Årsredovisning

2024

Vi återuppfinner

ett bättre

uppkopplat liv

Innehåll

Den reviderade årsredovisningen

och koncernredovisningen omfattar

sidorna 16–284. Den granskade

bolagsstyrningsrapporten omfattar

sidorna 45–64.

Den av revisorerna granskade håll-

barhetsrapporten omfattar sidorna

65–164. Hållbarhetsrapporten utgör

en del av förvaltningsberättelsen.

Vår verksamhet

4. Koncernchefens kommentar

6. Telia i korthet

7. Höjdpunkter 2024

8. Urval av händelser 2024

Vår strategi

9. I centrum för

digitaliseringen

10. En värld av uppkopplade

möjligheter

13. Ett bättre Telia

Förvaltnings-

berättelse

17. Koncernutveckling

32. Utveckling per land

40. Risker

Bolagsstyrning

45. Bolagsstyrningsrapport

59. Styrelsen

62. Koncernledningen

Hållbarhetsrapport

67. Allmänt

84. Miljö

115. Samhällsansvar

144. Bolagsstyrning

153. Bilaga

Räkenskaper

166. Koncernens

totalresultatrapporter

167. Koncernens balansrapporter

168. Koncernens

kassaflödesrapporter

169. Koncernens rapporter över

förändringar i eget kapital

170. Koncernens noter

250. Moderbolagets

resultaträkningar

250. Moderbolagets

totalresultatrapporter

251. Moderbolagets

balansräkningar

252. Moderbolagets

kassaflödesanalyser

253. Förändringar i

moderbolagets eget kapital

254. Moderbolagets noter

Övrigt

284. Styrelsens och

verkställande direktörens

intygande

285. Revisionsberättelse

290. Revisors rapport

292. Fem år i sammandrag

295. Alternativa nyckeltal

299. Definitioner

301. Årsstämma 2025

3Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Dags att leverera

På Telia börjar vi alltid med våra kunder. Det gör jag även

nu när jag reflekterar över ett händelserikt 2024 och blickar

mot ett 2025 med tillväxt.

Det här ger oss framåtanda för 2025 – vilket är

precis vad vi behöver.

En tydlig strategi

Våra mål för medellångsikt är ambitiösa. För

perioden 2025 till 2027 ska vi, på jämförbar bas,

leverera genomsnittlig tjänsteintäktstillväxt (CAGR)

om 2% och genomsnittlig justerad EBITDA-tillväxt

(CAGR) om 4%, en årlig CAPEX under SEK 14

miljarder, samt ett fritt kassaflöde om minst SEK 10

miljarder till 2027.

Lika viktigt är att vi fortsätter arbeta mot netto-

nollutsläpp av växthusgaser till 2040 över hela vår

värdekedja. Att adressera klimatförändringen är ett

delat ansvar som vi på Telia tar på största allvar.

Allt detta händer mot en bakgrund av

accelererande komplexitet, förändring och

konkurrens. Vårt bolag, precis som alla andra,

måste navigera dagens enorma teknikskifte,

geopolitisk instabilitet och osäkra makro-

ekonomiska utsikter. Det här gör att vi hela tiden

måste anpassa och utveckla vår verksamhet,

samtidigt som vi vässar våra konkurrensfördelar.

Varje dag förlitar sig miljontals människor på

Telias nät och tjänster, vilket gör oss unikt

relevanta. Vi tillhandahåller ryggraden i dagens

hyperdigitaliserade samhällen – allt ifrån att ta en

uppkopplad buss till jobbet eller att samarbeta

med kollegor via online-verktyg, till att ringa hem

inför middagen, görs genom en uppkoppling

till Telia.

Förändringarna vi genomförde under 2024

kommer hjälpa oss att betjäna våra kunder

bättre. Introduktionen av en landsdriven

verksamhetsmodell möjliggör för oss att direkt

förstå deras behov och att omedelbart agera

på möjligheter. Även om den här processen har

inneburit svåra beslut, inklusive en neddragning

av 3 000 tjänster, har den gjort oss till ett enklare,

snabbare och mer effektivt företag.

Även om vi är tidigt i omställningen ser vi redan

positiva effekter. Över hela Telia tar våra team

ägarskap och fokuserar på tillväxt, och jag är

inspirerad av allas beslutsamhet att få ut det

mesta från vår nya organisation.

Koncernchefens

kommentar

4Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Vi vet alltså vart vi ska, och vi har en tydlig plan:

Vi är verksamma i nordiska och baltiska marknader

där vi har potential att säkra en position som

#1 eller #2 inom kommunikationstjänster eller

närliggande områden.

Vi vinner genom inspirerande kundupplevelser,

nät- och teknikkvalitet, samt att vara en betrodd

och långsiktig partner.

Våra prioriteringar är förenkling, innovation och

tillväxt.

Vi får det gjort genom våra medarbetare och vår

kultur, genom strukturer, processer och arbetssätt.

Och allt knyts ihop av vårt syfte – att återuppfinna

ett bättre uppkopplat liv.

Att leverera på den här strategin kommer att

skapa värde för alla våra intressenter. Det betyder

lojala kunder, engagerade medarbetare, stärkta

samhällen och nöjda aktieägare.

Våra tillväxtmöjligheter

Frågan är: som ledare i mogna och välutvecklade

marknader, vad är vårt recept för tillväxt?

Svaret är att det finns flera möjligheter och vi

kommer att använda samtliga under 2025 och

framåt.

För det första måste vi ha rätt prissättning och växa

våra intäkter. Dessa ska reflektera den omatchade

kvalitet som Telia levererar till våra kunder. Våra

5G-nät täcker nu 97% av den totala befolkningen

i våra fem direkt-till-konsument-marknader, och

det oberoende mätföretaget umlaut har utnämnt

Telias svenska mobilnät som bäst fem år i rad.

Resultatet som nätet får gör det faktiskt till ett av

de fem bästa mobilnäten i världen.

Ett liknande spår är hur vi paketerar, kombinerar

och jobbar med merförsäljning av våra tjänster.

Vi har ett framgångsrikt exempel i vårt svenska

TV-erbjudande som får lika höga betyg som vilken

stor Hollywood-serie som helst. Genom exklusiva

partnerskap erbjuder vi de mest attraktiva

streamingtjänsterna och TV-kanalerna på ett enda

ställe. Det stärker även vårt helhetserbjudande för

hushåll genom att driva efterfrågan på bredband.

Under 2024 adderade Telia Sverige cirka 80 000

TV-kunder och växte TV-intäkterna med 22%, där

Svenskt Kvalitetsindex utsåg våra TV-kunder som

Sveriges mest nöjda för nionde gången under de

senaste 10 åren.

Genom en infrastruktur i världsklass och det

djupa förtroende som Telia byggt under vår drygt

170-åriga historia, får vi möjligheter att utöka våra

partnerskap i samhällskritiska sektorer som vården,

försvaret med flera.

Medan vi gör allt det här, kommer vi att aktivt

förvalta vår portfölj för att göra oss till ett enklare

Telia. Vi har nyligen ingått avtal om att sälja vår

Tv och Media-verksamhet, inklusive varumärkena

TV4 och MTV i Sverige och Finland, till Schibsted

Media till ett försäljningspris motsvarande ett

kassa- och skuldfritt rörelsevärde (enterprise

value) om SEK 6,55 miljarder. Vi kommer att

fortsätta distribuera innehåll från TV4 och MTV i

våra marknadsledande TV-paket för konsumenter,

vilket förstärker Telias framgångsrika roll som

medieaggregator.

högpresterande och vinnande kultur på Telia där

våra talangfulla medarbetare kan utvecklas och

leverera efter sin fulla potential.

Ett viktigt sätt att mäta prestation är vår Net

Promoter Score (NPS), som baseras på en

enda fråga till kunder: “hur troligt är det att du

rekommenderar Telia till andra?”.

NPS återspeglar helhetsupplevelsen av att vara

kund till Telia: från försäljning och kundsupport

till installation och innovation, allt som vi gör

är relevant. Till 2027 vill vi att Telias kunder är

branschens mest nöjda och lojala, och att nå dit är

något vi alla behöver bidra till.

Göra vad vi säger

Det här för oss tillbaka där vi började – våra kunder.

Att leda det fantastiska teamet på Telia påminner

mig hela tiden om vår position och den viktiga

rollen vi har för individer, småföretag, regeringar och

många fler. Vi återuppfinner ett bättre uppkopplat

liv – hur många företag kan säga det? Det ger oss

en unik plattform för tillväxt, samtidigt som vi gör

en positiv skillnad för världen runtomkring oss.

När jag nu inleder mitt andra år på Telia så har vi

vår strategi, vår verksamhetsmodell och våra mål på

plats. Vi kommer att göra det vi säger. Nu handlar

det om att leverera – för våra kunder, och för våra

anställda, investerare och de samhällen där vi

är verksamma.

Stockholm den 19 mars 2025

Patrik Hofbauer

VD och koncernchef

Transaktionen förväntas slutföras senast

under det tredje kvartalet i år efter sedvanliga

myndighetsgodkännanden. Den här affären

följer avtalet i januari 2025 om försäljningen av

våra aktier i ljudteknikbolaget Marshall Group

och vi kommer fortsätta se över våra innehav för

att säkerställa att vi är fullt fokuserade på Telias

kärnverksamhet för kommunikationstjänster.

Och vi behöver förstås innovera och skapa nya

tjänster.

På Telia sker innovation alltid på ett fokuserat sätt.

Det betyder att vi börjar med ett kundbehov, tar

möjligheterna från den senaste nättekniken, så som

sakernas internet (Internet of Things: IoT) med mera,

och använder dessa för att utveckla erbjudanden

och affärsmodeller som möter kundernas behov.

Som exempel så vänder sig stora elbolag till

Telia för pålitliga uppkopplade elnät. Genom att

koppla upp 8 000 elnätsstationer möjliggör vi för

Ellevio i Sverige att balansera kraftförsörjning med

efterfrågan i realtid – ett projekt över 10 år som

gjorde att Telia nyligen utnämndes till IoT Partner

of the Year av Cisco, en global nätverksledare med

37 000 samarbetspartners över hela världen.

Så ser innovation ut på Telia – den är nära vår

kärnverksamhet, kundfokuserad och ger tillväxt.

Och det här är bara början. Över de kommande

åren har vi möjlighet att driva mer effektiv

kollektivtrafik, fördjupa säkerhet i gruvor, producera

smartare fabriker och mycket mer.

En högpresterande kultur

Vi vet också att tillväxt behöver medarbetare

med rätt inställning. Därför förstärker vi en

5Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telia i korthet

Vilka vi är

Vi är teknikpionjärer som har bidragit till att digitalisera

samhället i över 170 år. I dag är Telia nordisk och baltisk ledare

inom telekommunikation och ett nordiskt mediahus som förser

konsumenter, företag och kunder inom offentlig verksamhet med

kritisk digital infrastruktur, IKT-tjänster och underhållning. Våra

talangfulla och innovativa kollegor betjänar miljontals kunder med

tjänster som möjliggör de digitala samhällen vi lever i, inklusive fler

än 26 miljoner abonnemang. Därför betraktas Telia ständigt som ett

av de mest pålitliga och hållbara varumärkena på våra marknader.

Vad vi gör

Vi är navet i det digitala ekosystemet och kopplar upp individer,

familjer, företag, myndigheter och samhällen till säkra och

pålitliga kommunikations-, IKT- och underhållningstjänster som

skapar möjligheter och berikar våra kunders liv. Vi har ett djupt

samhällsengagemang och vi använder vår teknik för att göra

omvärlden bättre. Vi skapar ständigt nya innovationer som

kommer våra kunder, oss, våra ägare och samhällena i Norden och

Baltikum till godo.

Varför vi gör det

Vi är övertygade om att ett säkert och hållbart uppkopplat liv är ett

bättre liv. Allt vi gör drivs av vårt syfte, att återuppfinna ett bättre

uppkopplat liv, så att människor kan leva fullt ut, företag arbeta

smartare, och samhällen och planeten blomstra.

Våra marknader och varumärken

Position

Sverige: Telia, Telia Cygate, TV4, Halebop, Fello

#1 #1 #2

Finland: Telia, Telia Cygate, MTV

#2 #3 #3

Norge:

Telia, Telia Cygate, Phonero, OneCall, MyCall

#2 #3 #3

Litauen: Telia, Ezys

#2 #1 #1

Estland: Telia, Diil, Super

#1 #1 #1

Lettland: LMT, TET

Röstsamtal och

data i mobilnät

Tv och

streaming

Annonserings-

tjänster

Tilläggstjänster

Röstsamtal och

data i fasta nät

IKT-

tjänster

Hårdvara

Vi erbjuder Intäkter 2024:

89,1 GSEK

Intäkter

per segment

Intäkter

per tjänst

Mobil 40%

Fast 37%

Annons 6%

Utrustning 14%

Övrigt 3%

Sverige 40%

Finland 18%

Norge 16%

Litauen 6%

Estland 5%

Tv och Media 9%

Övrigt 5%

Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt 6Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Höjdpunkter 2024

Finansiellt Operationellt Hållbarhet

76,6

(75,7) Tjänsteintäkter

(GSEK)

31,3

(30,3) Justerad EBITDA

(GSEK)

4,4

(6,7) Operationellt fritt

kassaflöde (GSEK)

2,00

(2,00) Utdelning per aktie*

(SEK)

* Förslag till årsstämman

3,2

(3,2) Antal fasta

bredbandsabonnemang

(miljoner)

19,0

(18,5) Antal mobilabonnemang

(miljoner)

3,6

(3,4) Antal tv-abonnemang

(miljoner)

Kundnöjdhet (Net Promoter

Score) ökade med 4 enheter

70%

av avfallet från Telias egen

och nätrelaterade verksamhet

återanvänds eller återvinns

62%

av leverantörskedjans utsläpp

av växthusgaser från inköpta

varor, tjänster och kapitalvaror

täcktes av leverantörer med

godkända vetenskapsbaserade

mål eller motsvarande

40%

kvinnor i Telias utökade

ledningsgrupp (cirka 130

toppchefer)

2,3

miljoner individer har nåtts

genom initiativ för digital

inkludering sedan 2021

Sverige 44%

Finland 17%

Norge 22%

Litauen 7%

Estland 5%

Övrigt 5%

31,3

(30,3) Justerad EBITDA

(GSEK)

7Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Urval av händelser 2024

Telia uppnådde en

5G-befolkningstäckning på 97%

i slutet av 2024, jämfört med

omkring 90% i slutet av 2023.

För femte året i rad växte Telia

Norges företagsverksamhet

snabbare än någon annan på

marknaden.

Telia Sverige, Telia Estland och

Telia Litauen fick topplaceringar

inom telekommunikationsbranschen

i Sustainable Brand Index (SBI),

Europas största oberoende

varumärkesstudie om hållbarhet.

Telia Sverige och Telia Norge blev

de första operatörerna på sina

respektive marknader att inkludera

Amazon Prime Video i sina

TV-erbjudanden.

Telia Sverige vann ännu en

gång SKI:s årliga undersökning

om tv-kunders tillfredsställelse

och även bland de stora

mobilvarumärkena.

Telia Estland slutförde

installationen av 73 solcells system.

Systemen ska förse 73 mobil bas-

stationer med uppskattnings vis 1

GWh energi per år.

Telia förde diskussioner med

leverantörer som representerar

cirka en tredjedel av Telias utsläpp

i leverantörskedjan för att stödja

bolaget i klimatomställningen.

Den 25 februari 2025 tillkännagav

Telia Company att bolaget ingått

ett avtal att sälja sin Tv och Media-

verksamhet till Schibsted Media till

ett försäljningspris motsvarande ett

kassa- och skuldfritt rörelsevärde

(enterprise value) om SEK 6,55

miljarder. Transaktionen förväntas

slutföras senast under det tredje

kvartalet 2025 efter sedvanliga

myndighetsgodkännanden.

En uppdaterad strategi och en plan

för värdeskapande 2025–2027

presenterades vid Telias Investor

update.

Läs mer:

Presentation av Investor update

En ny verksamhetsmodell som ska

förenkla verksamheten och generera

årliga besparingar på minst 2,6 GSEK

tillkännagavs under tredje kvartalet

och implementerades under fjärde

kvartalet.

Avyttringen av Telias verksamhet

och nätverkstillgångar i Danmark

till Norlys a.m.b.a. slutfördes.

Patrik Hofbauer började på Telia

Company som VD och koncernchef.

8Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Transportnät

och datacenter

Fasta

nätverk

Mobil-

nät

Unik digital

infrastruktur

Konsumenter

Tjänste-

leverantörer

Företag

Militärt

försvar

Civil-

försvar

Räddnings-

tjänst

Offentliga

tjänster

Sjukvård

Bank och

finans

Transport

och

logistik

Telia spelar en viktig roll i våra samhällen

som operatör av kritisk infrastruktur, till

exempel nät och datacenter som kopplar

samman människor, företag och leverantörer

av samhällsviktiga tjänster.

Vi möjliggör sömlös kommunikation, samarbete och tillgång till

information och underhållning. Vår infrastruktur gör det möjligt

för företag – inklusive leverantörer av samhällsviktiga tjänster som

sjukvård, energi och banktjänster – att arbeta mer effektivt och

hållbart. Telias nät är väsentliga för att samhällstjänster som polis,

brandkår och ambulans ska kunna sättas in vid kriser, samtidigt som

de underlättar effektiv ledning, kontroll och samordning för det

militära försvaret.

Detta ger oss ett särskilt ansvar för att säkerställa att vår

infrastruktur är tillförlitlig, hållbar och tillgänglig, och dessutom

skyddad och säker. Detta kräver kontinuerliga investeringar.

Samtidigt skapar Telias unika position, i kombination med vårt

betrodda och hållbara varumärke, nya möjligheter att betjäna

kunder som är beroende av oss, i linje med de megatrender som

formar dagens företag och samhällen.

I centrum för

digitaliseringen

9Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

En värld av

uppkopplade

möjligheter

Vi ser tre megatrender: digitalisering,

avglobalisering och utfasning av fossila

bränslen.

Digitalisering öppnar vägen för bättre

kundupplevelser och effektivitet, samtidigt

som ny teknik skapar nya kundbehov.

Avglobalisering sätter fokus på resiliens

och påverkar hur vi arbetar. Det är absolut

nödvändigt att fasa ut fossila bränslen. Vi

driver detta skifte, samt stöttar och möjliggör

förbättringar för våra kunder.

På de följande sidorna tittar vi i närmare

detalj på de sex underliggande trenderna

som är mest relevanta för Telia.

Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt 10

01. Generativ AI påverkar alla områden

AI, framför allt generativ AI, fortsätter att utvecklas snabbt. Tekniken

har redan betydande inverkan på hur organisationer arbetar och

interagerar med kunderna. AI:s inverkan är särskilt tydlig inom

områden som kundservice, marknadsföring, kodning och nät.

Det finns stora möjligheter för Telia att automatisera och

optimera processer ytterligare, och ett växande behov av att

säkra kompetens för att dra nytta av framtida AI-möjligheter.

02. Obevekligt behov av att digitalisera och

omvandla

Digitaliseringen fortsätter snabbt och Telias företagskunder

kopplar upp sina affärskritiska tillgångar för att kunna optimera och

automatisera sina processer på ett smart sätt. Denna trend är en

del av en bredare rörelse mot användningen av 5G, IoT och säkra

molnbaserade lösningar, samt ökat nyttjande av AI, inom moderna

verksamheter.

Detta innebär för Telia en tillväxtmöjlighet som är väl förenlig

med bolagets B2B-digitaliseringsförmågor.

03. Hållbarhet är affärskritisk

Det akuta behovet av klimatåtgärder är uppenbart, eftersom extrema

väderhändelser blir allt vanligare. Vi är alla ansvariga för att vidta

åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C,

och företag förväntas vara öppna om sina omställningsplaner och

framsteg på detta område. Flera kunder har bett om hjälp med

utfasning av fossila bränslen och är angelägna om att bättre förstå

hur Telia kan stödja dem.

Detta är en möjlighet för Telia att differentiera och skapa

tillväxt, samtidigt som bolaget hjälper kunderna att minska

sina utsläpp.

11Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

04. Behovet av pålitliga leverantörer ökar

Volymen och allvarlighetsgraden hos både cyberhot och fysiska hot

mot infrastrukturen ökar. För att motverka dessa hot söker regeringar,

företag och konsumenter lösningar som sträcker sig från förbättrad

nätverkssäkerhet och lokal uppkopplingsautonomi, till övervakning,

intrångsskydd och detekteringsfunktioner.

I detta sammanhang har Telia möjlighet att stärka och bredda

sin roll som en pålitlig och resilient leverantör, och därigenom

skapa tillväxt inom dessa områden.

05. Geopolitisk och ekonomisk osäkerhet

Världen har förändrats mycket under de senaste åren och vi lever

med stora geopolitiska spänningar. Omstrukturering i leveranskedjor,

allt strängare nationella säkerhetsåtgärder och allmän osäkerhet är

bieffekter av den bredare trenden med frikoppling av marknader. De

ekonomier där Telia är verksamt återhämtar sig från en period med

hög inflation och höga räntor.

Telia behöver fortsätta att fokusera på kommersiell

spetskompetens och motståndskraft.

06. Värdekedjan inom telekom förändras

Värdekedjan för telekommunikation fortsätter att utvecklas, och

tekniker som molnbaserade nät, applikations programmerings-

gränssnitt (API) för nät och 5G Standalone implementeras

för att möta krav från utvecklare och uppdrags-/affärskritiska

användningsområden. EU diskuterar hur man ska säkerställa de

nödvändiga nätverks investeringarna och satellit tjänster med låg

omloppsbana blir ett allt viktigare komplement till marknäten.

Telia behöver behålla den strategiska kontrollen över sina

tillgångar samtidigt som man drar nytta av partners för att

utveckla verksamheten effektivt.

12Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Ett bättre

Telia

I september 2024 presenterade vi

en uppdaterad bolagsstrategi för de

kommande tre åren. Den beskriver var vi

är verksamma, hur vi vinner och hur vi får

det gjort, samt definierar de resultat vi

vill uppnå.

Som ett viktigt inslag i strategin introducerade vi tre tydliga

prioriteringar – förenkling, innovation och tillväxt.

Vårt syfte, ”Vi återuppfinner ett bättre uppkopplat liv”, förblir

kärnan i allt vi gör.

Var vi verkar

Vi är verksamma på nordiska och baltiska marknader där vi

har potential att vara nr 1 eller 2 på marknaden. Vi erbjuder

uppkopplings- och kommunikationstjänster, tv och streaming,

molntjänster, IoT och säkerhetslösningar. Marknaderna

där vi är etablerade är stabila och förutsägbara, och den

genomsnittliga intäkten per användare är relativt hög.

Vår strategi

Vi återuppfinner ett

bättre uppkopplat liv

Vårt syfte

Norden/Baltikum nr 1 eller 2

Inspirerande

kundupplevelser

Lojala

kunder

Engagerade

medarbetare

Stärkta samhällen Nöjda

aktieägare

Förenkling

Medarbetare och kultur Strukturer och processer Arbetssätt

Betrodd och

långsiktig partner

Tillväxt

Kommunikation eller närhet till kärnan

Nät- och

teknikkvalitet

Innovation

Var vi verkar

Hur vi vinner

Våra

prioriteringar/

Gör det rätt

Få det gjort

Skapa resultat

13Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Inspirerande kundupplevelser

I praktiken

Phonero

rankades högst

för tredje året i

rad

Nät- och teknikkvalitet Betrodd och långsiktig partner

Kunderna står i centrum för allt vi gör. Vi arbetar för att förstå

deras behov och förväntningar och skapar produkter och tjänster

som uppfyller eller överträffar dem. Vi erbjuder en sömlös och

effektiv kundupplevelse över alla kontaktpunkter, och vi strävar

efter att vara den föredragna digitaliseringspartnern för företag

genom att erbjuda de bästa molntjänsterna, IoT-möjligheterna och

säkerhetslösningarna.

Våra medarbetare och våra nät är Telias viktigaste tillgångar,

som hjälper oss att möjliggöra innovativa tekniker och

tjänster, upprätthålla kundnöjdhet och lojalitet och uppnå

marknadsdifferentiering. Vi behåller vår ledande position i nät

genom att utöka räckvidden, robustheten, kapaciteten och kvaliteten

i såväl fasta nät som mobilnät.

Genom att vara en betrodd och långsiktig partner driver vi

kundlojalitet och kundnöjdhet, attraherar och behåller talanger och

behåller våra investerares förtroende. Förtroende byggs genom att

möta kundernas förväntningar, varje dag. I en osäker geopolitisk

miljö upprätthåller vi vårt engagemang för integritet och säkerhet

för att skydda våra kunder. Vi integrerar hållbarhet i allt vi gör och

maximerar vår potential att ha en positiv inverkan på våra samhällen.

Hur vi vinner

För tredje året i rad rankades Phonero, Telia Norges

företagsvarumärke, som nummer ett bland mobilnät för

företag i EPSI:s omfattande årliga kundnöjdhetsundersökning.

Phonero fick en totalt kundnöjdhetspoäng på 74,8, medan

branschgenomsnittet var 71,4. Dessutom fick Phonero högre

poäng än någon av sina konkurrenter för varumärkesimage,

förmåga att möta förväntningar, kundlojalitet och

tjänstekvalitet. EPSI:s årliga undersökning baseras på

djupintervjuer med fler än 2 300 privatpersoner och företag

över hela Norge.

