköpet administrerades av Svenska Handelsbanken AB. Totalt uppgick

beloppet för återköpet till 26,8 Mkr. Betalning för aktierna erlades kontant. Systemair

innehade vid tidpunkten före återköpet 320 000 egna aktier, och totalt efter senaste

återköpet 640 000 egna aktier. Antal utestående aktier exklusive det egna innehavet var

därav 207 525 448 st per den 30 april 2026. Se i övrigt avsnittet om Aktien, sidan 31.

STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelsens arbete under året

Återkommande punkter på

styrelsens agenda:

Æ Affärsläget och väsentliga

händelser

Æ Intern ekonomisk

uppföljning – resultat,

likviditet, valutaläget och

finansiering

Æ Extern finansiell

rapportering

(kvartalsrapporter)

Æ Investeringar över 10 Mkr

Æ Förvärv

Æ Organisation och personal

Æ Policyer

Æ VD:s redogörelse av

affärsläget

Æ Riskhantering

Æ Hållbarhetsfrågor

Besök hos dotterbolag

För att fördjupa förståelsen

av verksamheten.

Strategi

Styrelsen har under

hösten en fördjupad

strategidiskussion.

Årsbokslut

I juni behandlar styrelsen

det gångna årets bokslut

där även revisor deltar.

Budget

Under våren tar styrelsen

ställning till koncernens

budget för det kommande året.

December

November

Oktober

September

Augusti

Juli

Juni

Maj

April

Mars

Februari

Januari

Bolagsordningen

Systemair är ett publikt bolag, vars verksamhet bland annat är att bedriva tillverkning och försäljning av ventilations-, kyl- och

värmeprodukter. Styrelsen ska bestå av lägst tre och högst åtta ledamöter med högst tre suppleanter. Därutöver har de fackliga

organisationerna, enligt svensk lag, rätt att utse två ledamöter och två suppleanter. Styrelsen ska ha sitt säte i Skinnskattebergs

kommun, Västmanlands län. Granskningen av bolagets årsredovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska

utföras av ett registrerat revisionsbolag eller en revisor, med eller utan revisorssuppleant. Bolagets räkenskapsår är 1 maj–30 april.

För den kompletta bolagsordningen hänvisas till Systemairs webbplats: Bolagsstyrning (https://group.systemair.com/sv/).

Valberedningen

Årsstämman 2025 beslutade att valberedningen ska utgöras av representanter för de tre största aktieägarna. Avstämningsdag för

fastställande av de största aktieägarna är den 31 januari 2026. Efter samråd mellan bolagets tre största aktieägare har ebm-papst

AB valt att avstå sin plats i valberedningen. Den fjärde största ägaren Swedbank Robur Fonder tillfrågades därför om att ingå i

valberedningen. Valberedningen ska lämna förslag till val av ordförande vid stämman, styrelse och styrelseordförande, val av revisorer

i samråd med revisions utskottet, förslag till arvode till styrelseordföranden och övriga styrelseledamöter, förslag till ersättning för

utskottsarbete samt förslag till revisionsarvode. Förslagen ska beslutas av årsstämman. Valberedningen har under 2025/26 haft två

protokollförda möten. Ingen ersättning har utgått för medverkan i valberedningen. Valberedningens förslag inför årsstämman 2026

framgår av kallelsen till stämman som finns publicerad på Systemairs webbplats:

(https://group.systemair.com/sv/investerare/bolagsstyrning/arsstamma/).

Aktieägare som vill lämna förslag till valberedningen kan göra detta via e-post till någon av valberedningens ledamöter.

Valberedningens sammansättning

inför årsstämman 2026

Ledamot Representant för Konakt (e-post)

Magnus Tell, ordförande valberedningen Alecta [email protected]

Gerald Engström Färna Invest AB, samt styrelseordförande gerald.engstrom@systemair.se

Lennart Francke Swedbank Robur Fonder lennart.francke@swedbankrobur.se

Styrelseledamöternas närvaro och beroendeställning

Beroende/oberoende

Styrelse Ersättningsutskott Revisionsutskott Invald år Bolag Ägare

Antal möten 9 1 6

Patrik Nolåker 9 1 2016 Ober. Ober.

Gerald Engström

9 1 3 1974 Ober. Ber.

Carina Andersson

4 - 3 2015 Ober. Ober.

Niklas Engström 9 - - 2021 Ober. Ber.

Peter Fenkl

5 - - 2025 Ober. Ober.

Gunilla Spongh 9 - 6 2019 Ober. Ober.

Åsa Söderström Winberg

5 - - 2025 Ober. Ober.

Daniel Wilhelmsson

9 - - 2023 - -

Ricky Sten

9 - - 2014 - -

Gerald Engström ingår i revisionsutskottet sedan den 28 augusti 2025.

Perioden omfattar 3 möten.

Carina Andersson avgick som styrelseledamot den 28 augusti 2025 och lämnade

även då revisionsutskottet. Mandatperioden omfattar 4 styrelsemöten och 3 möten i

revisionsutskottet.

Peter Fenkl och Åsa Söderström Winberg valdes in i styrelsen den 28 augusti 2025.

Mandatperioden omfattar 5 styrelsemöten.

Arbetstagarrepresentant.

STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Styrelsen

Mångfaldhetspolicy avseende styrelsens

storlek och sammansättning

Systemairs mångfaldhetspolicy avseende styrelsens storlek och sammansättning anger att

Systemairs styrelse ska ha en storlek och sammansättning som säkerställer dess förmåga att

förvalta bolagets angelägenheter med integritet och effektivitet. Sammansättningen ska

präglas av mångsidighet och bredd avseende kompetens, erfarenhet och bakgrund. En jämn

könsfördelning ska också eftersträvas. Majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseleda-

möterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Styrelseledamot ska

inte utses för längre tid än till slutet av nästa årsstämma.

Styrelsens sammansättning under räkenskapsåret

Systemairs styrelse bestod fram till årsstämman 2025 av fem stämmovalda ledamöter; Carina

Andersson, Gerald Engström (ordförande), Niklas Engström, Patrik Nolåker (vice ordförande)

och Gunilla Spongh. Vid årsstämman 2025 omvaldes Gerald Engström, Niklas Engström, Patrik

Nolåker och Gunilla Spongh. Carina Andersson avböjde omval. Nyval skedde av Peter Fenkl

och Åsa Söderström Winberg. Patrik Nolåker valdes till styrelsens ordförande och Gerald

Engström valdes till styrelsens vice ordförande. De anställda har utsett två representanter,

Daniel Wilhelmsson, Unionen och Ricky Sten, IF Metall. En närmare presentation av styrelsens

ledamöter återfinns på sidorna 42–43 i årsredovisningen. Som styrelsens sekreterare fungerar

CFO, Anders Ulff. Som framgår av tabellen är samtliga av stämman valda styrelseledamöter

oberoende i förhållande till bolaget. Ledande befattningshavare deltar vid behov i

styrelsesammanträden som föredragande.

Styrelsens arbete

Under verksamhetsåret 2025/26 hade styrelsen åtta sammanträden samt ett konstituerande

möte. Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen sammanträda vid minst sex tillfällen under

verksamhetsåret. Samtliga beslut som styrelsen fattat har varit enhälliga och är protokollförda.

Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd skriftlig arbetsordning som reglerar styrelsens

arbete och dess inbördes arbetsfördelning, inklusive utskottsarbete, beslutsordningen inom

styrelsen och styrelsens mötesordning. Vidare har verkställande direktören regelbunden

kontakt med styrelsens ordförande och vice ordförande. Styrelsen har under året utvärderat sitt

arbete och samtliga ledamöter har deltagit i utvärderingen och framfört synpunkter. Styrelsens

ordförande är ansvarig för utvärderingen.

Ersättningsutskott

Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Patrik Nolåker (utskottets ordförande)

och Gerald Engström. Utskottets uppgift är:

Æ att för styrelsen bereda frågor rörande ersättning i form av fast och rörlig lön, pension,

avgångsvederlag samt eventuella övriga ersättningsformer för ledande befattningshavare

Æ att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar

för ledande befattningshavare

Æ att följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer.

Organisation

VD & Koncernchef

Robert Larsson

VP Products and

Technologies

Martin Dahlgren

VP Sales

Olle Glassel

VP Global Supply Chain

Anders Gustafsson

Chief Digital Sales Officer

Björn-Osvald Skandsen

CFO

Anders Ulff

VP M&A

Ulrika Hellman

Business boards

Dotterbolag

i Norden

Dotterbolag

i Västeuropa

Dotterbolag

i Östeuropa och OSS

Dotterbolag

i Nordamerika

Dotterbolag i

Mellanöstern, Asien,

Australien och Afrika

Centrala supportfunktioner

Æ Hållbarhet

Æ Inköp

Æ IT

Æ Juridik

Æ Kommunikation

Æ Logistik

Æ Marknadsföring

Æ Produktutveckling

Æ Produktionsstyrning

Æ Redovisning

STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Utskottets ledamöter utses årligen av styrelsen vid det första

ordinarie styrelsemötet och ska bestå av minst två ledamöter.

Ingen ledamot ska delta i frågor som gäller hans eller hennes

egen ersättning. Utskottet har haft ett protokollfört möte under

verksamhetsåret där samtliga ledamöter var närvarande.

Revisionsutskott

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som består av

styrelseledamöterna Gerald Engström och Gunilla Spongh

(utskottets ordförande). Utskottet har bland annat i uppgift att:

Æ övervaka bolagets interna kontroll och riskhantering och

hålla sig informerad om den externa revisionen,

Æ granska och övervaka revisorns opartiskhet och

självständighet,

Æ biträda vid upprättandet av förslag till beslut om revisorsval,

Æ övervaka den finansiella rapporteringen,

Æ diskutera värderingsfrågor som prövning av

nedskrivningsbehov, samt

Æ hålla sig informerad om Systemairs påverkan, risker och

möjligheter inom hållbarhet.

Utskottet har haft sex protokollförda möten där även

bolagets CFO, en koncerncontroller samt revisor deltagit.

Vid dessa möten har bland annat behandlats riskbedömning

av intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella

rapporteringen, upphandling av revisionstjänster och IT-säkerhet.

Rapportering från utförda internkontroller har lämnats. Mötena

har protokollförts och avrapporterats på nästkommande

styrelsemöte.

Koncernledning

Vid räkenskapsårets ingång bestod koncernens ledningsgrupp

av koncernchefen Roland Kasper, som också var verkställande

direktör i moderbolaget, Vice President Products & Technologies

Martin Dahlgren, Vice President Sales Olle Glassel, Vice President

Global Supply Chain Anders Gustafsson, Vice President M&A

Ulrika Hellman, Chief Digital Sales Officer Björn-Osvald Skandsen

samt CFO Anders Ulff. I juli 2025 meddelades att Robert Larsson

har utsetts till ny VD och koncernchef för Systemair AB. Han

ersatte då Roland Kasper som varit VD och koncernchef sedan

2015. Robert tillträdde sin tjänst 2 januari 2026.

Koncernchefen Robert Larsson leder arbetet i koncernens

ledningsgrupp. Koncernledningen har löpande möten under

året för att gå igenom resultatet för koncernen och för enskilda

dotterbolag, marknads- och affärsläge samt besluta i strategiska

och operativa frågor inom ramar som styrelsen fastställt.

Åtminstone en gång per år diskuteras strategin mer ingående

och målsättningar på koncernnivå och bolagsnivå formuleras.

Eftersom organisationen inom Systemair präglas av en rak

och enkel kommunikation så är även de informella löpande

kontakterna mellan ledningspersoner en viktig del i styrningen.

Kortare avstämningsmöten hålls normalt sett veckovis. För att

stödja ledningsgruppen på koncernnivå finns funktioner för

controlling&redovisning, regelefterlevnad, produktutveckling,

inköp, produktion, IT, logistik, sälj, produktledning, affärs-

utveckling, hållbarhet och kommunikation.

Business boards och dotterbolagens styrning

Systemairkoncernen omfattar 85 rörelsedrivande bolag. Moder-

bolag är Systemair AB (org.nr. 556160–4108) som äger flertalet

dotterbolag direkt. Samtliga dotterbolag ägs till 100 procent,

förutom Divid AB i Jönköping Sverige som ägs till 80 procent,

Sagicofim SAS i Frankrike som ägs till 90 procent och Frico A/S i

Danmark som ägs till 80 procent. Moderbolaget äger dessutom

50 procent i intressebolaget Effebi.

Verksamheten i dotterbolagen styrs övergripande via så kallade

business boards, som närmast kan beskrivas som dotter-

bolagens operativa styrelse. I denna ingår en till två personer

från koncernledningen och/eller annan nyckelperson från

moderbolaget samt dotterbolagets verkställande direktör.

Varje business board formulerar mål och följer upp ekonomiskt

utfall, beslutar i viktigare marknads- och produktfrågor samt är

länken mellan moderbolaget och respektive dotterbolag i olika

organisatoriska frågor. Business board träffas två till fyra gånger

per år. Varje dotterbolag har, om lagen så kräver i respektive land,

även en formell styrelse.

Styrning av hållbarhetsarbete

Systemairs övergripande strategi har brutits ned i en specifik

hållbarhetsstrategi, se sidorna 25–29. Tillsammans med vår

uppförandekod innefattar den de väsentliga hållbarhetsämnen

som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen, som ligger

till grund för rapportering enligt CSRD (Corporate Sustainability

Reporting Directive).

Systemairs styrelse har det övergripande ansvaret för

hållbarhetsarbetet och dess prioriteringar. I koncernledningen har

VD och CFO regelbundna avstämningar med hållbarhetschefen

för att gå igenom status på Systemairs hållbarhetsarbete och för

att förbereda eventuella beslut som behöver tas i hela koncern-

ledningen. Hållbarhetschefen rapporterar till Systemairs CFO.

Varje fokusområde i hållbarhetsstrategin har en ägare i

koncernledningen, för utveckling finns en tilldelad funktions-

ansvarig som är närmast knuten till respektive kärnfråga i

varje fokusområde. Kärnfrågorna har tillhörande nyckeltal

och, i de flesta fall, en policy och mål. Prioriterade utvecklings-

aktiviteter uppdateras årligen för varje kärnfråga tillsammans

med funktionsansvarig. Aktivitetsplaner görs för de största

dotterbolagen för att säkerställa att rätt aktiviteter genom-

förs för att nå Systemairs övergripande hållbarhetsmål. Varje

dotterbolags VD ansvarar för att aktivitetsplanen uppdateras

och att förutsättningar skapas för att genomföra aktiviteterna.

Dotterbolagens operativa styrelser, Business Boards, följer upp

bolagens hållbarhetsarbete minst 1 gång per år.

Incitament för hållbarhetsprestation

Koncernledningen, personer i ledande befattningar samt VD

i dotterbolag har en rörlig komponent i sin ersättning där

hållbarhetsprestation utgör en av bedömningsgrunderna för den

rörliga ersättningen.

Riskhantering hållbarhetsarbete

Systemair analyserar sina risker relaterade till hållbarhetsfrågor

som en del av Systemairs övergripande riskhanteringsprocess för

att säkerställa att risker identifieras, bedöms och sedan hanteras

på ett ansvarsfullt sätt.

Rapportering av hållbarhet

Varje kvartal samlas utvalda hållbarhetsdata in från dotterbolagen

och årligen genomförs en större informationsinsamling i samband

med rapportering av räkenskapsåret. De kvartalsvisa och årliga

rapporterade uppgifterna återkopplas i en rapport till varje

dotterbolags VD. Systemairs styrelse informeras om Systemairs

hållbarhetsarbete genom års- och hållbarhetsrapporten samt vid

behov genom att sakkunniga deltar i revisionsutskottsmöten för

att informera om Systemairs påverkan, risker och möjligheter.

Koncernens VD och CFO informeras i regelbundna avstämnings-

möten med hållbarhetschefen. Vid behov och minst 1 gång per

år informeras hela koncernledningen om Systemairs hållbarhets-

arbete. Systemairs business boards gör en genomgång av varje

dotterbolags prestation i kärnfrågor minst 1 gång per år.

STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Ersättning till ledande befattningshavare

Riktlinjer

Årsstämman 2025 beslutade om riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare. Ersättningen till ledande

befattningshavare ska – utifrån den marknad där bolaget

är verksamt och den miljö respektive befattningshavare

är verksam i – vara konkurrenskraftig och möjliggöra

rekrytering av nya befattningshavare samt motivera ledande

befattningshavare att stanna kvar i bolaget. Med ledande

befattningshavare avses verkställande direktören och övriga

medlemmar i koncernledningen. Ersättningssystemet ska

bestå av fast lön och pension, men kan också omfatta rörlig

lön och tjänsteförmåner, som till exempel förmånsbil. Utöver

ovanstående kan särskilda incitamentsprogram, beslutade av

årsstämman, förekomma. Fast lön och förmåner ska fast-

ställas individuellt utifrån ovanstående kriterier och respektive

befattningshavares särskilda kompetens. Rörlig lön baseras

på tydligt fastställda och mätbara kvalitativa och kvantitativa

mål med syfte att främja bolagets strategi, långsiktiga värde-

skapande och hållbarhet. Den rörliga lönen utgår som en andel

av den fasta lönen och kan maximalt uppgå till 50 procent av

årslönen för koncernchefen, 25 procent för övriga ledande

befattningshavare och 15 procent för övriga nyckelpersoner.

Ersättning till verkställande direktör och övriga ledande

befattningshavare redovisas i not 11.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om

tolv månader vid uppsägning från Bolagets sida och en

uppsägningstid om sex månader vid uppsägning från

verkställande direktörens sida. För övriga ledande befattnings-

havare gäller uppsägningstid enligt kollektivavtal eller som

mest tolv månader från bolagets sida och sex månader från

den anställde. Inga avgångsvederlag har avtalats för verk-

ställande direktören eller annan ledande befattningshavare.

Pensioner

Styrelsens ordförande och styrelsens ledamöter har inga

pensionsförmåner för sina styrelseuppdrag. Pensionsåldern

för samtliga ledande befattningshavare är 65 år. Pensionen ska

som huvudregel vara premiebestämd och inte överstiga

35 procent av löneunderlaget. Omfattningen av pensionen ska

baseras på samma kriterier som ovan. Styrelsen ska äga rätt

att frångå riktlinjerna om det i enskilda fall finns särskilda skäl

för detta. Under 2025/26 uppgick pensionskostnaderna för

ledande befattningshavare till totalt 6,8 Mkr.

Årsstämman 2025

Vid årsstämman den 28 augusti 2025 i Skinnskatteberg var 166

röstberättigade aktieägare närvarande, alternativt insänt giltiga

poströster, vilket motsvarade 93 procent av antalet aktier och

röster i bolaget. Gerald Engström, ordförande i Systemair, valdes

till stämmans ordförande. Styrelseordföranden Gerald Engström

informerade om styrelsens arbete, redogjorde för riktlinjerna

för ersättning till ledande befattningshavare och för arbetet

i styrelsens utskott. Vidare höll koncernchefen Roland Kasper

ett anförande om Systemairs verksamhet under räkenskapsåret

2024/25. Ansvarige revisorn Johan Holmberg föredrog delar ur

revisionsberättelsen. Beslut som fattades vid årsstämman:

Æ Att bevilja styrelsen och verkställande direktören

ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret.

Æ Att till styrelseledamöter utse Gerald Engström, Patrik

Nolåker, Gunilla Spongh, Niklas Engström, Peter Fenkl och

Åsa Söderström Winberg.

Æ Att välja Patrik Nolåker till styrelsens ordförande och Gerald

Engström till styrelsens vice ordförande.

Æ Att styrelsearvodet ska utgå med 1 000 000 kronor till

ordföranden, 640 000 kronor till vice ordföranden samt

400 000 kronor till var och en av övriga bolagsstämmovalda

ledamöter. Ersättningen till revisionsutskottet ska utgå

med sammanlagt 255 000 kronor, varav 170 000 kronor

till utskottets ordförande och 85 000 kronor till övrig

ledamot. Därutöver ska ersättning till ersättningsutskottet

utgå med sammanlagt 65 000 kronor, varav 40 000 kronor

till utskottets ordförande och 25 000 kronor till övrig

ledamot.

Æ Att aktieutdelning ska utgå med 1,35 kronor per aktie.

Æ Att valberedningen ska utgöras av de tre största aktie-

ägarna baserat på ägaruppgifterna per den 31 januari

2026.

Æ Att återköpa högst 320 000 av bolagets egna aktier inom

ramen för LTIP 2024.

Æ Att fram till årsstämman 2026 ge styrelsen bemyndigande

att besluta om återköp och överlåtelse av bolagets egna

aktier.

Æ Att fram till årsstämman 2026 ge styrelsen bemyndigande

att fatta beslut om nyemission upp till högst tio procent av

antalet aktier i bolaget.

Æ Att införa ett långsiktigt aktierelaterat och prestations-

baserat incitamentsprogram (LTIP 2025) och säkrings-

åtgärder med anledning därav.

Protokollet från årsstämman 2025 finns publicerat på webbplatsen:

https://group.systemair.com/sv/investerare/bolagsstyrning/arsstamma

Intern kontroll avseende den

finansiella rapporteringen

Styrelsens rapport över intern kontroll för

räkenskapsåret 2025/26

Styrelsen ansvarar enligt Aktiebolagslagen och Svensk kod

för Bolagsstyrning för den interna kontrollen. Denna redo-

görelse har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen

och beskriver hur den interna kontrollen avseende den

finansiella rapporteringen är organiserad. Revisionsutskottet

har en väsentlig uppgift i att kvalitetssäkra den finansiella

rapporteringen, vilket omfattar frågor om internkontroll och

efterlevnad av regler, kontroll av rapporterade värden och

bedömningar samt övrigt som kan påverka de finansiella

rapporternas kvalitet. Den interna kontrollen har som utgångs-

punkt den struktur som finns i ramverket för intern kontroll,

den så kallade COSO (Committee of Sponsoring Organizations

of the Treadway Commission) modellen.

STYRNING BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Kontrollmiljö

Ett effektivt styrelsearbete är grunden för en god intern kontroll.

Kontrollmiljön i Systemair kännetecknas av korta avstånd mellan

koncernledning och de operativa enheterna. Styrelsen har

fastställt ett antal grundläggande dokument för att skapa och

vidmakthålla en väl fungerande kontrollmiljö av betydelse för

den finansiella rapporteringen. Däribland kan nämnas styrelsens

arbetsordning, instruktion för verkställande direktören och finans-

policy. Ekonomimanualer, instruktioner och riktlinjer vad gäller

den finansiella rapporteringen upprättas och uppdateras löpande

av moderbolagets controllerorganisation. Inom styrelsen finns

ett revisionsutskott inrättat. Det har till uppgift att säkerställa att

fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och interna

kontrollen efterföljs och vidareutvecklas. Vidare upprätthåller

utskottet löpande relationer med bolagets revisor. Revisions-

utskottet och styrelsen har redovisnings- och revisionsfrågor som

återkommande punkt på agendan vid de fyra möten då kvartals-

rapporterna behandlas.

Riskbedömning

Systemairs styrelse ansvarar för att väsentliga finansiella risker

samt att risker för fel i den finansiella rapporteringen identifieras

och hanteras. Beträffande den finansiella rapporteringen

bedöms riskerna främst ligga i att materiella fel kan uppkomma

i redovisningen av bolagets resultat och ställning. Styrelse och

revisionsutskott samt ledning bedömer löpande rapporteringen

från ett riskperspektiv, där jämförelser av resultat- och balans-

poster mot tidigare rapportering och budget är ett viktigt

stöd. Vidare sker fortlöpande riskbedömningar i samband

med strategisk planering, budgetering, prognostisering och

förvärvsaktiviteter.

Kontrollaktiviteter

Väsentliga instruktioner och riktlinjer vad gäller den finansiella

rapporteringen upprättas och uppdateras löpande av koncernens

centrala controllerorganisation och finns lätt åtkomliga på

koncernens intranät.

Samtliga bolag i koncernen rapporterar fem arbetsdagar efter

månadens slut i ett gemensamt koncernkonsoliderings- och

rapporteringssystem, vilket bland annat innebär att avvikelser och

eventuella fel snabbt kan fångas upp och rättas till.

Koncernen omfattade på bokslutsdagen ett 90-tal dotter-

bolag som till största delen ägs direkt av moderbolaget

Systemair AB. Dotterbolagen är juridiska enheter med egna

fullständiga resultat- och balansräkningar. Varje enskilt dotter-

bolag rapporterar månadsvis till moderbolaget där koncern-

konsolidering sker.

Centrala controllers har ett direkt uppföljningsansvar för ett

antal bolag, som de löpande följer och analyserar. Genomgång

av utfall mot planer och mål sker kontinuerligt tillsammans

med representanter för dotterbolagen, business boards och

koncernledningen.

Koncernen har för flertalet dotterbolag ett gemensamt

helintegrerat affärssystem som innebär ett mycket effektivt

verktyg för styrning, kontroll och uppföljning. För större beslut

såsom vid förvärv, investeringar och väsentligare avtal så finns

tydliga beslutsordningar och beslutsprocesser. Varje enhet besöks

också normalt regelbundet av representanter från business

boards och koncernledningen, varvid den interna kontrollen och

finansiella rapporteringen utvärderas löpande.

Information och kommunikation

Verkställande direktör tillsammans med CFO ansvarar för

att all information som publiceras externt, som till exempel

kvartalsrapporter, pressmeddelanden och presentations-

material i samband med analytikermöten är korrekta och av

god kvalitet. Bolagets revisor har bland annat till uppgift att

granska redovisningsfrågor som är väsentliga för den finansiella

rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser för styrelsen.

Styrelsen erhåller månadsvis ett rapportpaket som bland annat

omfattar fullständiga bokslut för varje väsentligt dotterbolag

samt konsoliderat för koncernen. Vidare ingår ett antal nyckeltal

och jämförande parametrar, där periodens utfall ställs mot

budget och utfall föregående år.

Styrelsens arbetsordning reglerar vilka rapporter och vilken

information av finansiell karaktär som löpande och till varje

styrelsemöte ska presenteras.

För att skapa en medvetenhet hos koncernens medarbetare

om policyer och manualer finns information tillgänglig för alla

berörda på koncernens intranät. För att säkerställa att den

externa informationen blir korrekt och fullständig har styrelsen

därtill fastställt en informationspolicy.

Uppföljning

Systemair präglas av enkelhet i den juridiska och operativa

strukturen samt av väl fungerande och inarbetade styr- och

kontrollsystem. Styrelsen och revisionsutskottet samt koncern-

ledningen följer upp efterlevnaden av antagna policyer och

riktlinjer. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella

situation och inför publiceringen av kvartalsrapporter och års-

redovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen.

Koncernledning och business board går månadsvis igenom

resultatet för varje dotterbolag och diskuterar avvikelser mot plan

med respektive dotterbolags verkställande direktör.

I de externa revisorernas uppgift ingår att årligen övervaka den

interna kontrollen i koncernföretagen. Revisorerna har löpande

kontakt och rapporterar direkt till styrelsen och revisions-

utskottet. Under året har ett antal interna granskningar av

dotterbolagen genomförts av controllerorganisationen. Detta

arbete följer en standardiserad modell, där bland annat olika

betydelsefulla frågeställningar kopplade till interna riktlinjer och

policyer följs upp.

Arbetsformerna runt den interna granskningen vidareutvecklas

kontinuerligt och en årsplan för granskningsinsatserna finns

fastlagd och behandlas av styrelsen.

Intern revision

Systemair har en enkel operativ struktur med goda

förutsättningar för intern kontroll. Efterlevnaden av bolagets

utarbetade styr- och internkontrollsystem följs regelbundet upp

av koncernens controllers. Till detta kommer också business

boards och koncernledningens löpande uppföljning. Vidare finns

även styrelsens kontroll och uppföljning.

Den löpande dialogen mellan bolaget och de externa revisorerna

samt de kontroller som utförs av ovan nämnda instanser,

bedöms för närvarande vara tillräckliga för att säkerställa att

den interna kontrollen håller en god nivå. Styrelsen utvärderar

årligen behovet av internrevision och har för närvarande kommit

till slutsatsen att en särskild intern granskningsfunktion inte

skulle medföra någon väsentlig fördel. Bedömningen utvärderas

löpande och en omprövning sker på nytt under räkenskapsåret

2026/27.

STYRNING BOLAGSSTYRNING

Ledningsgrupp

Ulrika Hellman

Vice President M&A

Utbildning: Civilekonom

Handelshög skolan, Stockholm

Förr: Head of M&A and Business

Development, ASSA ABLOY Global

Solutions, Head of M&A AddLife,

Strategy & M&A Sandvik Materials

Technology, Client Executive Swedbank

Large Corporates & Institutions, Head of

TMT- sector team Swedbank Corporate

Finance, Director Group M&A Telia

Company, Manager KPMG Corporate

Finance, Institutional Sales and Equity

research Swiss Bank Corporation

Innehav: 3 000 aktier

Född: 1969

Anställd sedan: 2024

Martin Dahlgren

Vice President Products and Technologies

Utbildning: Civilingenjör Brandteknik,

Lunds Tekniska Universitet; Master of

Business Administration, Wien University

of Economics and Business

Förr: Vice President Global Operations,

Product Management & Development

E&FT, Nederman; Vice President Business

Area Commercial Ventilation, Swegon;

Vice President Business Area Hard

flooring, Tarkett; Various Management

roles, IKEA Industry

Innehav: 6 000 aktier och 48 000

teckningsoptioner

Född: 1966

Anställd sedan: 2023

Anders Gustafsson

Vice President Global Supply Chain

Utbildning: Civilingenjör Maskinteknik,

Linköpings Tekniska Högskola

Förr: Produktionsdirektör, Atlas Copco,

Secoroc Division, SVP Supply Operations

Konecranes PLC

Innehav: 17 085 aktier och 15 000

teckningsoptioner

Född: 1964

Anställd sedan: 2022

Robert Larsson

VD och Koncernchef

Utbildning: Civilingenjör Maskinteknik,

Linköpings Tekniska Högskola

Förr: EVP och chef på AFRY Infrastructure

Division samt AFRY Industrial & Digital

Solutions Division, President Industry

Division ÅF, Lead Division manager ABB

Robotics and Motion, Business Unit

manager ABB Discrete Automation

and Motion, med flera ledande chefs-

befattningar på ABB.

Innehav: 20 000 aktier

Född: 1967

Anställd sedan: 2025

Anders Ulff

CFO

Utbildning: Ekonomie Magister examen

Uppsala universitet

Förr: Revisor och konsult Ernst & Young,

koncernekonomichef Systemair

Innehav: 160 104 aktier och

36 000 teckningsoptioner

Född: 1967

Anställd sedan: 1999

Björn-Osvald Skandsen

Chief Digital Sales Officer

Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik,

Norges teknisk- naturvitenskapelige

universitet och MBA i varumärkes-

hantering, Norges Handelshögskola

Förr: Direktör för Teknik och Marknad på

GK Inneklima, Chef för Teknisk support

på Systemair koncernen och säljchef för

Systemair i Sverige

Innehav: 9 062 aktier och 49 700

teckningsoptioner

Född: 1973

Anställd sedan: 2018, 2000 – 2006

Olle Glassel

Vice President Sales

Utbildning: Ventilationsingenjör,

diplomerad marknadsekonom

Förr: VD Systemair Ltd, Storbritannien,

säljchef för Systemair i Sverige

Innehav: 58 457 aktier och 48 000

teckningsoptioner

Född: 1966

Anställd sedan: 2002

STYRNING BOLAGSSTYRNING

Styrelse

Ricky Sten

Arbetstagarrepresentant

Materialhanterare

Född: 1968

Invald i styrelsen: 2014

Peter Fenkl

Styrelseledamot

Utbildning: Civilingenjör kombinerat med

en MBA

Förr: Ledamot EVIA (European Ventilation

Industry Association), VD Ziehl Abegg, chef

ABB

Född: 1961

Invald i styrelsen: 2025

Oberoende: Ja

Gerald Engström

Vice styrelseordförande

Styrelseledamot i Hanza Holding

och RVM Systems.

Utbildning: Gymnasieingenjör,

ekonomistudier Stockholms universitet

Förr: Bl.a. VD och Koncernchef i Systemair

AB och VD i Ziehl-ebm AB

Innehav: 90 576 648

(aktierna ägs av Färna Invest AB)

Född: 1948

Invald i styrelsen: 1974

Oberoende: Ja

Niklas Engström

Styrelseledamot

Koncernchef och styrelseledamot

RVM Systems.

Utbildning: Civilekonom IBA (International

Business Academy) Stockholms universitet

Förr: Dotterbolagschef samt

Affärsutvecklings direktör Systemair

Innehav: 6 484

Född: 1978

Invald i styrelsen: 2021

Oberoende: Ja

Patrik Nolåker

Styrelseordförande

Styrelseordförande i RVM Systems,

Saferoad Group och ViaCon Group.

Styrelseledamot i iMPREG.

Utbildning: Gymnasieingenjör, Civilekonom,

MBA från Maastricht School of Management

Förr: Koncernchef på Dywidag Systems

International S.a.r.l. och Alimak Hek Group

samt ledande befattningar inom Atlas

Copco och ABB

Innehav: 65 000

Född: 1963

Invald i styrelsen: 2016

Oberoende: Ja

Åsa Söderström Winberg

Styrelseledamot

Styrelseledamot i Skanska AB och

Currentum AB. Ledamot av Kungliga

Ingenjörsvetenskapsakademien och i

Försvarsmaktens Insynsråd.

Utbildning: Civilekonom, Stockholms

Universitet

Förr: VD SWECO Theorells AB, VD Ballast

Väst AB, Marknadschef NCC Industry och

Informationschef NCC Bygg AB

Innehav: 6 000 (eget och närståendes)

Född: 1957

Invald i styrelsen: 2025

Oberoende: Ja

Daniel Wilhelmsson

Arbetstagarrepresentant

Elkonstruktör

Född: 1973

Invald i styrelsen: 2023

Gunilla Spongh

Styrelseledamot

Styrelseordförande i Bluefish Pharma-

ceuticals. Styrelseledamot i AQ group, Bygg-

max group, Consivo group, Meds Apotek,

Momentum group, ViaCon, OptiGroup,

Dacke Industri och SafeRoad.

Utbildning: Civilingenjör Industriell

ekonomi, Linköpings Tekniska Högskola

Förr: CFO Preem, Chef Internationella

Affärer och CFO Mekonomen Group

Innehav: 4 000

Född: 1966

Invald i styrelsen: 2019

Oberoende: Ja

STYRNING RISKHANTERING

Riskhantering

Systemairs verksamhet medför risker som i varierande

omfattning kan påverka koncernen negativt. Riskerna

kan på kort och lång sikt påverka möjligheterna att uppnå

fastställda mål enligt bolagets affärsplan. Systemair

arbetar med en process för riskhantering där nyckel-

funktioner samt koncernledningen involveras för att

säkerställa att risker hanteras på rätt sätt.

Nedan presenteras en sammanfattning av Systemairs risker,

tillsammans med de riskkontrollåtgärder som görs för att minska

riskerna. Risktrenden presenteras och risknivån på en skala

1 till 10, där 1 är ingen risk och 10 mycket hög. Risknivån är en

sammanvägning av sannolikhet och påverkan. Mer information

om våra risker och vårt riskarbete finns på sidan 65 under

not 2. Systemair redovisar även sina klimatrelaterade risker i

hållbarhetsrapporten på sidan 108.

STYRNING RISKHANTERING

Riskområde Risk Beskrivning Risknivå Risktrend Riskkontrollåtgärder

Strategiska

och marknads-

relaterade risker

Marknad och

makroekonomisk

utveckling

Risken för minskad kundefter-

frågan och negativ makro-

ekonomisk utveckling och försämrat

konjunkturläge. Till exempel

minskad nybyggnation till följd av

höjd räntenivå, aktiemarknadens

utveckling, politiska beslut och

liknande.

Systemair har en global positionering vilket ger en bred riskspridning som minimerar påverkan av enskilda

makroekonomiska händelser. Risknivån bedöms vara medel och trenden svårbedömd. Konjunktursituation

är mer stabil än tidigare samtidigt finns det en hög grad av osäkerhet på grund av pågående krig. Mer lång-

siktigt finns det omfattande drivkrafter för att energieffektivisera byggnader i stora delar av världen. Det

minskar risken för en stor påverkan till följd av ett försämrat makroekonomiskt läge.

Handels- och

geopolitik

Risken för minskad kundefterfrågan

till följd av handelspolitiska beslut,

tullar och geopolitisk instabilitet.

Risken för geopolitisk instabilitet bedöms som generellt hög i omvärlden, pågående krig bidrar ytterligare

till instabiliteten. Systemair har hittills inte påverkats i någon större grad, men förändringstakten är hög och

situationen följs noga för att kunna hantera eventuell påverkan. Tullar och liknande handelshinder är under

kontinuerlig bevakning för att kunna minimera en eventuell negativ påverkan på Systemairs försäljning och

lönsamhet. Från ett mer långsiktigt produktperspektiv är Systemair aktivt och innehar ledande positioner

inom flera branschorganisationer för att få tidig information och kunna påverka framtida beslut.

Produktansvar Risken för att befintliga och ny-

utvecklade produkter inte lever upp

till krav och specificerad kvalitet,

prestanda och säkerhetsnivå.

Systemair testar och kvalitetssäkrar samtliga produkter. Bolaget har en omfattande global produktansvars-

försäkring. För inköpt material görs kontinuerligt kvalitetskontroller för att säkra att vi har rätt ingående

komponenter. Med ett koncerngemensamt informationssystem underlättas informationsdelningen mellan

bolag och funktioner inom koncernen för att senaste information ska finnas tillgänglig där den behövs.

Kvalitet, prestanda och produktsäkerhet har hög prioritet för Systemair.

Efterlevnad av

produktkrav

Risken för att Systemair saknar eller

tappar viktiga certifieringar eller av-

saknaden av korrekt dokumentation

som leder till minskad försäljning.

Systemair har sedan flera år tillbaka en funktion för offentliga angelägenheter (Public Affairs) som arbetar

med att informera organisationen i tid för kommande lagar och regler som påverkar våra produkter. Baserat

på vår långa erfarenhet och expertis arbetar funktionen även aktivt med att påverka kommande lagar och

regler för att gynna hela branschen och aktörerna i värdekedjan. Generellt ökar kraven på nya certifieringar,

förordningar samt överlag ökande dokumentationskrav som skulle kunna påverka framförallt mindre aktörer

inom branschen medan större aktörer som Systemair har en tillräcklig organisation på plats för att hantera

dessa krav.

Riskområde Risk Beskrivning Risknivå Risktrend Riskkontrollåtgärder

Affärsetiska

risker

Korruption Risken för korruption eller mutor.

Systemair verkar i byggnads-

branschen i en global kontext där

risken för korruption är bedömd

som hög i vissa länder där vi är

verksamma.

Systemair arbetar löpande med att minska risken för korruption genom att bland annat utbilda, genomföra

workshops och kommunicera vår uppförandekod. Det finns en policy för antikorruption och en specifik

onlineutbildning på antikorruption som är obligatorisk för alla tjänstemän. En ökande tillväxt och närvaro i

länder med en generellt högre risk för korruption gör att risken fortsatt bedöms som medel.

Sanktioner Risken för att bryta mot sanktioner

genom att göra affärer med

sanktionerade länder, företag eller

personer.

Systemair arbetar aktivt med sitt etiska affärsansvar och för att förhindra brott mot sanktioner. En policy

för ansvarsfulla affärer finns och uppdateras årligen för att säkerställa att Systemair agerar ansvarsfullt och

följer senaste informationen om sanktioner. Vid upprättande av nya affärsrelationer genomförs även en

screening gällande eventuella sanktioner.

STYRNING RISKHANTERING

Riskområde Risk Beskrivning Risknivå Risktrend Riskkontrollåtgärder

Operationella

risker

Produkt-

tillgänglighet

Risken för att inte kunna

tillhandahålla efterfrågade

produkter i rätt tid, kvantitet och

kvalitet.

Risken bedöms som helhet medellåg med en ökande trend framåt på grund av pågående krig. Den geopolitiska insta-

biliteten och krig gör att det fortsatt finns en logistikrisk för inkommande material. Systemair arbetar löpande med

att minimera risker för produktionsmaterial, till exempel genom att ha avtal med två leverantörer på samma kritiska

vara. Systemair arbetar med verksamhetsplanering (s.k. S&OP), där nyckelfunktioner deltar på regelbundna möten för

att mer proaktivt kunna anpassa verksamheten till både möjligheter och utmaningar i kund- och leverantörsled.

Produktions-

anläggningar

Risken för allvarlig produktions-

störning på Systemairs produktions-

anläggningar.

Det finns flera aspekter som kan påverka produktionen, såsom infrastruktur, personalrelaterat eller sådant som är

utanför vår kontroll, som naturkatastrofer. För att minska risken för produktionsstörning arbetas det aktivt med

alla tre aspekter. Utöver det har Systemair ett försäkringsskydd och katastrofplaner, såsom krisplan, övningar och

kommunikationsplaner, som uppdateras årligen. Brandskyddet utvärderas och uppgraderas löpande.

IT-infrastruktur Risken för allvarliga störningar i

koncernens IT-system. Störningar i

viktiga system kan ha stor inverkan

på den dagliga verksamheten.

Systemair utför kontinuerlig förbättring av processer och system för ökad driftsäkerhet. Projektet att flytta affärs-

systemet till en molnbaserad lösning är färdigställt vilket minskat risken för potentiella IT-störningar och stärkt

säkerheten och tillgängligheten. Nödvändiga investeringar i uppgradering av IT-system genomförs löpande för att

det ska vara säkert. Regelbundna revisioner av IT-system genomförs av egen personal samt av externa revisorer och

konsulter. Utbildningar inom IT-säkerhet utförs för att minska risken att medarbetare blir offer för attacker som

nätfiske (phishing).

Riskområde Risk Beskrivning Risknivå Risktrend Riskkontrollåtgärder

Finansiella risker

Valutarisk –

transaktions-

exponering

Betydande handel finns i valutor

som bland andra EUR, vilket innebär

en valutaexponering.

Valutasäkring sker periodvis av cirka 50 procent av EUR/SEK-exponeringen. En intern kvartalsvis process finns

etablerad för att analysera behovet av prisförändringar mot kunder baserat på förändrade komponentpriser och

valuta. Risktrenden är stabil jämfört förra året. För att minska risken investerar Systemair i att utveckla koncernens

finansfunktion.

Valutarisk–

omräknings-

exponering

Utländska tillgångar och skulder

omräknas till svenska kronor vid

konsolidering.

Finansiering av större investeringar görs normalt genom upplåning i motsvarande valuta.

Belånings- och

ränterisk

Risken att kraftigt förändrade

omständigheter på bolags-

marknader leder till problem att

teckna nya lån. Kraftigt försämrat

ränteläge kan leda till försämrat

resultat för koncernen.

Finansiell riskhantering diskuteras löpande inom revisionsutskottet och styrelsen. Koncernens finansiering har till

största delen centraliserats till moderbolaget. Risknivån är låg eftersom Systemairs skuldsättningsgrad är låg och

finansieringsavtalen förlängts i fem år under 2026.

Kredit- och

likviditetsrisk

Risken att en kund inte kan fullfölja

sitt betalningsåtagande.

Strikta kreditpolicyer tillämpas och det förekommer ingen större koncentration av kreditrisk. Systemair arbetar aktivt

med att förbättra rutiner och processer för kreditprövning och betalning. Under året har en mer stabil konjunktur-

situation bidragit till färre konkurser i kundled vilket minskar risken.

Företagsförvärv Vid förvärv finns det en risk

relaterad till värderingen av målen

gentemot urvalet. Att integrera

förvärvade verksamheter kan vara

en komplex och krävande process.

Det finns ingen garanti för att ett förvärv blir framgångsrikt, även om Systemair har lång erfarenhet inom området.

Årliga nedskrivningsprövningar görs på förvärvad goodwill. Om de redovisade värdena inte bedöms vara motiverade i

sådana tester kan det resultera i en nedskrivning som påverkar koncernens resultat. Processen för tillbörlig aktsamhet

i uppköp utvecklas löpande för att utvärdera och hantera risker.

STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Förvaltningsberättelse

Verksamhetsbeskrivning och ekonomisk information

Allmänt

Styrelsen och verkställande direktören för Systemair AB

(publ) organisationsnummer 556160-4108, får härmed avge

årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret

2025/26. Systemair AB (publ) har sitt säte och huvudkontor i

Skinnskatteberg.

Systemair, Frico, Fantech och Menerga är koncernens

huvudsakliga varumärken. Varumärket Systemair omfattar ett

brett sortiment av högkvalitativa ventilationsprodukter som

fläktar, produkter för luftdistribution, produkter för luft-

konditionering och ventilationsaggregat för både komfort- och

säkerhetsventilation. Systemair har en stark position som en

ledande tillverkare av energieffektiva ventilationsprodukter.

Med varumärket Frico erbjuder Systemair helhetslösningar med

produkter för luftburen uppvärmning och är marknadsledande

inom luftridåer och luftburen värme i Europa. Frico finns

representerat i 70 länder via dotterbolag eller distributörer.

Varumärket står för drygt 90 års samlad erfarenhet av att

utveckla produkter som ger kunderna behagligt inomhusklimat.

Under varumärket Fantech utvecklar, konstruerar och

marknadsförs ventilationslösningar i Nordamerika. Produkterna

säljs till återförsäljare i USA och Kanada av egna säljare och

agenter. Varumärket Fantech används för bostadsmarknaden

medan varumärket Systemair används för kommersiella projekt

där behovet av energieffektiva lösningar är stort.

Menerga är ett marknadsledande varumärke i Europa för

ventilationsaggregat inom segmenten simhallar, precisions-

ventilation och datacenterkyla. Bolaget grundades 1980 och

produkterna marknadsförs i hela Europa med Tyskland som

största marknad.

Med produktionsanläggningar i 19 länder och totalt över

330 000 m

produktions- och lageryta är Systemair en betydande

internationell aktör inom sina produktområden. Via egna

säljbolag marknadsförs Systemairs produkter i 51 länder samt via

agenter och distributörer i ytterligare cirka 80 länder. Koncernens

kunder är i huvudsak ventilationsinstallatörer och distributörer av

ventilations- och elprodukter.

Aktien

Vid räkenskapsårets utgång uppgick aktiekapitalet till 52,0 Mkr

fördelat på 208 165 448 aktier med samma rösträtt. Kvotvärde

är 0,25 kr per aktie. Bolagets aktie är sedan 12 oktober 2007

noterad under förkortningen ”SYSR” på Nasdaq Stockholm på

Large Cap-listan. Antalet aktieägare uppgick på bokslutsdagen till

8 406 stycken.

I november 2025 emitterade Systemair 165 448 nya aktier.

Emissionen har skett som ett resultat av deltagares tecknande av

aktier genom nyttjande av teckningsoptioner utgivna inom ramen

för incitamentsprogram 2022/2026 (LTIP 2022). Efter emissionen

uppgick det totala antalet aktier och röster i Systemair till

208 165 448. Som ett resultat av det ökade antalet aktier uppgår

nu bolagets aktiekapital till 52 041 362 kr.

Styrelse och koncernledning

Systemairs styrelse bestod fram till årsstämman 2025 av fem

stämmovalda ledamöter; Carina Andersson, Gerald Engström

(ordförande), Niklas Engström, Patrik Nolåker (vice styrelse-

ordförande) och Gunilla Spongh. Vid årsstämman 2025 omvaldes

Gerald Engström, Niklas Engström, Patrik Nolåker och Gunilla

Spongh. Carina Andersson avböjde omval. Nyval skedde av

Peter Fenkl och Åsa Söderström Winberg. Patrik Nolåker valdes

till styrelsens ordförande och Gerald Engström valdes till vice

ordförande.

Vid räkenskapsårets ingång bestod koncernens ledningsgrupp

av koncernchefen Roland Kasper, som också var verkställande

direktör i moderbolaget, Anders Ulff – CFO , Olle Glassel

– VP Sales, Anders Gustafsson – Chief Digital Sales Officer,

Björn-Osvald Skandsen – VP Marketing & Frico, Ulrika Hellman –

VP M&A och Martin Dahlgren – VP Products & Technology. I juli

2025 meddelades att Robert Larsson har utsetts till ny VD och

koncernchef för Systemair AB. Han ersatte Roland Kasper som

varit VD och koncernchef sedan 2015. Robert tillträdde sin tjänst

2 januari 2026.

Immateriella nyckelresurser

Systemairs värdeskapande bygger i hög grad på immateriella

nyckelresurser såsom bolagets samlade kompetens, decentrali-

serade företagskultur, kundrelationer och starka varumärken

samt effektiva processer och IT system som stödjer verksam-

heten. Dessa resurser är centrala för affärsmodellen genom att

möjliggöra innovation, kundanpassade lösningar, och långsiktiga

relationer i värdekedjan. I enlighet med ÅRL 6 kap. 1 b och ESRS

ramverket bedömer Systemair dessa resurser som strategiskt

kritiska. De påverkar både finansiell prestation och bolagets

väsentliga hållbarhetsområden, bland annat enligt ESRS S1 som

rör den egna arbetskraften. Arbetet med att utveckla och skydda

dessa immateriella resurser sker genom strukturerade processer

för kompetensförsörjning, kultur och ledarskap, informations-

säkerhet samt kontinuerligt förbättringsarbete.

Koncernen

Omsättning och resultat

Koncernens omsättning uppgick till 12 503 Mkr (12 301),

vilket motsvarar en ökning med 1,6 procent jämfört

med samma period föregående år. Justerat för såväl

valutaeffekter som förvärv ökade nettoomsättningen med

6,1 procent. Tillväxten relaterad till förvärv var 1,1 procent

och valutaeffekter minskade omsättningen med 5,6 procent

under räkenskapsåret.

Försäljningen i Norden minskade under räkenskapsåret med

2,6 procent jämfört med föregående år. Faktureringen på de

svenska och finska marknaderna ökade under räkenskaps-

året medan de norska och danska marknaderna minskade.

Justerat för valutaeffekter minskade försäljningen med

0,5 procent.

STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Försäljningen på den västeuropeiska marknaden ökade under

räkenskapsåret med 3,6 procent jämfört med föregående år.

Justerat för valutaeffekter ökade försäljningen med

7,9 procent. Bland annat Grekland, Schweiz och Österrike

visade tillväxt under räkenskapsåret.

Försäljningen i Östeuropa och OSS ökade under

räkenskapsåret med 7,7 procent jämfört med föregående år.

Försäljningsutvecklingen var i synnerhet god i Polen, Tjeckien

och Slovakien under året. Justerat för valutaeffekter ökade

försäljningen med hela 11,3 procent.

Försäljningen i Nordamerika minskade med 6,0 procent

under räkenskapsåret jämfört med föregående år. Justerat

för valutaeffekter och förvärv ökade försäljningen med

3,3 procent. I lokala valutor så ökade försäljningen på den

amerikanska marknaden medan den minskade något på den

kanadensiska.

Försäljningen i Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika

ökade med 2,2 procent jämfört med föregående år. Justerat

för valutaeffekter och förvärv ökade försäljningen med 6,7

procent. Indien, Australien och delar av Mellanöstern visade

god tillväxt under räkenskapsåret.

Resultat

Rörelseresultatet för räkenskapsåret uppgick till 1 133,8 Mkr

(1 100,4). Rörelsemarginalen uppgick till 9,1 procent (8,9).

Justerat rörelseresultat uppgick till 1 169,6 Mkr (1 125,4) vilket

motsvarar en justerad rörelsemarginal om 9,4 procent (9,1).

Justeringsposterna avser realisationsförlust vid försäljningen av

intressebolaget MR Studios om 5,7 Mkr, rekryteringskostnader

och avgångsvederlag relaterat till byte av koncernchef på

14,6 Mkr, realisationsvinst vid försäljning av fastighet i Norge

om 24,9 Mkr, nedskrivning av finansiell fordran relaterad till

tidigare försäljning av ett koncernbolag om 17,5 Mkr samt

omstruktureringskostnader på tysk marknad om 22,9 Mkr.

Försäljnings- och administrationskostnaderna uppgick till

3 484,7 Mkr (3 374,2), en ökning med 110,5 Mkr. Förvärvade

företag bidrar med 24,9 Mkr av kostnadsökningen varför

försäljnings- och administrationskostnaderna i jämförbara

enheter har ökat med 85,6 Mkr eller 2,5 procent. Försäljnings-

kostnaderna har belastats med 5,1 Mkr (28,5) avseende

förväntade kundförluster. De finansiella intäkterna uppgår till

13,6 Mkr (19,4) och utgörs av ränteintäkter. Finansiella kostnader

för året uppgår till -92,0 Mkr (-177,0). Räntekostnader på externa

lån utgör -42,9 Mkr (-55,7) och räntekostnader hänförliga till

leasing uppgår till -16,6 Mkr (-16,4). Årets skattekostnad uppgår

till -291,9 Mkr (-256,6), vilket motsvarar en skattebelastning på

27,7 procent (27,2) beräknat på resultat efter finansiella poster.

Investeringar

Räkenskapsårets totala investeringar, exklusive avyttringar,

uppgick till 753,4 Mkr (497,4). Bruttoinvesteringar, exklusive

avyttringar, i nybyggnationer och maskiner uppgick till 539,0 Mkr

(456,4). Förvärv och tidigare innehållna köpeskillingar uppgick till

202,1 Mkr (33,0). Avskrivningar på anläggningstillgångar uppgick

till 317,9 Mkr (299,4). Avskrivningar hänförliga till nyttjande-

rättstillgångar uppgick totalt till 142,2 Mkr (149,6).

Inga nedskrivningar har gjorts under året.

Förvärv, avyttringar och etableringar

I augusti 2025 slutfördes förvärvet av Nadi Airtechnics Ltd.,

en ledande indisk tillverkare av industrifläktar. Nadi tillverkar

avancerade industrifläktar och erbjuder högpresterande

centrifugalfläktar, axialfläktar, kylfläktar för järnvägsapplikationer

samt specialiserade lösningar för koldioxidavskiljning och

andra miljöapplikationer. Nadis huvudkontor och produktions-

anläggning finns i Chennai. Bolaget har idag 230 anställda

och hade en omsättning på cirka 13,5 miljoner euro under

räkenskapsåret 2024/25, med en EBIT-marginal överstigande

Systemairs.

Det förvärvade bolagets nettoomsättning från förvärvs-

tidpunkten till räkenskapsårets utgång uppgår till 117,7 Mkr.

Rörelseresultatet för motsvarande period uppgår till 3,7 Mkr. Mer

information avseende förvärv och deras påverkan på koncernens

likvida medel framgår av not 33.

Personal

Medeltalet anställda i koncernen uppgick till 6 996 (6 555). Vid

räkenskapsårets utgång uppgick antalet anställda till 7 408

(6 729), en ökning med 670 anställda jämfört med föregående år.

Förvärvade bolag har tillfört totalt 241 anställda. Nyanställningar

har främst skett vid Koolair i Spanien (105), Indien (73) och

Slovakien (52). Neddragningar av personal har främst skett i

Sydafrika (-13).

Omsättning - geografisk fördelning

2025/26 2024/25

maj-apr % av total förändring Varav organiskt maj-apr % av total

Norden 2 053,7 16% -2,6% -0,5% 2 109,0 17%

Västeuropa 5 585,4 45% 3,6% 7,9% 5 392,1 44%

Östeuropa & OSS 1 562,3 13% 7,7% 11,3% 1 450,3 12%

Nordamerika 1 400,6 11% -6,0% 3,3% 1 489,5 12%

Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika 1 900,7 15% 2,2% 6,7% 1 860,6 15%

Totalt 12 502,7 100% 1,6% 6,1% 12 301,5 100%

STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Kassaflöde och finansiell ställning

Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital under året

uppgick till 1 309,3 Mkr (1 332,0). Förändringar i rörelsekapitalet, främst beroende på ökade

kundfordringar, påverkade kassaflödet med -145,9 Mkr (-151,5). Kassaflödet från finansierings-

verksamheten uppgick till netto -483,6 Mkr (-637,7) till följd av transaktioner med minoritets-

ägare och lägre nettoamortering. Räntebärande skulder uppgick på balansdagen omräknat till

SEK till totalt 1 292,6 Mkr (1 293,0) och nettoskuldsättningen vid årets utgång uppgick till

888,1 Mkr (901,0). Nettoskulden genom EBITDA uppgick till 0,54 (0,56), justerat för leasings-

kulder uppgick skuldsättningsgraden till 0,27 (0,29). Koncernens soliditet uppgick till

61,8 procent (61,5) vid utgången av räkenskapsåret. Det av styrelsen antagna soliditetsmålet

om minst 30 procent uppfylls därmed med god marginal.

Den 29 april 2026 refinansierade Systemair AB sina befintliga bilaterala lån med Nordea

och Handelsbanken genom två icke-säkerställda revolverande kreditfaciliteter om 65 MEUR

vardera, vilka ersatte tidigare säkerställd finansiering. Faciliteterna har en löptid om tre år med

möjlighet till förlängning om upp till två år, förutsatt bankernas godkännande. Avtalen inne-

håller en finansiell kovenant kopplad till skuldsättningsgrad, och koncernen uppfyllde samtliga

kovenantkrav per balansdagen med betydande marginal. Refinansieringen speglar bolagets

stärkta finansiella ställning och har resulterat i lägre finansieringskostnader samt minskade

operationella begränsningar jämfört med tidigare finansiering.

Koncernens finanspolicy

Systemair har etablerat dotterföretag med verksamhet i 51 länder och i 19 av dessa länder har

vi också egen produktion. Systemairs produkter säljs i cirka 135 länder världen över. Koncernens

finansiella risktagande styrs av mandat godkända av Systemair AB:s styrelse. Finansiell förvalt-

ning på övergripande nivå sker i moderbolaget, som också ansvarar för övervakningen av

överensstämmelse med koncernens finanspolicy. Funktionen för finansiell förvaltning ska säker-

ställa att tillgången på kapital och likviditet är säkrad. Exponeringar mot finansiell risk hålls inom

mandat som styrelsen godkänt. Syftet med koncernens finanspolicy är att ge tydlig ansvars-

fördelning och att fastställa riktlinjer och regler för vilka finansiella risker som kan accepteras

inom koncernen och hur dessa risker ska hanteras.

All finansieringsverksamhet för koncernen i form av risk och valutahantering samt upplåning

sköts centralt av moderbolaget i Skinnskatteberg. Koncernens finanspolicy utgör ramverket

för såväl hantering av finansiella risker som för finansiella aktiviteter i allmänhet. För hantering

av betalningar och likvida flöden finns centrala koncernkontosystem. Systemair AB har beviljat

kort- och långfristiga lån till sina dotterbolag. Värdet av dessa omräknat till svenska kronor var

på balansdagen 1 620,6 Mkr (1 718,2).

Geopolitisk osäkerhet

Den geopolitiska osäkerheten i omvärlden fortsätter att påverka marknaden. De senaste

händelserna i Iran och angränsande region har så här långt endast haft en mindre påverkan på

Systemair. Systemair har verksamhet i Mellanöstern med en omsättning som uppgår till

1,6 procent av koncernens totala omsättning och 2,0 procent av rörelseresultatet för

räkenskapsåret. Systemair hade vid kvartalets utgång 8,0 Mkr låsta likvida medel i den ryska

verksamheten.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Systemair har valt att dela in sin riskhantering i fyra olika kategorier; strategiska, operationella,

finansiella och regulatoriska risker. De strategiska riskerna omfattar till exempel makro-

ekonomisk utveckling inom konjunkturkänslig byggbransch, geopolitik och varumärkes-

relaterade risker. Exempel på operationella riskfaktorer är produkttillgänglighet och

kompetensförsörjning. De finansiella risker som Systemair identifierat i sin verksamhet om-

fattar valutarisk, belånings- och ränterisk samt kredit- och likviditetsrisk. Slutligen så omfattar

regulatoriska risker till exempel korruption och produktkrav. Systemairs väsentliga risker och

osäkerhetsfaktorer beskrivs närmare i not 2.

Finansiell översikt

Under de senaste tio åren har koncernens omsättningstillväxt i genomsnitt uppgått till

7,7 procent per år. Den genomsnittliga årliga rörelsemarginalen (EBIT) under samma period

har uppgått till 7,8 procent men med en positiv utvecklingskurva under de senaste åren. Den

genomsnittliga soliditeten för de senaste tio åren har uppgått till 50,1 procent. Av koncernens

totala omsättning är 94 procent (95) till kunder utanför Sverige. Ytterligare information om

koncernens finansiella utveckling finns i den nyckeltalssammanställning som finns efter noterna

till resultat- och balansrapporterna. För fler nyckeltal och beräkning av dessa hänvisas till sidorna

95–96 och till Systemairs hemsida:

https://group.systemair.com/sv/investerare/finansiell-information/finansiell-data/

Femårsöversikt 2025/26 2024/25 2023/24 2022/23 2021/22

Nettoomsättning 12 503 12 301 12 527 12 058 9 634

EBIT 1 134 1 100 963 1 401 770

Rörelsemarginal 9,1 8,9% 7,9% 11,6% 8,0%

Soliditet 62% 62% 58% 55% 46%

Avkastning på sysselsatt kapital 16% 15% 14% 20% 15%

Medeltalet anställda 6 996 6 555 6 453 6 299 6 358

STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Framtidsutsikter

Flera regioner visar en positiv utveckling och en ökande

efterfrågan. Marknadsläget präglas dock av osäkerhet, och

ett flertal externa faktorer kan påverka efterfrågan på kort

sikt. Vi förväntar oss en mer positiv marknadsutveckling i

takt med en stabilisering av det geopolitiska läget. Med våra

27 välinvesterade produktionsanläggningar i 19 länder och

marknadens mest kompletta produktprogram för energieffektiv

ventilation är vi väl positionerade för fortsatt långsiktig och

lönsam tillväxt.

För att få ett ökat kundfokus och en mer effektiv organisation

genomförs strukturella och organisatoriska förändringar på

några av huvudmarknaderna såsom Nordamerika, Sverige och

Tyskland för en mer stabil grund för fortsatt tillväxt. Med ett

90-tal bolag i koncernen finns alltid ett antal som inte presterar

enligt plan. Systemair utvärderar kontinuerligt åtgärder och

handlingsalternativ i dessa bolag för att vända utvecklingen. På

många marknader ser Systemair positiva signaler och är optimis-

tiska till förutsättningarna för fortsatt tillväxt, trots rådande

omvärldsförutsättningar.

Säsongseffekter

Verksamheten inom Systemair påverkas av säsongsmässiga

svängningar. En högre aktivitet råder normalt under hösten till

följd av att många byggnationer slutförs innan vintern. Under

årets kallare perioder ökar också efterfrågan på värmeprodukter

samtidigt som mönstret är tvärtom för luftkonditionerings-

produkter. Normalt är det andra kvartalet, augusti till oktober,

det försäljningsmässigt starkaste för Systemair.

Finansiella mål

Systemair har följande finansiella mål:

Æ Den genomsnittliga årliga omsättningstillväxten över en

konjunkturcykel ska uppgå till minst 10 procent.

Æ Den genomsnittliga rörelsemarginalen över en

konjunkturcykel ska uppgå till minst 10 procent.

Æ Soliditeten ska inte understiga 30 procent.

Æ Utdelningen ska uppgå till cirka 40 procent av resultatet

efter skatt.

Riktlinjer för ersättningar till ledande

befattningshavare

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättningar till ledande

befattningshavare att gälla för tiden från och med årsstämman

2026 föreslås utformas enligt nedan, vilket också i huvudsak

överensstämmer med de riktlinjer som gällt från föregående

årsstämma. För mer information se not 11 Anställda och

personalkostnader.

Ersättningen till ledande befattningshavare ska – utifrån den

marknad där bolaget är verksamt och den miljö respektive

befattningshavare är verksam i – vara konkurrenskraftig och

möjliggöra rekrytering av nya befattningshavare samt motivera

ledande befattningshavare att stanna kvar i bolaget. Med

ledande befattningshavare avses verkställande direktören och

övriga medlemmar i koncernledningen.

Ersättningssystemet ska bestå av fast lön och pension, men kan

också omfatta rörlig lön och tjänsteförmåner, som till exempel

förmånsbil. Utöver ovanstående kan särskilda incitaments-

program, beslutade av årsstämman, förekomma. Fast lön och

förmåner ska fastställas individuellt utifrån ovanstående kriterier

och respektive befattningshavares särskilda kompetens.

Rörlig lön baseras på tydligt fastställda och mätbara kvalitativa

och kvantitativa mål med syfte att främja bolagets strategi,

långsiktiga värdeskapande och hållbarhet. Den rörliga lönen

utgår som en andel av den fasta lönen och kan maximalt uppgå

till 50 procent av årslönen för koncernchefen, 25 procent för

övriga ledande befattningshavare och 15 procent för övriga

nyckelpersoner.

Pensionen ska som huvudregel vara premiebestämd och inte

överstiga 35 procent av löneunderlaget. Omfattningen av

pensionen ska baseras på samma kriterier som ovan. Styrelsen

ska äga rätt att frångå riktlinjerna om det i enskilda fall finns

särskilda skäl för detta.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om tolv

månader vid uppsägning från Bolagets sida och en uppsägnings-

tid om sex månader vid uppsägning från verkställande

direktörens sida. För övriga ledande befattningshavare gäller

uppsägningstid enligt kollektiv avtal eller som mest tolv månader

från bolagets sida och sex månader från den anställde. Inga

avgångsvederlag har avtalats för verkställande direktören eller

annan ledande befattningshavare.

STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Utestående program

Optionsprogram Antal optioner Motsvarande antal aktier Andel av totalt antal aktier Lösenkurs Lösenperiod

LTIP 2023 357 500 357 500 0,20% 77,5 17 aug 2027 – 30 sep 2027

LTIP 2022 14 500 14 500 0,00% 58,3 17 aug 2026 – 30 sep 2026

Totalt 372 000 372 000

Aktieincitaments-

program

Max antal

Investeringsaktier

Max antal

prestationsaktier Tilldelningstillfälle

LTIP 2024 93 200 466 000 0,20% Q1 2027 (Aug 2027)

LTIP 2025 14 500 72 500 0,00% Q1 2028 (Aug 2028)

Totalt 107 700 538 500

Totalt 910 500 0,40%

Aktie- och aktiekursbaserade incitamentsprogram

Vid årsstämmorna 2022 och 2023 beslutades om program för

teckningsoptioner för ledande befattningshavare. Överlåtelse

av teckningsoptionerna till deltagarna har gjorts till ett pris

motsvarande deras marknadsvärde enligt extern oberoende

värdering med tillämpning av vedertagen värderingsmodell

(Black-Scholes). Programmen löper över fyra år. Under

rapportperioden har sammanlagt 471 240 teckningsoptioner

utnyttjats inom ramen för LTIP 2022, vilket motsvarar 165 448

nyemitterade aktier.

Inga teckningsoptioner har återköpts under räkenskapsåret.

Systemair har även två utestående aktieincitamentsprogram för

cirka 65 ledande befattningshavare och nyckelpersoner baserat

på att deltagarna investerar i aktier med egna medel. För varje

investeringsaktie kan max fem prestationsaktier erhållas vilket

motsvarar högst 538 500 aktier, vilket motsvarar cirka

0,2 procent av totalt antal aktier. Ytterligare 38 144 aktier

kan utges som kompensation för eventuella utdelningar

under perioden. Deltagarna erhåller prestationsaktier under

förutsättning att anställningen kvarstår och prestations-

villkoren uppfylls. Prestationsvillkoren baseras på Systemair-

aktiens totalavkastning, organisk tillväxt, rörelsemarginal samt

hållbarhetsrelaterade mål. Tilldelning av prestationsaktier sker

efter offentliggörande av delårsrapporten för maj–juli 2027

respektive maj–juli 2028.

För ytterligare information, se not 11 till de finansiella

rapporterna.

Aktieåterköp

Styrelsen för Systemair AB beslutade i september 2025 att, med

stöd av bemyndigande från årsstämman den 28 augusti 2025,

återköpa upp till 320 000 egna aktier på Nasdaq Stockholm.

Syftet med återköpet är att fullgöra de förpliktelser som följer av

Systemairs aktie- och prestationsbaserade program, och säker-

ställa leverans av prestationsaktier till deltagarna. Återköpet

administrerades av Svenska Handelsbanken AB. Återköpet

genomfördes under september 2025 och omfattade 320 000

aktier. Återköpet skedde på Nasdaq Stockholm i enlighet med

gällande regler. Totalt uppgick beloppet för återköpet till

26,8 Mkr. Betalning för aktierna erlades kontant. Systemair

innehade vid tidpunkten före återköpet 320 000 egna aktier, och

totalt efter senaste återköpet 640 000 egna aktier. Kvotvärdet är

0,25 kr per aktie och de återköpta aktierna motsvarar

160 000 kr av det totala aktiekaptialet på 52 041 362 kr. Antal

utestående aktier per den 31 januari 2026, exklusive Systemairs

egna innehav, var 207 525 448 st.

Produktutveckling

För Systemair är det avgörande att kontinuerligt utveckla

energieffektiva och långsiktigt hållbara ventilationsprodukter.

Därför är det viktigt att förstå marknadens möjligheter och

kundens behov av bland annat förbättrat inomhusklimat och ökad

säkerhet. Inom flera områden ställs dessutom allt strängare krav

på produkterna och tillhörande produktdeklarationer.

Teknikorganisationen utgörs av cirka 315 ingenjörer och tekniker

med spetskompetens inom olika områden. Arbetet är uppdelat på

STYRNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

21 utvecklingsgrupper i 15 länder varav 11 har tekniska center för avancerad testning.

Systemair fortsätter att utveckla gemensamma produktplattformar i flera fabriker och

samarbetar mer mellan disciplinerna utveckling, produktion, inköp och logistik för ökad

effektivitet. Under året har investeringar i utökad laboratoriekapacitet påbörjats i både Litauen

och Danmark.

Årligen satsar Systemair, genom de 21 utvecklingsgrupperna i 15 länder, cirka 500 000 timmar

på att utveckla nya, förbättrade och kundanpassade produkter och tjänster. Tiden fördelas i

stort sett lika mellan nyutveckling och underhåll. I underhåll ingår även en viss del produktions-

teknik, support och kundanpassningar. Den största delen av kostnaderna avser personal-

kostnader redovisade under funktionen Kostnad sålda varor.

Hållbarhetsarbete

Hållbarhetsfrågor har länge varit en central och naturlig del inom Systemair. Vikten av bra

inomhusluft ökar i betydelse och samhället är beroende av hälsosam och bra luft genom energi-

och resurseffektiva lösningar för ventilation, värme och kyla. Våra lösningar spelar en viktig roll

i vårt engagemang för att bidra till en mer hållbar planet. Hållbarhet är en del av vår strategi

och alltmer integrerad i vår verksamhet. Vårt hållbarhetsramverk fokuserar på fyra områden

som bidrar till tio av de globala hållbarhetsmålen. Systemairs hållbarhetsstrategi presenteras på

sidorna 25–29.

Systemairs hållbarhetsrapport på sidan 97 publiceras årligen som en integrerad del av

företagets årsredovisning och upprättas på en konsoliderad basis. Omfattningen av konsoli-

deringen för hållbarhetsrapporten är densamma som för de finansiella rapporterna och

omfattar därmed perioden 1 maj 2025 till 30 april 2026. Systemair rapporterar från och med i

år enligt EU:s nya lagstiftning om hållbarhetsrapportering, Corporate Sustainability Reporting

Directive (CSRD). På sidan 93 framgår revisorns yttrande om att hållbarhetsrapporten är

upprättad i enlighet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS,

EU 2023/2772) som har införlivats i Sveriges nationella lagstiftning. Omfattningen av den

fullständiga hållbarhetsrapporten framgår av ESRS-index på sidorna 148–149.

Kvalitets- och miljöledningssystem

Av koncernens samtliga 27 tillverkningsanläggningar är 26 stycken certifierade enligt ISO 9001.

Anläggningen som saknar certifiering har påbörjat processen att bli certifierad. Systemair

lägger stor vikt vid att strikt följa lagkraven på miljöområdet. Miljöfrågorna och miljöarbetet

är ett prioriterat område och vi har fokus på att ständigt förbättra metoder och arbetssätt för

att minska miljöbelastningen, mer information finns på sidorna 108–124. Av koncernens 27

tillverkningsanläggningar är 18 stycken certifierade enligt ISO 14001, motsvarande 67 procent.

Systemair anser att koncernens tillverkningsanläggningar och verksamheter uppfyller kraven i

alla väsentliga miljölagar och miljöbestämmelser som bolaget omfattas av.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning för räkenskapsåret var 232,2 Mkr (213,5). Rörelseresultatet

uppgick till -233,1 Mkr (-221,1). Antalet anställda i Moderbolaget uppgick till 80 personer (74).

Moderbolagets huvudsakliga verksamhet består av koncerninterna tjänster.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets utgång.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämmans förfogande står:

Överkursfond 36 819 380 kr

Fond för verkligt värde - 5 167 245 kr

Balanserad vinst 1 652 730 830 kr

Årets vinst 346 843 749 kr

2 031 226 714 kr

Styrelsen föreslår att årsstämman den 27 augusti 2026 beslutar om en utdelning på 1,45 kr

(1,35) per aktie. Exkluderat för aktier som för närvarande innehas av bolaget, motsvarar det

en utdelning om 300,9 Mkr (280,4). Den föreslagna utdelningen motsvarar 39,4 procent av

koncernens nettoresultat.

FINANSIELLA RAPPORTER INNEHÅLL

Finansiella

rapporter

01. Innehåll

02. Noter

Æ Koncernens resultatrapport ....................................................................................................................................................... 54

Æ Koncernens rapport över totalresultatet ................................................................................................................................ 54

Æ Koncernens balansrapport ........................................................................................................................................................ 55

Æ Koncernens förändring av eget kapital ................................................................................................................................... 56

Æ Koncernens kassaflödesanalys .................................................................................................................................................. 57

Æ Moderbolagets resultaträkning ................................................................................................................................................ 58

Æ Moderbolagets rapport över totalresultatet ......................................................................................................................... 58

Æ Moderbolagets balansräkning .................................................................................................................................................. 59

Æ Moderbolagets förändring av eget kapital ............................................................................................................................ 60

Æ Moderbolagets kassaflödesanalys .......................................................................................................................................... 61

Æ Not 1 | Redogörelse för redovisnings- och

värderingsprinciper ..................................... 62

Æ Not 2 | Risker och riskhantering ............................. 65

Æ Not 3 | Rapportering per segment ......................... 66

Æ Not 4 | Upplysning för geografiska områden ....... 67

Æ Not 5 | Intäkternas fördelning ................................ 67

Æ Not 6 | Kostnadsslagsindelning .............................. 68

Æ Not 7 | Arvoden till revisorer ................................... 68

Æ Not 8 | Leasing ........................................................... 68

Æ Not 9 | Övriga rörelseintäkter ................................. 69

Æ Not 10 | Övriga rörelsekostnader ........................... 69

Æ Not 11 | Anställda och personalkostnader ........... 70

Æ Not 12 | Avskrivningar av immateriella

och materiella anläggningstillgångar ..... 72

Æ Not 13 | Finansiella intäkter .................................... 72

Æ Not 14 | Finansiella kostnader ................................. 72

Æ Not 15 | Skatt på årets resultat ............................... 72

Æ Not 16 | Immateriella och materiella

anläggningstillgångar ............................... 73

Æ Not 17 | Andra långfristiga fordringar ................... 76

Æ Not 18 | Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter .............................. 76

Æ Not 19 | Varulager ..................................................... 76

Æ Not 20 | Kundfordringar .......................................... 76

Æ Not 21 | Aktiekapital och förslag på utdelning .... 77

Æ Not 22 | Upplåning och finansiella instrument .... 78

Æ Not 23 | Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter ................................ 80

Æ Not 24 | Bokslutsdispositioner .............................. 80

Æ Not 25 | Obeskattade reserver ............................... 80

Æ Not 26 | Avsättningar för pensioner ...................... 81

Æ Not 27 | Övriga avsättningar ................................... 83

Æ Not 28 | Resultat från andelar

i koncernföretag ........................................ 83

Æ Not 29 | Andelar i koncernföretag ......................... 84

Æ Not 30 | Andelar i intresseföretag ......................... 85

Æ Not 31 | Jämförelsestörande poster

– justerat rörelseresultat ......................... 85

Æ Not 32 | Inflationsjustering Turkiet ....................... 86

Æ Not 33 | Förändringar i koncernens

sammansättning – rörelseförvärv,

etableringar och avyttringar ................... 86

Æ Not 34 | Fordringar hos koncernföretag .............. 88

Æ Not 35 | Ställda säkerheter ..................................... 88

Æ Not 36 | Eventualförpliktelser ................................. 88

Æ Not 37 | Tilläggsinformation

till kassaflödesanalys ................................. 88

Æ Not 38 | Uppgifter om moderbolaget ................... 88

Æ Not 39 | Resultat per aktie ...................................... 88

Æ Not 40 | Transaktioner med närstående ............... 88

Æ Not 41 | Händelser efter bokslutsårets utgång ... 88

FINANSIELLA RAPPORTER EKONOMISK REDOVISNING

Koncernens

resultatrapport

Mkr, 1 Maj - 30 April	Not	2025/26	2024/25
Nettoomsättning	4, 5	12 502,7	12 301,5
Kostnad för sålda varor	6	-7 913,8	-7 837,6
Bruttoresultat		4 588,9	4 463,9
Övriga rörelseintäkter	9	234,2	247,4
Försäljningskostnader	6	-2 808,2	-2 733,5
Administrationskostnader	6, 7	-676,5	-640,7
Övriga rörelsekostnader	10	-228,9	-237,3
Nettovinst på monetära poster	32	24,3	0,6
Rörelseresultat	6, 8, 11 ,12	1 133,8	1 100,4
Finansiella intäkter	13	13,6	19,4
Finansiella kostnader	14	-92,0	-177,0
Resultat efter finansiella poster		1 055,4	942,8
Skatt	15	-291,9	-256,6
Årets resultat		763,5	686,2
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		760,8	680,7
Innehav utan bestämmande inflytande		2,7	5,5
Resultat per aktie före utspädning 1)	39	3,67	3,27
Resultat per aktie efter utspädning 1)		3,67	3,27
Genomsnittligt antal utestående aktier under räkenskapsåret före utspädning 1)		207 535 726	207 985 489
Genomsnittligt antal utestående aktier under räkenskapsåret efter utspädning 1)		207 566 726	208 147 729

Systemair AB har ställt ut 910 500 teckningsoptioner och prestationsaktier till personer med ledande befattningar inom bolaget. För

ytterligare information se not 11.

Koncernens rapport

över totalresultatet

Mkr, 1 Maj - 30 April	Not	2025/26	2024/25
Årets resultat		763,5	686,2
Övrigt totalresultat, netto efter skatt
Poster som har omförts eller senare kan omföras till årets resultat
Omräkningsdifferenser, utlandsverksamheter		-112,6	-278,6
Poster som inte kan omföras till årets resultat
Förändring av förmånsbaserade pensioner, brutto före skatt		-1,1	-4,1
Skatt på förändring förmånsbeskattade pensioner		0,3	0,5
Övrigt totalresultat, netto efter skatt		-113,4	-282,2
Summa totalresultat för året		650,1	404,0
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		647,4	398,5
Innehav utan bestämmande inflytande		2,7	5,5

FINANSIELLA RAPPORTER

EKONOMISK REDOVISNING

Koncernens balansrapport

Mkr	Not	2026-04-30	2025-04-30
TILLGÅNGAR	22
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	4, 16
Goodwill		1 055,1	965,5
Aktiverade utvecklingskostnader		8,8	11,7
Varumärken, kundrelationer		208,2	185,9
Övriga immateriella tillgångar		52,3	64,4
		1 324,4	1 227,5
Materiella anläggningstillgångar	4, 16
Byggnader och mark		1 512,0	1 335,7
Maskiner och andra tekniska anläggningar		567,4	550,4
Inventarier och verktyg		232,6	223,5
Pågående nyanläggningar		161,5	173,3
		2 473,5	2 282,9
Nyttjanderättstillgångar	8	424,9	411,8
Finansiella och övriga anläggningstillgångar
Andra långfristiga värdepappersinnehav		1,4	1,5
Andelar i intresseföretag	30	22,3	27,5
Uppskjuten skattefordran	15	145,0	182,6
Andra långfristiga fordringar	17	30,3	39,9
		199,0	251,5
Summa anläggningstillgångar		4 421,8	4 173,7
Omsättningstillgångar
Varulager	19
Råvaror och förnödenheter		976,3	966,0
Varor under tillverkning		194,7	166,5
Färdiga varor		978,2	939,6
		2 149,2	2 072,1
Kundfordringar	20	2 427,1	2 283,6
Skattefordringar		92,0	76,8
Övriga fordringar		193,8	208,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	167,0	134,4
Övriga kortfristiga placeringar		8,8	5,0
		2 888,7	2 708,0
Kassa och bank		426,8	421,0
Summa omsättningstillgångar		5 464,7	5 201,1
SUMMA TILLGÅNGAR		9 886,5	9 374,8

Mkr	Not	2026-04-30	2025-04-30
EGET KAPITAL & SKULDER	22
Eget kapital
Aktiekapital	21	52,0	52,0
Övrigt tillskjutet kapital		14,0	12,4
Omräkningsreserv		320,7	433,3
Balanserade vinstmedel inkl årets resultat		5 721,0	5 262,6
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		6 107,7	5 760,3
Hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		5,4	7,9
Totalt eget kapital		6 113,1	5 768,2
Långfristiga skulder
Långfristiga räntebärande skulder	22	684,0	467,9
Leasingskuld	22	284,4	289,5
Avsättningar för pensioner	26	31,2	32,2
Avsättningar för uppskjuten skatteskuld	15	101,3	88,3
Övriga avsättningar	27	79,2	77,5
Övriga långfristiga skulder	22	22,1	10,7
Summa långfristiga skulder		1 202,2	966,1
Kortfristiga skulder
Kortfristiga räntebärande skulder	22	172,9	405,1
Leasingskuld	22	151,3	130,5
Leverantörsskulder		998,5	976,9
Skatteskulder		217,8	197,3
Övriga skulder		468,1	452,9
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	23	562,6	477,8
Summa kortfristiga skulder		2 571,2	2 640,5
Summa skulder		3 773,4	3 606,6
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		9 886,5	9 374,8
Ställda säkerheter	35

FINANSIELLA RAPPORTER EKONOMISK REDOVISNING

Koncernens förändring

av eget kapital

			Hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt	Omräknings-	Balanserade vinstmedel	Innehav utan	Summa
	Aktiekapital	tillskjutet kapital	reserv	inkl. årets resultat	bestämmande inflytande
Mkr						eget kapital
Eget kapital 30 april 2024	52,0	12,8	711,9	4 868,8	8,3	5 653,8
Utdelningar	-	-	-	-249,6	-2,5	-252,1
Årets resultat	-	-	-	680,7	5,5	686,2
Emission av teckningsoptioner	-	-0,4	-	-	-	-0,4
Återköp egna aktier	-	-	-	-22,2	-	-22,2
Effekt LTIP	-	-	-	1,0	-	1,0
Omvärdering förvärvsoption	-	-	-	-12,5	-3,4	-15,9
Övrigt totalresultat	-	-	-278,6	-3,6	-	-282,2
Eget kapital 30 april 2025	52,0	12,4	433,3	5 262,6	7,9	5 768,2
Utdelningar	-	-	-	-280,4	-4,4	-284,8
Årets resultat	-	-	-	760,8	2,7	763,5
Återköp egna aktier	-	-	-	-26,9	-	-26,9
Effekt LTIP	-	-	-	4,4	-	4,4
Nyemission	-	1,6	-	-	-	1,6
Omvärdering förvärvsoption	-	-	-	1,3	-0,8	0,5
Övrigt totalresultat	-	-	-112,6	-0,8	-	-113,4
Eget kapital 30 april 2026	52,0	14,0	320,7	5 721,0	5,4	6 113,1

FINANSIELLA RAPPORTER

EKONOMISK REDOVISNING

Koncernens

kassaflödesanalys

Mkr, 1 Maj - 30 April	Not	2025/26	2024/25
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		1 133,8	1 100,4
Erhållen ränta		12,1	15,3
Erlagd ränta		-79,9	-77,1
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m.	37	476,5	566,2
Betald skatt		-233,2	-272,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital		1 309,3	1 332,0
Förändring av rörelsekapital
Varulager		-82,1	-120,5
Kortfristiga fordringar		-189,2	17,2
Leverantörsskulder		52,9	114,8
Kortfristiga skulder		72,5	-163,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 163,4	1 180,5
Investeringsverksamhet
Förvärv av dotterföretag	33	-202,1	-33,0
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-12,4	-7,9
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-539,0	-456,4
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		85,2	47,1
Kassaflöde från investeringsverksamhet		-668,3	-450,2
Finansieringsverksamhet
Upptagna lån	22	459,8	121,5
Amortering av lån	22	-476,3	-234,0
Amortering leasingskuld	22	-146,0	-149,0
Utdelning till aktieägare		-284,8	-252,1
Likvid för teckningsoptioner		-	-0,4
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande		-9,4	-100,2
Återköp egna aktier		-26,9	-23,5
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-483,6	-637,7
Ökning/Minskning av likvida medel		11,5	92,6
Likvida medel vid årets början		421,0	414,3
Kursdifferens i likvida medel		-5,7	-85,9
Likvida medel vid årets slut		426,8	421,0

FINANSIELLA RAPPORTER EKONOMISK REDOVISNING

Moderbolagets

resultaträkning

Mkr, 1 Maj - 30 April Not 2025/26 2024/25

Nettoomsättning 4 232,2 213,5

Kostnad för sålda varor - -

Bruttoresultat 232,2 213,5

Övriga rörelseintäkter 9 7,0 13,4

Försäljningskostnader -162,0 -168,0

Administrationskostnader 7, 8 -157,6 -135,5

Övriga rörelsekostnader 10 -152,7 -144,5

Rörelseresultat 11, 12 -233,1 -221,1

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från andelar i koncernföretag 28 306,0 293,8

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 13 66,0 83,8

Räntekostnader och liknande resultatposter 14 -42,8 -104,7

Resultat efter finansiella poster 96,1 51,8

Bokslutsdispositioner 24 266,1 260,9

Resultat före skatt 362,2 312,7

Skatt på årets resultat 15 -15,4 -6,6

Årets resultat 346,8 306,1

Moderbolagets rapport

över totalresultatet

Mkr, 1 Maj - 30 April 2025/26 2024/25

Årets resultat 346,8 306,1

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat, netto efter skatt 0,0 0,0

Summa totalresultat för året 346,8 306,1

FINANSIELLA RAPPORTER

EKONOMISK REDOVISNING

Moderbolagets

balansräkning

Mkr Not 2026-04-30 2025-04-30

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar 16

Aktiverade utvecklingskostnader 8,8 11,7

Licenser och övriga immateriella anläggningstillgångar 10,9 18,2

19,7 29,9

Materiella anläggningstillgångar 16

Maskiner och andra tekniska anläggningar 0,5 0,8

Inventarier och verktyg 5,7 7,2

Pågående nyanläggningar 44,9 17,6

51,1 25,6

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 29 2 869,7 2 573,4

Andelar i intresseföretag 30 - 5,9

Fordringar hos koncernföretag 34 592,0 523,9

Uppskjuten skattefordran 15 5,8 19,6

Andra långfristiga fordringar 17 8,9 8,2

3 476,4 3 131,0

Summa anläggningstillgångar 3 547,2 3 186,5

Omsättningstillgångar

Kundfordringar 20 1,6 0,3

Fordringar hos koncernföretag 1 028,4 1 194,3

Skattefordringar 8,9 10,8

Övriga fordringar 11,0 42,1

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 40,6 20,2

1 090,5 1 267,7

Kassa och bank 27,3 -

Summa omsättningstillgångar 1 117,8 1 267,7

SUMMA TILLGÅNGAR 4 665,0 4 454,2

Mkr Not 2026-04-30 2025-04-30

EGET KAPITAL & SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 21 52,0 52,0

Reservfond 10,0 10,0

Fond för utvecklingsutgifter 8,8 11,7

70,8 73,7

Fritt eget kapital

Överkursfond 36,8 35,2

Fond för verkligt värde -5,2 -5,2

Balanserat resultat 1 652,8 1 646,7

Årets resultat 346,8 306,1

2 031,2 1 982,8

Summa eget kapital 2 102,0 2 056,5

Obeskattade reserver 25 2,3 2,5

Avsättningar 27 2,9 1,9

Långfristiga skulder

Skulder till kreditinstitut 22 499,4 285,3

Skulder till koncernföretag 1 926,6 1 729,4

2 426,0 2 014,7

Kortfristiga skulder

Checkräkningskrediter 22 - 267,8

Leverantörsskulder 15,0 19,2

Skatteskulder 8,6 13,2

Skulder till koncernföretag 21,6 23,8

Övriga skulder 45,5 25,4

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 41,1 29,2

131,8 378,6

SUMMA EGET KAPITAL & SKULDER 4 665,0 4 454,2

FINANSIELLA RAPPORTER EKONOMISK REDOVISNING

Moderbolagets förändring

av eget kapital

Fritt eget kapital

Mkr Aktiekapital Reservfond

Fond för

utvecklingsutgifter Överkursfond

Fond för

verkligt värde

Balanserade vinstmedel

inkl. årets resultat

Summa

eget kapital

Eget kapital 30 april 2024 52,0 10,0 0,0 35,2 -5,2 1 925,8 2 017,8

Utdelning -249,6 -249,6

Årets resultat 306,1 306,1

Återköp egna aktier -17,8 -17,8

Fond för utvecklingsutgifter 11,7 -11,7 -

Eget kapital 30 april 2025 52,0 10,0 11,7 35,2 -5,2 1 952,8 2 056,5

Utdelning -280,4 -280,4

Årets resultat 346,8 346,9

Återköp egna aktier -26,9 -26,9

Fond för utvecklingsutgifter -2,9 2,9 -

Nyemission 1,6 1,6

Effekt LTIP 4,4 4,4

Eget kapital 30 april 2026 52,0 10,0 8,8 36,8 -5,2 1 999,6 2 102,0

Utbetald utdelning 2025 uppgick till 280,4 Mkr motsvarande 1,35 kr per aktie.

FINANSIELLA RAPPORTER

EKONOMISK REDOVISNING

Moderbolagets

kassaflödesanalys

Mkr, 1 Maj - 30 April Not 2025/26 2024/25

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat -233,1 -221,1

Erhållen ränta 64,0 83,8

Erlagd ränta -42,8 -62,3

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m m 37 4,1 -7,3

Betald inkomstskatt -6,1 0,2

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital -213,9 -206,7

Förändring av rörelsekapital

Kortfristiga fordringar 43,4 55,9

Leverantörsskulder -6,5 5,6

Kortfristiga skulder 12,9 -2,8

Kassaflöde från den löpande verksamheten -164,1 -148,0

Investeringsverksamhet

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -27,6 -19,2

Förvärv/kapitaltillskott i dotterföretag -274,3 -148,9

Utdelning på aktier i dotterföretag 395,3 338,7

Kassaflöde från investeringsverksamhet 93,4 170,6

Finansieringsverksamhet

Utdelning till aktieägare -280,4 -249,6

Nyemission 1,7 -

Upptagna lån 517,2 304,5

Erhållna koncernbidrag 261,7 125,3

Återköp egna aktier -26,9 -23,5

Amortering av lån -375,3 -179,3

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 98,0 -22,6

Ökning/Minskning av likvida medel 27,3 0,0

Likvida medel vid årets början - -

Likvida medel vid årets slut 27,3 -

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Noter

Not 1 | Redogörelse för redovisnings- och

värderingsprinciper

Koncernredovisningen för Systemair AB för det räkenskapsår som slutar den

30 april 2026 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören den 2 juli 2026

för publicering och kommer att föreläggas årsstämman 2026 för fastställande.

Moderbolaget är ett svenskt aktiebolag (publ) med säte i Skinnskatteberg, Sverige .

Grunder för upprättandet av redovisningen

Systemairs koncernredovisning baseras på historiska anskaffningsvärden, med undantag

för Finansiella derivatinstrument och Skulder värderade till verkligt värde via resultat-

räkningen. Dessa tillgångar och skulder redovisas till verkligt värde. Alla belopp anges, om

inget annat sägs, i miljoner svenska kronor (Mkr). Med resultaträkning menas antingen

koncernens resultatrapport eller moderbolagets resultaträkning.

Ändrade och nya redovisningsprinciper för året

Inga nya och/eller ändrade redovisningsstandarder som trädde i kraft 1 januari 2025 och

tillämpas av koncernen från och med den 1 maj 2025 har haft någon väsentlig inverkan på

koncernredovisningen.

Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte

trätt ikraft

Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter

1 januari 2026 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport.

Inga av dessa nya IFRS- eller IFRIC-ändringar förväntas ha någon betydande effekt på

koncernens finansiella rapporter framöver.

IFRS 18 Presentation och upplysningar i finansiella rapporter kommer att ersätta IAS

1 Utformning av finansiella rapporter och ska tillämpas från och med 1 januari 2027.

Standarden godkändes av EU i februari 2026. Den nya standarden innebär att nya krav

på presentation av intäkter och kostnader införs i resultaträkningen. Dessa ska delas

in i fem olika kategorier. Vidare införs två obligatoriska delsummeringar (”Rörelse-

resultat” och ”Resultat före finansiering och inkomstskatter”). Standarden inför även

krav på upplysningar om utvalda nyckeltal. Slutligen tas nuvarande val möjligheter för

utformning av rapport över kassaflöden bort. Effekterna av den nya standarden på

Systemairs finansiella rapporter har ännu inte utvärderats fullt ut. Systemair kommer

tillämpa standarden från och med den 1 maj 2027.

Uttalande om överensstämmelse med tillämpade regelverk

Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting

Standards (IFRS Redovisningsstandarder) såsom de är antagna inom EU. Koncern-

redovisningen är vidare upprättad i enlighet med svensk lag genom tillämpning av Rådet

för hållbarhets- och finansiell rapportering RFR 1, Kompletterande redovisningsregler

för koncerner. Vid upprättandet av moderbolagets finansiella rapporter har Rådet

för hållbarhets- och finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridiska personer

tillämpats.

Koncernredovisning

Grunder för konsolidering

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dess dotterföretag. De finansiella

rapporterna för Moderföretaget och dotterföretagen som tas in i koncernredovisningen

avser samma period och är upprättade enligt de redovisningsprinciper som gäller för

koncernen .

Alla koncerninterna fordringar och skulder, intäkter och kostnader, vinster eller förluster

som uppkommer i transaktioner mellan företag som omfattas av koncernredovisningen

elimineras i sin helhet.

Ett dotterföretag tas med i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten, vilken

är den dag då moderföretaget får det bestämmande inflytandet, och ingår i

koncernredovisningen fram till den dag det bestämmande inflytandet upphör. Normalt

erhålls det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag genom innehav av mer än

50 procent av röstberättigande aktier men kan även erhållas på annat sätt till exempel

genom avtal.

Dotterföretag som förvärvats redovisas i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden.

Detta gäller även direkt förvärvade rörelser. Förvärvsmetoden innebär bland annat att

anskaffningsvärdet för aktierna, eller för den direkt förvärvade rörelsen, fördelas på

förvärvade tillgångar, övertagna åtaganden och skulder vid förvärvstidpunkten på basis

av dessas verkliga värden vid denna tidpunkt. Eventuella tilläggsköpeskillingar värderas

till verkligt värde. Om anskaffningsvärdet överstiger verkligt värde på det förvärvade

bolagets nettotillgångar utgör skillnaden goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger

verkligt värde på det förvärvade bolagets nettotillgångar redovisas skillnaden direkt i

resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med förvärv redovisas direkt i årets

resultat som övrig rörelsekostnad. I de fall där en omvärdering sker till verkligt värde av

villkorad köpeskilling redovisas denna i rörelseresultatet. Innehav utan bestämmande

inflytande är den del av resultatet och nettotillgångarna i ett delägt företag som

tillkommer andra ägare.

Innehav utan bestämmande inflytandes andel av resultatet ingår i koncernresultat-

räkningens resultat efter skatt. Andelen av nettotillgångarna ingår i eget kapital i

koncernbalansräkningen men särredovisas skiljt från eget kapital hänförligt till moder-

företagets aktieägare.

Nettoomsättning

Intäktsströmmar

Intäktsströmmarna som finns representerade inom koncernen är relaterade till att

försäljning av ventilations- och värmeprodukter och till mindre del tjänster av typen

installationsarbete och service. Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms

vara ett prestationsåtagande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har

uppfyllts samt kunden fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt

(vanligtvis i samband med fysisk leverans till motpart).

Försäljning sker också i vissa fall i projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen

sker då i huvudsak över tid, vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras

i kontraktet. Eventuella tjänster såsom installation och service intäktsförs vanligen när

åtagandet slutförts.

Garantier

Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär,

beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak endast

ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda produkt-

grupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på hur produkten

ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som utökade servicegarantier.

Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata prestationsåtaganden enligt IFRS

15 Intäkter från avtal med kunder, utan redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar,

eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Segmentsrapportering

Koncernen tillverkar och säljer ventilationsprodukter. Systemairs högste verkställande

beslutsfattare, det vill säga VD i moderbolaget tillika koncernchef, styr och leder

verksamheten per legalt bolag. Antalet legala bolag inom Systemair uppgår till cirka 90

stycken och koncernen har därför, enligt IFRS 8 Rörelsesegment lika många segment.

Eftersom det blir alltför detaljerad information att presentera 90 segment föreslår

standarden att aggregering sker om de ekonomiska egenskaperna är likartade och

segmenten liknar varandra även gällande andra faktorer såsom typen av produkter

och typen av kunder. Systemair aggregerar i de geografiska områdena Europa samt

Amerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika. Marknadssegmentet Europa står

för den största delen av Systemairs verksamhet. Totalt består Europa av ett stort antal

marknader. De legala enheterna inom Europa samverkar med varandra vad gäller

tillverkning och försäljning. I allt väsentligt bedömer bolaget också att det föreligger

likartade ekonomiska förhållanden inom området varför sammanslagning av de legala

enheterna inom området skett. Systemair anser att en redovisning för de sammanslagna

segmenten Europa samt Amerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika dessutom

blir mer överskådlig. Nettoomsättning, Rörelseresultat, Räntekostnader, Resultat

efter finansnetto, Tillgångar, Investeringar och Avskrivningar redovisas per samman-

slaget segment. Basen för sammanslagningen är dotterbolagens legala hemvist och

konsolidering sker enligt samma principer som för koncernen totalt.

Finansiell rapportering i hyperinflationsekonomier

Sedan den 30 juni 2022 har Turkiets ekonomi ansetts befinna sig i hyperinflation. Som

ett resultat av det har de finansiella rapporterna för Systemairs dotterbolag i Turkiet

justerats för effekterna av inflationen, i enlighet med IAS 29 Finansiell rapportering i

hyperinflationsekonomier med retroaktiv tillämpning från den 1 maj 2022. Detta innebär

att:

Æ Den historiska kostnaden för ickemonetära tillgångar och skulder har justerats för

att spegla förändringar i valutans köpkraft. Omräkningen har gjorts med hjälp av

konsumentprisindex som publicerats av Turkish Statistical Institute.

Æ Resultaträkningens olika poster har justerats med inflationsindex.

Æ Alla komponenter i dotterbolagets finansiella rapporter i koncernredovisningen

har omräknats till balansdagens kurs. Omräkningsdifferenserna till SEK har förts

mot Övrigt totalresultat i enlighet med IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

Æ Siffrorna för räkenskapsår påbörjade före 1 maj 2022 har inte ändrats.

De sammanlagda effekterna i koncernens finansiella rapporter framgår av not 32.

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 1, forts.

Nedskrivningar

Löpande under året bedöms om det finns tillgångar som kan ha minskat i värde. Vid en

sådan bedömning beräknas tillgångens återvinningsvärde.

För goodwill, varumärken med obestämbar nyttjandeperiod samt för immateriella

tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet även årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång,

ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det

går att identifiera väsentliga oberoende kassaflöden (en kassagenererande enhet). En

nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde

överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand

till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i

enheten.

Beräkning av återvinningsvärdet

Återvinningsvärdet är det högsta av tillgångens nettoförsäljningsvärde och nyttjande-

värde. Nyttjandevärdet är nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med räntesats

som baseras på riskfri ränta justerad för den risk som är förknippad med den specifika

tillgången. För en tillgång som inte genererar kassaflöden beräknas återvinningsvärdet

för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt

kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar på goodwill återförs inte. En nedskrivning återförs endast till den

utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade

värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts .

Finansiella instrument

Systemairs finansiella instrument består av derivat, kundfordringar, likvida medel,

leverantörsskulder, upplupna leverantörskostnader, räntebärande skulder, förvärvs-

optioner och tilläggsköpeskillingar. Skulder till kreditinstitut löper med rörlig ränta eller i

vissa fall med kort bindningstid. Derivat värderas till verkligt värde via resultaträkningen

baserat på indata motsvarande nivå 2 enligt IFRS 13 Värdering till verkligt värde.

Förvärvsoptioner och tilläggsköpeskillingar värderas motsvarande nivå 3 enligt IFRS 13 .

Under räkenskapsåret har skulden för att köpa resterande 40 procent av aktierna i Frico

A/S, Danmark delvis reglerats genom att 20 procent av aktierna förvärvats för 6,7 Mkr.

Beräkningen av optionen att köpa resterande 20 procent av aktierna i Frico A/S, Danmark,

är beroende av rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2026/27 till och med 2029/30.

En ökning av förväntat resultat efter skatt innebär en högre skuld för optionen. Inget

tak för förväntad skuld är reglerad i avtalet. En förändring av beräknad skuld förs över

koncernens eget kapital. För räkenskapsåret maj 2025 – april 2026 har skulden värderats

ner med 0,5 Mkr och är nu värderad till 17,5 Mkr. Skulden för förvärvsoptionen redovisas

som Långfristig skuld, ej räntebärande i balansräkningen.

Övriga finansiella tillgångar och skulder har korta löptider. Härav bedöms de verkliga

värdena på samtliga finansiella instrument approximativt motsvara bokförda värden.

Systemair har inte nettoredovisat några finansiella tillgångar och skulder .

För mer detaljerad information angående finansiella instrument se not 22.

Leasing

Systemair utvärderar alla nya avtal för att se om de innehåller leasingkomponenter.

Avgörande för om det föreligger ett avtal är rätten till de huvudsakliga ekonomiska

värdena vid användningen av tillgången och rätten att kontrollera användningen av

tillgången samt att leverantören inte har en substantiell utbytesrätt.

Systemair har beslutat att separera icke-leasing komponenter och leasingkomponenter

i avtal hänförliga till byggnader. Utgifter hänförliga till icke-leasingkomponenter

ska kostnadsföras. För övriga tillgångsslag skall icke-leasingkomponenter ingå i

beräkningsunderlaget för nyttjanderätt och leasingskuld.

Vid ingången av ett nytt leasingavtal bedöms om Systemair kommer att välja att förlänga

avtalet, köpa de underliggande tillgångarna, eller utnyttja förtidsuppsägning. I de fall

avtalen är öppna, utan definierat slutdatum, kan lokala lagar och regler ge besittnings-

skydd för leasetagaren. Det medför att Systemair som leasetagare själv måste fastställa

vilken kontraktslängd som anses rimlig istället för att ta hänsyn till uppsägningsklausulen

i avtalen. Leasetagaren fastställer kontraktsperioden genom att bedöma faktorer

som till exempel fastighetens betydelse för affärsverksamheten, egna planerade eller

genomförda investeringar i den hyrda fastigheten och marknadsläget för fastigheten.

När leasingskulden och nyttjanderättens storlek beräknas tillämpas i första hand

den implicita räntan i avtalet. I de fall den inte går att fastställa används i stället den

marginella låneräntan, vilken motsvarar den ränta bolaget skulle erbjudits om anskaff-

ningen finansierats med lån från ett finansiellt institut. Systemair börjar skriva av sina

nyttjanderätter från kontraktets startdatum och väljer den avskrivningstid som är kortast

av den ekonomiska livslängden eller hyresperioden.

Systemair tillämpar lättnadsregler i samband med leasingredovisning, vilken innebär att

balansräkningen inte kommer återge korttidsleasingavtal (kortare än 12 månader) och

leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde (5 000 USD).

Korttidsavtal och lågvärdesavtal kostnadsförs.

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 1, forts.

Väsentliga uppskattningar och antaganden

Upprättandet av finansiella rapporter kräver att kvalificerade uppskattningar och bedöm-

ningar görs för redovisningsändamål. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande

och baseras på historisk erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida

händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Vid tillämpning av redovisnings-

principer har olika bedömningar gjorts som väsentligt kan påverka de belopp som redovisas

i de finansiella rapporterna. De uppskattningar och antaganden som skulle innebära en risk

för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår redovisas

nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernledningen genomför varje år en nedskrivningsprövning för goodwill i enlighet med

den redovisningsprincip som redogjorts för ovan. Ett antal uppskattningar måste genom-

föras i denna prövning. För mer detaljerad information angående nedskrivningsprövning av

goodwill se not 16.

Avsättningar för pensioner

Uppskattningar och bedömningar spelar en viktig roll bland annat vid värderingen

av avsättningar för pensioner. Nuvärdesberäkningen av posten bygger på aktuariella

antaganden. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på såväl

historisk erfarenhet som rimliga förväntningar på framtiden. Beträffande pensions-

förpliktelser baseras nuvärdesberäkningen på antaganden som redovisas i not 26.

Uppskjuten skattefordran

Systemair har skattemässiga underskottsavdrag, vilka främst tillkommit genom förvärv av

bolag där underskott har funnits från bedriven verksamhet, men även i löpande verksamhet

i främst nystartade bolag. Koncernledningen har gjort antaganden och bedömningar om

dessa dotterföretags framtida intjäningsförmåga och utifrån detta bedömt möjligheterna

till framtida kvittning av vinster mot dessa förluster. Om Systemairs verksamhet framledes

inte skulle lyckas generera tillräckliga skattepliktiga överskott kan bolagets redovisade

uppskjutna skattefordringar bli föremål för nedskrivning. Skattefordringar kan också komma

att bli föremål för nedskrivningar för de fall skattemyndigheterna anser att underskotten

inte kan utnyttjas helt eller delvis. Om inte bolaget kan utnyttja de skattemässiga

underskottsavdragen fullt ut kan detta komma att påverka bolagets resultat och finansiella

ställning negativt.

Tvister

Systemair är involverat i tvister och rättsliga förfaranden inom ramen för den löpande

verksamheten. Ledningen rådgör med juridisk expertis i frågor rörande rättstvister

och med andra experter såväl inom som utanför bolaget i frågor rörande den löpande

affärsverksamheten.

Befarade kreditförluster

Bedömningen av befarade kreditförluster hanteras lokalt i varje bolag enligt en lokal kredit-

policy upprättad enligt en central mall. Utestående kundfordringar bevakas och rapporteras

regelbundet inom varje bolag och inom koncernen. För mer information om kundfordringar

och befarande kreditförluster hänvisas till not 20 Kundfordringar .

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och Rådet för hållbarhets- och finansiell

rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Det innebär

att moderbolaget följer IFRS så långt det är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn

till sambandet mellan redovisning och beskattning. På balansdagen omräknas monetära

fordringar och skulder som är uttryckta i annan valuta än SEK till den kurs som då gäller.

Uppkomna kursdifferenser påförs resultaträkningen. I moderbolaget redovisas obeskattade

reserver inklusive uppskjuten skatt. I koncernredovisningen klassificeras denna post som

uppskjuten skatt respektive eget kapital. Bokslutsdispositioner redovisas med bruttobelopp

i resultaträkningen i moderbolaget. Samtliga erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas

som bokslutsdisposition i resultaträkningen. Moderbolaget har tidigare tillämpat fem års

avskrivning på goodwill. För närvarande finns ingen goodwill i moderbolaget. Moderbolaget

tillämpar inte IFRS 16 Leasingavtal där alla leasingavtal ska redovisas via balansräkningen.

Istället redovisas leasingavgifterna i resultaträkning med påverkan på rörelseresultatet.

Hållbarhetsrelaterade faktorers påverkan på de

finansiella noterna

Hållbarhet innefattar miljömässiga, sociala och affärsetiska frågor (ESG). Möjlig finansiell

påverkan är främst kopplad till effekter av de pågående klimatförändringarna, ökande krav

samt incitament för Systemairs ESG-prestation. Incitament finns i form av rörlig lön och som

en del av aktieincitamentsprogrammen (LTIP) för 2024 och 2025. För att lindra de pågående

klimatförändringarna investerar Systemair i bland annat solcellsanläggningar, elbilar samt

energieffektiviseringsåtgärder i syfte att minska utsläpp inom scope 1 och 2. Systemair

investerar även i utsläppsfri el genom utsläppscertifikat i vissa av dotterbolagen. Inga

betydande investeringar för klimatanpassningsåtgärder har genomförts och det finns inga

planerade, i framtiden kan det komma att förändras. Anpassningar till ett förändrat klimat

och investeringar i energisnålare teknik gynnar Systemair positivt, det är dock inte möjligt att

särskilja hur stor påverkan dessa effekter har på Systemairs omsättning.

Värdering av tillgångar och eventuella nedskrivningstester har inte påverkats av

klimatrelaterade faktorer, det kan komma att förändras i framtiden. Som helhet bedömer

Systemair att det inte finns någon betydande påverkan på Systemairs finansiella noter för

detta räkenskapsår. I takt med att Systemair utvecklar sin hållbarhetsrapportering kommer

hållbarhetsrelaterade faktorers koppling till bolagets finansiella noter att förtydligas samt

hur stor påverkan de har.

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 2 | Risker och riskhantering

Systemairs verksamhet medför risker som i varierande omfattning kan påverka koncernen

negativt. Dessa risker kan på kort och lång sikt påverka möjligheterna att uppnå fastställda

mål enligt bolagets affärsplan. Systemair arbetar med en process för riskhantering där

företagsledningen och nyckelfunktioner är involverade för att säkerställa att risker hanteras

på rätt sätt genom att identifiera, utvärdera, minimera och följa upp risker. Koncernens

risksituation uppdateras löpande. Prioritet läggs på de risker som bedöms kunna ge mest

negativ effekt utifrån sannolikhet för inträffande samt tänkbar påverkan på verksamheten.

Nedanstående tabell beskriver de hypotetiska effekterna på Systemairs rörelseresultat

2025/26 då vissa faktorer förändras. Beräkningarna nedan är hypotetiska och skall inte

tolkas som en indikator på att vissa faktorer är mer eller mindre troliga att förändras eller,

om de förändras, storleken på deras förändring. Verkliga förändringar och deras påverkan

kan bli större eller mindre än vad som anges i nedanstående tabell. Dessutom är det troligt

att faktiska förändringar kommer att påverka flera poster. Försiktighet bör därför iakttagas

i tolkningen av känslighetsanalysen då förändringar i de olika posterna kan komma att ha

motverkande effekt.

Känslighetsanalys avseende effekter på rörelseresultatet 2025/26

Mkr	2026-04-30	2025-04-30
+/- 5% i försäljningspriser	+/- 625	+/- 615
+/- 5% i materialkostnader	+/- 465	+/- 442
+/- 5% i försäljnings- och	+/- 174	+/- 169
administrationskostnader
+/- 5% i balanskurser, effekt på	+/- 183	+/- 166
nettotillgångar
+/- 5% i valutakurs mellan SEK/EUR	+/- 73	+/- 63
+/- 5% i valutakurs mellan SEK/NOK	+/- 4	+/- 4
+/- 5% i valutakurs mellan SEK/CAD	+/- 3	+/- 5
+/- 5% i valutakurs mellan SEK/USD	+/-2	+/-4

Av Systemairs totala försäljning sker 92 procent (95) i annan valuta än SEK, vilket innebär

att fluktuationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Viktiga valutor för Systemair

är EUR, NOK, CAD och USD, vilka redovisas ovan. Av tabellen framgår att en förändring

av kursen på euro med +/- 5 procent skulle påverka rörelseresultatet med cirka 73 Mkr

(63) för 2025/26. Denna effekt motverkas till stor del av effekter på finansnettot genom

kursvinster och kursförluster på upplåning i EUR.

Systemairs nettotillgångar i utländsk valuta uppgår till 4 957 Mkr (4 479), där de största

tillgångarna återfinns i EUR, CZK och CAD. En förändring om 5 procent skulle påverka

nettotillgångarna med 183 Mkr (166).

Strategiska risker och marknadsrisker

Marknad och makroekonomisk utveckling

Systemairs produkter används såväl inom nybyggnation som i renovation och

uppgradering av byggnader. Byggbranschen har normalt uppvisat ett cykliskt mönster,

främst inom nybyggnation, medan renovation och uppgradering ofta minskat de

cykliska mönstren. Branschens utveckling är i stor utsträckning påverkad av det allmänna

ekonomiska läget, vilket i sin tur påverkas av exempelvis räntenivå, arbetslöshet, inflation,

politiska beslut, skatter, aktiemarknadens utveckling och andra faktorer. Systemairs

försäljning är också utsatt för säsongsvariationer, då det oftast är lägre försäljning under

juli och december. Förändrade förutsättningar för byggbranschen kan vara svåra att

förutsäga och en avmattning inom byggbranschen på Systemairs marknader skulle kunna

leda till att efterfrågan på bolagets produkter minskar och/eller till att priset på bolagets

produkter faller, vilket kan få negativa effekter på Systemairs verksamhet, resultat och

finansiella ställning.

Handels- och geopolitik

Risken för negativa handelspolitiska beslut, tullar eller sanktioner. Systemair verkar

på en global marknad där det finns geopolitiska risker som kan påverka verksamheten

negativt. Systemair bedriver via dotterbolag eller representationskontor egen verk-

samhet i 50-talet länder, varav flera länder är under stark utveckling och omvandling mot

marknadsekonomi. Bolaget är därmed utsatt för sådana risker som följer av internationell

affärsverksamhet såsom handelspolitiska beslut i form av införande eller utökande av

tullar på bolagets marknader, vilket skulle väsentligt kunna störa bolaget. Därutöver finns

det skillnader i regelverk mellan olika länder, begränsat rättsligt skydd för immateriella

rättigheter i vissa länder, olika redovisningsstandarder och skattesystem, skiftande

betalningsvillkor mellan olika länder och risk för politisk instabilitet. Var och en av

ovanstående risker skulle kunna få negativ inverkan på Systemairs verksamhet, resultat

och finansiella ställning.

Konkurrens

Risken för minskad försäljning och marginal på grund av ökad priskonkurrens från

tillverkare i lågkostnadsländer som rör sig närmare Systemairs huvudmarknad.

Marknaden är fragmenterad och konkurrensutsatt, innebärande att det finns ett större

antal små, lokala företag och ett mindre antal större internationella företag som är

aktiva på Systemairs marknader. I det fall en snabb internationell konsolidering sker

inom ventilationsbranschen och Systemair inte är del av den konsolideringen finns risk

för utslagning. Vissa av Systemairs nuvarande eller framtida konkurrenter kan ha större

resurser än Systemair och kan komma att använda sig av dessa för att öka sina marknads-

andelar genom aggressiva prissättningsstrategier. Detta kan leda till att Systemair

tvingas sänka sina priser för att kunna konkurrera och inte förlora marknadsandelar.

Om Systemair utsätts för ökad priskonkurrens eller förlorar marknadsandelar kan det få

negativ inverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Hållbarhetsarbete

Hållbarhet är ett område som ökar allt mer i betydelse. Företag förväntas och kravsätts

genom både lagar och mer specifika marknadskrav inom allt fler hållbarhetsdimensioner.

Det innefattar både sociala och miljömässiga frågor såväl som övergripande styrning

för säkerställandet av en ansvarsfull verksamhet. Det finns flertalet viktiga intressenter

för Systemair i sitt hållbarhetsarbete som påverkas av och kan påverka viktiga frågor.

Eftersom hållbarhet är ett område med stort allmänfokus samtidigt som det är under

stark utveckling finns det risk att Systemairs hållbarhetsarbete inte lever upp till interna

såväl som externa krav och förväntningar vilket kan få en negativ inverkan på bolagets

verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Produktansvar

Systemairs kunder förväntar sig normalt ingående information om ventilations-

produkternas prestanda. Vid marknadsföring och försäljning tillhandahåller därför

Systemair detaljerade produktspecifikationer och bolaget genomför kontinuerliga tester

i egna testanläggningar för att försäkra sig om att produkterna möter specifikationerna.

Det kan dock inte uteslutas att produkter som bolaget sålt inte motsvarar produkt-

specifikationerna, vilket kan få till följd att ersättningskrav riktas mot bolaget. Vidare är

bolaget underkastat lagregler om produktansvar som kan, i händelse av person- eller

sakskada, berättiga en skadelidande till ersättning från bolaget. Bolaget har tecknat

en global produktansvarsförsäkring, vilken bedöms av bolaget kunna täcka eventuella

skadeståndsanspråk. Detta kan dock inte garanteras. För de fall ersättningskrav med

framgång riktas mot bolaget som inte täcks av bolagets försäkring, kan det komma att få

negativ inverkan på bolagets resultat, verksamhet och finansiella ställning.

Efterlevnad av produktkrav

Systemair har ett brett produktutbud inom ventilation och tillhörande produkter som

tillhandahålls på flera marknander världen över. Det finns ett flertal förordningar,

direktiv och certifieringar där Systemair löpande övervakar vad respektive produkt har

för efterlevnadskrav. Det kan ändå inte uteslutas att Systemair har risk för att tappa

viktiga certifieringar eller att det saknas annan nödvändig dokumentation, vilket kan

leda till minskad försäljning. Denna risk kan komma att ha negativ påverkan på bolagets

verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Varumärke och kommunikation

Systemair har flera varumärken, varav det huvudsakliga varumärket är Systemair. Varje

varumärke har en varumärkesstrategi och kommunikationsriktlinjer för att minimera

risken av varumärkesskada. Det kan inte uteslutas att varumärkesskada inträffar, till

exempel orsakad av att produkter inte lever upp till varumärkeslöftet eller annan

kommunikation relaterad till Systemairs varumärken och rykte. Eventuell skada

på Systemairs varumärken och rykte kan få negativ inverkan på bolagets resultat,

verksamhet och finansiella ställning.

Operationella risker

Produkttillgänglighet

Risken för material- och komponentbrist till produkter har blivit mer volatilt de senaste

åren med en mer osäker geopolitisk situation som påverkar den globala försörjnings-

kedjan. Fläktmotorer är betydande komponenter, vars leverantörer är strategiskt

viktiga för Systemair. Vissa av Systemairs produkter är utvecklade tillsammans med

dessa leverantörer varför Systemair till viss del är beroende av att dessa tillverkare även

fortsättningsvis kan leverera motorer till bolaget. Leveransproblem från dessa lever-

antörer skulle därför kunna störa Systemairs produktion och leda till en negativ inverkan

på Systemairs verksamhet, resultat och finansiella ställning.

En annan viktig komponent i Systemairs produkter är stål i form av plåt, varför bolagets

verksamhet i viss mån påverkas av fluktuationer i stålpriset och eventuella störningar i

stålleveranser. Historiskt har prisökningar kunnat fördelas mellan de olika aktörerna, men

det finns inga garantier för att så kommer att ske även framledes. Om inte eventuella

framtida prisökningar kan fördelas mellan marknadsaktörerna kan det få en negativ

inverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Produktionsanläggningar och distributionscentraler

Systemairs verksamhet är beroende av dess produktionsanläggningar och

distributionscentraler. Om någon av dessa förstörs, stängs eller om utrustningen i

anläggningarna blir allvarligt skadad, kan produktion och distribution av Systemairs

produkter komma att försvåras eller avbrytas under en viss tid. Ett omfattande och

långvarigt driftstopp kan ha stor påverkan på bolagets förmåga att producera eller

distribuera de aktuella produkterna. Systemair har tecknat försäkringar mot egendoms-

skada och driftavbrott till de belopp som bolaget anser vara tillräckliga, trots detta kan

det inte garanteras att hela bolagets förlust kommer att ersättas vid eventuella skador.

Skador på produktions- eller distributionsanläggningar kan därför få negativa effekter på

bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Klimatförändringar

De pågående klimatförändringarna är en global utmaning som har en djupgående

påverkan på planeten och mänskligheten som helhet. Den globala uppvärmningen

resulterar i en rad förändringar, såsom smältande polarisar, stigande havsnivåer, extrema

väderhändelser och förändringar i ekosystemen. Det ökar även risken för vissa typer av

naturkatastrofer. Följdeffekter av klimatförändringarna beror på geografisk plats och

vilka förutsättningar som finns där. Systemair har tillverkning på flera platser runt om i

världen där effekter eller händelser till följd av klimatförändringarna kan bli verklighet

vilket kan stoppa eller försvåra Systemairs produktion. Systemair ser regelbundet över

behov av eventuella klimatanpassningar, men det kan inte uteslutas att Systemairs

verksamhet skulle kunna drabbas. Om Systemair drabbas kan det få en negativ påverkan

på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

IT-infrastruktur

Systemair har en väl utbyggd IT-infrastruktur, där affärssystemet utgör den mest centrala

delen, som är viktig för Systemairs förmåga att leverera produkter till sina kunder vid

utsatt tid och för att hantera kundfordringar och lagernivåer. Svårigheter att underhålla,

skydda, uppgradera och integrera dessa system kan leda till ökade kostnader och

försämrat renommé bland kunder. Dessutom är dessa system sårbara för bland annat

elbrist, systemfel, dataintrång, datavirus och för fel på nätverken. Om IT-infrastrukturen

fallerar kan det få negativ inverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella

ställning.

Kompetensförsörjning

Systemair är som andra företag beroende av tillgång till rätt och tillräcklig kompetens

för att uppfylla de kort- och långsiktiga förvätningar såväl som att uppfylla företagets

strategi. Konkurrensen för viss kompetens är hård och det påverkar Systemairs

utvecklingshastighet. Systemair arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för

att kunna anställa och behålla rätt och tillräcklig kompetens. Det kan inte uteslutas att

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 2, forts.

rätt och tillräcklig kompetens alltid finns tillgänglig och det kan få negativ

inverkan på bolagets resultat, verksamhet och finansiella ställning.

Arbetsmiljö

Systemair har tillverkning och därför finns det risk för arbetsrelaterad olycka

och skada. Systemair arbetar kontinuerligt med att stärka arbetet och

kulturen för att minska risken för arbetsskada, speciellt de mer allvarliga

som leder till sjukfrånvaro. Det kan inte uteslutas att arbetsskador sker

och mer allvarliga kan resultera i en negativ inverkan på bolagets resultat,

verksamhet och finansiella ställning.

Finansiella risker

Systemairkoncernen utsätts för finansiella risker genom sin internationella

verksamhet och genom sin lånefinansiering. Finansiell risk uppkommer

vid förändringar i valutakurser och räntor som resulterar i variationer i

koncernens kassaflöden och när krediter skall omförhandlas. Finansiell

risk inbegriper även risken att en motpart inte infriar sina åtaganden. Risk-

hanteringen inom koncernen syftar till att begränsa de negativa effekterna

som kan uppkomma på koncernens resultat och kassaflöde. Kontroll och

uppföljning sker löpande av den centrala finansfunktionen och återfinns

även i de större dotterbolagen.

Valutarisk – transaktionsexponering

Vid handel mellan koncernföretag, leverantörer och kunder uppstår en

transaktionsrisk om betalning sker i en annan valuta än koncernföretagets

lokala valuta. Systemairs betydande internationella verksamhet innebär en

omfattande försäljning i olika valutor och därmed valutariskexponering.

Valutarisken är främst gentemot EUR och USD, vilka delvis säkrats enligt

Systemairs valutapolicy. Systemair tillämpar inte säkringsredovisning.

Den främsta valutaexponeringen inom koncernen finns hos de svenska

koncernbolagen. Svenska koncernbolags fakturering har under 2025/26

skett till 47 procent (43) i SEK, till 53 procent (56) i EUR och till 0 procent

(1) i övriga valutor. Utöver det finns valutaexponering även i Systemair HSK

i Turkiet där 20 procent (38) av faktureringen skett i EUR och 12 procent

(14) skett i USD. Årligen görs en uppskattning av det framtida nettoinflödet

av EUR som kan valutasäkras upp till 50 procent. Kontrakten sträcker sig

maximalt 18 månader framåt. På balansdagen fanns inga terminskontrakt i

EUR/SEK inom koncernen.

Valutarisk – omräkningsexponering

Omräkningsexponering uppstår vid konsolideringen då de utländska

dotterbolagens tillgångar och skulder räknas om till svenska kronor.

Systemair omräknar tillgångar, skulder och eget kapital till vid balansdagen

gällande valutakurser samt resultaträkningarna till räkenskapsårets

medelkurser. Kursdifferenser som uppkommer genom denna metod förs

direkt till övrigt totalresultat. Systemair har valt att delvis valutakurssäkra

omräkningsexponeringen. Detta kan få till följd att valutakurseffekter

uppkommer som påverkar koncernens egna kapital.

Värdet av utländska nettotillgångar på balansdagen uppgick till 4 957 Mkr

(4 479). Större nettotillgångar utgörs av 2 623 Mkr (2 416) i EUR, 362 Mkr

(323) i CZK, 333 Mkr (305) i CAD, 274 Mkr (243) i DKK, 264 Mkr (156) i INR,

214 Mkr (144) i NOK, 201 Mkr (186) i USD, 200 Mkr (194) i GBP, 174 Mkr

(145) i MYR, 135 Mkr (165) i TRY och 126 Mkr (127) i RUB. Valutaeffekten på

eget kapital redovisas som omräkningsdifferens, vilken uppgick till -112,6

Mkr (-278,6).

Belånings- och ränterisk

Systemair avser att även fortsättningsvis finansiera viss del av verksamheten

genom att ta upp lån från kreditinstitut. Låneavtal innehåller villkor med

sedvanliga restriktioner, så kallade covenants. Denna belåning innebär

vissa risker för bolagets aktieägare. Bland annat kan Systemair, vid kraftigt

förändrade omständigheter på bolagets marknader, få problem att

teckna nya kreditfaciliteter och därmed behöva använda en större del av

kassaflödet för räntebetalning och amortering.

Ränterisk är risken för att förändringar i gällande ränteläge påverkar

koncernen negativt. Systemair är nettolåntagare, nettoskuldsättningen

uppgick vid räkenskapsårets utgång till 888,1 Mkr (901,0), vilket innebär

att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. Räntebärande skulder

uppgick på balansdagen omräknat till SEK till totalt 1 292,6 Mkr (1 293,0).

Enligt Systemairs finanspolicy ska räntebindningstiden för 2025/26 uppgå

till 3–12 månader. En förändring av upplåningsräntan med +/- 1 procent-

enhet skulle påverka koncernens finansnetto med cirka 9 Mkr (9) för den

kommande 12 månaders perioden.

Kredit- och likviditetsrisk

Kreditrisk avser risken att motpart till Systemair inte kan fullfölja sina

betalningsåtaganden, vilket kan leda till en förlust för bolaget. Kredit-

bedömningen görs med stöd av den kunskap som bolagets ledning har om

kunden samt vid behov med hjälp av kreditprövningsföretag. Varje kund har

också en kreditgräns och för överskridande av denna fordras att en ny kredit-

prövning görs. Likviditetsrisk avser risken för att bolaget på grund av brist på

likvida medel inte kan fullgöra sina ekonomiska åtaganden eller har minskad

möjlighet att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Likviditeten

påverkas i stor grad av krediter till kunder och krediter från leverantörer.

I takt med att Systemairs verksamhet expanderat på nya marknader med

varierande betalningskultur har kredittiderna ökat något. Detta har medfört

en ökad kostnad för kapitalbindning samt en större risk för kreditförluster

och därmed en större risk för negativ inverkan på bolagets likviditet och

resultat. Systemair har de senaste åren haft en medveten strategi för att

öka andelen långfristiga lån för att därigenom säkerställa den långfristiga

likviditeten i koncernen.

Företagsförvärv

Förvärv av företag kan medföra flera finansiella och operationella risker.

Systemair har under en följd av år genomfört ett betydande antal företags-

förvärv. De förvärvade företagen har integrerats med Systemairs övriga

verksamhet. De förvärv som skett har i vissa fall varit bolag som har haft

operativa och finansiella problem. Systemair har en fortsatt ambition att

expandera genom förvärv och i framtiden kan ytterligare företag, som

kompletterar eller utökar bolagets verksamhet, komma att förvärvas. Det

finns även risk för att integrationen av förvärvade bolag blir mer kostsam

eller tar längre tid än förväntat och att beräknade synergieffekter inte

uppnås som förväntat eller inte uppnås överhuvudtaget. Dessa risker och

andra förvärvsrelaterade risker kan komma att ha negativ påverkan på

bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Affärsetiska risker

Korruption

Risken för korruption eller mutor i strid med internationella lagar är ett

problem för flera, framför allt internationella företag, där vetskapen om vad

korruption är kan vara bristfällig bland alla parter involverade beroende på

kunskap samt även lokal kultur och kutym. Systemair verkar i byggnads-

branschen i en global kontext där risken för korruption är bedömd som hög

i vissa länder. Denna risk kan komma att ha negativ påverkan på bolagets

verksamhet, resultat och finansiella ställning.

Arbetarrättigheter och mänskliga rättigheter

Risken för kränkning av internationella arbetarrättigheter eller mänskliga

rättigheter varierar generellt bland företag beroende på bransch och

geografisk placering. I vissa länder där Systemair har verksamhet finns det en

generellt högre risk för kränkning av dessa rättigheter hänförligt riskindex

som indikerar till exempel landets demokratiska tillstånd och andra faktorer

som visar på hur välutvecklat ett land är i fråga om dessa rättigheter. Dessa

risker kan komma att ha negativ påverkan på bolagets verksamhet, resultat

och finansiella ställning .