För femte året i rad har Telias mobilnät utsetts till vinnare

i jämförelsestudien från det oberoende mätföretaget

umlaut i Sverige. Detta efter att tagit förstaplatsen i alla

tre kategorierna: röst, data och kvalitet mätt med mobila

appar (crowdsourcing). umlauts oberoende årliga test av

de fyra största operatörernas mobilnät är marknadens mest

detaljerade och kvalitativa mätning av röst och data. Under

testerna kör bilar med mätinstrument cirka 10 000 kilometer i

Sverige och mäter i storstadsområden, mindre städer och längs

vägar. De data som samlas in av dessa fordon kombineras med

kvalitetsmätning via mobila appar (crowdsourcing).

I praktiken

Telias mobilnät

förblir det

bästa i Sverige

I praktiken

Solenergi driver

mobiler i Estland

År 2024 installerade vi solpanelssystem på 73 av Telias

mobilbasstationer i Estland. Panelerna kommer att leverera

uppskattningsvis 1 GWh energi varje år och göra det

möjligt för tiotusentals av Telias kunder i landet att använda

soldrivna mobila tjänster, när förhållandena är de rätta. Att

öka andelen förnybar energi i verksamheten är avgörande för

att Telia ska nå uppsatta klimatmål. Sedan 2020 använder vi

100% förnybar el för drift av bolagets nät på alla marknader.

14Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Förenkling

I praktiken

Telia lanserar ny

verksamhets-

modell

Innovation Tillväxt

Vi strävar efter att förenkla vår organisation, IT, nät och produkter

och därigenom minska behovet av onödig samordning,

undvika dubbelarbete och öka hastigheten, precisionen och

ansvarsskyldigheten från början till slut. I slutänden, genom

att lokalisera så mycket som möjligt samtidigt som vi behåller

skalfördelarna där det är meningsfullt, säkerställer vi att allt vi gör

ger mervärde åt våra kunder och stödjer kärnverksamheten.

Vi skapar innovation inom och runt vår kärnverksamhet, inom

områden som 5G, IoT och uppkoppling i hemmet, samtidigt som

vi lägger till nya produkter och tjänster inom områden där vi ser

växande efterfrågan och tillväxtmöjligheter. Till innovationerna på

konsumentsidan hör förbättrade kundresor och upplevelser som är

skräddar sydda för individuella behov, medan fördelarna för företags-

kunder bland annat blir tillgång till våra 5G-innovationsplattformar, som

gör det möjligt för företag att utforska den senaste mobiltekniken.

Genom konsekvent och lönsam tillväxt säkerställer vi att vi har de

resurser som krävs för att investera i innovation, vår portfölj, våra nät

och våra medarbetare, samtidigt som vi returnerar värde till aktieä-

garna. Vi kommer att uppnå tillväxt genom ökad personanpassning,

genom att realisera mer värde från våra nättillgånger, genom att förstå

våra kunders behov och proaktivt utveckla nya tjänster för att möta

dessa, och genom att erbjuda uppdragskritiska tjänster till kunder i

den offentliga sektorn.

Våra prioriteringar

Från och med den 1 december 2024 tillämpar Telia en

landsdriven verksamhetsmodell. Varje landsenhet har

huvudansvaret för kommersiell planering och genomförande,

för att möta kundernas behov och tillvarata tillväxtmöjligheter.

En central strategisk Technology-enhet och Gruppfunktioner

ger skalbarhet och strategiskt stöd, där alla har mer fokuserade

uppdrag. Samtidigt återställdes Telias kostnadsbas genom en

neddragning av 3 000 positioner. Detta förväntas resultera i

årliga besparingar om minst 2,6 GSEK. Den nya strukturen ska

stödja både kommersiell prestation och lönsam tillväxt och

därigenom stärka Telias konkurrenskraft.

I maj 2024 anslöt sig Boliden, ett multinationellt metall-,

gruv- och smältverksföretag, till Telias och Ericssons

5G-innovationsprogram NorthStar. Bolidens privata 5G-nät

i Kankbergsgruvan i norra Sverige kommer att uppgraderas

för att stödja tester av fjärrstyrda och självkörande maskiner i

en oerhört krävande miljö. Gruvan kommer då att anslutas till

NorthStars nät, vilket ger tillgång till nya funktioner som edge

computing och nätverksskivning. Engagemanget i NorthStar

kommer också att tillföra Boliden mycket precisa platsdata

genom positioneringsfunktionaliteten i 5G. Detta kan förbättra

säkerheten för underjordsarbetare.

I praktiken

Boliden ansluter

sig till NorthStar

och ökar

5G-kapaciteten

I praktiken

Telias tv-tjänst

får toppbetyg

Genom att ha det bredaste utbudet av samarbeten med

stora innehållsägare fortsatte Telia Sverige att stärka

relevansen och attraktiviteten för sitt tv-erbjudande. Under

2024 tecknade Telia avtal med Disney+ och blev den första

TV-leverantören i Sverige som erbjöd Prime Video. Det

unika breda utbudet av sport, filmer och serier ledde till

ytterligare ett rekordår för tv-sidan, där abonnentbasen växte

med ~80 000 och tv-intäkterna ökade med 22%. Och för

nionde gången under det senaste decenniet utsåg SKI Telias

tv-kunder till Sveriges nöjdaste.

Läs mer Läs mer

15Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Förvaltnings-

berättelse

16Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telia Companys verksamhetsmodell är

baserad på geografiska områden, förutom

segmentet Tv och Media. Koncernens

verksamhet styrs och rapporteras utifrån

följande rörelsesegment: Sverige, Finland,

Norge, Litauen, Estland och Tv och Media.

Det före detta segmentet Danmark, vilket har

avyttrats, var klassificerat som innehav för

försäljning och avvecklad verksamhet från

den 15 september 2023, se not K34.

Utöver de rapporterade rörelsesegmenten

ingår verksam heten i Lettland, Telia Finance,

samt koncern funktioner i Övrig verk samhet.

Koncern funktionerna innefattar Technology,

Corporate Affairs, Finance, Communications,

Brand and Sustainability, samt People

and Culture.

Koncernutveckling

2024

Finansiell översikt

MSEK, förutom nyckeltal, uppgifter per aktie och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter

89 127 88 561 0,6

Förändring (%) jämförbar bas 1,3

varav tjänsteintäkter

76 582 75 687 1,2

förändring (%) jämförbar bas 1,8

förändring (%) jämförbar bas, telekomverksamheten 2,0

Justerad EBITDA 31 345 30 254 3,6

förändring (%) jämförbar bas 4,3

förändring (%) jämförbar bas, telekomverksamheten 2,5

marginal (%)

35,2 34,2

Justerat rörelseresultat 12 628 10 862 16,3

Rörelseresultat 10 510 4 980 111,0

Periodens resultat

7 781 897

Totalt resultat per aktie (SEK)

1,80 0,08

Utdelning per aktie, betald (SEK) 2,0 2,0 -

Strukturell del av Operationellt fritt kassaflöde 7 504 7 254 3,4

Fritt kassaflöde per aktie, rullande tolv månader (SEK)

1,02 1,35 -24,3

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar 13 527 13 628 -0,7

1) Kvarvarande verksamhet om inget annat anges.

2) Omräknat, se not K1.

3) Avser kvarvarande och avvecklad verksamhet.

4) Avser ny definition, se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner.

17Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Intäkterna ökade 0,6% till 89 127 MSEK (88 561)

och på jämförbar bas ökade intäkterna 1,3% då

tjänsteintäktstillväxt för alla segmenten mer än väl

kompenserade för minskad försäljning av hårdvara.

Intäkter

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(MSEK)

Förändring

(%)

Sverige 35 704 35 869 -165 -0,5

Finland 16 147 16 545 -398 -2,4

Norge 14 667 15 114 -447 -3,0

Litauen 5 644 5 516 128 2,3

Estland 4 110 4 145 -35 -0,8

Tv och Media

8 163 8 162 1 0,0

Övrig verksamhet 6 286 5 025 1 261 25,1

varav Lettland 3 540 3 566 -26 -0,7

Elimineringar -1 594 -1 814 220 -12,1

Summa

89 127 88 561 566 0,6

1) Omräknat, se not K1.

Rörelsekostnader

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(MSEK)

Förändring

(%)

Inköp av varor och entreprenadtjänster och

förändring i varulager

-29 874 -29 508 -366 1,2

varav avskrivningar och nedskrivningar på film-

och programrättigheter -5 753 -5 908 155 -2,6

Samtrafik- och roamingkostnader -2 169 -2 493 324 -13,0

Övriga nätkostnader -1 430 -1 545 115 -7,4

Summa inköpta varor och tjänster

-33 473 -33 546 73 -0,2

Personalkostnader -15 246 -14 797 -448 3,0

Marknadsföringskostnader -2 744 -2 799 55 -2,0

varav avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal -1 133 -1 117 -16 1,4

IT- och konsultkostnader -3 778 -4 200 422 -10,0

varav aktiverade konsultkostnader 361 629 -268 -42,6

Fastighets- och energikostnader -2 116 -2 311 195 -8,4

Övrigt -2 160 -2 104 -56 2,7

Summa personal- och övriga externa kostnader -26 044 -26 211 168 -0,6

Avskrivningar och nedskrivningar -19 332 -23 517 4 184 -17,8

Övriga rörelsekostnader -697 -1 165 469 -40,2

Summa -79 545 -84 439 4 894 -5,8

1) Omräknat, se not K1.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade 1,8%

drivet av mobil tjänsteintäktstillväxt för de

flesta segmenten, samt från tillväxt för de fasta

tjänsteintäkterna främst drivet av Sverige och till

viss del även Tv och Media samt verksamheterna

i Baltikum.

Rörelsekostnaderna minskade med 5,8% till

79 545 MSEK (84 439) huvudsakligen då 2023

var påverkat av nedskrivningar om 4 062 MSEK

främst relaterade till goodwill i Finland samt Tv och

Media. Se noterna K12 och K13.

Inköp av varor och entreprenadtjänster och

förändring i varulager ökade med 1,2% till 29 874

MSEK (29 508) då minskningar i främst Sverige

och Finland mer än motverkades av en ökning i

Övrig verksamhet.

Intäkter Rörelsekostnader

Samtrafik- och roamingkostnader minskade med

13,0% till 2 169 MSEK (2 493), främst drivet av

Sverige, Finland och Norge.

Personalkostnader ökade med 3,0% till

15 246 MSEK (14 797) då effekten från

realiserade kostnadsbesparingar genomförda

i alla segment, mer än motverkades av ökade

uppsägningskostnader vilka uppgick till 1 299

MSEK.

Avskrivningar och nedskrivningar minskade med

17,8% till 19 332 MSEK (23 517) huvudsakligen på

grund av att 2023 var påverkat av nedskrivningar

om 4 062 MSEK främst relaterade till goodwill i

Finland samt Tv och Media.

18Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Justeringsposter

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Inom EBITDA -1 621 -1 861

Sverige -379 -186

Finland -249 -144

Norge -126 -534

Litauen -46 -35

Estland -39 -15

Tv och Media -33 -126

Övrig verksamhet -928 -747

Delsumma -1 800 -1 785

varav omstruktureringskostnader för övertalig personal -1 299 -649

varav konsultkostnader för transformation och integration -234 -397

varav IT kostnader inklusive transformation -149 -224

varav övrigt -118 -515

Realisationsvinster/-förluster

178 -76

Inom Av- och nedskrivningar

-521 -4 020

Inom Resultat från intressebolag och joint venture 26 -

Summa justeringsposter inom rörelseresultat, kvarvarande verksamhet -2 117 -5 882

1) Se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner.

2) 2024 inkluderar en realisationsvinst om 152 MSEK hänförlig till avyttringen av webhotellverksamheten i Finland. 2024 inkluderar även

en realisationsförlust om 116 MSEK hänförlig till likvidationen av det turkiska dotterbolaget Telia Sonera Telekomünikasyon Hizmetleri

A.S., varav 104 MSEK hänförligt till omklassificering av ackumulerade negativa valutakursdifferenser från eget kapital till resultatet.

Omklassificeringen av valutakursdifferenserna hade ingen nettopåverkan på eget kapital eller kassaflöde. 2024 inkluderar även

realisationsvinster från en sale-lease-back av fastigheter i Sverige om 89 MSEK samt från en sale-lease-back av fibertillgångar i Finland

om 39 MSEK.

3) 2024 inkluderar nedskrivningar avseende materiella anläggningstillgångar främst hänförliga till kopparnätstillgångar i Finland och IoT-

tillgångar inom Övrig verksamhet. 2023 inkluderar nedskrivningar hänförliga till goodwill i Finland och Tv och Media samt nedskrivningar

avseende kopparnätstillgångar i Sverige.

Justerad EBITDA

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(MSEK)

Förändring

(%)

Sverige 13 839 13 615 224 1,6

Finland 5 239 5 093 146 2,9

Norge 6 974 7 062 -87 -1,2

Litauen 2 121 2 019 102 5,0

Estland 1 683 1 618 65 4,0

Tv och Media 313 -225 538

Övrig verksamhet 1 176 1 071 105 9,8

varav Lettland 1 077 1 029 48 4,6

Totalt 31 345 30 254 1 092 3,6

1) Se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner.

Justeringsposter som påverkar rörelseresultatet

uppgick till -2 117 MSEK (-5 882) och var

främst relaterat till uppsägningskostnader för

personal om -1 299 MSEK och -521 MSEK främst

relaterat till nedskrivningar avseende materiella

anläggningstillgångar. Det sistnämnda främst

Justerad EBITDA ökade 3,6% till 31 345 MSEK

(30 254) och den justerade EBITDA-marginalen

ökade till 35,2% (34,2).

Justerad EBITDA på jämförbar bas ökade

4,3% supporterat av en positiv utveckling

hänförligt till kopparnätstillgångar i Finland och

Internet of Things (IoT)-tillgångar inom Övrig

verksamhet. Jämförelseåret var påverkat av

nedskrivningar om -4 062 MSEK främst relaterade

till goodwill i Finland samt Tv och Media.

Dessutom påverkades 2023 av en avsättning för

en momstvist i Norge.

Justeringsposter Justerad EBITDA

för alla telekomverksamheter, men främst för

Sverige och Finland, samt västenligt förbättrad

justerad EBITDA i Tv och Media som ett resultat

av lägre kostnader avseende innehåll och

kostnadseffektiviseringar.

19Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Rörelseresultat

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(MSEK)

Förändring

(%)

Sverige 6 568 6 226 342 5,5

justerat rörelseresultat

6 825 6 655 170 2,6

Finland 1 291 -1 574 2 865

justerat rörelseresultat

1 665 1 444 220 15,3

Norge 2 434 2 197 237 10,8

justerat rörelseresultat

2 582 2 730 -148 -5,4

Litauen 1 227 1 115 113 10,1

justerat rörelseresultat

1 269 1 152 117 10,2

Estland 939 999 -60 -6,0

justerat rörelseresultat

978 1 014 -36 -3,5

Tv och Media -482 -2 149 1 667 -77,6

justerat rörelseresultat

-449 -1 123 674 -60,0

Övrig verksamhet -1 466 -1 833 367 -20,1

justerat rörelseresultat

-242 -1 010 767 -76,0

Summa rörelseresultat 10 510 4 980 5 530 111,0

summa justerat rörelseresultat

12 628 10 862 1 766 16,3

1) Se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner.

Finansiella poster uppgick till -4 750 MSEK

(-3 876) varav -3 675 MSEK (-3 974) hänförliga

till räntenettot. Minskningen av räntenettot var

främst hänförligt till minskad skuld. Minskningen

av räntenettot var mer än motverkad av negativa

effekter från derivat relaterade till ett genomfört

återköp av obligationer.

Inkomstskatter uppgick till -1 239 MSEK (- 1 099)

och den effektiva skattesatsen var 21,5% (99,5).

Den effektiva skattesatsen 2023 var främst

påverkad av nedskrivningar och justering av

skatter hänförliga till tidigare år. Justerad för

nedskrivningarna hade den effektiva skattesatsen

varit 22,9% under 2023.

Finansiella poster, skatter, årets resultat och övrigt totalresultat

Rörelseresultatet ökade till 10 510 MSEK (4

980) huvudsakligen då 2023 var påverkat av

nedskrivningar om -4 062 MSEK främst hänförliga

till goodwill i Finland och Tv och Media.

Justerat rörelseresultat ökade till 12 628 MSEK

(10 862) främst drivet av ökad justerad EBITDA

i både telekomverksamheten och Tv och Media

samt från lägre av- och nedskrivningar i främst

Övrig verksamhet.

Rörelseresultat

Periodens resultat från kvarvarande verksamhet

uppgick till 4 521 MSEK (6) och Periodens

resultat från avvecklad verksamhet uppgick till

3 260 MSEK (891) påverkat av realisationsvinsten

från avyttringen av verksamheten och

nättillgångarna i Danmark. Se not K34.

Övrigt totalresultat ökade till 2 902 MSEK

(-3 280) främst på grund av positiva omvärder-

ingar av förmånsbestämda pensionsplaner.

2023 var negativt påverkat av omvärderingar

av förmånsbestämda pensionsplaner och

valutakursförändringar.

20Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Koncernens balansrapporter i sammandrag

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Förändring

(MSEK)

Förändring

(%)

Goodwill och övriga immateriella tillgångar 65 442 66 020 -578 -0,9

Materiella anläggningstillgångar 68 833 70 181 -1 348 -1,9

Långfristiga film- och programrättigheter 2 503 2 931 -428 -14,6

Nyttjanderättstillgångar 17 181 16 823 358 2,1

Andelar i intressebolag och joint ventures, tillgångar för

pensionsåtaganden och övriga anläggningstillgångar 10 964 6 742 4 222 62,6

Uppskjutna skattefordringar 1 075 1 183 -108 -9,2

Långfristiga räntebärande fordringar 4 880 8 998 -4 118 -45,8

Summa anläggningstillgångar 170 877 172 878 -2 001 -1,2

Kortfristiga film- och programrättigheter 1 935 2 851 -916 -32,1

Varulager 1 869 2 307 -438 -19,0

Kundfordringar, övriga fordringar och aktuella

skattefordringar 13 998 14 580 -582 -4,0

Kortfristiga räntebärande fordringar 5 780 13 896 -8 116 -58,4

Likvida medel 9 812 11 646 -1 834 -15,7

Tillgångar som innehas för försäljning - 8 310 -8 310

Summa omsättningstillgångar 33 395 53 590 -11 885 -22,2

Summa tillgångar 204 272 226 468 -22 196 -9,8

Summa eget kapital 59 357 56 994 2 363 4,1

Långfristiga lån 87 826 98 497 -10 671 -10,8

Uppskjutna skatteskulder 9 079 9 013 66 0,7

Avsättningar för pensioner och övriga långfristiga

avsättningar 5 697 5 710 -13 -0,2

Övriga långfristiga skulder 1 190 2 098 -908 -43,3

Summa långfristiga skulder 103 793 115 317 -11 524 -10,0

Kortfristiga lån 10 108 14 069 -3 961 -28,2

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder,

aktuella skatteskulder och kortfristiga avsättningar 31 015 35 920 -4 905 -13,7

Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för

försäljning - 4 169 -4 169

Summa kortfristiga skulder 41 122 54 158 -13 036 -24,1

Summa eget kapital och skulder 204 272 226 468 -22 196 -9,8

Finansiell ställning, kreditfaciliteter och kassaflöde

Finansiell ställning

Andelar i intressebolag och joint ventures,

tillgångar för pensionsåtaganden och övriga

anläggningstillgångar ökade till 10 964 MSEK

(6 742), främst till följd av omvärderingar av

förmånsbestämda pensionsplaner.

Långfristiga räntebärande fordringar

minskade till 4 880 MSEK (8 998) främst

drivet av nettoförsäljningar av obligationer

och avslutandet av derivat, delvis motverkat av

marknadsvärdeförändringar på derivat.

Kortfristiga räntebärande fordringar minskade

till 5 780 MSEK (13 896) främst drivet av

nettoförsäljningar av obligationer och avslutandet

av derivat.

Långfristiga lån minskade till 87 826 MSEK

(98 497) främst på grund av återbetald skuld

och omklassificeringar till kortfristiga lån, delvis

motverkat av valutakurs- och ränteeffekter.

Kortfristiga lån minskade till 10 108 MSEK

(14 069) främst på grund av återbetald skuld,

delvis motverkat av omklassificeringar från

långfristiga lån.

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga

skulder, aktuella skatteskulder och kortfristiga

avsättningar minskade till 31 015 MSEK

(35 920) främst hänförligt till en minskning av

leverantörsskulder till följd av omstruktureringen

av leverantörsfinansieringsprogrammet.

Tillgångar som innehas för försäljning och Skulder

hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning

minskade till - MSEK (8 310) respektive till - MSEK

(4 169), då avyttringen av verksamheten och

nättillgångarna i Danmark slutfördes under andra

kvartalet. Se not K34.

Ytterligare information återfinns i Koncernens

balansrapporter respektive Koncernens rapporter

över förändringar i eget kapital och därmed

sammanhängande noter i koncernredovisningen.

21Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

CAPEX

CAPEX, exklusive nyttjanderättstillgångar, minskade

till 13 529 MSEK (15 202) främst drivet av minskade

investeringar i licenser och frekvenser i Sverige. CAPEX,

exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar, minskade till 13 527 MSEK

(13 628) främst drivet av en lägre investeringsnivå i

Norge, delvis motverkat av högre investeringar i Sve-

rige. Betald CAPEX minskade till 13 696 MSEK (14 666).

De främsta CAPEX-komponenterna var relaterade

till investeringar i de mobila och fasta näten, IT,

utbyggnaden av fiber och 5G, samt kundspecifika

installationer. Dessutom investerades totalt 169

MSEK (1 574) i licenser och frekvenser.

Kreditfaciliteter

Telia Company bedömer att befintliga bankkredit-

faciliteter och finansieringsprogram är tillräckliga

för nuvarande kända likviditetsbehov. Telia

Companys överskottslikviditet (kortfristiga

placeringar, kassa och bank, samt vissa värde-

papper med löptider överstigande 12 månader

men som kan omvandlas till kassa inom 2 dagar)

uppgick vid årsskiftet till totalt 11.5 GSEK (23.2

GSEK). Därutöver uppgick totala tillgängliga

outnyttjade bekräftade bankkreditlöften

samt checkräknings krediter och kortfristiga

kreditfaciliteter till 15,3 GSEK (14,8) vid årets

slut. Den tillgängliga likviditeten uppgick till 26.8

GSEK (38.0).

Telia Company har god tillgång till kapital via

europeiska kapital marknaderna och via marknaden

för företags certifikat om något finansierings behov

skulle uppstå.

Kreditvärderingen av Telia Company förblev

oförändrad under 2024. Moody’s kreditvärdering

för Telia Company för långfristig upplåning är Baa1

med en stabil utsikt. Standard & Poor’s långfristiga

kreditvärdering är BBB+ samt A-2 för kortfristig

upplåning, båda med stabila utsikter. Telia

Company har ett mål för nettoskuld om 2,0x–2,5x

nettoskuld/justerad EBITDA.

1) Avser Justerad EBITDA.

2) Inkluderar kvarvarande och avvecklad verksamhet samt

tillgångar som innehas för försäljning

1) Den tillgängliga likviditeten omfattar kassabalanser,

depositioner, obligationsplaceringar och outnyttjade

kreditfaciliteter.

Telia Company arrangerar normalt sin

lånefinansiering genom moderbolaget Telia

Company AB och främst under bolagets befintliga

EMTN (Euro Medium Term Note) ramverk om

12 GEUR. De huvudsakliga verktygen för extern

upplåning beskrivs i noterna K21 och K27.

Under det första kvartalet 2024 emitterade Telia

Company företagscertifikat till ett nominellt

värde av 2,8 GSEK inom ramen för det befintliga

kortsiktiga programmet för företagscertifikat.

Samtidigt återköptes obligationer till ett nominellt

värde av 6,0 GSEK och 7,2 GSEK återbetalades.

Under andra kvartalet 2024 återbetalades företags-

certifikat till ett nominellt värde av 2,8 GSEK.

Den revolverande kreditfaciliteten med hållbar-

hetskoppling på 1 200 MEUR (13,7 GSEK) som

tecknades under det tredje kvartalet 2022 med

en grupp om tolv relationsbanker förlängdes med

ytterligare ett år under det tredje kvartalet 2024,

och utnyttjar därvid den andra av två möjlig heter

till förlängning på ett år vardera. Detta innebär att

faciliteten fortfarande har en löptid på fem år och

fullt ut kvalificerar som tillgänglig likviditet enligt

ratinginstitutens likviditetsmodeller. Kreditfaciliteten

har en tydlig koppling till Telias hållbarhetsstrategi,

eftersom räntemarginalen är kopplad till

prestationen avseende Telias hållbarhetsmål inom

klimat, mångfald och digitala färdigheter.

Under det fjärde kvartalet 2024 återköptes

utestående obligationer till ett nominellt värde av

3,2 GSEK och 0,7 GSEK återbetalades.

Vid årets utgång var återstående löptid för Telia

Companys samlade skuldportfölj cirka 5,6 år (6,2)

CAPEX exklusive kostnader för licenser,

frekvenser och nyttjanderättstillgångar

Nettolåneskuld och nettolåneskuld/

EBITDA

1,2

Tillgänglig likviditet och återstående

löptid

2020 2021 2022 2023 2024 2020 2021 2022 2023 2024

GSEK

Nettolåneskuld

GSEK

Tillgänglig likviditet

GSEK

Nettolåneskuld/EBITDA

(multipel)

Förfallotid

(år)

Nettolåneskuld Nettolåneskuld/EBITDA Tillgänglig likviditet Förfallotid

2020 2021 2022 2023 2024

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0

22Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Kassaflöde, kvarvarande och avvecklad

verksamhet

Kassaflöde från löpande verksamhet

minskade till 21 196 MSEK (24 671) främst

drivet av negativt bidrag från rörelsekapital

till följd av omstruktureringen av

leverantörs finansieringsprogrammet.