Not 3 | Rapportering per segment

Koncernens verksamhet består i huvudsak av tillverkning och försäljning av ventilationsprodukter. Den

interna uppföljningen av verksamheten sker per legalt bolag av Systemairs högsta verkställande besluts-

fattare. Varje legalt bolag är därmed ett rörelsesegment. Om flera länder och marknader har likartade

ekonomiska egenskaper kan dessa slås samman i segmentsredovisningen. Systemair gör sammans-

lagningar till segmenten Europa samt till Amerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika. Marknads-

segmentet Europa står för den största delen av Systemairs verksamhet. Totalt består Europa av ett stort

antal marknader. De legala enheterna inom Europa samverkar med varandra vad gäller tillverkning och

försäljning. I allt väsentligt bedömer bolaget också att det föreligger likartade ekonomiska förhållanden

inom området varför sammanslagning av de legala enheterna inom området är motiverat. Systemair

anser att en redovisning för de sammanslagna segmenten dessutom blir mer överskådlig. Moderbolaget

redovisas i ett separat segment, Koncerngemensamt. Basen för sammanslagningen är dotterbolagens

legala hemvist och konsolidering sker enligt samma principer som för koncernen totalt.

		Amerika, Mellan-
		östern, Asien,	Koncern-	Elimi-
Koncernen	Europa	Australien och Afrika	gemensamt	neringar	Totalt
2025/26
Nettoomsättning, extern	9 228,2	3 274,5	-	-	12 502,7
Nettoomsättning, intern	210,3	25,8	232,2	-468,3	-
Rörelseresultat	1 174,1	218,4	-258,7	-	1 133,8
Rörelsemarginal, %	12,7	6,7	-	-	9,1
Räntekostnader	-18,1	-18,4	-23,0	-	-59,5
Resultat e. fin. netto	1 215,5	143,9	-304,0	-	1 055,4
Vinstmarginal, %	13,2	4,4	-	-	8,4
Tillgångar	6 618,0	2 209,2	4 674,2	-3 614,9	9 886,5
Investeringar	-305,5	-132,2	-230,6	-	-668,3
Av- och nedskrivningar	343,1	102,2	14,8	-	460,1
2024/25
Nettoomsättning, extern	8 918,1	3 383,4	-	-	12 301,5
Nettoomsättning, intern	224,9	23,6	213,5	-462,0	-
Rörelseresultat	1 136,3	185,7	-221,6	-	1 100,4
Rörelsemarginal, %	12,7	5,5	-	-	8,9
Räntekostnader	-25,5	-14,9	-31,7	-	-72,1
Resultat e. fin. netto	1 142,1	88,3	-287,6	-	942,8
Vinstmarginal, %	12,8	2,6	-	-	7,7
Tillgångar	6 336,9	2 097,0	4 464,2	-3 523,3	9 374,8
Investeringar	-271,0	-119,7	-59,5	-	-450,2
Av- och nedskrivningar	348,8	97,3	14,7	-	460,8

Sanktioner

Systemair har en global verksamhet med försäljning till mer än 135 länder. Sanktioner har ökat senaste åren och kan

gälla länder, företag samt enskilda individer. Systemair arbetar aktivt med att ha uppdaterad information gällande

sanktioner i relevanta system och kommunicera internt om vilka sanktioner som gäller och hur det påverkar vår

verksamhet. Det kan ändå inte helt uteslutas att Systemair omedvetet bryter mot sanktioner, vilket skulle kunna kan ha

en negativ påverkan på bolagets verksamhet, resultat och finansiella ställning.

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 4 | Upplysning för geografiska områden

Koncernens verksamhet indelas geografiskt huvudsakligen i Norden, Västeuropa

(exkluderat Norden), Östeuropa och OSS, Nord- och Sydamerika samt Mellanöstern,

Asien, Australien och Afrika.

Region Norden omfattar länderna Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge,

Sverige och Åland. I region Västeuropa ingår Belgien, Cypern, Frankrike, Grekland, Irland,

Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, San Marino, Schweiz,

Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

Region Östeuropa inklusive OSS består av Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Belarus,

Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Estland, Georgien, Kazakstan, Kroatien, Lettland,

Litauen, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Polen, Rumänien, Ryssland, Serbien,

Slovakien, Slovenien, Tadjikistan, Tjeckien, Turkmenistan, Ukraina, Ungern och Uzbekistan.

Nord- och Sydamerika avser Brasilien, Chile, Colombia, Costa Rica, Kanada, Mexiko,

Panama, Peru, Surinam och USA.

Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika avser Afganistan, Algeriet, Angola, Australien,

Bahrain, Bangladesh, Botswana, Brunei, Egypten, Elfenbenskusten, Filippinerna,

Förenade Arabemiraten, Gabon, Indien, Indonesien, Irak, Israel, Jordanien, Kambodja, Kap

Verde, Kenya, Kina, Kuwait, Libanon, Libyen, Madagaskar, Malaysia, Maldiverna, Marocko,

Mauritius, Mongoliet, Nepal, Nigeria, Nya Zeeland, Oman, Pakistan, Qatar, Rwanda,

Saudiarabien, Senegal, Seyshellerna, Singapore, Sri Lanka, Swaziland, Sydafrika, Sydkorea,

Taiwan, Thailand, Tunisien, Turkiet, Uganda och Vietnam.

Fördelning av försäljningsintäkter nedan baseras på den geografiska marknad där kunden

finns. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.

I tabellen nedan redovisas extern nettoomsättning på Systemairs tio största marknader

baserad på kundens hemvist. Systemair har en bred kundbas med nära 100 000 kunder

och ingen enskild kund utgör normalt mer än cirka 1 procent av företagets totala

omsättning, vilket innebär att Systemair har ett begränsat beroende av enskilda kunder.

Geografisk fördelning	Nettoomsättning			Anläggningstillgångar * )
Koncernen	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Norge	715,2	765,1	112,2	78,3
Sverige	704,5	658,0	332,3	289,6
Övriga Norden	634,0	685,9	110,1	117,3
Totalt Norden	2 053,7	2 109,0	554,6	485,2
Tyskland	1 314,0	1 324,3	446,3	464,5
Frankrike	719,7	703,0	35,8	24,1
Storbritannien	683,6	707,2	92,2	99,8
Italien	641,8	600,9	214,7	221,7
Spanien	476,6	454,6	395,1	398,8
Övriga Västeuropa	1 749,7	1 602,1	278,8	294,7
Totalt Västeuropa	5 585,4	5 392,1	1 462,9	1 503,6
Östeuropa inkl. OSS	1 562,3	1 450,3	1 001,2	958,8
USA	738,2	784,5	99,9	105,4
Kanada	583,0	612,1	228,3	252,9
Övriga Nord- och	79,4	92,9	2,3	0,4
Sydamerika
Totalt Nord- och	1 400,6	1 489,5	330,5	358,7
Sydamerika
Indien	570,3	447,9	337,8	143,2
Övriga Mellanöstern, Asien, Australien och	1 330,4	1 412,7	535,8	472,7
Afrika
Totalt Mellanöstern, Asien, Australien och	1 900,7	1 860,6	873,6	615,9
Afrika	12 502,7	12 301,5	4 222,8	3 922,2

*) Anläggningstillgångar avser immateriella och materiella anläggningstillgångar samt

nyttjanderättstillgångar.

Moderbolagets försäljning omfattar uteslutande koncerninterna tjänster till andra

koncernföretag.

Fördelning per marknad	Moderbolaget
Nettoomsättning	2025/26	2024/25
Norden	61,7	56,4
Västeuropa	86,9	79,8
Östeuropa inkl. OSS	38,7	36,3
Nordamerika	17,4	17,6
Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika	27,5	23,4
	232,2	213,5

Not 5 | Intäkternas fördelning

Koncernens intäkter genereras i huvudsak av tillverkning och försäljning av

ventilationsprodukter samt service av ventilationsprodukter. Totala intäkter för

räkenskapsåret uppgick till 12 502,7 Mkr (12 301,5) varav service av ventilationsprodukter

utgjorde 653,0 Mkr (603,8). Tabellen nedan visar intäkternas fördelning per segment.

		Amerika,
		Mellanöstern,
		Asien,
		Australien
Koncernen	Europa	och Afrika	Totalt
2025/26
Försäljning av ventilations- och	8 441,9	3 068,7	11 510,6
värmeprodukter, redovisade
vid en viss tidpunkt
Försäljning av ventilations- och	173,2	165,9	339,1
värmeprodukter, redovisade
över tid
Service redovisad vid en viss	293,5	38,7	332,2
tidpunkt
Service redovisad över tid	319,6	1,2	320,8
	9 228,2	3 274,5	12 502,7
2024/25
Försäljning av ventilations- och	8 210,7	3 126,9	11 337,6
värmeprodukter, redovisade
vid en viss tidpunkt
Försäljning av ventilations- och	155,8	204,3	360,1
värmeprodukter, redovisade
över tid
Service redovisad vid en viss	271,3	48,5	319,8
tidpunkt
Service redovisad över tid	280,3	3,7	284,0
	8 918,1	3 383,4	12 301,5

	Koncernen
Kontraktsbalanser	2025/26	2024/25
Avtalstillgångar	16,4	14,8
Avtalsskulder	-	0,2

Merparten av koncernens försäljning sker med 30 till 60 dagars betalningsvillkor.

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 6 | Kostnadsslagsindelning

	Kostnad	Försäljnings-	Administrations-
	sålda varor	kostnader	kostnader	Totalt
2025/26
Materialkostnader	-5 233,2	-	-	-5 233,2
Personalkostnader	-1 987,5	-1 622,3	-487,4	-4 097,2
Avskrivningskostnader	-238,2	-174,7	-40,6	-453,5
Övriga kostnader	-454,9	-1 011,2	-148,5	-1 614,6
	-7 913,8	-2 808,2	-676,5	-11 398,5
2024/25
Materialkostnader	-4 963,1	-	-	-4 963,1
Personalkostnader	-1 839,2	-1 553,2	-383,3	-3 775,7
Avskrivningskostnader	-218,3	-178,6	-36,0	-432,9
Övriga kostnader	-817,0	-1 001,7	-221,4	-2 040,1
	-7 837,6	-2 733,5	-640,7	-11 211,8

Not 7 | Arvoden till revisorer

	Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
EY
Revisionsuppdraget	-10,3	-10,9	-4,6	-4,2
Revision utöver revisionsuppdraget	-1,5	-0,4	-1,5	-0,4
Totalt EY	-11,8	-11,3	-6,1	-4,6
Övriga
Revisionsuppdraget	-4,4	-4,5	-	-
Revision utöver revisionsuppdraget	-	-0,3	-	-
Skatterådgivning	-10,5	-3,0	-	-
Övriga tjänster	-	-2,0	-	-
Totalt Övriga	-14,9	-9,8	-	-
Totalt	-26,7	-21,1	-6,1	-4,6

Not 8 | Leasing

Koncernens leasingavtal består främst av lagerlokaler, maskiner, inventarier, fordon respektive kontorsbyggnader. Som tillägg till ovan

leasar Systemair totalt fem av sina fabriker varav dessa, specifikt, inhyser fyra enskilda produktionsanläggningar. Generellt är leasing-

avtalen stipulerade med en fast hyresperiod. Med tillägg till detta innehåller vissa specifika leasingavtal en option med möjligheten att

förlänga en, tidigare avtalad, leasingperiod. Respektive leasingavtal förhandlas separat och inbegriper olika former av villkor vilka även

innehåller särskilda kovenanter. Leasingavtalens utformning inkluderar såväl en rörlig som fast del (avgift) vilket baseras på kontraktets

avtalade nyttjanderätt samt i kombination med tillägg för värdering av leasingskulden. Med tillägg till ovan inbegriper leasingavalen

komponenter som är definierade som rent leasingrelaterade, samt kan i särskilda fall, innehålla komponenter som är definierade som icke

leasingrelaterade. Beräkningen av kontraktets avtalade nyttjanderätt respektive leasingskuld tar endast hänsyn till delar vilka är definierade

som leasingrelaterade komponenter.

Årets totala räntekostnader, vilka finns redovisade under avsnittet finansiella kostnader, uppgår till -16,6 Mkr (-16,4). På helårsbasis

redovisades leasingrelaterade av- och nedskrivningar om totalt -142,2 Mkr (-149,6). Kortfristiga respektive leasingrelaterade tillgångar samt

de med ett fördefinierat lågt värde har kostnadsförts med -19,6 Mkr (-11,6). Uppskjuten skatt avseende nyttjanderättstillgångar var vid

utgången av året 2,4 Mkr (1,5).

Nyttjanderättstillgångar

Koncernen	Byggnader	Personbilar och	Övriga nyttjande-
2025/26	och mark	andra fordon	rättstillgångar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	530,6	171,0	12,1
Nyupptagen leasing	92,7	79,3	1,9
Lösen av leasing/förfallna och avslutade kontrakt	-57,3	-41,8	-3,9
Omräkningsdifferens	-6,6	-1,1	-0,4
	559,4	207,4	9,7
Ackumulerad avskrivning
Vid årets början	-235,8	-59,9	-6,2
Lösen av leasing	54,0	32,7	3,4
Omräkningsdifferens	1,4	0,7	0,3
Årets avskrivning	-90,9	-48,3	-3,0
	-271,3	-74,8	-5,5
Bokfört värde	288,1	132,6	4,2

Koncernen	Byggnader	Personbilar och	Övriga nyttjande-
2024/25	och mark	andra fordon	rättstillgångar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	511,4	154,3	16,6
Nyupptagen leasing	130,0	78,5	3,4
Lösen av leasing/förfallna och avslutade kontrakt	-75,8	-53,8	-6,1
Omräkningsdifferens	-35,0	-8,0	-1,8
	530,6	171,0	12,1
Ackumulerad avskrivning
Vid årets början	-238,8	-60,4	-9,7
Lösen av leasing	67,3	57,7	6,0
Omräkningsdifferens	19,4	5,2	1,0
Årets avskrivning	-83,7	-62,4	-3,5
	-235,8	-59,9	-6,2
Bokfört värde	294,8	111,1	5,9

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 8, forts.

	Koncernen
Avtalade framtida leasingavgifter avseende kontrakt som förfaller till betalning	2025/26	2024/25
Inom ett år	147,9	130,9
Inom 1 – 2 år	110,9	100,5
Inom 2 – 5 år	160,9	160,7
Längre än 5 år	54,6	73,4
Totalt	474,3	465,5

	Koncernen
Leasingskuldens förfallostruktur	2025/26	2024/25
Inom ett år	152,4	130,6
Inom 1 – 2 år	104,2	94,5
Inom 2 – 5 år	133,0	133,5
Längre än 5 år	46,0	61,4
Totalt	435,6	420,0

Operationell leasing i enlighet med RFR 2

	Moderbolaget
Bokförda leasingkostnader	2025/26	2024/25
Inom ett år	2,7	1,9
Inom 1 – 2 år	2,4	1,7
Inom 2 – 5 år	2,1	1,9
Totalt	7,2	5,5

Operationell leasing avser främst hyresavtal för kontorsfastigheter samt leasing av förmånsbilar för anställda.

Not 9 | Övriga rörelseintäkter

	Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Kursvinster av rörelsekaraktär	71,4	95,8	2,7	5,3
Vinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	35,1	30,6	-	-
Erhållna statliga stöd	1,3	1,5	-	-
Diverse övriga intäkter	126,4	119,5	4,3	8,1
	234,2	247,4	7,0	13,4

Not 10 | Övriga rörelsekostnader

	Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Kursförluster av rörelsekaraktär	-82,3	-117,8	-2,5	-9,4
Koncerninterna kostnader	-	-	-91,4	-79,8
Förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar	-7,8	-0,7	-	-
Nedskrivningar av anläggningstillgångar	-	-11,8	-	-
Diverse övriga kostnader	-138,8	-107,0	-58,8	-55,3
	-228,9	-237,3	-152,7	-144,5

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 11 | Anställda och personalkostnader

	2025/26		2024/25
	Medeltal	Varav	Medeltal	Varav
	anställda	män	anställda	män
Moderbolaget	77	51	71	50
Dotterbolag i:
Norden	938	764	904	765
Sverige	571	453	554	462
Danmark	191	169	177	164
Finland	21	15	20	15
Norge	155	127	153	124
Västeuropa	2 092	1 638	2 043	1 617
Belgien	46	36	46	37
England	135	104	107	103
Grekland	15	9	16	10
Frankrike	64	45	62	43
Nederländerna	179	139	173	167
Irland	19	18	17	16
Italien	218	139	210	142
Portugal	22	13	22	14
Schweiz	61	51	57	45
Spanien	623	515	577	439
Tyskland	684	548	730	579
Österrike	26	21	26	22
Östeuropa inkl. OSS	1 525	1 083	1 488	999
Azerbajdzjan	13	10	9	8
Belarus	5	-	4	1
Bulgarien	6	5	5	3
Estland	14	8	14	8
Georgien	3	4	3	-
Kazakstan	4	3	6	3
Kroatien	11	8	10	7
Lettland	9	8	7	6
Litauen	287	184	271	184

	2025/26		2024/25
	Medeltal	Varav	Medeltal	Varav
	anställda	män	anställda	män
Östeuropa inkl. OSS
Polen	55	40	52	39
Rumänien	9	7	7	7
Ryssland	210	128	211	100
Serbien	12	6	9	4
Slovakien	294	207	275	181
Slovenien	236	208	266	204
Tjeckien	350	252	330	238
Ukraina	2	-	2	-
Ungern	5	5	7	6
Nord- och Sydamerika	577	460	518	340
Kanada	382	331	337	228
Mexiko	9	4	9	4
Peru	12	13	11	8
USA	174	112	161	100
Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika	1 787	1 422	1 531	1 231
Australien	45	44	49	46
Förenade Arabemiraten	13	11	13	11
Indien	1 022	972	713	714
Kina	5	4	5	4
Marocko	34	24	36	25
Malaysia	206	129	193	131
Nya Zeeland	13	15	19	19
Saudiarabien	55	49	40	41
Singapore	13	8	12	7
Sydafrika	64	41	90	42
Turkiet	307	118	351	184
Qatar	10	7	10	7
	6 996	5 418	6 555	5 002

		Koncernen		Moderbolaget
Andelen kvinnor i styrelse
och ledning, %	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Styrelse exklusive			33%	40%
arbetstagarrepresentanter
Koncernledning			14%	14%
Företagsledningar	10%	7%

Löner, andra ersättningar		Löner och ersättningar	Sociala kostnader
och sociala kostnader	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Styrelse och VD
Moderbolaget	21,0	6,4	4,6	2,9
Dotterbolag i Norden	21,7	20,1	7,9	6,9
Västeuropa	56,5	65,1	17,3	13,5
Östeuropa inkl. OSS	31,1	29,5	7,6	7,3
Nord- och Sydamerika	10,8	12,3	2,1	2,0
Övriga värden	22,8	20,8	1,4	3,0
Summa styrelse och VD	163,9	154,2	40,9	35,6

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 11, forts.

		Utbetalt
Koncernens ersättningar till ledande	Grundlön/	semester-	Rörlig	Övriga	Pensions-
befattningshavare under året	arvode	tillägg	ersättning	förmåner	kostnad	Summa
2025/26
Patrik Nolåker – Styrelsens ordförande	0,9					0,9
Gerald Engström – Styrelsens vice	0,8					0,8
ordförande
Carina Andersson – Ledamot 1)	0,2					0,2
Niklas Engström – Ledamot	0,4					0,4
Peter Fenkl – Ledamot 2)	0,3					0,3
Gunilla Spongh – Ledamot	0,5					0,5
Åsa Söderström Winberg – Ledamot 2)	0,3					0,3
Robert Larsson – Koncernchef 3)	2,8		0,5	0,1	1,1	4,5
Roland Kasper – tidigare koncernchef 4)	12,7	0,2		0,1	1,0	14,0
Andra ledande befattningshavare 5)	14,7	0,5	2,8	0,7	4,7	23,4
Summa	33,6	0,7	3,3	0,9	6,8	45,3

Under rörlig ersättning ingår även aktierelaterad ersättning från programmet LTIP 2024 om totalt 2,4 Mkr (1,5).

1) Carina Andersson lämnade styrelsen den 28 augusti 2025.

2) Peter Fenkl och Åsa Söderström Winberg valdes in i styrelsen den 28 augusti 2025.

3) Robert Larsson tillträdde som koncernchef den 2 januari 2026.

4) Roland Kasper avgick som koncernchef den 31 december 2025.

5) Avser totalt 6 personer

		Utbetalt
Koncernens ersättningar till ledande	Grundlön/	semester-	Rörlig	Övriga	Pensions-
befattningshavare under året	arvode	tillägg	ersättning	förmåner	kostnad	Summa
2024/25
Gerald Engström – Styrelsens ordförande	0,9					0,9
Patrik Nolåker – Styrelsens vice ordförande	0,6					0,6
Carina Andersson – Ledamot	0,5					0,5
Niklas Engström – Ledamot	0,4					0,4
Gunilla Spongh – Ledamot	0,5					0,5
Roland Kasper – Koncernchef	5,2	0,2	1,4	0,1	1,0	7,9
Andra ledande befattningshavare 1)	13,9	0,4	2,1	0,5	4,6	21,5
Summa	22,0	0,6	3,5	0,6	5,6	32,3

Under rörlig ersättning ingår även aktierelaterad ersättning från programmet LTIP 2024 om totalt 1,5 Mkr (-).

1) Avser totalt 6 personer

Arvodet till styrelsen är sammanlagt 3 560 tkr (2 770) och fördelas med 1 000 tkr (870) till ordföranden, 640 tkr (590) till vice ordföranden,

400 tkr (365) till var och en av övriga bolagsstämmovalda ledamöter. Därutöver har ersättning utgått till revisionsutskottet med sammanlagt

255 tkr (165) varav 170 tkr (110) till utskottets ordförande och 85 tkr (55) till övrig ledamot. Ersättning har även utgått till ersättnings-

utskottet med 40 tkr (30) till utskottets ordförande och 25 tkr (20) till övrig ledamot.

		Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Övriga anställda
Moderbolaget	70,4	61,9	39,6	37,2
Dotterbolag i Norden	557,0	546,4	178,1	167,1
Västeuropa	1 153,5	1 157,9	271,9	256,2
Östeuropa inkl. OSS	460,1	397,3	105,4	93,1
Nord- och Sydamerika	265,9	280,3	44,9	51,2
Övriga världen	228,2	218,7	23,4	24,8
Summa övriga anställda	2 735,1	2 662,5	663,3	629,6

Av de sociala kostnaderna i moderbolaget avsåg 18,2 Mkr (17,1) pensionskostnader, varav pensionskostnader för styrelse och VD

utgjorde 2,1 Mkr (0,9). I övriga koncernföretag var pensionskostnaderna 100,1 Mkr (98,2), varav till styrelser och VD 9,5 Mkr (8,2) .

Ersättningspolicy

Styrelsens ordförande och ledamöter erhåller ersättning enligt

årsstämmans beslut. Arvode till arbetstagarrepresentanter

utgår med 35 tkr (30) per år.

Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen

efter förslag från ersättningskommittén bestående av Patrik

Nolåker och Gerald Engström. Ersättningar till andra ledande

befattningshavare beslutas av koncernchefen efter samråd med

ersättningskommittén.

Ledande befattningshavare utgörs förutom Koncernchef

och Verkställande Direktör Robert Larsson av Vice President

Products and Technologies Martin Dahlgren, Vice President

Sales Olle Glassel, Vice President Global Supply Chain Anders

Gustafsson, Vice President M&A Ulrika Hellman, Chief Digital

Sales Officer Björn-Osvald Skandsen samt CFO Anders Ulff.

Ersättningen till ledande befattningshavare ska – utifrån den

marknad där bolaget är verksamt och den miljö respektive

befattningshavare är verksam i – vara konkurrenskraftig och

möjliggöra rekrytering av nya befattningshavare samt motivera

ledande befattningshavare att stanna kvar i bolaget. Med

ledande befattningshavare avses verkställande direktören och

övriga medlemmar i koncernledningen.

Ersättningssystemet ska bestå av fast lön och pension, men kan

också omfatta rörlig lön och tjänsteförmåner, som till exempel

förmånsbil. Utöver ovanstående kan särskilda incitaments-

program, beslutade av årsstämman, förekomma. Fast lön

och förmåner ska fastställas individuellt utifrån ovanstående

kriterier och respektive befattningshavares särskilda kompetens.

Rörlig lön baseras på tydligt fastställda och mätbara kvalitativa

och kvantitativa mål med syfte att främja bolagets strategi,

långsiktiga värdeskapande och hållbarhet. Den rörliga lönen

utgår som en andel av den fasta lönen och kan maximalt uppgå

till 50 procent av årslönen för koncernchefen, 25 procent för

övriga ledande befattningshavare och 15 procent för övriga

nyckelpersoner.

Pensionen ska som huvudregel vara premiebestämd och inte

överstiga 35 procent av löneunderlaget. Omfattningen av

pensionen ska baseras på samma kriterier som ovan. Styrelsen

ska äga rätt att frångå riktlinjerna om det i enskilda fall finns

särskilda skäl för detta.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

För verkställande direktör gäller en uppsägningstid om

tolv månader vid uppsägning från Bolagets sida och en

uppsägningstid om sex månader vid uppsägning från

verkställande direktörens sida. För övriga ledande befattnings-

havare gäller uppsägningstid enligt kollektiv avtal eller som

mest tolv månader från bolagets sida och sex månader från den

anställde. Inga avgångsvederlag har avtalats för verkställande

direktören eller annan ledande befattningshavare.

Aktie- och aktiekursbaserade incitamentsprogram

Vid årsstämmorna 2022 och 2023 beslutades om program för

teckningsoptioner för ledande befattningshavare. Överlåtelse

av teckningsoptionerna till deltagarna har gjorts till ett pris

motsvarande deras marknadsvärde enligt extern oberoende

värdering med tillämpning av vedertagen värderingsmodell

(Black-Scholes). Programmen löper över fyra år. Under

rapportperioden har sammanlagt 471 240 teckningsoptioner

utnyttjats inom ramen för LTIP 2022, vilket motsvarar 165 448

nyemitterade aktier.

Inga teckningsoptioner har återköpts under räkenskapsåret

Per den till 30 april 2026 uppgick kostnaden för incitamentsprogrammet till 2,4 MKr (1,5) och antalet Prestationsaktier till nedanstående:

Egetkapitalreglerade Prestationsaktier (utan lösenpris)

			LTIP 2025					LTIP 2024
Koncernen	Serie A	Serie B	Serie C	Serie D	Total	Serie A	Serie B	Serie C	Serie D	Total
Utestående vid	0	0	0	0	0	86 835	130 252	173 670	43 418	434 175
periodens början
Tilldelade under perioden	14 500	21 750	29 000	7 250	72 500	0	0	0	0	0
Förverkade	0	0	0	0	0	-7 000	-10 500	-14 000	-3 500	-35 000
under perioden
Intjänade under perioden	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Förfallna under perioden	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Utestående vid	14 500	21 750	29 000	7 250	72 500	79 835	119 752	159 670	39 918	399 175
periodens slut

Systemair har även två utestående aktieincitamentsprogram för cirka 65 ledande befattningshavare och nyckelpersoner baserat på

att deltagarna investerar i aktier med egna medel. För varje investeringsaktie kan max fem prestationsaktier erhållas vilket motsvarar

högst 538 500 aktier, vilket motsvarar cirka 0,2 procent av totalt antal aktier. Ytterligare 38 144 aktier kan utges som kompensation

för eventuella utdelningar under perioden. Deltagarna erhåller prestationsaktier under förutsättning att anställningen kvarstår och

prestationsvillkoren uppfylls. Prestationsvillkoren baseras på Systemairaktiens totalavkastning, organisk tillväxt, rörelsemarginal samt

hållbarhetsrelaterade mål. Tilldelning av prestationsaktier sker efter offentliggörande av delårsrapporten för maj–juli 2027 respektive

maj–juli 2028 .

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

LTIP 2025 LTIP 2024

Moderbolaget Serie A Serie B Serie C Serie D Total Serie A Serie B Serie C Serie D Total

Utestående vid periodens början 0 0 0 0 0 86 835 130 252 173 670 43 418 434 175

Tilldelade under perioden 14 500 21 750 29 000 7 250 72 500 0 0 0 0 0

Förverkade under perioden 0 0 0 0 0 -7 000 -10 500 -14 000 -3 500 -35 000

Intjänade under perioden 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Förfallna under perioden 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Utestående vid periodens slut 14 500 21 750 29 000 7 250 72 500 79 835 119 752 159 670 39 918 399 175

Det långsiktigta incitamentsprogrammen LTIP 2025 och LTIP 2024 kostnadsförs enligt IFRS 2 och löpande avsättningar för sociala avgifter.

I samband med tilldelningsdag fastställdes värdet av rättigheterna till Prestationsaktier till nedanstående:

Egetkapitalreglerade Prestationsaktier (utan lösenpris)

		LTIP 2025				LTIP 2024
	Serie A	Serie B	Serie C	Serie D	Serie A	Serie B	Serie C	Serie D
Värderingsmodell	Monte Carlo	Aktievärde	Aktievärde	Aktievärde	Monte Carlo	Aktievärde	Aktievärde	Aktievärde
Prestationsvillkor	Marknads-	Icke marknads-	Icke marknads-	Icke marknads-	Marknads-	Icke marknads-	Icke marknads-	Icke marknads-
	relaterat	relaterat	relaterat	relaterat	relaterat	relaterat	relaterat	relaterat
Verkligt värde	38,80	78,80	78,80	78,80	52,90	86,10	86,10	86,10
Aktiepris vid tilldelningsdagen	78,80	78,80	78,80	78,80	86,10	86,10	86,10	86,10
Lösenpris	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Förväntad volatilitet	33,3%	-	-	-	39,6%	-	-	-
Prestationsaktiens löptid, år	2,81	2,81	2,81	2,81	2,60	2,60	2,60	2,60
Antagande om utdelningar	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00	0,00
Drift/diskonteringsränta	2,1%	-	-	-	1,9%	-	-	-
Reduceringsfaktor, marknads- relaterade villkor	49,0%	-	-	-	61,4%	-	-	-

Not 12 | Avskrivningar av immateriella

och materiella anläggningstillgångar

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Aktiverade utvecklingskostnader	2,9	-	2,9	-
Varumärken, kundrelationer	24,2	24,2	-	-
Övriga immateriella	33,9	32,5	7,3	11,5
anläggningstillgångar
Byggnader och markanläggningar	68,5	62,1	-	-
Maskiner och tekniska anläggningar	123,3	121,1	0,3	0,3
Inventarier och verktyg	65,1	59,5	1,8	1,3
Nyttjanderättstillgångar	142,2	149,6	-	-
	460,1	449,0	12,3	13,1

Avskrivningar fördelade
per funktion
Kostnad för sålda varor	238,2	224,0	-	-
Försäljningskostnader	174,7	183,9	4,8	5,9
Administrationskostnader	40,6	37,2	6,7	6,6
Övriga rörelsekostnader	6,6	3,9	0,8	0,6
	460,1	449,0	12,3	13,1

Not 13 | Finansiella intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Ränteintäkter externa	13,6	19,4	4,9	3,0
Ränteintäkter koncernbolag	-	-	59,1	80,8
Netto valutakursförändring finansiella	-	-	2,0	-
instrument	13,6	19,4	66,0	83,8

Not 14 | Finansiella kostnader

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Räntekostnader externa	-42,9	-55,7	-23,1	-31,4
Räntekostnader koncernbolag	-	-	-18,7	-30,9
Räntekostnad leasing	-16,6	-16,4	-	-
Netto valutakursförändring finansiella	-28,5	-92,8	-	-42,4
instrument
Övriga finansiella kostnader	-4,0	-12,1	-1,0	-
	-92,0	-177,0	-42,8	-104,7

Not 15 | Skatt på årets resultat

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Aktuell skatt	-274,1	-265,8	-2,0	-1,1
Uppskjuten skatt	-17,8	9,2	-13,4	-5,5
	-291,9	-256,6	-15,4	-6,6

Koncernens skattekostnad utgör 27,7 procent (27,2) av koncernens resultat före skatt. Den

högre skattebelastningen förklaras av ej aktiverade underskottsavdrag i bolag som gör

förluster. Skattesatsen för moderbolaget har för räkenskapsåret varit 20,6 procent (20,6).

Vid utgången av räkenskapsåret hade Systemairkoncernen uppskjutna skattefordringar om

48,4 Mkr (76,6) avseende underskottsavdrag vilka ej beaktats vid beräkning av uppskjuten

skattefordran. Uppskjutna skattefordringar redovisas under förutsättning att det är sanno-

likt att underskottsavdrag kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott baserat

på bedömning i varje enskilt bolag. Inga tidsbegränsningar i livslängd förekommer för de

underskottsavdrag motsvarande de uppskjutna skattefordringar som aktiverats. Motsva-

rande gäller även för de uppskjutna skattefordringar som ej beaktats på 326 Mkr. Upp-

skjuten skatt på förluster som ej beaktats avser främst Tyskland, Australien och Sydafrika.

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Resultat före skatt	1 055,4	942,8	362,2	312,7
Skatt enligt gällande skattesats för	-218,1	-194,2	-19,8	-10,7
moderbolaget
Effekt utländska skattesatser	-22,0	-14,1	-	-
Ej avdragsgilla kostnader	-17,0	-19,1	-5,9	-1,6
Ej skattepliktiga intäkter	2,6	5,8	-	4,1
Skatteeffekt ej aktiverade	-34,0	-17,7	-	-
underskottsavdrag, netto
Utdelningar från dotterbolag	-	-	81,9	69,8
Justeringar för skatter tidigare år	0,5	-9,4	-	-
Övrigt	-3,9	-7,9	-71,6	-68,2
	-291,9	-256,6	-15,4	-6,6

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Uppskjutna skattefordringar
Materiella anläggningstillgångar	9,6	24,7	-	-
Varulager	34,4	35,2	-	-
Kortfristiga fordringar	4,4	5,8	-	-
Pensionsavsättningar	19,6	15,2	-	-
Underskottsavdrag	48,4	76,6	5,8	19,6
Övrigt	28,6	25,1	-	-
	145,0	182,6	5,8	19,6
Uppskjutna skatteskulder
Immateriella anläggningstillgångar	44,8	11,1	-	-
Materiella anläggningstillgångar	30,9	36,9	-	-
Obeskattade reserver	12,5	33,5	-	-
Övrigt	13,1	6,8	-	-
	101,3	88,3	-	-

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 15, forts.

Förändring av uppskjuten skatt, temporära skillnader och underskottsavdrag

			Redovisat
Koncernen	Ingående	Redovisat över	i övrigt	Omräknings-	Utgående balans
2025/26	balans 1 maj	resultaträkningen	totalresultat	differens	30 april
Anläggningstillgångar	-23,3	-39,8	-	-3,1	-66,2
Kortfristiga fordringar	40,9	-2,1	-	-0,4	38,4
och skulder
Avsättningar och	15,3	4,0	0,3	-	19,6
långfristiga skulder
Obeskattade reserver	-33,5	21,0	-	-	-12,5
Underskottsavdrag	76,6	-25,3	-	-2,9	48,4
Övrigt	18,3	-2,1	-	-0,2	16,0
	94,3	-44,3	0,3	-6,6	43,7

			Redovisat
Koncernen	Ingående	Redovisat över	i övrigt	Omräknings-	Utgående balans
2024/25	balans 1 maj	resultaträkningen	totalresultat	differens	30 april
Anläggningstillgångar	-43,2	17,4	-	2,5	-23,3
Kortfristiga fordringar	41,6	0,4	-	-1,1	40,9
och skulder
Avsättningar och	15,8	1,1	-0,5	-1,1	15,3
långfristiga skulder
Obeskattade reserver	-43,1	9,6	-	-	-33,5
Underskottsavdrag	61,5	18,3	-	-3,2	76,6
Övrigt	28,5	-6,9	-	-3,3	18,3
	61,1	39,9	-0,5	-6,2	94,3

Not 16 | Immateriella och materiella anläggningstillgångar

Koncernen	Goodwill	Aktiverade	Varumärken,	Övriga	Byggnader och mark	Maskiner och andra	Inventarier	Pågående
2025/26		utvecklingskostnader	kundrelationer	immateriella tillgångar		tekniska anläggningar	och verktyg	anläggningar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	1 129,7	24,7	621,4	332,9	2 154,1	1 598,6	746,9	173,3
Anskaffning via företagsförvärv	124,4	-	47,6	0,7	37,0	13,2	5,1	0,2
Årets anskaffning	-	-	-	12,3	143,8	112,9	74,1	208,2
Försäljning/Utrangering	-	-	-	-2,6	-60,8	-16,4	-27,4	-4,9
Omklassificering	-	-	-	7,5	114,3	44,7	12,1	-178,6
Omräkningsdifferens	-32,7		-7,2	2,6	-20,8	-28,9	-12,1	-36,7
	1 221,4	24,7	661,8	353,4	2 367,6	1 724,1	798,7	161,5
Ackumulerad avskrivning
Vid årets början	-	-9,1	-435,5	-268,3	-761,1	-1 027,8	-520,2	-
Försäljning/Utrangering	-	-	-	2,3	30,0	11,7	22,8	-
Omräkningsdifferens	-		6,1	-1,0	4,2	4,2	-0,1	-
Årets avskrivning	-	-2,9	-24,2	-33,9	-68,5	-123,3	-65,1	-
	-	-12,0	-453,6	-300,9	-795,4	-1 135,2	-562,6	-
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	-164,2	-3,9	-	-0,2	-57,3	-20,4	-3,2	-
Omräkningsdifferens	-2,1			-	-2,9	-1,1	-0,3	-
Årets nedskrivning	-	-	-	-	-	-	-	-
	-166,3	-3,9	-	-0,2	-60,2	-21,5	-3,5	-
Bokfört värde	1 055,1	8,8	208,2	52,3	1 512,0	567,4	232,6	161,5

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 16, forts.

Koncernen		Aktiverade	Varumärken,	Övriga immateriella		Maskiner och andra	Inventarier	Pågående
2024/25	Goodwill	utvecklingskostnader	kundrelationer	tillgångar	Byggnader och mark	tekniska anläggningar	och verktyg	anläggningar
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	1 188,8	13,0	661,0	314,7	2 235,7	1 609,4	822,1	242,6
Anskaffning via företagsförvärv	26,5	-	6,3	-	-	0,7	0,5	-
Årets anskaffning	-	-	-	7,9	79,2	128,2	80,3	168,7
Försäljning/Utrangering	-	-	-	-2,3	-70,7	-16,7	-20,9	-3,5
Omklassificering	-	11,7	-	12,4	78,9	58,7	20,9	-182,6
Omräkningsdifferens	-85,6	-	-45,9	0,2	-169,0	-181,7	-156,0	-51,9
Ackumulerad avskrivning	1 129,7	24,7	621,4	332,9	2 154,1	1 598,6	746,9	173,3
Vid årets början	-	-9,1	-443,5	-244,4	-831,6	-1 035,3	-607,2	-
Försäljning/Utrangering	-	-	-	2,3	60,3	16,0	19,2	-
Omräkningsdifferens	-	-	32,2	6,3	72,3	112,6	127,3	-
Årets avskrivning	-	-	-24,2	-32,5	-62,1	-121,1	-59,5	-
	-	-9,1	-435,5	-268,3	-761,1	-1 027,8	-520,2	-
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	-163,0	-3,9	-	-0,1	-58,1	-20,7	-3,2	-
Omräkningsdifferens	10,6	-	-	-0,1	0,8	0,3	-	-
Årets nedskrivning	-11,8	-	-	-	-	-	-	-
	-164,2	-3,9	-	-0,2	-57,3	-20,4	-3,2	-
Bokfört värde	965,5	11,7	185,9	64,4	1 335,7	550,4	223,5	173,3

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill samt varumärken med obestämbar livslängd

Goodwill har fördelats på kassagenererande enheter, legala enheter, och prövats för nedskrivningsbehov. De kassa-

genererande enheternas återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade

kassaflöden baserade på finansiella planer som godkänts av ledningen och täcker en femårsperiod. Ledningen har fastställt

de finansiella planerna bland annat baserat på tidigare resultat, erfarenheter och förväntningar på marknadsutvecklingen.

Planerna inkluderar bland annat antaganden om tillväxt, bruttomarginal och diskonteringsränta. Kassaflödet bortom

femårsperioden har antagits ha en årlig tillväxt motsvarande 2–4 procent per år. Diskonteringsräntan före skatt varierar

mellan de olika kassagenererande enheterna från 12 till 20 procent (12–25).

I tabellen nedan framgår fördelning av goodwill per kassagenererande enhet för de 10 enskilt största goodwillposterna samt

varumärke med obestämbar livslängd, genomsnittligt estimerad tillväxt och bruttomarginal under prognosperioden samt

diskonteringsränta före skatt för respektive enhet vilka använts vid beräkningar av nyttjandevärden. Värdet för Systemair HSK

i Turkiet är justerat för hyperinflation enligt IAS 29.

Återvinningsvärdet för de testade enheterna överstiger deras redovisade värden och därmed har inga nedskrivningar

redovisats. Men givet den nuvarande makroekonomiska situationen i Turkiet föreligger dock vissa svårigheter i att bedöma

diskonteringsräntan. Känslighetsanalyser har gjorts avseende estimerad bruttomarginal, tillväxttakt och diskonteringsränta.

Känslighetsanalyserna baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. Systemair har

konstaterat att det finns marginal i beräkningarna för samtliga enheter.

I Nadi, Indien, överstiger återvinningsvärdet bokfört värde med 49,6 MINR per den 30 april 2026. Vid en förändring av

diskonteringsräntan från 18,8 till 19,2 procent före skatt skulle återvinningsvärdet motsvara dess bokförda värde. Baserat

på nuvarande affärsplaner är bedömningen att inget nedskrivningsbehov förligger i nuläget för något av de ovan nämnda

bolagen.

				2025/26
			Varumärke som
			omfattas av	Genomsnittlig	Genomsnittlig
		Goodwill	nedskrivnings-	estimerad	estimerad	Diskonterings-
Kassagenererande enhet	Land	30 april	prövning	tillväxt	bruttomarginal	ränta före skatt
Nadi Airtechnics Pvt Ltd	Indien	99,5	-	12%	28%	19%
Sagicofim Group	Italien	84,7	30,1	7%	28%	15%
Systemair HSK	Turkiet	72,6	-	5%	23%	20%
Systemair B.V	Nederländerna	65,5	-	4%	27%	12%
Koolair Group	Spanien	61,9	63,0	1%	28%	14%
Systemair Ltd	Storbritannien	60,9	-	8%	34%	13%
Systemair India Pvt Ltd	Indien	42,8	-	10%	18%	20%
Recutech	Tjeckien	36,2	-	10%	26%	13%
Frico Burda GmbH	Tyskland	34,4	-	7%	43%	13%
Systemair Switzerland AG	Schweiz	33,5	-	9%	47%	11%
Övriga bolag		463,1	-
		1 055,1	93,1

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 16, forts.

				2024/25
			Varumärke som
			omfattas av		Genomsnittlig
		Goodwill	nedskrivnings-	Genomsnittlig	estimerad	Diskonterings-
Kassagenererande enhet	Land	30 april	prövning	estimerad tillväxt	bruttomarginal	ränta före skatt
Systemair HSK	Turkiet	94,2	-	12%	23%	25%
Sagicofim Group	Italien	82,7	30,4	6%	28%	17%
Systemair Production B.V	Nederländerna	66,2	-	4%	25%	12%
Systemair Ltd	Storbritannien	62,6	-	11%	31%	14%
Koolair Group	Spanien	62,6	63,7	-1%	28%	15%
Systemair India Pvt LTD	Indien	49,9	-	8%	19%	18%
Recutech	Tjeckien	35,7	-	12%	24%	13%
Burda WT GmbH	Tyskland	34,8	-	5%	44%	14%
Systemair Switzerland AG	Schweiz	33,2	-	11%	46%	12%
Systemair Italy s.r.l	Italien	32,3	-	9%	32%	18%
Övriga bolag		411,3	-
		965,5	94,1

		Aktiverade		Maskiner och
Moderbolaget		utvecklings-		andra tekniska	Inventarier	Pågående
2025/26	Goodwill	kostnader	Licenser m.m.	anläggningar	och verktyg	anläggningar
Ackumulerade
anskaffningsvärden
Vid årets början	0,7	24,7	111,6	12,9	24,9	17,6
Årets anskaffning	-	-	-	-	0,3	27,3
Försäljning/	-	-	-0,2	-	-	-
utrangering	0,7	24,7	111,4	12,9	25,2	44,9
Ackumulerad
avskrivning
Vid årets början	-0,7	-9,1	-93,4	-12,1	-17,7	-
Försäljning/	-	-	0,2	-	-	-
utrangering
Årets avskrivning	-	-2,9	-7,3	-0,3	-1,8	-
	-0,7	-12,0	-100,5	-12,4	-19,5	-
Ackumulerade
nedskrivningar
Vid årets början	-	-3,9	-	-	-	-
Årets nedskrivning	-	-	-	-	-	-
	-	-3,9	-	-	-	-
Bokfört värde	-	8,8	10,9	0,5	5,7	44,9

		Aktiverade		Maskiner och
Moderbolaget		utvecklings-		andra tekniska	Inventarier	Pågående
2024/25	Goodwill	kostnader	Licenser m.m.	anläggningar	och verktyg	anläggningar
Ackumulerade
anskaffningsvärden
Vid årets början	0,7	13,0	105,5	12,9	19,5	21,6
Årets anskaffning	-	-	-	-	-	19,2
Omklassificering	-	11,7	6,1	-	5,4	-23,2
	0,7	24,7	111,6	12,9	24,9	17,6
Ackumulerad
avskrivning
Vid årets början	-0,7	-9,1	-81,9	-11,8	-16,4	-
Årets avskrivning	-	-	-11,5	-0,3	-1,3	-
	-0,7	-9,1	-93,4	-12,1	-17,7	-
Ackumulerade
nedskrivningar
Vid årets början	-	-3,9	-	-	-	-
Årets nedskrivning	-	-	-	-	-	-
	-	-3,9	-	-	-	-
Bokfört värde	-	11,7	18,2	0,8	7,2	17,6

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 17 | Andra långfristiga fordringar

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Ingående balans	39,9	50,2	8,2	8,0
Tillkommande fordran	1,5	2,7	-	1,2
Reglerade fordringar	-9,0	-8,9	-	-0,4
Nedskrivningar	-	-1,4	-	-0,6
Omklassificering	-1,7	0,1	0,7	-
Omräkningsdifferenser	-0,4	-2,8	-	-
Utgående balans	30,3	39,9	8,9	8,2

Not 18 | Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Förutbetald hyra	38,2	42,7	-	-
Förutbetalda	14,5	18,3	-	-
försäkringspremier
Serviceavtal och	42,6	26,5	36,2	17,5
programlicenser
Övrigt	71,7	46,9	4,4	2,7
	167,0	134,4	40,6	20,2

Not 19 | Varulager

Direkt materialkostnad under året uppgick till 5 233,2 Mkr (4 963,2). Inkuransreserven

har ökat med 1,2 Mkr. Total inkuransreserv uppgår till 133,7 Mkr (132,5), vilket

motsvarar 5,6 procent (5,8) av lagervärdet före avdrag för inkurans.

Not 20 | Kundfordringar

Åldersanalys av		Koncernen		Moderbolaget
kundfordringar,
inklusive reserv	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Ej förfallna	2 043,4	1 907,5	0,8	0,3
< 90 dagar	279,2	274,0	-	-
90-180 dagar	53,2	44,0	-	-
181-360 dagar	35,2	24,1	-	-
> 360 dagar	16,1	34,0	0,8	-
Totalt	2 427,1	2 283,6	1,6	0,3

I enlighet med IFRS 9 tillämpar Systemair en värderingsmetodik vad gäller beräkning av

kreditförlustreserv för kundfordringar som innebär att förväntad kreditförlust under kund-

fordringens hela löptid beaktas i beräkningen av kreditförlustreserv. Individuell värdering

av utestående kundfordringar sker dock alltid när så är mer lämpligt.

Modellen med att beräkna förväntade kreditförluster baseras på fem olika nivåer av

förfallodagar, allt från ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars

förfall, enligt tabellen ovan. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån

vilka redovisningsmässiga förlustreserveringar sker om inte en individuell bedömning

indikerar annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlustmönster

under en femårsperiod justerat för förlustreserveringar som en individuell framåtblickande

bedömning av förändrade betalningsstrukturer utifrån konjunkturläge, kännedom om

kund och marknad till exempel. Kreditförlustgraderna för de olika kategorierna är per

30 april 2026 i intervallet 0,1-83,4 procent (0,1–68,6). Systemair tillämpar som regel inte

kreditförsäkring, men om så är fallet undantagsvis, så accepteras en reservering reducerad

med försäkrat belopp. En enskild kundfordring skrivs bort vid den tidpunkt då det inte finns

någon rimlig förväntan om reglering av motparten.

Under räkenskapsåret 2025/26 har resultatet belastats med 5,1 Mkr (28,5) avseende

befarade kundförluster. Avsättning för osäkra kundfordringar i koncernen uppgår till

3,8 procent (4,4) av totala kundfordringar.

Kundkreditrisk hanteras i varje dotterbolag som har upprättad en kreditpolicy enligt en

central mall. Utestående kundfordringar bevakas och rapporteras regelbundet inom varje

bolag och inom koncernen. Systemair har en bred kundbas med nära 100 000 kunder och

ingen enskild kund utgör normalt mer än cirka 1 procent av företagets totala omsättning,

vilket innebär att Systemair har ett begränsat beroende av enskilda kunder. Kostnaden för

förväntade och konstaterade kundförluster belastar försäljningsomkostnaderna .

		Koncernen		Moderbolaget
Reserv för förväntade
kreditförluster	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Ingående balans	104,1	93,3	0,8	0,8
Avsättning för befarade	13,3	37,3	-	-
förluster
Återfört outnyttjat	-11,5	-6,4	-	-
belopp
Konstaterade förluster	-8,5	-12,5	-	-
Förvärvade avsättningar	0,7	-	-	-
Omräkningsdifferens	-1,5	-7,6	-	-
Utgående balans	96,6	104,1	0,8	0,8

Avsatt reserv för förväntade kreditförluster fördelar sig enligt följande per ålderskategori.

		Koncernen		Moderbolaget
Reserv för förväntade
kreditförluster	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Ej förfallna	2,4	2,5	-	-
Förfallna < 90 dagar	1,8	3,4	-	-
Förfallna 90 – 180 dagar	1,2	4,3	-	-
Förfallna 181 – 360 dagar	10,6	19,5	-	-
Förfallna > 360 dagar	80,6	74,4	0,8	0,8
Reserv för förväntade	96,6	104,1	0,8	0,8
kreditförluster, totalt

Koncernen	Bruttobelopp		Förväntad
2025/26	kundfordringar	Förlustreserv	förlustrisk, %
Ej förfallna	2 045,8	2,4	0,1%
Förfallna < 90 dagar	281,0	1,8	0,6%
Förfallna 90 – 180 dagar	54,3	1,2	2,1%
Förfallna 181 – 360 dagar	45,8	10,6	23,1%
Förfallna > 360 dagar	96,8	80,6	83,4%
	2 523,7	96,6	3,8%

Koncernen	Bruttobelopp		Förväntad
2024/25	kundfordringar	Förlustreserv	förlustrisk, %
Ej förfallna	1 910,0	2,5	0,1%
Förfallna < 90 dagar	277,4	3,4	1,2%
Förfallna 90 – 180 dagar	48,3	4,3	8,9%
Förfallna 181 – 360 dagar	43,6	19,5	44,7%
Förfallna > 360 dagar	108,4	74,4	68,6%
	2 387,7	104,1	4,4%

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 21 | Aktiekapital och förslag på utdelning

			Förändring av	Aktiekapital,	Förändring	Förändring	Totalt antal
År	Åtgärd	Kvotvärde	aktiekapital, Mkr	Mkr	A-aktier	B-aktier	aktier
Öppningsbalanser maj 2007		-	-	52,0	500 000	20 000	520 000
2007/08	Split 100:1	1	-	52,0	50 000 000	2 000 000	52 000 000
2007/08	Omstämpling av aktier till ett aktieslag 1)	1	-	52,0	-50 000 000	-2 000 000	52 000 000
2021/22	Split 4:1	0,25	-	52,0	-	-	208 000 000
2024/25	Nyemission	0,25	-	52,0	-	-	165 448
Vid årets slut april 2026		0,25	-	52,0	-	-	208 165 448

1) Årsstämman den 25 juni 2007 beslutade att Bolaget endast skall ha ett aktieslag.

Per den 30 april 2026 omfattade det registrerade aktiekapitalet 52 041 362 kronor uppdelade på 208 165 448 aktier av en och samma

serie med en röst per aktie. Samtliga aktier är fullt betalda.

Aktieåterköp

Styrelsen för Systemair AB beslutade i september 2025 att, med stöd av bemyndigande från årsstämman den 28 augusti 2025, återköpa

upp till 320 000 egna aktier på Nasdaq Stockholm. Syftet med återköpet är att fullgöra de förpliktelser som följer av Systemairs aktie-

och prestationsbaserade program, och säkerställa leverans av prestationsaktier till deltagarna. Återköpet administrerades av Svenska

Handelsbanken AB. Återköpet genomfördes under september 2025 och omfattade 320 000 aktier. Återköpet skedde på Nasdaq

Stockholm i enlighet med gällande regler. Totalt uppgick beloppet för återköpet till 26,8 Mkr. Betalning för aktierna erlades kontant.

Systemair innehade vid tidpunkten före återköpet 320 000 egna aktier, och totalt efter senaste återköpet 640 000 egna aktier.

Antal utestående aktier per den 30 april 2026, exklusive Systemairs egna innehav, var 207 525 448 st.

Kapitalhantering

Styrelsen för Systemair har fastställt en målsättning att soliditeten lägst ska uppgå till 30 procent. För räkenskapsåret 2025/26

uppnåddes en soliditet om 61,8 procent (61,5).

Övriga finansiella kovenanter som mäts med anledning av befintliga finansieringsavtal med Nordea Bank Abp, Filial i Sverige och

Svenska Handelsbanken AB är räntetäckningsgrad och nettoskuldsättningsgrad. Målet för räntetäckningsgraden är lägst 3,50 och under

räkenskapsåret mättes räntetäckningsgraden till 20,33 (9,90). Målet för nettoskuldsättningsgraden är högst 3,50 och under räkenskaps-

året 2025/26 mättes nettoskuldsättningsgraden till 0,54 (0,56). Det kan därmed konstateras att samtliga kovenanter uppnåddes under

räkenskapsåret.

Den 29 april 2026 refinansierade Systemair AB sina befintliga bilaterala lån med Nordea och Handelsbanken genom två icke-säkerställda

revolverande kreditfaciliteter om 65 MEUR vardera, vilka ersatte tidigare säkerställd finansiering. Faciliteterna har en löptid om tre år

med möjlighet till förlängning om upp till två år, förutsatt bankernas godkännande. Avtalen innehåller en finansiell kovenant kopplad

till skuldsättningsgrad, och koncernen uppfyllde samtliga kovenantkrav per balansdagen med betydande marginal. Refinansieringen

speglar bolagets stärkta finansiella ställning och har resulterat i lägre finansieringskostnader samt minskade operationella begränsningar

jämfört med tidigare finansiering.

Omräkningsreserv

Valutaeffekten på eget kapital redovisas som omräkningsdifferens. Omräkningsdifferensen uppstår i konsolideringen när de

utländska dotterbolagens nettotillgångar räknas om till svenska kronor. Systemair omräknar tillgångar, skulder och eget kapital efter

vid balansdagen gällande valutakurser samt att omräkna resultaträkningarna till räkenskapsårets medelkurser. Kursdifferenser som

uppkommer genom denna metod förs direkt till övrigt totalresultat. Omräkningsdifferensen i eget kapital var för räkenskapsåret

2025/26 -112,6 Mkr (-278,6).

Fond för utvecklingsutgifter – moderbolaget

Vid aktivering av utvecklingsutgifter ska motsvarande belopp som aktiveras föras över från balanserade vinstmedel till en särskild

bunden fond i eget kapital, fond för utvecklingsutgifter. Fonden ska minskas vid avskrivning, nedskrivning eller avyttring. Moderbolagets

fond för utvecklingsutgifter uppgick till 8,8 Mkr (11,7) vid räkenskapsårets utgång.

Förslag till vinstdisposition
Till årsstämmans förfogande står:
Överkursfond	36 819 380 kr
Fond för verkligt värde	- 5 167 245 kr
Balanserad vinst	1 652 730 830 kr
Årets vinst	346 843 749 kr
	2 031 266 714 kr

Styrelsen föreslår att årsstämman den 27 augusti 2026 beslutar om en utdelning på 1,45 kr (1,35) per aktie. Exkluderat för aktier som för

närvarande innehas av bolaget, motsvarar det en utdelning om 300,9 Mkr (280,4). Den föreslagna utdelningen motsvarar 39,4 procent

av koncernens nettoresultat. Antalet utdelningsberättigade aktier uppgår till 207 525 448 stycken.

Aktiedata

	2025/26	2024/25	2023/24	2022/23	2021/22
Antal aktier per 30/4 1)	207 525 448	207 680 000	208 000 000	208 000 000	208 000 000
Vinst efter skatt per aktie, (SEK)	3,67	3,27	3,10	5,00	2,61
Kassaflöde per aktie, (SEK)	5,59	5,68	6,41	2,83	1,13
Eget kapital per aktie, (SEK)	29,43	27,70	27,14	25,32	18,34
Aktiekurs, bokslutsdagen	71,00	82,20	75,00	88,90	62,40
Högst betalt under året, (SEK)	98,00	101,40	94,40	93,20	105,50
Lägst betalt under året, (SEK)	69,40	68,40	56,40	46,35	59,63
Utdelning per aktie, föreslagen (SEK) 2)	1,45	1,35	1,20	1,10	0,90
P/E-tal efter skatt	19,35	25,14	24,19	17,78	23,91
Direktavkastning, (%)	2,04	1,64	1,60	1,24	1,44
Utdelningsandel, (%)	39,51	41,28	38,71	22,00	34,48
Antal omsatta aktier	28 153 186	22 895 508	17 615 329	24 172 634	14 750 312
Omsättningshastighet (%)	13,52	11,01	8,47	11,62	7,09

1) Totalt antal utestående aktier exklusive Systemairs egna innehav om 640 000 aktier.

2) Styrelsen föreslår en utdelning om 1,45 kronor (1,35) per aktie vid årsstämman i Skinnskatteberg den 27 augusti 2026

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 22 | Upplåning och finansiella instrument

	Koncernen			Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Långfristiga skulder
Banklån mellan ett och fem år	608,1	377,8	499,4	285,3
Banklån mer än fem år	75,9	90,1	-	-
	684,0	467,9	499,4	285,3
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	63,5	319,9	-	267,8
Kortfristig del av banklån	109,4	85,2	-	-
	172,9	405,1	-	267,8
Total upplåning	856,9	873,0	499,4	553,1
Fördelning mellan banker
Nordea Bank Abp, Filial i Sverige	283,0	389,3	282,3	387,9
Svenska Handelsbanken AB	217,1	165,1	217,1	165,2
Övriga banker	356,8	318,6	-	-
	856,9	873,0	499,4	553,1

		SHB	Nordea		Övriga		Totalt
Lån per valuta	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
EUR	217,1	-28,6	282,2	238,9	79,6	87,1	578,9	297,4
SEK	-	228,8	-	191,7	-	-	-	420,5
USD	-	-	-	-77,0	4,0	-	4,0	-77,0
NOK	-	-	-	-71,9	-	-	-	-71,9
DKK	-	-	0,8	-80,4	-	-	0,8	-80,4
Övriga valutor	-	-35,1	-	188,0	273,2	231,5	273,2	384,4
Totalt	217,1	165,1	283,0	389,3	356,8	318,6	856,9	873,0

	2025/26		2024/25
	Lånebelopp	Viktad räntesats	Lånebelopp	Viktad räntesats
Långfristiga lån
Koncernen	684,0	2,74%	467,9	3,17%
Moderbolag	499,4	2,70%	285,3	3,45%
Kortfristiga lån
Koncernen	172,9	5,22%	405,1	4,27%
Moderbolag	-	-	267,8	3,28%

Beviljade externa limiter på checkräkningskrediter uppgick i koncernen till 1 376,3 Mkr (1 364,3) och i moderbolaget till 1 170,0 Mkr

(1 170,0). Outnyttjad checkräkningskredit i koncernen uppgick till 1 312,8 Mkr (1 044,4). Checkräkningskrediten löper med rörlig

ränta. Beviljade RCF facilitet uppgår i moderbolaget till 1 411,2 Mkr (1 029,1). Outnyttjad RCF i moderbolaget uppgick till 911,9 Mkr

(1 029,1).

I koncernens finansieringsavtal med Nordea Bank Abp, Filial i Sverige och Svenska Handelsbanken AB så finns finansiella covenanter.

De nyckeltal som mäts är räntetäckningsgrad, nettoskuldsättningsgrad samt soliditet, vilka mäts kvartalsvis som ett rullande

12-månaders värde. Löpande under året uppfyllde koncernen alla gällande covenantvillkor. Den 29 april 2026 refinansierade

Systemair AB sina befintliga bilaterala lån med Nordea och Handelsbanken. Avtalen innehåller en finansiell kovenant kopplad till

skuldsättningsgrad, och koncernen uppfyllde samtliga kovenantkrav per balansdagen med betydande marginal.

Förändring av skulder i finansieringsverksamheten

			Förvärv/	Nyupptagen	Omräknings-
Koncernen	2025-04-30	Kassaflöde	Avyttringar	Leasing	differenser	2026-04-30
Långfristiga finansiella skulder	467,9	214,9			1,2	684,0
Skuld för leasing	420,0	-149,0		170,2	-5,5	435,7
Kortfristiga finansiella skulder	85,2	34,8			-10,6	109,4
Checkräkningskredit	319,9	-251,1	9,3		-14,6	63,5
Totala finansiella skulder	1 293,0	-150,4	9,3	170,2	-29,5	1 292,6
Moderbolaget
Långfristiga finansiella skulder	285,3	214,1	-	-	-	499,4
Checkräkningskredit	267,8	-267,8	-	-	-	-
Totala finansiella skulder	553,1	-53,7	-	-	-	499,4

			Förvärv/	Nyupptagen	Omräknings-
Koncernen	2024-04-30	Kassaflöde	Avyttringar	Leasing	differenser	2025-04-30
Långfristiga finansiella skulder	470,4	66,2	3,9	-	-72,6	467,9
Skuld för leasing	381,9	-149,0	0,6	218,7	-32,2	420,0
Kortfristiga finansiella skulder	190,6	-80,7	-	-	-24,7	85,2
Checkräkningskredit	419,3	-26,4	-	-	-73,0	319,9
Totala finansiella skulder	1 462,2	-189,9	4,5	218,7	-202,5	1 293,0
Moderbolaget
Långfristiga finansiella skulder	282,1	3,2	-	-	-	285,3
Kortfristiga finansiella skulder	47,0	-47,0	-	-	-	-
Checkräkningskredit	381,4	-113,6	-	-	-	267,8
Totala finansiella skulder	710,5	-157,4	-	-	-	553,1

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 22, forts.

Förfallostruktur

Förfallostruktur avseende framtida avtalade räntebetalningar baserat på nuvarande

räntenivåer, amorteringar och övriga finansiella skulder.

	2026/27	2027/28	2028/29	2029/30	2030/31	Senare
Räntebetalningar lån	28,2	17,0	16,2	3,1	2,4	4,5
Ränta checkräkningskredit	2,3
Total räntekostnad	30,5	17,0	16,2	3,1	2,4	4,5
Amorteringar
Lån	109,4	31,8	525,4	25,6	25,4	75,9
Rörelsekredit	63,5
Leasingskulder	151,3	102,9	69,0	36,7	25,9	49,5
Långfristiga skulder				17,5
Övriga skulder	1 216,3
Totalt odiskonterade betalningar	1 571,0	151,7	610,6	82,9	53,7	129,9

Klassificering och kategorisering av finansiella tillgångar och skulder i koncernen

Värdering till verkligt värde innehåller en värderingshierarki avseende indata till värderingarna. Denna värderingshierarki indelas i tre

nivåer, som överensstämmer med de nivåer som introducerades i IFRS 13 Finansiella instrument: Upplysningar. De tre nivåerna utgörs

av:

Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tilgångar eller skulder som företaget har tillgång till vid

värderingstidpunkten. Systemair har för närvarande inga finansiella tillgångar eller skulder som värderas enligt nivå 1.

Nivå 2: Andra indata än de noterade priser som ingår i Nivå 1, vilka direkt eller indirekt är observerbara för tillgången eller skulden. Det

kan även avse andra indata än noterade priser som är observerbara för tillgången eller skulden såsom räntenivåer, avkastningskurvor,

volatilitet och multiplar. Terminskontrakt är värderade till marknadsvärde enligt nivå 2, det vill säga verkligt värde fastställt utifrån

värderingstekniker med observerbara marknadsdata, antingen direkt eller indirekt som inte inkluderats i nivå 1 (verkligt värde fastställt

utifrån noterade priser på en aktiv marknad för samma instrument).