Kassaflöde från investeringsverksamhet uppgick

till 4 107 MSEK (-22 058). 2024 var positivt

påverkat av avyttringen av verksamheten och

nättillgångarna i Danmark, nettoavyttringar av

kortfristiga placeringar och obligationer samt lägre

betald CAPEX. Utöver detta var 2023 var påverkat

av nettoinvesteringar i kortfristiga placeringar.

Kassaflöde från finansieringsverksamhet uppgick

till -27 341 MSEK (2 653). 2024 var påverkat av

ökade återköp av obligationer, lägre påverkan

från emitterade obligationer och högre betald

utdelning då utdelningen var uppdelad i fyra delar

istället för tre som under 2023.

Operationellt fritt kassaflöde, kvarvarande

verksamhet

Den strukturella delen av Operationellt fritt

kassaflöde ökade till 7 504 MSEK (7 254) främst

drivet av ökad justerad EBITDA delvis motverkat av

högre betalda räntor.

Operationellt fritt kassaflöde minskade till 4 440

MSEK (6 656) främst påverkat av negativ påverkan

från rörelsekapital till följd av omstruktureringen

av leverantörsfinansieringsprogrammet, delvis

motverkat av förbättrad EBITDA.

Ytterligare information återfinns i Koncernens

kassaflödesrapporter och därmed

sammanhängande noter i koncernredovisningen.

Skuldportföljens förfallstruktur – 2025 och framåt

Totala skulder exklusive hybrider Hybrider, tidigast inlösendatum

GSEK

2025

2026

2027

2028

2029

2030

2031

2032

2033

2034

2035

2036

2037

2038

2039

2040

2041

2042

2043

2044

2045

2046

2047

2048

2049

2050

2051

2052

2053

2054

2055

2056

2057

2058

2059

2060

2061

2062

2063

2064

2065

2066

2067

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(MSEK)

Kassaflöde från löpande verksamhet 21 196 24 671 -3 475

Betald CAPEX

-13 889 -15 466 1 577

Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument 8 071 34 8 037

Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet 9 926 -6 625 16 551

Summa kassaflöde från investeringsverksamhet 4 107 -22 058 26 165

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -27 341 2 653 -29 993

Likvida medel, ingående balans 11 764 6 871 4 894

Periodens kassaflöde -2 037 5 266 -7 303

varav kvarvarande verksamhet -1 820 4 776 -6 596

varav Strukturell del av Operationellt fritt kassaflöde

7 504 7 254 250

varav Operationellt fritt kassaflöde

4 440 6 656 -2 216

varav avvecklad verksamhet -218 489 -707

Valutakursdifferens i likvida medel 85 -372 458

Likvida medel, utgående balans 9 812 11 764 -1 952

varav kvarvarande verksamhet 9 812 11 646 -1 834

varav avvecklad verksamhet - 118 -118

1) Se avsnitten Alternativa nyckeltal och Definitioner.

Koncernens kassaflödesrapporter i sammandrag

23Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Väsentliga händelser under 2024

• Den 28 februari 2024 tillkännagav Telia

Company att försäljningen av Telia Danmark

erhållit myndighetsgodkännande från det

danska Konkurrensrådet.

• Den 4 mars 2024 tillkännagav Telia Company ett

erbjudande om återköp till innehavare av vissa

utestående SEK och EUR-obligationer villkorat

av de förutsättningar och begränsningar som

framgår av erbjudandehandlingen daterad den

4 mars 2024.

• Den 12 mars 2024 tillkännagav Telia Company

att Markus Messerer, Senior Vice President,

Chief Strategy & Commercial Officer, lämnar

Telia för andra möjligheter utanför bolaget.

• Den 12 mars 2024 tillkännagav Telia Company

resultatet av sitt erbjudande om återköp av

vissa utestående obligationer i SEK och EUR

uppgående till 1 925 MSEK och 350,0 MEUR.

• Den 2 april 2024 tillkännagav Telia Company

att försäljningen av verksamheten och

nättillgångarna i Danmark till Norlys a.m.b.a. till

ett rörelsevärde om 6,25 GDKK på kassa- och

skuldfri basis, var slutförd. Se not K34.

• Den 10 april 2024 tillkännagav Telia Company

de beslut som fattades på årsstämman.

Dessutom godkände årsstämman

implementeringen av ett långsiktigt

incitamentsprogram 2024/2027. Se not K32.

• Den 17 maj 2024 tillkännagav Telia Company

att Rainer Deutschmann, Senior Vice President,

Group Chief Operating Officer, lämnar sin roll

den 31 maj 2024.

• Den 4 september 2024 tillkännagav Telia

Company ett förändringsprogram som syftar

till att förenkla verksamheten genom att

implementera en ny verksamhetsmodell med

strömlinjeformade processer och förbättrade

arbetssätt. Programmet förväntas resultera

i årliga besparingar om minst 2,6 GSEK

genom en planerad minskning av 3 000

positioner under 2024, vilket förväntas leda till

omstruktureringskostnader om cirka 1,4 GSEK i

det fjärde kvartalet 2024.

• Den 4 september 2024 tillkännagav Telia

Company en omstrukturering av sitt leverantörs-

finansieringsprogram genom en minskning av

volymen med cirka 50% under andra halvåret

2024. Syftet med omstruktureringen är att driva

förenkling, minska kassaflödesvolatilitet och

öka transparensen i balansräkningen, samtidigt

som programmets fördelar för Telia och dess

leverantörer bibehålls. Se not K25.

• Den 26 september 2024 tillkännagav

Telia Company som en del av en

investeraruppdatering, dess övergripande

strategiska ramverk samt finansiella utsikter för

2025 samt ambitioner på medellång sikt.

• Den 2 oktober 2024 tillkännagav Telia Company

att Alexandra Fürst utsetts till Chief Technology

and Information Officer och medlem av

koncernledningen, med tillträde den 1 mars

2025.

• Den 7 oktober 2024 tillkännagav Telia Company

att valberedningen hade sammankallats.

Valberedningen består av ledamöter utsedda

av de fyra röstmässigt största aktieägarna i Telia

som har önskat utse en ledamot.

• Den 11 november 2024 tillkännagav Telia

Company ett erbjudande om återköp av vissa

obligationer denominerade i GBP (400,0 MGBP,

4,375%).

• Den 2 december 2024 tillkännagav

Telia Company slutförandet av

förändringsprogrammet och implementeringen

av en ny operativ modell, tidigare tillkännagivet

den 4 september 2024.

• Den 10 december 2024 tillkännagav Telia

Company resultatet av erbjudandet om återköp

av vissa obligationer denominerade i GBP. Se

not K21.

Väsentliga händelser efter 2024

• Den 10 januari 2025 meddelades att Telia

Company för tredje året i rad hade mottagit den

prestigefyllda utmärkelsen EcoVadis Platinum

Medal.

• Den 20 januari 2025 tillkännagav Telia Company

att Holger Haljand utnämnts till Senior Vice

President, chef för Telia Finland och medlem

av koncernledningen, från den 1 februari 2025.

Giedrė Kaminskaitė-Salters utnämndes till Senior

Vice President, chef för Telia Baltikum och

medlem av koncernledningen som representant

för både Litauen och Estland.

• Den 24 januari 2025 tillkännagavs att Telia

Company ingått ett avtal om att sälja sitt

innehav om 9,6% av aktierna i Marshall Group

till HongShan Group för EUR 101 million

(1,15 GSEK).

• Den 30 januari 2025 tillkännagav Telia Company

att Bjørn Ivar Moen har utnämnts till Senior Vice

President, chef för Telia Norge och medlem av

koncernledningen, senast från den 1 januari

2026. Stein-Erik Vellan, för närvarande Senior

Vice President, chef för Telia Norge och medlem

av koncernledningen, har bestämt sig för att ta

en roll utanför Telia. Stein-Erik Vellan fortsätter i

sin position fram till senast den 31 juli 2025.

• Den 13 februari 2025 meddelade Telia

Company att Andre Visse har utsetts till chef för

Telia Estland med start den 1 mars 2025.

• Den 24 februari 2025 erhöll Telia Company

ett beslut från den norska skattemyndigheten i

linje med tidigare övervägande avseende köpt

utrustning i Telia Finance norska filial, vilket

kommer resultera i en betalning av den aktuella

skatteskulden under mars 2025. Se not K30.

• Den 25 februari 2025 tillkännagav Telia

Company att bolaget ingått ett avtal om att

sälja sin Tv och Media-verksamhet till Schibsted

Media till ett försäljningspris motsvarande ett

kassa- och skuldfritt rörelsevärde (enterprise

value) om 6,55 GSEK. Transaktionen förväntas

slutföras senast under det tredje kvartalet 2025

efter sedvanliga myndighetsgodkännanden.

Telia Company förväntas redovisa Tv och Media

som innehav för försäljning och avvecklad

verksamhet under det första kvartalet 2025,

och att redovisa en nedskrivning på omkring 2

GSEK.

• Den 25 februari 2025 erhöll Telia Company

ett negativt förhandsbesked från den danska

skattemyndigheten och kommer därför att

betala en skadeersättning om 340 MDKK (522

MSEK) till Norlys i mars 2025. Se not K34.

24Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telia Company-aktien

Telia Company-aktien är noterad på Nasdaq

Stockholm och Helsingfors. Aktiens betalkurs i

Stockholm 2024 steg med 19,2% och stängde

vid årsskiftet 2024 på 30,67 SEK (25,73).

Under samma period steg OMX Stockholm 30

Index 3,6%.

Vid utgången av 2024, uppgick Telia Companys

börsvärde till 121 GSEK (101). Förutom Nasdaq

Stockholm och Helsingfors handlas aktien även på

andra plattformar.

Per den 31 december 2024 uppgick Telia

Companys emitterade aktiekapital till

13 856 271 299,20 SEK fördelat på 3 932 109 286

aktier med ett kvotvärde om 3,52 kr per aktie. Inga

aktier förvärvades inom ramen för det långsiktiga

incitamentsprogrammet (LTI) 2024.

Alla emitterade aktier har till fullo betalats och

ger samma rätt att rösta och ta del i bolagets

tillgångar. Vid årsstämman har varje aktieägare

rösträtt för det totala antalet aktier hon eller han

äger eller representerar. Varje aktie berättigar till

en röst.

Den 31 december 2024 innehade Telia Companys

finska pensionsstiftelse 366 802 aktier och dess

finska personalstiftelse 658 878 aktier i bolaget,

motsvarande totalt 0,03% av de utestående

aktierna.

Utsikter för 2025

• Tjänsteintäktstillväxt, på jämförbar bas, på

omkring 2%.

• Justerad EBITDA-tillväxt, på jämförbar bas, om

minst 5%.

• CAPEX, exklusive kostnader för licenser och

frekvenser och nyttjanderättstillgångar under

14 GSEK.

• Fritt kassaflöde* omkring 7,5 GSEK.

*Fritt kassaflöde följer definitionen i Telia Companys rapporter som

implementerades i det första kvartalet 2024 och syftar till att täcka

alla kassaflödesposter som är relevanta för investerare att analysera

kassaflödet per aktie. Eftersom CAPEX relaterade till licens- och

frekvensavgifter är beroende av framtida frekvens auktioner och

inte kan prognostiseras, kommer ett belopp om 650 MSEK per år

att inkluderas för att motsvara en ungefärligt normaliserad CAPEX

för licenser och frekvenser. Detta belopp är endast en grund för

utsikter avseende Fritt kassaflöde; det är ingen utsikt och det är inte

heller en prognos för genomsnittlig framtida CAPEX relaterad till

licenser och frekvenser.

Skuldsättnings- och

kreditvärderingsmål

Telia Companys mål är en nettolåneskuld/justerad

EBITDA i spannet 2,0-2,5x.

Utdelningspolicy

Telia Company ämnar följa en progressiv

ut delnings policy, med ett golv om 2,00 kronor

per aktie och en ambition om en låg till medelhög

ensiffrig procentuell tillväxt.

Det finns inga bestämmelser i varken svensk

lagstiftning eller i Telia Company AB:s bolags-

ordning som skulle begränsa möjligheten till att

överlåta aktier i Telia Company. Telia Company

känner inte till några överenskommelser mellan

större aktieägare i bolaget avseende Telia

Companys aktier.

Styrelsen har för närvarande inte något

be myndigande från årsstämman att emittera nya

aktier men har tillstånd att återköpa högst 10%

av företagets totala antal utestående aktier före

årsstämman 2025. För att fortsatt förse styrelsen

med ett verktyg för att anpassa och förbättra

Telia Companys kapitalstruktur föreslår styrelsen

att årsstämman den 9 april 2025 beslutar om

bemyndigande om återköp av egna aktier.

Bemyndigandet ska kunna utnyttjas vid ett eller

flera tillfällen före årsstämman 2026. Maximalt

antal egna aktier som innehas av bolaget får inte

överstiga 10% av det totala antalet aktier.

Vid en omfattande ägarförändring i Telia Company

(”change of control”) skulle bolaget kunna tvingas

att återbetala vissa lån på kort varsel då vissa

av Telia Companys finansieringsavtal inkluderar

sedvanliga klausuler om ägarförändringar. För att

bli tillämpliga omfattar dessa klausuler i allmänhet

även andra villkor, till exempel att ett förändrat

ägande måste orsaka negativa förändringar i Telia

Companys kreditvärdering.

För 2024 föreslår styrelsen att årsstämman

be slutar om en ordinarie utdelning på 2,00 SEK

(2,00), motsvarande 7,9 GSEK (7,9). Utdelningen

ska delas upp och betalas ut i fyra delar om 0,50

SEK per aktie.

Den föreslagna utdelningen baseras på samtliga

utestående aktier per den 31 december 2024 som

uppgick till 3 932 109 286. Se även avsnitt Förslag

till vinstdisposition.

25Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Utdelning per aktie Aktieinnehav per land den

31 december 2024

(% av totalt antal aktier)

31 december 2024 Totalt antal aktier

Procent av totalt

antal aktier

Svenska staten 1 614 513 748 41,1

BlackRock 147 227 970 3,7

Vanguard 95 810 069 2,4

Handelsbanken 60 147 070 1,5

Norges Bank Investment Management 56 440 292 1,4

Nordea 55 601 779 1,4

Folksam 41 290 303 1,1

Avanza 35 467 067 0,9

Dimensional Fund Advisors 29 687 051 0,8

Storebrand 28 278 737 0,7

Övriga aktieägare 1 765 309 096 44,9

Totalt antal aktier

3 932 109 286 100,0

Källa: Modular Finance

De största aktieägarna

2024 2023

Betalkurs vid årets slut (SEK) 30,67 25,73

Högsta betalkurs under året (SEK) 34,35 28,56

Lägsta betalkurs under året (SEK) 23,98 21,03

Totalt antal aktier vid årets slut (miljoner) 3 932,1 3 932,1

Antal aktieägare vid årets slut (tusental) 436 462

Vinst per aktie, totalt (SEK) 1,80 0,08

Vinst per aktie, kvarvarande verksamhet (SEK) 0,97 -0,15

Utdelning per aktie (SEK)

2,00 2,00

Eget kapital per aktie (SEK) 14,10 13,6

1) 2024 avser förslag till årsstämma.

Aktiedata

2,50

2,00

1,50

1,00

0,50

0,00

202320212020 2022 2024

Sverige 61%

USA 12%

Finland 8%

Norge 2%

Storbritannien 2%

Övriga länder och

anonymt ägarskap 15%

Källa: Modular Finance

Utdelning per aktie

(SEK)

26Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Inom Telia har alla medarbetare ansvar för

innovation. Innovation sträcker sig över

alla affärsområden och verksamheter, från

utveckling av nya produkter och tjänster till

processförbättringar eller förbättring av bolagets

arbetsmetoder. För att främja och stödja en

innovativ kultur med fokus på bolagets kunder

och verksamhet finns en innovationsenhet som

stöder alla operativa enheter i tidiga stadier av

innovationsprocessen. Dessutom utforskas nya

kundbehov av kunddrivna innovationsteam på

varje marknad.

Division X har tidigare haft till uppgift att fungera

som spjutspets och öka antalet aktiviteter inom

nya affärsområden, som Internet of Things (IoT)

och Data Insights. Från och med december

2024 har dessa aktiviteter integrerats i Telias nya

landsbaserade affärsmodell, med syfte att tillföra

innovation till dess kärnprodukter och tjänster.

Den omfattande utbyggnaden av 5G-nätverk

banar väg för att skapa nya tjänster med hjälp av

internationellt standardiserad fristående 5G-teknik

(SA). 5G SA-tekniken möjliggör 5G-uppkoppling

där vissa servicenivåer uppfyller olika kvalitetskrav

på tjänster, mer granulär nätverksbaserad

positionering (inklusive inomhuspositionering)

och exponering av globalt standardiserade eller

branschspecifika API-baserade nätverkstjänster.

Branschspecifika lösningar, som kombinerar

5G SA-tjänster med till exempel IoT/AI och

molntjänster, är också ett område att utforska.

första pilotkunden i Telias 5G-program Sirius

och kommer att använda ett programmerbart

5G-nätverk för trafikräkningsändamål.

• Genom Telia Norges engagemang med

kritiska kommunikationskunder, inklusive

försvarsmakten, utvecklades och testades

en ny lösning för mobila basstationer som

stöder 4G och 5G. Med satellitstöd kan

mo bil täckning skapas och utökas var som

helst, från en liten mobil enhet. I händelse av

kommunikationsbortfall, eller i områden utan

täckning, kan utrustningen inom loppet av några

minuter generera mobiltäckning för privata och

offentliga nätverk.

IoT, Data Insight, cybersäkerhet och AI

I takt med att digitaliseringen fortsätter och

hållbarhetsnyttan blir allt viktigare för Telias

B2B-kunder fortsätter bolaget att skala upp sina

IoT- och Data Insight-lösningar. Detta hjälper

kunderna att öka effektiviteten och minska

koldioxidutsläppen.

Samtidigt anser Telia att den nuvarande trenden

mot avglobalisering och nationell autonomi ställer

nya krav på bolagets IoT- och Data Insights-

lösningar. Dessa krav har införlivats i Telias pro-

dukt utveckling. som också utforskar nuvarande

och framtida möjligheter med AI-tjänster.

För att ge mervärde till Telias uppkopplingsutbud

utvecklas kontinuerligt dess IoT-lösningar. Ett

exempel på detta är pågående innovation kring

obemannade luftfartyg (UAV), även kallade

drönare, där Telia samarbetar med kunder inom

utryckning, räddningstjänster och tjänster för

inspektion av kritisk infrastruktur för att utveckla

och utvärdera IoT-lösningar för effektiva och säkra

drönaruppdrag via mobilnätet.

Telias smarta kollektivtrafikportfölj kombinerar IoT-

och Data Insight-funktioner och stöder kunderna

med digitala verktyg för att tillåta effektivare

planering och drift av kollektivtrafik. Telia fortsätter

att utveckla lösningar för kollektivtrafik, som kan

förbättra åtkomst, hållbarhet och säkerhet ombord

för såväl passagerare som förare. Idag använder

51% av kollektivtrafikbussarna i Sverige, 25% i

Finland och 7% i Norge kollektivtrafiklösningar

från Telia Smart i sina fordon. Under 2024 sparade

Telias nordiska kunder 7 391 ton CO2, 3 miljoner

liter diesel och 1,1 miljoner kilo gas med tjänsten

Telia EcoDriving, leverarad i samarbete med

Drivec.

Telia Crowd Insights vann utmärkelsen ”årets

bästa datainnovation” i Finland på en AI-gala, som

arrangerades av AI Finland. Juryn imponerades av

tjänstens förmåga att stödja bättre beslutsfattande

inom stadsplanering, detaljhandel och

kollek tiv trafik.

I ett pilotprojekt blev Telia den första operatören

i Finland som genomfört ett test av den mycket

säkra kvantumkrypteringstekniken i sitt nätverk i

Helsingfors. Testet ingår i ett nationellt projekt för

att bygga ett kvantumsäkert krypteringsnätverk.

Medan 5G-utvecklingen inledningsvis drevs

av och fokuserade på behoven inom gruv-

och tillverkningsindustrin ser Telia nu också

transformativa tillvägagångssätt och behov

inom branscher som transport, logistik, energi,

hälso- och sjukvård samt jordbruk. Eftersom

utvecklingen drivs över olika ekosystem, branscher

och partnerskap, sker kontinuerliga satsningar på

att sprida kunskap och medvetenhet om Telias

förmåga inom 5G.

Under 2024 startade och slutförde Telia flera nya

5G-initiativ. Dessa utgick från Telias lanserade

innovationsprogram, som NorthStar-samarbetet

med Ericsson i Sverige och Sirius-samarbetet

med Nokia i Finland, som hjälper ledande

industriföretag och universitet att utforska hur

5G-teknik kan användas. Dessa initiativ innefattar:

• Telia och RISE (Research Institutes of Sweden)

ska etablera 5G- och Edge-kapacitet på fyra

strategiska platser i Sverige för att möjliggöra

utveckling av smarta samhällen.

• Telia och Region Stockholm ska undersöka

hur avancerade 5G-tjänster kan användas för

att stärka patientsäkerhet, vårdkvalitet och

kommunikation i en mobil vårdkontext.

• I Finland har Telia och Nokia genomfört

fältpiloter i det övre 6 GHz-frekvensbandet

i mobilnätet. Resultaten visar att med dessa

högre frekvenser går det att nå god täckning

mad samma basstationstätheten som för

5G-nätet som arbetar på frekvensen 3,5 GHz.

• I Finland har färjeoperatören Finferries blivit den

Innovation, forskning och utveckling

27Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Medarbetare

Det är väsentligt att verkställa Telias Companys

medarbetar- och kulturstrategi för att påskynda

företagets transformation och att nå dess mål.

Telia siktar på att skapa en miljö i vilken dess

medarbetare kan växa och utvecklas och som är

inkluderande, respekterar rättigheter och som är

tillåtande, där alla har möjlighet att inse sin fulla

potential.

Totalt antal anställda (tusental) Totalt antal anställda

(medelantal, %) per land

Totalt antal anställda

(medelantal, %) per kön

Anställda vid årets slut Medelantal anställda Män 63,3% Kvinnor 36,7% Sverige 37,8%

Finland 20,4%

Norge 9,4%

Danmark 1,3%

Litauen 15,7%

Estland 8,1%

Lettland 7,1%

Övrigt 0,2%

2020 2021 2022 2023 2024

Under 2024 minskade antalet anställda i

kvarvarande verksamhet till 16 862 vid årsskiftet,

jämfört med 17 897 vid årsskiftet 2023. Det

fanns inga anställda i avvecklad verksamhet vid

årsskiftet 2024 jämfört med 747 vid årsskiftet

2023. Medelantal heltidsanställda under 2024

var 17 690 (18 963), varav 17 484 (18 218) i

kvarvarande verksamhet.

Ytterligare information om Telias personalstyrka,

som innefattar kollektivförhandlingar, mångfald,

socialt skydd och hälsa och säkerhet, finns i

avsnittet S1 i hållbarhetsrapporten.

Patent- och FoU-kostnader

Under 2024 fortsatte Telia att optimera sin

patentportfölj med fokus på både kärnteknik

och ny teknik som 5G/IoT, roaming, routing

samt uppkopplings- och åtkomsthantering.

Till detta kommer utveckling av datacenter.

Den 31 december 2024 hade Telia 152

”patentfamiljer” i sin portfölj samt 879 patent

och patentansökningar. Antalet var lägre än

föregående år på grund av optimering av

patentportföljen.

Telias kostnader för FoU (kvarvarande och

avvecklad verksamhet) uppgick under 2024 till

887 MSEK (1 113).

28Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

bolag inom liknande bransch samt av liknande

storlek och komplexitet. Den ska vidare skapa

förutsättningar för internationell rekrytering samt

mångfald inom koncernledningen. Den totala

ersättningen får omfatta fast grundlön, pension

samt övriga ersättningar och förmåner. Telia

Company ska inte erbjuda någon rörlig ersättning

till koncernledningen.

Beträffande anställningsförhållanden som

lyder under andra regler än svenska får, såvitt

avser pensionsförmåner och övriga förmåner,

anpassningar ske för att följa lokala regler eller

etablerad lokal praxis. Vid sådana anpassningar

ska dessa riktlinjers övergripande ändamål så

långt som möjligt tillgodoses.

Fast grundlön

Den fasta grundlönen ska baseras på kompetens,

ansvar och prestation. Jämförelser mot marknads-

data ska göras regelbundet. Den individuella

prestationen ska utvärderas och utgöra grund

för den årliga lönerevisionen. Prestationen ska

utvärderas i förhållande till uppfyllandet av årliga

förutbestämda mål som ska innefatta finansiella,

medarbetar-, och hållbarhetsmål.

Pension samt övriga ersättningar och förmåner

Pension och pensionsförmåner ska vara

premiebestämda, vilket innebär att en fastställd

% av hela eller delar av individens årliga fasta

grundlön ska inbetalas som pensionspremie,

om inte annat krävs av lag eller kollektivavtal.

Pensionspremien får inte överstiga 30% av

den årliga fasta grundlönen. Vidare får en

kontant ersättning utgå, som tillsammans med

pensionspremien inte får överstiga 35% av den

totala ersättningen.