Nivå 3: Icke observerbara indata för tillgången eller skulden. På denna nivå beaktas antaganden som marknadsaktörer skulle använda

sig av vid prissättningen av tillgången eller skulden, inkluderat riskantaganden. Under räkenskapsåret har skulden för att köpa

resterande 40 procent av aktierna i Frico A/S, Danmark delvis reglerats genom att 20 procent av aktierna förvärvats för 6,7 Mkr.

Beräkningen av optionen att köpa resterande 20 procent av aktierna är beroende av rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2026/27

till och med 2029/30. En ökning av förväntat resultat efter skatt innebär en högre skuld för optionen. Inget tak för förväntad skuld är

reglerad i avtalet. En förändring av beräknad skuld förs över koncernens eget kapital. För räkenskapsåret maj 2025 – april 2026 har

skulden värderats ner med 0,5 Mkr och är nu värderad till 17,5 Mkr. Skulden för förvärvsoptionen redovisas som Långfristig skuld, ej

räntebärande i balansräkningen.

För samtliga poster, med undantag av upplåning, är det bokförda värdet en approximation av det verkliga värdet, varför dessa poster

inte indelas i nivåer enligt värderingshierarkin. Lån till kreditinstitut löper till största del med rörlig ränta. Bokfört värde på lån bedöms i

allt väsentligt motsvara verkligt värde.

Värdeförändring	Frico A/S
förvärvsoption 2025/26	Danmark	Totalt
Ingående balans	24,9	24,9
Värdeförändring	-0,5	-0,5
Reglering	-6,7	-6,7
Omräkningsdifferens	-0,2	-0,2
Utgående balans	17,5	17,5

Värdeförändring	Systemair
förvärvsoption	HSK	Frico A/S
2024/25	Turkiet	Danmark	Totalt
Ingående balans	98,8	16,5	115,3
Värdeförändring/	-100,2	9,5	-90,7
Reglering
Omräknings- differens	1,4	-1,1	0,3
Utgående balans	-	24,9	24,9

	Värderat till	Värderat till	Totala	Icke
2025/26	upplupet	verkligt värde via	finansiella	finansiella
Tillgångar	anskaffningsvärde	resultatet	tillgångar	tillgångar	Summa
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	1 324,4	1 324,4
Materiella anläggningstillgångar	-	-	-	2 473,5	2 473,5
Nyttjanderättstillgångar	-	-	-	424,9	424,9
Andelar i intressebolag	-	-	-	22,3	22,3
Finansiella placeringar	-	1,4	1,4	-	1,4
Långfristiga fordringar	8,9	-	8,9	21,4	30,3
Uppskjutna skattefordringar	-	-	-	145,0	145,0
Varulager	-	-	-	2 149,2	2 149,2
Övriga fordringar	2 519,1	-	2 519,1	369,6	2 888,7
Likvida medel	426,8	-	426,8	-	426,8
Summa tillgångar	2 954,8	1,4	2 956,2	6 930,3	9 886,5

		Finansiella
	Finansiella	skulder
	skulder	värderade till
	värderade till	verkligt värde via	Totala
	upplupet	resultat-	finansiella	Icke finansiella
Eget kapital och skulder	anskaffningsvärde	räkningen	skulder	skulder	Summa
Eget kapital	-	-	-	6 113,1	6 113,1
Avsättningar till pensioner	-	-	-	31,2	31,2
Uppskjutna skatteskulder	-	-	-	101,3	101,3
Övriga avsättningar	-	-	-	79,2	79,2
Övriga långfristiga skulder	-	17,5	17,5	4,6	22,1
Räntebärande skulder	856,9	-	856,9	-	856,9
Leasingskulder	435,7	-	435,7	-	435,7
Övriga skulder	1 216,3	-	1 216,3	1 030,7	2 247,0
Summa eget kapital och
skulder	2 508,9	17,5	2 526,4	7 360,1	9 886,5

Förvärvsoption för resterande del i Frico A/S, Danmark är redovisad som långfristig övrig skuld med 17,5 Mkr.

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 22, forts.

	Värderat till
2024/25	upplupet	Värderat till verkligt	Totala finansiella	Icke finansiella
Tillgångar	anskaffningsvärde	värde via resultatet	tillgångar	tillgångar	Summa
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	-	1 227,5	1 227,5
Materiella anläggningstillgångar	-	-	-	2 282,9	2 282,9
Nyttjanderättstillgångar	-	-	-	411,8	411,8
Andelar i intressebolag	-	-	-	27,5	27,5
Finansiella placeringar	-	1,5	1,5	-	1,5
Långfristiga fordringar	8,2	-	8,2	31,7	39,9
Uppskjutna skattefordringar	-	-	-	182,6	182,6
Varulager	-	-	-	2 072,1	2 072,1
Övriga fordringar	2 360,4	-	2 360,4	347,6	2 708,0
Likvida medel	421,0	-	421,0	-	421,0
Summa tillgångar	2 789,6	1,5	2 791,1	6 583,7	9 374,8

		Finansiella skulder
	Finansiella skulder	värderade till	Totala
	värderade till upplupet	verkligt värde via	finansiella	Icke finansiella
Eget kapital och skulder	anskaffningsvärde	resultaträkningen	skulder	skulder	Summa
Eget kapital	-	-	-	5 768,2	5 768,2
Avsättningar till pensioner	-	-	-	32,2	32,2
Uppskjutna skatteskulder	-	-	-	88,3	88,3
Övriga avsättningar	-	-	-	77,5	77,5
Övriga långfristiga skulder	-	8,2	8,2	2,5	10,7
Räntebärande skulder	873,0	-	873,0	-	873,0
Leasingskulder	420,0	-	420,0	-	420,0
Övriga skulder	1 174,2	16,7	1 190,9	914,0	2 104,9
Summa eget kapital och skulder	2 467,2	24,9	2 492,1	6 882,7	9 374,8

Förvärvsoption för resterande del i Frico A/S, Danmark är redovisad som kortfristig övrig skuld med 16,7 Mkr och som långsiktig övrig skuld med 8,2 Mkr.

På balansdagen fanns inga utelöpande valutaderivat inom koncernen.

Not 23 | Upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Löne- och semesterskuld	217,8	201,5	24,5	13,4
Skuld arbetsgivaravgifter	56,4	42,4	7,8	4,9
Provisioner och bonus	53,6	38,3	3,6	1,9
Kundbonus	32,2	31,1	-	-
Garanti och servicearbeten	25,5	22,1	-	-
Revisionsarvoden	7,6	6,9	-	-
Telecomavgifter	14,5	-	-	-
Övrigt	155,0	135,5	5,2	9,0
	562,6	477,8	41,1	29,2

Not 24 | Bokslutsdispositioner

	Moderbolaget
	2025/26	2024/25
Erhållna koncernbidrag	265,8	261,7
Skillnad mellan bokförd avskrivning och	0,3	-0,8
avskrivning enligt plan	266,1	260,9

Not 25 | Obeskattade reserver

	Moderbolaget
	2025/26	2024/25
Skillnad mellan bokförd avskrivning och	2,3	2,5
avskrivning enligt plan	2,3	2,5

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 26 | Avsättningar för pensioner

Systemair har flera olika planer för ersättning efter avslutad anställning. Planerna

är antingen förmåns- eller avgiftsbestämda, eller en kombination av de båda. En

avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar en

premie till separat juridisk enhet och härefter inte har några ytterligare förpliktelser.

Avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad under den period när de anställda

utför tjänsten ersättningen avser. En förmånsbestämd pensionsplan är en pensionsplan

som anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering.

De förmånsbestämda planerna värderas separat för respektive plan utifrån de förmåner

som intjänats under tidigare och innevarande perioder. Den skuld som redovisas under

rubriken Avsättningar för pensioner avseende förmånsbestämda pensionsplaner är

nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på

förvaltningstillgångarna. Kostnaden för förmånsbestämd pensionsplan bryts ner i olika

kategorier så som kostnad för intjäning, räntekostnad eller intäkt och omvärderings-

effekter. Kostnaden för intjäning rapporteras som en operativ kostnad och klassificeras

som Kostnad för sålda varor, försäljningskostnader eller administrationskostnader

beroende på individens funktion. Räntekostnad eller intäkt redovisas i finansnettot och

omvärderingseffekterna redovisas i totalresultatet.

Pensionsförpliktelserna beräknas årligen med hjälp av oberoende aktuarier som

använder sig av Projected Unit Credit-metoden. Beräkningen grundar sig på aktuariella,

demografiska och finansiella antaganden så som diskonteringsränta, förväntad inflation,

förväntad löneökning och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar.

Nedan följer en kort beskrivning av de väsentligaste pensionsplanerna.

Sverige

En del av tjänstemännen i Sverige har en förmånsbestämd pensionsplan, ITP 2. Planen

baseras på slutlön och för full pension krävs 30 års intjänande. ITP 2-planens förmåns-

bestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension (alternativt familjepension)

tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för hållbarhets- och

finansiell rapportering, UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finaniseras

genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbets-

givare. För räkenskapsåret 2025/26 har bolaget inte haft tillgång till information för att

kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar

och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmåns-

bestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas

därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och

familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare

intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Årets avgifter för förmåns-

bestämda pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till cirka 6,9 Mkr (6,7).

Avgifterna för 2026/27 bedöms ligga i linje med 2025/26.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i

procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder

och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsoliderings-

nivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 170 procent. Om Alectas kollektiva

konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 170 procent ska åtgärder

vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normal-

intervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för

nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara

att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2025 uppgick Alectas överskott i form av

den kollektiva konsolideringsnivån till 167 procent (162).

Schweiz

Förmånsbestämda planer i Schweiz måste finansieras genom en separat juridiskt

administrativ förvaltad pensionsfond. I detta avseende definierar schweizisk lag endast

en obligatorisk lägstanivå.

Försäkringsplan; företaget är anslutet till en kollektiv stiftelse. Enligt IAS 19 klassificeras

planen som en förmånsbestämd plan men planen har fastställda avgifter. Enligt

schweizisk lag garanterar stiftelsen de intjänade förmånsbelopp som årligen fastställs

för den anställde. Ränta kan komma att läggas till balansen. Vid pensionstillfället har

den anställde rätt att ta ut pensionen som en klumpsumma, en livränta eller en del

som klumpsumma och få resterande del omvandlad till fast livränta enligt de taxor

som fastställs av den kollektiva stiftelsen. Enligt schweizisk lag ska stiftelsen garantera

en lägsta nivå avseende investeringen. I övrigt ansvarar stiftelsen för hur förvaltar-

tillgångarna investeras.

Italien

Enligt italiensk lag har en anställd, i händelse av uppsägning, rätt till ett avgångsvederlag,

så kallad TFR. I korthet beräknas TFR individuellt genom en del av den anställdes

årliga bruttolön och en skälig omvärdering av det belopp som tjänats in fram till tiden

för uppsägningen. Genom förändringar i italiensk lagstiftning, 1 januari 2007, är alla

företag med mer än 50 anställda skyldiga att betala in den beräknade TRF-skulden till en

kompletterande pensionsfond eller till INPS statlig fond. Alla ersättningar efter avslutad

anställning som ska betalas i framtiden ska betalas via någon av ovannämnda fonder.

Därav klassificeras fonden som en avgiftsbestämd plan i och med lagändringen.

Pensionsskulden per den 30 april 2026 avseende förmånsbestämda pensionsplaner

baserar sig på intjänade belopp i TFR per den 31 december 2006. Det motsvarar det

belopp som företaget måste betala ut när en anställd uppnår pensionsålder eller i

händelse av den anställdes uppsägning.

Frankrike

I Frankrike betalas pension ut till de anställda vid pensionstillfället i enlighet med

gällande kollektivavtal. Planen är förmånsbestämd och baseras på slutlön. Det finns inga

minikrav reglerade .

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 26, forts.

Information per land, 30 April 2026

Belopp som ingår i balansräkningen –
för förmånsbestämda Pensionsplaner	Schweiz	Italien	Frankrike	Övriga	Totalt
Nuvärdet av förpliktelser, inklusive löneskatt	46,2	9,5	5,8	6,4	67,9
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-36,7	-	-	-	-36,7
Pensionsavsättning, netto	9,5	9,5	5,8	6,4	31,2
Kostnad redovisad i resultaträkningen
Kostnader avseende tjänstgöring	2,1	-	0,4	1,2	3,7
Räntekostnad / (vinst)	0,1	0,1	0,2	-	0,4
Nettokostnad i resultaträkningen	2,2	0,1	0,6	1,2	4,1
Vägda genomsnittliga durationen för förmånsbestämda förpliktelser i år	17	15	10	-	-
Betydande aktuariella antaganden, vägt genomsnitt, %
Diskonteringsränta	1,30	3,43	4,00	-	-
Förväntad avkastning tillgångar	1,30	-	-	-	-
Förväntad löneökning	1,00	-	2,00	-	-
Förväntad inflation	0,50	2,00	2,00	-	-

Information per land, 30 April 2025

Belopp som ingår i balansräkningen –
för förmånsbestämda Pensionsplaner	Schweiz	Italien	Frankrike	Övriga	Totalt
Nuvärdet av förpliktelser, inklusive löneskatt	44,5	9,9	6,7	6,3	67,4
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	-35,2	-	-	-	-35,2
Pensionsavsättning, netto	9,3	9,9	6,7	6,3	32,2
Kostnad redovisad i resultaträkningen
Kostnader avseende tjänstgöring	1,5	-	0,6	0,6	2,7
Lönekostnad	-	-	0,3	-	0,3
Räntekostnad / (vinst)	0,1	0,1	0,2	-	0,4
Nettokostnad i resultaträkningen	1,6	0,1	1,1	0,6	3,4
Vägda genomsnittliga durationen för förmånsbestämda förpliktelser i år	17	9	17	-	-
Betydande aktuariella antaganden, vägt genomsnitt, %
Diskonteringsränta	1,30	3,44	3,60	-	-
Förväntad avkastning tillgångar	1,50	-	-	-	-
Förväntad löneökning	1,00	3,00	2,00	-	-
Förväntad inflation	0,50	2,00	2,00	-	-

Pensionskostnadernas påverkan på resultatet

	2025/26	2024/25
Rörelsens kostnader – förmånsbestämda planer	3,7	3,0
Rörelsens kostnader – avgiftsbestämda planer	122,9	107,4
Summa rörelsens kostnader	126,6	110,4
Räntekostnad – förmånsbestämda planer	0,4	0,4
Kostnad före skatt	127,0	110,8

Avstämning av förändring i nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser

och förvaltningstillgångar

Förmånsbestämda åtaganden	2025/26	2024/25
Förmånsbestämda planer – förpliktelse per den 1 maj	67,4	56,2
Aktuell kostnad	3,7	2,8
Räntekostnad	1,0	1,0
Utbetalda ersättningar	-2,2	4,2
Aktuariella vinster/förluster (finansiella antaganden)	2,2	1,6
Aktuariella vinster/förluster (demografiska antaganden)	-0,3	-0,7
Aktuariella vinster/förluster ( erfarenhetsmässiga	-3,9	1,4
justeringar)
Avräkning (andra)	-	3,2
Valutakursdifferenser	-0,1	-2,3
Förmånsbestämda planer förpliktelser per den 30	67,8	67,4
april

Förvaltningstillgångarnas förändring	2025/26	2024/25
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna per den 1 maj	35,2	28,8
Medel tillskjutna av arbetsgivare	1,6	1,4
Medel tillskjutna av de anställda	1,6	1,4
Utbetalda ersättningar	0,1	3,2
Ränteintäkt	0,5	0,5
Aktuariella vinster/förluster	-2,8	0,6
Valutakursdifferenser	0,5	-0,7
Verkligt värde på förvaltningstillgångarna per den	36,7	35,2
30 april

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 26, forts.

Känslighetsanalys

Nedanstående tabell visar effekten på värdet av pensionsförpliktelsen baserat på antagna

förändringar.

	Förändring		Förändring
	av antagande	Effekt,	av antagande	Effekt,
	(%)	Mkr	(%)	Mkr
Diskonterings- ränta	+1,0	-3,9	-1,0	4,5
Inflationstakt	+0,5	1,6	-0,5	-1,8
Framtida	+0,5	0,3	-0,5	-0,3
löneökning
Förväntad	+1,0	-0,8	-1,0	0,6
livslängd
Personal- omsättning	+0,5	-0,3	-0,5	-0,3

Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande ändras medan de

andra antagandena hålls oförändrade. Metoden visar skuldens känslighet för ett enskilt

antagande. Detta är en förenklad metod då de aktuariella antagandena vanligtvis är

korrelerade.

Verkligt värde på förvaltningstillgångarna

	2025/26	2024/25
Aktier och liknande finansiella instrument	0,8	0,4
Räntebärande papper, m.m.	24,6	23,9
Fastigheter	8,8	8,6
Övriga	2,5	2,3
Totalt	36,7	35,2

Belopp som redovisas i övrigt totalresultat

	2025/26	2024/25
Aktuariella vinster/förluster, brutto	-1,1	-4,1
Skatteeffekt	0,3	0,5
Netto i eget kapital	-0,8	-3,6

Not 27 | Övriga avsättningar

	Koncernen			Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Belopp vid årets ingång	77,5	71,9	1,9	-
Avsättningar under året	33,4	32,9	1,0	1,9
Förvärvade avsättningar	13,3	15,8	-	-
Ianspråktagande under året	-18,1	-14,6	-	-
Återförda avsättningar	-26,4	-25,8	-	-
Omklassificeringar	-0,2	1,9	-	-
Omräkningsdifferenser	-0,3	-4,6	-	-
Belopp vid årets
utgång	79,2	77,5	2,9	1,9

Avsättningar om totalt 32,7 Mkr (32,9) avser garantikostnader och 34,8 Mkr (31,9) avser

personalrelaterade avsättningar.

Not 28 | Resultat från andelar i koncernföretag

	Moderbolaget
	2025/26	2024/25
Utdelning från dotterbolag	395,3	338,7
Nedskrivning aktieägartillskott	-51,4	-64,9
Justering realisationsresultat försäljning	-37,9	20,0
dotterbolag	306,0	293,8

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 29 | Andelar i koncernföretag

Specifikation av moderbolagets innehav av aktier i koncernföretag.

			Kapital-	Antal	Bokfört
Dotterföretag	Org.nr	Säte	andel i %	aktier	värde
Systemair Produktion AB	559000-1516	Skinnskatteberg, SE	100	1 000 000	1,2
Divid AB	556714-7581	Jönköping, SE	80	1 000	34,5
Frico AB	556573-3812	Partille, SE	100	500 000	288,5
Kanalfläkt Design Alliuq AB	556823-9577	Skinnskatteberg, SE	100	500	164,6
Kanalfläkt Industrial Service AB	556063-2530	Skinnskatteberg, SE	100	5 000	1,2
Menerga AB	556283-0702	Skinnskatteberg, SE	-	-	0,1
Systemair Home AB	556772-1518	Skinnskatteberg, SE	100	1 000	6,0
Systemair Sverige AB	556601-0566	Skinnskatteberg, SE	100	1 000	8,5
VEAB Heat Tech AB	556138-3166	Hässleholm, SE	100	3 000	65,8
Pacific Ventilation Pty. LTD		Australien	100	-	0,0
Systemair AB MMC		Azerbajdzjan	100	-	0,1
Systemair NV		Belgien	100	58 334	27,9
Menerga NV		Belgien	100	-	20,1
Systemair EOOD		Bulgarien	100	-	0,1
Systemair a/s		Danmark	100	10 101	35,3
Frico A/S		Danmark	80	-	11,2
Systemair Trading LLC		Dubai, FAE	100	300	0,0
Systemair AS		Estland	100	4 170	17,5
Systemair Oy		Finland	100	20	0,5
Systemair SAS		Frankrike	100	9 994	6,7
Systemair LLC		Georgien	100	-	0,2
Systemair Hellas S.A.		Grekland	100	15 000	8,7
Systemair Hong Kong Ltd		Hong Kong	100	300 000	0,2
Systemair India Pvt. Ltd		Indien	100	320 000	161,3
Nadi Airtechnics Pvt Ltd		Indien	100	-	267,8
Systemair Ltd		Irland	100	1	0,2
Systemair Italy s.r.l		Italien	100	-	55,4
SagiCofim Spa		Italien	100	200 000	387,2
Systemair Inc.		Kanada	100	44 600	29,7
Systemair TOO		Kazakstan	100	-	2,1
Systemair d.o.o.		Kroatien	100	-	0,0
Systemair SIA		Lettland	100	250	1,1
Systemair UAB		Litauen	100	1 020	11,1
UAB Menerga		Litauen	100	-	25,5
Systemair Sdn Bhd		Malaysia	100	1 500 000	20,6
Systemair HVAC Sdn Bhd		Malaysia	100	-	32,5
Systemair Maroc SARL		Marocko	100	-	89,7
Systemair Mexico		Mexiko	100	-	3,3
Systemair Production B.V.		Nederländerna	100	-	7,2
Systemair B.V.		Nederländerna	100	-	112,2
Frico B.V.		Nederländerna	100	40	11,2

			Kapital-	Antal	Bokfört
Dotterföretag	Org.nr	Säte	andel i %	aktier	värde
Systemair AS		Norge	100	82 000	21,8
Frico AS		Norge	-	-	0,2
Menerga AS		Norge	100	50	20,8
Systemair NZ LTD		Nya Zeeland	100	1 000 100	6,3
Systemair Peru SAC.		Peru	100	20 000	3,6
Systemair SA		Polen	100	200	0,9
Systemair SA		Portugal	100	200 000	26,2
Systemair Middle East LLC.		Qatar	100	-	0,4
Systemair Rt		Rumänien	100	1 000	0,0
OOO Systemair		Ryssland	100	-	0,0
LCC Systemair Production		Ryssland	100	-	0,0
Systemair RHQ		Saudi Arabien	100	-	0,0
Systemair for Electrical		Saudi Arabien	100	-	8,2
Equipment KSA
Systemair Suisse AG		Schweiz	100	250	47,0
Menerga GmbH		Schweiz	100	210	11,7
Systemair d.o.o. Beograd		Serbien	100	-	12,4
Systemair (SEA) Pte Ltd		Singapore	100	1 000 000	6,2
Systemair Production a.s.		Slovakien	100	-	68,7
Systemair AS		Slovakien	100	22	0,5
Systemair d.o.o.		Slovenien	100	-	43,0
Systemair HVAC S.L.U.		Spanien	100	-	26,4
Koolair S.L		Spanien	100	1 003 000	41,9
Systemair Ltd		Storbritannien	100	1 000 000	129,1
Systemair (Pty) Ltd		Sydafrika	100	1 000	0,0
Systemair a.s.		Tjeckien	100	50	21,5
2VV s.r.o.		Tjeckien	100	-	110,1
Recutech s.r.l.o		Tjeckien	10	-	4,8
Systemair HSK Hav. Ekip. San.		Turkiet	100	2 150	183,2
ve Tic. Ltd
Systemair GmbH		Tyskland	100	-	11,6
Frico GmbH		Tyskland	-	-	0,0
Lautner Enegiespartechnik		Tyskland	100	-	0,0
GmbH
LGB GmbH		Tyskland	100	-	38,9
Menerga GmbH		Tyskland	100	-	0,0
Tekadoor GmbH		Tyskland	100	-	30,5
Systemair TOV		Ukraina	100	-	0,0
Systemair Rt		Ungern	100	2 000	4,5
Systemair Mfg. Inc.		USA	100	500	32,1
Systemair GmbH		Österrike	100	-	40,2
					2 869,7

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 29, forts.

Specifikation av moderbolagets indirekt ägda dotterföretag.

Indirekt ägda	Moderföretag	Säte	Kapitalandel i %
Kanalfläkt Tekniska AB	Kanalfläkt Industrial Service AB	Skinnskatteberg, Sverige	100
Menerga AB	Kanalfläkt Industrial Service AB	Skinnskatteberg, Sverige	100
Systemair IOOO	UAB Menerga	Belarus	100
Frico SAS	Frico AB	Frankrike	100
Sagicofim SAS	Sagicofim Spa	Frankrike	90*)
Divid GmbH	Divid AB	Italien	100
Systemair OOO	UAB Menerga	Kaliningrad	100
Systemair Commercial AHU	Systemair Inc.	Kanada	100
Frico Corporation	Frico AB	Kanada	100
Frico AS	Frico AB	Norge	100
Menerga Polska	Systemair SA	Polen	100
Koolair Fabricacion S.L.U.	Koolair S.L.	Spanien	100
Safeair S.L.	Koolair S.L.	Spanien	100
Metalisteria Medular S.L.	Koolair S.L.	Spanien	100
Recutech s.r.o	2VV s.r.o	Tjeckien	90
Frico Burda GmbH	Frico AB	Tyskland	100
Frico GmbH AT	Frico AB	Österrike	100

*) Intressebolaget Effebi Srl i Italien äger 20 procent av Sagicofim SAS i Frankrike.

Specifikation av förändring av koncernföretag

	Moderbolaget
	2025/26	2024/25
Vid årets början	2 573,4	2 414,8
Årets anskaffningar	245,6	142,8
Årets nyemissioner	102,1	75,5
Årets nedskrivningar	-51,4	-59,7
	2 869,7	2 573,4

Not 30 | Andelar i intresseföretag

		Koncernen		Moderbolaget
Koncernens andelar i
intresseföretag	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Vid årets början	27,5	28,9	5,9	5,9
Årets andel i intresseföretags	2,8	-0,1	-	-
resultat
Försäljning	-7,8	-	-5,9	-
intressebolag
Omräkningsdifferens	-0,2	-1,3	-	-
	22,3	27,5	-	5,9

Rapportperiodens slut för intressebolaget Effebi Srl är

den 31 december. Bolaget redovisar med en månaders

eftersläpning. Bolaget ägs av Sagicofim Spa.

Andelarna i intresseföretaget MR Studios avyttrades under

räkenskapsåret. Förlusten uppgick till totalt 5,7 Mkr.

Ingen utdelning har erhållits under räkenskapsåret.

Specifikation av värden och ägd andel

2025/26	Land	Intäkter	Totalresultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel, %
Effebi Srl	Italien	96,3	4,7	99,6	32,0	67,6	50,0

2024/25	Land	Intäkter	Totalresultat	Tillgångar	Skulder	Eget kapital	Ägd andel, %
MR Studios	Tjeckien	10,1	-1,0	5,9	0,5	5,4	40,0
Effebi Srl	Italien	94,8	3,1	96,1	32,1	64,0	50,0

Not 31 | Jämförelsestörande poster – justerat rörelseresultat

	Koncernen
	2025/26	2024/25
Kostnad för sålda varor	-4,0	-
Övriga rörelseintäkter	24,9	27,8
Försäljningskostnader	-18,9	-41,0
Administrationskostnader	-14,6	-
Övriga rörelsekostnader	-23,2	-11,8
Totalt	-35,8	-25,0
Rörelseresultat	1 133,8	1 100,4
Justerat rörelseresultat	1 169,6	1 125,4

Rörelseresultatet för räkenskapsår 2025/26 inkluderar

realisationsförlust vid försäljningen av intressebolaget

MR Studios om 5,7 Mkr (övriga rörelsekostnader),

rekryteringskostnader och avgångsvederlag relaterat

till byte av koncernchef på 14,6 Mkr (Administrations-

kostnader), realisationsvinst vid försäljning av fastighet i

Norge om 24,9 Mkr (Övriga rörelseintäkter), nedskrivning

av finansiell fordran relaterad till tidigare försäljning av

koncernbolag om 17,5 Mkr (Övriga rörelsekostnader) samt

omstruktureringskostnader på tysk marknad om 22,9

Mkr (-4,0 Kostnad för sålda varor samt -18,9 Försäljnings-

kostnader).

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 32 | Inflationsjustering Turkiet

Sedan den 30 juni 2022 har Turkiets ekonomi ansetts befinna sig i hyperinflation. Som

ett resultat av det har de finansiella rapporterna för Systemairs dotterbolag i Turkiet

justerats för effekterna av inflationen, i enlighet med IAS 29 Finansiell rapportering i

hyperinflationsekonomier med retroaktiv tillämpning från den 1 maj 2022.

Detta innebär att:

Æ Den historiska kostnaden för icke-monetära tillgångar och skulder har justerats för

att spegla förändringar i valutans köpkraft. Omräkningen har gjorts med hjälp av

konsumentprisindex som publicerats av Turkish Statistical Institute.

Æ Resultaträkningens olika poster har justerats med inflationsindex.

Æ Alla komponenter i dotterbolagets finansiella rapporter i koncern-

redovisningen har omräknats till balansdagens kurs. Omräknings-

differenserna till SEK har förts mot Övrigt totalresultat i enlighet med

IAS 21.

Æ Siffrorna för räkenskapsår påbörjade före 1 maj 2022 har inte ändrats.

De sammanlagda effekterna i koncernens finansiella rapporter framgår enligt

tabellen nedan:

	2025/26	2024/25
Nettoomsättning	23,1	-66,4
Kostnad för sålda varor	-34,6	38,4
Bruttoresultat	-11,5	-28,0
Övriga rörelseintäkter	1,5	-5,4
Försäljningskostnader	-4,8	9,2
Administrationskostnader	-2,8	2,7
Övriga rörelsekostnader	-2,8	6,5
Nettovinst på monetära poster	24,3	0,6
Rörelseresultat	3,9	-14,4
Finansnetto	-2,5	6,6
Resultat efter finansiella poster	1,4	-7,8
Skatt på periodens resultat	-19,3	0,9
Periodens resultat	-17,9	-6,9

	2026-04-30	2025-04-30
TILLGÅNGAR
Goodwill	-20,7	-8,1
Övriga immateriella anläggningstillgångar	0,3	5,6
Finansiella anläggningstillgångar	-18,7	19,7
Materiella anläggningstillgångar	6,1	1,7
Varulager	6,5	0,5
SUMMA TILLGÅNGAR	-26,5	19,4
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	-23,5	34,7
Långfristiga skulder	-3,0	-3,0
Kortfristiga skulder	-	-12,3
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	-26,5	19,4

Not 33 | Förändringar i koncernens sammansättning

– rörelseförvärv, etableringar och avyttringar

Förvärvade bolag

I augusti 2025 slutfördes förvärvet av 100 procent av aktierna i Nadi Airtechnics Ltd.,

en ledande indisk tillverkare av industrifläktar. Nadi tillverkar avancerade industrifläktar

och erbjuder högpresterande centrifugalfläktar, axialfläktar, kylfläktar för järnvägs-

applikationer samt specialiserade lösningar för koldioxidavskiljning och andra

miljöapplikationer. Nadis huvudkontor och produktionsanläggning finns i Chennai.

Bolaget har 230 anställda och hade en omsättning på cirka 13,5 miljoner euro under

räkenskapsåret 2024/25, med en EBIT-marginal överstigande Systemairs. Bolaget har

konsoliderats med Systemair från och med augusti 2025.

I mars 2026 övertog koncernens dotterbolag Systemair SA i Portugal tillgångar och

verksamhet i Granjair Lda.

Köpeskillingen för förvärvet av 100 procent av aktierna i Nadi samt verksamheten i

Granjair Lda kan preliminärt fördelas enligt följande:

2025/26 Mkr	NADI	Granjair	Total
Totalt anskaffningsvärde exkl. förvärvskostnader	215,5	4,3	219,8
Förvärvade tillgångar
Verkligt värde övertagna nettotillgångar	102,4	2,3	104,7
Goodwill	113,1	2,0	115,1
Identifierbara nettotillgångar
Kundrelationer	51,2	2,6	53,8
Övriga immateriella tillgångar	1,2	-	1,2
Maskiner och inventarier	55,3	0,3	55,6
Varulager	36,5	-	36,5
Kundfordringar	57,9	-	57,9
Övriga omsättningstillgångar	6,3	-	6,3
Räntefria skulder	-3,2	-	-3,2
Uppskjuten skatteskuld	-12,9	-0,6	-13,5
Räntebärande skulder	-49,9	-	-49,9
Övriga rörelseskulder	-40,0	-	-40,0
	102,4	2,3	104,7

2024/25 Mkr	Phem
Totalt anskaffningsvärde exkl. förvärvskostnader	32,2
Förvärvade tillgångar
Verkligt värde övertagna nettotillgångar	15,9
Goodwill	16,3
Identifierbara nettotillgångar
Kundrelationer	6,3
Maskiner och inventarier	1,2
Varulager	5,0
Kundfordringar	8,6
Övriga omsättningstillgångar	1,9
Likvida medel	3,1
Uppskjuten skatteskuld	-0,9
Räntebärande skulder	-0,1
Övriga rörelseskulder	-9,2
	15,9

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Not 33, forts.

Förvärvens effekt på kassaflödet	2025/26	2024/25
Köpeskillingar	-219,8	-32,2
Ej utbetald köpeskilling	19,2	6,4
Likvida medel i de förvärvade bolagen	-	3,1
Utbetlad köpeskilling avseende tidigare års förvärv	-	-10,1
Transaktionskostnader vid förvärv av dotterbolag	-1,5	-0,2
Förändring av koncernens likvida medel efter förvärven	-202,1	-33,0

Den totala kassaflödeseffekten för förvärv och tidigare innehållna köpeskillingar uppgår till -202,1 Mkr. Transaktionskostnader om totalt

1,5 Mkr i samband med förvärvet har belastat resultatet.

Kundrelationer har värderats till det diskonterade nuvärdet av framtida betalningsströmmar. Nyttjandeperioden har bedömts till 3-5 år.

Förvärvsgoodwill är hänförlig till de förvärvade bolagens starka marknadsposition, förväntade synergieffekter som förväntas uppstå

efter förvärvet samt bolagets bedömda framtida intjäningsförmåga. Av räkenskapsårets totala förvärvade goodwill är 2,0 Mkr skatte-

mässigt avdragsgill. Det förvärvade bolagens nettoomsättning från förvärvstidpunkt till räkenskapsårets utgång uppgår till 117,7 Mkr.

Rörelseresultatet för motsvarande period uppgår till 3,7 Mkr. Om det förvärvade bolaget hade konsoliderats från och med den 1 maj 2025

	skulle nettoomsättningen för räkenskapsåret ha uppgått till cirka 12 551,3 Mkr. Rörelseresultatet för samma period skulle ha uppgått till
cirka 1 139,4 Mkr.
Avyttrade bolag

Inga bolag har avyttrats under räkenskapsåren 2024/25 och 2025/26.

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELLA NOTER

Not 34 | Fordringar hos koncernföretag

	Moderbolaget
Specifikation av förändring av fordringar
hos koncernföretag	2025/26	2024/25
Vid årets början	523,9	584,2
Utlåning	137,2	49,0
Återbetalningar	-74,9	-67,4
Omklassificeringar	-	8,8
Valutajusteringar	5,8	-50,7
	592,0	523,9

Not 35 | Ställda säkerheter

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Ställda säkerheter för egna skulder
till kreditinstitut
Företagsinteckningar	69,5	221,7	-	-
Fastighetsinteckningar	268,9	260,2	-	-
Pantsatta nettotillgångar / aktier i dotterbolag	-	176,8	-	32,1
	338,4	658,7	-	32,1
Ställda säkerheter fördelade per bank
Nordea Bank Abp, Filial i Sverige	-	282,0	-	32,1
Svenska Handelsbanken AB	-	28,1	-	-
Övriga banker	338,4	348,6	-	-
	338,4	658,7	-	32,1

Not 36 | Eventualförpliktelser

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Borgen för dotterföretag	-	-	559,5	585,2
Borgen och övriga ansvarsförbindelser 1)	278,5	251,9	96,2	105,2
	278,5	251,9	655,7	690,4

1) Består till största delen av koncerninterna moderbolagsgarantier samt bankgarantier.

Moderbolaget har ställt ut externa bankgarantier samt interna garantier för dotter-

bolagens räkning till ett belopp av 72,4 Mkr. Dotterbolagen har ställt ut lokala

bankgarantier till ett totalt belopp av 125,3 Mkr.

Not 37 | Tilläggsinformation till kassaflödesanalys

		Koncernen		Moderbolaget
	2025/26	2024/25	2025/26	2024/25
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m.
Avskrivningar anläggningstillgångar	317,9	299,4	12,3	13,1
Avskrivningar nyttjanderättstillgångar	142,2	149,6	-	-
Nedskrivningar	-	11,8	-	-
Förändringar i avsättningar	-1,1	8,6	1,0	1,9
Orealiserade kursvinster och	47,0	100,9	3,6	-24,7
kursförluster
Avsättningar till pensioner	-1,3	4,8	-	-
Resultat från avyttring av	-27,3	-25,9	-14,5	-
anläggningstillgångar
Övriga poster	-0,9	17,0	1,7	2,4
	476,5	566,2	4,1	-7,3

Not 38 | Uppgifter om moderbolaget

Systemair AB är ett svenskregistrerat publikt aktiebolag med säte i Skinnskatteberg.

Adressen till huvudkontoret är Industrivägen 3, 739 30 Skinnskatteberg. Bolagets

organisationsnummer är 556160-4108. Koncernredovisningen för 2025/26 består av

moderbolaget och dess dotterföretag, tillsammans benämnda Koncernen.

Not 39 | Resultat per aktie

Koncern	2025/26	2024/25
Resultat per aktie före utspädning (kr)	3,67	3,27
Resultat per aktie efter utspädning (kr)	3,67	3,27
Periodens resultat	763,5	686,2
Årets resultat hänförligt till moderbolagets	760,8	680,7
aktieägare
Innehav utan bestämmande inflytande	2,7	5,5
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier	207 535 726	207 985 489
före utspädning *)
Vägt genomsnittligt antal utestående aktier	207 566 726	208 147 729
efter utspädning *)

*) Värdet visar genomsnittligt antal utestående aktier exklusive Systemairs egna

innehav. I november 2025 emitterade Systemair 165 448 nya aktier. Efter emissionen

uppgick det totala antalet aktier och röster i Systemair till 208 165 448. Styrelsen

för Systemair AB beslutade i september 2025 att, med stöd av bemyndigande från

årsstämman den 28 augusti 2025, återköpa upp till 320 000 egna aktier på Nasdaq

Stockholm. Syftet med återköpet är att fullgöra de förpliktelser som följer av Systemairs

aktie- och prestationsbaserade program, och säkerställa leverans av prestationsaktier till

deltagarna. Systemair innehade vid tidpunkten före återköpet 320 000 egna aktier, och

totalt efter senaste återköpet 640 000 egna aktier. Antal utestående aktier per den

30 april 2026, exklusive Systemairs egna innehav, var därmed 207 525 448 st.

Not 40 | Transaktioner med närstående

Systemair AB (publ.) köpte hotell- och konferenstjänster från WG Hotelldrift AB som ägs

av Gerald och Wenche Engström för 2,0 Mkr (1,7). Systemair AB hade vid räkenskapsårets

utgång en leverantörsskuld till WG Hotelldrift AB på 0,1 Mkr (-).

För transaktioner med ledande befattningshavare hänvisas till not 11.

Moderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick till 156,1 Mkr (155,6).

Moderbolagets försäljning till koncernbolag framgår av not 4. För moderbolagets

fordringar hos koncernföretag hänvisas till not 34. Skulder till koncernföretag uppgår till

1 948,2 Mkr (1 753,2).

Moderbolagets ränteintäkter från närstående bolag uppgick till 59,1 Mkr (80,8) och

räntekostnader till närstående bolag uppgick till 18,7 Mkr (-30,9).

Not 41 | Händelser efter bokslutsårets utgång

Inga väsentliga händelser har inträffat efter periodens utgång.

FINANSIELLA RAPPORTER FINANSIELLA NOTER

Försäkran

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen samt hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet

med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed

samt i enlighet med de standarder som gäller för hållbarhetsrapportering (ESRS), och ger en rättvisande bild

av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltnings-

berättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och

resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Års- och hållbarhetsrapportens innehåll beslutades den 2 juli 2026.

Skinnskatteberg, den dag som framgår av vår elektroniska underskrift.

Robert Larsson

VD och Koncernchef

Patrik Nolåker

Styrelseordförande

Gerald Engström

Vice Ordförande

Niklas Engström

Styrelseledamot

Peter Fenkl

Styrelseledamot

Gunilla Spongh

Styrelseledamot

Åsa Söderström Winberg

Styrelseledamot

Ricky Sten

Arbetstagarrepresentant

Daniel Wilhelmsson

Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse beträffande denna års- och hållbarhetsrapport

har avgivits den dag som framgår av vår elektroniska underskrift.

Ernst & Young AB

Johan Holmberg

Auktoriserad revisor

FINANSIELLA RAPPORTER

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Systemair AB (publ), org nr 556160-4108

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Systemair AB

(publ) för räkenskapsåret 2025-05-01 – 2026-04-30 med undantag för bolagsstyrnings-

rapporten och hållbarhetsrapporten på sidorna 34-43 respektive 97-152. Bolagets

årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 34–43, 47-89 samt 97-152 i detta

dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisnings-

lagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets

finansiella ställning per den 30 april 2026 och av dess finansiella resultat och kassaflöde

för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet

med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av

koncernens finansiella ställning per den 30 april 2026 och av dess finansiella resultat

och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU,

och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten och

hållbarhetsrapporten på sidorna 34–43 respektive 97–152. Förvaltningsberättelsen är

förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer koncernens balans- och resultatrapport

samt moderbolagets resultat- och balansräkning.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är

förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moder-

bolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god

revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt

god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa

krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna

tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det

granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade

företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund

för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår

professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen

och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades

inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och

koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa

områden. Beskrivningen nedan av hur revisionen genomfördes inom dessa områden ska

läsas i detta sammanhang.

Vi har fullgjort de skyldigheter som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar i vår rapport om

årsredovisningen också inom dessa områden. Därmed genomfördes revisionsåtgärder

som utformats för att beakta vår bedömning av risk för väsentliga fel i årsredovisningen

och koncernredovisningen. Utfallet av vår granskning och de granskningsåtgärder som

genomförts för att behandla de områden som framgår nedan utgör grunden för vår

revisionsberättelse.

Värdering av goodwill och andelar i koncernföretag

Beskrivning av området

Goodwill uppgår till 1055 MSEK i koncernens balansrapport och andelar i koncern

företag uppgår till 2870 MSEK i moderbolagets balansräkning per balansdagen. Som

framgår av not 1 och stycket avseende nedskrivningar, prövar bolaget minst årligen,

och vid eventuell indikation på värdenedgång, att redovisade värden på goodwill inte

överstiger återvinningsvärdet. För andelar i koncernföretag bedöms löpande om det

finns indikationer på värdenedgång och om så är fallet beräknas tillgångens återvinnings-

värde och ställs i relation till det bokförda värdet. Återvinningsvärde fastställs genom en

beräkning av nyttjandevärdet för respektive kassagenererande enhet, vilket för bolaget

sammanfaller med respektive dotterbolag, genom en nuvärdesberäkning av uppskattade

framtida kassaflöden. Som framgår av not 16 har kassaflödena för de finansiella planerna

godkänts av ledningen och omfattar en femårsperiod. Planerna inkluderar bland annat

antaganden om prisutveckling, försäljningsvolymer, och kostnadsutveckling. Vidare

har antaganden gjorts om diskonteringsränta samt tillväxt bortom femårsperioden. I

koncernen har nedskrivning av goodwill gjorts under räkenskapsåret om 0 MSEK vilket

framgår av not 16. I moderbolaget har nedskrivning av andelar i koncernföretag gjorts

under räkenskapsåret om 51 MSEK vilket framgår av not 29.

Till följd av de betydande värdena på goodwill i koncernen, respektive andelar i koncern-

bolag i moderbolaget, samt till följd av de väsentliga antaganden och uppskattningar

som krävs för att beräkna nyttjandevärdet, har vi bedömt att värdering av goodwill och

andelar i koncernbolag är ett särskilt betydelsefullt område i vår revision.

Hur detta område beaktades i revisionen

I vår revision har vi utvärderat bolagets process för att upprätta nedskrivningstest samt

bolagets rutiner för att identifiera indikationer på värdenedgång av goodwill samt i

andelar i koncernbolag. Vi har granskat hur kassagenererande enheter identifieras,

utvärderat bolagets värderingsmetoder och beräkningsmodeller med stöd från våra

värderingsspecialister samt bedömt rimligheten i gjorda antaganden. Vi har utfört

känslighetsanalyser för förändringar i väsentliga antaganden och genomfört jämförelser

mot historiska utfall samt precision i tidigare gjorda prognoser. Rimligheten i använd

diskonteringsränta och långsiktig tillväxt för respektive enhet har vi utvärderat genom

jämförelser med andra bolag i samma bransch.

Slutligen har vi bedömt huruvida lämnade upplysningar i årsredovisningen är

ändamålsenliga.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncern-

redovisningen och återfinns på sidorna 1-33, 44-46 och 95-154. Den andra informa-

tionen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna

revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för

denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte

denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra

information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt

ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen

i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen

samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slut-

satsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att

rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen

och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt

årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisnings-

standarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar

även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en

årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktig-

heter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen

och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta

verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka

FINANSIELLA RAPPORTER REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse, forts.

förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande

direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något

realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i

övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om att årsredovisningen och koncern-

redovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som

innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen

garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid

kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan

uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt

eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare

fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en

professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

Æ identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen

och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag,

utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och

inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en

grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet

till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på

misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalsk-

ning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern

kontroll.

Æ skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har

betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga

med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i

den interna kontrollen.

Æ utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten

i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och

tillhörande upplysningar.

Æ drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören

använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen

och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade

revisionsbevisen, om det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana

händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets för-

måga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig

osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på

upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om

sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och

koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas

fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller

förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

Æ utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i

årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och

om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande

transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Æ planerar och utför vi koncernrevisionen för att inhämta tillräckliga och

ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för företag

eller affärsenheter inom koncernen som grund för att göra ett uttalande avseende

koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och genomgång

av det revisionsarbete som utförts för koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt

ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och

inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla

iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna

kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska

krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen

kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att

eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden

som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncern-

redovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och

som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa

områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar

upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra

författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslaget till dispositioner av

bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning av Systemair AB (publ) för räkenskapsåret 2025-

05-01 – 2026-04-30 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller

förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsber-

ättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för

räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna

beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moder-

bolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt

yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund

för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets

vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning

av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens

verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncer-

nens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets

angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och

koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad

så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter

i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den

löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de

åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse

med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvars-

frihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

Æ företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan

föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

Æ på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen

eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller

förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma

om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som

utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller

försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag

till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt

omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen.

Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst

eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande

granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med

utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana

åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg

och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och

prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som

är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om

styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat

styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna

bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

FINANSIELLA RAPPORTER

REVISIONSBERÄTTELSE

Revisionsberättelse, forts.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en

granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen

och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering

(Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för

Systemair AB (publ) för räkenskapsåret 2025-05-01 – 2026-04-30.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt

möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalande

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendationRevR 18Revisorns granskning

av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Systemair AB (publ) enligt god revisors-

sed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt

uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har

upprättats i enlighet med 16 kap. 4a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören

bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare

sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är

upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värde-

pappersmarknaden, på grundval av vår granskning.

RevR 18kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå

rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning

som utförs enligtRevR 18och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka

en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av

oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans

rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i

Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför

revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkande-

uppdrag och näraliggande tjänstersom kräver att företaget utformar, implementerar

och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer och rutiner avseende

efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i

lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten

har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovis-

ningen och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland

annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn

de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande

direktören tar

fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten

i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamåls-

enligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten

upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten

överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-,

balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har

märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 34-43 och för

att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av

bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten

har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning

och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god

revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra

uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra

stycket punkterna 26 årsredovisningslagen samt 7kap. 31 § andra stycket samma lag är

förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt i överens-

stämmelse med årsredovisningslagen.

Ernst & Young AB, Hamngatan 26, 111 47, Stockholm, utsågs till Systemair ABs (publ)

revisor av bolagsstämman den 28 augusti 2025 och har varit bolagets revisor sedan

räkenskapsåret 2005/2006. Systemair blev ett företag av allmänt intresse räkenskapsåret

2007/2008.

Stockholm den dag som framgår av vår elektroniska underskrift

Ernst & Young AB

Johan Holmberg

Auktoriserad revisor

Revisors granskningsberättelse över

Systemair AB:s (publ) hållbarhetsrapport

Till bolagsstämman i Systemair AB, org.nr 556160-4108

Slutsats

Vi har utfört en översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten

upprättad av Systemair AB (publ) (företaget) för räkenskaps-

året 2025/2026. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 97–152

i detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet

Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omstän-

digheter som ger oss anledning att anse att hållbarhets-

rapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen vilket inbegriper

Æ om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,

Æ om den process som företaget har genomfört för att

identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts

såsom den beskrivs i hållbarhetsrapporten och

Æ efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna

taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation

RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommen-

dation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och

ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information än

hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna 1-96 samt

153-154 med undantag för sidorna 90-94. Det är styrelsen och

verkställande direktören som har ansvaret för denna andra

information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar

inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med

bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets-

rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som

identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig

utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna

genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat

under den översiktliga granskningen samt bedömer om

informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna

information, drar slutsatsen att den andra informationen

innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera

detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Övrig upplysning

Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår 2024/2025

har inte varit föremål för översiktlig granskning enligt RevR

19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Någon granskning av jämförelsetalen i

hållbarhetsrapporten för 2025/2026 har därmed inte utförts.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret

för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med

6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen, och för att det finns

en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande

direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhets-

rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror

på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad säkerhet

om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap. 12–12

f §§ årsredovisningslagen på grundval av vår granskning.

Granskningen har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR

19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Denna rekommendation kräver att vi

planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå

begränsad säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i

enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis

är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs

med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är

därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig

säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa

oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga

omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett

uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts.

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International Standard

on Quality Management), som kräver att företaget utformar,

implementerar och hanterar ett system för kvalitets-

styrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad

av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och

tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Systemair AB (publ) enligt god

revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska

ansvar enligt dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta

underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka

åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma

riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten

vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid

denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna

kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande

direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma

granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om

effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består

av att göra förfrågningar, i första hand till personer som

är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att

utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga

granskningsåtgärder.

Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten

inkluderade, men var inte begränsade till att:

Æ Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den

interna kontrollmiljön, rapporteringsprocesserna, och

informationssystemen som är relevanta för upprättandet

av informationen i hållbarhetsrapporten.

Æ Utvärdera om information som identifierats som väsentlig

genom den process som bolaget genomfört för att

identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår.

Æ Utvärdera om strukturen och presentationen av

hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i ESRS;

Æ Genomföra förfrågningar till relevant personal och

analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda

upplysningar i hållbarhetsrapporten;

Æ Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett

stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten;

Æ Genom förfrågningar och analytiska granskningsåtgärder

för att inhämta underlag till metoderna för att ta fram

väsentliga uppskattningar och framåtblickande informa-

tion och förstå hur dessa metoder tillämpades;

Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget

har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att

rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande:

Æ Erhålla en förståelse för processen genom att:

- Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den

information som används av företagsledningen (t.ex.

intressentdialoger, affärsplaner och strategidokument),

och

- Granska företagets interna dokumentation av sin

process; och

Æ Utvärdera om den information som erhållits från

våra åtgärder om den process som implementerats

av företaget överensstämmer med beskrivningen av

processen på sid 102 i hållbarhetsrapporten.

Våra granskningsåtgärder avseende taxonomiupplysningarna

inkluderade, men var inte begränsade till följande:

Æ erhålla förståelse för processen för att identifiera

ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är

förenliga med EU:s gröna taxonomi och de motsvarande

upplysningarna i hållbarhetsrapporten genom att:

Æ Genomföra förfrågningar till relevant personal

och analytiska granskningsåtgärder på taxonomi-

upplysningarna

Æ Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den

information som används i taxonomiupplysningarna

Æ Utvärdera om presentationen av taxonomiupplysningarna

är förenlig med kraven i EU:s taxonomiförordning

Æ Utfört substansgranskningsåtgärder baserat på ett

stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten

avseende EU:s gröna taxonomi

Begränsningar

Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet

med ESRS, måste styrelsen och företagsledningen för

Systemair AB (publ) förbereda framåtblickande information

utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa

i framtiden och möjliga framtida aktiviteter av Systemair AB

(publ). Faktiska utfall kommer sannolikt att bli annorlunda

eftersom förväntade händelser ofta inte inträffar som

förväntat.

Stockholm, den dag som framgår av vår elektroniska

underskrift.

Ernst & Young AB

Johan Holmberg

Auktoriserad revisor

FINANSIELLA RAPPORTER NYCKELTAL & DEFINITIONER

Nyckeltal och

definitioner

Alternativa nyckeltal

Systemair presenterar, i delårsrapporter och årsredovisning,

nyckeltal som kompletterar de finansiella mått som definieras

enligt IFRS, så kallade alternativa nyckeltal, APM. Bolaget anser

att dessa nyckeltal ger värdefull information till investerare

och bolagets ledning då de möjliggör utvärdering av bolagets

prestation, trender, förmåga att återbetala skuld, investera i nya

affärsmöjligheter och återspeglar koncernens förvärvsintensiva

affärsmodell.

Eftersom inte alla företag beräknar finansiella nyckeltal på

samma sätt, är dessa inte alltid jämförbara. De ska därför inte

ses som en ersättning för nyckeltal som definieras enligt IFRS.

Nedan presenteras definitioner och beräkningar, varav flertalet är

alternativa nyckeltal.

Definitioner av nyckeltal

2025/26

maj-apr

2024/25

maj-apr

2023/24

maj-apr

Antalet anställda

Antalet anställda vid slutet av rapportperioden. Nyanställda, avslutade anställningar, deltidsanställda

respektive betalt övertidsarbete omräknas till heltidstjänster

7 408 6 729 6 616

Avkastning på eget kapital

Resultat efter skatt före minoritetsandel, beräknat på rullande 12-månadersbasis, dividerat med

genomsnittligt eget kapital exkl minoritetsandel.

Resultat efter skatt före minoritetsandel rullande 12, Mkr 763,5 686,1 653,8

Genomsnittligt eget kapital, Mkr 5 918,1 5 855,6 5 541,0

Avkastning på eget kapital 12,9% 11,7% 11,8%

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella intäkter, beräknat på rullande 12-månadersbasis, dividerat med genomsnittligt

sysselsatt kapital.

Resultat efter finansiella intäkter rullande 12, Mkr 1 154,3 1 076,2 1 028,7

Genomsnittlig sysselsatt kapital, Mkr 7 301,2 7 279,0 7 254,3

Avkastning på sysselsatt kapital 15,8% 14,8% 14,2%

EBITDA

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar

Rörelseresultat, Mkr 1 133,8 1 100,4 963,0

Av- och nedskrivningar, Mkr 460,1 460,8 422,1

EBITDA, Mkr 1 593,9 1 561,2 1 385,1

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut

Eget kapital exklusive minoritet, Mkr 6 107,7 5 760,3 5 645,5

Antal utestående aktier, miljoner st. 207,5 208,0 208,0

Eget kapital per aktie, kr 29,43 27,70 27,14

Kassagenerering

Rörelseresultat före av- och nedskrivningar rullande 12, Mkr 1 593,9 1 561,2 1 385,1

Ej kassaflödespåverkande avsättningar rullande 12, Mkr -1,1 8,6 -12,6

Förändringar i rörelsekapital rullande 12, Mkr -148,6 -151,6 350,9

Investeringar i maskiner och inventarier rullande 12, Mkr -536,4 -456,4 -386,6

Summa 907,8 961,8 1 336,8

Rörelseresultat rullande 12, Mkr 1 133,8 1 100,4 963,0

Kassagenerering 80,1% 87,4% 138,8%

FINANSIELLA RAPPORTER

NYCKELTAL & DEFINITIONER

2025/26

maj-apr

2024/25

maj-apr

2023/24

maj-apr

Nettoskuld genom justerad EBITDA

Nettoskuld i förhållande till justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar

(justerat EBITDA).

Räntebärande skulder 1 292,5 1 293,0 1 462,2

Likvida medel 426,8 421,0 414,3

Justerad EBITDA 1 634,3 1 574,5 1 510,4

Nettoskuld genom justerad EBITDA 0,53 0,55 0,69

Nettoskuldsättning

Räntebärande skulder + avsättning pensioner reducerat med likvida medel och

kortfristiga placeringar

Räntebärande skulder, Mkr 1 292,5 1 292,9 1 462,2

Avsättningar pensioner, Mkr 31,2 34,1 27,3

Likvidamedel o kortfristiga placeringar, Mkr 435,7 426,0 419,3

Nettoskuldsättning, Mkr 888,1 901,0 1 070,2

Operativt kassaflöde per aktie

Periodens kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genom-

snittligt antal aktier under perioden.

Periodens kassaflöde från den löpande verksamheten, Mkr 1 160,7 1 180,5 1 333,2

Antal utestående aktier, miljoner st. 207,5 208,0 208,0

Operativt kassaflöde per aktie, kr 5,59 5,68 6,41

Organisk tillväxt

Förändring av omsättning i jämförbara enheter efter justering för förvärv och

valutakurseffekter.

Nettoomsättning för jämförbara enheter, Mkr 13 057,2 12 498,9 12 554,5

Föregående års nettoomsättning, Mkr 12 301,6 12 256,6 12 057,9

Organisk tillväxt 6,1% 2,0% 4,1%

Resultat per aktie

Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med

genomsnittligt antal aktier under perioden.

Resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, Mkr 760,8 680,7 645,6

Antal aktier, miljoner st. 207,5 208,0 208,0

Resultat per aktie 3,67 3,27 3,10

Rörelsemarginal

Rörelseresultat dividerat med nettoomsättning.

Rörelseresultat, Mkr 1 133,8 1 100,4 963,0

Nettoomsättning, Mkr 12 502,7 12 301,5 12 256,6

Rörelsemarginal 9,1% 8,9% 7,9%

Rörelseresultat (EBIT)

Resultat före finansiella poster och skatt, Mkr 1 133,8 1100,4 963,0

2025/26

maj-apr

2024/25

maj-apr

2023/24

maj-apr

Soliditet

Justerat eget kapital dividerat med balansomslutningen.

Justerat eget kapital, Mkr

6 113,1 5 768,2 5 653,8

Balansomslutning, Mkr

9 886,5 9 374,8 9 792,7

Soliditet

61,8% 61,5% 57,7%

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus icke räntebärande skulder.

Balansomslutning, Mkr

9 886,5 9 374,8 9 792,7

Icke räntebärande skulder, Mkr

2 458,7 2 302,9 2 661,8

Sysselsatt kapital

7 427,8 7 071,9 7 130,9

Tillväxt

Tillväxten är förändringen av nettoomsättningen i förhållande till föregående

periods nettoomsättning.

Nettoomsättning, Mkr

12 502,7 12 301,5 12 256,6

Föregående års nettoomsättning, Mkr

12 301,6 12 256,6 12 057,9

Tillväxt

1,6% 0,4% 1,6%

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster dividerat med nettoomsättning

Resultat efter finansiella poster, Mkr

1 055,4 942,8 864,4

Nettoomsättning, Mkr

12 502,7 12 301,5 12 256,6

Vinstmarginal

8,4% 7,7% 7,1%

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Hållbarhets-

rapport

01. Innehåll

Allmänna upplysningar .................................... 97

Æ Om hållbarhetsrapporten ......................... 97

Æ Styrning ........................................................ 98

Æ Strategi ......................................................... 100

Æ Dubbel väsentlighetsanalys ...................... 102

Miljöinformation ............................................... 108

Æ Klimatförändringar ..................................... 108

Æ Resursanvändning och

cirkulär ekonomi ......................................... 120

Æ EU:s Taxonomi ............................................. 125

Social information ............................................. 132

Æ Den egna arbetskraften ............................ 132

Æ Arbetstagare i värdekedjan ....................... 141

Æ Konsumenter och slutanvändare ............. 143

Ansvarsfullt företagande ................................ 145

ESRS-index samt datapunkter relaterade

till annan EU-lagstiftning ................................ 148

Æ ESRS-index ................................................... 148

Æ Datapunkter relaterade till annan

EU-lagstiftning ............................................ 150

Övrig hållbarhetsinformation ........................ 152

Allmänna upplysningar

[ESRS 2]

Om hållbarhetsrapporten

[BP-1]

Systemairs hållbarhetsrapport publiceras årligen som en

integrerad del av företagets årsredovisning. Årsredovis-

ningen presenterar en sammanfattning av företagets

räkenskaper och förvaltning, och beskriver företagets

arbete med de viktigaste hållbarhetsfrågorna under året.

Hållbarhetsrapporten upprättas på en konsoliderad basis och

enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS)

samt EU:s Taxonomiförordning. Omfattningen av konsoli-

deringen för hållbarhetsrapporten är densamma som för

de finansiella rapporterna och omfattar därmed perioden

1 maj 2025 – 30 april 2026. Den föregående redovisningen

publicerades i augusti 2025. På sidan 93 framgår revisorns

yttrande om att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet

med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering

(ESRS, EU 2023/2772) som har införlivats i Sveriges nationella

lagstiftning.

Vid bedömningen av påverkan, risker och möjligheter har

Systemair tagit hänsyn till dess egna verksamhet samt

relevanta aktiviteter som finns uppströms och nedströms

i värdekedjan. Huvudsakliga aktiviteter i Systemairs egen

verksamhet samt aktiviteter upp- och nedströms i värdekedjan

beskrivs på sidan 101, där framgår även vilken påverkan,

risker och möjligheter som identifierats i värdekedjan.

Policyer, åtgärder och mål finns framför allt för Systemairs

egen verksamhet, där det är nödvändigt och relevant har

även policyer och mål föreskrivits till andra delar av värde-

kedjan. Systemairs förståelse för hela värdekedjan är ständigt

i utveckling och där behov finns och det är möjligt görs

insatser för att förbättra både tillgänglighet och kvalitet på

information. Hållbarhetsrapporten innehåller faktiska data

där det varit möjligt att inhämta den och i annat fall bygger

redovisningen på antaganden och uppskattningar när faktiska

data inte varit tillgänglig.

Ingen specifik information har utelämnats på grund av

immateriella rättigheter, innovation eller särskild sakkunskap.

Specifika omständigheter och metodantaganden

[BP-2]

I Systemairs dubbla väsentlighetsanalys har tidshorisonter en-

ligt ESRS 1 riktlinjer om kort (1 år), medellång (1-5 år) och lång

(5+ år) applicerats. Systemair har avvikit från ESRS definierade

tidshorisonter vid genomförandet av scenarioanalyser för en

klimatriskbedömning. Tidshorisonterna för scenarioanalysen

är 2020-2040 för kort sikt, 2040-2060 för medellång sikt och

lång sikt bortom år 2060. Dessa längre och mer omfattande

tidshorisonter bedöms vara mer relevanta för klimatscenario-

analyser än de tidshorisonter som anges i ESRS 1.

För redovisning av datapunkter tillhörande aktiviteter

uppströms och nedströms i värdekedjan har beräkningar

till stor grad baserats på indirekta datakällor eftersom den

direkta datan inte varit möjlig att sammanställa. Det här

gäller utsläppsredovisning för scope 3 och information om

resursinflöden. För scope 3 beräkningar presenteras en

metodbeskrivning för varje kategori och vilka osäkerheter som

finns under E1-6 på sidan 115. För resursinflöden presenteras

metodbeskrivning för beräkningar under E5-4 på sidan 123.

Systemair arbetar löpande med att stärka tillförlitligheten

i rapportering som baseras på indirekta datakällor och där

relevant ersätta med direkta data. Ytterligare upplysningar

för specifika datapunkter enligt ESRS 2 anges vid respektive

datapunkt.

Systemair redovisar enligt ESRS för första gången i denna

rapport. Flertalet datapunkter är samma, vissa har mindre

justeringar och en del är helt nya jämfört tidigare rapportering.

Där det varit möjligt har historisk data behållits och eventuella

justeringar gentemot tidigare rapportering kommenteras

under respektive datapunkt. I vissa fall har det inte varit

praktiskt möjligt att justera jämförelseinformation för en eller

flera tidigare perioder.

Systemair väljer att nyttja de tillåtna förenklingslösningar

enligt ESRS under den inledande tillämpningsperioden

inom redovisningsämnena E1 (Klimatförändringar), E5

(Resursanvändning och cirkulär ekonomi), S1 (Den egna arbets-

kraften), S2 (Arbetstagare i värdekedjan) och S4 (Konsumenter

och slutanvändare). Inom S2 och S4 appliceras de tillåtna

förenklingslösningarna (quick-fix) i sin helhet. Inom E1 är det

rapporteringsområdet E1-9 där detta tillämpas. Inom E5 är det

rapporteringsområdet E5-6. Inom S1 är det rapporteringsom-

rådena S1-7 och S1-11.