Bolaget får tillhandahålla övriga förmåner i

enlighet med vid var tid gällande marknadspraxis.

En medlem av koncernledningen kan bland annat

vara berättigad till bilförmån samt hälso- och

sjukvårdsförmåner. Kostnader för sådana övriga

förmåner får inte överstiga 10% av den årliga

fasta grundlönen.

Medlemmar av koncernledningen får till

följd av rekrytering från annat land eller

utlandstjänstgöring under en begränsad period

erbjudas särskilda förmåner kopplade till

uppdraget. Sådana förmåner får sammanlagt

uppgå till högst 25% av den årliga fasta

grundlönen.

Villkor för uppsägning och avgångsvederlag

Uppsägningstiden för en medlem av koncern-

ledningen får inte understiga sex månader

(tolv månader för verkställande direktören) vid

uppsägning från den anställdes sida och vara

högst tolv månader vid uppsägning från bolagets

sida. Vid uppsägning från bolagets sida kan

individen vara berättigad till avgångsvederlag.

Fast grundlön under uppsägningstid och

av gångs vederlag får sammantaget inte överstiga

ett belopp motsvarande den fasta grundlönen för

två år.

Avgångsvederlag utgör inte grund för

semesterlön eller pension. Ersättning under

uppsägningstiden och avgångsvederlag ska

reduceras i det fall individen är berättigad till lön

från ny anställning eller om individen bedriver

egen verksamhet under uppsägningstiden

eller under tid då avgångsvederlag betalas

ut. Därutöver kan ersättning för eventuellt

åtagande om konkurrensbegränsning utgå.

Sådan ersättning ska kompensera för eventuellt

inkomstbortfall och ska endast utgå i den

utsträckning den tidigare befattningshavaren

saknar rätt till avgångsvederlag. Ersättningen ska

baseras på den fasta grundlönen vid tidpunkten

för uppsägningen, uppgå till högst 60% av den

fasta grundlönen vid tidpunkten för uppsägningen

och utgå under den tid som åtagandet om

konkurrensbegränsning gäller, vilket får vara högst

tolv månader efter anställningens upphörande.

Lön och anställningsvillkor för anställda som

inte ingår i koncernledningen

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa

ersättningsriktlinjer har lön och anställnings-

villkor för bolagets anställda beaktats genom att

uppgifter om övriga anställdas totalersättning,

ersättningens komponenter samt ersättningens

ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del

av ersättningsutskottets och styrelsens besluts-

underlag vid utvärderingen av skäligheten av

riktlinjerna och de begränsningar som följer av

dessa.

Mål för aktieägande för koncernledningen

Styrelsen är av uppfattningen att ett betydande

långsiktigt aktieägande i Telia Company är en

viktig del i att sammanlänka koncernledningens

och aktieägarnas intressen, och rekommenderar

med anledning därav att verkställande direktören

och övriga medlemmar av koncernledningen

bygger upp ett personligt innehav av aktier i Telia

Company motsvarande 100% av verkställande

direktörens och 50% av övriga medlemmar av

koncernledningens årliga fasta grundlön (netto

efter skatt) inom av styrelsen fastställda tidsramar.

Ersättning till ledande

befattningshavare

Riktlinjer för ersättning till koncernledningen

Årsstämman den 5 april 2023 beslutade om

riktlinjer för ersättning till koncernledningen, vilka

har varit tillämpliga även under 2024. Styrelsen har

inte sett behov av att upprätta förslag till ändringar

av riktlinjerna till årsstämman den 9 april 2025 och

de tidigare antagna riktlinjerna är därmed fortsatt

gällande.

Med koncernledning avses verkställande direk-

tören och övriga medlemmar i lednings gruppen

som rapporterar direkt till verkställande direk-

tören. Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar

som avtalas, och förändringar som görs i redan

avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna

antagits av årsstämman 2023. Riktlinjerna omfattar

inte ersättningar som beslutas av årsstämman.

Riktlinjerna syftar till att säkerställa att Telia

Company kan rekrytera och behålla kvalificerade

medarbetare, vilket är en förutsättning för en

framgångsrik implementering av bolagets

affärsstrategi och tillvaratagandet av

bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess

hållbarhetsmål.

Information om Telia Companys affärsstrategi finns

på bolagets hemsida.

Total ersättning

Ersättningen till koncernledningen ska baseras

på principen att det är den totala ersättningen

som ska beaktas. Den totala ersättningen ska vara

konkurrenskraftig men inte marknadsledande

och ska utvärderas mot en jämförelsegrupp av

29Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och

genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott. I

ersättningsutskottets uppgifter ingår att bereda

styrelsens beslut i ersättningsfrågor och att

bereda styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning

till koncernledningen. Styrelsen ska upprätta

förslag till nya riktlinjer när det uppkommer behov

av väsentliga ändringar av riktlinjerna, dock minst

vart fjärde år, och lägga fram förslaget för beslut

vid bolagsstämman. Riktlinjerna ska gälla till

dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman.

Ersättningsutskottet ska även följa tillämp-

ningen av dessa riktlinjer samt gällande

er sättningsstrukturer och ersättningsnivåer

i bolaget. Styrelsen ska årligen upprätta en

ersättningsrapport som ska framläggas vid

årsstämman för godkännande.

Beslut gällande ersättning ska hanteras i en

väldefinierad process som säkerställer att ingen

enskild individ är involverad i beslut gällande sin

egen ersättning. Med tillämpning av dessa riktlinjer

beslutar styrelsen om verkställande direktörens

totalersättning utifrån ersättningsutskottets

rekommendation. Totalersättningen för koncern-

ledningens övriga medlemmar godkänns av

ersättningsutskottet baserat på verkställande

direktörens rekommendationer.

Avvikelser från riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt avvika

från riktlinjerna helt eller delvis, om det i

en skilda fall finns särskilda skäl för det och ett

avsteg är nödvändigt för att tillgodose Telia

Companys långsiktiga intressen, inklusive dess

hållbarhet, eller för att säkerställa koncernens

ekonomiska bärkraft. Som angivits ovan ingår

det i ersättningsutskottet uppgifter att bereda

styrelsens beslut i ersättningsfrågor, vilket

innefattar beslut om avvikelse från riktlinjerna.

Långsiktigt incitamentsprogram 2024/2027

Vid årsstämman som hölls den 10 april

2024 beslutades att införa ett långsiktigt

incitamentsprogram som omfattar cirka 250

nyckelpersoner. Detta program är inte tillgängligt

för medlemmar i koncernledningen på grund av

att detta är ett krav från vår största ägare (svenska

staten).

Syftet med programmet är att förstärka företagets

möjligheter att rekrytera och behålla talangfulla

nyckelpersoner, skapa ett långsiktigt förtroende

för och engagemang i koncernens långsiktiga

utveckling, skapa överensstämmelse mellan

nyckelpersonernas och aktieägarnas intressen,

öka andelen av ersättningen som är kopplad

till bolagets prestationer och uppmuntra till

aktieägande bland nyckelpersonerna. Pro grammet

belönar prestationer över en tidsperiod om tre

år, är maximerat till ett värde av 60% av den

årliga grundlönen och är aktiebaserat (leverans

ska ske i Telia Company AB-aktier). Ett villkor

för utbetalning från programmet ska vara att

nyckelpersonen är anställd under programmets

hela löptid.

Målen består av kassaflöde, avkastning på

sysselsatt kapital (ROCE), total avkastning för

aktieägare (TSR) samt Environmental (miljö), Social

(socialt ansvar) och Governance (bolagsstyrning)

(ESG). Slutlig tilldelning av Telia Company

AB-aktier ska till 25% baseras på kassaflöde, till

20% på ett treårsmål för ROCE, 40% baseras

på total avkastning för Telia Companyaktieägare

jämfört med motsvarande totalavkastning för

aktieägare i en fördefinierad grupp av jämförbara

företag, och 15% på ESG.

ESG definieras av tre separata prestationsvillkor

baserade på Klimat, Digital inkludering och

Integritet som har satts i linje med mål i

bolagets års- och hållbarhetsredovisning. De tre

prestationsmålen för ESG har vardera en vikt om

5%.

Maximalt antal prestationsaktier en deltagare

kan tilldelas är baserat på 30% av deltagarens

grundlön och relaterat till aktiekursen.

Kassaflöde representerar 25% av den totala

tilldelningen (eller 7,5% av deltagarens grundlön):

• Om 100% (eller mer) av kassaflödesmålet

uppnås ska 100% av Prestationsaktierna i

kassaflödesdelen bli föremål för tilldelning.

• Om mindre än 90% av kassaflödesmålet uppnås

ska inga Prestationsaktier i kassaflödesdelen bli

föremål för tilldelning.

• Om 90% av kassaflödesmålet uppnås, ska 25%

av Prestationsaktierna i kassaflödesdelen bli

föremål för tilldelning.

• Om mellan 90 och 100% av kassaflödesmålet

uppfylls, ska en proportionell mängd

Prestationsaktier under kassaflödesdelen bli

föremål för tilldelning.

ROCE-delen representerar 20% av den totala

tilldelningen (eller 6% av deltagarens grundlön):

• Om 100% (eller mer) av ROCE-målet uppnås ska

100% av Prestationsaktierna i ROCE-delen bli

föremål för tilldelning.

• Om mindre än 90% av ROCE-målet uppnås ska

inga Prestationsaktier i ROCE-delen bli föremål

för tilldelning.

• Om 90% av ROCE-målet uppnås, ska 25% av

Prestationsaktierna i ROCE-delen bli föremål för

tilldelning.

• Om mellan 90 och 100% av ROCE-målet

uppfylls, ska en proportionell mängd

Prestationsaktier under ROCE-delen bli föremål

för tilldelning.

TSR representerar 40% av antalet prestationsaktier

(eller 12% av deltagarens grundlön):

• Om bolagets TSR är högst eller näst högst

vid en jämförelse med bolagen i den

definierade referensgruppen ska 100% av

Prestationsaktierna i TSR-delen bli föremål för

tilldelning.

• Om bolagets TSR är tredje eller fjärde högst vid

en jämförelse med bolagen i den definierade

referensgruppen ska 75% av Prestationsaktierna

i TSR-delen bli föremål för tilldelning.

• Om bolagets TSR är femte eller sjätte högst vid

en jämförelse med bolagen i den definierade

referensgruppen ska 50% av Prestationsaktierna

i TSR-delen bli föremål för tilldelning.

• Om bolagets TSR är sjunde högst vid en

jämförelse med bolagen i den definierade

referensgruppen ska 25% av Prestationsaktierna

i TSR-delen bli föremål för tilldelning.

• Om bolagets TSR är åttonde högst eller lägre

vid en jämförelse med bolagen i den definierade

referensgruppen ska inga Prestationsaktier i

TSR-delen bli föremål för tilldelning.

30Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

ESG-delen representerar 15% av den totala

tilldelningen (eller 4,5% av deltagarens grundlön):

• Om 100% (eller mer) av ESG-målet uppnås ska

100% av Prestationsaktierna i ESG-delen bli

föremål för tilldelning.

• Om miniminivån inte nås ska inga

Prestationsaktier i ESG-delen bli föremål för

tilldelning.

• Om miniminivån nås, ska 25% av

Prestationsaktierna i ESG-delen bli föremål för

tilldelning.

• Om mellan miniminivån och 100% av ESG-

målet uppfylls, ska en proportionell mängd

Prestationsaktier under ESG-delen bli föremål

för tilldelning.

Programmet kan förnyas årligen. 2010–2023

infördes likvärdiga program. Införandet av ett

långsiktigt incitamentsprogram förutsätter

godkännande av årsstämman. För ytterligare

information om Telia Company:s långsiktiga

incitamentsprogram, se not K32.

Rättsliga och administrativa

tvister

Inom ramen för den löpande affärsverksamheten

är Telia Company part i ett antal rättsliga

tvister. Förfarandena avser främst krav

som gjorts gällande utifrån affärsjuridiska

aspekter samt frågor avseende reglering av

tele kommunika tionsområdet och konkurrens-

lagstiftning. För ytterligare information om rättsliga

och administrativa tvister, se not K30.

Moderbolaget

Moderbolaget Telia Company AB (org.nr

556103-4249), med säte i Stockholm, innefattar

koncernledningsfunktioner inklusive koncernens

internbanksverksamhet. Moderbolaget har inga

utländska filialer.

Intäkter minskade till 1 899 MSEK (2 024),

huvudsakligen relaterat till film- och program-

rättigheter, delvis motverkat av intäkter från

tjänster under en övergångsperiod och hård-

varuförsäljning till de sålda danska bolagen. Se

not K34.

Inköpta varor och tjänster minskade till -1 009

MSEK (-1 411), huvudsakligen relaterat till film- och

programrättigheter.

Övriga externa kostnader ökade till -623 MSEK

(-221) huvudsakligen drivet av nettoökning av

koncerninterna kostnader.

Finansiella poster, netto för helåret 2024, ökade

till 1 837 MSEK (480). 2024 påverkades av en rea-

lisationsvinst om 3 228 MSEK från avyttringen av

de danska bolagen i det andra kvartalet, samt av

utdelningar från dotterbolag uppgående till 1 973

MSEK, delvis motverkat av negativa effekter från

derivat relaterade till ett genomfört återköp av

GBP-obligationer samt negativa valutakurseffekter.

2023 påverkades av utdelningar från dotterbolag

uppgående till 6 641 MSEK samt av positiva

valutakurseffekter, delvis motverkade av ned-

skrivningar med 5 000 MSEK.

Anläggningstillgångar minskade till 147 095

MSEK (150 382), huvudsakligen drivet av netto-

försäljningar av obligationer och derivat samt

minskade andelar i dotterbolag som en följd

av försäljningen av de danska bolagen, delvis

motverkat av omklassificering från kortfristiga

interna fordringar.

Omsättningstillgångar minskade till 32 736 MSEK

(47 401) huvudsakligen drivet av omklassificering

till långfristiga interna fordringar samt netto-

försäljningar av obligationer och derivat.

Långfristiga skulder minskade till 72 108 MSEK

(83 127), huvudsakligen på grund av återbetald

skuld och omklassificering till kortfristiga skulder,

delvis motverkat av valutakurs- och ränteeffekter.

Kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar

minskade till 39 586 MSEK (43 546) främst på

grund av återbetald skuld, delvis motverkat av

omklassificering från långfristiga skulder.

Soliditeten var 32,7% (31,2), med ett antagande

om en utdelning på SEK 2,00/aktie.

Genomsnittligt antal anställda var 224 (250).

Förslag till vinstdisposition

Förslag till vinstdisposition:

SEK

Fritt eget kapital exklusive årets

resultat 41 291 427 430

Årets resultat 5 445 246 694

Summa 46 736 674 124

Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på

följande sätt:

SEK

Ordinarie utdelning om 2,00 SEK

per aktie till ägarna

7 864 218 572

I ny räkning överförs 38 872 455 552

Summa 46 736 674 124

1) Basearat på antalet utestående aktier per den 31 december 2024.

Utdelningen skall delas upp och utbetalas i fyra

lika delar om 0,50 SEK per aktie i april 2025, augusti

2025, november 2025 och februari 2026.

Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen

enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen är försvarlig.

Efter utbetalning av den föreslagna utdelningen

kommer bolagets och koncernens kapital att vara

tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art,

omfattning och risker. Dessutom bedöms företaget

och koncernen ha en tillfredsställande likviditetsnivå,

ett konsolideringsbehov som är uppfyllt och en

tillfredsställande finansiell ställning.

Styrelsens fullständiga uttalande kommer att ingå

i årsstämmans dokumentation.

Dokumentation rörande årsstämman finns tillgänglig

på: www.teliacompany.com/AGM

31Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Utveckling per land under 2024

Sverige

För att ytterligare stärka kundupplevelsen

och bidra med att framtidssäkra den digitala

infrastrukturen fortsatte Telia under året att

avveckla sin kopparinfrastruktur, uppgradera och

modernisera 4G-nätet samt bygga ut 5G i hög takt.

Som ett resultat av detta fortsatte Telia att ligga

långt före konkurrenterna avseende 5G, med en

befolkningstäckning som nådde 95% i slutet av

året, upp från 82% för ett år sedan. Telias starka

infrastrukturposition underströks återigen av att

dess mobilnät, även i år, kom ut som det bästa i

Sverige av det oberoende benchmarkingföretaget

umlaut.

Förutom ett idogt arbete för att ytterligare stärka

sin infrastrukturposition, fortsatte Telia även att

förbättra sin portfölj av digitala tjänster för både

konsument- och företagskunder. Detta visades

bland annat genom lanseringen av Telia Tracking,

en positionstjänst för vårdsektorn som håller koll

på medicinsk utrustning, och från att Disney+ och

Prime Video adderades till Telias snabbt växande

tv-tjänst, vilken återigen hamnade i topp i SKIs

(Svenskt Kvalitetsindex) årliga undersökning kring

svensk kundnöjdhet. Telia hade dessutom de mest

nöjda mobilkunderna bland huvudvarumärkena

enligt SKI och det Teliaägda varumärket Fello kom

på andra plats bland alla varumärken.

Konsumentsegmentets tjänsteintäkter ökade med

3,8% då en stark utveckling för intäkterna från

tv och bredband, mer än väl kompenserade för

en fortsatt minskning avseende intäkterna från

fast telefoni. Inom företagssegmentet minskade

tjänsteintäkterna med 1,7% då en växande

efterfrågan på Telias högkvalitativa tjänster

inom områden som moln och säkerhet, inte var

tillräckligt för att kompensera för lägre mobila

tjänsteintäkter och en fortsatt nedgång i intäkter

från fast telefoni.

Intäkterna minskade 0,5% till 35 704 MSEK

(35 869) och på jämförbar bas minskade

intäkterna 0,5% då ökade tjänsteintäkter mer än

motverkades av en minskad försäljning av mobil-

och fastrelaterad hårdvara.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade med

1,9% då tillväxt främst avseende tv och bredband

mer än väl kompenserade för en fortsatt press på

intäkterna från fast telefoni.

Justerad EBITDA ökade med 1,6% till 13 839 MSEK

(13 615) och den justerade EBITDA-marginalen

förbättrades till 38,8% (38,0). Justerad EBITDA

på jämförbar bas ökade med 1,6%, supporterat av

tjänsteintäktstillväxt samt kostnadseffektiviseringar

främst relaterade till resurser.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser

och nyttjanderättstillgångar ökade till 4 433 MSEK

(3 911).

Antalet mobilabonnemang ökade med ~250 000

drivet av ~308 000 avtalsabonnemang avsedda

för maskin-till-maskin-relaterade tjänster.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter 35 704 35 869 -0,5

Förändring (%) jämförbar bas -0,5

varav tjänsteintäkter (externa) 30 973 30 401 1,9

förändring (%) jämförbar bas 1,9

Justerad EBITDA 13 839 13 615 1,6

Marginal (%) 38,8 38,0

förändring (%) jämförbar bas 1,6

Justerat rörelseresultat 6 825 6 655 2,6

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar

4 433 3 911 13,3

Abonnemang (tusental)

Mobil

9 002 8 752 2,9

varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) 4 593 4 286 7,2

Fast telefoni 229 313 -27,1

Bredband 1 393 1 377 1,2

Tv 1 115 1 034 7,7

Anställda

4 278 4 363 -1,9

1) Omräknat, se not K1.

Antalet bredbandsabonnemang ökade med

~17 000 och tv-abonnemang ökade med ~80 000.

32Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade med

0,2% då tillväxt om 2,5% avseende för de mobila

tjänsteintäkterna drivet av en ökad ARPU, till stor

del motverkades av att de fasta tjänsteintäkterna

minskade 2,8%. Detta främst till följd av lägre

intäkter från fast telefoni samt företagslösningar

som en följd av press på intäkter från föråldrade

tjänster, regulatoriska förändringar, samt beslutet

att avveckla den existerande och olönsamma

verksamheten inom e-fakturering.

Justerad EBITDA ökade med 2,9% till 5 239 MSEK

(5 093) och den justerade EBITDA-marginalen

ökade till 32,4% (30,8). Justerad EBITDA på

jämförbar bas ökade 3,7%, då den negativa

påverkan från lägre tjänsteintäkter mer än väl

motverkades av lägre operationella kostnader,

främst hänförliga till energikostnader som en följd

av lägre energipriser jämfört med föregående år.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser

och nyttjanderättstillgångar minskade till 1 711

MSEK (1 712).

Antalet mobilabonnemang ökade med ~23 000

drivet av ~89 000 avtalsabonnemang avsedda

för maskin-till-maskin-relaterade tjänster. Antalet

bredbandsabonnemang ökade med ~8 000 och

tv-abonnemang minskade med ~13 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter 16 147 16 545 -2,4

Förändring (%) jämförbar bas -1,7

varav tjänsteintäkter (externa) 13 998 14 080 -0,6

förändring (%) jämförbar bas 0,2

Justerad EBITDA 5 239 5 093 2,9

Marginal (%) 32,4 30,8

förändring (%) jämförbar bas 3,7

Justerat rörelseresultat 1 665 1 444 15,3

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar

1 711 1 712 -0,1

Abonnemang (tusental)

Mobil 3 115 3 092 0,7

varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) 515 426 20,9

Fast telefoni 9 12 -23,8

Bredband 617 609 1,4

Tv 651 664 -2,0

Anställda

2 431 2 642 -8,0

1) Omräknat, se not K1.

Finland

Telia fortsatte att modernisera sitt mobilnät

samt utbyggnaden av 5G, och som ett resultat

nådde 5G-befolkningenstäckning 99% i slutet

av året, jämfört med 90% för ett år sedan.

Färjerederiet Finferries blev den första pilotkunden

för Telias Sirius 5G korridorutvecklingsprojekt

och Telia ingick även ett samarbetsavtal med

Danfoss kring optimering av energilösningar

för hyresvärdar och bostadsrättsföreningar

samt och avtal avseende Crowd Insights data

med laddsystems-leverantören Plugit för

att lokalisering av nya laddpunkter. Vidare

tecknades ett datacenterserviceavtal, där CSC:s

datacenterverksamhet i Esbo kommer att överföras

till Telias datacenter i Helsingfors. Avtalen stödjer

Telias ambition att ligga i digitaliseringens

framkant och förse sina kunder och partners med

digitala infrastrukturtjänster av högsta kvalitet

baserade på Telias starka nätverksposition och

förmågor inom ICT-området.

Intäkterna minskade 2,4% till 16 147 MSEK

(16 545) och på jämförbar bas minskade

intäkterna med 1,7% främst drivet av minskade

tjänsteintäkter. Effekten av valutakursförändringar

var negativ om 0,5%.

33Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas steg med

0,5%, främst drivet av att intäkterna från mobila

tjänster ökade med 2,6%, vilket mer än väl

kompenserade för en minskning om 3,3% för

intäkterna från fasta tjänster, drivet främst lägre

intäkter från tv, bredband samt företagslösningar.

Justerad EBITDA minskade med 1,2% till

6 974 MSEK (7 062) och den justerade EBITDA-

marginalen ökade till 47,6% (46,7). Justerad

EBITDA på jämförbar bas ökade 0,8% drivet

främst av tillväxten för tjänsteintäkterna.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser

och nyttjanderättstillgångar minskade till 2 351

MSEK (2 694).

Antalet mobilabonnemang minskade med

~36 000 drivet av ~51 000 avtalsabonnemang

avsedda för maskin-till-maskin-relaterade tjänster.

Antalet bredbandsabonnemang minskade med

~19 000 och tv-abonnemang minskade med

~17 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter 14 667 15 114 -3,0

Förändring (%) jämförbar bas -0,7

varav tjänsteintäkter (externa) 12 616 12 854 -1,9

förändring (%) jämförbar bas 0,5

Justerad EBITDA 6 974 7 062 -1,2

Marginal (%) 47,6 46,7

förändring (%) jämförbar bas 0,8

Justerat rörelseresultat 2 582 2 730 -5,4

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar

2 351 2 694 -12,7

Abonnemang (tusental)

Mobil 2 376 2 340 1,6

varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) 232 181 28,4

Fast telefoni 13 14 -7,7

Bredband 480 499 -3,8

Tv 457 474 -3,7

Anställda

1 425 1 469 -3,0

1) Omräknat, se not K1.

Norge

Telia Norges befolkningstäckning avseende 5G

ökade gradvis ytterligare under året och nådde

nästan 99% vid årets slut, upp från 94% för ett

år sedan. Telia gjorde även betydande framsteg

när det gäller att förbättra sitt erbjudande till sina

konsumentkunder och lanserade som ett exempel

på det ett nytt mobilabonnemang innehållande

obegränsad data med streamingtjänsten Viaplay

Total. Telia blev även den första operatören

i Norge att inkludera Prime Video i sitt

tv-erbjudande. Inom företagssegmentet fortsatte

Telia att vara framgångsrikt och var enligt den

norska kommunikationsmyndigheten den snabbast

växande operatören för femte året i rad och Telia-

ägda varumärket Phonero kom återigen överst i

EPSI:s kundnöjdhetsundersökning för 2024.

Intäkterna minskade 3,0% till 14 667 MSEK

(15 114) och på jämförbar bas minskade intäkterna

0,7% då ökade tjänsteintäkter mer än motverkades

av lägre hårdvaru- samt internförsäljning. Effekten

av valutakursförändringar var negativ om 2,3%.

34Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

av både en expanderande kundbas samt en

högre ARPU, medan de fasta tjänsteintäkterna

ökade främst till följd av en stark utveckling för

bredbandsintäkter.