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrning

Styrelse och koncernledning

[GOV-1]

Systemairs övergripande strategi har brutits ned i en specifik

hållbarhetsstrategi, se sidorna 25–29. Tillsammans med

uppförandekoden innefattar den de väsentliga hållbarhets-

ämnen som identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen

för påverkan, risker och möjligheter. Systemairs styrelse har

det övergripande ansvaret för hållbarhetsarbetet och dess

strategiska prioriteringar. Koncernledningen äger Systemairs

hållbarhetsstrategi och ansvarar för att rätt förutsättningar

finns på plats för att genomföra den.

Det är styrelsen som godkänner Systemairs års- och

hållbarhetsrapport som beskriver information om risker,

möjligheter och den påverkan Systemair har identifierat

som väsentlig i sin värdekedja. Systemairs revisionsutskott

övervakar att det finns tillräckliga kontrollprocesser för de

aspekter som identifierats som väsentliga och ansvarar för

att hålla sig informerade om vilken påverkan samt vilka risker

och möjligheter som är väsentliga för Systemair. Koncernens

hållbarhetschef ser till att väsentlig påverkan, risker och

möjligheter beskrivs i relevanta policyer samt att uppföljning

och nödvändiga kontrollprocesser finns på plats.

Styrelsen informeras om Systemairs hållbarhetsarbete genom

revisionsutskottet. På varje styrelsemöte delger revisions-

utskottets ordförande vad som har avhandlats på dess möten.

Systemairs hållbarhetschef deltar vid behov i styrelsens

revisionsutskott för att informera om relevanta uppdateringar

och förändringar relaterade till Systemairs hållbarhetsarbete.

Nya mål inom hållbarhetsarbetet sätts av Systemairs lednings-

grupp i dialog med hållbarhetschefen. Systemairs styrelse

informeras och godkänner slutligt målsättningarna genom att

revisionsutskottets ordförande delger eventuella nya mål på

styrelsemötet. Minst en gång per år följer revisionsutskottet

upp statusen på satta mål och informerar vid behov hela

styrelsen.

God hållbarhetskompetens i styrelsen är säkerställd genom

representation av medlemmar som har en bred bakgrund och

erfarenhet från både inom och utanför Systemairs bransch,

innefattande produktkunskap och geografiska aspekter som

behöver tas hänsyn till. Hållbarhetskompetensen sträcker

sig över miljörelaterade, sociala och affärsetiska frågor som

kommit från medverkan i andra bolags styrelser samt erfaren-

het i roller som inbegriper förståelse för hållbarhetsrelaterade

frågor. Styrelsen medverkar även i relevanta utbildning för

att uppdatera sina kunskaper kring hållbarhetsarbete från ett

styrelseperspektiv.

Styrelsens sammansättning under räkenskapsåret bestod

av sex stämmovalda ledamöter. En närmare presentation

av styrelsen och dess arbete återfinns på sidorna 35–37.

Styrelsen består endast av icke-exekutiva medlemmar och

alla styrelseledamöter är oberoende i förhållande till bolaget.

Två arbetstagarrepresentanter är utsedda vilka deltar på

Systemairs styrelsemöten. Ledande befattningshavare inom

Systemair deltar vid behov i styrelsesammanträden.

I koncernledningen har VD och CFO regelbundna avstämningar

med hållbarhetschefen för att gå igenom status på Systemairs

hållbarhetsarbete och för att förbereda eventuella beslut

som behöver tas i hela koncernledningen. Hållbarhetschefen

rapporterar till Systemairs CFO.

Varje fokusområde i hållbarhetsstrategin har en ägare i

koncernledningen, för utveckling finns en tilldelad funktions-

ansvarig som är närmast knuten till respektive kärnfråga i

varje fokusområde. Kärnfrågorna har tillhörande nyckeltal

och, i de flesta fall, en policy och mål. Prioriterade utvecklings-

aktiviteter uppdateras årligen för varje kärnfråga tillsammans

med funktionsansvarig. Aktivitetsplaner görs för de största

dotterbolagen för att säkerställa att rätt aktiviteter genom-

förs för att nå Systemairs övergripande hållbarhetsmål. Varje

dotterbolags VD ansvarar för att aktivitetsplanen uppdateras

och att förutsättningar skapas för att genomföra aktiviteterna.

Dotterbolagens operativa styrelser, Business Boards, följer upp

bolagens hållbarhetsarbete minst 1 gång per år.

God hållbarhetskompetens i koncernledningen är säkerställd

genom att medlemmarna har en bred bakgrund och

erfarenhet från både inom och utanför Systemairs bransch,

innefattande både produktkunskap och de geografiska

aspekter som behöver tas hänsyn till. Hållbarhetskompetensen

sträcker sig över miljörelaterade, sociala och affärsetiska frågor

som kommit från operativ erfarenhet i roller som inbegriper

hantering av hållbarhetsrelaterade frågor både inom Systemair

och från andra bolag. Systemairs hållbarhetschef och andra

sakkunniga deltar vid behov i koncernledningsmöten för

att informera om relevanta uppdateringar och förändringar

relaterade till Systemairs hållbarhetsarbete.

Inom Systemairs organisation säkerställs relevant och tillräcklig

hållbarhetskompetens genom att respektive hållbarhetsfråga

ansvaras för av den funktion som har starkast koppling till

den. Det här betyder att hållbarhetsfrågor som berör den

producerande verksamheten, miljöfrågor samt hälsa och

säkerhet, ansvaras för av Systemairs funktion för tillverkning.

På samma sätt ansvaras för frågor relaterade till leverantörer

av inköpsfunktionen och produktrelaterade frågor av

Systemairs teknik- och produktfunktion. De väsentliga frågor

som inte har en dedikerad funktion ansvaras för av Systemairs

hållbarhetsfunktion. Inom Systemairs dotterbolag är det VD:n

för bolagen som ansvarar för att lämplig roll tilldelats de

hållbarhetsfrågor som är relevanta för dem och på samma sätt

att tillräcklig kompetens finns på plats för att hantera frågorna.

Andel kvinnor i koncernledningen är 14 procent och alla

medlemmar i koncernledningen är äldre än 50 år. Koncern-

ledningens arbete och sammansättning presenteras på sidan

37.

2025/26 2024/25 2023/24

Styrelse-

sammansättning Antal Kvinnor Oberoende Antal Kvinnor Oberoende Antal Kvinnor Oberoende

Icke-exekutiva

medlemmar

6 33% 100% 5 40% 100% 5 40% 100%

30-50 år 1 0% 100% 1 0% 100% 1 0% 100%

Äldre än 50 år 5 40% 100% 4 50% 100% 4 50% 100%

Exekutiva

medlemmar

0 0% 0% 0 0% 0% 0 0% 0%

Totalt 6 33% 100% 5 40% 100% 5 40% 100%

Arbetstagar-

representation

2 0% 2 0% 2 0%

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Information till styrelse och ledning

[GOV-2]

Systemairs styrelse informeras om Systemairs hållbarhets-

arbete genom att ordföranden för revisionsutskottet delger

vad som avhandlats på revisionsutskottsmötet, där Systemairs

hållbarhetsarbete tas upp vid behov genom att hållbarhets-

chefen eller andra sakkunniga deltar för att informera

om Systemairs påverkan, risker och möjligheter. Styrelsen

informeras även genom års- och hållbarhetsrapporten.

Koncern VD och CFO informeras i regelbundna avstämnings-

möten med hållbarhetschefen. Vid behov och minst 1 gång

per år informeras hela koncernledningen om Systemairs

hållbarhetsarbete.

Varje kvartal samlas utvalda hållbarhetsdata in från

dotterbolagen och årligen genomförs en större informations-

insamling i samband med rapportering av räkenskapsåret. De

kvartalsvisa och årliga rapporterade uppgifterna återkopplas

i en rapport till varje dotterbolags VD. Systemairs Business

Boards gör en genomgång av varje företags prestation i

kärnfrågor minst 1 gång per år.

Vid större strategiska beslut samt vid utvecklingen av

Systemairs övergripande strategi tas väsentlig påverkan,

risker och möjligheter inom hållbarhetsarbetet hänsyn till.

Hållbarhetschefen eller annan sakkunnig redogör i dialog med

ledningsgruppen om vilka effekter olika val har eller kan ha

för att kunna ta ett så informerat beslut som möjligt. Större

strategiska beslut och utveckling av Systemairs övergripande

strategi avseende hållbarhetsrelaterade frågor hanteras

av ledningsgruppen i samråd med Systemairs styrelse för

samstämmighet om hur Systemair ska utvecklas till ett alltmer

hållbart företag.

Systemair har under året arbetat med att implementera

rapportering enligt ESRS, i denna process har Systemairs

ledningsgrupp tagit beslut om vilken påverkan, risker och

möjligheter som är väsentliga för Systemair. Därav har

alla Systemairs beslutade väsentliga påverkan, risker och

möjligheter adresserats. Revisionsutskottet har informerats

under processens gång och revisionsutskottets ordförande

har delgivit relevant information till hela styrelsen på

styrelsemöten.

Integrering av hållbarhetsrelaterad prestation i

incitamentsprogram

[GOV-3 & E1.GOV-3]

Systemairs ersättningsutskott förbereder förslag gällande fast

och rörlig ersättning till ledande befattningshavare som sedan

presenteras inför och godkänns av styrelsen. Styrelsearvodet

påverkas ej av Systemairs hållbarhetsprestationer. Koncern-

ledningen och personer i ledande positioner har en rörlig del i

sin ersättning där hållbarhetsprestation är ett av bedömnings-

kriterierna, för mer information gällande ersättningar till

ledande befattningshavare se sidan 38. Andelen av den rörliga

ersättningen kopplad till hållbarhet är 10 procent baserad på

måluppfyllelsen av följande tre mål:

Æ Ökad andel kvinnliga ledare

Æ Minskad utsläppsintensitet i scope 1 och 2

Æ Minskning av arbetsrelaterade skador som lett till

sjukfrånvaro (enligt LTIFR)

Varje mål är binärt och utgör en tredjedel av den totala

måluppfyllelsen.

Systemair har ett aktieincitamentsprogram (LTIP) för ledande

befattningshavare och nyckelpersoner. För LTIP 2024 och 2025

är prestationsvillkoren baserade på Systemairaktiens total-

avkastning, organisk tillväxt, rörelsemarginal samt hållbarhets-

relaterade mål. De hållbarhetsrelaterade målen består av

samma tre mål som ovan. Om två utav tre mål uppnås tilldelas

10 procent av den totala måluppfyllelsen. För mer information

om Systemairs LTIP se sidan 32.

Systemairs dotterbolags VD:ar har en rörlig del i sin ersättning

där hållbarhetsprestation är ett av bedömningskriterierna.

Andelen av den rörliga ersättningen kopplad till hållbarhet är

10 procent baserad på måluppfyllelsen av följande tre mål:

Æ Ökad andel kvinnliga ledare

Æ Minskad utsläppsintensitet i scope 1 och 2

Æ Ökad förenlighet av omsättningen i EU:s Taxonomi

Varje mål är binärt och utgör en tredjedel av den totala

måluppfyllelsen.

Tillbörlig aktsamhet för hållbarhetsrelaterade

frågor

[GOV-4]

Systemair arbetar med att utveckla sina processer för tillbörlig

aktsamhet för att leva upp till gällande och kommande lagkrav.

Processer för tillbörlig aktsamhet finns både för den egna

verksamheten samt för leverantörer och kunder.

Systemair arbetar systematiskt med tillbörlig aktsamhet

för att identifiera och hantera risker kopplade till affärsetik

och socialt ansvar. Inom den egna verksamheten finns en

process i linje med OECD:s upplägg för tillbörlig aktsamhet.

Risker identifieras och utvärderas baserat på vilket land

dotterbolagen verkar i, antal anställda samt om det är ett

tillverkande företag. Interna intressenter spelar också en viktig

del i identifieringen och bedömningen. Business boards, lokal

ledning och andra nyckelroller har ett ansvar att informera

koncernledningen om möjliga eller faktiska kränkningar

av mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter

uppmärksammats. Den lokala ledningen ska ordna dialog med

nyckelintressenter som fackliga organisationer, där sådana

finns, som en del av identifieringen och bedömningen.

För Systemairs leverantörskedja finns en process för tillbörlig

aktsamhet för att identifiera och hantera risker kopplade till

affärsetik och socialt ansvar. Risker identifieras och utvärderas

baserat på dels vilket land leverantörerna finns i, dels vilken

storlek på inköpsvolym som Systemair har.

För Systemairs kunder finns det processer på plats för att

kontrollera kunder gentemot gällande sanktionslistor samt för

att minska risken att Systemairs har kunder som bryter mot

vedertagna internationella rättigheter.

Vid bolagsförvärv genomförs en hållbarhetsgranskning som en

del av tillbörlig aktsamhet för att kunna ta hänsyn till förvärvs-

objektets hållbarhetsprestation gällande miljömässiga, sociala

och affärsetiska frågor.

100

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Centrala delar av tillbörlig aktsamhet Sidhänvisning i hållbarhetsrapporten

Integrering av tillbörlig aktsamhet i

styrning, strategi och affärsmodell

GOV-4, sidan 99

SBM-1, sidan 100

S1.SBM-3, sidan 132

S1-1, sidan 132

S2-1, sidan 141

Samarbete med påverkade intressenter i

alla huvudsteg för tillbörlig aktsamhet

GOV-4, sidan 99

S1-2, sidan 133

S1-3, sidan 134

S2-2, sidan 142

Identifiering och bedömning av negativ

påverkan

GOV-4, sidan 99

S1.SBM-3, sidan 132

S1-1, sidan 132

S2-1, sidan 141

Vidtagande av åtgärder för att behandla

den negativa påverkan

S1-4, sidan 134

S2-3, sidan 142

S2-4, sidan 142

Uppföljning av åtgärdernas effekt och

kommunikation av det

S1-4, sidan 134

S2-4, sidan 142

Riskhantering och intern kontroll över

hållbarhetsrapportering

[GOV-5]

I den dubbla väsentlighetsanalysen genomfördes en

bedömning av vilka hållbarhetsrelaterade risker som har en

påverkan på Systemair på kort, medellång och lång sikt, se

sidan 102 för mer information. För Systemairs klimatrelaterade

risker, se sidan 108. Det är väsentlighetsanalysen som ligger

till grund för de risker som är hållbarhetsrelaterade och som

behandlas i hållbarhetsrapporteringen.

Processen för att övervaka och uppdatera den övergripande

riskbilden för hållbarhetsrelaterade frågor är alltmer

integrerad i Systemairs riskhanteringsprocess som gås igenom

minst 1 gång per år för att säkerställa att risker hanteras på

ett ansvarsfullt sätt. Företagsledningen och nyckelfunktioner

är involverade för att identifiera, utvärdera, minimera och

följa upp risker. Koncernens riskminimering hanteras löpande,

där prioritet läggs på de risker som bedöms kunna ge störst

negativ effekt utifrån sannolikhet för inträffande samt tänkbar

påverkan på verksamheten. För mer information se sidorna

44–46 och 65–66 om vilka övergripande risker som finns och

hur de hanteras.

Systemair har inlett arbetet med att etablera processer

för riskhantering och intern kontroll av hållbarhets-

rapporteringen. För närvarande bedrivs kontrollarbetet

främst genom manuella och automatiserade kontroller,

tydlig roll- och kompetensfördelning samt att rapporterad

data kommuniceras till relevanta interna intressenter för

genomgång av rapporterat innehåll. När avvikelser eller

andra relevanta iakttagelser identifierats ansvarar Systemairs

hållbarhetsfunktion för att frågan kommuniceras till och

behandlas av rätt funktion eller roll inom bolaget. Vid större

iakttagelser informeras Systemairs VD och CFO av Systemairs

hållbarhetschef för att ta vidare ställning till hur frågan ska

hanteras.

Majoriteten av den kvantitativa informationen rapporteras

direkt av respektive dotterbolag i ett online-baserat verktyg.

För att säkerställa datakvaliteten genomförs kontroller av

den inrapporterade informationen, i det online-baserad

verktyget finns även inbyggda gränsvärden för att enklare

kunna identifiera potentiellt felaktig rapportering. Utöver

detta utförs interna kontroller av koncernens bolag, i syfte att

följa upp och främja en kontinuerlig utveckling av hållbarhets-

arbetet inom hela organisationen. Processerna kommer att

vidareutvecklas i takt med bolagets fortsatta implementering

av ESRS.

Ledningssystem

Som en del i hållbarhetsstyrningen använder Systemair

miljöledningssystemet ISO 14001, 18 av 27 produktions-

anläggningar är ISO 14001 certifierade. Systemair har som

mål att alla produktionsanläggningar ska vara certifierade

enligt ISO 14001 standarden senast 2030 (med undantag för

de tillverkande företag som förvärvas efter 1 januari 2027).

Systemair har TiA systemet för att främja arbetet med en säker

arbetsmiljö i alla tillverkande enheter, med undantag för de

senaste förvärven. För ISO 45001, standarden för arbetsmiljö,

är 6 av 27 produktionsanläggningar certifierade. 26 av 27

produktionsanläggningar är även certifierade enligt ISO 9001,

standarden för kvalitetsledning.

Strategi

Strategi, affärsmodell och värdekedja

[SBM-1]

Systemairs affärsmodell bygger på ett helhetserbjudande kring

högkvalitativa ventilationsprodukter, fokuserat på standardi-

sering, leveranssäkerhet och tillgänglighet. Kundens behov

sätts först samtidigt som Systemair verkar för hållbarhet och

att arbeta ansvarsfullt i hela värdekedjan. Genom att erbjuda

energieffektiva produkter bidrar Systemair till att minska

fastigheters energiförbrukning och därmed också lindra klimat-

påverkan. För mer information om Systemairs totala intäkter

per sektor, geografiskt område samt hur intäkterna fördelas se

not 3, 4 och 5 på sidorna 66–67.

Systemairs övergripande strategi är indelad i fem centrala

områden, se sidan 13 för mer information. Den övergripande

strategin har brutits ned i en specifik hållbarhetsstrategi som

presenteras på sidorna 25–29. Tillsammans med uppförande-

koden innefattar den de väsentliga hållbarhetsämnen som

identifierats i den dubbla väsentlighetsanalysen.

Systemairs värdekedja består främst av leverantörer, den

egna verksamheten, kunder och slutanvändare av Systemairs

produkter.

101

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Värdekedja uppströms

Större delen av inköpt material och varor är stål, fläktmotorer

och andra komponenter till ventilationsutrustning. Systemairs

leverantörer finns huvudsakligen i Europa och Nordamerika,

vilket innebär att de oftast är bundna av nationella lagar och

förordningar som säkerställer acceptabla arbetsförhållanden.

Utsläppen från tillverkning av stål är generellt sett höga och

fläktmotorer består till största delen av metaller, också kopplat

till höga utsläpp. Generellt i försörjningskedjan för metall är

det allmänt känt att det finns en högre risk för kränkningar och

brott både gällande mänskliga rättigheter och miljölag.

Systemairs egen verksamhet

Systemair har verksamhet i 51 länder och tillverkning i

19. Totalt har Systemair 7 047 anställda, för indelning per

geografiskt område se sidan 136 samt för medelantal anställda

per region och land se not 11 på sidan 70, denna uppställning

redovisas i heltidsekvivalenter (FTE). I definitionen av FTE

inkluderas all personal som får lön eller annan ersättning

oavsett anställningsvillkor. Tillverkningsanläggningarna

sysselsätter majoriteten av Systemairs anställda. Tillverkningen

består till största delen av plåtbearbetning och montering.

Några av de större anläggningarna har en pulverlackerings-

anläggning. Möjlig miljöpåverkan är i allmänhet låg för att

vara en tillverkande verksamhet, med mycket begränsad

användning av vatten samt möjliga miljöföroreningar.

Vid bearbetning och montering av plåt kan skador och

olyckor inträffa. Risken att kränka mänskliga och arbets-

tagares rättigheter hanteras i Systemairs interna process för

tillbörlig aktsamhet. Beroende på verksamhetsland finns det

en generellt förhöjd risk att kränka mänskliga rättigheter

och arbetstagares rättigheter. Eftersom Systemair är ett

tillverkande företag finns det en hög andel ingenjörer och

tekniker, vilket totalt sett resulterar i fler anställda som är män.

Värdekedja nedströms

Systemairs produkter säljs till större delen av världen och

produkterna är främst avsedda för ventilation i de flesta typer

av byggnader. Utöver ventilation säljer Systemair produkter för

värme och kyla. Systemairs kunder är till största del fastighets-

ägare eller entreprenörer som renoverar eller bygger nya

byggnader. Systemair har även en serviceverksamhet.

Systemair arbetar med att utveckla cirkulära affärs-

komponenter för att gradvis övergå till en mer hållbar framtida

affärsmodell. Systemair erbjuder till exempel eftermontering

och uppgradering av befintlig utrustning på vissa marknader.

Systemairs produkter är till största delen fasta installationer

i byggnader med en teknisk livslängd på i allmänhet 5-25

år. Under driftstiden förbrukar de flesta produkter energi,

mestadels elektricitet. Beroende på geografisk plats och

elproduktionsmix bidrar detta till CO

-utsläpp. De flesta

produkter är tillverkade av metall som är möjlig att återvinna.

För all annan hantering av uttjänta produkter beror det i hög

grad på avfallshanteringsförmågan i det land produkterna tas

ur bruk i.

Eftersom Systemair är ett globalt företag som är verksamt

inom byggbranschen anses risken för korruption vara högre än

normalt, starkt beroende av verksamhetsland.

Intressenters intressen och synpunkter

[SBM-2]

Systemairs intressenter består främst av styrelse, investerare,

kunder, anställda, leverantörer och samhället i stort. Utöver

dessa betraktas även branschorganisationer och lagstiftare

som viktiga att ha dialog med. Systemair strävar efter en

kontinuerlig dialog med intressenterna om hållbarhetsfrågor

via flera forum. Aktieägare har också möjlighet att uttrycka

sina åsikter till ledningen och styrelsen vid bolagsstämmor.

I nedan tabell presenteras intressentgrupper och hur dialog

genomförs samt vilka fokusområden som finns för att främja

utvecklingen av företagets strategi och affärsmodell, såväl

som hållbarhetsarbetet och dess prioriteringar för att möta

intressenternas värderingar, förväntningar och krav.

Som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen har Systemair

samlat in synpunkter från intressenter genom workshops,

intervjuer och enkäter. Informationen har använts för att

identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för

Systemair.

Koncernledningen har varit involverad i den dubbla

väsentlighetsanalysen och har i den processen tagit del av

den input som kommit från intressenter och hur det har tagits

hänsyn till för att bedöma väsentlig påverkan, risker och

möjligheter. Systemairs styrelse har genom revisionsutskottet

blivit informerade om den dubbla väsentlighetsanalysen och

utfallet som baserats på intressenternas input.

Intressentgrupp Hur dialog genomförs och fokus

Styrelse

Dialog med styrelsen sker regelbundet genom styrelsemöten, revisionsutskott samt vid årsstämman. Hållbarhetsrelaterade frågor, inklusive

strategiska risker, möjligheter och företagets påverkan, behandlas som en del av bolagets styrning och uppföljning.

Investerare

Dialogen med investerare sker genom investerarmöten, kapitalmarknadsdagar, rapportering samt löpande kommunikation. Fokus ligger på

strategi, riskhantering samt hållbarhetsrelaterade frågor som kan påverka företagets långsiktiga värdeskapande.

Kunder

Kunddialog förs genom affärsmöten, avtal, undersökningar och kundservice samt i samarbetsprojekt. Genom dialogen fångas kunders krav

och förväntningar avseende produktegenskaper, samarbete, produktansvar och efterlevnad av lagar och standarder.

Anställda

Dialog med anställda sker genom medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, interna undersökningar och facklig dialog. Syftet är att förstå frågor

som rör arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, kompetensutveckling, likabehandling och övriga sociala aspekter av verksamheten.

Leverantörer

Dialog med leverantörer sker genom inköp, leverantörsbedömningar, revisioner och uppföljningsmöten. Det innefattar bland annat

ansvarstagande affärspraxis, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöpåverkan och efterlevnad av företagets uppförandekod.

Branschorganisationer

Systemair deltar i branschorganisationer och nätverk för att följa utvecklingen inom regelverk, teknik och hållbarhetsfrågor. Dialogen bidrar

till kunskapsutbyte, gemensamma initiativ och förståelse för branschens gemensamma utmaningar och möjligheter.

Lagstiftare

Dialog med lagstiftare och relevanta myndigheter sker främst genom remissförfaranden, branschgemensamma forum och löpande

kontakter. Syftet är att följa lagstiftningsutveckling, säkerställa regelefterlevnad och bidra med branschperspektiv där det är relevant.

Samhället i stort

Dialog med samhället i stort sker genom kontakter med lokalsamhällen, samhällsorganisationer, utbildningsaktörer och allmänheten.

Dialogen syftar till att förstå företagets faktiska och potentiella påverkan på omgivningen samt bidra till positiv samhällsutveckling.

102

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Dubbel väsentlighetsanalys

Syftet med väsentlighetsanalysen är att fastställa vilka

miljömässiga-, sociala- och bolagsstyrningsfrågor (ESG) som

är väsentliga för Systemair. Det innefattar Systemairs egen

verksamhet och dess värdekedja. Resultatet av den dubbla

väsentlighetsanalysen (DMA) anger omfattningen och fokus

för Systemairs hållbarhetsarbete samt ESRS-rapportering.

Metod dubbel väsentlighetsanalys

[IRO-1]

Den dubbla väsentlighetsanalysen sätter grunden för ett

företags CSRD-rapportering. Ett viktigt syfte är att förstå

vad ett företag strategiskt ska prioritera för en framgångsrik

transformation till en framtida hållbar affärsmodell. Redan

befintliga väsentlighetsbedömningar bör användas som en

viktig input att bygga vidare på. Begreppet dubbel väsentlig-

het kommer från att bedöma både hur företagets verksamhet

påverkar människa och miljö, och hur ett företag påverkas

ekonomiskt av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter.

Systemair har följt en metod som består av 6 steg:

1. Identifiering av intressenter – För att förstå vilka

Systemairs intressenter är och för att fastställa delaktighet i

DMA-processen.

2. Beskrivning av värdekedjan – För att förstå

ESG-egenskaper, beroenden och kopplingarna för Systemairs

värdekedja beskrivs de utifrån sambandet med Systemairs upp-

ströms och nedströms värdekedja samt egen verksamhet och

påverkan på lokalsamhällen. Det här resulterade i en djupare

insikt av vilka aktiviteter längs värdekedjan samt geografisk

områden som det finns en förhöjd risk för negativ påverkan. Se

avsnitt Strategi, affärsmodell och värdekedja på sidan 100 för

en beskrivning av Systemairs värdekedja.

3. Första prioritering av relevanta ESG-aspekter – För att

fokusera utvärderingen på de ämnen som kan vara väsentliga

tas ämnen, som på grund av Systemairs verksamhet med

säkerhet inte är väsentliga, bort från vidare utvärdering.

4. Positiv och negativ påverkan – ESG-aspekterna bedöms

utifrån hur stor deras negativa och positiva påverkan är på

miljö och/eller människa.

5. Risker och möjligheter – ESG-aspekterna bedöms utifrån

de risker och möjligheter Systemair har ur ett ekonomiskt

perspektiv.

6. Kalibrering, validering och slutsats – Resultatet av

bedömningen av påverkan, risker och möjligheter kalibreras,

valideras och sammanfattas för slutsats om väsentliga frågor.

För att bedöma påverkan har Systemair fört en dialog med

flera intressentgrupper genom workshops, intervjuer och

enkäter. Detta har inkluderat koncernledningen, operationell

ledningsgrupp och investerare. För att validera och justera

analysens resultat har ytterligare information samlats in från

medarbetare samt kunder och leverantörer som externa källor.

Externa konsulter har involverats för att validera och justera

utfall. Andra externa källor har använts i begränsad omfattning

för att komplettera interna bedömningar, främst i form av

offentligt tillgänglig information och branschrelaterade

analyser avseende hållbarhetsrisker och regulatoriska krav.

Systemair har analyserat både positiv och negativ påverkan

genom att följa riktlinjerna i ESRS 1 för att bedöma skala,

omfattning och sannolikhet. För negativ påverkan har

även hänsyn tagits till återställbarhet. Bedömningen har

genomförts med hjälp av en skala från 0 till 5 för varje

parameter. Ett tröskelvärde har tillämpats för att avgöra

väsentlighet för negativ respektive positiv påverkan vid

bedömningen av det sammanvägda resultatet av alla

parametrar. Tröskelvärdet sattes baserat på spridningen av

resultaten och dess relativa viktning. Utfallet ansågs rimligt

baserat på Systemairs erfarenhet och kunskap om dess

värdekedja, tillsammans med den tidigare väsentlighets-

bedömningen som bekräftade utfallet.

För att bedöma finansiella risker och möjligheter genomförde

koncernens hållbarhetsfunktion den initiala bedömningen

som sedan kalibrerades och justerades efter dialog med

koncernledningen samt en workshop med koncernens

finansiella controllers. Externa konsulter har involverats för

att validera och justera utfall. Andra externa källor har använts

i begränsad omfattning för att komplettera interna bedöm-

ningar, främst i form av offentligt tillgänglig information och

branschrelaterade analyser avseende hållbarhetsrisker och

regulatoriska krav.

Vid bedömningen har en skala från 0 till 5 använts för

att bedöma sannolikheten för att en händelse inträffar

samt dess potentiella finansiella magnitud. Skalan på den

finansiella magnituden sattes utefter Systemairs övergripande

riskprocess. Utöver sannolikhet och finansiell magnitud

kompletterades varje risk- och möjlighetsbedömning med

tidshorisont utifrån ESRS 1 riktlinjer om kort, medellång och

lång. Tröskelvärdet för väsentlighet sattes utifrån spridning

av utfallet samt vad Systemair anser rimligt och relevant för

dess verksamhet och värdekedja. När en identifierad positiv

eller negativ påverkan haft ett samband eller beroende till en

risk eller möjlighet har dessa formulerats från ett finansiellt

perspektiv för att kunna bedöma den eventuella finansiella

påverkan.

I Systemairs övergripande riskhanteringsprocess är hållbarhets-

frågor alltmer integrerade, processen gås igenom minst

1 gång per år för att säkerställa att risker hanteras på ett

ansvarsfullt sätt. Företagsledningen och nyckelfunktioner är

involverade för att identifiera, utvärdera, minimera och följa

upp risker. Koncernens riskminimering hanteras löpande,

där prioritet läggs på de risker som bedöms kunna ge störst

negativ effekt utifrån sannolikhet för inträffande samt tänkbar

påverkan på verksamheten. För mer information se sidorna

44–46 och 65–66 om vilka övergripande risker som finns

och hur de hanteras. Utfallet från Systemairs övergripande

riskbedömningsprocess bekräftar att utfallet från den dubbla

väsentlighetsanalysen är trovärdigt gällande Systemairs

hållbarhetsrelaterade risker.

Systemairs tidigare hållbarhetsrapportering baserades på

en väsentlighetsanalys som genomfördes år 2019/20 för att

identifiera relevanta hållbarhetsfrågor enligt NFRD. Analysen

bestod av fyra moment: en benchmarking och konkurrent-

utblick för att identifiera relevanta hållbarhetsfrågor, ett

arbetsmöte för att bedöma Systemairs interna syn på

hållbarhetsfrågornas sociala, miljömässiga och ekonomiska

påverkan, intervjuer och enkätundersökningar, samt ett

avslutande arbetsmöte med ledningsgruppen. Ämnen som

bedömts som väsentliga i den dubbla väsentlighetsalysen

överensstämmer väl med Systemairs redan etablerade

hållbarhetsstrategi och bekräftar utfallet från den tidigare

väsentlighetsanalysen.

Väsentligt

Inte väsentligt

Mycket

stor

Väsentlighet – finansiell påverkan på Systemair

Ingen

Ingen Väsentlighet – påverkan på människa och miljö Mycket stor

103

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Resultat dubbel väsentlighetsanalys

[SBM-3 & IRO-2]

Utfallet från Systemairs dubbla väsentlighetsanalys

presenteras i ett diagram för en bättre förståelse av

prioriteringen mellan de olika hållbarhetsaspekterna, både

gällande påverkan på människa och miljö samt finansiell

påverkan på Systemair. Siffrorna i diagrammet hänvisar till

efterföljande tabell som även redogör för om ett delämne är

väsentligt eller inte samt eventuella tillhörande kommentarer.

Den rapporterade informationen i hållbarhetsrapporten har

fastställts baserat på resultatet av den dubbla väsentlighets-

analysen som kopplats till tillämpliga ESRS-upplysningskrav för

identifierade hållbarhetsfrågor gällande väsentlig påverkan,

risker och möjligheter. Den dubbla väsentlighetsanalysen har

genomförts enligt ESRS riktlinjer där relevanta bedömnings-

kriterier och vid behov tröskelvärden tillämpats för att

identifiera de hållbarhetsfrågor som bedömts som väsentliga.

För ESRS-index innehållande de upplysningskrav som har

tillämpats vid upprättandet av hållbarhetsrapporten se sidan

148. En förteckning över datapunkter relaterade till annan

EU-lagstiftning presenteras på sidan 150.

Detta är företagets första rapportering enligt ESRS. Det

finns därför ingen helt jämförbar och tidigare bedömning

av väsentlig påverkan, risker och möjligheter att jämföra

med. Sammantaget har den dubbla väsentlighetsanalysen

identifierat i huvudsak samma väsentliga hållbarhetsfrågor

som den tidigare väsentlighetsanalysen.

Den faktiska och framtida effekt som identifierade väsentliga

hållbarhetsfrågor har på Systemairs affärsmodell, strategi och

värdekedja bedöms inte utgöra grund för större förändringar

på nuvarande affärsmodell och strategi. Företagets process för

att utveckla strategin samt den löpande styrningen tar hänsyn

till de väsentliga hållbarhetsfrågorna. Vid behov innefattar

detta även prioritering av åtgärder för att förebygga, begränsa

eller hantera negativ påverkan, samt initiativ för att stärka

motståndskraften och ta tillvara möjligheter. Systemair följer

löpande upp hur väsentlig påverkan, risker och möjligheter

utvecklas och beaktar detta i beslut om framtida inriktning

och resursallokering. Överlag bedömer Systemair sig ha hög

anpassningsförmåga och vara väl förberedd för den framtida

utvecklingen.

Möjlig finansiell påverkan är främst kopplad till effekter

av de pågående klimatförändringarna, ökande krav samt

incitament för Systemairs ESG-prestation. För att lindra de

pågående klimatförändringarna investerar Systemair i bland

annat solcellsanläggningar, elbilar samt energieffektiviserings-

åtgärder i syfte att minska utsläpp inom scope 1 och 2.

Systemair investerar även i utsläppsfri el genom utsläpps-

certifikat i vissa av dotterbolagen. Inga betydande

investeringar för klimatanpassningsåtgärder har genomförts

och det finns inga planerade, i framtiden kan det komma

att förändras. Anpassningar till ett förändrat klimat och

investeringar i energisnålare teknik gynnar Systemair positivt,

det är dock inte möjligt att särskilja hur stor påverkan dessa

effekter har på Systemairs omsättning. Värdering av tillgångar

och eventuella nedskrivningstester har inte påverkats av

klimatrelaterade faktorer, det kan komma att förändras i

framtiden. Som helhet bedömer Systemair att det inte finns

någon betydande påverkan på Systemairs finansiella räken-

skaper. I takt med att Systemair utvecklar sin hållbarhets-

rapportering kommer hållbarhetsrelaterade faktorers koppling

till bolagets finansiella situation att förtydligas samt hur stor

påverkan de har.

104

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ämne Delämne Väsentligt? Kommentar

E1 Klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar (1) Ja

Begränsning av klimatförändringar (2) Ja

Energi (3) Ja

E2 Miljöföroreningar

Miljöförorening av luft (4) Nej

Miljöförorening av vatten (5) Nej

Miljöförorening av mark (5) Nej

Miljöförorening av levande organismer och livsmedelsresurser (5) Nej

Ämnen som inger betänkligheter (5) Nej

Ämnen som inger mycket stora betänkligheter (5) Nej

Mikroplast (6) Nej

E3 Vatten och marina resurser

Vatten (7) Nej

Marina resurser (7) Nej

E4 Biologisk mångfald och ekosystem

Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald (8) Nej

Konsekvenser för arters tillstånd (8) Nej

Konsekvenser för ekosystems omfattning och tillstånd (8) Nej

Konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster (8) Nej

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Resursinflöden, inklusive resursanvändning (9) Ja

Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster (10) Ja

Avfall (11) Ja Endast avfall från egen verksamhet har bedömts som väsentligt.

S1 Den egna arbetskraften

Arbetsvillkor (12) Ja Underdelämnet Balans mellan arbete och privatliv har bedömts som icke väsentligt.

Likabehandling och lika möjligheter för alla (13) Ja

Andra arbetsrelaterade rättigheter (14) Ja

S2 Arbetskraft i värdekedjan

Arbetsvillkor (15) Ja Underdelämnet Balans mellan arbete och privatliv har bedömts som icke väsentligt.

Likabehandling och lika möjligheter för alla (16) Nej

Andra arbetsrelaterade rättigheter (17) Ja

S3 Berörda samhällen

Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (18) Nej

Samhällens civila och politiska rättigheter (19) Nej

Urfolks rättigheter (20) Nej

S4 Konsumenter och slutanvändare

Informationsrelaterade konsekvenser för konsumenter och/eller slutanvändare (21) Nej

Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare (22) Ja

Specifikt produktsäkerhet, en del av underdelämnet Hälsa och säkerhet, har bedömts som väsentligt. Den påverkan

som god inomhusluftkvalitet har på hälsorelaterade aspekter har bedömts väsentlig.

Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare (23) Nej

G1 Affärsetik

Företagskultur (24) Ja

Skydd för visselblåsare (25) Ja

Djurskydd (26) Nej

Politiskt engagemang (27) Nej

Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inkl. betalningsrutiner (28) Nej

Korruption och mutor (29) Ja

105

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

I tabellen nedan beskrivs de väsentliga delämnena och vilken påverkan, risk eller möjlighet som identifierats

i värdekedjan. Tabellen presenterar även tidshorisont, tillhörande policyer samt vilken koppling som finns till

Systemairs hållbarhetsramverk.

Ämne Klimatförändringar (E1)

Delämne Anpassning till klimatförändringar Begränsning av klimatförändringar Energi

Beskrivning av väsentlig påverkan, risker och

möjligheter samt relevansen i Systemairs

verksamhet och dess värdekedja

Möjlighet: Systemair bedömer att anpassningar till klimatförändringar är

väsentligt på grund av den faktiska och potentiellt ökande möjlighet som

uppstår med ökande temperaturer samt sämre kvalitet på utomhusluften.

Dessa förändringar kräver ventilationslösningar som både tillhandahåller

bra inomhusluft samt energieffektivt kyler ner luften. Möjligheten kopplas

till nedströms i värdekedjan.

Påverkan: Systemair har tillverkningsanläggningar som genererar utsläpp.

Utsläpp har en faktisk negativ påverkan på miljön eftersom de bidrar till en

global uppvärmning.

Påverkan: Systemairs uteslutande största utsläpp i värdekedjan är inom

scope 3 från sålda produkter. Detta har en faktisk negativ miljöpåverkan

nedströms i värdekedjan. Möjligheten att minska dessa är starkt beroende

av varje lands klimatpolitik och hur fort övergången går till fossilfria

alternativ. För att Systemair ska nå utsläppsmål satta inom scope 3 behöver

länder som åtagit sig att minska utsläpp fullfölja sina planer och minska

utsläpp i utlovad takt.

Påverkan: Majoriteten av Systemairs produkter behöver elektricitet

för att fungera, samt i vissa fall varmvatten som det extraheras värme

från. Det här ger en faktisk och negativ påverkan på miljön nedströms

i värdekedjan eftersom Systemair säljer sina produkter globalt och i

flertalet länder är utsläppsfaktorn för elproduktion hög, se Begränsning av

klimatförändringar. Ventilationsprodukter samt värme- och kylprodukter

är ofta igång en stor del av dygnets timmar vilket ackumulerar ett stort

energibehov.

Möjlighet: Produkter som är energieffektiva minskar byggnaders

energibehov, en väsentlig faktisk och potentiellt ökande affärsmöjlighet

nedströms i värdekedjan. En reduktion av energibehovet leder även till

minskade utsläpp av växthusgaser.

Tidshorisont Kort, medel och lång sikt. Det ökade behovet bedöms redan finnas

på grund av klimatförändringarna och i takt med en ökande global

uppvärmning bedöms behovet öka ytterligare.

Kort, medel och lång sikt. Systemair har utsläppsmål satta till år 2030/31

samt nettonoll mål satta till 2050/51.

Kort, medel och lång sikt.

Tillhörande policyer - Policy för hållbara produkter

- Policy för riskhantering

- Systemairs uppförandekod

- Policy för miljö

- Policy för hållbara produkter

- Systemairs uppförandekod

- Policy för miljö

- Policy för hållbara produkter

- Systemairs uppförandekod

Koppling till hållbarhetsramverk Fokusområdet Hållbara Produkter och kärnfrågorna:

- Energieffektiva lösningar

- Bättre inomhusluft

Fokusområdet Hållbar Verksamhet och kärnfrågorna:

- Minska utsläpp

- Förbättra energieffektiviteten i egen produktion

- Värna om miljön

Fokusområdet Hållbara Produkter och kärnfrågan:

- Energieffektiva lösningar

Ämne Resursanvändning och cirkulär ekonomi (E5)

Delämne Resursinflöden, inklusive resursanvändning Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Avfall

Beskrivning av väsentlig påverkan, risker och

möjligheter samt relevansen i Systemairs

verksamhet och dess värdekedja

Påverkan: Systemair tillverkar produkter och produktionen av

insatsmaterial har en faktisk negativ miljöpåverkan uppströms i

värdekedjan. Det är framförallt produktion av stål som har den största

miljöpåverkan. Allteftersom stålprodukter och andra insatsvaror erbjuds

med lägre miljöpåverkan kommer de att utvärderas och om möjligt ersätta

material som har en högre miljöpåverkan.

Risk: Högre kostnad för val av material som har en lägre miljöpåverkan är

en risk uppströms i värdekedjan. Beroende på vilka materialval som görs

kommer det ibland att innebära en högre kostnad för inköp av materialet.

Möjligheten att förflytta den kostnad till kund kommer inte alltid att vara

möjlig.

Påverkan: När Systemairs produkter blir uttjänta behöver de tas om

hand, denna process har en faktisk negativ påverkan på miljön nedströms

i värdekedjan. Hur stor negativ påverkan beror på vilka avfalls- och

återvinningsprocesser som finns i det land som produkten installerats i.

Möjlighet: Ökad försäljning genom att tillhandahålla produkter med allt

högre andel cirkularitet är en möjlighet uppströms i värdekedjan. Systemair

arbetar med att gradvis öka andelen produkter och ett erbjudande överlag

som stödjer en övergång till en mer cirkulär ekonomi.

Påverkan: Systemair har avfall ifrån framförallt produktion. Avfall har en

faktisk negativ påverkan på miljön. Systemair arbetar med att minska sitt

avfall och att det avfall som blir ska tas om hand på bästa sätt för att minska

den totala miljöpåverkan. Endast avfall från egen verksamhet har bedömts

som en väsentlig fråga.

Tidshorisont Kort, medel och lång sikt. Påverkan på miljön sker nu och kommer att

fortsätta på lång sikt. Risken för ökade kostnader är på medel och lång sikt.

Kort, medel och lång sikt. Påverkan på miljön sker nu och kommer att

fortsätta på lång sikt. Möjligheten för ökad försäljning är på medel och lång

sikt.

Kort, medel och lång sikt.

Tillhörande policyer - Policy för hållbara produkter

- Policy för ansvarsfulla inköp

- Policy för miljö

- Policy för hållbara produkter

- Policy för miljö

- Policy för hållbara produkter

Koppling till hållbarhetsramverk Fokusområdet Hållbara Produkter och kärnfrågan:

- Livscykelperspektiv och resurseffektivitet

Fokusområdet Hållbara Produkter och kärnfrågan:

- Livscykelperspektiv och resurseffektivitet

Fokusområdet Hållbar Verksamhet och kärnfrågan:

- Värna om miljön

106

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ämne Den egna arbetskraften (S1)

Delämne Arbetsvillkor Likabehandling och lika möjligheter för alla Andra arbetsrelaterade rättigheter

Beskrivning av väsentlig påverkan, risker och

möjligheter samt relevansen i Systemairs

verksamhet och dess värdekedja

Påverkan: Systemair tillverkar merparten av sina produkter i egna

anläggningar det gör att olyckor och skador uppstår som har en faktisk

negativ påverkan på människan. Systemair ser det som en väsentlig fråga

att aktivt arbeta med att förebygga och minska antal skador.

Påverkan: Systemair är beroende av medarbetare som har rätt kompetens

och som är nöjda över sin arbetssituation. Systemair arbetar kontinuerligt

med att vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna attrahera och behålla

rätt personer. När Systemair inte lyckas med detta har det en faktisk samt

även potentiellt negativ påverkan på människan såväl som att det påverkar

Systemair som företag negativt.

Påverkan: Systemair har verksamhet i flera världsdelar och har en stor

mångfald inom arbetskraften, det gör att det både finns potentiell positiv

och negativ påverkan. Positiv i form av att en hög mångfald inom arbets-

kraften generellt är positivt för arbetsmiljön och negativt att det finns en

förhöjd risk för diskriminering. Ventilationsbranschen är mansdominerad

och ingenjörstung. För att bidra till en positiv utveckling arbetar Systemair

aktivt med att höja andelen kvinnor och ser mångfald samt en inkluderande

kultur som viktiga faktorer för ett framgångsrikt företag. När Systemair inte

lyckas med detta har det en faktisk samt även potentiellt negativ påverkan

på människan såväl som att det påverkar Systemair som företag negativt.

Påverkan: Systemair har verksamhet i länder där det generellt finns risk för

att arbetsrelaterade rättigheter inte upprätthålls. Om ett Systemair-företag

skulle bryta mot dessa rättigheter skulle det innebära en potentiellt negativ

påverkan på människan.

Tidshorisont Kort, medel och lång sikt. Kort, medel och lång sikt. Kort, medel och lång sikt.

Tillhörande policyer - Systemairs uppförandekod

- Policy för hälsa och säkerhet

- Systemairs uppförandekod

- Policy för mångfald och inkludering

- Systemairs uppförandekod

Koppling till hållbarhetsramverk Fokusområdet Hållbar Arbetsplats och kärnfrågorna:

- Arbetsplatssäkerhet

- Kompetens- och medarbetarutveckling

Fokusområdet Hållbar Arbetsplats och kärnfrågan:

- Lika möjligheter och en inkluderande kultur

Fokusområdet Ansvarsfullt Företagande och kärnfrågan:

- Ansvarsfull och etisk verksamhet

Ämne Arbetskraft i värdekedjan (S2) Konsumenter och slutanvändare (S4)

Delämne Arbetsvillkor Andra arbetsrelaterade rättigheter Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare

Beskrivning av väsentlig påverkan, risker och

möjligheter samt relevansen i Systemairs

verksamhet och dess värdekedja

Påverkan: Systemair köper flertalet insatsvaror och dess försörjningskedjor

medför olika risker för att arbetsvillkor inte upprätthålls. Om arbetsvillkor

hos leverantörer inte upprätthålls skulle det potentiellt kunna ha en

negativ påverkan på människan nedströms i värdekedjan. Systemair arbetar

kontinuerligt med att förbättra kvalificering och uppföljning av leverantörer

för att minska risken att arbetsvillkor inte upprätthålls.

Påverkan: Systemair köper flertalet insatsvaror och dess försörjningskedjor

medför olika risker för att arbetsrelaterade rättigheter inte upprätthålls.

Om leverantörer inte upprätthåller dessa skulle det potentiellt kunna ha en

negativ påverkan på människan nedströms i värdekedjan. Systemair arbetar

kontinuerligt med att förbättra kvalificering och uppföljning av leverantörer

för att minska risken att arbetsrelaterade rättigheter inte upprätthålls.

Påverkan: Systemair tillverkar produkter som potentiellt skulle kunna

skada till exempel installatörer eller användare av produkterna nedströms

i värdekedjan om det finns kvalitetsbrister i produkterna. Systemair

tar produktsäkerhet på största allvar och arbetar aktivt för att kunna

tillhandahålla säkra produkter.

Möjlighet: Tillräckligt god inomhusluft är viktigt för hälsan och påverkar

även välmående. Med en gradvis försämrad utomhusluft och alltmer

striktare krav på inomhusluften kräver det ventilationslösningar som

tillgodoser de behov och krav som finns. Systemair ser detta som en

faktisk och potentiellt ökande möjlighet till ökad försäljning nedströms i

värdekedjan.

Tidshorisont Kort, medel och lång sikt. Kort, medel och lång sikt. Kort, medel och lång sikt.

Tillhörande policyer - Policy för ansvarsfulla inköp

- Systemairs leverantörskod

- Policy för ansvarsfulla inköp

- Systemairs leverantörskod

- Systemairs uppförandekod

- Policy för hållbara produkter

Koppling till hållbarhetsramverk Fokusområdet Ansvarsfullt Företagande och kärnfrågan:

- Ansvarsfull leverantörskedja

Fokusområdet Ansvarsfullt Företagande och kärnfrågan:

- Ansvarsfull leverantörskedja

Fokusområdet Ansvarsfullt Företagande och kärnfrågan:

- Ansvarsfull och etisk verksamhet

Fokusområdet Hållbara Produkter och kärnfrågorna:

- Bättre inomhusluft

- Livscykelperspektiv och resurseffektivitet

107

HÅLLBARHETSRAPPORT - ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ämne Affärsetik (G1)

Delämne Företagskultur Skydd för visselblåsare Korruption och mutor

Beskrivning av väsentlig påverkan, risker och

möjligheter samt relevansen i Systemairs

verksamhet och dess värdekedja

Påverkan: Systemair ser en sund företagskultur som en viktig konkurrens-

faktor. Att upprätthålla en etisk verksamhet med rätt värderingar är viktigt

för Systemair, dess medarbetare och gentemot de samhällen där verk-

samhet finns. Vikten av att upprätthålla en etisk verksamhet gäller både i

relationer uppåt och nedåt i värdekedjan inklusive inom Systemairs egen

verksamhet. Om Systemair inte lyckas med det skulle det ha en potentiellt

negativ påverkan på både människa och miljö.

Påverkan: Skydd för visselblåsare är lagkrav i flertalet av länderna

som Systemair verkar i. Systemair ser till att leva upp till lagkrav och

tillhandahåller ett visselblåsarsystem enligt gällande lagar där anställda i

hela koncernen och personer som på annat sätt är verksamma i Systemairs

verksamhet har möjlighet att rapportera anonymt och utan repressalier.

Om Systemair inte lyckas med det skulle det ha en potentiellt negativ

påverkan på människan.

Risk: Systemair verkar i en global kontext och levererar produkter till

byggnadsbranschen där det finns en generellt högre risk för korruption.

Den globala närvaron gör att Systemair verkar i länder där det finns en

förhöjd risk för korruption. Sammantaget behöver företaget arbeta aktivt

för att reducera risken att vara involverad i korruption både uppström och

nedströms i värdekedjan. Om Systemair inte lyckas med det skulle det ha en

potentiellt negativ påverkan på människan.

Tidshorisont Kort, medel och lång sikt. Kort, medel och lång sikt. Kort, medel och lång sikt.

Tillhörande policyer - Systemairs uppförandekod - Systemairs uppförandekod - Policy för antikorruption

- Systemairs uppförandekod

- Policy för skatt

Koppling till hållbarhetsramverk Fokusområdet Ansvarsfullt Företagande och kärnfrågan:

- Ansvarsfull och etisk verksamhet

Fokusområdet Ansvarsfullt Företagande och kärnfrågan:

- Ansvarsfull och etisk verksamhet

Fokusområdet Ansvarsfullt Företagande och kärnfrågan:

- Bekämpa korruption

108

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Miljöinformation

Miljö och klimat står i centrum för Systemairs

hållbarhetsarbete. Genom den dubbla väsentlighets-

analysen har klimatförändringar samt resursanvändning

och cirkulär ekonomi pekats ut som särskilt betydelse-

fulla områden. Systemair tar aktivt ansvar för att minska

sitt klimatavtryck och prioriterar resurseffektivitet samt

cirkulära principer i produktutvecklingen.

Klimatförändringar

[ESRS E1]

Påverkan, risker och möjligheter relaterade till

klimatförändringar

[E1.IRO-1]

Klimatförändringar utgör en global utmaning som påverkar

hela planeten och medför ökade risker för extremväder samt

störningar i såväl Systemairs egen verksamhet som i de globala

leveranskedjorna. För att möta denna utmaning tar Systemair

sitt ansvar genom att arbeta aktivt för att minska sina utsläpp

– både inom den egna verksamheten och i värdekedjan.

Parallellt med detta utvärderar Systemair behov av eventuella

klimatanpassning för att hantera extremväder och andra

klimatrelaterade risker. Genom ett systematiskt och långsiktigt

hållbarhetsarbete stärker Systemair sin motståndskraft och

bidrar till den globala omställningen.

I den dubbla väsentlighetsanalysen ingick en bedömning

av påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimat-

förändringarna. Systemair är ett tillverkande företag som

tillhandahåller produkter inom ventilation, värme och kyla. Det

gör att växthusgasutsläpp både från den egna verksamheten

och nedströms i värdekedjan när produkterna är i drift bedömts

ha en väsentlig miljöpåverkan. Det har även identifierats att

minskad energianvändning är en väsentlig affärsmöjlighet

nedströms i värdekedjan, då efterfrågan på produkter som

förbättrar en byggnads energieffektivitet förväntas öka. Utöver

affärsmöjligheten ger bättre energieffektivitet en väsentlig

positiv påverkan på miljön med minskade och undvikna

utsläpp. För mer information om processen för den dubbla

väsentlighetsanalysen se sidan 102.

Systemair har genomfört en klimatrelaterad riskanalys, både

fysiska och övergångsrisker ingår i riskanalysen. Analysen av

fysiska klimatrisker fokuserade huvudsakligen på Systemairs

egen verksamhet, med utgångspunkt i en analys av några av

de största produktionsanläggningarna. Ett återkommande hot

är skyfall och resulterande översvämningar, vilket kan orsaka

skador på anläggningar och avbrott i verksamheten. Värme-

böljor förväntas också bli vanligare, vilket kan leda till elavbrott

till följd av ökad efterfrågan på el, samt innebära arbetsmiljö-

risker för Systemairs medarbetare. De identifierade riskerna är

starkt beroende av geografisk placering.

Systemairs klimatriskanalys har identifierat ett flertal över-

gångsrisker. Ökade regulatoriska krav kan innebära högre

kostnader för regelefterlevnad, samtidigt som inköpspriserna

riskerar att öka till följd av lagstiftning som exempelvis CBAM,

(Carbon Border Adjustment Mechanism) och leverantörers

behov av att tillgodose nya regelverk. Priserna på insatsvaror

påverkas även av en växande efterfrågan på återvunnet

material. Det finns också en risk för att energikostnaderna

ökar, speciellt då efterfrågan av utsläppsfri elektricitet

förväntas öka. Förändrade förväntningar från intressenter

medför att kostnader för forskning och utveckling kan stiga.

Marknaden genomgår förändring i takt med att företag

och kunder i allt större utsträckning efterfrågar produkter

med låg klimatpåverkan, hög energieffektivitet och ökad

hållbarhet. Detta innebär främst en affärsmöjlighet för

Systemair om bolaget fortsätter ligga i framkant vad gäller

utveckling och produktion av energieffektiva ventilations-

lösningar. Inga specifika verksamhetsaktiviteter har

identifierats som är oförenliga med eller kräver betydande

åtgärder för omställning till en klimatneutral ekonomi. Inga

kritiska klimatrelaterade antaganden har gjorts i de finansiella

rapporterna.

Klimatriskanalys

[E1.SBM-3]

Systemair har utfört en klimatrelaterad riskbedömning där

både fysiska klimatrisker och övergångsrisker har analyserats.

Bedömningen omfattar såväl den egna verksamheten och

värdekedjan. Den första versionen av klimatriskanalysen

genomfördes under 2023 och har sedan kontinuerligt upp-

daterats. Den genomförda analysen har baserats på IPCC:s

”Shared Socioeconomic Pathway” (SSP). Utgångspunkten i

analysen är de två etablerade klimatscenarierna: det optimis-

tiska SSP1-2.6 och det mer pessimistiska SSP5-8.5. Dessa

scenarier bygger på både socioekonomiska utvecklingsvägar

och prognostiserade temperaturökningar. IPCC:s klimat-

scenarier SSP1-2.6 och SSP5-8.5 representerar två olika möjliga

utvecklingar beroende på framtida utsläppsnivåer. SSP1-2.6

utgår från minskade utsläpp och ett fokus på hållbarhet, vilket

beräknas leda till en global temperaturökning på mellan 1,5

och 2 grader Celsius. SSP5-8.5 bygger däremot på fortsatt

höga utsläpp och omfattande användning av fossila bränslen,

vilket kan resultera i en ökning över 4 grader och betydande

negativa konsekvenser för människa och miljö. Tidsramarna

för analysen var 2020-2040 (kort sikt), 2040-2060 (medellång

sikt) och efter 2060 (lång sikt). Analysen har tagit hjälp av flera

109

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

datakällor bland annat IPCC:s verktyg WGI Interactive Atlas

samt World Resources Institutes (WRI) verktyg Aqueduct.

Med utgångspunkt i de klimatrisker som identifierats i

analysen har Systemair, som en integrerad del av den årliga

riskhanteringsprocessen, genomfört en resiliensanalys av

bolagets strategi och affärsmodell. Riskhanteringen omfattar

i regel en tidshorisont om upp till fem år, men för resiliens-

analysen har även identifierade trender på kort, medellång och

lång sikt från klimatscenarioanalysen inkluderats.

Analysen av fysiska klimatrisker fokuserade huvudsakligen på

Systemairs egen verksamhet. En mer omfattande analys av

leverantörer samt den nedströms värdekedjan är planerad till

kommande perioder. De mest betydande riskerna i den egna

verksamheten identifierades till extrema väderhändelser,

vilka kan resultera i materiella skador, produktionsstopp eller

arbetsmiljörisker för medarbetare inom Systemair.

Övergångsriskerna omfattar hela värdekedjan. De

huvudsakliga övergångsriskerna består av ökade material-

och energikostnader, högre utgifter relaterade till skärpta

regulatoriska krav samt anpassade förväntningar från kunder

och övriga intressenter.

Resiliensanalysen visar att Systemairs strategi och affärs-

modell uppvisar hög anpassningsförmåga till de förändringar

som förväntas i samband med klimatförändringar och

omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Centrala inslag

i affärsmodellen är kontinuerlig optimering av produkters

energianvändning och ett tydligt fokus på att öka energi-

effektiviteten i den egna verksamheten. Dessutom prioriteras

minskad användning av fossila bränslen i såväl produktion som

inköp av elektricitet. Analysen bekräftar att dessa insatser

stärker motståndskraften mot identifierade fysiska och

övergångsrelaterade klimatrisker, såsom ökade regulatoriska

krav och förändrade marknadsförutsättningar. Mot bakgrund

av globala klimatscenarier bedöms efterfrågan på energi-

effektiva ventilationsprodukter öka, vilket skapar ytterligare

möjligheter för Systemair att bidra till och dra nytta av

utvecklingen mot en mer hållbar och klimatneutral ekonomi.

Omställningsplan

[E1-1]

Systemair har två omställningsplaner, en för scope 1 och 2 samt

en för scope 3, innehållande de viktigaste åtgärderna för att

utsläpp ska minska i tillräcklig takt för att nå det kortsiktiga

utsläppsmålet år 2030/31, godkänt av Science Based Targets

initiatives (SBTi). Det kortsiktiga utsläppsmålet innebär att

Systemair ska minska sina absoluta utsläpp i scope 1 och 2

med 42 procent till räkenskapsåret 2030/31. Därtill ska de

absoluta utsläppen i scope 3 kategori 11 ”Användning av

sålda produkter” reduceras med 25 procent under samma

tidsperiod. Systemairs kortsiktiga utsläppsmål har tagits fram i

enlighet med SBTi:s metodik och kriterier för att begränsa den

globala uppvärmningen till 1,5 °C. Alla mål har år 2023/24 som

basår. Scope 1 och 2 behandlas separat från scope 3 eftersom

det innefattar hela värdekedjan utanför Systemairs direkta

påverkan, även om scope 2 är indirekta utsläpp har Systemair

större möjlighet att påverka eftersom det är företaget som

nyttjar den levererade energin. Se avsnitt E1-4 på sidan 113

samt avsnitt E1-6 på sidan 115 för en utförligare kvantifiering

av utsläppsminskningarna. Både det kortsiktiga och det

långsiktiga utsläppsmålet har godkänts av Science Based

Targets initiative (SBTi). Båda Systemairs omställningsplaner

har godkänts av Systemairs ledning.

Systemairs nuvarande strategi och affärsmodell är redan

väl anpassade till de krav som en klimatneutral ekonomi

ställer. Därför bedöms det inte finnas något behov av

större förändringar eller justeringar av vare sig strategi eller

affärsmodell för att uppnå kompatibilitet med en klimatneutral

ekonomi. Omställningsplanerna ligger i linje med Systemairs

strategi, då de omfattar åtgärder för att tillhandahålla energi-

effektiva produkter och en effektiv produktionsverksamhet.

De identifierade åtgärderna är i linje med Systemairs

hållbarhetsstrategi och har sedan tidigare påbörjats då de är

en central del i hur Systemair arbetar med utsläppsreduktion

inom scope 1 och 2. För scope 3 är det kortsiktiga utsläpps-

målet satt på kategori 11, Användning av sålda produkter,

eftersom det estimeras stå för 97 procent (2023/24) av

Systemairs totala utsläpp. Storleken på dessa utsläpp beror

på att de flesta av Systemairs produkter använder energi,

oftast elektricitet, vid användning av produkterna. Eftersom

beräkningen ska göras utifrån produkternas antagna

medellivslängd ger det en stor energianvändning. Systemair

säljer produkter globalt och i flera länder med hög andel fossil

elproduktion vilket ger en hög utsläppsfaktor (kg CO

e / kWh)

som i sin tur appliceras på den estimerade energianvändningen

för att beräkna utsläpp.

110

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Scope 1 och 2 med målet att minska absoluta utsläpp med 42 procent år 2030/31,

med 2023/24 som basår

Aktivitet Status Kostnader Mål

Minska den fossilbaserade uppvärmningen av våra fastigheter

Flera av Systemairs produktionsanläggningar använder naturgas

som energikälla för uppvärmning. Där det är möjligt och ekonomiskt

försvarbart kommer Systemair att konvertera till andra fossilfria

lösningar, t.ex. värmepumpslösning driven av utsläppsfri el.

Sedan basåret 2023/24 har åtgärder genomförts för att minska

användningen av naturgas. Störst påverkan hade flytten av Menergas

produktion från Tyskland till Slovenien samt en uppgradering av

lackanläggningen i Koolair. Utfallet för i år var en minskning med

4 % gentemot år 2024/25. I förhållande till basåret har förbrukningen

minskat med 1 %.

Systemair planerar för utbyte av värmesystem och framtida

investeringar är under utredning där både kostnad- och möjlig

utsläppsminskning finns med som bedömningsparametrar. Ytterligare

investeringarna och produktionsoptimering kommer att behövas för

att nå 2030/31 målet.

Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 1 och målet att minska

utsläpp från naturgas med 15 % år 2030/31 jämfört 2023/24.

Öka andelen eldrivna företagsbilar

I de länder där det finns en infrastruktur på plats för elbilsladdning

och att det är ekonomiskt försvarbart kommer Systemair att gradvis

elektrifiera fordonsflottan.

Under 2024/25 implementerades ett mätetal för antal elbilar i

koncernen. Utfall för 2024/25 var att 13 % av fordonsflottan bestod

av elbilar och utfallet för i år 17 %. Utsläpp från fordon minskade med

6 % under året och med 14 % sedan basåret.

Totalkostnaden för en elbil jämfört en fossildriven beror på körsträcka

under nyttjandeperioden. För Systemair bedöms totalkostnaden för

en elbil jämfört en fossildriven vara likvärdig och bilar kommer att

bytas ut i takt med att leasingkontrakt löper ut.

Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 1 och målet är att minska

utsläpp från fordon med 40 % år 2030/31.

Öka andelen egenproducerad el från solcellsanläggningar

Minska utsläppen genom att ersätta el köpt från det allmänna elnätet

med solenergi producerad på våra egna fastigheter.

Systemair producerade 2025/26 el från solcellsanläggningar

motsvarande 3 209 278 kWh, vilket motsvarade 9 % av det

totala elbehovet under året. Totalt uppskattas investeringar i

solcellsanläggningar bidragit till att undvika utsläpp på 2689 ton CO

sedan basåret.