Justerad EBITDA ökade 5,0% till 2 121 MSEK

(2 019) och den justerade EBITDA-marginalen

ökade till 37,6% (36,6). Justerad EBITDA på

jämförbar bas ökade med 5,6% hänförligt till

tillväxten i tjänsteintäkterna, vilket mer än väl

kompenserade för en något högre kostnadsnivå,

främst relaterad till resurskostnader.

CAPEX exklusive kostnader för licenser,

frekvenser och nyttjanderättstillgångar ökade till

671 MSEK (663).

Antalet mobilabonnemang ökade med ~60 000,

varav ~22 000 avtalsabonnemang avsedda för

maskin-till-maskin-relaterade tjänster. Antalet

bredbandsabonnemang minskade med ~6 000

och tv-abonnemang minskade med ~1 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter 5 644 5 516 2,3

Förändring (%) jämförbar bas 2,8

varav tjänsteintäkter (externa) 4 439 4 259 4,2

förändring (%) jämförbar bas 4,8

Justerad EBITDA 2 121 2 019 5,0

Marginal (%) 37,6 36,6

förändring (%) jämförbar bas 5,6

Justerat rörelseresultat 1 269 1 152 10,2

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar 671 663 1,2

Abonnemang (tusental)

Mobil 1 703 1 643 3,6

varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) 342 321 6,7

Fast telefoni 138 155 -10,9

Bredband 420 426 -1,4

Tv 259 261 -0,5

Anställda

1 496 1 628 -8,1

1) Omräknat, se not K1.

Litauen

Telia fortsatte att befästa sin starka

infrastrukturposition och förblev långt före

konkurrenterna på 5G efter att ha uppnått

99% befolkningstäckning redan förra året.

Dessutom fick Telia den prestigefyllda ISO

27017:2015-certifieringen och blev den mest

certifierade leverantören av molntjänster i landet,

något som ytterligare stärker Telias position som

tjänsteleverantör till kunder verksamma inom de

mest reglerade sektorerna. Dessutom fick Telia

också mycket höga poäng i RiskRecon 2024

cybersäkerhetsrankingen, vilket etablerar Telia

ännu starkare bland marknadsledarna inte bara i

landet, utan även i ett globalt sammanhang.

Intäkterna ökade med 2,3% till 5 644 MSEK

(5 516) och på jämförbar bas ökade intäkterna

med 2,8%, drivet av ökade tjänsteintäkter vilket

mer än väl kompenserade för lägre försäljning av

hårdvara. Effekten av valutakursförändringar var

negativ om 0,5%.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade med

4,8%, drivet främst av en tillväxt om 7,7% för

mobila tjänsteintäkter, men till viss del även från

att tjänsteintäkter från fasta tjänster växte 2,4%.

Tillväxten för mobila tjänsteintäkter var resultatet

35Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

medan ökningen av intäkterna från fasta tjänster

främst drevs av tillväxt för bredband och

företagslösningar, som tillsammans mer än väl

uppvägde för en fortsatt nedgång i intäkter från

fast telefoni.

Justerad EBITDA ökade med 4,0% till 1 683 MSEK

(1 618) och den justerade EBITDA-marginalen

ökade till 41,0% (39,0). Justerad EBITDA på

jämförbar bas ökade med 4,5%, hänförligt till

tillväxten för tjänsteintäkterna vilken mer än väl

kompenserade för högre operationella kostnader.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser

och nyttjanderättstillgångar ökade till 559 MSEK

(484).

Antalet mobilabonnemang ökade med

~51 000, varav ~45 000 hänförligt till

abonnemangsabonnemang avsedda för

maskin-till-maskin-relaterade tjänster. Antalet

bredbandsabonnemang minskade med ~6 000

och tv-abonnemang minskade med ~8 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter 4 110 4 145 -0,8

Förändring (%) jämförbar bas -0,4

varav tjänsteintäkter (externa) 3 488 3 456 0,9

förändring (%) jämförbar bas 1,4

Justerad EBITDA 1 683 1 618 4,0

Marginal (%) 41,0 39,0

förändring (%) jämförbar bas 4,5

Justerat rörelseresultat 978 1 014 -3,5

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar

559 484 15,5

Abonnemang (tusental)

Mobil 1 317 1 266 4,0

varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) 525 481 9,3

Fast telefoni 162 174 -7,0

Bredband 267 273 -2,1

Tv 186 194 -4,3

Anställda

1 215 1 359 -10,6

1) Omräknat, se not K1.

Estland

Telia fortsatte under året att rulla ut 5G i hög takt,

vilket resulterade i en befolkningstäckning på 92%

vid årsskiftet jämfört med 77% för ett år sedan. På

grund av detta kunde Telia, som första operatör i

landet, lansera en mobilportfölj baserad enbart på

5G för sina konsumentkunder. Telia fortsatte också

att modernisera och bygga ut sitt fasta nät, och

som ett led i det tillkännagavs planer på att utöka

det nuvarande fibernätet med ytterligare ~9 000

hushåll över hela landet.

Intäkterna minskade med 0,8% till 4 110 MSEK

(4 145) och på jämförbar bas minskade intäkterna

0,4% då ökade tjänsteintäkter mer än väl

motverkade en minskad försäljning av hårdvara.

Effekten av valutakursförändringar var negativ om

0,5%.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade med

1,4%, drivet av att intäkterna från mobila och

fasta tjänster ökade med 1,2% respektive 1,4%.

Intäktsökningen för mobila tjänster var hänförlig

till en växande ARPU och abonnemangsbas,

36Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade 0,4%

då en ökning om 7,1% för tv-intäkterna delvis

motverkades av främst en minskning om 2,9% för

annonsintäkterna till en följd av en svag marknad

för linjära annonser i Sverige.

Justerad EBITDA förbättrades till 313 MSEK

(-225) och den justerade EBITDA-marginalen

förbättrades till 3,8% (-2,8). Justerad EBITDA på

jämförbar bas ökade till 311 MSEK (-226) främst på

grund av lägre kostnader för innehåll samt lägre

operationella kostnader.

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser

och nyttjanderättstillgångar minskade till 166

MSEK (185).

Antalet direkta tv-abonnemang för betald

streamingtjänst (SVOD) ökade med ~85 000.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter

8 163 8 162 0,0

Förändring (%) jämförbar bas 0,1

varav tjänsteintäkter (externa)

8 162 8 135 0,3

förändring (%) jämförbar bas 0,4

Justerad EBITDA 313 -225 -239,2

Marginal (%) 3,8 -2,8

Justerat rörelseresultat -449 -1 123 -60,0

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar 166 185 -10,4

Abonnemang (tusental)

TV (SVOD) 887 802 10,6

Anställda

1 193 1 253 -4,8

1) Omräknat, se not K1.

Tv och Media

Den linjära annonsmarknaden i Sverige var

fortsatt svag under året, främst på grund av

minskat traditionellt linjärt tv-tittande. Efterfrågan

på digital reklam var dock fortsatt stark vilket

tillsammans med Tv och Medias övergripande

digitala transformation fortsatte att supportera

det starka momentumet för digitala reklam- och

streamingintäkter. Nya prenumerationsmöjligheter

för TV4 Play infördes, vilket gör att prenumeranter

kan välja reklambaserade versioner av

varje abonnemang, och den långsiktiga

innehållsportföljen stärktes av att TV4 tillsammans

med Telia Sverige säkrade rättigheterna till svensk

toppfotboll för säsongerna 2026-2031.

Intäkterna ökade till 8 163 MSEK (8 162) och

på jämförbar bas ökade intäkterna med 0,1%

drivet av lägre interna intäkter. Effekten av

valutakursförändringar var negativ om 0,1%.

37Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Resultat från intressebolag ökade till 117 MSEK

(97).

CAPEX, exklusive kostnader för licenser,

frekvenser och nyttjanderättstillgångar, minskade

till 3 634 MSEK (3 979), varav 0,7 GSEK hänförligt

till Lettland och 0,6 GSEK till Telia Finance.

Återstoden var främst relaterad till den centrala

teknologienheten och relaterad till områden som

exempelvis IT-system, mobilnät, produkter och

plattformar för övriga segment att dra nytta av.

MSEK, förutom marginaler, operativ data och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter 6 286 5 025 25,1

varav Lettland 3 540 3 566 -0,7

Förändring (%) jämförbar bas, Övrig verksamhet 26,4

Förändring (%) jämförbar bas, Lettland 0,5

Justerad EBITDA 1 176 1 071 9,8

varav Lettland 1 077 1 029 4,6

Marginal (%), Övrig verksamhet 18,7 21,3

Marginal (%), Lettland 30,4 28,9

Förändring (%) jämförbar bas, Övrig verksamhet 9,6

Förändring (%) jämförbar bas, Lettland 5,2

Resultat från intressebolag 117 97 20,6

varav Lettland 126 126 -0,4

Justerat rörelseresultat -242 -1 010 -76,0

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar

3 634 3 979 -8,7

Abonnemang (tusental)

Mobil Lettland 1 496 1 445 3,5

varav maskin-till-maskin (avtalsabonnemang) 457 423 8,0

Anställda

4 824 5 183 -6,9

1) Omräknat, se not K1.

Övrig verksamhet

Övrig verksamhet omfattar främst verksamheten i

Lettland, Telia Finance samt koncernfunktioner.

Intäkterna ökade 25,1% till 6 286 MSEK (5 025)

och på jämförbar bas ökade intäkterna 26,4%

drivet delvis av Lettland, men främst av tjänster

under en övergångsperiod och hårdvaruförsäljning

till Norlys, den nya ägaren av Telias verksamhet

och nättillgångar i Danmark.

Tjänsteintäkterna på jämförbar bas ökade 18,0%

främst drivet av tjänster under en övergångsperiod

till Norlys och till viss del även Lettland.

Justerad EBITDA ökade med 9,8% till 1 176 MSEK

(1 071) och den justerade EBITDA-marginalen

minskade till 18,7% (21,3).

I Lettland minskade intäkterna med 0,7% till

3 540 MSEK (3 566) och på jämförbar bas ökade

intäkterna med 0,5%, då ökade tjänsteintäkter till

stor del motverkades av lägre hårdvaruförsäljning.

Justerad EBITDA ökade med 4,6% till 1 077 MSEK

(1 029) och justerad EBITDA på jämförbar bas

ökade med 5,2% då ökade tjänsteintäkter mer

än väl kompenserade för en högre kostnadsnivå.

Antalet mobilabonnemang ökade med 51 000.

38Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

MSEK, förutom marginal och förändringar

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring

(%)

Intäkter 1 274 5 679 -77,6

Justerad EBITDA 358 1 473 -75,7

Marginal (%) 28,1 25,9

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och

nyttjanderättstillgångar 162 734 -77,9

Den 2 april 2024 slutfördes försäljningen av

Telia Companys verksamheter och nättillgångar

i Danmark till Norlys a.m.b.a. Verksamheten

och nättillgångarna i Danmark som såldes var

klassificerade som innehav för försäljning och

avvecklad verksamhet sedan den 15 september

2023. Danska enheter som inte såldes inkluderas

i Övrig verksamhet inom kvarvarande verksamhet.

För mer information avseende avvecklad

verksamhet se not K34.

Avvecklad verksamhet (Danmark)

39Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Risker

Telias

riskuniversum

Telia verkar på sex geografiska marknader och har ett brett utbud

av produkter och tjänster inom telekommunikation, IT och media.

Dessa marknader är konkurrenspräglade och kraftigt reglerade.

Telia definierar risk som någonting som skulle kunna ha en väsentlig

negativ inverkan på möjligheten att nå bolagets mål. Risker kan vara

hot, osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter relaterade till

bolagets nuvarande eller framtida verksamheter eller aktiviteter.

Telia har ett etablerat koncernövergripande ramverk för riskhantering

(Enterprise Risk Management Framework). Ramverket används för att

regelbundet identifiera, analysera, utvärdera, bedöma och rapportera

strategiska, operativa och finansiella risker samt efterlevnadsrisker

och hantera dessa på lämpligt sätt. Telias riskuniversum består

av en huvudrisktaxonomi, baserad på huvudriskområden och

delriskområden. Dessa områden har identifierats och prioriteras

med Telias koncernledning som de mest väsentliga riskerna

relaterade till bolagets mål och verksamhet. Huvudriskerna bedöms

och aggregeras över hela bolaget genom det gemensamma

koncernövergripande ramverket för riskhantering (Enterprise Risk

Management Framework, ERM). Riskhantering är en integrerad del

av Telias affärsplaneringsprocess och verksamhetsuppföljning.

På följande sidor presenteras de mest väsentliga riskerna för

Telias verksamhet.

40Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt 40

Kommersiella risker

Beskrivning

Det geopolitiska läget är fortfarande osäkert och kräver fortsatt uppföljning.

Detta är samtidigt något som driver efterfrågan på pålitliga och säkra

kommunikationslösningar. Även den makroekonomiska situationen innebär

fortsatta utmaningar. Många B2C-kunder fortsätter att nedgradera sina tjänster

eller migrera till lågprisvarumärken medan B2B-kunderna omvärderar sina

telekom- och IT-budgetar.

Telekom-, IT- och mediesektorerna genomgår stora omvandlingar till följd av ny

teknik. Det finns därför ett ökande behov av innovation i hur Telia bedriver sin

verksamhet, konkurrerar med befintliga och nya aktörer och levererar lönsam

tillväxt.

TV-reklamverksamheten är cyklisk och B2C-kunderna fortsätter att

omvärdera sina kostnader för streamingtjänster. Användet av olagliga tv- och

streamingtjänster fortsätter att vara ett problem.

Potentiella konsekvenser

Underlåtenhet att förutse och reagera på ekonomisk motvind och förändrad

branschdynamik, liksom underlåtenhet att fortsätta med förändringsarbetet

för att möta växande efterfrågan på marknaden, kan inverka negativt på Telias

kundrelationer, tjänsteerbjudanden, position i värdekedjan och finansiella

resultat.

Motverkande åtgärder

• Att upprätthålla en ledande position som leverantör av nätverk, och därmed

ett högt förtroende hos kunderna, är grundläggande. Detta stöder också

prisanpassning som kompensation för inflationen.

• Leverera pålitliga, säkra och hållbara kommunikationslösningar. Öka

tjänstekonvergensen inom B2C och B2B.

• Fokusera på att förbättra kundupplevelsen och utforska innovativa

förslag inom framväxande digitala ekosystem som ligger nära centrala

telekomtillgångar.

• Fortsätta den digitala omställningen för att säkerställa framtida affärsmässig

rörelsefrihet.

• Samarbeta med relevanta intressenter för att hantera utmaningen med

olagliga tv- och streamingtjänster.

Risk för korruption och

oetiska affärsmetoder

Beskrivning

Telia är utsatt för korruptionsrisk i sin affärsverksamhet trots ett starkt och

prioriterat program för bekämpning av mutor och korruption. Risken för

korruption – inklusive intressekonflikter – uppstår till exempel i förhållande

till avtal med tredje part och tredjepartshantering. Risknivån beror på

komplexiteten och längden hos Telias leveranskedjor och den geografiska

räckvidden för Telias globala verksamhet. Det finns också en oundviklig

risk för att människor agerar felaktigt i affärssammanhang. Allt detta leder

sammantaget till risk för bristande efterlevnad av gällande lagstiftning

och Telias interna regler. Risken är förhöjd med tanke på det nuvarande

makroekonomiska landskapet.

Potentiella konsekvenser

Faktisk eller misstänkt korruption, eller oetiska affärsmetoder, kan skada Telias

anseende. Faktisk korruption kan också leda till förlust av tilltro, förlust av

kunder, ekonomiska påföljder samt uteslutning från upphandlingsprocesser

och institutionella investeringsprocesser.

Motverkande åtgärder

• Lansering av en uppförandekod och obligatorisk e-utbildning för att öka

medvetenheten kring bekämpning av mutor och korruption. Detta inkluderar

information om intressekonflikter.

• Risk- och mognadsbedömningar avseende bekämpning av mutor och

korruption utförs för länder och enheter samt på koncernnivå.

• Regelbunden utveckling och testning av antikorruptionsrelaterade kontroller,

inklusive implementering av åtgärder för att förbättra automatiska kontroller.

• Övervakning av regelverk och verkställighetsåtgärder.

Ytterligare information finns i avsnittet Bolagsstyrning i

Hållbarhetsrapporten.

Riskväsentlighet: Låg Medel Hög Mycket hög Risktrend: Stabil Ökande Minskande

Utförande- och

förändringsrisker

Beskrivning

För att effektivt genomföra sin strategi investerar Telia i verksamhets–

utvecklingsprogram för att bli mer agilt och mer flexibelt, minska kostnaderna,

förenkla verksamheten och därmed öka konkurrenskraften.

I september 2024 lanserade Telia ett omfattande förändringsprogram

som ska bidra till kommersiell excellens och lönsam tillväxt inom bolaget.

I programmet ingår att implementera en verksamhetsmodell som är

baserad på landsbaserade områden, samt en återställning av bolagets

kostnadsbas genom att minska antalet positioner med 3 000. För att dessa

utvecklingsprogram ska bli framgångsrika krävs att Telia har förmågan att

genomföra dem på ett effektivt sätt, bland annat genom att hantera skiftande

kundbeteenden och makroekonomiska trender.

Potentiella konsekvenser

Om Telia inte kan genomföra sina förändrings- och tillväxtinitiativ kan det leda

till försenat eller reducerat värdeskapande. Detta skulle senarelägga intäkter,

kostnadsminskningar och effektivitetsvinster från förändringar i verksamheten.

Motverkande åtgärder

• Implementera en strukturerad handlingsplan för hur förändringarna ska

hanteras och säkerställa att förändringsprogrammets mål, fördelar och

förväntade resultat är tydliga för alla intressenter.

• Noggrant följa upp hur förändringsprogrammet genomförs, för att säkerställa

att önskade mål uppnås.

• Kontinuerligt justera utvecklingsambitionerna för att förbättra kundvärdet

och optimera investeringar.

• Samordna arbetssättet med tydlig styrning för att hantera användningen av

AI och därigenom öka effektiviteten.

Riskväsentlighet:

Risktrend:

Riskväsentlighet:

Risktrend:

Riskväsentlighet:

Risktrend:

41Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Miljörisker

Beskrivning

Telia noterar ökade krav och förväntningar från kunder, beslutsfattare,

lagstiftare, investerare och andra när det gäller förmågan att hantera

bolagets negativa konsekvenser för klimat och miljö och att visa beredskap

för klimatförändringar. Detta har formaliserats genom direktivet om

hållbarhetsrapportering (CSRD) och direktivet om tillbörlig aktsamhet för

företag i fråga om hållbarhet (CSDDD). På grund av klimatförändringarna ökar

antalet extrema väderhändelser, vilket ökar riskerna för Telias infrastruktur och

tjänster. Telia måste därför fokusera på att uppnå de miljömål som bolaget har

etablerat för 2030 och 2040.

Potentiella konsekvenser

Underlåtenhet att uppfylla Telias mål och möta intressenternas krav och

förväntningar kan leda till skador på anseende, förlust av intäkter, oförmåga att

attrahera ny kompetens och minskad tillgång till kapital. Fluktuerande elpriser,

brist på certifikat för förnybar energi eller införandet av koldioxidbeskattning

kan komma att öka de operativa kostnaderna. Extremväder kan leda till

driftsstörningar och driver därmed på behovet av ytterligare investeringar.

Motverkande åtgärder

• Sätta upp ambitiösa miljömål på kort, medellång och lång sikt, inklusive

mål för utsläpp av växthusgas och avfall, inklusive godkända vetenskapligt

baserade mål (SBTs).

• Identifiera hotspots för koldioxidutsläpp och fastställa relaterade årliga mål

för minskning av koldioxidutsläppen för perioden 2025–2030.

• Fortsätta arbetet med att engagera viktiga leverantörer, bland annat i att

sätta upp vetenskapligt baserade mål (SBTs).

• Öka fokus på att minska miljöpåverkan från Telias produkter och tjänster.

• Öka fokus på rapportering för att möta myndighetskrav.

Ytterligare information finns i avsnittet Miljö i Hållbarhetsrapporten.

Risker hänförliga till

nedskrivningar och

återställningsåtaganden

Beskrivning

Faktorer som påverkar Telias marknader, liksom förändringar i den ekonomiska,

regulatoriska, affärsmässiga eller politiska och samhälleliga miljön, kan komma

att negativt påverka ledningens förväntningar om framtida kassaflöden.

Telia kan då tvingas göra nedskrivningar av vissa tillgångsvärden, däribland

goodwill.

Telia har gjort avsättningar för förpliktelser för återställningsåtaganden i

samband med nedmontering och hantering av tillgångar som används i

verksamheten. Exempel är impregnerade telefonstolpar och återställning av

mobila och fasta nätverksinstallationer.

Potentiella konsekvenser

Stora negativa förändringar i den ekonomiska, regulatoriska, affärsmässiga

eller politiska och samhälleliga miljön, liksom i affärsplaner, kan kräva att Telia

redovisar nedskrivningar av tillgångar, vilket kan påverka rörelseresultatet

negativt.

Kostnader i samband med nedmontering och hantering av tillgångar kan

överstiga de uppskattade återställningsåtagandena, vilket kan påverka

rörelseresultatet och kassaflödet negativt.

Motverkande åtgärder

• Ledningen utvärderar och förfinar löpande affärsplanerna och kan fatta

beslut om avyttring eller andra åtgärder för att genomföra affärsstrategin på

ett effektivt sätt.

• Avsättningar för återställning granskas och uppdateras för att på bästa sätt

spegla vad åtagandena innebär.

Risker avseende

cybersäkerhet,

nätkvalitet och resiliens

Beskrivning

Telias förmåga att leverera högkvalitativa och säkra tjänster är avgörande

för de kunder och samhällen som bolaget betjänar, liksom för bolagets

kommersiella framgång. Att upprätthålla denna förmåga kräver nätverk och

system som är stabila, säkra och motståndskraftiga.

Idag är hybridkrigföring en realitet och geopolitik och cybersäkerhet är

oupplösligt sammanlänkade, vilket framgår av ett ökat antal cyberangrepp mot

Telia och dess kunder. Som leverantör av kritiska tjänster är Telia också föremål

för mycket av ny säkerhetslagstiftning, som Europeiska unionens reviderade

nätverks- och informationssäkerhetsdirektiv (NIS 2) och förordningen om

digital operativ motståndskraft (DORA).

Potentiella konsekvenser

Framgångsrika cyberattacker kan leda till förlust av data och störningar i

tjänsteleveransen. Underlåtenhet att uppfylla kundernas krav på säkerhet och

kvalitet kan leda till sanktionsavgifter, böter, avtalsviten, skadat anseende och

kundbortfall. Underlåtenhet att byta ut äldre teknik och plattformar i Telias

värdekedjor kommer att resultera i lägre tjänstekvalitet och ökad sårbarhet när

det gäller cybersäkerhet.

Motverkande åtgärder

• Förbättra processer för planering av kontinuitetshantering, incidenthantering

och krishantering.

• Förbättra kvaliteten, motståndskraften och säkerheten i system och nätverk

genom ytterligare förbättring av design- och utvecklingsprocesser.

• Ett program för cybersäkerhet har etablerats för att stödja Telia att skydda sig

mot, och återhämta sig från, säkerhetshot.

• Nya säkerhetskrav granskas och införlivas i ett dedikerat

efterlevnadsprogram.

• Ett program har etablerats för att proaktivt utvärdera och granska svagheter

i den operativa verksamheten inom alla affärskritiska funktioner, tjänster och

plattformar.

Ytterligare information finns i avsnittet Säkerhet i Hållbarhetsrapporten.

Riskväsentlighet:

Risktrend:

Riskväsentlighet:

Risktrend:

Riskväsentlighet:

Risktrend:

42Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Integritetsrisker

Beskrivning

Att säkerställa integriteten för Telias kunder och anställda är avgörande för

bolagets verksamhet. Stora datamängder genereras inom och genom Telias

tjänster och nät och Telia har ansvar för att dessa data behandlas i enlighet

med all tillämplig lagstiftning och skyddas mot missbruk, förlust, otillåten

spridning och skada.

Dataskyddsbestämmelserna blir allt strängare, samtidigt som den tekniska

utvecklingen möjliggör nya, praktiska och kostnadseffektiva molnbaserade

lösningar. Dessa två trender måste balanseras mot varandra. Integritetsfrågor

är också relevanta för den ökade användningen av AI, och det är viktigt att Telia

styr hur personuppgifter används i detta sammanhang.

Potentiella konsekvenser

Potentiella problem relaterade till integritetsefterlevnad och

personuppgiftsöverträdelser kan medföra brott mot de registrerades integritet.

Underlåtenhet att uppfylla nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning kan leda

till betydande ekonomiska påföljder och förlust av tilltro.

Motverkande åtgärder

• Kontinuerlig granskning av hur den allmänna dataskyddsförordningen

(GDPR) implementeras.

• Kontinuerlig implementering av gemensamma verktyg och processer för att

förbättra kvaliteten på och kontrollen av efterlevnaden av integritetskrav.

Detta inkluderar lansering av ett verktyg för datamappning och

konsekvensbedömningar gällande dataskydd.

• Obligatorisk utbildning inom datasäkerhet och integritetsmedvetenhet för

alla medarbetare.

• Fortlöpande monitorering av förändringar i regleringar samt teknisk och

operativ utveckling.

Ytterligare information finns i avsnittet Integritet i Hållbarhetsrapporten.

Makroekonomiska och

geopolitiska risker

Beskrivning

Den nuvarande osäkra makroekonomiska och geopolitiska situationen

fortsätter att skapa ökade finansiella risker för Telia. B2C-kunderna upplever

minskad köpkraft. Även om räntorna sjunker är de fortfarande på en hög nivå,

samtidigt som kostnaderna för IT-tjänster ökar.

Det finns också en pågående risk för geopolitiska händelser som kan driva

upp priserna på råvaror och energi. Längden, effekterna och resultatet av

pågående geopolitiska konflikter som kriget i Ukraina och Israel-Gaza-krisen

är mycket oförutsägbara. Spänningarna i relationen mellan Kina och Taiwan

bidrar till en ökad osäkerhet i leverantörskedjan, något som kan utvecklas till en

global brist på halvledare.

Potentiella konsekvenser

Makroekonomiska effekter påverkar Telia på flera sätt. Det gäller bland annat

kostnader för finansiering, leverantörskedjan och personal, liksom förändringar

i kundernas köpmönster och negativ inverkan på annonsintäkterna.

Ökade geopolitiska spänningar kan öka risken för cyberangrepp som direkt

riktar sig mot Telias verksamhet och bolagets kunder, eller mot annan kritisk

infrastruktur i samhället med indirekta konsekvenser för bolaget.

Motverkande åtgärder

• Genomförande av det initierade förändringsprogrammet för att minska

komplexiteten och sänka kostnaderna – ytterligare information finns i

avsnittet Utförande- och förändringsrisker.

• Minskad ränteexponering efter nedtrappning av programmet för

leverantörsfinansiering.

• Utförande av riskhanteringsarbete avseende finansiella marknadsrisker och

finansiering.

• Aktiv bevakning av det geopolitiska risklandskapet (bl.a. Ukraina och Taiwan)

och bedömning av eventuella konsekvenser för Telias verksamhet.

• Riskbedömningar och framtagning av beredskapsplaner.

Riskväsentlighet:

Risktrend:

Riskväsentlighet:

Risktrend:

Risker avseende leverantörs-

kedja och tredjepartshantering

Beskrivning

Telia förlitar sig på ett stort nätverk av leverantörer, partners och kunder.

Trots tillbörlig aktsamhet och granskningar finns en risk att leverantörer och

affärspartners bryter mot Telias uppförandekod för leverantörer, eller mot

andra krav, tillämpliga lagar och förordningar. Dessutom kan externa parter bli

föremål för nationella eller internationella sanktioner, vilket kan påverka Telias

verksamhet negativt.

Den globala leverantörskedjan påverkas för närvarande av volatilitet, vilket

innebär att vissa produktkategorier kräver ökad uppmärksamhet. Dessutom

fortsätter pågående globala utmaningar som geopolitiska spänningar, förhöjd

inflation och cyberhot att utgöra betydande risker för leverantörskedjans

stabilitet.

Potentiella konsekvenser

Underlåtelse av Telias leverantörer eller partners att efterleva relevanta lagar,

regler och krav kan innebära brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt.

Sådan underlåtelse, eller uppfattad underlåtelse, kan även skada Telias

anseende. Dessutom kan leverantörskedjan störas i och med att leverantörer

som inte följer lagar och förordningar kan tvingas upphöra med sin verksamhet.

Brott mot nationella eller internationella sanktionsprogram kan resultera i böter

och dessutom skada Telias varumärke och anseende.

Motverkande åtgärder

• Telias uppförandekod för leverantörer är en obligatorisk del i

leverantörsavtalen.

• Ett projekt pågår för att uppdatera processen för granskning och

due diligence (tillbörlig aktsamhet) av leverantörer, kunder och andra

affärspartners.

• En riskbaserad process för leverantörsutvärdering har etablerats.

• Gransknings- och due diligence-processer utförs av leverantörer, partners

och kunder som präglas av högre risk.

• Kontinuerligt arbete med strategier för inköpskategorier, i samarbete med

intressenter, för att bevaka beroendeförhållanden och i möjligaste mån

undvika dem.

Ytterligare information finns i avsnitten Arbetstagare i värdekedjan och

Bolagsstyrning i Hållbarhetsrapporten.

Riskväsentlighet:

Risktrend:

43Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Sociala och

etiska risker

Beskrivning

Telia förbinder sig att respektera mänskliga rättigheter inom hela

sin värdekedja. Bolaget arbetar aktivt med människorättsfrågor, till

exempel barnens rättigheter, digital inkludering, yttrandefrihet och

övervakningsintegritet, mediefrihet och arbetsrätt i leveranskedjan. Kraven

på transparens ökar, vilket återspeglas i lagar som direktivet om företagens

hållbarhetsrapportering (CSRD), direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i

fråga om hållbarhet (CSDDD) och Norges öppenhetslag (Åpenhetsloven).

Potentiella konsekvenser

Det finns risk för bristande efterlevnad av etiska normer och socialt ansvar,

vilket leder till kränkningar av mänskliga rättigheter i värdekedjan, bland annat

i form av hälso- och säkerhetsincidenter och bristande fri- och rättigheter i

olika avseenden. Dessa problem kan i sin tur exponera organisationen för

skador på anseendet, rättsliga och regulatoriska konsekvenser, missnöje bland

intressenterna och bristande tilltro.

Motverkande åtgärder

• Fortsätta att rulla ut Telias uppförandekod, som fungerar som en etisk

kompass för alla medarbetare, i kombination med starka budskap från

ledningen och relaterad utbildning.

• Uppförandekoden stöds av Telias visselblåsningslinje, som bidrar till att

identifiera potentiella fall av bristande efterlevnad.

• Genomföra en bristbedömning av Telias verksamhet, policyer och praxis i

relation till det kommande regelverket CSDDD för att säkerställa efterlevnad

och lära av bästa praxis.

• Tillämpa fortlöpande utvärderingar av mänskliga rättigheter (due diligence)

och konsekvensbedömningar när det finns behov av att inhämta mer kunskap

om en specifik risk.

Ytterligare information finns i avsnitten Arbetstagare i värdekedjan och

Bolagsstyrning i Hållbarhetsrapporten.

Risker relaterade till

kapacitet, kunskap,

kompetens och ledarskap

Beskrivning

Medarbetaren är kärnan i allt vi gör i Telia och det är alla medarbetare med

sina förmågor som gör det möjligt för oss att leverera i enlighet med vår

strategi. Viktiga risker inom detta område berör förmågan att attrahera

och behålla talanger, utveckla färdigheter och kompetenser, främja

medarbetarengagemang och produktivitet, främja en stark kultur baserad på

Telias syfte och värderingar, utveckla ledare och tillhandahålla en arbetsmiljö

som är fysiskt och psykiskt säker. Risken är för närvarande förhöjd efter det

förändringsprogram som tillkännagavs i september 2024 och som innebär en

minskning med 3 000 positioner inom hela bolaget.

Potentiella konsekvenser

Brist på färdigheter och kompetens kan påverka personalstyrkans

sammansättning och minska tempot i förändringsarbetet. Oengagerade

medarbetare är mindre produktiva, mindre lojala och mer benägna att lämna

bolaget. Den höga förändringstakten, kostnadspressen och upplevd osäkerhet

inom bolaget kan påverka medarbetarnas hälsa och välbefinnande negativt.

Motverkande åtgärder

• Övervaka hur förändringsprogrammet genomförs för att säkerställa att

önskade mål uppnås, utan att det äventyrar hälsa och välbefinnande för

Telias medarbetare.

• Säkerställa ett starkt värdeerbjudande till våra medarbetare.

• Fortsatt strategisk personalplanering, kartläggning av färdigheter och

kompetens samt kompetensutveckling/omskolning av medarbetare.

• Frekventa medarbetarundersökningar med uppföljning av resultaten.

• Etablera en personal-, teknik- och ledarskapsakademi och uppdatera Telias

ledarskapsramverk.

Riskväsentlighet:

Risktrend:

Riskväsentlighet:

Risktrend:

Reglerings- och

licensrisker

Beskrivning

Telia verkar inom den mycket hårt reglerade telekombranschen och måste

navigera i ett landskap av föränderlig lagstiftning och domstolspraxis. Under

de senaste åren har det regulatoriska fokuset inom EU rört sig bort från att

i första hand koncentrera sig på nätverkskonkurrens. I stället läggs större

tonvikt vid hållbarhet, den digitala ekonomin och säkerhet. Riskerna inom detta

regulatoriska ramverk omfattar olika aspekter, inklusive konkurrensrelaterade

utmaningar, potentiella tvister, avtalsförpliktelser och andra frågor kring juridisk

efterlevnad.

Potentiella konsekvenser

Regelförändringar, en fragmenterad lokal implementering och varierande

tolkningar som påverkar Telias affärsverksamhet, samt beslut av

tillsynsmyndigheter eller domstolar, inklusive beviljande eller ändring

av telekommunikationslicenser och spektrumtillstånd, tillsammans med

ökande nationella säkerhetskrav, kan påverka Telias strategi och förmåga att

bedriva affärer, samt bolagets ekonomiska resultat. Dessutom kan bristande

efterlevnad av konkurrenslagar och regleringar leda till rättsliga sanktioner,

ekonomiska påföljder, skada på anseende och störningar i affärsverksamheten.

Motverkande åtgärder

• Arbeta proaktivt gentemot lagstiftare och tillsynsmyndigheter när lagar ska

antas och införas, samt när lagar tillämpas lokalt.

• Fortlöpande bevaka lagstiftning och regleringar för att kunna ge råd och stöd

i rätt tid till hela organisationen.

• Ha ett nära samarbete med linjeorganisationen för att bygga upp

kompetensen och säkerställa att analysarbete och rådgivning integreras

tidigt i alla relevanta processer. Exempelvis ska ett kontinuerligt

efterlevnadsprogram säkerställa att Telia uppfyller kraven i nya lagar gällande

cybersäkerhet.

Riskväsentlighet:

Risktrend:

44Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Uttalande rörande väsentlighet

och betydande intressenter

Telia Company AB är registrerat i Sverige

och regleras av aktiebolagslagen

(2005:551). Denna lag kräver att styrelsen

styr verksamheten på ett sätt som skapar

lönsamhet och aktieägarvärde. Genom

att integrera hållbarhet och ansvarsfullt

företagande i hela verksamheten strävar

företaget efter att skapa långsiktigt

värde för aktieägarna och främja hållbar

utveckling.

Telia har en viktig roll i arbetet att hantera

dagens och morgondagens samhälleliga

och miljömässiga utmaningar; utmaningar

som i sin tur i ökande omfattning

definierar förutsättningarna för ekonomisk

verksamhet. Företaget har även en

förpliktelse att hantera konsekvenser,

risker och möjligheter med avseende på

hållbarhetsfrågor.

Telia driver en dubbelriktad

väsentlighetsstrategi, där Telias

påverkan på människor och miljön och

människors och miljöns påverkan på Telia

utvärderas. Samverkan med betydande

intressentgrupper utgör en viktig del av

Telias strävan att identifiera, förstå och

hantera sin mest väsentliga nuvarande

och framtida konsekvenser med

avseende på hållbarhetsfrågor, och för att

säkerställa att Telia bidrar till uppfyllandet

av FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Telia utvärderar och redovisar regelbundet

arbetet och utvecklingen genom denna

Årsredovisning.

Betydande intressentgrupper omfattar:

• Myndigheter

• Konsumenter

• Företagskunder

• Medarbetare

• Aktieägare och investerare

• Lagstiftare

• Media

• Leverantörer och partners

• Samhället

Telia har åtagit sig att följa ett antal

internationella riktlinjer och initiativ

rörande anti-korruption, arbetsrätt,

miljöansvar och mänskliga rättigheter,

bland andra:

• FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna

• Internationellaarbetsorganisationen

ILO:s kärnkonventioner

• OECD:s riktlinjer för multinationella

företag

• FN:s Global Compact

• FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter

• Barnrättsprinciperna för företag

• Parisavtalets 1,5 gradersmål

Dessa riktlinjer utgör grunden i Telias

uppförandekod, som godkänts av

styrelsen och som vidareutvecklas genom

policyer och instruktioner.

Bolagsstyrnings-

rapport

Bolagsstyrning

Denna bolagsstyrningsrapport har antagits av

styrelsen. Den har tagits fram i enlighet med

den svenska koden för bolagsstyrning och

årsredovisningslagen samt har granskats av Telia

Companys revisorer. Den presenterar en översikt

av Telias modell för koncernens styrning och

inkluderar styrelsens beskrivning av systemet

för intern kontroll samt riskhantering avseende

finansiell rapportering.

Enligt styrelsens uppfattning har Telia under

2024 i alla avseenden följt den svenska koden

för bolagsstyrning.

Uppdaterad information i enlighet med kraven i den

svenska koden för bolagsstyrning finns tillgänglig på:

www.teliacompany.com/en/about-the-company/

corporate-governance/

(Information på Telias webbplats utgör inte del av

denna rapport).

Beslutsorgan

Telia Companys huvudsakliga beslutsorgan

utgörs av:

• Aktieägarna vid bolagsstämma

• Styrelsen

• Verkställande direktören (vd), assisterad av

koncernledningen

45Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telia Companys styrande organ 2024

VD och koncernchef

Technology*

Internrevision

Finland Litauen Estland

Finance

Communications, Brand

and Sustainability

People and

Culture

Corporate

Affairs

Sverige TV och MediaNorge

Audit Committee

Aktieägarna

Valberedning

Årsstämma Externa revisorer

Ersättningsutskottet Styrelse

* Enheten namnändrad från Common Products & Services från den 1 december, 2024.

Strategy and Commercial enheten har tagits bort från den 1 december, 2024, som ett resultat av Telias nya operativa modell.

Aktieägarna

Telia Company är ett svenskt publikt aktiebolag

som lyder under den svenska aktiebolagslagen,

Nordisk huvudmarknadsregelbok för emittenter

av aktier, den svenska koden för bolagsstyrning,

företagets bolagsordning samt andra relevanta

svenska och utländska lagar och förordningar.

Bolagsstämman är företagets högsta beslutande

organ där ägarna utövar sitt inflytande.

För ytterligare information: Aktiebolagslagen

(2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554),

värdepappersmarknadslagen (2007:528): www.

riksdagen.se, www.regeringen.se – Nasdaq Stockholm

(regler för emittenter samt övervakning): www.nasdaq.

com/solutions/rules-regulations-stockholm, –

Svensk kod för bolagsstyrning och särskilda regler för

bolagsstyrning: www.corporategovernanceboard.se.

Telia har en typ av aktie. Varje aktie utgör en röst

vid bolagsstämman. Per den 31 december 2024

hade Telia 435 571 aktieägare. Svenska staten

var den största enskilda aktieägaren vid årsskiftet

2024, med en ägarandel om 41,06 procent av

totalt antal aktier. För bolag med svenskt statligt

ägande har den svenska regeringen utfärdat en

ägarpolicy, som uppställer krav med avseende

på bland annat ersättning, hållbart företagande,

mångfald och jämställdhet. I bolag där staten inte

har ett majoritetsägande verkar staten i dialog

med övriga ägare för att främja tillämpning av

ägarpolicyn.

Teliaaktien är noterad på Nasdaq Stockholm

och Nasdaq Helsinki. Ytterligare information

om Teliaaktien och ägarstrukturen återfinns i

Förvaltningsberättelsen.

Årsstämma 2024

Årsstämman 2024 hölls i Solna, Sverige, och ägde

rum i Stockholm den 10 april 2024. Årsstämman

beslutade bland annat om följande:

• Fastställande av resultat- och balansräkningen

• Ansvarsfrihet för styrelseledamöter och

koncernchef

• Val av styrelseledamöter

• Val av revisorer

• Vinstdisposition

• Godkännande av ersättningsrapporten

• Långsiktigt incitamentsprogram för

nyckelpersoner och överlåtelse av egna aktier

• Bemyndigande för styrelsen att besluta om

återköp av bolagets aktier samt överlåtelse av

dessa

Telia Companys bolagsordning finns tillgänglig

på: https://www.teliacompany.com/en/articles/

articles-of-association

samt årsstämmoprotokoll och tillhörande dokument

på: http://www.teliacompany.com/en/annual-general-

meeting (Information på Telia Companys

webbplats utgör inte del av denna rapport)

46Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Valberedning

Valberedningen ska, i enlighet med föreliggande

instruktioner, nomineras av de fyra (4)

aktieägare som har flest röster i slutet av juli

året före årsstämman, och som önskar delta i

valberedningens arbete fram till årsstämman. Telia

Companys valberedning för årsstämman 2025 har

utsetts utifrån ägarstrukturen per den 31 juli 2024

och består av:

• Magnus Johansson, ordförande (svenska staten)

• Sussi Kvart (Handelsbanken Fonder)

• Emelie Westholm (Folksam)

• Katarina Hammar (Nordea Fonder).

• Dessutom har Lars-Johan Jarnheimer (styrelsens

ordförande) adjungerats till kommittén

Årsstämman har tidigare antagit anvisningar för

valberedningens arbete, vilket innefattar att:

• Föreslå antalet styrelsemedlemmar som ska

väljas på årsstämman

• Nominera ordföranden, vice ordföranden och

övriga styrelseledamöter

• Föreslå det styrelsearvode som fördelas mellan

ordföranden, vice ordföranden och övriga

styrelseledamöter, samt ersättningen för

deltagande i styrelseutskott

• Nominera årsstämmans ordförande

• Nominera de externa revisorerna och föreslå

arvode till revisorerna

Valberedningen genomför intervjuer och erhåller

information från styrelsens ordförande, övriga

styrelseledamöter samt arbetstagarrepresentanter

och koncernchefen, gällande arbetet i styrelsen,

Telia Companys ställning och strategiska inriktning

samt övriga relevanta omständigheter, samt tar

del av en intern styrelseutvärdering. Utifrån denna

information bedömer valberedningen hur styrelsen

fungerat och de kompetenser som behövs i

styrelsen som helhet.

Valberedningen har kommit fram till att de

kompetenser som för närvarande behövs är

erfarenheter från:

• Telekommunikationsbranschen och närliggande

branscher

• Digitalisering

• Relevanta marknader

• Konsumentorienterade verksamheter och

marknader

• Hållbarhetsarbete

• Styrelsearbete i börsnoterade bolag

• Media

• Företagsledning

• Transformation och förändringsprocesser

• Finansiella frågor

Baserat på dessa identifierade kompetensbehov

utvärderar valberedningen nuvarande

styrelseledamöters kompetenser och styrelsens

samlade sammansättning. Valberedningen föreslår

styrelseledamöter för stämman med hänsyn till

de kompetenser och erfarenheter som behövs i

framtiden, mångfald, inklusive kön, yrkesbakgrund

i styrelsen och de kompetenser som de nuvarande

styrelseledamöterna besitter.

Valberedningen har meddelat att den följer

bestämmelserna i den svenska koden för

bolagsstyrning samt att den avser att informera

om sitt arbete på bolagets webbplats.

Valberedningen har i sitt arbete tillämpat regel

4.1 i den svenska koden för bolagsstyrning

som sin mångfaldspolicy. Valberedningen har

tagit hänsyn till behovet av en väl fungerande

styrelsesammansättning präglad av mångsidighet

och bredd avseende ledamöternas kompetens,

erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har

särskilt diskuterat jämställdhet i sin strävan att

uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen och

att sätta samman en så kompetent styrelse som

möjligt. Styrelsen består för närvarande av fyra

kvinnliga och fyra manliga ledamöter som alla

valts i samband med årsmötet.

Årsstämman 2024 beslutade att utse

styrelseledamöter i enlighet med valberedningens

förslag. Valberedningen utvärderar årligen sin

instruktion och lämnar vid behov förslag till

förändringar till årsstämman.

Aktieägarna har möjlighet att vända sig till

valberedningen med nomineringsförslag. Förslag kan

sändas med e-post till: forslagtillstyrelseledamot@

teliacompany.com

47Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Styrelsens årliga arbetscykel

Dec

Jul

Jan

Jun

Okt

Sep

Mar

Apr

Nov

Aug

Feb

Maj

Q3 rapportmöte

Möte avseende

strategisk

planering

Möte avseende affärsplan

och finansiell plan

Möte avseende Q4 rapport och

det finansiella resultatet för helåret

Möte om

årsredovisningen

Konstituerande

möte

Q1 rapportmöte

Möte avseende

strategisk

uppföljning

rapportmöte

Styrelse

Ansvar

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation

och förvaltningen av bolagets angelägenheter.

Styrelsen ska löpande bedöma bolagets och

koncernens ekonomiska situation och tillse

att bolagets organisation är utformad så att

bokföring, medelsförvaltningen och bolagets

ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på

ett betryggande sätt.

Styrelsens uppgifter innefattar, bland annat, att:

• Fastställa affärsmål och strategi integrerade

med hållbarhetsprioriteringar.

• Utse och regelbundet utvärdera och, vid behov,

entlediga koncernchefen.

• Säkerställa att det finns effektiva system på plats

avseende koncernens övervakning och kontroll

av bolagets verksamhet och finansiella ställning

i förhållande till uttalade mål.

• Säkerställa att det finns tillfredsställande kontroll

vad gäller efterlevnad av lagar och regler som är

tillämpliga för bolagets verksamhet.

• Säkerställa att policyer rörande affärsetik för

bolaget och koncernen antas.

• Säkerställa att koncernens externa

informationshantering präglas av öppenhet och

transparens, är korrekt, relevant och tillförlitlig.

Instruktioner för styrelsens arbete anges i dess

arbetsordning, vilken granskas och antas en gång

per år. Bland annat specificerar arbetsordningen

antal ordinarie styrelsemöten, dagordning och

vilka ärenden som ska behandlas vid ordinarie

styrelsemöten, styrelseordförandens åligganden

samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen

och koncernchefen, liksom koncernchefens

rapportering till styrelsen. Den innehåller också

instruktioner för arbetet i styrelseutskott med

bland annat angivande av utskottens åligganden,

antalet utskottsmöten, vilka ärenden som ska

behandlas vid mötena samt rapportering till

styrelsen.

Ledamöter och oberoende

Telia Companys styrelse består av åtta ledamöter,

valda för ett år i taget av stämman, samt tre

arbetstagarrepresentanter från den svenska

verksamheten (med tre suppleanter). Lars-Johan

Jarnheimer är styrelsens ordförande. Övriga

styrelseledamöter, valda vid årsstämman 2024,

är Ingrid Bonde (vice ordförande), Luisa Delgado,

Rickard Gustafson, Jeanette Jäger, Johannes

Ametsreiter, Thomas Eliasson och Sarah Eccleston.

Jimmy Maymann stod inte till förfogande för omval

vid årsstämman 2024.

I enlighet med riktlinjerna i den svenska

koden för bolagsstyrning betraktas samtliga

bolagsstämmovalda ledamöter som oberoende i

förhållande till bolaget, till koncernledningen och

till större aktieägare.

En mer detaljerad presentation av

styrelseledamöterna, inklusive mötesnärvaro,

ersättningar och innehav av Teliaaktier, återfinns i

slutet av denna rapport.

Årlig arbetscykel

Styrelsearbetet följer en årlig cykel, vilket möjliggör

för styrelsen att ägna sig åt sina uppgifter på

48Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Styrelsens organisation

Styrelsen

11 ledamöter (varav 3 arbetstagarrepresentanter)

Lars-Johan Jarnheimer, styrelseordförande

Ersättningsutskott

3 ledamöter

Lars-Johan Jarnheimer (styrelseordförande)

Luisa Delgado

Rickard Gustafson

Revisionsutskott

3 ledamöter

Tomas Eliasson (ordförande)

Ingrid Bonde

Johannes Ametsreiter

ett lämpligt sätt och att hålla strategiska frågor,

utvärdering av risk och värdeskapande högt

på agendan. Styrelsemöten hålls normalt i

Solna, Sverige, men styrelsens ambition är att

hålla åtminstone ett möte på annan ort för att

möjliggöra mer djupgående diskussioner om

lokala angelägenheter, göra specifika platsbesök

etcetera.

Styrelsemöten

Den årliga cykeln för styrelsens arbete inleds och

avslutas med årsstämman. Under året hålls cirka

åtta ordinarie möten, inklusive konstituerande

styrelsemöte och ett tvådagars strategimöte. Vid

mötena behandlas bland annat följande:

• Godkännande av finansiella rapporter samt års-

och hållbarhetsredovisningen

• Granskning och utvärdering av finansiella

prognoser, investeringar, affärsplaner och status

för hållbarhetsaktiviteter

• Granskning och godkännande av budget

• Strategigenomgång och utvärdering

• Granskning och godkännande av policyer samt

bolagsstyrningsdokument

• Förslag om utdelning

• Frågor som ska hänskjutas till styrelsen

i enlighet med, bland annat, lag och

bolagsstyrningsdokument

• Självutvärdering av styrelsens arbete och

styrelsens medlemmar

• Fastställande av mål

• Riskrapporter

• Granskning av den verkställande direktörens

prestation

• Organisations- och ledningsfrågor

• Diskussion med bolagets revisor utan närvaro av

vd eller koncernledningen

Styrelsens arbete 2024

Under 2024 höll styrelsen åtta (8) ordinarie

möten (varav ett konstituerande) och tre (3)

extra möten. Utöver uppföljning av koncernens

löpande verksamhet ägnade styrelsen särskild

uppmärksamhet åt:

• Strategiska alternativ, med särskild genomgång

av den förändrade affärslogiken inom

telekommunikationsbranschen.

• Uppföljning av större strategiska initiativ i

affärsenheterna.

• Organisatoriska frågor

• Godkännandet av fortsatt integration av

hållbarhet i bolagets affärsstrategi.