Systemair har hittills solcellsanläggningar i Belgien, Malaysia,

Slovakien, Tyskland, Portugal, Turkiet, Litauen och Indien. Framtida

investeringar är under utredning där både kostnad- och möjlig

utsläppsminskning finns med som bedömningsparametrar. Ytterligare

investeringarna kommer att behövas för att nå 2030/31 målet.

Investeringarna förväntas successivt återbetala sig genom lägre

elkostnader.

Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 2 genom att investera i

solcellsanläggningar, målet är att minska utsläpp från el med 60 %

2030/31 jämfört basår 2023/24.

Minska utsläpp från el genom aktivt val av el som är utsläppsfri

Minskade utsläpp från köpt el genom att aktivt välja elkontrakt med

utsläppsfri el, alternativt köpa certifierad el som är utsläppsfri.

Systemair köpte 2025/26 utsläppsfri el för 9 875 126 kWh

motsvarande 31 % av det totala köpta elbehovet under året. Utfallet

i år gentemot basåret för marknadsbaserad el visar en minskning av

utsläppen med 9 %.

Att aktivt välja utsläppsfri el innebär inga ökade kapitalutgifter,

men ökade driftsutgifter. Systemair kommer att prioritera solcells-

investeringar där möjligt och köpa utsläppsfri el i den mängd som

krävs för att möta utsläppsmålet.

Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 2 och används för att nå

målet för utsläppsminskning inom scope 2 för el på 60 %. Solcells-

investeringar prioriteras och eventuell ytterligare utsläppsfri el köps

för att nå upp till målet.

Öka energieffektiviteten i våra produktionsanläggningar.

Aktiviteten innefattar både optimering av befintlig utrustning

och förbättring av fastigheter. Samt optimering av Systemairs

produktionsapparat överlag.

Sedan basåret har flera mindre och större förbättringar av

produktionsutrustning och fastigheter. Den största förbättringen

kommer från produktionsflytten av Menerga, från Tyskland till den

befintliga anläggning i Maribor, Slovenien. Under året har även

flera tak bytts som minskar energibehovet. Energieffektiviteten för

Systemairs produktion förbättrades med 4 % under 2025/26.

Energieffektiviseringsåtgärder är oftast en del av andra förbättrings-

åtgärder, som nya maskiner eller optimering av produktions-

apparaten. Ytterligare kostnader för specifikt energieffektivisering

bedöms som låga.

Aktiviteten minskar utsläpp inom scope 1 och 2. Målet är att förbättra

energieffektiviteten i Systemairs produktionsanläggningar med 5 %

varje år.

Scope 3, Användning av sålda produkter, med målet att minska absoluta utsläpp

med 25 procent år 2030/31, med 2023/24 som basår

Aktivitet Status Kostnader Mål

Energieffektivare produkter

Systemair har ett brett sortiment inom ventilation och marknads-

för även produkter för värme och kyla. En stor del av produkterna

använder energi i drift, oftast elektricitet. Eftersom produkterna har

lång livslängd gör det att produkternas estimerade energianvändning

är stor. Det visar på vikten av att kontinuerligt utveckla mer energi-

effektiva produkter.

Flera aktiviteter är pågående för att minska energibehovet som

produkterna behöver i drift. Det är dels drivet av Systemairs

egna ambitioner att utveckla energieffektiva produkter samt av

förordningar som Ecodesign for Sustainable Products Regulation

(ESPR).

Inga ytterligare kostnader uppstår utan är en del av Systemairs redan

befintliga produktutvecklingskostnader.

Det finns inget etablerat mätsätt för energieffektiviteten av alla

Systemairs produkter. Bedömningen är att mer energieffektiva

produkter kommer att bidra med cirka 10 procentenheter av de totalt

25 % som hela målet utgör för 2030/31.

Den globala elmarknadens omställning till elproduktion med lägre

utsläpp

För att den globala uppvärmningen ska hållas på en hanterlig nivå har

de flesta länder i världen åtagit sig att minska sina utsläpp genom så

kallade NDC (Nationally Determined Contributions). I tillägg finns EU:s

klimatlag, "Fit for 55" som anger att EU ska minska sina nettoutsläpp

med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp.

Systemair kan ej påverka varje lands fullföljande av sitt åtagande att

minska sina utsläpp i tillräcklig takt.

Inga ytterligare kostnader för Systemair. För att Systemair ska klara sitt scope 3 mål till 2030/31 krävs det att

länder minskar sina utsläpp för elproduktion. Om länders NDC fullföljs

är bedömningen att det kommer att göra en skillnad på cirka 25-30

procentenheter. Eftersom varje lands åtagande inte kan garanteras är

det totala scope 3 målet för 2030/31 satt på en lägre nivå, 25 %.

111

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Långsiktigt utsläppsmål och nettonollutsläpp

Systemair ska på lång sikt minska sina absoluta scope 1, 2 och

3 utsläpp med 90 procent och nå nettonollutsläpp senast

räkenskapsåret 2050/51. Omställningsplanen på lång sikt

innefattar samma aktiviteter som för de kortsiktiga, Systemair

ser även ökat samarbete med leverantörer som viktigt på lång

sikt för att finna lösningar som minskar utsläpp från scope

3 och kategori 1, Inköpt material. Systemair är beroende av

att varje land tar sitt ansvar och minskar utsläpp för främst

elproduktion, men även övriga utsläpp, i tillräckligt snabb takt.

Teknikutveckling för att tillverka material med mycket låga

eller inga växthusgasutsläpp, samt en mognande marknad

för mer resurseffektiva lösningar och affärsupplägg kommer

också att vara en viktig del i att minska utsläppen.

Under räkenskapsåret har Systemair investerat 1,7 MSEK

(capex) kopplade till genomförandet av koncernens

omställningsplan, denna investering har gått till inköp av

solceller i Indien, sedan 2022 har Systemair investerat

26,5 MSEK i inköp av solceller. De ökade operationella

kostnaderna för inköp av utsläppsfri el har bedömts som

icke-materiella. Framåt bedömer Systemair att både

investeringsutgifter (capex) och driftkostnader (opex) kommer

att öka i takt med att aktiviteter genomförs i omställnings-

planen. Enligt EU-taxonomin uppgår de taxonomiomfattande

kapitalutgifterna till 151 MSEK samt de taxonomiförenliga till

116 MSEK, båda kopplade till omställningsplanen för scope

1 och 2 när det kommer till de ekonomiska aktiviteterna 7.3.

till 7.6., se sidan 128 för mer information. Skillnaden, där

taxonomiförenlig capex är lägre, förklaras av de tekniska

kraven i taxonomin. Utanför taxonomin inkluderas även

investeringar i åtgärder som inte fullt ut lever upp till de

tekniska kraven, men som ändå bidrar till exempelvis ökad

energieffektivitet. Totala investeringar i anläggningstillgångar

redovisas i not 16 på sidan 73 i den finansiella rapporten.

I nuläget utgörs beskrivningen av kostnader i omställnings-

planen huvudsakligen av kvalitativa bedömningar. Under

det kommande finansiella året planeras en kvantifiering

av de monetära resurser som krävs för genomförandet av

omställningsplanen och övriga klimatrelaterade åtgärder.

Systemairs omställningsplan inom scope 3 har en koppling till

den taxonomiförenliga omsättningen enligt EU-taxonomin, då

denna i huvudsak styrs av hur energieffektiva produkterna är

vilket också är det som delvis påverkar utsläppen inom scope

3. Det är främst löpande kostnader (opex) inom produkt-

utvecklingen som syftar till detta, dessa är redan en del av

Systemairs befintliga produktutvecklingskostnader och går

inte att urskilja separat.

För de utsläpp som inte kan elimineras kommer Systemair att

välja lämpliga och effektiva neutraliseringsåtgärder. Gällande

så kallade inlåsta växthusgasutsläpp finns de kortsiktigt inom

scope 1 och 2 främst i byggnadsinfrastrukturen av både ägda

och hyrda fastigheter där konvertering till fossilfria alternativ

de närmsta 5 åren inte är aktuell. Kortsiktigt finns det även

inlåsta växthusgasutsläpp i fordonsflottan i de länder där en

omställning till eldrivna fordon går långsamt. Långsiktigt är de

inlåsta växthusgasutsläppen främst kopplade till scope 3 och

varje lands elproduktionsmix och hur fort en omställning till

fossilfrienergi går, en faktor som Systemair inte kan påverka.

Systemair är inte uteslutet från EU-referensvärdena för

anpassning till Parisavtalet.

Policyer relaterade till klimatförändringar

[E1-2]

Systemair har fyra koncernövergripande policyer som

innehåller viktiga aspekter för klimatförändringar:

Uppförandekoden, Policyn för miljö, Policyn för hållbara

produkter och Policyn för riskhantering. De tre förstnämnda

policyerna finns tillgängliga både på group.systemair.com och

på Systemairs intranät, medan policyn för riskhantering enbart

finns tillgänglig på intranätet.

Systemairs uppförandekod

Uppförandekoden utgör en koncerngemensam policy

som fastställer regler och ger vägledning för ett etiskt och

ansvarsfullt beteende. Den är baserad på UN Global Compacts

tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö

och antikorruption, tillsammans med OECD:s riktlinjer för

multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter samt ILO:s åtta grundläggande

konventioner. Uppförandekoden gäller för alla dotterbolag

och anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs

styrelse. Koncernledningen har det övergripande ansvaret

för att säkerställa att uppförandekoden efterlevs inom

hela koncernen. Det operativa ansvaret ligger hos den

lokala ledningen, som ska implementera och följa upp att

uppförandekoden följs i den dagliga verksamheten.

Uppförandekoden omfattar ett flertal områden som är

centrala för Systemairs verksamhet och inkluderar även ett

särskilt avsnitt som behandlar miljö- och klimatfrågor, och hur

Systemair som företag ska agera för att minska sin påverkan

på klimatförändringar, i enlighet med princip 7-9 av UN Global

Compacts 10 principer.

Det är specifikt följande miljöämnen som tas upp:

Æ Systemair följer tillämpliga lagar och förordningar

rörande sin verksamhet och produkter för att säkerställa

miljöefterlevnad.

Æ Systemair har en försiktighetsstrategi i miljöfrågor och ser

till att utvärdera effekterna av affärsbeslut.

Æ Systemair är medvetet om den miljö- och klimatpåverkan

som dess verksamhet har och ser till att integrera och

utvärdera relevanta aspekter i affärsplanering och

beslutsfattande.

Æ Systemair väljer miljövänlig teknik för att minimera avfall,

utsläpp och föroreningar.

Policy för miljö

Koncernens policy för miljö omfattar klimatfrågor samt andra

miljörelaterade områden, och täcker främst Systemairs egen

verksamhet. Director Group Manufacturing ansvarar för miljö-

policyns innehåll samt efterlevnad, medan den lokala ledningen

har det operativa ansvaret för att säkerställa att Systemairs

verksamheter följer policyn och kontinuerligt övervakar

efterlevnaden. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda

inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President

Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.

Policyn behandlar frågor inom ingående material, produktions-

processer och avfall för att höja resursutnyttjandet som i

sin tur ger lägre växthusgasutsläpp i värdekedjan. Det finns

ett dedikerat avsnitt för energieffektivisering och utsläpps-

minskning innehållande att dotterbolag i koncernens ska över-

vaka och rapportera sin energianvändning och kontinuerligt

se över hur den kan minskas. Specifikt för utsläpp inom scope

1 och 2 ska dotterbolagen rapportera tillhörande energi-

användning och ha en förståelse för vilka utsläpp de har, samt

kontinuerligt se över hur deras utsläpp kan minskas.

Policy för hållbara produkter

Systemair har en koncernövergripande policy för hur

hållbarhetsaspekter ska integreras i produktutvecklings-

processen. Policyn har ett livscykelperspektiv och

beskriver hur produkter ska utvecklas från den tidiga

produktutvecklingsfasen till slutskedet av livscykeln. Policyn

gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och

112

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

har godkänts av Vice President Products & Technologies

som är med i koncernledningen. Produktområdeschefer

och produktchefer ansvarar för att implementera policyn

inom respektive produktområden och produktgrupper.

Produktutvecklingsingenjörer ansvarar för det praktiska

genomförandet i produktutvecklingsprojekt. Den lokala

ledningen ansvarar för att främja denna policy och skapa

de nödvändiga förutsättningarna för att följa och övervaka

efterlevnaden.

De aspekter i policyn som främst bidrar till att minska växt-

husgasutsläpp handlar om att förbättra energieffektiviteten i

de färdiga produkterna. Designen och tekniska lösningar som

påverkar driftsfasen ska noggrant utvärderas för att möjlig-

göra energieffektiv drift, eftersom användningsfasen ofta har

den största påverkan på produktens totala energiförbrukning.

En lägre energianvändning i drift leder i sin tur till minskade

växthusgasutsläpp, beroende på utsläppsfaktorn för den el

som används.

Policyn omfattar även andra aspekter, såsom materialval

i designfasen, där materialen ska utvärderas utifrån sitt

koldioxidavtryck. Den ställer också krav på att produktdesignen

ska ta hänsyn till produktionsprocessen, med målsättningen

att minimera materialspill och reducera energibehovet vid

tillverkning.

Policy för riskhantering

Systemairs riskhanteringspolicy utgör ett koncernövergripande

ramverk för att identifiera, bedöma, minska och övervaka

risker i verksamheten. Policyn omfattar strategiska, finansiella

och operationella risker samt frågor kopplade till affärsetik.

Detta inkluderar även risker som uppstår både uppströms

i leverantörskedjor och nedströms i värdekedjan. Policyn

gäller alla dotterbolag och anställda inom koncernen och är

fastställd av styrelsen. Systemairs koncern VD ansvarar för

policyinnehållet och för att säkerställa att den kommuniceras,

implementeras och kontinuerligt upprätthålls i organisationen.

Revisionsutskottet övervakar koncernens riskhantering, medan

VD, koncernledning och funktionschefer ansvarar för det

operativa arbetet inom riskramverket.

Riskhanteringspolicyn innefattar även de strategiska

och operationella risker som klimatförändringar och

klimatanpassning kan medföra för Systemair, exempelvis

påverkan på leveranskedjor, produktion, marknadsbehov och

regulatoriska krav.

Åtgärder relaterade till klimatförändringar

[E1-3]

Systemair arbetar kontinuerligt med att minska sina utsläpp

inom den egna verksamheten, bland annat genom att köpa

utsläppsfri el, minska användningen av fossila bränslen för

uppvärmning samt investera i solpaneler och eldrivna fordon.

Kontinuerlig energieffektivisering av produktionsprocesser och

produktionsanläggningar är ytterligare ett sätt som Systemair

arbetar med att minska scope 1 och 2 utsläpp. Systemair

arbetar aktivt med att utveckla mer energieffektiva produkter

för att minska utsläppen i scope 3 kategorin ”Användning

av sålda produkter”. Förbättrad energieffektivitet under

produktens driftsfas bidrar till utsläppsminskningar i värde-

kedjan. För ytterligare information om planerade åtgärder

hänvisas till avsnitt E1-1 på sidan 109, där en översikt över

Systemairs initiativ och framtida planer presenteras.

Inköp av utsläppsfri el har ökat, vilket minskar de marknads-

baserade utsläppen i scope 2. Andelen elbilar i fordonsflottan

ökade från 13 procent under 2024/25 till 17 procent under

2025/26, vilket också bidrar till minskade växthusgasutsläpp

jämfört motsvarande användning av diesel- och bensindrivna

fordon.

Sedan år 2023/24 har Systemairs solcellsinstallationer

bidragit till att minska växthusgasutsläppen med cirka

2 700 ton CO₂e, jämfört med utsläppsnivåerna från det lokala

elnätet, varav 1 100 ton var från 2025/26. Efter genomförda

energieffektiviseringar, investeringar i solcellsteknik samt

ökad andel inköp av el från förnybara källor och kärnkraft

har bolaget under räkenskapsåret 2025/26 minskat sina

marknadsbaserade CO₂eutsläpp från elförbrukning med

970 ton jämfört med basåret (2023/24). Gentemot utfallet

för 2024/25 har de marknadsbaserade utsläppen för el ökat

med 360 ton, främst beroende på att de marknadsbaserade

utsläppsfaktorerna ökat för de flesta länder där Systemair

har verksamhet. De redovisade utsläppsminskningarna avser

utsläpp som har justerats för förvärv och avyttringar, i enlighet

med SBTi:s krav på omräkning av basåret vid större strukturella

förändringar.

Ytterligare utsläppsminskningar förväntas framöver till följd av

planerade investeringar i energieffektivisering, elektrifiering

av fordonsflottan, utbyggnad av solenergi samt inköp av

utsläppsfri el. Dessa åtgärder bedöms sammantaget bidra till

en fortsatt betydande minskning av Systemairs växthusgas-

utsläpp, samtidigt som det minskar energiförbrukningen och

exponering mot ökade energipriser.

Under räkenskapsåret har Systemair investerat 1,7 MSEK

(capex) kopplade till genomförandet av koncernens

omställningsplan, denna investering har gått till inköp av sol-

celler i Indien, sedan 2022 har Systemair investerat 26,5 MSEK

i inköp av solceller. Enligt EU-taxonomin uppgår de taxonomi-

omfattande kapitalutgifterna till 151 MSEK samt de taxonomi-

förenliga till 116 MSEK, båda kopplade till omställningsplanen

för scope 1 och 2 när det kommer till de ekonomiska

aktiviteterna 7.3. till 7.6., se sidan 128 för mer information.

Skillnaden, där taxonomiförenlig capex är lägre, förklaras av

de tekniska kraven i taxonomin. Utanför taxonomin inkluderas

även investeringar i åtgärder som inte fullt ut lever upp till

de tekniska kraven, men som ändå bidrar till exempelvis ökad

energieffektivitet.

Totala investeringar i anläggningstillgångar redovisas i

not 16 på sidan 73 i den finansiella rapporten. För detaljer

kring vilka åtgärder som beräknas kräva monetära resurser

hänvisas till omställningsplanen i avsnitt E1-1. I nuläget utgörs

beskrivningen huvudsakligen av kvalitativa bedömningar.

Under det kommande finansiella året planeras en kvantifiering

av de monetära resurser som krävs för genomförandet av

omställningsplanen och övriga klimatrelaterade åtgärder.

Systemairs omställningsplan inom scope 3 har en koppling till

den taxonomiförenliga omsättningen enligt EU-taxonomin, då

denna i huvudsak styrs av hur energieffektiva produkterna är

vilket också är det som delvis påverkar utsläppen inom scope

3. Det är främst löpande kostnader (opex) inom produkt-

utvecklingen som syftar till detta, dessa är redan en del av

Systemairs befintliga produktutvecklingskostnader och ryms

inom befintliga resurser och går inte att urskilja separat.

Systemairs åtagande att installera solpaneler på egna

anläggningar innebär att finansiella resurser behöver avsättas,

men dessa investeringar förväntas successivt återbetala sig

genom lägre elkostnader för dotterbolagen. Om investeringar

i solceller inte bidrar tillräckligt mycket för att Systemair ska nå

sitt kortsiktiga utsläppsmål kommer andelen utsläppsfri el att

ökas, vilket skulle innebära en något högre elkostnad jämfört

med el utan specificerat ursprung. De operativa kostnaderna

för inköp av utsläppsfri el bedöms för närvarande vara av icke

materiell karaktär och har därför inte kvantifierats närmare.

Denna bedömning kan dock komma att omprövas i takt med

att pris och tillgänglighet utvecklas för inköp av utsläppsfri el.

113

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Mål relaterade till klimatförändringar

[E1-4]

Systemair har, i enlighet med sin miljöpolicy och uppförandekod, åtagit sig att kontinuerligt minska

koncernens växthusgasutsläpp. Systemair har fastställt två absoluta utsläppsminskningsmål i linje

med Parisavtalets 1,5°C-ambition. Målen omfattar både utsläppen från den egna verksamheten

och utsläppen i den nedströms värdekedjan, där användningen av de sålda produkterna utgör

en central kategori. Användningsfasen står för 97 procent av Systemairs scope 3 utsläpp under

basåret, vilket är anledningen till att målet är satt på denna kategori.

Systemair har fastställda mål kopplade till utsläppsminskning, omställningsplanen och den

övergripande strategin har utformats så att även energianvändning och klimatanpassnings-

åtgärder ingår för att främja måluppfyllelse. I omställningsplanen inkluderas således initiativ

relaterade till energiförbrukning och anpassning till förändrade klimatförhållanden, då påverkans-

faktorerna bedöms vara av betydelse för både utsläppsminskning, effektiv energianvändning samt

klimatanpassning, i enlighet med scenarioanalyser presenterade i klimatriskanalysen. Ambitionen

är att energianvändningen inom den egna verksamheten ska minskas och att andelen egen-

producerad solel successivt ökas, vilket förväntas minska exponering mot eventuellt stigande

energikostnader. Förbättrad energieffektivitet i koncernens produkter betraktas som en viktig

affärsfaktor, då både optimistiska och pessimistiska klimatscenarier indikerar en potentiellt ökad

efterfrågan på energieffektiva lösningar till följd av högre energipriser. Några specifika mål för

ökad försäljning på grund av klimatförändringar har Systemair tillsvidare inte fastställt.

Systemair har definierat ett kortsiktigt mål som innebär minska de absoluta scope 1- och 2

utsläppen (market-based) med 42 procent, samt de absoluta scope 3 utsläppen från användningen

av sålda produkter med 25 procent till 2030/31, jämfört med basåret 2023/24. Därtill finns ett

långsiktigt mål om att uppnå nettonollutsläpp i scope 1, 2 och 3 senast år 2050/51, vilket innebär

en minskning av utsläppen med 90 procent i scope 1+2 och 90 procent av scope 3. Utsläpps-

beräkningarna har genomförts i enlighet med GHG protokollet, målet för scope 2 är satt för de

marknadsbaserade utsläppen. Utsläppsmålen har därefter satts i enlighet med Science Based

Targets initiative (SBTi), baserat på metoden absolut kontraktion och en sektorsövergripande

utsläppsbana. Systemairs mål har validerats av SBTi och omfattar samtliga växthusgaser uttryckta

i CO₂ ekvivalenter. Under räkenskapsåret 2025/26 minskade växthusgasutsläppen i scope 1 och 2

med 10 procent jämfört med basåret 2023/24. Under samma period minskade utsläppen i scope 3

med 6 procent, varav utsläppen i kategori 11, användning av sålda produkter, minskade med

7 procent jämfört med basåret.

Utsläppsmål

2023/24 (basår) 2025/26 (årets utfall) 2030/31 (kortsiktigt mål) 2050/51 (långsiktigt mål)

Utsläpp

(ton CO

Skillnad

mot basår

(%)

Utsläpp

(ton CO

Skillnad

mot basår

(%)

Utsläpp

(ton CO

Skillnad

mot basår

(%)

Utsläpp

(ton CO

Skillnad

mot basår

(%)

Scope 1 och 2

(market-based)

18 287 0% 16 503 -10% 10 606 -42% 1 829 -90%

Scope 3 -

Användning av

sålda produkter

9 508 315 0% 8 859 555 -7% 7 131 236 -25%

Scope 3 9 766 524 0% 9 156 084 -6% 976 652 -90%

Systemair har även fastställt ett mål att årligen öka energieffektiviteten i produktionen med

5 procent. Målet syftar även till att bidra till minskade utsläpp. Energieffektiviteten beräknas

genom att dividera den totala energianvändningen i Systemairs producerande bolag med den

genomsnittliga produktionsytan i kvadratmeter under året. Utfallet för i år är en förbättring på

4 procent.

Energieffektiv produktion 2023/24 2024/25 2025/26 Mål

Energieffektivitet produktion (kWh/m

) 116 115 110

Skillnad gentemot föregående år -1% -4% -5% per år

Eftersom Systemair är en växande koncern som genomför både förvärv och avyttringar, räknas

basårets utsläpp om vid förändringar som påverkar scope 1 och 2 eller scope 3-utsläpp med fem

procent eller mer, i enlighet med SBTi:s riktlinjer. Under året har basåret därför justerats med

anledning av förvärvet av Nadi Airtechnics, genom att deras historiska utsläpp inkluderats för

att säkerställa att målnivåerna är representativa. De utsläpp som rapporteras inom ramen för

målen inkluderar även företag som inte ingick i koncernen under 2023/24, eftersom dessa läggs

till retroaktivt i samband med omräkningen av basåret. Målnivåerna uttrycks fortsatt som samma

procentuella reduktion, men de absoluta CO₂e mängderna påverkas av justeringen.

I E1-6 redovisas de faktiska utsläpp som Systemair haft under respektive år, baserat på de bolag

som ägdes eller kontrollerades av koncernen under perioden. Det innebär att utsläppen från

dotterbolagen PHEM Engineering och Nadi Airtechnics inte är medräknade för 2023/24 i E1-6,

eftersom Systemair inte ägde dessa bolag under det året.

För att nå de långsiktiga målen inom scope 3 är Systemair beroende av en global omställning mot

en renare elproduktion, med minskad användning av fossila bränslen och en ökad andel utsläpps-

fri el. Om världens länder når sina nationellt fastställda bidrag (NDC) under FN:s klimatkonvention

bedömer Systemair att kort- och långsiktiga mål inom scope 3 ska kunna uppnås. De lösningar och

teknologier som finns tillgängliga på marknaden idag räcker för att Systemair ska kunna uppnå

målen.

Systemair kommer att använda följande centrala åtgärder (decarbonisation levers) för att minska

utsläppen inom scope 1 och 2:

De påverkansfaktorer som Systemair utgår ifrån för att nå sina utsläppsmål är listade i

tabellen nedan. Där kvantifieras även, baserat på uppskattningar, hur stor andel av de totala

utsläppsminskningarna som kan tillskrivas respektive faktor för målet till 2030/31.

Uppskattade utsläppsminskningar

per påverkansfaktor

2023/24 2030/31

Energianvändning

(MWh)

Andel av total (%) Energianvändning

(MWh)

Andel av total (%)

Utsläpp (Scope 1 och 2) 18 287 0% -7 680 -42%

Minska fossilbaserad uppvärmning av

våra fastigheter

2 801 -420 -15%

Eldriven fordonsflotta 3 992 -1 597 -40%

Inköp av utsläppsfri elektricitet och

egenproducerad solel

10 490 -6 294 -60%

Utsläpp (Scope 3) 9 766 524 0,0% -2 441 631 -25%

Energieffektivare produkter 9 508 315 -950 832 -10%

Global omställning till elproduktion

med lägre utsläpp

9 508 315 -2 377 079 -25%

114

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Systemair har sedan tidigare ett mål att halvera sin utsläppsintensitet som motsvarar de

totala utsläppen i scope 1 och 2 i relation till Kostnad för Sålda Varor (KSV). I detta mätetal tas

eventuella avyttrade verksamheter bort både vad gäller utsläpp och KSV. På samma sätt läggs

eventuella förvärvade verksamheter till. Detta gäller för alla år som redovisas. Eftersom historiska

utsläpp har uppdaterats påverkar även det de historiska värdena. Systemair avser att avveckla

detta mål eftersom det absoluta utsläppsmålet även är satt på scope 1 och 2 med samma slutår

2030/31.

Utsläppsintensitet - Kostnad

sålda varor (KSV) 2019/20 2020/21 2021/22 2022/23 2023/24 2024/25 2025/26

2030/31

(mål år)

Utsläppsintensitet KSV

(ton CO

e/MSEK)

3,29 3,34 3,11 2,47 2,24 2,09 2,08 1,65

Skillnad gentemot basår 0% 2% -6% -25% -32% -36% -37% -50%

Energianvändning

[E1-5]

Systemair samlar in energidata från dotterbolagen på kvartalsbasis. Uppgifterna baseras på

leverantörsfakturor, mätaravläsningar eller andra tillförlitliga källor. Denna metod säkerställer en

konsekvent och verifierbar rapportering av energianvändning i hela koncernen.

För att säkerställa en så korrekt och transparent redovisning som möjligt av energianvändningen

har Systemair i första hand strävat efter att använda primär data gällande ursprunget för den

elektricitet och fjärrvärme som förbrukats. Det innebär att, där det varit möjligt, specifik informa-

tion inhämtats från dotterbolagen alternativt från energileverantörer om produktionsmixen.

I de fall där primärdata inte varit tillgänglig har energianvändningen för elektricitet och fjärr-

värme klassificerats som fossilbaserad, i enlighet med den försiktighetsprincip som anges i ESRS.

Detta innebär sannolikt att Systemair använder mer förnybar och kärnkraftsbaserad el än vad

som framgår av tabellen nedan, och att andelen el från fossila källor därmed är lägre än vad som

anges. Systemair arbetar aktivt för att öka tillgången till leverantörsspecifik produktionsmix och

utsläppsfaktorer, vilket i framtiden kommer att förbättra datans tillförlitlighet ytterligare.

Under räkenskapsåret 2025/26 har den totala energianvändningen ökat med cirka 3 400 MWh

jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på förvärvet av Nadi Airtechnics.

Energianvändning

2025/26 2024/25 2023/24

Energi-

användning

(MWh)

Andel av total

(%)

Energi-

användning

(MWh)

Andel av total

(%)

Energi-

användning

(MWh)

Andel av total

(%)

Energianvändning från

bränslen

29 645 43% 30 514 46% 31 669 46%

Kol och kolprodukter 0 0% 0 0% 0 0%

Råolja och oljebaserade

produkter

16 124 23% 16 413 25% 17 738 26%

Naturgas 13 521 19% 14 101 21% 13 931 20%

Övriga fossila bränslen 0 0% 0 0% 0 0%

Förnybara bränslen 0 0% 0 0% 0 0%

Elektricitet 35 769 51% 31 528 48% 31 815 46%

Inköpt el från förnybara

källor

7 686 11% 9 120 14% N/A 0%

Inköpt el från kärnkraft 7 446 11% 3 040 5% N/A 0%

Inköpt el från okända/

fossila källor

17 428 25% 16 531 25% N/A 0%

Egenproducerad el från

förnybara källor

3 209 5% 2 837 4% 1 579 2%

Fjärrvärme 4 159 6% 4 121 6% 5 054 7%

Förnybara källor 1 729 2% 1 750 3% 2 262 3%

Okända/Fossila källor 2 430 3% 2 371 4% 2 791 4%

Total fossil

energianvändning

49 503 71% 49 416 75% N/A

Total energianvändning

kärnkraft

7 446 11% 3 040 5% N/A

Total förnybar

energianvändning

12 625 18% 13 707 21% N/A

Total energianvändning 69 574 100% 66 163 100% 68 538

Under posten elektricitet i tabellen ovan ingår även såld el i sammanställningen. Detta sker

när solcellsanläggningar har genererat mer el än vad den egna verksamheten förbrukat.

Nedanstående tabell visar den totala mängden egenproducerad förnybar el samt den del av elen

som har sålts vidare. Försäljningen motsvarar 573 MWh, vilket innebär att den faktiska energi-

användningen för Systemair uppgick till 69 000 MWh under räkenskapsåret 2025/26.

Egenproducerad förnybar elektricitet 2025/26 2024/25

Egenproducerad förnybar elektricitet (MWh) 3 209 2 837

Såld egenproducerad förnybar elektricitet (MWh) 573 272

Använd egenproducerad förnybar elektricitet (MWh) 2 636 2 565

Systemair klassificeras som ett företag verksamt inom sektorer med hög klimatpåverkan enligt

europeisk lagstiftning. Nettoomsättningen som redovisas i nedanstående tabell överensstämmer

med den uppgift som återfinns i den finansiella rapporten, se sidan 54.

Energiintensitet 2025/26 2024/25 2023/24

Total energianvändning (MWh) 69 574 66 163 68 538

Nettoomsättning 12 503 12 301 12 257

Energiintensitet (MWh/MSEK) 5,6 5,4 5,6

115

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Utsläpp av växthusgaser

[E1-6]

Systemair beräknar växthusgasutsläpp enligt vägledningen

från GHG-protokollet samt Science Based Targets initiative

(SBTi), där utsläppen redovisas i koldioxidekvivalenter (CO₂e).

För att beräkna utsläppen används både platsbaserad och

marknadsbaserad metod i enlighet med GHG-protokollets

riktlinjer. De emissionsfaktorer som används hämtas och

uppdateras från trovärdiga databaser, vilket säkerställer att

rapporteringen bygger på aktuella och kvalitetssäkrade data.

De redovisade utsläppen i E1-6 speglar nivåerna för respektive

år, och eventuella företagsförvärv eller avyttringar som skett i

efterhand påverkar inte dessa siffror. I avsnitt E1-4 för klimat-

mål räknas basåret om ifall strukturella förändringar lett till att

det är mer än 5 procents förändring i scope 1 och 2 eller scope

3, enligt SBTi:s riktlinjer för att anpassa utsläppsmålen, i denna

sektion inkluderas därmed även Nadi Airtechnics och PHEM

Engineering i den historiska datan. Utsläppen i detta avsnitt,

E1-6, omfattar endast företag under operativ kontroll under

respektive redovisningsår. Systemairs verksamhet omfattas

inte av EU:s system för handel med utsläppsrätter eller andra

liknande system. Andelen scope 1-utsläpp som omfattas av

reglerade utsläppshandelssystem uppgår därför till 0 procent.

Systemair använder 24 procent inköpt förnybar el. Andelen

förnybar el som köps in grundas huvudsakligen på paket-

lösningar (bundled) i form av elhandelsavtal med tillhöran-

de ursprungsgarantier. För närvarande sker inget inköp av

fristående avtalsinstrument (unbundled).

Andel av avtalsenliga instrument som används för köp av

förnybar elektricitet (% av totala elinköp) 2025/26

Paketerade instrument 24%

Fristående instrument 0%

Scope 1

Systemairs dotterbolag rapporterar kvartalsvis energi-

användningen för aktuell period, där informationen hämtas

från leverantörsfakturor samt mätaravläsningar. Siffrorna

omfattar bränsleförbrukning i lokaler och bränsleförbrukning

från fordonsflottan. Utsläppen beräknas därefter med

emissionsfaktorer enligt DEFRA.

Osäkerheten i scope 1-beräkningarna är generellt låg, men

det kan förekomma att leverantörer justerar data i efterhand.

Dessa förändringar är ovanliga och bedöms inte ha någon

större påverkan på det slutliga resultatet. Vid beräkningarna

används uteslutande emissionsfaktorer från DEFRA. Det är

möjligt att mer specifika emissionsfaktorer, till exempel för

bensin eller diesel, skulle kunna påverka utsläppsnivåerna

beroende på andelen biobränsle i bränslet. Sammanfattnings-

vis bedöms dock eventuella skillnader vara marginella och inte

ha någon signifikant inverkan på rapporteringen.

Utsläppen i scope 1 minskade med cirka 300 ton under året

jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av lägre

användning av naturgas, men även av minskad förbrukning av

fossila drivmedel till följd av en ökad andel elektriska fordon.

Scope 2

Scope 2 innefattar utsläpp som är kopplade till inköpt

elektricitet och fjärrvärme. Dotterbolagens förbrukning

rapporteras varje kvartal och bygger huvudsakligen på

uppgifter från leverantörer och fakturor. Vid tillämpning av

den marknadsbaserade metoden används elcertifikat eller

leverantörsspecifika emissionsfaktorer om sådana finns

tillgängliga; annars tillämpas emissionsfaktorer för den

marknadsbaserade metoden från exempelvis AIB (Association

of Issuing Bodies) eller IEA (International Energy Agency). För

den platsbaserade metoden används emissionsfaktorer från

databaser såsom AIB. Gällande fjärrvärme används i första

hand leverantörsspecifika emissionsfaktorer, annars tillämpas

en emissionsfaktor från DEFRA.

Osäkerheten i data påverkas främst av tillgången till

leverantörsspecifika utsläppsfaktorer och elcertifikat. När

sådan information saknas används tillförlitliga databaser

som AIB och IEA för att erhålla marknads- och platsbaserade

emissionsfaktorer för elektricitet, vilket bidrar till att minska

osäkerheten i beräkningarna. Utsläppsdata för elektricitet

bedöms generellt ha en hög grad av tillförlitlighet. För fjärr-

värme tillämpas en brittisk genomsnittlig emissionsfaktor

vid avsaknad av leverantörsspecifika data, vilket innebär ett

antagande som kan slå både åt det högre och lägre hållet

jämfört med verkliga utsläpp. Eftersom endast ett begränsat

antal verksamheter använder fjärrvärme bedöms dock

denna osäkerhet ha en marginell påverkan på den totala

rapporteringen.

Utsläppen i scope 2 ökade under 2025/26 jämfört med

föregående år, både enligt location-based och market-based

metoden. Ökningen förklaras främst av förvärvet av Nadi

Airtechnics. För 2024/25 har vissa historiska justeringar gjorts

till följd av ny information från elleverantör, vilket medfört att

de redovisade utsläppen för året har minskat.

Scope 3

Scope 3 utsläpp är redovisade för Systemairs aktiviteter

uppströms och nedströms. Beräkningarna är baserade på i

första hand aktivitetsbaserad information där information

funnits tillgänglig, i andra hand utgiftsbaserad information

och i tredje hand estimat med hjälp av benchmark och andra

relevanta källor. För närvarande baseras mindre än 1 procent

av scope 3-utsläppen på primär data, alltså att den faktiska

utsläppsfaktorn inhämtats från den specifika intressenten

i värdekedjan. Systemair arbetar med att stärka tillförlitlig-

heten i rapportering av scope 3-utsläpp. Ett viktigt steg i detta

arbete är att öka andelen aktivitetsbaserad information i

beräkningarna. Genom att ersätta schablonvärden med mer

specifika data från faktiska verksamhetsaktiviteter fås en mer

korrekt bild av de indirekta utsläppen i värdekedjan. Detta

är en del av det långsiktiga arbetet för att förbättra transpa-

rensen. Systemair rapporterar inom alla scope 3 kategorier

med undantag för kategori 14, eftersom Systemair inte har

någon franchise-verksamhet.

Utsläppen inom scope 3 är ojämförligt störst för Användning

av sålda produkter, motsvarande 97 procent av de totala

utsläppen, eftersom kategori 1 endast utgör cirka 2 procent av

de totala scope 3 utsläppen, och utsläpp från molntjänster och

datacenter bara är en bråkdel av detta, bedöms dessa poster

inte vara väsentliga för Systemair. Utsläppen från användning

av sålda produkter bygger på estimat av energianvändningen

i drift under hela produkternas förväntade medellivstid, samt

utsläppsfaktorer för den elektricitet som finns i det land

som produkten har sålts i. Vilka utsläpp för el som varje land

har påverkar utfallet stort, om bara utsläppsfri el använts

som utsläppsfaktor blir utsläppen noll. Flera av Systemairs

produkter minskar energibehovet för andra kyl- och värme-

produkter i en byggnad, denna besparing är betydande och

motsvarar oftast en större energimängd än den som produkt-

erna i fråga själva förbrukar. I scope 3 får denna besparing ej

tillgodoräknas och således ingår inte dessa besparingar och

undvikna utsläpp i redovisningen för scope 3 utsläpp.

Totalt sett har Systemairs scope 3 utsläpp minskat jämfört

föregående år. Det beror främst på att location-based

utsläppsfaktorer i de länder som Systemairs produkter säljs

minskat i de flesta fall och det påverkar också utsläppen i

kategori 11, användning av sålda produkter.

116

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Scope 3 kategori Metod för uträkning Osäkerhet i utfall

Kategori 1, inköpta varor och tjänster Utsläppen har beräknats genom att använda relevanta inköpsdata. Majoriteten av den relevanta inköpsdatan

är på artikelnivå i Systemairs affärssystem. För inköpt metall där vikt registrerats i systemet har vikten

använts tillsammans med lämplig utsläppsfaktor. För resterande data har inköpsutgifterna använts som bas

för att räkna ut utsläppen, där utsläppsfaktorn valts baserats på grupperingen av typ av vara eller tjänst. För

den inköpsdata som inte finns i affärssystemet har utgiftskategorier använts motsvarande de kategorier som

finns i affärssystemet och på sätt har lämplig utsläppsfaktor valts för att kvantifierad dessa utsläpp.

Bara generella utsläppsfaktorer används, innebärande att leverantörsspecifika utsläppsfaktorer skulle kunna

skilja sig från de generella. Val av generell utsläppsfaktor kan inte alltid garanteras motsvara det faktiska

inköpet.

Kategori 2, kapitalvaror Utsläppen har beräknats genom att dela in kapitalinvesteringar i byggnadsrelaterat, maskinrelaterat och

verktygsrelaterat och sedan applicerat lämplig utsläppsfaktor. För en del av maskininvesteringarna har

leverantörsspecifika utsläppsfaktorer använts.

Generella utsläppsfaktorer har använts, innebärande att leverantörsspecifika utsläppsfaktorer skulle kunna

skilja sig från de generella. Val av generell utsläppsfaktor kan inte alltid garanteras motsvara det faktiska

inköpet. Osäkerheten bedöms ha liten påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

Kategori 3, bränsle- och energirelaterade

aktiviteter

Baserat på den energianvändning som rapporterats från våra dotterbolag har Systemair beräknat

Well-To-Tank samt Transmission & Distribution-utsläpp med hjälp av emissionsfaktorer från DEFRA.

Användningen av enbart emissionsfaktorer från DEFRA, i stället för lands- eller regionsspecifika faktorer för

Well-to-Tank samt överföring och distribution, medför en viss osäkerhet. Då utsläppen i denna kategori är

begränsade i relation till de totala utsläppen bedöms osäkerheten dock inte ha någon väsentlig påverkan på

totalnivån.

Kategori 4, uppströms transport och

distribution

Utsläppen för uppströmstransport baseras på logistik som köpts av Systemair. Primärdata för transporter

finns endast tillgänglig för en del av de större transportbolagen och hämtas från logistiksystemet nShift.

Resterande baseras på kostnader från respektive dotterbolag som extrapoleras med hjälp av den data som

inhämtats från logistiksystemet. Systemair betalar för fem externa lager, för vilka uppskattningar har gjorts

av utsläpp kopplade till nödvändig energianvändning samt de därav följande utsläppen.

Specifika transportutsläpp finns inte tillgängliga för alla transporter, det ger en osäkerhet i beräkningarna.

Osäkerheten bedöms ha liten påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

Kategori 5, avfallshantering Systemairs dotterbolag rapporterar kvartalsvis den mängd avfall som uppkommer, uppdelat efter

hanteringsmetod och med tydlig klassificering av avfallet som farligt eller ofarligt. Med stöd av detta

underlag har relevanta emissionsfaktorer från EPA och DEFRA valts ut för att beräkna utsläppen från

respektive avfallshanteringsmetod.

Då koncernen saknar detaljerad information om avfallets sammansättning på global nivå har det antagits att

materialfördelningen i huvudsak är likvärdig mellan bolagen. Bedömningen baseras på detaljerad data från

ett dotterbolag. Denna osäkerhet bedöms ha begränsad påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

Kategori 6, tjänsteresor Data har inhämtats genom en enkätundersökning till anställda om tjänsteresor. Då inte samtliga

medarbetare har svarat på enkäten har insamlad data extrapolerats för att omfatta alla Systemairs anställda.

Totalt angav 868 medarbetare att de hade genomfört tjänsteresor under året. Primärdata har inhämtats

avseende transportsätt och tillryggalagd sträcka. Emissionsfaktorer har hämtats från DEFRA, angivna per

passagerarkilometer för respektive huvudsakligt transportslag. De totala utsläppen från enkäten dividerades

med 868 för att beräkna ett genomsnittligt utsläpp, därefter multiplicerades med antal medarbetare som

bedöms resa i tjänsten inom Systemair. De använda emissionsfaktorerna baseras på WTW (well-to-wheel).

Eftersom information från alla anställda inte samlats in skapar det en osäkerhet i beräkningarna.

Osäkerheten bedöms ha liten påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

Kategori 7, pendling Data har inhämtats genom en enkätundersökning till anställda om pendling. Då inte samtliga medarbetare

har svarat på enkäten har insamlad data extrapolerats för att omfatta alla Systemairs anställda. Totalt

svarade 2163 medarbetare på enkäten. Primärdata har inhämtats avseende transportsätt och tillryggalagd

sträcka. Utsläppsfaktorer har hämtats från DEFRA för respektive transportslag. De totala utsläppen från

enkäten dividerades med 2163 för att beräkna ett genomsnittligt utsläpp, därefter multiplicerades med

antal medarbetare inom Systemair. De använda emissionsfaktorerna baseras på WTW (well-to-wheel).

Eftersom information från alla anställda inte samlats in skapar det en osäkerhet i beräkningarna.

Osäkerheten bedöms ha liten påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

117

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Scope 3 kategori Metod för uträkning Osäkerhet i utfall

Kategori 8, hyrda tillgångar De hyrda lokaler där Systemair separat betalar för el samt uppvärmning och/eller kylning redovisas inom

scope 1 och 2. För kategori 3.8 redovisas endast uppskattade utsläpp från de fall där el samt uppvärmning

och/eller kylning ingår i hyran och därför inte rapporteras inom scope 1 och 2. Uppskattad energianvändning

i kWh för hyrda lokaler har beräknats baserat på genomsnittlig el samt uppvärmnings- och kylenergi per

kvadratmeter. Läckageutsläpp från installerad utrustning med köldmedier har uppskattats, baserat på att två

aggregat i snitt installerats på varje kontor.

Endast estimat per kvadratmeter har använts för hyrda kontor där Systemair inte direkt betalar för el och/

eller uppvärmning vilket ger en osäkerhet i beräkningarna. Osäkerheten bedöms ha liten påverkan på

Systemairs totala scope 3 utsläpp.

Kategori 9, nedströms transport och

distribution

Utsläppen har beräknats genom en uppskattad uppdelning av samtliga transporter mellan de transporter

som köpts och direkt bekostas av Systemair och för de transporter som inte upphandlas eller bekostas av

bolaget. I kategori 9 redovisas de transporter som Systemair inte direkt betalat för.

Specifika transportutsläpp finns inte tillgängliga, det ger en osäkerhet i beräkningarna. Osäkerheten bedöms

ha liten påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

Kategori 10, bearbetning av sålda

produkter

Utsläpp som uppstår vid installation av produkter. De utsläpp som uppstår är från den el som krävs för

användning av eldrivna handverktyg (exempelvis elektrisk skruvdragare) vid installation, och det är på

denna grund som uppskattning har genomförts. En platsspecifik emissionsfaktor för el (location based)

har tillämpats för samtliga uppskattade kWh. För varje produkttyp har en uppskattad genomsnittlig

användningstid av eldrivna verktyg per installation tillämpats.

Specifik data för installation finns inte tillgänglig, det ger en osäkerhet i beräkningarna. Osäkerheten bedöms

ha liten påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

Kategori 11, användning av sålda

produkter

Systemair säljer ventilations , värme och kylningsutrustning. Ventilation utgör den största andelen av

omsättningen, medan värme och kyla står för en mindre andel men samtidigt för en betydande del av

utsläppen på grund av högt energibehov. Produktlivslängden har uppskattats till i genomsnitt 15 år

och tillämpas generellt, med vissa mindre undantag (t.ex. portabla värmefläktar med antagen livslängd

om 10 år). Beräkningarna har i största möjliga utsträckning genomförts på artikelnivå för produkter i

affärssystemet, baserat på försäljningsvolym, uppskattad användningsdata samt försäljningsland, för att

tillämpa korrekta platsspecifika emissionsfaktorer för el. För produkter som säljs utanför affärssystemet

(cirka 30 %) har ett genomsnittligt utsläpp per såld kostnadsenhet använts för extrapolering, med landsvis

fördelning baserad på det finansiella rapporteringssystem.

Kategori 11 står för ungefär 97% av Systemairs totala scope 3 utsläpp. Osäkerheter kan därför ha en relativt

stor påverkan på utsläppsberäkningarna. De största osäkerheterna är från data som inte finns i Systemairs

affärssystem samt den uppskattade användardatan, eftersom verklig användardata varierar och är beroende

på användningsbehov och andra platsspecifika egenskaper som till exempel vilket utomhusklimat som råder

där.

Kategori 12, avfallshantering av sålda

produkter

Systemairs produkterna installeras huvudsakligen i byggnader och avvecklas i de flesta fall genom reglerade

processer som varierar mellan olika länder. Stål utgör det huvudsakliga materialet sett till vikt. Behandling

vid livets slut av sålda produkter har uppskattats baserat på försäljningsdata och produkternas nettovikt

enligt affärssystemet samt ett antagande om vilka materialtyper som ingår i respektive produktgrupp. För

bolag som inte ingår i affärssystemet har den externa omsättningen använts som proxy för att säkerställa

fullständighet.

Produktspecifik data har inte använts, utan antaganden per produktgrupp för att uppskatta typ av material

det ger en osäkerhet i beräkningarna. Osäkerheten bedöms ha liten påverkan på Systemairs totala scope 3

utsläpp.

Kategori 13, uthyrda tillgångar Utsläpp hänförliga fastigheter som ägs av Systemair men hyrs ut till externa parter. Systemair äger ett fåtal

fastigheter som hyrs ut till företag utanför Systemair koncernen. Utsläppen har beräknats beroende på typ

av lokal och liknande lokaler inom Systemair för att kunna applicera lämpliga estimeringar.

Specifik data har inte samlats in vilket ger osäkerheter i beräkningarna. Osäkerheten bedöms ha liten

påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

Kategori 14, franchise Ej relevant för Systemair.

Kategori 15, investeringar Systemair har ett bolag som klassas som ett intressebolag. För det bolaget har utsläppen beräknats baserat

på estimat från Systemairs andra bolag och relevanta utsläpp.

Specifik data har inte samlats in vilket ger osäkerheter i beräkningarna. Osäkerheten bedöms ha liten

påverkan på Systemairs totala scope 3 utsläpp.

118

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Biogena utsläpp

Biogena utsläpp bedöms inte vara väsentliga för verksamheten,

vilket innebär att omfattande kartläggning av dessa utsläpp

inte prioriteras. När information om källor till biogena utsläpp

identifieras, till exempel genom inköp av bränslen, fjärrvärme

eller elektricitet, redovisas dessa utsläpp. För närvarande

redovisas inga biogena utsläpp inom scope 1. Skulle sådana

utsläpp bli aktuella framöver, kommer dessa att inkluderas i

rapporteringen. Det finns för närvarande inga planer på att

rapportera biogena utsläpp inom scope 3.

Inom scope 2 har vissa källor till biogena utsläpp identifierats.

Fjärrvärmeleverantörer som använder biomassa som bränsle

har tillhandahållit leverantörsspecifika emissionsfaktorer

för biogena CO

-utsläpp, och dessa har legat till grund för

beräkningen av de genererade biogena utsläppen.

Biogena utsläpp (ton CO

) 2025/26 2024/25 2023/24

Fjärrvärme 794 859 1 140

Under räkenskapsåret 2025/26 har de marknadsbaserade

växthusgasutsläppen ökat med totalt cirka 1 200 ton CO₂e

jämfört med föregående år. Ökningen förklaras huvudsakligen

av förvärvet av Nadi Airtechnics i Indien.

Utsläpp av CO

e, scope 1 och 2

2025/26 2024/25 2023/24

Utsläpp (ton CO

e) Andel av scope (%) Utsläpp (ton CO

e) Andel av scope (%)

Scope 1

Naturgas 2 766 41% 2 874 41% 2 818 39%

Eldningsolja 99 1% 87 1% 76 1%

Gasol 193 3% 185 3% 177 2%

Drivmedel fordon 3 412 51% 3 579 51% 3 946 54%

Övrigt 211 3% 276 4% 239 3%

Totalt, scope 1 6 681 7 001 7 256

Scope 2

El (market-based) 9 349 97% 8 179 97% 9 609 95%

El (location-based) 7 866 97% 7 336 96% 7 272 94%

Fjärrvärme 268 3% (m); 3% (l) 266 3% (m); 4% (l) 453 5% (m); 6% (l)

Totalt scope 2 (market-based) 9 617 8 445 10 062

Totalt scope 2 (location-based) 8 134 7 603 7 725

Totalt scope 1 och 2

(market-based)

16 298 15 446 17 318

Totalt scope 1 och 2

(location-based)

14 815 14 603 14 981

Utsläppsintensiteten har även beräknats i relation till Systemairs nettoomsättning för att sätta utsläppsnivåerna i proportion till

den ekonomiska aktiviteten. I beräkningen inkluderas endast utsläpp från de företag som ingick i koncernen under respektive

rapporteringsperiod. Under året har utsläppsintensiteten minskat med cirka 30 ton per MSEK. Nettoomsättningen överensstämmer

med den som redovisas i den finansiella rapporten och återfinns på sidan 54, och utsläppen inkluderar scope 1, 2 och 3 enligt både

market-based och location-based metoden.

Nettoomsättning 2025/26 2024/25 2023/24

Nettoomsättning (MSEK) 12 503 12 301 12 257

Utsläppsintensitet - ton CO

/MSEK

2025/26 2024/25 2023/24

Utsläppsintensitet -

(market-based)

734 767 779

Utsläppsintensitet -

(location-based)

733 767 779

119

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Absoluta GHG utsläpp

2023/24 2024/25 2025/26

Skillnad mot

2023/24

Utsläpp

(ton CO

Utsläpp

(ton CO

Utsläpp

(ton CO

Differens i procent

(%)

Scope 1 GHG utsläpp

Totala scope 1 utsläpp 7 256 7 001 6 681 -8%

Andel scope 1 utsläpp från handel med

utsläppsrättigheter

0% 0% 0% 0%

Scope 2 GHG Utsläpp

Totala scope 2 utsläpp (market-based) 10 062 8 445 9 617 -4%

Totala scope 2 utsläpp (location-based) 7 725 7 603 8 134 5%

Scope 3 GHG utsläpp

Aktiviteter uppströms

Inköpta varor och tjänster 191 548 203 235 228 012 19%

Kapitalvaror 9 987 7 148 10 255 3%

Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 3 276 3 026 3 222 -2%

Transport och distribution 13 181 13 337 12 968 -2%

Avfallshantering 2 771 3 317 3 851 39%

Tjänsteresor 11 667 12 063 15 149 30%

Pendling 8 342 8 618 8 913 7%

Hyrda tillgångar 568 603 572 1%

Aktiviteter nedströms

Transport och distribution 1 709 1 730 1 652 -3%

Bearbetning av sålda produkter 11 11 15 37%

Användning av sålda produkter 9 275 617 9 162 514 8 859 555 -4%

Avfallshantering av sålda produkter 8 923 8 738 11 608 30%

Uthyrda tillgångar 265 264 264 0%

Franchise Inte relevant Inte relevant Inte relevant

Investeringar 61 58 48 -22%

Totala scope 3 utsläpp 9 527 926 9 424 662 9 156 084 -4%

Totala GHG utsläpp (Scope 1+2+3)

Totala GHG utsläpp (market-based) 9 545 244 9 440 108 9 172 382 -4%

Totala GHG utsläpp (location-based) 9 542 907 9 439 266 9 170 899 -4%

Koldioxidkrediter och internt koldioxidpris

[E1-7 & E1-8]

Systemair använder i dagsläget inte så kallade växthusgasupptag och koldioxidkrediter som

en del av klimatarbetet. Strategin går för närvarande ut på att minska de direkta och indirekta

utsläppen genom energieffektivisering, fossilfri el, högre andel elbilar och optimerade processer

i hela värdekedjan.

Målet för nettonollutsläpp är senast räkenskapsåret 2050/51, för att uppnå detta kommer

Systemair högst troligt i framtiden behöva nyttja neutraliseringsåtgärder som växthusgasupptag

för att kompensera de utsläpp som inte går att eliminera helt. Dessa åtgärder kommer att väljas

efter noggrann analys och i enlighet med vedertagna standarder för att säkerställa verklig

klimatnytta.

Systemair ser koldioxidkrediter och växthusgasupptag som ett komplement till, inte en

ersättning för, utsläppsminskande insatser. Prioriteten är fortsatt att minska utsläpp där de

uppstår, samtidigt kommer vissa utsläpp inte vara möjliga att reducera helt – och för dessa

kommer växthusgasupptag och koldioxidkrediter att spela en viktig roll i Systemairs långsiktiga

klimatstrategi.

Systemair använder i dagsläget inte ett internt koldioxidpris som ett verktyg i verksamhets-

styrningen eller investeringsbedömning. Däremot tas möjliga utsläppsminskningar hänsyn till i

investeringsbedömningar och andra större beslut som kan påverka Systemairs utsläpp. Systemair

utesluter inte att införa ett internt koldioxidpris i framtiden.

120

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Resursanvändning och

cirkulär ekonomi

Påverkan, risker och möjligheter relaterade till

resursanvändning och cirkulär ekonomi

[E5.IRO-1]

Inom ramen för den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA)

har Systemair genomfört en analys av bolagets anläggningar

och affärsaktiviteter. Slutsatsen från analysen är att resurs-

användning och cirkulär ekonomi är ett väsentligt område för

Systemair. Avfall bedömdes väsentligt enbart för den egna

verksamheten baserat på Systemairs möjlighet till att påverka

och minska den negativa påverkan som avfall har på miljön.

I den dubbla väsentlighetsanalysen ingick en bedömning av

påverkan, risker och möjligheter relaterade till cirkulär ekonomi

och resurseffektivitet. Systemair är ett tillverkande företag

där produkterna främst består av stål, fläktmotorer och andra

komponenter till ventilationsutrustning. Produktionen av

insatsmaterial har en faktisk negativ miljöpåverkan uppströms i

värdekedjan. Det är framförallt produktion av stål som har den

största miljöpåverkan. Det finns även en risk med en allt högre

kostnad för val av material som har en lägre miljöpåverkan.

Beroende på vilka materialval som görs kommer det ibland att

innebära en högre kostnad för inköp av materialet. Möjligheten

att förflytta den kostnad till kund kommer eventuellt inte alltid

att vara möjlig. Löpande dialog förs med leverantörer för att

följa upp deras miljöpåverkan samt för att främja förbättrings-

åtgärder och efterlevnad av relevanta miljökrav.

Det egna avfallet av framförallt metall, har bedömts som ett

viktigt område att arbeta med för att minimera miljöpåverkan.

Systemairs produkter är till största delen fasta installationer

i byggnader med en teknisk livslängd på i allmänhet 5–25

år. De flesta produkter är tillverkade av metall som är möjlig

att återvinna. För all annan hantering av uttjänta produkter

beror det i hög grad på avfallshanteringsförmågan i det land

produkterna tas ur bruk i. Cirkulär ekonomi är en identifierad

långsiktig trend för byggnadsbranschen och kan även ses

inom flera andra branscher, framför allt där någon form

av tillverkning finns. För Systemair innebär det främst en

affärsmöjlighet genom att arbeta med att gradvis öka andelen

produkter och ett erbjudande överlag som stödjer en övergång

till en mer cirkulär ekonomi. För mer information om processen

för den dubbla väsentlighetsanalysen se sidan 120.

Policyer relaterade till resursanvändning och

cirkulär ekonomi

[E5-1]

Systemair har koncernövergripande policyer som innehåller

viktiga aspekter för resursanvändning och cirkulär ekonomi:

Policyn för miljö, policyn för hållbara produkter och policyn

för ansvarsfulla inköp. Policyerna finns tillgängliga på group.

systemair.com och på intranätet.

Policy för miljö

Koncernens policy för miljö omfattar klimatfrågor samt andra

miljörelaterade områden, och täcker främst Systemairs egen

verksamhet. Director Group Manufacturing ansvarar för

miljöpolicyns innehåll samt efterlevnad, medan den lokala

ledningen har det operativa ansvaret för att säkerställa att

Systemairs verksamheter följer policyn och kontinuerligt över-

vakar efterlevnaden. Policyn gäller för alla dotterbolag och

anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice

President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.

Policyn omfattar områden som ingående material,

produktionsprocesser och avfallshantering med syfte att

öka resurseffektiviteten. Systemair och dess dotterbolag

arbetar aktivt för att förbättra materialeffektiviteten i både

produkter och tillverkning. Detta innebär att mindre material

ska användas totalt sett, särskilt jungfruliga råvaror, och att

resursanvändningen ska optimeras och förlängas i linje med

cirkulära principer.

Samtliga bolag inom koncernen ska minska mängden avfall

som skickas till deponi eller förbränning. I första hand ska avfall

återanvändas inom Systemair eller hos samarbetspartners, i

andra hand återvinnas eller på annat sätt tas till vara. För att

säkerställa en effektiv avfallshantering ska både fysiska och

administrativa rutiner finnas på plats. Kontinuerlig uppföljning

och analys av avfall genomförs regelbundet för att identifiera

förbättringsområden och minska miljöpåverkan.

121

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Policyn behandlar frågor för ingående material, produktions-

processer och avfall för att höja resursutnyttjandet och för att

öka cirkularitet. För avfall tas följande aspekter upp:

Æ Krav på att ha ett miljöledningssystem på plats.

Æ Att mäta och följa upp avfall för att säkerställa korrekt

hantering och att reducera där möjligt. Specifikt ska

mängden avfall som skickas till deponi eller förbränning

minimeras och där möjligt elimineras.

Æ Att mäta och minska det farliga avfallet, genom att

ersätta farliga ämnen med andra alternativ där möjligt.

Æ Att följa lokal miljölagstiftning.

Policy för hållbara produkter

Systemair har en koncernövergripande policy för hur

hållbarhetsaspekter ska integreras i produktutvecklings-

processen. Policyn har ett livscykelperspektiv och

beskriver hur produkter ska utvecklas från den tidiga

produktutvecklingsfasen till slutskedet av livscykeln. Policyn

gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen

och har godkänts av Vice President Products & Technologies

som är med i koncernledningen. Produktområdeschefer och

produktchefer ansvarar för att implementera denna policy

inom respektive produktområden och produktgrupper.

Produktutvecklingsingenjörer ansvarar för det praktiska

genomförandet i produktutvecklingsprojekt. Den lokala

ledningen ansvarar för att främja denna policy och skapa

de nödvändiga förutsättningarna för att följa och övervaka

efterlevnaden.

Policyn utgår från att Systemairs produkter ska designas

utifrån cirkulära principer. Cirkulära principer för en

produkt innebär att den designas med lång livslängd, hög

reparerbarhet och demonterbarhet, använder resurser

effektivt, möjliggör återanvändning och återvinning

samt bygger på ansvarsfulla materialval utifrån ett

livscykelperspektiv.

Policy för ansvarsfulla inköp

Systemair har etablerat en koncernövergripande policy för

ansvarsfulla inköp som också innefattar Responsible Business

Alliance (RBA) och dess uppförandekod för leverantörer,

vilken fungerar som Systemairs leverantörskod. Denna

kod tydliggör leverantörernas ansvar att aktivt arbeta för

att begränsa negativ miljöpåverkan. Leverantörskoden

finns tillgänglig online. Policyn gäller samtliga dotterbolag

och anställda inom koncernen och är godkänd av Vice

President Global Supply Chain, som ingår i koncernledningen.

Koncernens inköpsfunktion har ansvar för att utveckla,

implementera och revidera policyn. Större leverantörer, nya

och högrisk (se sidan 142) leverantörer måste godkänna

Systemairs leverantörskod för att kvalificeras, och bekräfta

att de uppfyller relevant miljölagstiftning.

Leverantörskoden ställer krav på att leverantörer identifierar

och minimerar sin miljöpåverkan, vilket innefattar att skydda

samhället, miljön och naturresurser samt att värna om

allmänhetens hälsa och säkerhet. Inom resursanvändning

och cirkulär ekonomi omfattar leverantörskoden följande

områden:

Æ Farliga ämnen och farligt avfall ska hanteras säkert och

korrekt, med målsättningen att minska eller eliminera

användningen av farliga ämnen.

Æ Fast avfall ska hanteras systematiskt och ansvarsfullt, där

möjligheter till minskning och korrekt hanteringsmetod

kontinuerligt analyseras.

Æ Utvinningen av jungfruliga resurser ska minimeras.

Æ Användningen av återvunnet och återanvänt material

ska öka.

122

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Åtgärder relaterade till resursanvändning och

cirkulär ekonomi

[E5-2]

Systemair designar produkter ur ett livscykelperspektiv och

övervakar utvecklingen av de olika krav och rekommendationer

som är kopplade till utvecklingen av hållbara produkter. Ett

livscykelperspektiv innebär att ta hänsyn till produktens hela

liv genom dess värdekedja med miljö- och klimataspekter

i beaktande. Exempelvis genom att förenkla underhåll av

produkten för att möjliggöra en ökad livslängd. För mer

information om åtgärdernas effekt, se tabellen i E5-3.

Ett viktigt styrmedel i produktutvecklingen är de förväntningar

som marknaden har såväl som att möta de krav som ställs i

direktiv och förordningar. Systemair har ett stort engagemang i

utvecklandet av Ecodesign (ESPR) och arbetar med kompetens-

utveckling kring frågor som cirkularitet och kommande krav om

en produkts miljö- och klimatavtryck ur ett livscykelperspektiv.

Systemair har även aktivt deltagit i branschorganisationer och

standardiseringsorgan för att driva på utvecklingen av krav

och standarder för att uppnå en högre resurseffektivitet, som

standardiseringen av hur en EPD ska utformas.