• Förvärvsaktiviteter

• Genomgång av effektiviseringsinsatser och

program för kostnadsminskningar.

• Regulatorisk utveckling inom telekombranschen.

• Implementering av det nya CSRD (Corporate

Sustainability Reporting Directive) direktivet.

• Potentiella förvärv och samarbeten.

• Investeringar i telekomlicenser och

frekvenstillstånd.

• Uppföljning av CAPEX kostnader.

• Koncernens kapitalstruktur.

• Personalfrågor, främst successionsplanering,

samt mål- och resultatstyrning.

Vidare utvärderades styrelsens arbete under 2024

och resultatet rapporterades till valberedningen.

Styrelseutskott

För att effektivisera styrelsens arbete har

styrelsen tillsatt ett ersättningsutskott och

ett revisionsutskott. Utskotten utarbetar

rekommendationer till styrelsen och lägger

fram förslag i frågor som kräver styrelsens

godkännande. Utskotten rapporterar också

kontinuerligt till styrelsen om sitt arbete.

Ersättningsutskott

Ersättningsutskottet hjälper, bland annat, styrelsen

med att ta fram förslag på ersättningar och

regel bundet följa upp och utvärdera ersättnings-

strukturer och nivåer för den verkställande

direktören och andra medlemmar i koncern-

ledningen samt alla övriga ersättningsstrukturer

och nivåer som för tillfället finns i bolaget.

Revisionsutskott

Revisionsutskottet hjälper bland annat styrelsen

med att uppfylla sina åtaganden gällande

finansiell- och hållbarhetsrapportering, intern

kontroll, intern och extern revision, hantering av

verksamhetsrisker samt att tillse att bolaget har

processer för att kunna uppfylla lagar och regler –

inklusive lagar och förordningar inom finansiell- och

hållbarhetsrapportering, redovisningsstandarder

och andra krav för börsnoterade företag –

samt övervakning av företagets arbete med

riskhantering och regelefterlevnad. Utskottet

ska också godkänna utnämning respektive

uppsägning av chefen för internrevisionen.

Ersättningsutskottets arbete under 2024

Lars-Johan Jarnheimer är ersättningsutskottets

ordförande. Under 2024 höll utskottet fem (5)

möten. Utskottsarbetet omfattade bland annat

följande frågor:

• Riktlinjer för ersättning och utvärdering av

ersättningspolicyer och program liksom att

förbereda ersättningsrapporten.

• Rörlig lön och långsiktigt incitamentsprogram.

• Ersättningsplanering samt kompetenshantering.

• Mål- och resultatstyrningsmodell.

• Ersättningar till koncernchefen och

koncernledningen.

• Godkännande av rekrytering av befattningar på

ledningsnivå.

49Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Revisionsutskottets arbete under 2024

Tomas Eliasson är revisionsutskottets ordförande.

Under 2024 höll utskottet sex (6) möten.

Utskottsarbetet omfattade bland annat följande

frågor:

• Övervakning och granskning av företagets

finansiella rapporteringsprocesser och rutiner

för finansiell information och årsbokslut.

• Granskning och godkännande av

redovisningsprinciper avseende finansiell

rapportering.

• Granskning av årsbokslut, styrelserapport,

bolagsstyrningsrapport samt

hållbarhetsrapportering.

• Granskning av utvärdering avseende värdering

av tillgångar, upplåning och verksamhetsrisker

(inklusive utvärdering av och vidtagna åtgärder

avseende visselblåsarrapportering).

• Övervakning av bokslut och delårsrapporter

samt tillhandahållande av rekommendationer

och förslag för att säkerställa korrekt

rapportering.

• Övervakning av implementeringen av det nya

CSRD (Corporate Sustainability Reporting

Directive) direktivet.

• Övervakning av effektiviteten i de interna

kontroll- och riskhanteringssystemen med

avseende på finansiell rapportering.

• Granskning av risk och frågor om

riskhanteringssystem att presentera i års- och

hållbarhetsredovisningen samt finansiella

rapporter.

• När det gäller de externa revisorerna:

Övervakning och granskning av revisionen

av finansiella rapporter samt uppföljning

av rekommenderade åtgärder, granskning,

utvärdering och godkännande av

revisionsplaner, granskning av externa revisorers

opartiskhet, oberoende och prestation samt

framläggande av nomineringsförslag för val av

extern revisor liksom slutna möten med externa

revisorer utan koncernledningens deltagande.

• När det gäller de interna revisorerna: Granskning

och godkännande av stadgar för internrevision

och internrevisionsplaner, granskning av

revisionsrapporter samt uppföljningsprocess

för att övervaka genomförandet, utvärdering

av internrevisionens prestation, liksom slutna

möten med chefen för internrevisionen utan

koncernledningens deltagande.

• När det gäller riskhantering och

regelefterlevnad: Granskning av företagets

riskaptit, företagets riskhanteringssystem,

riskportföljen och dess utveckling, funktionen

för styrning, risk och regelefterlevnad och

relaterade program, utredningsrapporter

(inklusive fall som kommit in via Speak-up

line), rapporter om risk och regelefterlevnad

(inklusive företagets riskkontrollrapport för alla

prioriterade riskområden) och riskportföljen med

de största riskerna

Ersättningsutskottet och revisionsutskottet

genomförde en självutvärdering av sitt interna

arbete under 2024.

Koncernchef och koncernledning

Koncernchefen ansvarar för bolagets

affärsutveckling samt leder och samordnar

den dagliga verksamheten enligt styrelsens

instruktioner till koncernchefen och andra beslut

fattade av styrelsen.

Koncernledningen leds av koncernchefen och

består av koncernchefen/vd, finansdirektören,

chefen för Technology, chefsjuristen och chefen

för Corporate Affairs, chefen för People &

Culture, chefen för Communication, Brand and

Sustainability, chefen för Telia Sverige, chefen för

Telia Norge, chefen för Telia Finland, chefen för

Telia Baltics och Telia Litauen samt chefen för Tv

och Media.

Koncernledningen sammanträder månadsvis.

Mötena ägnas åt uppföljning av strategisk

och verksamhetsmässig utveckling, inklusive

hållbarhet, större förändringsprogram, risker samt

andra frågor av strategisk art och av betydelse för

koncernen i sin helhet.

Patrik Hofbauer är koncernchef och verkställande

direktör för Telia Company. En mer detaljerad

presentation av koncernledningen, inklusive

ersättningar och innehav av Telia Company-aktier,

återfinns i slutet av denna rapport.

50Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Koncernövergripande styrningsmodell

Sunda principer för bolagsstyrning är en

förutsättning för att upprätthålla förtroendet

mellan Telia och bolagets intressenter och för att

säkra aktieägarvärdet. Ägare, investerare, kunder,

medarbetare och andra viktiga parter ska alltid

kunna vara säkra på att bolagets affärsverksamhet

kännetecknas av tillförlitlighet, transparens och

högt ställda etiska normer.

Syftet med den koncernövergripande

styrningsmodellen är att säkerställa att Telias

strategi, riskaptit, kultur och värderingar ligger i

linje med bolagets och dess intressenters mål, och

att bolaget följer gällande lagar och förordningar.

Kundlöften och åtaganden mot primära

intressenter

Telias kunder är centrala för all vår verksamhet.

Åtaganden gentemot kunder, aktieägare och

andra intressenter styr bolagets mål och formar de

värden som bolaget syftar till att upprätthålla.

Besluta vad som ska uppnås.

Telias övergripande mål är att skapa ett bolag som

ger mervärde för kunder, medarbetare, ägare och

samhällen i Norden och Baltikum.

Syfte

För att ge alla medarbetare en övergripande

vägledning har styrelsen etablerat ett uttryck

som beskriver bolagets syfte: ”We reinvent better

connected living”. Syftet visar en tydlig riktning för

strategin: att skapa ett bättre Telia, öka tillväxten i

bolaget och skapa hållbart värde.

Här finns vi

Telia verkar på nordiska och baltiska marknader

där vi kan bli den största eller näst största

aktören, inom uppkoppling och tjänster nära

kärnverksamheten. De marknader där Telia är

närvarande är stabila och förutsägbara marknader

där konsumenterna tenderar att spendera

relativt större andel på telekommunikations- och

medietjänster, jämfört med andra europeiska

länder.

Så vinner vi

Inspirerande kundupplevelse

Kunderna står i centrum för allt Telia gör.

Bolaget arbetar för att förstå deras behov och

förväntningar och för att utforma produkter och

tjänster som uppfyller dessa, eller ännu viktigare:

överträffar dem.

Telia strävar efter att erbjuda en sömlös och utmärkt

kundupplevelse inom alla kontaktytor. Företaget

strävar efter att vara den föredragna digitaliserings-

partnern för företag genom att tillhandahålla de

bästa moln-, IoT- och säkerhetslösningarna.

Nätverks- och teknikkvalitet

Telias personal och nätverk är bolagets viktigaste

tillgångar. Telias nätkvalitet hjälper bolaget att

möjliggöra ny teknik och nya tjänster, upprätthålla

kundnöjdhet och kundlojalitet och skilja ut sig från

konkurrenterna på marknaden.

Telia behöver fortsätta fokusera på sin ledande

position som nätverksleverantör genom att utöka

räckvidden, kapaciteten och kvaliteten på både

fasta och mobila nät.

En pålitlig och hållbar partner

Genom att vara en pålitlig och hållbar partner

strävar Telia efter att upprätthålla kundlojalitet och

kundnöjdhet, attrahera och behålla kompetenta

medarbetare och upprätthålla investerarnas

förtroende.

Vi bygger förtroende genom att uppfylla

kundernas förväntningar – och varje dag räknas.

I dagens osäkra geopolitiska miljö lägger Telia stor

vikt vid integritet och säkerhet för att skydda sina

kunder.

Koncernövergripande styrningsmodell

Löften och skyldigheter gentemot kunder och andra viktiga intressenter

Besluta vad vi

ska uppnå

• Syfte

• Strategiska

prioriteringar

• Finansiella, operativa

och hållbarhets-

relaterade mål

Sätta ramarna för

hur vi agerar

• Kärnvärden

• Riskaptit

• Bolagsstyrning

• Beslutsorgan

• Delegering av

befogenheter

• Policyramverk

• Telias uppförandekod

Hålla våra löften

• Strategi till

genomförande

• Affärsprocesser

• Organisation och

resurser

Resultatuppföljning

• Verksamhets-

genomgångar

• Granskningar av

riskhantering och

regelefterlevnad

• Individuell mål- och

resultatstyrning

Den koncernövergripande styrningsmodellen är

godkänd av styrelsen och utformad för att:

• Säkerställa att bolaget har förståelse och

kapacitet för att uppfylla löften och åtaganden

gentemot sina kunder, aktieägare och

medarbetare.

• Säkerställa att de operativa resultaten

återspeglar etablerade beslut, vilket inspirerar

varje medarbetare att verka för att nå

gemensamma mål inom fastställda riktlinjer.

• Etablera en gemensam och tydlig förståelse

för bolagets syfte, värderingar, roller,

ansvarsområden och befogenheter.

51Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Koncernpolicy Beskrivning

Anti-korruption och mutor Fastställer gemensamma normer avseende etiskt affärsbeteende i koncernen.

Enterprise Risk Management Beskriver ERM-ramverket.

Miljö Säkerställer proaktiv hantering av miljöpåverkan genom hela livscykeln av

leveransen av produkter och tjänster.

Ekonomisk förvaltning Fastställer regler för hur finansiella risker och motparters kreditbetyg ska hanteras.

Yttrandefrihet och

övervakningsintegritet

Definierar våra åtaganden vid förfrågningar om eller krav på

kommunikationsövervakning som kan ha allvarlig inverkan på yttrandefrihet eller

kundernas integritet.

Mänskliga rättigheter Att respektera de mänskliga rättigheterna, för att undvika att orsaka eller bidra

till negativ inverkan på de mänskliga rättigheterna i vår verksamhet och för att

hantera inverkan om sådan skulle uppstå.

Insiderinformation och

insiderhandel

Säkerställer etiskt beteende gentemot kapitalmarknaden genom att sätta regler

kring handel och rapportering.

Åtaganden som medieägare Att definiera Telias åtaganden i förhållande till ett fritt flöde av information,

yttrandefrihet, massmedias frihet och oberoende samt ett öppet och demokratiskt

samhälle. Som medieägare försäkrar vi att allt massmedieinnehåll skyddas

av traditionella redaktionella integritetsprinciper, etablerad journalistisk

praxis och suveräniteten hos den ansvariga utgivaren enligt den lagstadgade

yttrandefriheten.

Medarbetare Ger våra medarbetare en tydlig överblick över bolagets värderingar och

förväntningar när det gäller personal, hälsa, säkerhet och välbefinnande. Policyn

ger också medarbetare på alla nivåer förutsättningar att agera i linje med dessa

värderingar och förväntningar.

Kundintegritet och

datasäkerhet

Att respektera och värna kunders integritet och datasäkerhet genom att sätta

höga och konsekventa normer.

Kvalitet Att definiera vårt åtagande att alltid tillhandahålla produkter och tjänster av hög

kvalitet som uppfyller kundernas behov.

Ersättning Att ange den strategiska riktningen och klargöra hållningen till utformning och

införande av ersättningspraxis för medarbetare på alla nivåer.

Säkerhet Att beskriva styrningen liksom kontroll, beredskap samt implementering av

säkerhetsåtgärder.

Telia strävar efter att integrera hållbarhet i allt

bolaget gör och erbjuder, för att åstadkomma

största möjliga positiva inverkan.

Telias prioriteringar

En betydande förändring i Telias strategi är

införandet av en tydlig uppsättning prioriteringar

för de kommande tre åren: Simplify, Innovate, Grow.

Från ord till handling

För att kunna leverera i linje med strategin,

bibehålla fokus och anpassa sig, samtidigt

som man antar ett mer decentraliserat

tillvägagångssätt, har Telia definierat vad som

krävs för att bolaget ska vara framgångsrikt:

• Medarbetare som känner sig stolta över att

arbeta för Telia; bolaget uppmuntrar en kultur

av att vinna och prestera tillsammans, i linje med

värderingarna Dare, Care, Simplify.

• En mer fokuserad organisation med tydliga roller

och ansvarsområden som främjar transparens i

beslutsfattande och ansvarsskyldighet.

• Ett snabbare Telia, där medarbetarna samverkar

med synergier i åtanke och har mandat att

realisera resultat och nytta.

• Mer information finns i Vår strategi.

Operativa, finansiella och hållbarhets -

relaterade mål

Styrelsen beslutar om den kortsiktiga inriktningen

för att hantera operativa, ekonomiska och hållbar-

hetsrelaterade frågor. Mål sätts upp för koncernen

som helhet, för varje land och för varje affärs-

enhet. Mer information om Telias hållbarhetsmål

och styrning finns i Hållbarhetsrapporten och

Förvaltningsberättelsen.

Sätta gränser

Styrelsen och koncernledningen sätter gränserna

för hur Telias medarbetare ska agera. Dessa

gränser bygger på Telias kärnvärden, motsvarande

styrdokument, riskaptit, delegering av ansvar och

befogenheter samt uppförandekoden.

Kärnvärden

Telias värderingar – Dare, Care, Simplify – är

kärnan i hur medarbetarna uppträder och ger en

inriktning för hur de ska agera i sitt dagliga arbete.

Vi vågar göra skillnad och tala klarspråk, även när

det svider.

Vi bryr oss om alla och tar hand om varandra,

såväl människor som vår planet.

Vi förenklar sättet att göra saker och fokuserar på

det som är viktigast.

Etablera gränser för risk

Styrelsen godkänner den nivå och typ av risk som

Telia bör acceptera för att uppnå sina strategiska

mål. Telias riskaptit definieras av tydliga gränser

eller tröskelvärden, vilket säkerställer att bolagets

åtgärder och beslut är i linje med dess värderingar

och strategiska mål samt intressenternas

förväntningar.

Bolagsstyrning

Beslutsorgan, som styrelsen och olika utskott, fattar

viktiga beslut och övervakar bolagets verksamhet.

Detta beskrivs i Bolagsstyrningsrapporten,

som upprättas enligt den svenska koden för

bolagsstyrning. Dessa organ är ansvariga för att

fastställa bolagets inriktning, upprätta policyer

och säkra ansvarsskyldighet. De fungerar som

ett kontrollsystem som säkerställer att bolagets

52Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

intressen överensstämmer med intressenternas,

inklusive aktieägarnas, medarbetarnas och

allmänhetens.

• Delegering av ansvar och befogenheter

Delegering av ansvar och befogenheter (DOA

– Delegation of Obligations and Authority)

är det styrande dokumentet som fastställer

styrningsprinciper och beslutsprocesser inom

Telia. DOA utfärdas av Telias koncernchef och

definierar hur koncernchefen ska delegera

ansvar och befogenheter samt uttrycker vilka

förväntningar som ställs på koncernledningen.

Policyramverk

För att styra bolaget har styrelsen godkänt ett

policyramverk som består av styrdokument i form

av koncernpolicyer, koncerninstruktioner och

koncernstandarder. Dessa dokument utgör basen

för Telias förhållningssätt till styrning, riskhantering

och efterlevnad.

Cheferna för koncernfunktionerna och de verkstäl-

lande ägarna av Telias Principal Risks – de mest

väsentliga riskområdena – säkerställer att koncern-

policyer, koncerninstruktioner och koncernstandar-

der utfärdas inom deras utsedda ansvarsområden.

Varje chef i koncernen är ansvarig för att årligen

granska sitt områdes styrningskrav, vilket inklu-

derar att föreslå nya eller uppdatera befintliga

koncernpolicyer, koncerninstruktioner och kon-

cernstandarder. Alla koncernpolicyer, koncernin-

struktioner och koncernstandarder är bindande

för de enheter där Telia har ledningsansvar. De

verkställande direktörerna för de nationella bola-

gen ansvarar för genomförande och efterlevnad av

styrdokumenten inom sina geografiska områden.

Styrelsen granskar och godkänner koncernens

policyer minst en gång om året, baserat på

godkännande och rekommendationer från

GREC kommittén (Governance, Risk, Ethics

and Compliance) eller koncernledningen.

Styrelsen har delegerat till koncernchefen att

utfärda mer detaljerade styrningsinstruktioner

inom områden av övergripande vikt för Telias

verksamhet. Koncernchefen eller chefen för

den relevanta koncernfunktionen godkänner

koncerninstruktionerna och -standarderna efter

att de har granskats och godkänts vid ett möte i

GREC-kommittén eller koncernledningen. Samtliga

styrdokument arkiveras och publiceras i en

databas som är tillgänglig för alla medarbetare

och för vissa kategorier av tillfälligt anställda.

Koncernpolicyer finns tillgängliga på: https://www.

teliacompany.com/sv/artiklar/foretagspolicy

(Informationen på Telias webbplats är inte en del av

denna rapport).

Telias uppförandekod

Uppförandekoden utfärdas av styrelsen och

fungerar som Telias etiska kompass. Den fastställer

tydliga standarder för och förväntningar på

hur man ska agera och betonar att det är ett

gemensamt ansvar att bedriva verksamheten med

integritet.

Koden återspeglar koncernpolicyerna och

koncern instruktionerna, som omfattar 18 ämnes-

områden. Varje område omfattar en beskrivning av

hur man ska agera inom det specifika området, en

sammanfattning av vad man ska tänka på, resurser

och hur man får hjälp och råd.

Koden är utformad för att vägleda alla Telias

anställda, chefer och styrelseledamöter, samt

entreprenörer, konsulter och frilansare som arbetar

i Telias verksamhet. Den påverkar också Telias

tredjepartsrelationer och avtal. Uppförandekoden

granskas årligen av GREC-kommittén i samarbete

med lämpliga ämnesexperter.

Leverera på löften

Telia strävar alltid efter att leverera det bolaget har

lovat, i rätt tid och på rätt sätt – för att bygga upp

tillit, förtroende och nöjdhet hos både intressenter

och kunder.

Affärsprocesser

Processerna är nyckeln till att skapa och leverera

värde till Telias kunder. Bolagets ramverk för

Business Process Management (BPM) ligger till

grund för dess processer. BPM består av fem

områden: kultur och tankesätt, arkitektur, styrning,

prestanda, metoder och teknik. Ramverket gör

det möjligt för Telia att övervaka och förfina både

automatiserade och manuella affärsaktiviteter,

från start till genomförande, vilket bidar till resultat

som är förenliga med bolagets strategiska mål.

Affärsprocesserna lägger grunden för ett bolag

som är effektivt överlag och som smidigt uppfyller

affärs- och kundförväntningar.

Organisation och resurser

Koncernens verksamhet är organiserad i följande

segment: Sverige, Finland, Norge, Litauen och

Estland samt Tv och Media. Centrala enheter

är teknikenheten och koncernfunktionerna

finans, Corporate Affairs, People & Culture samt

kommunikation, varumärke och hållbarhet.

Koncernfunktionerna ansvarar för att driva

utvecklingen inom sina respektive områden

samt för att säkerställa effektivitet och

gränsöverskridande synergier. Alla länder och

centrala enheter har ett nära samarbete och

bistår varandra med råd och vägledning för

att upprätthålla hög teknisk och kommersiell

kompetens, bidra till god ledning och

regelefterlevnad, utnyttja skalfördelar och skapa

förutsättningar för en koncern som är hållbar

på lång sikt. Resurser, i form av ekonomiskt och

mänskligt kapital, nätverkstillgångar, socialt kapital

och relationskapital samt olika naturresurser,

fördelas över verksamheten för att säkerställa att

de utnyttjas effektivt.

Verksamheten inom affärsområdet Tv och Media

karaktäriseras som massmedieverksamhet och

skyddas av nationella lagar om yttrandefrihet.

I enlighet med dessa lagar och Telias policy för

medieägaråtaganden fattas alla redaktionella

beslut enbart av personal inom den redaktionella

verksamheten och efter chefredaktörens absoluta

gottfinnande.

Den redaktionella verksamheten är separerad

från övriga delar av Telia. Bolaget respekterar

massmediernas redaktionella självständighet,

inklusive källskydd, skydd av källmaterial samt den

sekretess som råder i samband med redaktionellt

arbete och redaktionella beslut. Koncernpolicyn

garanterar att all publicering sker oberoende av till

exempel ägare, regeringar, myndigheter, politiska

partier, Telias styrelse och ledning, externa

finansiella maktsfärer och andra särintressen i

samhället.

Ramverket Strategi till genomförande

Ramverket Strategi till genomförande ska säker-

ställa ett effektivt genom förande av strategin,

53Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

en tydlig ansvars skyldighet och bättre besluts-

fattande. Ramverket används för att omdefiniera,

fördela, mäta och följa upp utvecklingen av affärs-

målen fram till förverkligande och nytta.

Resultatuppföljning

Uppföljning och övervakning av Telias resultat är

avgörande för att identifiera förbättringar och för

framtida planering. Prestationsuppföljning sker på

både organisations- och individnivå.

Verksamhetsgenomgångar

Koncernchefen fastställer mål för verksamheten

baserat på styrelsens ledning och i linje med den

årligen godkända finansiella planen. Cheferna

har årliga mål för sin respektive verksamhet som

utgår från den finansiella planen. Målen följs upp

vid verksamhetsgenomgångar varje månad (med

ekonomi- och finansdirektören) respektive varje

kvartal (med koncernchefen/koncernledningen).

Genomgångarna inkluderar finansiella och

operativa granskningar för rapporteringsperioden.

Under verksamhetsgenomgången granskas

även operativa, kommersiella, ekonomiska,

hållbarhetsrelaterade och personspecifika resultat

samt uppföljningar av viktiga affärsinitiativ.

Verksamhetsgenomgångarna möjliggör frekvent

uppföljning av centrala resultatindikatorer (KPI) på

lands- och affärsenhetsnivå. Indikatorerna består

av flera mätningar som ger ledningen överblick

över verksamhetens aktuella tillstånd och framsteg

över tid.

Ramverket Net Promoter Score, NPS®,

används för att följa och förbättra den

kundupplevelse som Telia presterar. Vid

de månatliga verksamhetsgenomgångarna

Styrning, risk och efterlevnad (GRC)

Telia har en koncernövergripande funktion för

styrning, risk och regelefterlevnad (GRC) som

ska säkerställa att bolaget har ett integrerat

och strategiskt tillvägagångssätt för styrning

och policyer som går i linje med bolagets mål,

samtidigt som man hanterar risker och främjar

etiskt och ansvarsfullt beslutsfattande genom

efterlevnad av policyer, lagar och regler.

Chefen för GRC-funktionen rapporterar

administrativt till koncernens ekonomi- och

finansdirektör och funktionellt till revisionsutskottet

och fungerar som ägare av Telias gemensamma

GRC-process.

GRC-funktionen har följande ansvarsområden:

• Övervaka och förvalta den koncernövergripande

styrningsmodellen samt äga koncernens

policyramverk, ramverket för Enterprise Risk

Management (ERM), policyer och instruktioner

inom GRC-funktionens ansvarsområden

samt övervaka regelefterlevnad och stödja

implementering inom koncernen.

• Övervaka den operativa effektiviteten av

ERM-processerna inom koncernen och föreslå

förbättringsåtgärder.

• Övervaka risknivån samt specifika riskområden

inom koncernen. Som en del av detta

ansvarsområde ska chefen för GRC-funktionen

inhämta och sammanställa rapporter från

respektive land och koncernfunktion för

att kunna ge koncernchefen och styrelsen

en konsoliderad och holistisk överblick av

koncernens risknivå och enskilda väsentliga

risker.

• Möjliggöra och organisera mötena inom

kommittén för styrning, risk, etik och

regelefterlevnad (GREC) på koncernnivå.