Systemair har under året fortsatt arbetet med att ta fram

fler EPD:er, med stöd av det ramverk som finns i policyn för

hållbara produkter och tillgängliga systemstöd, vilket bidrar till

ökad transparens och hållbarhetsfokus i produktutvecklingen.

Försäljningen av uppgraderingsprojekt har ökat under året, där

komponenter byts ut istället för hela produkten. De flesta av

Systemairs produkter utgör fasta installationer och att erbjuda

möjlighet till uppgradering av redan installerad utrustning

minskar belastningen på miljön då enstaka komponenter och

styrning kan bytas ut istället för att byta ut hela ventilations-

installationen. Det gör att den befintliga installationen får ett

längre liv och en ökad energieffektivitet samt att de utbytta

komponenterna tas om hand på rätt sätt.

Systemair arbetar kontinuerligt med att minska mängden avfall

som genereras i den egna verksamheten genom att använda

material mer effektivt. En produkts miljöavtryck påverkas även

av spill från produktion. I flera av Systemairs anläggningar, har

det investerats i coil-anläggningar med plåt på rulle, istället för

att använda formatplåt, materialanvändningen har då minskat

med upp till 12 procent. Förutom att minska spill arbetas det

med att sortera och återvinna avfall i produktionen. Utöver

detta strävar Systemair efter att öka andelen avfall som går

till återvinning eller återanvändning, i stället för att hanteras

genom deponi eller andra bortskaffningsmetoder.

Under året har Systemair investerat för att genomföra

åtgärder kopplade till cirkulär ekonomi och effektiv resurs-

användning. Systemair har ingen process för att dokumentera

alla investeringskostnader som bidrar till cirkulär ekonomi

och effektiv resursanvändning, de är en del av produkt-

utvecklingskostnader samt produktionsinvesteringar.

Investeringar motiveras av flera olika faktorer, där resurs-

användning endast utgör en del. Det innebär att det kan vara

komplext att allokera resurser i en separat plan enbart för

resursanvändning och cirkulär ekonomi, eftersom investeringar

vanligtvis styrs av mer affärsmässiga överväganden. Under

året har Systemair investerat cirka 90 MSEK i coilanläggningar

i flera av våra produktionsanläggningar. Några väsentliga

merkostnader i opex har inte tillkommit i samband med

dessa insatser, då arbetet är integrerat i befintliga processer

och rutiner för bland annat forskning och utveckling. Totala

investeringar i anläggningstillgångar redovisas i not 16 på sidan

73 i den finansiella rapporten.

Mål relaterade till resursanvändning och cirkulär

ekonomi

[E5-3]

Systemair arbetar aktivt med resursanvändning och cirkulär

ekonomi och har för närvarande tre strategiska mål inom

detta område. För att bättre spegla tillväxtambitioner

och verksamheten är vissa mål relativa, andelsmål ger en

mer rättvisande bild för hela koncernen än absoluta mål.

Samtliga mål är frivilliga och har inte sitt ursprung i lagkrav.

Målen har utformats i samråd med både interna och externa

intressenter, och det har strävats efter att basera dem på

vetenskaplig grund. Detta innebär att nyckeltal har kopplats

till externa krav eller ramverk såsom ISO-certifiering, EPD

och LCA-kompatibilitet, samt att en etablerad metodologi

och avfallshierarki för klassificering av avfallshantering har

tillämpats.

Vidstående tabell visar mål samt nuvarande status och

framsteg i förhållande till dessa.

E5-3 Mål

2024/25

(Basår)

2025/26

(årets utfall)

2030/31

(Målår)

Antal/Andel Antal/andel Antal/andel

Öka antal miljövarudeklarationer

(EPD)

98 125 *

Öka andelen avfall som styrs

bort från bortskaffning

83% 82% 90%

Öka andel tillverkande verksam-

heter med ISO 14001 certifiering

58% 67% 100%

*För EPD är målet tillsvidare att öka antalet varje år

De nyckeltal som används för att följa upp målen baseras på

Systemairs egen verksamhet. Eftersom design av produkter

görs med ett livscykelperspektiv får EPD-målet även betydelse

för hela värdekedjan. Målen är inte externt granskade, men

antalet producerande bolag inom koncernen som är ISO

14001-certifierade bygger på en certifieringsprocess som

genomförts av oberoende externa parter.

Målet gällande miljövarudeklarationer för produkter (EPD)

har en nära koppling till policyn för hållbara produkter. Policyn

introducerar ett ramverk för produktdesign utifrån cirkulära

principer och livscykelperspektiv, samt betonar vikten av att

använda återvunnet eller återanvänt material där det är möjligt

utan att kompromissa med produktens egenskaper. Detta

ramverk underlättar framtagandet av EPD:er och genom att

följa antalet EPD:er bidrar det till att policyn efterlevs och att

produkter utvecklas med cirkulära principer i fokus. En EPD

kan täcka flera produkter, vilket för närvarande innebär vissa

begränsningar i att redovisa hur många produkter som faktiskt

omfattas. Tillsvidare används antalet upprättade EPD:er som

mätetal, men ett integrationsarbete pågår för att införa

EPD:er i affärssystemet, vilket på sikt möjliggör uppföljning

av omsättning samt vidareutveckling av målet till att mäta

andelen av omsättningen som omfattas av EPD:er.

Mätning av andelen inköpt återvunnet material utgör för

närvarande ett relativt nytt område, med begränsad tillgång till

data från leverantörer. På sikt kan ett specifikt mål för cirkulärt

eller återvunnet material komma att fastställas, men i nuläget

har inte ett sådant mål satts eftersom det inte finns tillräckligt

med data för att formulera ett välgrundat och relevant mål.

Systemair strävar efter att använda resurser så effektivt som

möjligt. Genom att säkerställa att så stor del av inköpt material

som möjligt används och att resterande material återvinns

eller återanvänds, bidrar Systemair till att minska behovet

av jungfruliga resurser och främjar omställningen till en

123

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

cirkulär ekonomi. Ett av målen är att öka andelen avfall som

styrs bort från bortskaffning, vilket stödjer ett mer cirkulärt

resursutnyttjande. För information om mängd avfall se

tabellen på sidan 124 i avsnitt E5-5.

Systemair har även som ambition att samtliga producerande

enheter ska vara ISO 14001-certifierade senast 2030/31, med

undantag för eventuella nyförvärv efter 2027. ISO 14001 är

ett miljöledningssystem som säkerställer att dotterbolagen

arbetar systematiskt med miljöfrågor, bland annat genom

dokumenterade processer och förbättrad datakvalitet. Detta

innebär att miljöarbetet integreras i verksamheten och att

certifieringen utgör ett bevis på att Systemair aktivt arbetar

med miljöfrågor, såsom hållbar- och cirkulär produktdesign,

ökad energieffektivitet och ansvarsfull avfallshantering.

Resursinflöden

[E5-4]

Systemairs materialinflöden utgörs huvudsakligen av stål och

övriga metaller, fläktmotorer samt elektronikkomponenter.

Bolaget får även förpackningsmaterial (både inköpt och via

inköpta produkter) i form av trä och träpallar, kartonger och

övriga kartongprodukter, samt plast.

För att fastställa viktinformation för materialinflöden har två

huvudsakliga källor använts: inköpsdata för inköpt material och

detaljerad avfallsdata för inkommande förpackningsmaterial.

När det gäller inköpsdata har viktuppgifter prioriterats.

Baserat på dessa viktuppgifter har omräkningsfaktorer mellan

monetära belopp och vikt fastställts. Dessa omräknings-

faktorer bedöms vara en lämplig parameter för att extrapolera

återstående inköpsdata. För att undvika dubbelräkning av

inköpt material så har omräkningsfaktorerna endast använts

på de monetära belopp som inte kan hänvisas till tillförlitlig

viktinformation, cirka 80 procent är baserat på extrapolering.

Inköpt material har vidare kategoriserats som antingen

biologiskt eller tekniskt material. Ett försiktigt tillvägagångs-

sätt har tillämpats; vid osäkerhet kring materialets biologiska

ursprung har detta definierats som tekniskt material.

I det inledande steget klassificerades det material och

förpackningsmaterial som gått till avfall som antingen

biologiskt eller tekniskt material. För att fastställa vikten av

inkommande förpackningsmaterial har detaljerad avfallsdata

från några av de större tillverkande bolagen använts. Det har

antagits att inkommande förpackningsmaterial klassificeras

som icke-farligt avfall samt att 95 procent av förpacknings-

materialet i avfallet har sitt ursprung i inkommande

förpackningsmaterial. Den detaljerade avfallsdatan möjliggör

identifiering av vikten för inkommande förpackningsmaterial.

Genom denna information har andelen av det icke-farliga

avfallet som utgörs av inkommande förpackningsmaterial

hos de utvalda bolagen kunnat fastställas. Därefter har datan

extrapolerats för att omfatta hela koncernen, 65 procent är

baserat på extrapolering.

Systemair har för närvarande begränsad tillgång till

information om hållbarhet och ansvarsfull produktion av det

biologiska material som köps in. Andelen biologiskt material är

begränsad och bedöms inte vara materiell. Vid inköp tillämpas

ändå koncernens policy för hållbara inköp.

Tillgången till uppgifter om andelen återvunnet material i

leverantörernas produkter är begränsad. Mot bakgrund av

begränsad tillgång till tillförlitliga data, särskilt avseende

komponenter, har redovisningen avgränsats till inköpt metall.

För stål har leverantörsspecifik information om andelen

återvunnet material använts, medan globala RIR-nivåer från

relevanta branschorganisationer har tillämpats för aluminium

och övriga metaller. Under räkenskapsåret 2025/26 bedömdes

cirka 13 procent av Systemairs inköpta material utgöras av

återvunnen metall. Data för materialinflöde baseras främst på

antaganden och extrapolering, det ger en viss osäkerhet i de

rapporterade siffrorna. Arbetet fortskrider med att förbättra

både datakvalitet och tillgång till information, för att successivt

kunna presentera mer tillförlitliga och detaljerade uppgifter

om materialflöden i verksamheten.

Resursinflöden -

Inköpt material

2025/26 2024/25

Vikt i ton Andel av

total

Vikt i ton Andel av

total

Tekniskt material 100 834 93% 90 581 92%

Biologiskt material 7 747 7% 7 844 8%

Totalt 108 581 100% 98 425 100%

Varav återanvänd/

återvunnen metall

13 935 13% 12 214 12%

Resursutflöden

[E5-5]

Systemairs materialutflöden består främst av produkter som

ventilationsaggregat, fläktar och annan utrustning för värme

och kyla, samt det avfall som uppstår i tillverkningsprocessen.

Produkterna designas utifrån ett livscykelperspektiv, där cirku-

lära principer ligger till grund för att förbättra. Det innebär

bland annat att Systemair arbetar med att öka livslängden och

reparerbarheten på produkter, samt att säkerställa att valda

material kan återvinnas i så hög utsträckning som möjligt när

produkterna når slutet av sin livslängd. Systemair strävar efter

att minska mängden avfall och ser till att alla dotterbolag

aktivt arbetar för att både reducera avfall som uppstår och öka

andelen som styrs bort från bortskaffning till återvinning eller

återanvändning.

Systemairs produkter har en förväntad medellivslängd som

beror på produktgrupp, innebärande mellan 5 och 20 år.

Det finns inga vedertagna medelvärden inom industrin för

produktens livslängd att jämföra med. Systemairs produkter

kännetecknas av god reparerbarhet, där trasiga komponenter

vanligtvis kan ersättas. Förbättring av reparerbarhet är

också en prioriterad aspekt under produktdesignfasen. Med

rätt underhåll och beroende på användningsområde kan

produkterna vara i drift både kortare och längre tid än vad som

redovisas i tabellen nedan.

Produktgrupp

Förväntad medel-

livslängd (år)

Värmeprodukter 10-15

Fläktar 5-20

Ventilationssystem för bostäder 15

Luftdistributionsprodukter 15

Brandsäkerhetsprodukter 15

Luftbehandlingsaggregat 15

Luftkonditioneringsprodukter 15

124

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Utifrån information om Systemairs sålda produkter och

deras respektive materialkomposition har den återvinnings-

bara andelen av både produkter och förpackningsmaterial

kvantifierats. När detaljerad information om material-

komposition saknas för Systemairs produkter används

miljövarudeklarationer (EPD) från liknande produkter på

marknaden som grund för antaganden. Vid bedömningen

har försiktighetsprincipen tillämpats: om materialtypen är

okänd eller om återvinning inte är möjlig via vanliga avfalls-

flöden, klassificeras materialet som icke återvinningsbart.

Resultatet visar att 93 procent av materialet kan återvinnas

eller återanvändas, vilket främst beror på att produkterna

huvudsakligen består av metall samt att förpackningarna

oftast utgörs av träpallar och wellpappkartonger. Elektronik

har klassificerats som icke återvinningsbart, då det kräver

specialiserad hantering utanför normala avfallssystem.

Resursutflöden - Andel återvinningsbart material

i sålda produkter

2025/26 2024/25

Andel av

total

Andel av

total

Produkter 93% 94%

Förpackningsmaterial 97% 96%

Systemair samlar in avfallsdata från dotterbolag med tillverkande verksamhet varje kvartal, datan baseras huvudsakligen på uppgifter

från leverantörer och fakturor. Avfallet genereras främst i tillverknings- och monteringsprocesserna. Denna data delas in i farligt och

icke-farligt avfall och visar hur mycket avfall som hanteras enligt olika metoder i avfallshierarkin. Däremot samlas inga detaljerade

data om avfallets sammansättning in på fraktionsnivå från dotterbolagen. Det avfall som genereras består främst av metaller som

stållegeringar och aluminium, samt förpackningsmaterial som träpallar, kartong och plast. Det farliga avfallet består främst av

elektronik. Systemair genererar inget radioaktivt avfall. Under året har mängden avfall ökat med cirka 2 000 ton, denna ökning beror

delvis av förvärvet av Nadi Airtechnics samt förbättrad information från avfallshanteringsföretag.

Avfall - Ton

2025/26 2024/25 2023/24

Icke-

farligt Farligt Totalt

Andel av

total

Icke-

farligt Farligt Totalt

Andel av

total

Icke-

farligt Farligt Totalt

Andel av

total

Avfall som avletts från

bortskaffande, totalt

11 599 74 11 673 82% 10 390 47 10 437 83% 10 137 102 10 239 88%

Återvinning 9 675 46 9 721 68% 8 761 9 8 770 70% 7 821 10 7 831 67%

Återanvändning 493 0 493 3% 223 5 228 2% 141 19 160 1%

Andra återvinningsoperationer

(inklusive energiåtervinning)

1 431 28 1 459 10% 1 406 33 1 439 11% 2 175 73 2 248 19%

Avfall som dirigerats till

bortskaffande, totalt

2 447 197 2 644 18% 1 861 222 2 082 17% 1 291 125 1 416 12%

Deponi 1 105 2 1 107 8% 751 0 751 6% 471 0 471 4%

Incineration utan

energiåtervinning

54 16 70 0% 73 37 109 1% 97 35 133 1%

Övrigt 1 288 179 1 467 10% 1 037 185 1 222 10% 723 89 812 7%

Totalt 14 046 271 14 317 100% 12 251 269 12 520 100% 11 428 226 11 654 100%

125

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

EU:s Taxonomi

EU:s Taxonomiförordning består av sex miljömål. Systemair

rapporterar all sin taxonomiomfattade verksamhet inom

första miljömålet, begränsning av klimatförändringar. Utav

resterande miljömål har Systemair ekonomisk verksamhet

inom det andra miljömålet, Anpassning till klimatförändringar,

samt det fjärde miljömålet Cirkulär ekonomi. Bedömningen är

att för Systemair innefattar det första miljömålet de relevanta

ekonomiska verksamheterna som också skulle vara möjliga

att rapportera under miljömål 2 och 4. Eftersom Systemair

har störst aktivitet inom miljömål 1, och för att inte dubbel-

rapportera, redogörs därför allt inom miljömål 1.

Rapporteringen består av ett antal nyckeltal som visar hur

stor del av företagets verksamhet som både omfattas av

taxonomin samt uppfyller taxonomins krav, så kallad taxonomi-

förenlig. Dessa två nyckeltal ska redovisas på omsättning,

kapitalutgifter och driftsutgifter. Nyckeltalen baseras på ett

klassificeringssystem innehållande en lista över miljömässigt

hållbara ekonomiska verksamheter. För Systemair är detta

främst förknippat med den ekonomiska verksamheten 3.5.

Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader. I varje

ekonomisk verksamhet finns tekniska kriterier som anger vad

som är miljömässigt hållbart och inte.

Hur effektiv ventilation, värme och kyla är spelar en viktig

roll för en fastighets energibehov. Fossila källor används ofta

för att fylla detta energibehov världen över och därför är

det angeläget att få ner tillförd energi. EU:s taxonomi brister

i dagsläget på att specificera kriterier på taxonomiförenlig

teknik eller liknande för framförallt kommersiella fastigheter,

det finns endast för mindre ventilationsenheter som är

avsedda för bostäder samt för värmepumpsprodukter. Likt

andra branscher och rapporterande företag görs därför

tolkningar av taxonomins tekniska kriterier för att få en rättvis

bild av vilka, i Systemairs fall, produkter som gör viktigast

skillnad i att minska energibehovet för fastigheter och därmed

bidrar till att begränsa klimatförändringarna.

För att identifiera omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter

har en kartläggning genomförts för att på artikelnivå avgöra

vilka produkter som både omfattas och i vissa fall även är

förenliga, beroende på taxonomins tekniska kriterier och

gjorda tolkningar. De tolkningar som gjorts är följande:

Æ För ventilationsaggregat som inte går under EU:s

energimärkning används Eurovent Certita Certification.

Eurovents certifiering är en vedertagen branschstandard

och den innehåller ett liknande energiklassificerings-

system som EU:s energimärkning. Energiklass A+ och A

har tolkats uppfylla de tekniska kriterierna.

Æ För specifikt den nordamerikanska marknaden där EU

förordningar eller Eurovent certifiering inte har någon

tyngd eller större marknadsrelevans har tekniken

energiåtervinning använts och att energiåtervinnings-

komponenten ska vara AHRI-certifierad som tolkning

för om kommersiella och större ventilationsaggregatet

uppfyller de tekniska kriterierna. Energiåtervinning är

en utav de viktigaste teknikerna inom ventilation för

att kraftigt minska den totala energianvändningen för

värme och kyla i fastigheter. För aggregat som används

i bostäder på den nordamerikanska marknaden har

certifieringen Energy Star använts som tolkning för

uppfyllande av de tekniska kriterierna.

Æ Övriga delar i ett ventilationssystem som har en

täthetsklass, till exempel ventilationskanaler. De tekniska

kriterierna tolkas uppfyllas om täthetsklassen uppfyller

klass C eller D enligt standard EN 1751. För filter har

standarden ISO 16890 och tillhörande energiklasser

från Eurovents certifiering använts som tolkning för

att bedöma vilka filter som är taxonomiomfattande.

Energiklass A+ och A tolkas som taxonomiförenliga.

Systemair säljer även energiåtervinningsutrustning som

separata produkter och för de som har en EPD (Environmental

Product Declaration) har det rapporterats under den ekono-

miska verksamheten 3.6. Tillverkning av annan koldioxidsnål

teknik. Inom den ekonomiska verksamheten 7.3. Installation,

underhåll och reparation av energieffektiv utrustning har

Systemair rapporterat den del av sin serviceverksamhet som

omfattas av taxonomin samt uppfyller relevanta kriterier.

För att vara förenlig enligt taxonomin krävs förutom

uppfyllande av de tekniska kriterierna även uppfyllande av

kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) och

minimiskyddsåtgärder.

126

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Utfall för år 2025/26 och jämförelse gentemot år

2024/25

Utfall för taxonomiförenlig omsättning för 2025/26 blev

28 procent och för år 2024/25 var utfallet 27 procent. För

taxonomiomfattande omsättning var utfallet i år 41 procent

respektive 42 procent föregående år. För kapitalutgifter

minskade den taxonomiförenliga andelen från 34 procent

2024/25 till 19 procent 2025/26, taxonomiomfattande

kapitalutgifterna minskade från 47 procent till 25 procent. För

driftsutgifter var det taxonomiförenliga utfallet 29 procent

för 2024/25 och 32 procent för 2025/26, för taxonomi-

omfattande driftsutgifter var utfallet 46 procent respektive

45 procent för 2024/25.

Den taxonomiförenliga omsättningen har ökat med

0,6 procent beroende av en något högre omsättning

från taxonomiförenliga produkter jämfört den totala

omsättningen, det kommer främst från en ökad omsätt-

ning av luftbehandlingsaggregatserien Topvex som har

Eurovents energiklass A+ och A. För kapitalutgifter förklaras

minskningen av att det varit en lägre andel investeringar i

utrustning som möjliggör produktion av taxonomiomfattande

och taxonomiförenliga produkter, detta främst på grund av

att investeringarna skett i produktionsanläggningar som inte

tillverkar taxonomitillhörande produkter. Driftsutgifternas

uppgång förklaras av att fördelningen av driftsutgifterna

i dotterbolagen i relation till andel taxonomiförenlig och

taxonomiomfattande omsättning gett ett totalt sett högre

utfall för året.

Redovisningsprinciper

Redovisningen omfattar alla Systemairs bolag som är hel- eller

majoritetsägda. För mer information om Systemairs finansiella

redovisning se not 1 Redogörelse för redovisnings- och

värderingsprinciper på sidan 62.

Summering Fördelning per miljömål för

taxonomiförenliga verksamheter

Nyckeltal (KPI)

Total

(MSEK)

Andel taxonomiomfattande

verksamheter

Taxonomiförenliga verksamheter (MSEK)

Andel taxonomiförenliga verksamheter

Begränsningar av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Miljöföroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Andel möjliggörande verksamhet

Andel omställningsverksamhet

Ej bedömda verksamheter (icke-

väsentliga)

Taxonomiförenliga verksamheter

föregående år 2024/25 (MSEK)

Andel taxonomiförenliga verksamheter

föregående år 2024/25

Omsättning 12 503 41% 3 464 28% 28% 0% 0% 0% 0% 0% 28% 0% 0% 3 330 27%

Kapitalutgifter (Capex) 613 25% 116 19% 19% 0% 0% 0% 0% 0% 19% 0% 77% 240 34%

Driftsutgifter (Opex) 166 46% 53 32% 32% 0% 0% 0% 0% 0% 32% 0% 70% 48 29%

127

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Omsättning

Omsättningen som rapporterats baseras på den externa nettoomsättningen. För omsättning i

de ekonomiska verksamheterna 3.5. och 3.6. har enbart omsättning från produkter använts som

rapporteringsunderlag innebärande att reservdelar och tillbehör inte inkluderats, med undantag för

de produkter som har en täthetsklass samt för filter med en Eurovent energiklass.

Produkter som omfattas av taxonomin och de som uppfyller de tekniska kriterierna har kartlagts

på artikelnivå i Systemairs centrala affärssystem som används av merparten av Systemairs bolag,

motsvarande cirka 75 procent av den totala externa omsättningen. I resterande bolag har produkter

identifierats av expertis inom varje bolag samt baserat på internförsäljning registrerad i det centrala

affärssystemet. Verksamhet inom 7.3. utgör en mindre andel av den totala omsättningen, i brist

på tillräckligt detaljerade data har den taxonomiomfattade andelen och den taxonomiförenliga

estimerats baserad på extern nettoomsättningen för serviceverksamhet i relation till andel omfattad

och förenlig extern nettoomsättning i 3.5. för respektive bolag.

Omsättning Fördelning per miljömål för

taxonomiförenliga verksamheter

Ekonomisk verksamhet Kod

Andel taxonomiomfattande

verksamheter

Taxonomiförenliga verksamheter

Andel taxonomiförenliga verksamheter

Begränsningar av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Miljöföroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Möjliggörande verksamhet

Omställningsverksamhet

Andel taxonomiförenligt av

taxonomiomfattande

% MSEK % % % % % % % E T %

Tillverkning av energieffektiv utrustning för

byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål

teknik samt Installation, underhåll och reparation av

energieffektiv utrustning.

CCM

3.5.

3.6.

7.3.

41% 3 464 28% 28% - - - - - E - 68%

Summa taxonomiförenlighet per miljömål 28% - - - - -

Total för nyckeltal (KPI) omsättning 41% 3 464 28% 28% 0% 0% 0% 0% 0% 28% 0% 68%

Kapitalutgifter (Capex) Fördelning per miljömål för

taxonomiförenliga verksamheter

Ekonomisk verksamhet Kod

Andel taxonomiomfattande

verksamheter

Taxonomiförenliga verksamheter

Andel taxonomiförenliga verksamheter

Begränsningar av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Miljöföroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Möjliggörande verksamhet

Omställningsverksamhet

Andel taxonomiförenligt av

taxonomiomfattande

% MSEK % % % % % % % E T %

Tillverkning av energieffektiv utrustning för

byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål

teknik.

CCM

3.5.

3.6.

22% 101 16% 16% - - - - - E - 76%

Kapitalutgifter relaterade till ekonomiska

verksamheter 7.3., 7.4., 7.5., 7.6.

CCM

7.3.

7.4.

7.5.

7.6.

3% 15 3% 3% - - - - - E - 82%

Summa taxonomiförenlighet per miljömål 19% - - - - -

Total för nyckeltal (KPI) kapitalutgifter (Capex) 25% 116 19% 19% 0% 0% 0% 0% 0% 19% 0% 77%

128

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Kapitalutgifter

Systemair redovisar sina kapitalutgifter enligt IFRS, bestående av materiella och immateriella

anläggningstillgångar samt leasing. För att bedöma taxonomiomfattade och taxonomiförenliga

kapitalutgifter ska investeringar genomförda under verksamhetsåret bedömas utifrån ifall de kan

relateras till taxonomiomfattade samt taxonomiförenliga produkter eller ifall de omfattas av de

ekonomiska verksamheterna 7.3., 7.4., 7.5. eller 7.6.

Varje bolag har utifrån denna definition och anpassade instruktioner först identifierat investeringar

genomförda under året som hör till 7.3., 7.4., 7.5. och 7.6. eftersom de inte är relaterade till vilka

produkter som säljs. Efter att dessa kapitalutgifter har särredovisats, har resterande investeringar

bedömts till hur stor grad de kan relateras till dels taxonomiomfattade produkter och dels till taxonomi-

förenliga produkter. För leasing har av förenklingsskäl varje bolags taxonomiomfattade omsättnings-

fördelning använts som beräkningsnyckel. Hänsyn har även tagits för eventuella taxonomiomfattade

tillägg i materiella och immateriella tillgångar som härrör från rörelseförvärv. Goodwill har ej inkluderats

då det inte omfattas av IAS 38 som sätter definitionen för taxonomins immateriella tillgångar.

Enligt Annex 1 i Taxonomiförordningen: 7.3.

Installation, underhåll och reparation av energi-

effektiv utrustning; 7.4. Installation, underhåll och

reparation av laddstationer för elfordon i byggnader

(och parkeringsplatser kopplade till byggnader); 7.5.

Installation, underhåll och reparation av instrument

och utrustning för mätning, reglering och kontroll

av byggnaders energiprestanda; 7.6. Installation,

underhåll och reparation av förnybar energiteknik.

129

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Driftsutgifter

Enligt taxonomins definition av driftsutgifter inkluderas direkta utgifter som relateras till forskning

och utveckling, byggnadsrenovering, kortsiktiga leasingavtal, underhåll och reparation samt alla

andra direkta utgifter som rör det dagliga underhållet av materiella anläggningstillgångar som

utförs av företaget eller en för detta ändamål anlitad tredje part och som krävs för säkerställandet

av dessa tillgångars fortlöpande och ändamålsenliga funktion. Denna definition utgör den totala

basen för att beräkna de taxonomiomfattade och taxonomiförenliga driftsutgifterna. Varje bolag har

utifrån taxonomins definition och anpassade instruktioner identifierat och rapporterat dess totala

bas för driftsutgifter. På grund av brist på tillräckligt detaljerad information, för att kunna avgöra

taxonomiomfattade och taxonomiförenliga driftsutgifter, har varje bolags taxonomiomfattade och

taxonomiförenliga omsättningsfördelning använts som beräkningsnyckel.

Driftsutgifter (Opex) Fördelning per miljömål för

taxonomiförenliga verksamheter

Ekonomisk verksamhet Kod

Andel taxonomiomfattande

verksamheter

Taxonomiförenliga verksamheter

Andel taxonomiförenliga verksamheter

Begränsningar av klimatförändringar

Anpassning till klimatförändringar

Vatten och marina resurser

Cirkulär ekonomi

Miljöföroreningar

Biologisk mångfald och ekosystem

Möjliggörande verksamhet

Omställningsverksamhet

Andel taxonomiförenligt av

taxonomiomfattande

% MSEK % % % % % % % E T %

Tillverkning av energieffektiv utrustning för

byggnader och tillverkning av annan koldioxidsnål

teknik samt Installation, underhåll och reparation av

energieffektiv utrustning.

CCM

3.5.

3.6.

7.3.

46% 53 32% 32% - - - - - E - 70%

Summa taxonomiförenlighet per miljömål 32% - - - - -

Total för nyckeltal (KPI) driftsutgifter (Opex) 46% 53 32% 32% 0% 0% 0% 0% 0% 32% 0% 70%

130

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Kriterier avseende att inte orsaka

betydande skada (DNSH)

För att klassas som taxonomiförenlig krävs utöver uppfyllande av de tekniska kriterierna att den

ekonomiska verksamheten inte orsakar något betydande skada inom de andra miljöområden

som finns i taxonomin. Eftersom Systemair enbart rapporterar inom miljöområde 1 är det

område 2 till 6 som presenteras nedan.

2. Anpassning till klimatförändringar

För att inte orsaka någon betydande skada krävs att en utvärdering av fysiska klimatrisker

genomförs på berörd verksamhet. Systemair har genomfört en analys på klimatrelaterade risker

på berörda verksamheter. Se sidan 108 och avsnittet Klimatriskanalys.

3. Vatten och marina resurser

Systemairs tillverkning använder oftast inget vatten och när det används är det mycket

begränsat, den har därmed ingen betydande påverkan. I de områden där det råder en högre

risk för vattenbrist som Systemair verkar i har det genom analysen av klimatrelaterade risker

identifierats var verksamheten behöver implementera åtgärder för att minska risken.

4. Cirkulär ekonomi

För att leva upp till kraven inom cirkulär ekonomi har taxonomin brutit ner det i fyra delar.

Æ Den första syftar till att där möjligt återanvända material eller material bestående av

återvunnet material. Systemair har en policy för hållbara produkter för att stegvis göra

produkterna mer hållbara. Den innehåller bland annat att materialval ska utmanas för en

högre resurseffektivitet och ett lägre koldioxidavtryck. Läs mer om policyn på sidan 121.

Æ Den andra syftar till att där möjligt designa för en längre livslängd, enkelhet att återvinna

och enkel att underhålla. Systemairs policy för hållbara produkter innehåller bland annat

att design ska ske med hela produktens livscykel i beaktande, ökad livslängd och enkelhet

att underhålla såväl som att produkten ska kunna tas om hand på bästa sätt när den är

uttjänt. Läs mer om policyn på sidan 121.

Æ Den tredje syftar till att där möjligt hantera avfall på ett hållbart sätt under tillverknings-

processen. Systemair har en policy för miljö som alla tillverkningsanläggningar ska följa och

den innehåller att avfall ska hanteras på ett ansvarsfullt sätt och att det som kan återvinnas

ska återvinnas. Läs mer om policyn på sidan 120.

Æ Den fjärde syftar till att där möjligt ha information och spårbarhet på skadliga ämnen i de

tillverkade produkternas livscykel. Systemair arbetar kontinuerligt med uppföljning för att

minimera risken att något skadligt ämne skulle finnas i produkterna. Läs mer om Systemairs

miljöpolicy på sidan 120.

131

HÅLLBARHETSRAPPORT - MILJÖINFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

5. Miljöföroreningar

Systemair uppfyller relevanta EU-bestämmelser avseende miljöföroreningar och har processer

på plats för att löpande följa upp de ämnen som är skadliga. Systemair bedömer inte att någon

ekonomisk verksamhet som tolkats som taxonomiförenlig orsakar någon betydande skada.

6. Biologisk mångfald och ekosystem

Systemair följer de lokala miljölagar och bestämmelser som finns för att nyttja ny mark och få

godkänt av myndigheter att etablera på marken. Ingen av Systemairs tillverkande anläggningar

befinner sig i eller nära ett naturskyddsområde.

Minimiskyddsåtgärder

För att klassas som taxonomiförenlig krävs utöver uppfyllande av de tekniska kriterierna att

den ekonomiska verksamheten överensstämmer med minimiskyddsåtgärderna. De är tillsvidare

uppdelade inom fyra områden som redogörs för nedan:

Æ Mänskliga rättigheter – Systemair stödjer UN Global Compacts 10 principer om mänskliga

rättigheter, arbetsrättigheter, miljö och antikorruption. Dessa 10 principer tillsammans

med OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s åtta grundläggande konventioner utgör en

viktig grund för vad Systemair åtar sig att upprätthålla med ett ansvarsfullt företagande.

Det här är en del av Systemairs uppförandekod. Läs mer om uppförandekoden på sidan

132. I länder där det generellt finns en högre risk för rättighetskränkning har Systemair en

process för tillbörlig aktsamhet för att strukturerat kunna analysera och minska risken för

att kränka mänskliga rättigheter eller bryta mot arbetsrätt.

Æ Korruption – Systemair har nolltolerans mot korruption. Det finns även en dedikerad policy

för antikorruption. Läs mer om antikorruptionsarbetet på sidan 146.

Æ Skatt – Systemair strävar efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet med relevanta

lagar och förordningar i det aktuella landet. Alla gränsöverskridande transaktioner mellan

enheter inom koncernen ska ske i enlighet med armslängdsprincipen enligt definitionen i

OECD:s riktlinjer för internprissättning och i enlighet med lokala regler och bestämmelser

om internprissättning. Systemair har en dedikerad policy för skatt, se sidan 146.

Æ Konkurrensbegränsande aktiviteter – Systemair följer varje lands lagstiftning om

karteller och konkurrens. Systemair deltar inte i konkurrensbegränsande aktiviteter. Det

här är en del av Systemairs uppförandekod, se sidan 133 för mer information.

132

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Social information

Den egna arbetskraften

[ESRS S1]

För att säkerställa Systemairs långsiktiga framgång är det

viktigt att kunna attrahera, utveckla och behålla kompetenta

anställda. Begreppet anställd omfattar i denna rapport både

tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. I vissa dotter-

bolag kompletterar Systemair sin arbetsstyrka med personer

som inte är anställda i företaget, de rekryteras via externa

bemanningsföretag. Dessa personer arbetar sida vid sida med

företagets anställda och hanteras i enlighet med företagets

policyer och gällande lagkrav, med säkerställande av likvärdig

behandling och integration.

Systemair strävar ständigt efter att vara en attraktiv

arbetsgivare. Säkerhet är högsta prioritet på företagets

arbetsplatser och Systemair främjar aktivt vikten av mångfald

och en inkluderande kultur. Ingen ska behöva gå till sin

arbetsplats oroad över för sin fysiska eller psykiska hälsa.

Systemair tolererar inte våld, hot, trakasserier, mobbning eller

liknande kränkningar. Goda arbetsförhållanden och rättvisa

arbetsvillkor är en viktig del av Systemairs uppförandekod och

speglas i företagets värderingar.

Systemair har en lång historik av ansvarsfullt företagande

och tar samhällsansvar på de orter som verksamhet finns.

Goda relationer med omvärlden är avgörande för Systemairs

långsiktiga framgång, bolaget strävar efter att förstå de lokala

samhällen som verksamhet finns på. Systemair har ett aktivt

engagemang i samhällsaktiviteter som bidrar till den lokala

ortens utveckling, för att gynna det lokala näringslivet samt

stödja skolor och utbildningar.

Påverkan, risker och möjligheter relaterade till den

egna arbetskraften

[S1.SBM-3]

Utifrån den dubbla väsentlighetsanalysen har Systemair

identifierat vilken påverkan på människan samt risker och

möjligheter som finns relaterade till den egna arbetskraften.

Nedan områden presenterar de viktigaste aspekterna.

En modern och säker arbetsmiljö

I Systemairs tillverkningsanläggningar och lager inträffar

olyckor som leder till skador, på lång sikt är ambitionen att

inga olyckor och skador ska ske. I den dagliga verksamhet

används systematiska arbetssätt för säkerhet och hälsa för att

proaktivt förebygga skador, särskilt de skador som leder till

sjukfrånvaro. Genom att dela kunskap om olyckor, tillbud och

risker i det gemensamma rapporteringssystemet förebyggs

incidenter. Systemair är medveten om att anställda i roller

inom tillverkning har en ökad risk för arbetsskador och olyckor,

till följd av den fysiska arbetsmiljön.

Prestations- och medarbetarutveckling

Systemairs framgång i mer än 50 år har baserats på en stark

värdegrund och att ge medarbetarna friheten att utvecklas och

växa med företaget. Förmågan att attrahera och behålla rätt

personal är en strategisk fråga för ett välmående företag samt

för att behålla en konkurrenskraftig utvecklingstakt. Systemair

arbetar kontinuerligt med att vara en attraktiv arbetsgivare

bland annat genom att leverera relevanta utbildningar till

alla anställda, även utbildning inom ledarskap tillhandahålls,

dels till de som redan är i en ledarskapsroll samt till de som

identifierats ha potential att vara framtida ledare.

Den hållbara omställningen är en affärsmöjlighet för

Systemair som kan bidra till både långsiktig tillväxt och ge nya

utvecklingsmöjligheter för medarbetare. Systemairs produkter

bidrar till att minska energiförbrukningen och stödjer

omställningen till en grönare och klimatneutral framtid. I takt

med att ekonomin blir mer hållbar förväntas affärstillväxten,

inklusive en utbyggnad av serviceverksamheten, bidra positivt

till ökad rekrytering för att stärka arbetsstyrkan, utan några

förväntade negativa effekter på kort sikt.

Mångfald och lika möjligheter

Systemair har en stor mångfald inom arbetskraften och det

gör att det både finns potentiell positiv och negativ påverkan.

Positiv i form av att en hög mångfald inom arbetskraften

generellt är positivt för arbetsmiljön och negativt att det

finns en högre risk för diskriminering. Som ett globalt företag

ses mångfald som en tillgång i verksamheten och i affärer

och projekt runt om i världen. På Systemair ska alla känna

sig välkomna, oavsett bakgrund. Det som räknas är kunskap,

erfarenhet och prestation i just rollen och ingen diskriminering

på grund av sexuell läggning, kön, ålder, etnicitet eller religion

är tillåten. Alla anställda ska behandlas med respekt och ingen

anställd ska utsättas för mobbning eller kränkande behand-

ling. Systemair är ett företag med tillverkning, den typen av

verksamhet är traditionellt mansdominerad. Detta har bidragit

till en ökad medvetenhet för Systemair om att kvinnliga

medarbetare kan löpa en förhöjd risk för diskriminering och

ojämlik behandling.

Mänskliga rättigheter och arbetsrätt

Systemair står upp för grundläggande rättigheter och strävar

efter att se till att kränkningar av mänskliga rättigheter inte

sker. Detta görs delvis genom utbildning och kommunikation

av företagets uppförandekod och genom att följa OECD:s

riktlinjer för multinationella företag och andra vedertagna

internationella standarder.

I länder där det generellt finns en högre risk för rättighets-

kränkning har Systemair utvecklat en process för tillbörlig

aktsamhet för att strukturerat kunna analysera och minska

risken för att kränka mänskliga rättigheter eller bryta mot

arbetsrätt. Systemair har tillverkande verksamhet i länder

där det finns en förhöjd risk för barnarbete och tvångsarbete

(Indien, Malaysia, Saudiarabien och Turkiet). I dessa länder har

även personer som rekryteras via externa bemanningsföretag

identifierats ha en förhöjd risk för tvångsarbete.

Policyer relaterade till den egna arbetskraften

[S1-1]

Systemairs relation till sina anställda styrs av flera koncern-

övergripande policyer: Uppförandekoden, Policyn för

hälsa & säkerhet och Policyn för mångfald & inkludering.

Policyerna finns tillgängliga på group.systemair.com samt på

Systemairs intranät. Ansvaret för att utveckla och uppdatera

policyer tillhör respektive funktionsansvarig. Denna persons

expertis grundar sig i det löpande arbetet inom området

samt i dialogen med både interna och externa intressenter.

Viktiga intressenter förmedlar sina synpunkter och insikter

till policyansvarig, vilka beaktas i arbetet med att ta fram

och revidera policyn. Policyer, inklusive uppdateringar och

revideringar, godkänns sedan av respektive sakfrågeansvarig i

koncernledningen samt i vissa fall av styrelsen.

Systemairs uppförandekod

Uppförandekoden utgör en koncerngemensam policy

som fastställer regler och ger vägledning för ett etiskt

och ansvarsfullt beteende. Den är baserad på UN Global

Compact’s tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt,

miljö och antikorruption, tillsammans med OECD:s riktlinjer

för multinationella företag, FN:s vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter samt ILO:s åtta grund-

läggande konventioner. Uppförandekoden gäller för alla

133

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts

av Systemairs styrelse som även består av två medarbetar-

representanter. Koncernledningen har det övergripande

ansvaret för att säkerställa att uppförandekoden efterlevs

inom hela koncernen. Det operativa ansvaret ligger hos den

lokala ledningen, som ska implementera och följa upp att

uppförandekoden följs i den dagliga verksamheten.

För den egna arbetskraften är det specifikt följande som

uppförandekoden innehåller:

Æ Att alltid respektera FN:s allmänna förklaring om

de mänskliga rättigheterna och se till att inte vara

medskyldig till kränkningar av mänskliga rättigheter.

Æ Systemair accepterar inte barnarbete, människohandel

eller tvångsarbete i den egna verksamheten.

Æ Ingen anställd ska diskrimineras, bemötas annorlunda

eller få ofördelaktig behandling när det gäller anställning

eller arbetsuppgifter på grund av ålder, etnicitet,

nationalitet, kön, religion, sexuell läggning eller

funktionsnedsättning.

Æ Alla anställda i en chefsposition måste utöva sitt ledarskap

utifrån en ståndpunkt av objektivitet och fri från

partiskhet.

Æ Våld eller hot om våld på arbetsplatsen, trakasserier,

mobbning eller liknande kränkningar av anställda

tolereras inte. Detta gäller även på affärsrelaterade resor

och vid kundunderhållning.

Æ Ständigt högt fokus på hälsa och säkerhet på arbets-

platsen med ett systematiskt tillvägagångssätt för att

minska arbetsrelaterade skador.

Æ Att Systemairs anställda inte får distribuera, inneha,

använda eller arbeta under påverkan av droger eller

alkohol på någon av Systemairs arbetsplatser.

Æ Att Systemair ska respektera rätten till föreningsfrihet

och ett effektivt erkännande av rätten till kollektiva

förhandlingar, i enlighet med nationell lag.

Systemair har en process för tillbörlig aktsamhet i den egna

verksamheten. Processen bygger på OECD:s process på sex

steg för att identifiera, förebygga, mildra och redogöra för

hur faktisk och potentiell negativ påverkan på den egna

arbetskraften ska hanteras.

Systemair säkerställer en öppen dialog med sina anställda

genom årliga medarbetar- och utvecklingssamtal med

närmaste chef samt med lokala arbetstagarrepresentanter

eller fackliga företrädare, där de finns utsedda. Medarbetare

uppmuntras även att lyfta eventuella farhågor rörande

mänskliga rättigheter eller andra överträdelser av

uppförandekoden till sin chef, den lokala HR-funktionen eller

att eskalera frågan till andra medlemmar av företagsledningen.

Visselblåsarfunktionen redogörs för i uppförandekoden. Den

fungerar som en rapporterings- och klagomålsmekanism för

anställda och personer som på annat sätt är verksamma i

Systemairs verksamhet för att kunna rapportera misstänkta

oegentligheter inkluderande eventuella brott mot mänskliga

rättigheter. Visselblåsarfunktionen är anonym och utan

repressalier samt att det genomförs en rättvis utredning av

tredje part. Fallen rapporteras till Systemairs revisionsutskott,

en del av Systemairs styrelse. Rapporter om överträdelser

utreds skyndsamt och vid behov vidtas korrigerande åtgärder i

enlighet med företagets policyer och tillämplig lagstiftning.

Systemair har även en uppförandekod för leverantörer

som följer relevanta ILO-bestämmelser och som tydliggör

företagets ställningstagande mot människohandel

samt användning av tvångsarbete och barnarbete, samt

adresserar frågor om arbetstagarnas säkerhet och osäkra

anställningsformer.

Policy för hälsa och säkerhet

Koncernens policy för hälsa och säkerhet anger Systemairs

åtagande att tillhandahålla säkra och hälsosamma arbets-

förhållanden för att förebygga arbetsrelaterade skador och

ohälsa. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom

koncernen och har godkänts av Systemairs Vice President

Global Supply Chain som sitter i koncernledningen. Det

operativa ansvaret ligger hos den lokala ledningen, som ska

implementera och följa upp att policy för hälsa och säkerhet

följs i den dagliga verksamheten.

Policy för mångfald och inkludering

Policyn för mångfald och inkludering syftar till att främja

jämställdhet och mångfald för att sträva mot lika möjligheter

och rättvisa arbetsförhållanden oavsett kön, ålder, etnicitet,

nationalitet, funktionsnedsättning, religion eller sexuell

läggning. Policyn gäller för alla dotterbolag och anställda inom

koncernen och har godkänts av koncern-VD. Det operativa

ansvaret ligger hos den lokala ledningen, som ska implemen-

tera och följa upp att policy för mångfald och inkludering följs i

den dagliga verksamheten.

Policyn förmedlas bland annat genom en obligatorisk

utbildning för samtliga medarbetare inom mångfald och

inkludering. Medarbetare uppmuntras att rapportera

eventuella incidenter till sin chef, den lokala HR-funktionen

eller att eskalera ärendet till andra relevanta personer i

ledande befattningar. Rapporter om diskriminering utreds

skyndsamt och vid behov vidtas korrigerande åtgärder i

enlighet med företagets policyer och gällande lagstiftning. För

att främja likabehandling har ett mentorprogram för kvinnor

lanserats. För ytterligare information, se sidan 134.

Engagemang med anställda

[S1-2]

Systemairs engagemang med anställda och deras represen-

tanter bygger på flera kommunikationskanaler. Information

delas med anställda genom möten, kvartals- och årsvisa

rapporter samt andra interna kommunikationsplattformar

beroende på behov. Systemairs värderingar kommuniceras till

anställda på deras lokala språk tillsammans med koncernens

uppförandekod där så är möjligt.

Årliga utvecklings- och prestationssamtal genomförs av

chefer, det är en tvåvägsdiskussion där medarbetarna både

kan ge och ta emot feedback. Anställda uppmuntras att ha

en öppen dialog med direkta chefer. Detta arbetssätt stödjer

medarbetarnas utveckling samtidigt som det möjliggör en

plattform för medarbetare att dela sina perspektiv. Systemair

följer upp andelen anställda som genomfört ett årligt

medarbetar- och utvecklingssamtal.

Systemair engagerar sig också med medarbetarna genom

lokala arbetstagarrepresentanter eller de fackliga represen-

tanterna, där sådana har utsetts. Frekvensen och formen

för dialogen med arbetstagarrepresentanter fastställs av

respektive dotterbolag. På koncernnivå finns två arbetstagar-

representanter i styrelsen, som sammanträder i regel

åtta gånger per år. Diskussionerna med representanter

omfattar ämnen som arbetsmiljö och säkerhet, arbetstider

och medarbetarnas klagomål. Säkerhetsronder genomförs

särskilt vid produktionsanläggningar för att skapa dialog om

arbetssäkerhet och ergonomi. Insikter som samlas in genom

dessa diskussioner kommuniceras till lokal ledning. Den lokala

ledningen ansvarar för att säkerställa att dessa insikter beaktas

i beslutsfattande och operativa rutiner.

Systemair verkar inom tillverkningssektorn, som har en högre

andel män än kvinnor. Mot denna bakgrund kan kvinnliga

134

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

medarbetare vara särskilt sårbara för negativa konsekvenser.

Systemair har lanserat ett mentorprogram för kvinnor för att

stödja talangfulla kvinnor tidigt i karriären genom att para ihop

dem med erfarna ledare från hela koncernen. Fokus ligger på

att bygga självförtroende, stärka nätverk och erbjuda praktisk

karriärvägledning, samtidigt som arbetsrelaterade fördomar

adresseras och värdefulla insikter om kvinnliga medarbetares

perspektiv och erfarenheter tillvaratas. Återkoppling som

erhålls genom mentorprogrammet samt via årliga utvecklings-

och prestationssamtal med chefer ger Systemair en fördju-

pad förståelse för kvinnliga medarbetares upplevelser och

perspektiv.

En annan identifierad sårbar grupp utgörs av arbetstagare

inom tillverkningsverksamhet i länder där det finns en förhöjd

risk för barnarbete och tvångsarbete (Indien, Malaysia, Saudi-

arabien och Turkiet). En motsvarande risk för tvångsarbete

har även identifierats för personer som rekryteras via externa

bemanningsföretag. För att effektivt hantera dessa risker har

Systemair implementerat en process för tillbörlig aktsamhet.

Dotterbolag i dessa regioner får regelbundna besök från

centrala funktioner, inklusive Production Board och Business

Board. Om väsentliga brister identifieras vid dessa besök

eskaleras det inom organisationen för att säkerställa att det

hanteras på ett korrekt och effektivt sätt.

Feedback från anställda

[S1-3]

Anställda uppmanas att rapportera avvikelser från Systemairs

värderingar och policyer till sina chefer, lokala HR-avdelningar

eller att vidarebefordra ärendet till andra högre chefer.

Systemair följer även upp antalet medarbetare som genomför

ett årligt medarbetar- och utvecklingssamtal. Dessa samtal

fungerar också som en intern kanal där medarbetare kan ta

upp eventuella frågor, synpunkter eller farhågor. Anställda kan

också rapportera genom visselblåsarfunktionen.

Alla medarbetare har tillgång till och informeras om den

externhanterade visselblåsarfunktionen under introduktions-

processen. De måste också genomföra utbildningen i

uppförandekoden, där den externhanterade visselblåsar-

funktionen nämns. Systemair följer upp genomförandegraden

av utbildningen i uppförandekoden för majoriteten av

medarbetare inom koncernen. Dotterbolagen som inte än

är anslutna till det centrala utbildningssystemet följs inte

upp, information om visselblåsarfunktionen säkerställs där

genom interna informationskanaler. Uppförandekoden anger

dessutom att rapporterande personer garanteras fullständig

anonymitet och att en icke-repressaliepolicy gäller. För mer

information om hur ärenden som rapporteras via visselblåsar-

funktionen följs upp och hur effektiv den är se sidan 146.

De lokala dotterbolagen följer upp resultaten av genomförda

medarbetar- och utvecklingssamtal och vidtar vid behov

korrigerande åtgärder. Koncernbolaget ansvarar för att

följa upp och hantera utfallet av ärenden som rapporteras

via visselblåsarfunktionen. Vid avvikelser från Systemairs

värderingar och policyer vidtas lämpliga åtgärder. Åtgär-

derna varierar beroende på ärendets typ och svårighetsgrad

och hanteras inom verksamheten där lämpligt och

möjligt alternativt av Systemairs revisionsutskott tillika

visselblåsarkommittén.

Åtgärder relaterade till den egna arbetskraften

[S1-4]

Systemair strävar ständigt efter att vara en attraktiv arbets-

givare, eftersom företagets långsiktiga framgång är beroende

av att kunna attrahera, utveckla och behålla kompetenta

medarbetare. Systemair genomför löpande åtgärder inom

verksamheten för att minska negativ påverkan på den egna

personalstyrkan och öka positiva effekter där det är möjligt.

Det finns flera mekanismer för dialog med medarbetare samt

för att identifiera potentiella problem och lyfta frågor.

På Systemair är det högsta prioritet att upprätthålla goda

arbetsförhållanden och en säker arbetsmiljö för att minska

skador som kan påverka anställda negativt. Varje producerande

dotterbolag tar fram en årlig plan för att förbättra sitt arbets-

miljö- och säkerhetsarbete, inklusive nuläge, förbättringsmål,

nyckelaktiviteter och hur arbetet ska följas upp. Tillverkande

dotterbolag har i de allra flesta fall genomfört bedömningar av

personlig skyddsutrustning (PPE) för att säkerställa en optimal

användning av skyddsutrustning. Inköp av personlig skydds-

utrustning planeras utifrån resultaten av dessa bedömningar,

vilket förväntas leda till förbättrat skydd mot arbetsrelaterade

risker och en minskad risk för arbetsskador. Systemair har en

vision om noll arbetsrelaterade skador och är engagerat i att

säkerställa samråd och delaktighet från medarbetare och deras

representanter i dessa frågor. Alla olyckor som leder till sjuk-

frånvaro ska rapporteras omedelbart till ansvarig lokal ledning

och även i koncernens centrala system för arbetsmiljö. Detta

säkerställer en snabb uppföljning av olyckan för att möjliggöra

god medicinsk behandling och lärande som kan förebygga

liknande risker i andra dotterbolag. Flera dotterbolag har

infört ytterligare utbildningsinsatser som är anpassade efter

de vanligast förekommande typerna av arbetsskador, vilket

stärker medvetenheten och det förebyggande arbetet där

behovet är som störst.

Systemair verkar i en mansdominerad bransch, det krävs

ett aktivt arbete för att öka antalet kvinnor i företaget. I

Systemairs rekryteringsprocess lyfts mångfald fram som

en styrka. Kunskap, erfarenhet och kompetens ska vara de

avgörande faktorer för att välja rätt kandidat. En högre

mångfald leder till en mer dynamisk och stimulerande

arbetsmiljö som skapar en positiv påverkan på personalstyrkan.

Vissa av Systemairs producerande dotterbolag bedriver ett

kontinuerligt uppsökande arbete genom att delta i tekniska

arbetsmarknadsmässor och lokala skolevenemang för att

attrahera ny kompetens. Detta pågående initiativ har nu fått

ett ökat fokus på att rekrytera fler kvinnor, vilket understryker

företagets åtagande för mångfald.

Genom att lyfta fram Systemairs inkluderande arbetsmiljö vid

dessa evenemang är målsättningen att bredda arbetsstyrkan

och stärka företagets anseende som en attraktiv arbetsgivare

för kvinnor i en mansdominerad bransch. Flera dotterbolag

arbetar numera även med att platsannonser utformas så att

de i större utsträckning tilltalar kvinnor, i syfte att öka andelen

kvinnor i arbetsstyrkan. Systemair har lanserat ett mentor-

program för kvinnor som sammanför kvinnliga talanger i ett

tidigt karriärskede med erfarna ledare, med målet att främja

likabehandling, ge praktisk karriärvägledning och motverka

ojämlik behandling på arbetsplatsen.

Systemair tillhandahåller årligen en obligatorisk online-

utbildning i mångfald och inkludering för alla medarbetare.

Denna utbildning syftar till att alla medarbetare förstår

företagets förväntningar avseende upprätthållandet av en

hälsosam och respektfull arbetsmiljö samt att minska och/

eller förebygga incidenter av diskriminering genom utbildning.

Utbildningen omfattar frågor om mångfald inom kön, ålder,

etnicitet, nationalitet, funktionsnedsättning, religion, kultur

och sexuell läggning. Den omfattar även personer med olika

bakgrunder, erfarenheter och expertis.

Hög personalomsättning kan ha en negativ påverkan på

Systemair och dess anställda genom att minska tillgången

till kritisk kunskap och erfarenhet. För att behålla

135

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

medarbetare stödjer Systemair deras utveckling genom

kompetensutveckling, ytterligare utbildningar samt årliga

prestations- och utvecklingssamtal. Om en medarbetare

lämnar företaget genomförs, när det är relevant, avgångs-

intervjuer för att identifiera förbättringsområden och infor-

mera åtgärder som syftar till att minska personalomsättningen

och behålla nyckelkompetenser inom Systemair.

Systemairs uppförandekod fastslår tydligt företagets

ställningstagande mot barnarbete och tvångsarbete.

Samtliga medarbetare får utbildning i uppförandekoden för

att säkerställa god förståelse och efterlevnad. Därutöver

genomför den centrala hållbarhetsfunktionen interna

riskbedömningar avseende mänskliga rättigheter (tillbörlig

aktsamhet), med hänsyn tagen till de geografiska platser

där Systemairs dotterbolag är verksamma. Denna process

möjliggör identifiering av dotterbolag i områden med högre

risk för barnarbete eller tvångsarbete.

Genom den årliga och kvartalsvisa rapporteringen delas

relevanta indikatorer inom ovanstående områden med interna

och externa intressenter för att informera om framsteg och

ge en transparent bild av status. Dessa indikatorer granskas

även av dotterbolagens operativa styrelser, Business Boards,

minst en gång per år för att säkerställa effektiv styrning och

kontinuerliga förbättringar. Företagets centrala hållbarhets-

funktion följer två gånger per år upp produktionsbolagens

arbete med att genomföra planerade åtgärder för att minska

antalet arbetsskador och öka andelen kvinnor i arbetsstyrkan.

Kommunikationen baseras på en av Systemairs kärnvärden

– Tillit – samt vikten av att medarbetare rapporterar och

eskalerar eventuella oegentligheter när de blir medvetna om

dem. Genom Systemairs visselblåsarfunktion kan medarbetare

och personer som på annat sätt är verksamma i Systemairs

verksamhet lämna information med garanti om fullständig

anonymitet. Alla anmälningar tas emot och utreds av ett

externt företag.

Systemairs produkter har en positiv påverkan på att minska

energibehovet och är en viktig del i en övergång till en grönare

och klimatneutral framtid. Den förväntade tillväxt som

drivs av omställningen till en mer hållbar ekonomi bedöms

inte ha några negativa effekter på arbetsstyrkan inom den

närmaste framtiden. Service förväntas bli en växande del av

affärsmodellen, vilket beskrivs i den övergripande strategin.

Tillväxt inom servicetjänster förväntas leda till ytterligare

rekrytering för att stödja och stärka Systemairs kapacitet inom

detta område.

Mål relaterade till den egna arbetskraften

[S1-5]

Systemair ser den egna arbetskraften som en viktig del

av företagets konkurrenskraft och arbetar aktivt med att

förbli en attraktiv arbetsgivare och för att kunna erbjuda en

alltmer hållbar arbetsplats. Tre mål har satts upp, målen är

baserade på relevans för Systemairs egen arbetskraft och har

fastställts av Systemairs koncernledning. Målen stödjer även

de väsentliga hållbarhetsfrågor som identifierats i den dubbla

väsentlighetsanalysen.

Systemairs dotterbolag har ansvar att följa upp målen och

föra dialog med medarbetare om dem, dotterbolagen sätter

aktiviteter och plan för hur prestationen ska förbättras.

Anställda har inte varit direkt involverade när dessa mål har

satts, återkoppling av status till anställda återges vid behov av

respektive lokal ledningsgrupp samt om det behövs djupare

förståelse och lärdomar om utfall involveras anställda.

Mål:

Arbetsplatssäkerhet – Minska skador som leder till sjuk-

frånvaro med minst 15 procent per år. Mätt enligt frekvens av

olyckor med sjukfrånvaro (LTIFR). För 2025/26 innebär det ett

LTIFR på 6,0 eller lägre. För år 2026/27 och framåt har ett nytt

mål etablerats som kommer att ersätta det befintliga, den nya

målformuleringen lyder: Minska skador som leder till sjuk-

frånvaro med 50 procent senast 2030/31, med 2025/26 som

basår.

Systemair har en vision om noll arbetsrelaterade skador.

För att stödja denna ambition rapporteras alla skador som

leder till sjukfrånvaro till lokal ledning. Målet gäller för

hela Systemairkoncernen, men är särskilt relevant för de

tillverkande bolagen. Utfallet av målet kommuniceras kvartals-

vis genom Systemairs delårsrapporter samt internt till koncern-

ledning och lokal ledning. Utfallet för 2025/26 var 7,1, samma

som utfallet för 2024/25. Den positiva trend som pågått

under flera år har planat ut, framåt är ambitionen att göra

ytterligare insatser för att förbättra utfallet. Det nya målet att

halvera LTIFR till 2030/31 gentemot årets utfall ska nås genom

ett fortsatt ökat fokus på uppföljning med ett systematiskt

utbildningsarbete och investeringar i säkerhetsutrustning.

Arbetsrelaterade skador som leder till

sjukfrånvaro

2025/26 2024/25 2023/24

LTIFR (Lost time injury frequency rate) 7,1 7,1 8,7

Mål 6,0 7,4 12,6

Kompetens- och medarbetarutveckling – Varje år ska

personalomsättningen vara i nivå med branschsnittet, för

2025/26 14,4 procent.

Systemair strävar efter en rimlig nivå av personalomsättning,

eftersom detta bidrar direkt till långsiktig organisatorisk

stabilitet och prestation. Målsättningen är att personal-

omsättningen ska ligga i nivå med branschgenomsnittet på

14,4 procent för räkenskapsåret 2025/26. För 2024/25 låg

branschsnittet på 14 procent. Målet gäller för hela Systemair-

koncernen. Branschgenomsnittet beräknas genom bench-

marking av siffror som rapporteras av andra aktörer inom

industrin. Basåret är 2025, eftersom målet har fastställts

genom jämförelser med företag inom industrin. Utfallet

av målet kommuniceras årligen genom Systemairs års- och

hållbarhetsredovisning samt internt till koncernledning och

lokal ledning.

Utfallet för 2025/26 var 15,4 procent och högre än

branschsnittet som främst förklaras av en geografisk

etablering på flera marknader med en generellt sett hög

personalomsättning.

Personalomsättning 2025/26 2024/25 2023/24

Andel medarbetare som avslutat sin

anställning

15,4% 18,2% 13,7%

Mål 14,4% 14,0% -

Lika möjligheter och en inkluderande kultur – Minst 25 procent

kvinnliga ledare senast år 2025/26. Systemair har fortsatt en

ambition att på lång sikt öka andelen kvinnliga ledare och har

därför förlängt det tidigare målet om att uppnå 25 procent

kvinnliga ledare.

Eftersom Systemair verkar inom en mansdominerad industri är

målsättningen att öka andelen kvinnor i ledande befattningar

för att stärka mångfalden i hela företaget. Målet gäller för hela

Systemairkoncernen. Utfallet av målet kommuniceras kvartalsvis

genom Systemairs delårsrapporter samt internt till koncern-

ledning och lokal ledning. I slutet av året uppgick andelen

kvinnliga ledare till 23,5 procent och det kan konstateras att

målet inte fullt har uppnåtts. Systemair har fortsatt en ambition

att långsiktigt öka andelen kvinnliga ledare och genom flera

åtgärder uppnå en långsiktigt positiv utveckling.

Kvinnliga ledare 2025/26 2024/25 2023/24

Andel kvinnliga ledare 23,5% 23,5% 23,8%

Mål 25,0% - -

136

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Uppgifter om företagets anställda

[S1-6]

Systemair redovisar antal personer för anställda, och inte i heltidsekvivalenter (FTE). Rapporteringen visar status i slutet av varje rapporterings-

period. Osäkerheten i dessa data bedöms vara låg, då underlagen rapporteras direkt från Systemairs dotterbolag. För anställda per land och per

kön se not 11 på sidan 70, denna uppställning visar medelantal anställda under året i heltidsekvivalenter (FTE). I definitionen av FTE inkluderas all

personal som får lön eller annan ersättning oavsett anställningsvillkor. Jämfört tidigare års rapportering har antalet anställda uppdaterats för år

2024/25 och 2023/24.

Totalt antal anställda fördelat på kön* i länder med minst 50 anställda

som representerar minst 10 % av arbetskraften

Män Kvinnor Totalt

2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24

Sverige 524 512 504 234 223 215 758 735 719

Indien 638 324 301 84 20 23 722 344 324

Tyskland 614 582 679 188 178 187 802 760 867

Övriga länder 3 447 3 286 3 146 1 318 1 236 1 185 4 765 4 522 4 331

Totalt 5 223 4 704 4 630 1 824 1 657 1 610 7 047 6 361 6 241

Antal anställda fördelat på kön* och anställningsform

Män Kvinnor Totalt

2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24

Fast anställning 4 908 4 592 4 585 1 700 1 610 1 575 6 608 6 202 6 160

Tidsbegränsad anställning 309 112 45 117 47 35 426 159 80

Anställd utan garanterad arbetstid 6 - - 7 - - 13 - -

Totalt 5 223 4 704 4 630 1 824 1 657 1 610 7 047 6 361 6 241

Totalt antal anställda fördelat på kön* och region

Män Kvinnor Totalt

2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24

Norden 837 819 799 297 284 279 1 134 1 103 1 078

Västeuropa 1 703 1 586 1 649 545 491 475 2 248 2 077 2 125

Nord- och Sydamerika 358 344 343 212 217 229 570 561 572

Östeuropa och OSS 1 114 1 045 981 525 483 448 1 639 1 528 1 429

Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika 1 211 910 858 245 182 179 1 456 1 092 1 037

Totalt 5 223 4 704 4 630 1 824 1 657 1 610 7 047 6 361 6 241

Nyanställningar och personalomsättning per kön*

Män Kvinnor Totalt

2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24

Antal nya medarbetare 1027 967 576 374 297 275 1401 1 264 851

Nyanställningsomsättning 19,7% 20,6% 12,4% 20,5% 17,9% 17,1% 19,9% 19,9% 13,6%

Antal medarbetare som slutat 815 900 615 272 257 239 1087 1 157 854

Personalomsättning 15,6% 19,1% 13,3% 14,9% 15,5% 14,8% 15,4% 18,2% 13,7%

*I regionen Västeuropa fanns under 2023/24 en medarbetare som inte identifierar sig som specifikt man eller kvinna, personen är medräknad i det totala antalet anställda.

Nyanställningsomsättning beräknas som antalet nyanställda medarbetare under året dividerat med det totala antalet anställda. Personalomsättning beräknas som antalet medarbetare

som avslutat sin anställning under året dividerat med det totala antalet anställda.

137

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Uppgifter om icke-anställda i Systemairs egen arbetskraft

[S1-7]

Icke-anställda definieras som de som har avtal med Systemair om att utföra arbete. Systemair

nyttjar icke-anställda både i produktion och på tjänstemannasidan. Systemair arbetar med

att sätta upp rutiner för att på koncernnivå kunna samla in data om detta underämne enligt

ESRS-kraven. Varje dotterbolag följer de nationella riktlinjer och lagar som finns vid nyttjande av

icke-anställda.

Kollektivavtal

[S1-8]

Systemair stödjer den tredje principen i UN Global Compact: Företag bör skydda förenings-

friheten och rätten till kollektiva förhandlingar. I de fall kollektivavtal inte finns följer Systemair

lokal lagstiftning och anställningsvillkoren beskrivs i de anställdas anställningsavtal. Information

om väsentliga organisationsförändringar kommuniceras i god tid till arbetstagarrepresentanter,

eller direkt till anställda vars anställning väsentligt påverkas. Systemair befinner sig i processen

att etablera ett så kallat European Works Council (EWC).

Uppgifterna om antalet anställda med kollektivavtal samlas in årligen från Systemairs

dotterbolag och bedöms ha låg osäkerhet.

Andel anställda med kollektivavtal 2025/26 2024/25 2023/24

Andel anställda som omfattas av kollektivavtal (%) 36% 37% 36%

Täckningsgrad för

kollektivavtal inom EES

Täckningsgrad för

kollektivavtal utanför EES

Täckningsgrad 2025/26 2024/25 2025/26 2024/25

0-19% Tyskland Tyskland

Mellanöstern, Asien,

Australien och Afrika

Mellanöstern, Asien,

Australien och Afrika

20-39% - - - -

40-59% - - - -

60-79% - - - -

80-100% Sverige Sverige - -

138

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Mångfald hos Systemair

[S1-9]

I Systemairs rekryteringsprocesser ska mångfald och jämställdhet främjas. På Systemair är

det viktigt att alla ska känna sig välkomna, oavsett bakgrund. Vid rekrytering är det kunskap,

erfarenhet och kompetens som är de avgörande faktorer och ingen form av diskriminering är

tillåten på grund av sexuell läggning, kön, ålder, etnicitet eller religion. Den högsta ledningen

består av koncernledning som stöttas av en operationell ledningsgrupp. Uppgifterna insamlas

årligen från Systemairs dotterbolag och bedöms ha låg uppskattningsosäkerhet. Styrelsen har en

mångfaldhetspolicy beskriven på sidan 36.

Ålders- och könsfördelning för

anställda

2025/26 2024/25 2023/24

Antal

Andel

kvinnor Antal

Andel

kvinnor Antal

Andel

kvinnor

Koncernledning

30-50 år 0 0% 0 0% 0 0%

Över 50 år 7 14% 7 14% 6 17%

Operationell ledningsgrupp

30-50 år 9 22% 8 25% 9 11%

Över 50 år 11 18% 11 18% 10 30%

Alla medarbetare

Under 30 år 1 222 24% 1 035 24% 948 26%

30-50 år 3 721 26% 3 437 26% 3 351 25%

Över 50 år 2 104 28% 1 889 28% 1 943 27%

Totalt 7047 26% 6 361 26% 6 241 26%

Tillräckliga löner

[S1-10]

Systemairs dotterbolag har ansvar att sätta tillräckliga löner för anställda i linje med gällande

lagstiftning eller om det inte existerar i linje med allmän praxis i det landet. I de dotterbolag

som har kollektivavtal säkerställs tillräckliga löner genom vedertagna processer för en trans-

parent och rättvis hantering. Lönerna bestäms baserat på roll och arbetsansvar, erfarenhet och

prestation.

Uppgifter om lägsta tim- eller månadslön samlas in årligen från samtliga av Systemairs

dotterbolag och kännetecknas av låg uppskattningsosäkerhet. För länder inom EES jämförs

uppgifterna med lagstadgad minimilön eller 50 procent av den genomsnittliga bruttolönen.

För länder utanför EES jämförs uppgifterna i första hand med lagstadgad minimilön, därefter

med kollektivavtalad minimilön och i sista hand med data från Wage Indicator Foundation.

Inga anställda har rapporterats med lön som inte är tillräcklig utifrån det ovan förklarade

angreppssättet.

Socialt skydd

[S1-11]

Socialt skydd mot inkomstbortfall på grund av stora livshändelser säkerställer finansiell stabilitet

under oväntade svårigheter. Det kan inkludera statliga program eller arbetsgivarförmåner

utformade för att stödja individer som står inför händelser som sjukdom, förlust av jobb,

arbetsskada och förvärvad funktionsnedsättning, föräldraledighet eller pension. Systemair har

majoriteten av sina anställda i länder med bra sociala skyddsprogram. Systemairs dotterbolag

har ett ansvar att tillse ett skydd i nivå med gällande nationell praxis i de länder där de offentliga

skydden inte är tillräckliga. Systemair arbetar med att implementera processer för att kunna

rapportera mer detaljerad information om anställda och socialt skydd.

Utbildning och kompetensutveckling

[S1-13]

Systemair ser medarbetar- och kompetensutveckling som ett viktigt fokusområde för mer

inspirerade, motiverade och kunniga medarbetare. Av den anledningen drivs ett online-baserat

utbildningssystem kallat Systemair Academy för att kunna tillhandahålla utbildningar inom flera

områden till anställda i koncernen. Utöver onlineutbildning genomförs flertalet utbildnings-

insatser lokalt för att höja kompetens och vidareutbilda. Det genomsnittliga antalet utbildnings-

timmar beräknas genom att det totala antalet genomförda utbildningstimmar divideras med

antalet anställda. Uppgifterna uppvisar en låg grad av osäkerhet eftersom de rapporteras årligen

direkt från Systemair Academy.

Utbildning

uppdelat på kön*

Män Kvinnor Totalt

2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24 2025/26 2024/25 2023/24

Totalt antal timmar

44 842 43 163 39 740 13 779 13 359 11 418 58 621 56 522 51 218

Antal anställda

5 223 4 704 4 630 1 824 1 657 1 610 7 047 6 361 6 241

Antal timmar i

genomsnitt

8,6 9,2 8,6 7,6 8,1 7,1 8,3 8,9 8,2

Ambitionen är att erbjuda alla medarbetare minst ett prestations- och utvecklingssamtal om året

för att ytterligare främja anställdas möjlighet till utveckling.

Andel anställda som får regelbunden utvärdering av sin prestation och karriärsutveckling 2025/26 2024/25 2023/24

Kvinnor 63% 63% 58%

Män 71% 73% 64%

Samtliga anställda 69% 70% 63%

139

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Hälsa och säkerhet

[S1-14]

För Systemair är det högsta prioritet att upprätthålla goda arbetsförhållanden och säkra

arbetsplatser. Ingen ska behöva känna oro för sin hälsa, varken fysiskt eller psykiskt, när de

går till sin arbetsplats. För att kunna förebygga arbetsmiljörisker krävs kunskap. Genom att

informera om inträffade olycksfall, tillbud och risker kan nya skador förhindras på andra

arbetsplatser. Systemair använder TiA, ett webbaserat informationssystem för rapportering

och analys av riskobservationer, tillbud och arbetsolyckor. Systemet täcker hela processen, från

inrapporterat ärende och utredning, inklusive riskbedömning och orsaksanalys, till åtgärder

och uppföljning. Alla anställda och icke-anställda arbetande på en av Systemairs anläggningar

omfattas av koncernens hälso- och säkerhetspolicy beskriven på sidan 133, den finns till för att

skapa förutsättningarna för en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Dessutom omfattas 71 procent

av anställda av TiA-systemet, vilket täcker majoriteten av Systemairs anställda som arbetar inom

produktion. TiA-systemet omfattar även alla personer som inte är anställda. Koncernens hälso-

och säkerhetspolicy utgör, tillsammans med TiA, ett arbetsmiljöledningssystem som är anpassat

till gällande lagkrav.

Systemair har en nollvision för arbetsrelaterade skador och har satt som mål att minska antal

arbetsrelaterade skador som leder till sjukfrånvaro med 15 procent år till år beräknat utifrån

LTIFR, utfallet för i år blev 0 procent (-19%, 2024/25). Den positiva trend som pågått under flera

år har planat ut, framåt är ambitionen att göra ytterligare insatser för att förbättra utfallet. Ett

nytt mål har satts, att halvera LTIFR till 2030/31 gentemot årets utfall. Ett fortsatt ökat fokus på

uppföljning med ett systematiskt utbildningsarbete och investeringar i säkerhetsutrustning ska

leda till ytterligare reduktion av arbetsrelaterade skador.

LTIFR står för Lost time injury frequency rate och beräknas genom att antalet arbetsrelaterade

skador divideras med det totala antalet arbetade timmar under perioden. Systemair använder

en normaliseringsfaktor på 1 000 000 timmar. Rapportering av förlorade arbetsdagar på grund

av arbetsrelaterade skador och ohälsa implementerades under räkenskapsåret, för tidigare år

saknas statistik. Uppgifter om arbetsrelaterade skador, arbetsrelaterad ohälsa och antal arbetade

timmar samlas in kvartalsvis från Systemairs dotterbolag. Uppgifterna rapporteras separat

för anställda och icke-anställda. Uppgifterna insamlas årligen från Systemairs dotterbolag och

bedöms ha låg uppskattningsosäkerhet.

Anställda

2025/26 2024/25 2023/24

Antal

Frekvens

(LTIFR) Antal

Frekvens

(LTIFR) Antal

Frekvens

(LTIFR)

Arbetsrelaterade skador 96 7,1 86 7,1 102 8,7

Arbetade timmar 13 438 372 12 155 299 11 706 165

Dödsfall på grund av

arbetsrelaterad ohälsa

eller skada

0 0 0

Antal fall av arbets-

relaterad ohälsa

33 2,5 14 1,2 10,0 0,9

Förlorade arbetsdagar

p.g.a. arbetsrelaterade

skador och ohälsa

3 267 - -

Icke-anställda

2025/26 2024/25 2023/24

Antal

Frekvens

(LTIFR) Antal

Frekvens

(LTIFR) Antal

Frekvens

(LTIFR)

Arbetsrelaterade skador 0 0,0 2 2,2 3 3,8

Arbetade timmar 1 079 026 901 714 792 991

Dödsfall på grund av

arbetsrelaterad ohälsa

eller skada

0 0 0

Antal fall av arbets-

relaterad ohälsa

0 0,0 0 0,0 0 0,0

Förlorade arbetsdagar

p.g.a. arbetsrelaterade

skador och ohälsa

Ersättningsindikatorer

[S1-16]

Systemair har en decentraliserad företagsmodell med dotterbolag i de flesta delar av världen,

det finns inget gemensamt HR-system. Flera av Systemairs verksamheter omfattas av nationell

lag där en lönekartläggning är obligatorisk. Systemair strävar efter lika ersättning för lika

arbete. Den könsrelaterade löneskillnaden beräknas på en övergripande nivå för hela koncernen

enligt den metodik som anges i ESRS. För räkenskapsåret 2025/26 uppgår den könsrelaterade

löneskillnaden till 5,1 procent. Orsaken till löneskillnaden är främst fördelningen av ledarskaps-

positioner inom Systemair. En större andel av ledningsrollerna innehas av manliga medarbetare,

och ersättning för personer i ledarskapsposition är högre jämfört med icke-ledande befattningar.

Systemair tillämpar prestationsbaserade bonusprogram och långsiktiga aktiebaserade

incitamentsprogram för flera roller, nivåer och personer i ledande positioner inom företaget.

Praxis gällande marknadsmässig pension och andra förmåner följs i de länderna som verk-

samhet finns för en konkurrenskraftig total ersättning. Ersättningskvoten är baserad på samtliga

anställda inom Systemairkoncernen. Medianlönen för koncernen beräknades genom att först

fastställa genomsnittsersättningen per anställd för varje dotterbolag och därefter ta medianen

av dessa genomsnitt för att beräkna ersättningskvoten. De totala löneuppgifterna samlades in i

enlighet med den metodik som anges i rapporteringskraven. Systemairs VD och koncernchef är

den person som är den högst avlönade medarbetaren inom Systemair. Justeringar har gjorts för

att beakta köpkraftsparitet mellan länder, och för räkenskapsåret 2025/26 uppgår ersättnings-

kvoten till 14,2.

140

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter

[S1-17]

Systemair har nolltolerans mot diskriminering. Alla ska känna sig välkomna och ha samma

möjligheter oavsett bakgrund. Ingen kränkande särbehandling utifrån de sju diskriminerings-

grunderna – kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder – får förekomma. Medarbetare uppmuntras

att rapportera eventuella incidenter till sin chef, den lokala HR-funktionen eller att eskalera

ärendet till andra i ledande befattningar. Medarbetare kan även använda visselblåsarfunktionen

för att rapportera incidenter anonymt. Det kan förekomma underrapportering, eftersom vissa

incidenter endast kan framkomma genom indirekt återkoppling. Det senaste året har 4 fall av

diskriminering rapporterats. Systemair har utrett tre av fallen och vidtagit nödvändiga åtgärder.

Det fjärde fallet var fortfarande under utredning vid tidpunkten för denna rapports upprättande.

Diskrimineringsincidenter 2025/26 2024/25 2023/24

Antal diskrimineringsfall 4 4 2

Inga böter, sanktioner eller ersättningar har betalats till följd av incidenter och klagomål. Det

förekom inte några allvarliga människorättsincidenter med koppling till Systemairs arbetsstyrka.

Inga klagomål har lämnats in till Nationella kontaktpunkter (NCP) för OECD:s riktlinjer för

multinationella företag. Det har rapporterats ett kvalificerat klagomål genom visselblåsar-

funktionen. En omfattande intern utredning genomfördes parallellt med en rättsprocess vilka

utvisade att någon disciplinär åtgärd inte var nödvändig.

141

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Arbetstagare i värdekedjan

[ESRS S2]

Systemair är inköpare av material, komponenter och tjänster

och har därmed ett ansvar att ställa krav på försörjningskedjan.

Systemair använder cirka 6 000 leverantörer. Leverantörerna

utvärderas och väljs utifrån förmågan att leverera på

affärsmässiga grunder samt att de uppfyller Systemairs

leverantörskod med riktlinjer om arbetarrättigheter, hälsa och

säkerhet på arbetsplatsen, miljökrav samt affärsetik.

Systemair väljer att nyttja de tillåtna övergångsbestämmelser

enligt ESRS under den inledande tillämpningsperioden för

Arbetstagare i värdekedjan (S2).

Påverkan, risker och möjligheter relaterade till

arbetstagare i värdekedjan

[S2.SBM-3]

Systemairs leverantörer finns huvudsakligen i Europa och

Nordamerika, vilket innebär att de oftast är bundna av

nationella lagar och förordningar som säkerställer acceptabla

arbetsförhållanden. Det finns alltid en risk att oetiska affärs-

förhållanden och kränkningar av mänskliga rättigheter kan

ske. Systemair arbetar för att främja säkra arbetsförhållanden

och accepterar inte tvångsarbete, trakasserier och andra

kränkningar av mänskliga rättigheter.

För att hantera risker i försörjningskedjan och för att vidta

proaktiva åtgärder har Systemair en policy för ansvarsfullt

inköp och en leverantörsportal för att systematiskt samla in

information för att kunna bedöma leverantörers prestation

och risk. Systemair utför riskbedömning och utvärderar

leverantörer för att identifiera förbättringar som leverantörer

kan behöva genomföra med avseende på sina anställda.

Leverantörer av metall och elektronik bedöms ha störst

påverkan på arbetare i värdekedjan, främst inom riskområdena

för tvångsarbete, barnarbete samt undermålig arbetsmiljö och

mest relevant i de länder där det finns en högre risk för att

kränka mänskliga och arbetsrättsliga rättigheter.

Policyer relaterade till arbetstagare i värdekedjan

[S2-1]

Systemair har policyer för ansvarsfullt och etiskt agerande i

värdekedjan med riktlinjer för leverantörer och kunder. De

finns tillgängliga på group.systemair.com samt i Systemairs

ledningssystem. Vid fastställande och uppdatering av policyer

beaktar Systemair noggrant inputen från intressenter för

att säkerställa en balanserad och effektiv styrning. Den

centrala inköpsfunktionen är delaktiga i uppdateringen av

policyer eftersom funktionen har en fördjupad förståelse för

leverantörsrelationer och arbetstagare i värdekedjan, även

andra relevanta funktioner inom företaget har möjlighet att

delge information och åsikter vid utvecklande av policyer.

Under 2025/26 identifierades inga överträdelser mot

arbetstagare i värdekedjan enligt OECD:s riktlinjer för

multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och ILO:s åtta grundläggande

konventioner.

Policy för ansvarsfullt inköp

Policyn ställer krav och sätter riktlinjer för hur Systemair ska

hantera sina leverantörer på ett ansvarsfullt sätt. Policyn har

tagits fram för att stärka Systemairs arbete med att utföra

tillräcklig kontroll och verifiering av leverantörer, inklusive

aktiviteter för tillbörlig aktsamhet av mänskliga och arbets-

tagares rättigheter. Policyn klargör att Systemair tydligt tar

avstånd och inte accepterar barnarbete, tvångsarbete och

människohandel, både inom den egna verksamheten och

i hela värdekedjan. Policyn gäller för alla dotterbolag och

anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs Vice

President Global Supply Chain som sitter i koncernledningen.

Det operativa ansvaret ligger hos den lokala ledningen, som

ska implementera och följa upp att policy för ansvarsfullt inköp

följs i den dagliga verksamheten.

Systemairs leverantörskod

Systemairs uppförandekod för leverantörer ställer krav på

leverantörer till Systemair. Genom en leverantörsportal samlas

in bekräftelse från leverantören att den uppfyller de riktlinjer

som finns i leverantörskoden. Alla Systemairs nya, största samt

högrisk (se sidan 142) leverantörer måste bekräfta att de följer

koden. Systemair har implementerat Responsible Business

Alliance (RBA) leverantörskod som sin leverantörskod eftersom

den tillhandahåller ett strukturerat och internationellt erkänt

ramverk för ansvarsfull leverantörs- och värdekedjehantering.

Leverantörskoden ställer följande krav:

Æ Arbetsvillkor: Rättvis behandling av arbetstagare,

inklusive förbud mot tvångsarbete, barnarbete och

diskriminering. Den främjar säkra arbetsförhållanden och

rättvisa löner.

Æ Hälsa och säkerhet: Kräver att medlemsorganisationer

erbjuder en hälsosam och säker arbetsmiljö och vidtar

åtgärder för att förebygga olyckor och skador.

Æ Miljöansvar: Föreskriver miljömässigt hållbara arbets-

metoder, såsom avfallshantering, minimering av

resursförbrukning och begränsning av utsläpp.

Æ Affärsetik: Uppmuntrar integritet och transparens i

affärsverksamheten, inklusive antikorruption, ansvarsfull

materialanskaffning och skydd av immateriella rättigheter.

Leverantörskoden inkluderar även krav på att leverantören

ska ha en process för tillbörlig aktsamhet gällande inköp

av mineraler för att rimligtvis kunna försäkra att de är

inköpta på ett sätt som överensstämmer med OECD:s

riktlinjer för ansvarsfulla leverantörskedjor av mineraler från

konfliktdrabbade och högriskområden, eller ett likvärdigt

och erkänt ramverk för tillbörlig aktsamhet. Policyn gäller

för alla dotterbolag inom koncernen och har godkänts av

Systemairs Vice President Global Supply Chain som sitter i

koncernledningen. Det operativa ansvaret ligger hos den

lokala ledningen, som ska implementera och följa upp att

leverantörskoden används i den dagliga verksamheten.

Policy för ansvarsfulla affärer

Som ett globalt företag är det av största vikt för Systemair att

agera med hög integritet och i enlighet med gemensamma

etiska riktlinjer. Systemair följer internationella sanktioner och

säkerställer via screening att alla affärspartners gör detsamma.

Systemair beaktar sanktionslistor från FN, EU, Storbritannien

och USA i efterlevnad. Samarbete med människor och

organisationer över hela världen ställer höga krav på ett

ansvarsfullt agerande i alla delar av verksamheten.

Systemairs policy för ansvarsfulla affärer speglar företagets

kärnvärden och fungerar som vägledning i det dagliga

arbetet. Den syftar till att upprätthålla ett gott rykte hos

kunder, leverantörer, anställda, aktieägare, myndigheter och

allmänheten. Policyn ger praktisk vägledning, tydliggör ansvar

och minskar risker inom hela Systemair. Policyn gäller för alla

dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av

Systemairs Vice President Sales som sitter i koncernledningen.

Det operativa ansvaret ligger hos den lokala ledningen, som

ska implementera och följa upp att policy för ansvarsfulla

affärer följs i den dagliga verksamheten.

142

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Engagemang och åtgärder relaterade till

arbetstagare i värdekedjan

[S2-2, S2-3 & S2-4]

Arbetstagare i värdekedjan finns främst hos Systemairs

leverantörer. Systemair genomför auditeringar varje år på plats

hos leverantörer, under 2025/26 genomfördes 43 stycken och

21 stycken 2024/25. Vilka leverantörer som väljs för plats-

besök varje år baseras på affärsvolym och om det finns behov

av förbättringar. Auditen innefattar ett avsnitt som behandlar

miljöfrågor för ett ansvarsfullt och korrekt miljöarbete. Under

året har implementeringen av nya processer och system för

leverantörskontroll och övervakning fortsatt. Systemairs

centrala inköpsfunktion ansvarar för att säkerställa tillräckliga

processer för kontroll av Systemairs leverantörer och att

nödvändig utbildning tillhandahålls till lokal inköpspersonal,

bland annat ges utbildning för att auditera lokala leverantörer.

Det pågår även arbete med att inkludera ett avsnitt om

arbetsvillkor och mänskliga rättigheter i auditeringsformatet.

För att ett företag ska kunna anlitas som leverantör till

Systemair måste ett självutvärderingsformulär fyllas i via en

leverantörsportal. Formuläret innehåller frågor om efterlevnad

av uppförandekoden för leverantörer, finansiell stabilitet,

produktförsäkring och miljökrav för material. Portalen

innehåller de viktigaste leverantörsdata och att de bekräftar

att de följer förordningar, certifiering och standarder relevanta

för den marknad som det är avsett för. Systemair premierar

att göra inköp lokalt, det ger också en bättre förståelse och

insikt om arbetstagares villkor, inklusive vilka risker som kan

finnas kopplat till exempelvis individer i utsatta situationer som

migranter, barn, kvinnor och etniska minoriteter.

Systemair arbetar för att minimera risker relaterade till

kränkningar av mänskliga och arbetstagares rättigheter.

Processen för tillbörlig aktsamhet baseras på en risk-

bedömning där leverantörernas lokalisering och andel av

Systemairs inköpskostnader används som bedömningsgrund.

För att bedöma risknivå används vedertagna riskindex såsom

Human freedom index, Worker’s rights index och Corruption

perception index. Resultatet av bedömningarna ger input

på aktiviteter för tillbörlig aktsamhet. Om resultatet av den

tillbörliga aktsamheten visar skäl till oro vidtas nödvändiga och

lämpliga åtgärder så snart som möjligt för att minska riskerna.

Uppföljning och övervakning planeras i enlighet med detta.

Om resultatet visar på allvarliga brister vidtas åtgärder för att

antingen stödja leverantören i att genomföra förbättringar

eller för att avsluta samarbetet.

Om Systemair har konstaterats orsaka eller bidragit till en

negativ påverkan på mänskliga rättigheter eller arbetsrätt i

värdekedja, kommer Systemair att vidta lämpliga åtgärder och

arbeta för en rättvis lösning samt om nödvändigt bidra till att

helt eller delvis återställa det som inträffat. Uppföljning av

vidtagna åtgärder planeras för att bedöma om de haft önskad

effekt.

För att information från en arbetstagare hos Systemairs

leverantörer ska nå Systemair behöver det göras i samband

med besök på plats, genom revisioner eller via kontakt med

representanter från Systemair. Systemairs visselblåsartjänst,

är också ett alternativ för att uppmärksamma på möjliga

oegentligheter. För ytterligare information om visselblåsar-

tjänsten, se sidan 146.

Mål relaterade till arbetstagare i värdekedjan

[S2-5]

Systemair har som mål att alla stora leverantörer har bekräftat

att de följer Systemairs uppförandekod för leverantörer. De

största leverantörerna väljs baseras på affärsvolym, varje år

granskas och justeras vilka som är de största leverantörerna.

Med stora leverantörer menas de 100 största leverantörerna

baserat på Systemairs inköpsvolym samt med villkoret att de

levererar till minst 3 av Systemairs dotterbolag. Bekräftelsen av

koden anses giltig om den har genomförts inom de senaste två

åren. Utfall för 2025/26 är att 100 procent av Systemairs största

leverantörer har bekräftat att de uppfyller leverantörskoden,

för 2024/25 var utfallet att alla av de största leverantörerna

hade bekräftat koden.

Systemair har som mål att granska alla nya leverantörer

årligen för att säkerställa att de lever upp till leverantörs-

koden. Leverantörskoden berör bland annat frågor inom miljö,

arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Utfall för 2025/26 är att

99 procent av Systemairs nya leverantörer har bekräftat att de

uppfyller leverantörskoden, för 2024/25 var utfallet 97 procent.

Systemairs uppförandekod

Systemair arbetar aktivt i leverantörs- och kundled för

att upprätthålla ansvarsfulla affärer, där uppförande-

koden utgör en viktig grund för detta. Den tydliggör

klara förväntningar på socialt ansvar på medarbetare

och affärspartners, och stärker därmed Systemairs

åtagande för etiskt affärsbeteende och skydd av

mänskliga rättigheter även utanför Systemairs verk-

samhet. Uppförandekoden gäller för alla dotterbolag och

anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs

styrelse. Koncernledningen har det övergripande ansvaret

för att säkerställa att uppförandekoden efterlevs inom

hela koncernen. Det operativa ansvaret ligger hos den

lokala ledningen, som ska implementera och följa upp att

uppförandekoden följs i den dagliga verksamheten

För arbetstagare i värdekedjan är det specifikt följande

som uppförandekoden innehåller:

Æ Att alltid respektera FN:s allmänna förklaring om

de mänskliga rättigheterna och se till att inte vara

medskyldig till kränkningar av mänskliga rättigheter.

Æ Systemair accepterar inte barnarbete eller tvångs-

arbete hos leverantörer.

Æ Systemairs leverantörer ska utvärderas och väljas

utifrån deras förmåga att leverera på sunda

kommersiella villkor och deras förmåga att leva

upp till Systemairs uppförandekod för leverantörer.

Leverantörskoden ställer krav på att arbets-

förhållanden är säkra, att arbetstagare behandlas med

respekt och värdighet och att verksamheten bedrivs

etiskt.

Systemair arbetar aktivt med att säkerställa produkt-

säkerhet och för att minska risken för hälso- och

säkerhetsrisker (för användare såväl som installatörer).

Andel nya leverantörer som bekräftat

leverantörskoden 2025/26 2024/25 2023/24

Miljökriterier 99% 97% 97%

Sociala kriterier 99% 97% 97%

Systemairs centrala inköpsfunktion samlar in informationen

från lokal inköpspersonal och från leverantörsportalen två

gånger per år, och uppgifterna bedöms ha en låg grad av

osäkerhet. Processen för att fastställa målet involverade före-

tagets centrala inköpsfunktion, centrala hållbarhetsfunktionen

samt Systemair ledningsgrupp för godkännande av målet.

143

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Konsumenter och slutanvändare

[ESRS S4]

Systemair har ett brett produktsortiment inom ventilation och tillhandahåller även produkter

för värme och kyla. De installeras och används för flera behov där det behövs ventilation,

värme och kyla. Människan spenderar nästan 90 procent av sin tid inomhus, bra luft är viktigt

för hälsan och ett gott inomhusklimat överlag påverkar det allmänna välbefinnandet.

Systemairs produkter behöver finnas nära människan och innehåller samtidigt rörliga delar som

till exempel fläktbladen i en fläkt samt att det oftast finns någon form av elektronik. Rörliga

delar kan utgöra en säkerhetsrisk om de lossnar i hög fart samt att elektronik kan medföra en

risk om inte installerat på ett korrekt sätt. Att tillhandahålla säkra produkter är ett prioriterat

ämne för Systemair.

Systemair väljer att nyttja de tillåtna övergångsbestämmelser enligt ESRS under den inledande

tillämpningsperioden för Konsumenter och slutanvändare (S4).

Påverkan, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och

slutanvändare

[S4.SBM-3]

Systemairs produkter bidrar till en förbättrad folkhälsa genom att utgöra en del av

ventilationssystem som främjar ett hälsosamt inomhusklimat. Det har även identifierats

att sämre inomhusluft till följd av ökande luftföroreningar är en väsentlig affärsmöjlighet

nedströms i värdekedjan, då efterfrågan på produkter som förbättrar inomhusluftens kvalitet

förväntas öka.

Systemairs produkter monteras i framför allt byggnader och installeras till största del

av installatörer eller andra yrkesprofessioner som hanterar ventilationsutrustning.

Slutanvändarna är de människor som använder byggnaderna som bostad, arbetsplats eller

för andra behov. Den väsentliga risken som identifierats är om en produkt skulle ha bristande

kvalitet medförande en säkerhetsrisk, vilket i sin tur skulle kunna ge en negativ påverkan på

människan om den skadas. Det här kan även leda till en finansiell påverkan i form av böter för

produktfel och eventuella rättsliga kostnader samt att Systemairs rykte kan skadas.

Policyer relaterade till konsumenter och slutanvändare

[S4-1]

Systemair har en policy för hållbara produkter. Den finns tillgängliga på group.systemair.com

samt i Systemairs ledningssystem.

Policy för hållbara produkter

Systemair har en koncernövergripande policy för hur hållbarhetsaspekter ska integreras i

produktutvecklingsprocessen. Policyn har ett livscykelperspektiv och beskriver hur produkter

ska utvecklas från den tidiga produktutvecklingsfasen till slutskedet av livscykeln. Policyn

gäller för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av Vice President

Products & Technologies som är med i koncernledningen. Produktområdeschefer och

produktchefer ansvarar för att implementera denna policy inom respektive produktområden

och produktgrupper. Produktutvecklingsingenjörer ansvarar för det praktiska genomförandet

i produktutvecklingsprojekt. Den lokala ledningen ansvarar för att främja denna policy och

skapa de nödvändiga förutsättningarna för att följa och övervaka efterlevnaden.

Policyn visar på vikten av att utveckla produkter som är så energieffektiva som möjligt utan att

ge avkall på produktens förmåga att kunna tillhandahålla tillräckligt god luftkvalitet beroende

på vilket behov ventilationen ska fylla.

I policyn beskrivs även att produktsäkerhet alltid ska ha högsta prioritet och att avkall inte får

göras gentemot andra möjliga utvecklingsaspekter. Systemair följer övergripande direktiv och

respektive lands lagar för att efterleva produktsäkerhetsföreskrifter.

Systemairs uppförandekod

Systemairs uppförandekod framhåller vikten av god produktsäkerhet och att aktivt arbeta

med att säkerställa att produkter inte ska orsaka några hälso- och säkerhetsrisker. Uppförande-

koden utgör en koncerngemensam policy som fastställer regler och ger vägledning för ett

etiskt och ansvarsfullt affärsbeteende. Uppförandekoden gäller för alla dotterbolag och

anställda inom koncernen och har godkänts av Systemairs styrelse. Koncernledningen har det

övergripande ansvaret för att säkerställa att uppförandekoden efterlevs inom hela koncernen.

Det operativa ansvaret ligger hos den lokala ledningen, som ska implementera och följa upp

att uppförandekoden följs i den dagliga verksamheten.

Engagemang och åtgärder relaterade konsumenter och slutanvändare

[S4-2, S4-3, S4-4]

Systemair arbetar aktivt för att öka medvetenheten om betydelsen av god ventilation och

dess påverkan på folkhälsan. Till exempel är delar av Systemairs avdelning för Public Affairs

etablerad i Bryssel för att stärka dialogen med beslutsfattare och branschorganisationer inom

EU. Detta gör det möjligt för Systemair att bidra effektivt i policydiskussioner med syfte att

gynna samhället och kunder, liksom branschen i stort.

Systemair har en decentraliserad bolagsstruktur och produktsäkerhetsfrågor hanteras lokalt

i respektive produktions- och säljbolag för att kunna leva upp till de olika nationella produkt-

säkerhetsstandarder som finns. Det innebär att kontakt med till exempel installatörer, kunder

och slutanvändare görs med lokala säljare, kundservicemedarbetare samt nödvändig teknisk

personal för att kunna samarbeta och vägleda i alla frågor som rör Systemairs produkter. Om

en produkt skulle visa sig ha en brist innebärande att produktsäkerheten äventyras startas

en utredning tillsammans med Systemairs tillverkande bolag i fråga alternativt den externa

leverantör som tillverkar produkten för att fastställa lämplig åtgärd till bristen.

Systemair testar och kvalitetssäkrar samtliga produkter. För inköpt material görs kontinuerligt

kvalitetskontroller för ingående komponenter. Produktsäkerhetskrav beaktas vid starten av

ett utvecklingsprojekt. Genom tvärfunktionella team är det möjligt att analysera riskerna över

produktens hela livscykel och i förväg minska eventuella risker. Med ett koncerngemensamt

144

HÅLLBARHETSRAPPORT - SOCIAL INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

informationssystem underlättas informationsdelningen mellan bolag och funktioner inom

koncernen för att senaste information ska finnas tillgänglig där den behövs. Kvalitet, prestanda

och produktsäkerhet har hög prioritet för Systemair.

Om en produkt från Systemair har åsamkat skada på grund av produktfel kommer Systemair

att samarbeta fullt ut i nödvändiga utredningar och processer för att fastställa orsak och

tillräckliga åtgärder för att kompensera och/eller återställa skadan utifrån det som slutligen

bedöms rättvist beroende på omfattning, typ och allvarlighet av skada. Systemair har även en

omfattande global produktansvarsförsäkring.

Mål relaterade till konsumenter och slutvändare

[S4-5]

Systemair har som mål att genomföra minst ett särskilt initiativ varje år för att öka

medvetenheten om vikten av god inomhusluftkvalitet samt samarbeta med forskning för att

driva denna utveckling framåt. Under 2025/26 genomförde Systemair bland annat:

Æ Mostra Convegno 2026 i Milano med kampanjen ”Ventilation – The Heart of Air

Treatment” – Kampanjen visade bland annat på vikten av god inomhusluft.

Æ Forskningssamarbete i Danmark – Centret Committee on Environment and Resources

(Sustain) vid DTU, med fokus på inomhusklimat. Systemair stödjer verksamheten genom

ett årligt sponsorbidrag. Bidraget är inte riktat till något specifikt projekt. Det innebär

även deltagande som medlem i kommittén i en rådgivande roll gentemot forsknings-

ledningen.

Æ Prague Roundtable on HVAC Industrial Policy – Rundabordssamtal som varit ett betydelse-

fullt initiativ under de senaste åren, initierat och organiserat av Systemairkoncernen.

Ledningen för samtliga större ventilationstillverkare samlas för att diskutera frågor av stor

betydelse för branschen, inklusive inomhusluftkvalitet.

Systemair har även skrivit under The Global Pledge for Healthy Indoor Air. Det är ett över-

gripande och symboliskt åtagande som syftar till att öka medvetenheten och driva momentum

kring inomhusluftens kvalitet. Det utgör det första internationella åtagandet, lanserat vid FN:s

högkvarter, som fastslår att ren inomhusluft är grundläggande för att skydda hälsa och främja

välbefinnande.

Systemairs mål för produktsäkerhet är en noll-vision av att ingen skada ska ske till följd av

bristande produktegenskaper. Systemair för inte statistik på koncernnivå om en produkt

orsakat skada, det är därför inte möjligt att följa upp målet kvantitativt för innevarande år.

Systemair undersöker möjligheten att sammanställa statistik på central nivå. Varje dotterbolag

ansvarar för att ha processer på plats för att inhämta information gällande produktsäkerhet

samt föra dialog med den berörda produktchefen och vid behov eskalera till Systemairs

centrala funktioner och ledning. När mål utarbetas beaktas kunders och installatörers

intressen. Genom dialog och samverkan fångas deras krav och förväntningar avseende

produktens egenskaper, säkerhet samt efterlevnad av lagar och standarder.

145

HÅLLBARHETSRAPPORT - ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Ansvarsfullt företagande

[ESRS G1]

Systemairs verksamhet ska bedrivas på ett etiskt och ansvars-

fullt sätt. Som ett globalt företag är det viktigt för Systemair

att upprätthålla vedertagna standarder för en korrekt och etisk

affär. Systemair följer alltid lagarna i det berörda landet och

affärsbeslut fattas i företagets och anställdas bästa intresse.

Systemair strävar efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet

med relevanta lagar och förordningar i det aktuella landet.

Lokal lagstiftning om karteller och konkurrens ska alltid följas.

Systemairs produkter och tjänster ska marknadsföras och säljas

på ett sätt som är försvarbart av såväl kommersiella som etiska

skäl, det vill säga utifrån faktorer som kvalitet, pris, produkt-

säkerhet, leveranssäkerhet och servicenivå. Systemair har en

dedikerad policy för Antikorruption och har nolltolerans mot

korruption; anställda får inte kräva, erbjuda eller acceptera

mutor eller andra otillåtna förmåner för att behålla en kund

eller säkra en affär.

Systemairs grundläggande värderingar – att prioritera, förenkla

och skapa tillit – formar företagskulturen och vägleder i beslut

och det dagliga arbetet, oavsett var någonstans i världen.

Styrning ansvarsfullt företagande

[G1.GOV-1]

Systemairs styrelse har det övergripande ansvaret för att

Systemair har en ansvarsfull verksamhet. Styrelsens revisions-

utskott har till uppgift att övervaka företagets interna kontroll

och riskhantering. Koncernledningen ansvarar för att tillse att

det operativa arbetet i koncernen lever upp till nödvändiga

standarder för att upprätthålla en ansvarsfull verksamhet.

En närmare presentation av styrelsen, revisionsutskottet och

koncernledningens arbete återfinns på sidorna 35–37.

Systemairs uppförandekod godkänns av styrelsen och

revideras en gång per år för att säkerställa relevant och korrekt

innehåll. Koncernledningen ansvarar för den övergripande

efterlevnaden av koden. Systemairs centrala hållbarhets-

funktion ansvarar för att utveckla och revidera koden. Den

lokala ledningen har det operativa ansvaret för att koden

efterlevs i sin verksamhet och har ett extra ansvar att främja en

kultur där koden följs samt är förpliktad att utbildning ges till

alla anställda.

Systemairs policy för antikorruption kompletterar uppförande-

koden och anger koncernövergripande krav och ger vägledning

i specifika situationer där korruption kan uppstå. Policyn

godkänns av Systemairs koncernchef, den ses över årligen för

att upprätthålla uppdaterade och relevanta riktlinjer i ämnet.

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att

policyn efterlevs. Den lokala VD:n för respektive dotterbolag

ansvarar för att implementera och övervaka efterlevnaden i

sitt företag. Systemairs centrala hållbarhetsfunktion ansvarar

för att utveckla och revidera policyn. För detaljer om identifier-

ing av väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade

till affärsetiska frågor, se beskrivningen av den dubbla

väsentlighetsanalysen på sidan 102 i kapitlet för ESRS 2.

Specifika mål inom ansvarsfullt företagande är:

Æ Ansvarsfull och etisk verksamhet – Alla anställda ska

genomgå utbildning i uppförandekoden. Systemair

implementerade ett nytt e-learningsystem under 2025

och arbetar med att lägga till alla företag och anställda

i systemet. För produktionsanställda är statistiken inte

tillförlitlig än. För tjänstemän hittills inlagda i systemet

är genomförandegraden av utbildningen 76 procent.

Systemair fortsätter med arbetet att förbättra statistiken

allteftersom implementeringen fortsätter.

Æ Bekämpa korruption – Noll incidenter av korruption.

Under 2025/26 rapporterades inga incidenter av

korruption. Läs mer under avsnitt G1-3 på sidan 146.

Æ Ansvarsfull leverantörskedja – Systemairs största och

nya leverantörer har åtagit sig att följa leverantörskoden.

För utfall 2025/26 se avsnitt S2-5 på sidan 142.

Policyer relaterat till ansvarsfullt företagande och

företagskultur

[G1-1]

Systemair har policyer för ansvarsfullt och etiskt företagande.

Tillsammans med Systemairs grundläggande värderingar –

prioritera, förenkla och skapa tillit – formar dessa företagets

interna klimat och ger vägledning för medarbetarnas dagliga

agerande i arbetet, både gentemot varandra och i kontakten

med kunder och andra intressenter. Systemair anordnar

årligen en intern konferens som samlar samtliga verkställande

direktörer och andra seniora befattningshavare i syfte att

samordna strategiska prioriteringar för det kommande året

samt förankra och upplysa om ansvarsfullt företagande och

företagskulturen. Därutöver organiserar flera funktioner

interna konferenser årligen eller vartannat år med fokus

på att diskutera och vidareutveckla sina respektive ansvars-

områden. Dessa konferenser möjliggör en öppen dialog, bidrar

till utvecklingen av den interna företagskulturen och främjar

samarbete inom organisationen. Den återkoppling och de

insikter som samlas in vid dessa tillfällen används aktivt för att

utvärdera Systemairs framsteg och stödja ett kontinuerligt

förbättringsarbete i hela organisationen.

Ansvaret för att utveckla och uppdatera policyer tillhör

respektive funktionsansvarig. Denna persons expertis grundar

sig i det löpande arbetet inom området samt i dialogen med

både interna och externa intressenter. Viktiga intressenter

förmedlar sina synpunkter och insikter till policyansvarig,

vilka beaktas i arbetet med att ta fram och revidera policyn.

Policyer, inklusive uppdateringar och revideringar, godkänns

sedan av respektive sakfrågeansvarig i koncernledningen samt

i vissa fall av styrelsen.

Systemairs uppförandekod

Systemair arbetar aktivt i den egna verksamheten och i

leverantörs- och kundled för att upprätthålla ansvarsfulla

affärer, uppförandekoden utgör en viktig grund för detta.

Uppförandekoden är baserad på internationella ramverk;

UN Global Compacts 10 principer om mänskliga rättigheter,

arbetsrättigheter, miljö och antikorruption som bygger på

OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s

vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

samt ILO:s åtta grundläggande konventioner. Dessa ramverk

utgör en viktig grund för vad Systemair åtar sig att upprätt-

hålla med ett ansvarsfullt företagande. Policyn gäller för alla

dotterbolag och anställda inom koncernen och har godkänts av

Systemairs koncern-VD. För etiskt företagande är det specifikt

följande som uppförandekoden innehåller:

146

HÅLLBARHETSRAPPORT - ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Æ Att alltid följa de lagar och förordningar som gäller i de

länder där Systemair är verksamt.

Æ Upprätthålla öppen och saklig kommunikation med

myndigheter och samhälle.

Æ Säkerställa korrekt bokföring som överensstämmer med

gällande lagstiftning och regler.

Æ Att inte delta i konkurrensbegränsande metoder.

Æ Nolltolerans mot korruption i alla dess former, inklusive

mutor, utpressning, bedrägeri och förskingring.

Æ Alla anställda måste undvika situationer där deras

personliga intressen står i konflikt med plikterna och

kraven i deras befattning. Transaktioner med närstående

personer måste baseras på armlängdsprincipen.

Æ Att rapportera potentiella problem, antingen genom

eskalering till chefer eller genom visselblåsarfunktionen.

Visselblåsarfunktionen redogörs för i uppförandekoden. Den

fungerar som en rapporterings- och klagomålsmekanism för

anställda och personer som på annat sätt är verksamma i

Systemairs verksamhet för att kunna rapportera misstänkta

oegentligheter inkluderande eventuella brott mot mänskliga

rättigheter. Visselblåsarfunktionen är anonym och utan

repressalier samt att det genomförs en rättvis utredning av

tredje part. Fallen rapporteras till Systemairs revisionsutskott,

en del av Systemairs styrelse. Rapporter om överträdelser

utreds skyndsamt och vid behov vidtas korrigerande åtgärder i

enlighet med företagets policyer och tillämplig lagstiftning.

Policy för antikorruption

Innehållande koncernövergripande krav och vägledning i

specifika situationer där korruption kan uppstå. Policyn gäller

för alla dotterbolag och anställda inom koncernen och har

godkänts av Systemairs koncern-VD. Även om det är försälj-

nings-, inköps- och ledningsfunktioner som identifieras att ha

högre risk för korruption så ska alla tjänstemän genomgå en

online-baserad utbildning i ämnet. Korruption kan ske på flera

sätt, i allmänhet innebär det att erbjuda eller ta emot något av

värde i syfte att påverka ett beslut eller en handling. Policyn

är i linje med FN:s konvention mot korruption. För att ge

Systemairs anställda tydliga riktlinjer har följande situationer

specificerats:

Æ Mutor

Æ Agenter, tredje parter och andra affärsrepresentanter

Æ Underlättande betalningar

Æ Gåvor och gästfrihet

Æ Kostnader för resor, logi och underhållning

Æ Politiska donationer

Æ Välgörenhetsbidrag och sponsring

Policy för skatt

Innehåller ett ramverk för skattehantering inom Systemair, en

viktig del i att säkerställa en ansvarsfull och etisk verksamhet.

Systemair ska agera på ett transparent sätt som balanserar

aktieägarnas intressen med samhällets intressen, bolaget

strävar efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet med

relevanta lagar och förordningar i det aktuella landet.

Systemair har ett affärsmässigt förhållningssätt till sina

skattekostnader och ägnar sig inte åt aggressiv skatte-

planering eller konstgjorda och onormala skattestrukturer

i skatteparadis eller på andra ställen som är avsedda för

skatteflykt. Skattepolicyn gäller för alla dotterbolag inom

koncernen samt anställda och har godkänts av Systemairs

styrelse. Den fastställer principerna för efterlevnad och

redovisning av skatter, internprissättning och hantering

av skatterisker. Skattepolicyn omfattar alla skatter som

bolagsskatt, mervärdesskatt, sociala avgifter, fastighetsskatt

och tullar.

Policy för ansvarsfulla affärer – Läs mer på sidan 141.

Policy för ansvarsfullt inköp – Läs mer på sidan 141.

Systemairs leverantörskod – Läs mer på sidan 141.

Information om uppförandekoden och övriga policyer, när

relevant, ges till anställda i samband med nyanställning.

Utbildning i uppförandekoden görs årligen med en obligatorisk

onlineutbildning för alla anställda. Om en anställd inte kan

genomföra utbildningen online, har den anställdes chef

ansvaret att anordna lämplig utbildning baserat på innehållet i

uppförandekoden.

Skydd för visselblåsare

Systemair tillhandahåller ett visselblåsningssystem som

erbjuder möjligheten att anonymt rapportera avvikelser

och otillbörligt beteende. Detta system utgör en kanal för

medarbetare och personer som på annat sätt är verksamma

i Systemairs verksamhet att göra anmälningar utan rädsla för

repressalier. Systemet är avsett att främja en kultur av öppen-

het och ansvarsutkrävande inom organisationen. Systemair

omfattas av den nationella lagstiftning som baserats på EU:s

direktiv 2019/1937 om skydd för visselblåsare, uppförande-

koden uppfyller kraven i direktivet samt säkerställer skydd

för visselblåsare mot repressalier. Anmälningarna tas emot

och utreds av en extern part för att säkerställa objektivitet

och oberoende. Ärenden är sedan rapporterade till revisions-

utskottet, tillika Systemairs visselblåsarkommitté. Rappor-

teringen bedöms ha en låg grad av osäkerhet eftersom den

hanteras av en dedikerad extern part.

Visselblåsarfall 2025/26 2024/25 2023/24

Inkomna anmälningar 11 13 20

Kvalificerade visselblåsarärenden 1 0 0

Kvalificerade ärenden som ledde till

disciplinär åtgärd

0 0 0

För det kvalificerade visselblåsarärendet genomfördes en

omfattande intern utredning parallellt med en rättsprocess

vilka utvisade att någon disciplinär åtgärd inte var nödvändig.

Antikorruption

[G1-3]

Systemair arbetar aktivt med att reducera risken för

korruption. Systemair genomför en riskbedömning på

korruption en gång per år som en del av den övergripande risk-

hanteringsprocessen. Systemairs övergripande riskhanterings-

process bygger på fyra steg: identifiering, bedömning,

begränsning och uppföljning, se avsnitt Riskhantering och

intern kontroll över hållbarhetsrapportering på sidan 100

för mer information. Systemair är ett globalt företag och

risken för incidenter beror på verksamhetsland, kombinerat

med en ledningsbedömning. Bedömningen av landbaserad

korruptionsrisk bygger på erkända korruptionsriskindex.

För att förebygga korruptionsincidenter har Systemair en

dedikerad utbildning i antikorruption som är obligatorisk för

alla tjänstemän, inkluderande samtliga anställda i funktioner

såsom försäljning, inköp och ledning, vilka bedöms vara

högriskfunktioner i frågan. I länder som identifieras som

högrisk har den lokala VD:n genomgått en mer fördjupad

utbildning i att förebygga korruption och mutbrott. Ingen

147

HÅLLBARHETSRAPPORT - ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

specifik antikorruptionsutbildning anordnas för Systemairs

styrelse, den erfarenhet och kompetens som finns i styrelsen

är tillräcklig för att ansvarsfullt kunna arbeta med denna typ av

frågor.

Antikorruptionsutbildningen presenterar ett antal scenarier

där mutor eller andra korrupta handlingar kan uppstå.

Medarbetarna får kunskap om vilket beteende som är

acceptabelt i olika situationer och hur de ska eskalera

eventuella farhågor till närmaste chef eller relevant funktion

vid behov. Visselblåsarfunktionen lyfts också fram som en

viktig kanal som möjliggör för medarbetare att rapportera

anonymt och utan att det uppstår repressalier.

Systemair tillämpar en nolltoleranspolicy mot korruption och

hanterar alla anmälningar med största allvar. Rapporter som

inkommer via visselblåsarkanalen utreds först av en extern

part för att säkerställa objektivitet och opartiskhet. Ärenden

är sedan rapporterade till revisionsutskottet, tillika Systemairs

visselblåsarkommitté, som är organisatoriskt fristående

från den ledning som berörs av ärendet. Ordföranden för

revisionsutskottet informerar sedan styrelsen om eventuella

visselblåsarfall. Anställda uppmuntras även att eskalera

eventuell korruptionsrisk uppåt i organisationen så att

koncernens ledningsgrupp och vid behov även revisions-

utskottet kan göra en bedömning och åtgärd. Rapporter

om överträdelser utreds skyndsamt och vid behov vidtas

korrigerande åtgärder i enlighet med företagets policyer och

tillämplig lagstiftning.

Systemair deltar inte i priskarteller eller liknande och

konkurrerar på lika villkor. I Systemairs uppförandekod framgår

att varje lands lagar alltid ska följas samt att företaget inte

deltar i några konkurrensbegränsande aktiviteter.

Incidenter av korruption

[G1-4]

Systemair har inte haft några rapporterade fall av korruption

eller mutor under 2025/26. Uppgifterna insamlas årligen från

Systemairs dotterbolag och bedöms ha låg uppskattnings-

osäkerhet.

Korruptionsincidenter och vidtagna

åtgärder 2025/26 2024/25 2023/24

Antal bekräftade incidenter av korruption

eller mutor

0 0 0

Antal bekräftade incidenter där anställda

avskedats eller utsatts för annan disciplinär

åtgärd på grund av korruption

0 0 0

Antal bekräftade fall där kontrakt med

samarbetspartners inte förnyats på grund av

korruptionsöverträdelser

0 0 0

Brott mot lagar mot korruption och mutor 2025/26 2024/25 2023/24

Antal fällande domar 0 0 0

Totalt monetärt värde av böter (SEK) 0 0 0

148

HÅLLBARHETSRAPPORT - INDEX

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ESRS-index samt datapunkter relaterade

till annan EU-lagstiftning

ESRS-index

Upplysningskrav Beskrivning Avsnitt, sida Avsteg och kommentarer

ESRS 2 - Allmänna upplysningar

BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna 97

BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter 97

GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 98

GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan 99

GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem 99

GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 99

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering 100

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 100

SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 101

SBM-3 Väsentliga påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell 103

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter 102

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring 103, 148-151

ESRS E1 - Klimatförändringar

E1.GOV-3 Integration av klimatrelaterade resultat i incitamentssystem 99

E1.IRO-1 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till klimatförändringar 108

E1.SBM-3 Klimatriskanalys 108

E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringarna 109

E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 111

E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer 112

E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna 113

E1-5 Energianvändning och energimix 114

E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp 115

E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter 119

E1-8 Intern koldioxidprissättning 119

ESRS E5 - Resursanvändning och cirkulär ekonomi

E5.IRO-1 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till resursanvändning och cirkulär ekonomi 120

E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 120

E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi 122

E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 122

E5-4 Resursinflöden 123

E5-5 Resursutflöden 123

149

HÅLLBARHETSRAPPORT - INDEX

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Upplysningskrav Beskrivning Avsnitt, sida Avsteg och kommentarer

ESRS S1 - Den egna arbetskraften

S1.SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till den egna arbetskraften

132

S1-1

Policyer för den egna arbetskraften

132

S1-2

Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter angående inverkningar

133

S1-3

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma

problem

134

S1-4

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften och strategier för att hantera de väsentliga

riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

134

S1-5

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och

möjligheter hanteras

135

S1-6

Uppgifter om företagets anställda

136

S1-7

Uppgifter om icke-anställda i företagets egna arbetskraft

137

S1-8

Kollektivavtalstäckning och social dialog

137

S1-9

Mångfaldsindikatorer

138

S1-10

Tillräckliga löner

138

S1-11

Socialt skydd

138

S1-12

Personer med funktionsnedsättning

Ej väsentligt

S1-13

Mått för utbildning och kompetensutveckling

138

S1-14

Mått för arbetsmiljö

139

S1-15

Mått för balans mellan arbete och fritid

Ej väsentligt

S1-16

Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning)

139

S1-17

Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på mänskliga rättigheter

140

ESRS S2 - Arbetstagare i värdekedjan

S2.SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till arbetstagare i värdekedjan

141

S2-1

Policyer för arbetstagare i värdekedjan

141

S2-2

Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan angående inverkningar

142

S2-3

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan

uppmärksamma problem

142

S2-4

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga

riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

142

S2-5

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och

möjligheter hanteras

142

ESRS S4 - Konsumenter och slutanvändare

S4.SBM-3

Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterade till konsumenter och slutanvändare

143

S4-1

Policyer för konsumenter och slutanvändare

143

S4-2

Rutiner för kontakter med konsumenter och slutanvändare angående inverkningar

143

S4-3

Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan

uppmärksamma problem

143

S4-4

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för konsumenter och slutanvändare och strategier för att hantera de

väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och slutanvändare, och dessa

åtgärders ändamålsenlighet

143

S4-5

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och

möjligheter hanteras

144

ESRS G1 - Ansvarsfullt företagande

G1.GOV-1

Styrning ansvarsfullt företagande

145

G1-1

Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur

145

G1-2

Hantering av förbindelser med leverantörer

Ej väsentligt

G1-3

Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor

146

G1-4

Fall av korruption eller mutor

147

G1-5

Politiskt inflytande och lobbyverksamhet

Ej väsentligt

G1-6 Betalningspraxis Ej väsentligt

150

HÅLLBARHETSRAPPORT - INDEX

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Datapunkter relaterade till

annan EU-lagstiftning

Upplysningskrav Relaterad datapunkt

Referens i förordningen

om hållbarhets-

upplysningar

Referens i tredje

pelaren

Referens i referens-

värdesförordningen

Referens i EU:s

klimatlag

Kommentar,

sidhänvisning

ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d x x  98

ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21 e x  98

ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt 30 x  99

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i x x x  Ej väsentligt

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii x x  Ej väsentligt

ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamhet med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii x x  Ej väsentligt

ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv x  Ej väsentligt

ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 x 109-110

ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16 g x x 

111 (SBTi i enlighet med

Paris-avtalet.)

ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 x x x  113

ESRS E1-5

Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög

klimatpåverkan) punkt 38

x  114

ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37 x  114

ESRS E1-5

Energiintensitet förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna

40–43

x  114

ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt 44 x x x  118-119

ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintensitet för växthusgasutsläpp punkterna 53–55 x x  118

ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 x 119

ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 x  Ej redovisat

ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a x  Ej redovisat

ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c x  Ej redovisat

ESRS E1-9

Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighetstillgångar efter energieffektivitetsklasser

punkt 67 c

x  Ej redovisat

ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 x  Ej redovisat

ESRS E2-4

Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register

över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark, punkt 28

x  Ej väsentligt

ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 x  Ej väsentligt

ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 x  Ej väsentligt

ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 x  Ej väsentligt

ESRS E3-1 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c x  Ej väsentligt

ESRS E3-1 Total vattenförbrukning i m3 per nettointäkter av egen verksamhet punkt 29 x  Ej väsentligt

ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 a i x  Ej väsentligt

ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 b x  Ej väsentligt

ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 c x  Ej väsentligt

ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c x  Ej väsentligt

151

HÅLLBARHETSRAPPORT - INDEX

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Upplysningskrav Relaterad datapunkt

Referens i förordningen

om hållbarhets-

upplysningar

Referens i tredje

pelaren

Referens i referens-

värdesförordningen

Referens i EU:s

klimatlag

Kommentar,

sidhänvisning

ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c x  Ej väsentligt

ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d x  Ej väsentligt

ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d x  123-124

ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 x  124

ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f x  132

ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g x  132

ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 x  132-133

ESRS S1-1

Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens

(ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21

x  132-133

ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 x  132-133

ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 x  133

ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c x  134

ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c x x  139

ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e x  139

ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a x x  139

ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b x  139

ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a x  140

ESRS S1-17

Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och

OECD:s riktlinjer punkt 104 a

x x  140

ESRS 2- SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b x  141

ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 x  141

ESRS S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan punkt 18 x  141-142

ESRS S2-1

Bristande efterlevnad av UNGP:s principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s

riktlinjer punkt 19

x x  141

ESRS S2-1

Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens

(ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19

x  141

ESRS S2-4

Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och

senare led punkt 36

x  142

ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 x  Ej väsentligt

ESRS S3-1

Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s

principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17

x x  Ej väsentligt

ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 36 x  Ej väsentligt

ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 x x  143

ESRS S4-1

Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och

OECD:s riktlinjer punkt 17

x x  Ej väsentligt

ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt 35 x  Ej väsentligt

ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b x  145-146

ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d x  146

ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt 24 a x x  147

ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b x  147

152

HÅLLBARHETSRAPPORT - ÖVRIG INFORMATION

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Övrig hållbarhetsinformation

Systemair har tidigare rapporterat på hållbarhetsaspekter

som inte har bedömts som väsentliga i den dubbla

väsentlighetsanalysen (DMA). GRI 303-3 för vattenuttag,

GRI 304-1 för biologisk mångfald samt sjukfrånvaro kommer

fortsatt att redovisas på grund av redan etablerade processer

samt att Systemair anser att dessa hållbarhetsaspekter är

fortsatt viktiga att följa eftersom informationen tidigare

efterfrågats av hållbarhetsanalytiker och ratingbolag.

Vatten

[GRI 303-3]

Systemairs produktion använder lite vatten i sina processer.

Majoriteten av vattnet som används i verksamheten är för

hygiensyften så som toaletter, duschar, städning och dricks-

vatten. Rapporteringen redogör även för vattenförbrukningen

hos dotterbolag som är lokaliserade inom områden med

vattenstress. För att avgöra om verksamheten är belägen i

områden med vattenstress, har verktyget Aqueduct använts,

som tillhandahålls av World Resources Institute.

Vattenuttag i kubikmeter 2025/26 2024/25 2023/24

Kommunalt vatten 62 787 60 362 62 497

Grundvatten från egen brunn 37 011 30 911 17 928

Insamlat regnvatten 326 339 20

Totalt 100 124 91 612 80 445

Varav i vattenstressade områden 51 430 45 920 33 962

Biologisk mångfald

[GRI 304-1]

Systemair bedöms ha liten påverkan på den biologiska

mångfalden på grund av typ av tillverkning och att inga

produktionsanläggningar finns i eller nära områden som

är klassade som naturkänsliga enligt till exempel Natura

2000. Systemair tar frågan om bevarandet av den biologiska

mångfalden på allvar och arbetar för att vidareutveckla det

interna angreppssättet. Biologisk mångfald är avgörande för

att planetens ekosystem ska fungera och det ses allmänt som

ett stort hot framöver om den biologiska mångfalden inte

tas om hand på ett ansvarsfullt sätt. Ett varierat ekosystem

möjliggör viktiga ekosystemtjänster, som ren luft och vatten,

pollinering av grödor, naturlig bekämpning av skadedjur och

reglering av klimatet.

I Systemairs policy för hållbara produkter finns riktlinjer om att

minska eventuella skadliga ämnen för naturen. I miljöpolicyn

finns riktlinjen om att alla produktionsbolag inom Systemair

måste säkerställa att ingen skada sker på den lokala biologiska

mångfalden. Dotterbolag uppmanas att aktivt engagera

sig i lokala initiativ som syftar till att främja den biologiska

mångfalden. Vid etablering av nya byggnader, områden eller

verksamheter krävs en riskbedömning för att bedöma deras

potentiella påverkan på miljön och biologiska mångfalden.

Sjukfrånvaro

Systemair rapporterar på genomsnittlig sjukfrånvaro för att

få en bättre indikation på anställdas hälsostatus och välbe-

finnande. Sjukfrånvaron beräknas genom att ta antalet

sjukdagar delat med antalet tillgängliga arbetsdagar.

Sjukfrånvaro i procent 2025/26 2024/25 2023/24

Norden 4,6% 4,6% 5,1%

Västeuropa 6,2% 6,3% 5,8%

Nord- och Sydamerika 2,4% 2,4% 4,1%

Östeuropa och OSS 4,8% 4,9% 5,1%

Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika 1,2% 1,4% 0,9%

Totalt 4,0% 4,2% 4,2%

153

ÅRSSTÄMMA

Årsstämman

Årsstämman hålls torsdagen den 27 augusti 2026, klockan 15.00 i

Aulan, Systemair Expo, Skinnskatteberg. Visning och presentationer

äger rum i anslutning till stämman med samling kl. 13.00 vid

Systemairs Expo, i Skinnskatteberg.

Rätt att delta samt anmälan

För att ha rätt att delta och rösta på stämman behöver du vara

direktregistrerad som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB förda

aktieboken på avstämningsdagen onsdagen den 19 augusti 2026 samt ha

anmält ditt deltagande på stämman till bolaget senast fredagen den

21 augusti 2026. Om du vill kontrollera att du är direktregistrerad som

aktieägare i aktieboken ber vi dig att kontakta din bank.

Anmälan ska ske antingen via formulär på:

group.systemair.com/sv/registration/, per telefon 0222-440 00 eller via

post till Systemair AB, Receptionen, 739 30 Skinnskatteberg. Vid anmälan

ska namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefon, eventuella

biträden (högst två) och antal aktier uppges. Aktieägare, som företräds

genom ombud, ska utfärda daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktens

giltighetstid får anges till längst fem år från utfärdandet. Fullmaktsformulär

finns tillgängligt på bolagets webbsida group.systemair.com/sv/ och kan

även beställas genom att kontakta receptionen. Den som företräder

juridisk person ska uppvisa registreringsbevis eller motsvarande handling

som styrker firmateckning. Fullmakter, registreringsbevis och andra

behörighetshandlingar måste vara tillgängliga vid årsstämman, fullmakt

måste uppvisas i original.

Fullständig kallelse

Fullständig kallelse till årsstämma, ekonomisk och övrig information

finns på Systemairs webbplats group.systemair.com/sv.

Kalender

27 augusti 2026 Delårsrapport Q1 2026/27

10 december 2026 Delårsrapport Q2 2026/27

4 mars 2027 Delårsrapport Q3 2026/27

10 juni 2027 Bokslutskommuniké 2026/27

MISSION

We create better air.

Everyday. Worldwide.