• Verka för en kultur som uppmuntrar till

etiskt uppträdande och engagemang i

regelefterlevnad samt till att hjälpa, ge råd

och ge objektiv och rimlig tillförsäkran att Telia

hanterar riskerna inom regelefterlevnad på ett

adekvat sätt.

Risker och osäkerheter

Telia har ett brett utbud av produkter och

tjänster på flera marknader inom den

starkt konkurrenspräglade och reglerade

telekommunikationsbranschen. Följaktligen

är Telia utsatt för en mängd olika risker och

osäkerheter. Telia har definierat risk som någonting

som skulle kunna ha en väsentlig negativ effekt

på möjligheten att nå bolagets strategiska

och operationella mål. Risker kan vara hot,

osäkerhetsfaktorer eller förlorade möjligheter

som hör samman med nuvarande eller framtida

verksamheter eller aktiviteter.

Risker och osäkerhetsfaktorer relaterade

till verksamhet och hållbarhet samt till

aktieägarfrågor beskrivs i förvaltningsberättelsen,

avsnittet Risker och finansiella risker i not K27 i

koncernredovisningen.

Riskhantering – väsentliga riskområden och

modell med tre försvarslinjer

Telia inser att effektiv riskhantering är grund-

läggande för att bolaget ska uppnå sina affärs-

och tillväxtmål. Bolaget strävar efter att leverera

deltar ekonomi- och finansdirektören, chefen

för Corporate Control, chefen för Business

Control, chefen för investerarrelationer samt

enhetens ekonomi- och finansdirektör. Vid de

kvartalsvisa verksamhetsgenomgångarna deltar

koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören,

chefen för Corporate Control, chefen för

investerarrelationer samt utvalda ledamöter i

koncernledningen, utöver respektive nationell

ledningsgrupp.

Styrelsen får rapporter om operativa resultat och

viktiga finansiella uppdateringar varje månad.

Vid varje ordinarie styrelsemöte presenteras

koncernens operativa och finansiella resultat i

detalj av koncernchefen respektive ekonomi- och

finansdirektören. Se avsnittet Styrelsen för mer

information.

Granskningar av riskhantering och

regelefterlevnad

GREC-kommittén är Telias primära beslutsorgan

för uppföljning av riskhantering och

regelefterlevnad. Närmare information finns i

avsnittet Styrning, risk, och efterlevnad.

Individuell mål- och resultatstyrning

YouFirst är Telias koncernövergripande strategi

för medarbetarprestation och -utveckling.

Dess syfte är att säkerställa att förväntningar

och prioriteringar kopplas till bolagets strategi,

tillsammans med utmanande mål och personligt

ansvar för utfallet. YouFirst integreras i det dagliga

arbetet genom regelbundna samtal, coachning

och återkoppling mellan ledare och medarbetare.

Individuell resultatuppföljning beskrivs även i

Förvaltningsberättelsen, avsnittet Medarbetare.

54Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

högsta möjliga avkastning inom acceptabla risk-

och kostnadsnivåer. Riskhanteringen initieras på

koncernnivå i ett samarbete mellan funktionerna,

för att identifiera viktiga risker, hot och konsekven-

ser relaterade till specifika värdeskapande faktorer

och strategiska mål.

De identifierade riskerna analyseras och prioriteras

tillsammans med koncernledningen, som kommer

överens om Telias riskuniversum med Väsentliga

riskområden. En exekutiv riskägare utses för varje

väsentligt riskområde med ansvar för att definiera

riskaptiten, som vanligtvis är kopplad till en

koncernpolicy. Dessa huvudrisker ligger till grund

för Telias ERM-ramverk.

Riskhantering inom respektive väsentligt

riskområde är en integrerad del av Telias

strategiska och operativa verksamhet,

affärsplaneringsprocess och övervakning av

verksamhetsresultat. Risker identifieras och

utvärderas kontinuerligt och åtgärder vidtas för att

begränsa och övervaka riskerna.

Roller och ansvar för riskhantering följer modellen

med tre försvarslinjer;

Roller och ansvar för riskhantering följer modellen

med tre försvarslinjer;

• Första linjen: Cheferna för respektive land och

koncernfunktion ansvarar för riskhanteringen

inom sina respektive enheter och utser

riskhanteringssamordnare för att säkerställa

implementering av ERM-ramverket inom

hela linjeorganisationen. Linjeorganisationen

ansvarar för riskbedömning, åtgärder

och kontroll av riskerna genom interna

kontrollaktiviteter samt rapportering till lokala

riskkommittéer.

• Andra linjen: Denna omfattar GRC-

teamet på koncernnivå, inklusive ERM-

funktionen och koncernfunktionen för

regelefterlevnad, de väsentliga riskområdena,

internkontrollfunktionen inom koncernfinans och

GREC-kommitténs möten. Koordinatorerna för

väsentliga risker ansvarar för att upprätthålla en

holistisk syn på respektive riskområde genom

att se till att relevant riskaptit kommuniceras

i hela organisationen. De ansvarar också

för att övervaka och utvärdera risk- och

kontrollmöjligheter, övervaka den operativa

effektiviteten i riskprocesserna för respektive

område i hela koncernen och rapportera

riskställning till GREC-kommittén.

• Tredje linjen: Koncernens internrevisionsenhet

ger oberoende och objektiv tillförsäkran

relaterad till styrning, risk och intern kontroll.

Utöver detta ger utomstående parter, som

revisorer och regulatoriska myndigheter,

tillförsäkran med avseende på specifika

lagstadgade krav, till exempel information

som presenteras i koncernredovisningen eller

rapporteras till Finansinspektionen.

Målet med den kontinuerliga riskhanterings-

processen är att säkerställa att alla risker som

kan bidra till eller hindra att Telia når sina mål

regelbundet bedöms, hanteras och övervakas.

Riskhanteringsprocesserna ska vara transparenta,

genomförbara och spårbara och Telia strävar efter

att integrera riskhanteringen fullt ut i alla affärs-

processer. Telias ledning arbetar för att etablera en

personlig ansvarskänsla för risk hos medarbetarna,

Ledningens

inriktning

Övervakning,

förbättringar

och rapportering

Internrevision

Risk-

bedömning

Kultur med

interna

rapporter

Resurser och

förmågor

Utbildning,

kommunikation

och rådgivning

Styrdokument och

internkontroll

55Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

en gemensam syn på och medvetenhet om risker

samt underlätta ägarskap av risker i det dagliga

beslutsfattandet. Riskrapporteringen är integrerad

i affärsplaneringsprocessen och risker granskas

som en del av verksamhetsgenomgångarna och

eskaleras genom linjeorganisationen.

Telias ledning genomför utvärderingar och

bedömningar av risk- och regelefterlevnad

proaktivt, regelbundet och snabbt, för att

säkerställa att alla medarbetare är medvetna om

och vidtar åtgärder för att uppfylla de relevanta

kraven. Regelefterlevnad innebär anpassning

till såväl externa som interna krav, som gällande

lagstiftning och reglering, internationella

standarder och normer samt koncernpolicyer och

koncerninstruktioner.

Rapportering av riskhantering och

regelefterlevnad

En risk- och efterlevnadsrapport för Telia levereras

vartannat år till revisionsutskottet och styrelsen i

linje med styrelsens årliga arbetscykel. Den över-

gripande statusen för varje huvudrisk baseras på

detaljerade riskrapporter, intervjuer och workshops

med huvudriskägare och ämnesexperter. Riskerna

presenteras ur ett koncern- och landsperspektiv.

Dessutom får revisionsutskottet varje kvartal en

konsoliderad rapport om aktuella rättstvister, med

kortfattad information om pågående, väntade och

hotande rättsliga och administrativa förfaranden

av större dignitet. Varje ärendebeskrivning

innehåller, där så är möjligt, nominell och

uppskattad ekonomisk påverkan, samt en

bedömning av sannolikt utfall. Styrelsen får en

sammanfattning av större rättstvister.

Samordnad riskhantering

Telia har antagit ett arbetssätt baserat på

samordnad riskhantering där ERM, Etik och

regelefterlevnad samt koncernens internrevision

arbetar tillsammans med planering, genomförande

och rapportering av riskhanteringen.

Grundläggande mål för den samordnade

riskhanteringen är att säkerställa att riskerna

hanteras i enlighet med bolagets riskaptit samt att

ge styrelsen, ledningen, tillsynsmyndigheter och

konsumenter överblick och tillförsäkran.

GREC-kommittén och revisionsutskottet förses

med informationen som samlas in genom den

samordnade regelefterlevnaden. Den samlade

informationen stödjer ledningens beslutsfattande

genom att tillhandahålla översikt av bolagets

övergripande risker, nuvarande kontrollnivåer samt

effektiviteten hos motverkande åtgärder.

Ramverk för regelefterlevnad

För att möjliggöra ett enhetligt och systematiskt

arbete med risk- och regelefterlevnadsfrågor har

ett ramverk för regelefterlevnad införts. Ramverket

för regelefterlevnad består av sex delar. Det är

utformat för att följa internationell standard och

är baserat på principerna förebygga, upptäcka

och undersöka. Ramverket används för att

säkerställa lämplig styrning av regelefterlevnad av

huvudrisker i Telias riskuniversum.

GREC-kommittén

GREC-kommitténs syfte är att agera som det

främsta beslutsorganet för riskhantering och

regelefterlevnad inom Telia.

GREC-kommittéer finns etablerade på landsnivå

och i vissa utvalda koncernfunktioner samt i

dotterbolag.

GREC-möten hålls minst varje kvartal på samtliga

nivåer. Mötena skapar ett forum för att uppdatera

ledningen, ha diskussioner, fatta beslut, följa upp

motverkande åtgärder och kontrollaktiviteter samt

för satsningar inom Telias fokusområden för risk

och hållbarhet.

På koncernnivå leds GREC-kommitténs möten av

ekonomi- och finansdirektören med deltagande

av koncernchefen, koncernens chefsjurist och

chefen för Corporate Affairs, COO (ersatt av Chief

Technology & Information Officer från oktober

2024), chefen för kommunikation, varumärke

och hållbarhet, landscheferna, chefen för Tv och

Media, GRC-chefen och chefen för internrevision.

Syfte, agenda och deltagare vid de lokala GREC-

kommittérnas möten återspeglar motsvarande

möten på koncernnivå.

Kanal för visselblåsning

Telias kanal för visselblåsning gör det möjligt för

medarbetare och andra att rapportera misstankar

om, eller söka råd kring efterlevnad av lagar och

regler och Telias affäretiska uppförandekod.

Kanalen tillåter anonym och konfidentiell

rapportering av brott mot god redovisningssed,

korrekt rapportering eller god internkontroll liksom

bristande efterlevnad av lokal lagstiftning eller brott

mot Telia Companys affärsetiska uppförandekod,

koncernpolicyer, koncerninstruktioner och

koncerngemensamma standarder. Telia Company

har en koncernövergripande standard för utförande

av interna utredningar av misstänkta brott mot

efterlevnaden. Ledstjärnan är säkerställande

av att utredningar genomförs på ett objektivt

och opartiskt sätt; bedrivs så att fakta snabbt

fastställs med ett minimum av störningar

för affärsverksamheten eller medarbetares

integritet; samt att säkerställa att sekretess och

icke-vedergällning alltid respekteras. Samlade

ärenderapporter har redovisats fortlöpande

under året för revisionsutskottet. Rapporterna

innefattade information om ärenden av betydelse,

utvecklingen för pågående utredningar samt

slutliga resultat av utredningar.

För mer information om visselblåsarärenden,

interna utredningar samt disciplinära beslut under

2024, se Not G1-1 i Hållbarhetsnoter.

Till läsaren av denna rapport: Om du anser att

det finns brister i Telias finansiella rapportering

eller om du misstänker oegentligheter inom Telia

Company kan du anmäla detta till: https://secure.

ethicspoint.eu/domain/media/en/gui/101615/

index.html (engelsk sida)

Intern kontroll över finansiell

rapportering

Enligt den svenska aktiebolagslagen och den

svenska koden för bolagsstyrning, som har

uppdaterats för att inkludera kravet på att upprätta

en hållbarhetsrapport, är styrelsen ansvarig

för intern kontroll över finansiell rapportering.

Styrelsen granskar kontinuerligt hur väl de interna

kontrollerna fungerar och initierar åtgärder för att

främja kontinuerlig förbättring av dessa kontroller.

56Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telias ramverk för riskhantering (ERM) inbegriper

intern kontroll över finansiell rapportering och

ligger i linje med COSO:s ramverk för intern

kontroll. Det omfattar de sammanhängande

områdena kontrollmiljö, riskbedömning,

kontrollaktiviteter, information och kommunikation

samt övervakning.

För att etablera en konsekvent inställning

till och en koncerngemensam syn på risker

hänförliga till felaktig finansiell rapportering,

har koncernövergripande riskregister införts i

alla större enheter där Telia har ledningsansvar.

Internkontrollfunktionen inom koncernfinans

är ansvarig för att utveckla och underhålla den

interna kontrollen över ramverket för finansiell

rapportering.

Intern kontroll är en integrerad del av Telias

bolagsstyrning och ERM, och involverar styrelsen,

koncernledningen och övriga medarbetare på alla

nivåer inom organisationen. Det är en process som

omfattar metoder och processer avsedda att:

• Skydda koncernens tillgångar.

• Säkerställa att den finansiella rapporteringen är

tillförlitlig och korrekt.

• Säkerställa efterlevnaden av gällande lagar och

riktlinjer.

• Säkerställa måluppfyllelse i verksamheten

och ständiga förbättringar av den operativa

effektiviteten.

Målsättningen för Telias finansiella rapportering

är att den ska vara fullständig, korrekt och

anpassad till hög professionell standard, samt att

rapportering ska ske i rätt tid.

Kontrollmiljö

De viktigaste delarna av Telias kontrollmiljö

är koncernpolicyer med tillhörande koncern-

instruktioner och detaljerade koncerndirektiv.

Ledare på alla nivåer är ansvariga för att

säkerställa att organisationen följer den av

koncernchefen utfärdade DoA, Delegering av

ansvar och befogenheter, de finansiella styrnings-

dokumenten, ramverket för rapportering samt

övriga koncernkrav.

Personal på koncernfinans är ansvariga för att

månatligen följa och, om väsentligt, kommunicera

förändringar i lagstiftning, noteringskrav eller

standarder för finansiell rapportering som

kan påverka koncernens finansiella policyer,

koncerninstruktioner eller koncerndirektiv.

Ledningen för varje enhet eller koncernfunktion är

ansvarig för att säkerställa att:

• Den månatliga och kvartalsvisa

finansiella rapporteringen följer Telias

redovisningsprinciper.

• Finansiella rapporter levereras i tid.

• Åtgärder för att mildra riskerna, som de

beskrivits i koncernens riskregister, har införts

och genomförs.

• Väsentliga affärsrisker och finansiella risker

identifieras och rapporteras.

Telias enhet för gemensamma ekonomitjänster

stöder enhetliga och standardiserade finansiella

redovisningsprocesser och kontroller i alla stora

helägda affärsenheter.

Riskbedömning

Telia har en riskbaserad inställning till intern

kontroll över finansiell rapportering. Riskhantering

relaterad till finansiell rapportering ingår i det

koncernövergripande ERM-ramverket.

På så sätt är bedömning och hantering av risker

som kan leda till felaktig finansiell rapportering

något som sker kontinuerligt, med koncernens

riskregister som bas. Riskbedömning genomförs

både ur ett uppifrån och ned- och ett nedifrån och

upp-perspektiv, och resultaten dokumenteras i

koncernens riskregister.

Kontrollaktiviteter

Samtliga verksamhetsprocesser inom Telia

inkluderar kontroller avseende initiering,

godkännande, registrering och redovisning av

finansiella transaktioner. Större processer, inklusive

relaterade risker och nyckelkontroller, beskrivs och

dokumenteras på ett gemensamt och strukturerat

sätt, baserat på angivna krav i koncernens

riskregister.

Kontrollerna är antingen automatiserade eller

manuella, och är utformade för att säkerställa

att nödvändiga åtgärder vidtas för att förebygga

eller upptäcka allvarliga oriktigheter i den

finansiella informationen, samt för att skydda

bolagets tillgångar. Kontroller för redovisning,

värdering och offentliggörande av finansiell

information ingår i den finansiella boksluts- och

rapporteringsprocessen, inklusive kontroller för

IT-applikationer som används för redovisning och

rapportering.

Information och kommunikation

Koncernpolicyer, koncerninstruktioner och

koncerndirektiv, riktlinjer för rapportering

samt andra krav på redovisning, rapportering

och intern kontroll finns tillgängliga för alla

berörda medarbetare via Telias interna

kommunikationskanaler. Personal på

funktionerna vid huvudkontoret deltar i

interna utbildningsinsatser för att säkerställa

harmonisering inom viktiga områden som

intäktsredovisning och skillnaden mellan

investeringar och rörelsekostnader.

Telia stödjer ett öppet, ärligt och transparent

informationsflöde, framför allt i fråga om hur väl

de interna kontrollerna fungerar. De som utför

kontrollerna uppmuntras att påtala eventuella

problem som rör deras kontroller i rapporteringen,

så att potentiella problem kan åtgärdas innan de

hinner orsaka felaktigheter.

Övervakning

Telia har infört en strukturerad process för

övervakning av hur väl den interna kontrollen

över finansiell rapportering fungerar. Processen

omfattar länder och koncernfunktioner, och

består av självutvärderingar av åtgärder för

riskminimering. Internkontrollfunktionen

inom koncernfinans övervakar processen på

månadsbasis.

På uppdrag av koncernledningen genomför

internkontrollfunktionen årligen en riskbaserad

efterlevnadsgranskning av de viktigaste riskerna

för att bedöma kvaliteten i självutvärderingar,

riskminimering och övergripande intern

kontrollmiljö.

57Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Resultatet av självutvärderingen och

efterlevnadsgranskningen förmedlas till ledningen

för alla berörda enheter och till revisionsutskottet.

Revisionsutskottet får också rapporter direkt

från såväl de externa revisorerna som från

internrevisionen. Rapporterna diskuteras och

uppföljningsnoteringar görs av revisionsutskottet

Både de externa revisorerna och internrevisionen

deltar i utskottsmötena.

Minst en gång per år träffar hela styrelsen de

externa revisorerna, delvis utan närvaro av Telias

ledning.

Koncernenheten för

internrevision

Koncernenheten för internrevision utför oberoende

och objektiva kvalitets- och rådgivningstjänster

som syftar till att förbättra Telias verksamhet.

Enheten genomför systematiska utvärderingar och

arbetar för att förbättra styrning, riskhantering och

intern kontroll.

Funktionen styrs av revisionsplanen vid prioritering

och fördelning av resurser. Revisionsplanen är

anpassad till Telias strategi, viktiga riskområden

och affärsplaner. Revisionsutskottet godkänner

revisionsplanen, som delas med de externa

revisorerna. Internrevisionsfunktionen diskuterar

regelbundet revisionsuppdrag, resultat och

riskbedömningar med de externa revisorerna.

Under 2024 omfattade de utförda revisionerna

både koncernfunktioner och länder, bland annat

inom följande områden:

• Kommersiell kompetens

• Service Assurance

• Informationssäkerhet

• Finansiella frågor

• Riskhantering och efterlevnad

• Efterlevnad av lagar och regler.

Revisionsresultaten delas med relevanta chefer,

koncernchefen, ekonomi- och finansdirektören,

koncernledningen och de externa revisorerna.

En sammanfattning av resultaten rapporteras

periodvis till revisionsutskottet.

Chefen för koncernens internrevisionsenhet

rapporterar funktionellt till revisionsutskottet och

administrativt till ekonomi- och finansdirektören.

Revisorer

Antal revisorer och uppdrag

Enligt bolagsordningen ska Telia Company AB

ha minst två, men inte fler än tre, revisorer och

maximalt samma antal revisorssuppleanter.

Årsstämman kan även besluta om endast

en revisor, om den utser ett auktoriserat

revisionsbolag till revisor. Revisorerna rapporterar

till bolagets aktieägare på årsstämman.

De externa revisorernas uppdrag är att granska

Telias årsbokslut och koncernredovisning, samt

att granska styrelsens och koncernchefens

förvaltning av bolaget. I revisorernas uppdrag

ingår att:

• Presentera planering, omfattning och innehåll i

den årliga revisionen för revisionsutskottet.

• Granska delårsrapporten för det tredje

kvartalet.

• Genomföra revision av årsredovisningen i

enlighet med internationella revisionsstandarder

och god revisionssed i Sverige.

• Utföra en lagstadgad genomgång av

bolagsstyrningsrapporten.

• Utföra en årlig översiktlig granskning av

hållbarhetsrapporten i årsredovisningen.

Revisorerna redovisar resultatet av revisionen

vid årsstämman och ger ett uttalande om

huruvida riktlinjerna för ersättning till ledande

befattningshavare har följts. Revisorerna

rapporterar dessutom kvartalsvis till

revisionsutskottet, inklusive till koncernchefen och

ekonomi- och finansdirektören.

Ytterligare information avseende kontakter mellan

styrelsen och revisorerna återfinns i avsnitten

Styrelsen respektive Intern kontroll över

finansiell rapportering.

Nuvarande revisorer och arvoden

Vid årsstämman 2024 valdes KPMG AB som

revisorer fram till och med årsstämman 2025.

KPMG AB har utsett den auktoriserade revisorn

Joakim Thilstedt (född 1967) till huvudansvarig

revisor. KPMG AB anlitas ofta av svenska staten,

som är Telia Companys största ägare, för såväl

revisions- som rådgivningsuppdrag. Joakim

Thilstedt äger inga aktier i Telia Company.

Information om arvoden för revisionstjänster

och övriga tjänster återfinns i Not K33 i

koncernredovisningen.

58Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Styrelsen

Styrelseordförande

Lars-Johan Jarnheimer

Vald vid extra bolagsstämma

i november 2019

Födelseår: 1960

Nationalitet: Svensk

Styrelseordförande: Ingka Holding

(IKEA), Arvid Nordqvist Grimaldi

Industries och Elite Hotels

Styrelseledamot: Stillfront

Arbetslivserfarenhet och

andra uppdrag: Tidigare

styrelseordförande i Egmont

International Holdings AS, Qliro

Group, BRIS (nationell stödlinje för

barn) och Eniro AB. Styrelseledamot

i SAS, Point Properties, Millicom

International Cellular, Modern Times

Group, Invik och Apoteket. Vd för

Tele2 (1999–2008), vice vd och vd

för Comviq samt olika befattningar

inom H&M

Utbildning: Examen i civilekonomi

från Lunds universitet och Växjö

universitet

Antal aktier i Telia Company:

150 097

Vice Styrelseordförande

Ingrid Bonde

Invald vid årsstämman 2020

Födelseår: 1959

Nationalitet: Svensk

Styrelseordförande: Apoteket

Styrelseledamot: Husqvarna, Ersta

Diakoni och Wall to Wall Group

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Tidigare finansdirektör

och vice koncernchef för Vattenfall,

vd för AMF, generaldirektör för

Finansinspektionen, överdirektör

för Riksgäldskontoret, finanschef

för SAS. Tidigare ordförande i

Klimatpolitiska Rådet

Utbildning: MBA från

Handelshögskolan i Stockholm

Antal aktier i Telia Company:

25 000

Styrelseledamot

Johannes Ametsreiter

Invald vid årsstämman 2022

Födelseår: 1967

Nationalitet: Österrikisk

Arbetslivserfarenhet och

andra uppdrag: Non-executive

director i 1GLOBAL. Tidigare

medlem i koncernledningen för

Vodafone och vd för Vodafone

Tyskland, koncernchef för Telekom

Austria, ledande befattningar på

mobilkom Austria, ordförande för

österrikiska fintech PayBox A1

Bank. Erfarenhet från klimat- och

cirkularitetsarbete. Kapitalinvesterare

i cirkularitetsplattformen Resourcify,

batterilagringsföretaget Terralayr

och i cybersäkerhetsföretaget

Quantum Industries

Utbildning: Doktorsexamen i filosofi,

masterexamen från University

of Salzburg samt kurser för

företagsledare vid Harvard Business

School, Stanford University och

INSEAD

Antal aktier i Telia Company:

17 000

Styrelseledamot

Thomas Andersson

Utnämnd till

arbetstagarrepresentant 2024

Födelseår: 1967

Nationalitet: Svensk

Styrelseordförande: Ordförande i

Unionen-Tele klubben

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Olika befattningar inom

Telia sedan 1990, huvudsakligen

inom drift och underhåll

Antal aktier i Telia Company:

5 134

Styrelseledamot*

Pär Axelsson

Utnämnd till

arbetstagarrepresentant 2024

Födelseår: 1992

Nationalitet: Svensk

Styrelseordförande:

Ordförande i SEKO (Service-

och Kommunikationsfacket)

lokalavdelning Teliaklubben Seko

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Tio år på Telia inom

kundtjänst

Antal aktier i Telia Company:

* Rickard Wäst lämnade Telia den

1 november 2024 och efterträddes

av Pär Axelsson.

59Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Styrelseledamot

Sarah Eccleston

Invald vid årsstämman 2023

Födelseår: 1970

Nationalitet: Brittisk

Styrelseledamot: Data

Communications Company (DCC)

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Tidigare global CTO och

vice försäljningschef på Cisco (2019–

2022), flera ledande positioner inom

globala teknikföretag såsom Nortel

Networks och Verizon

Utbildning: Studier i elektronik och

telekommunikation från University of

Coventry

Antal aktier i Telia Company:

10 000

Styrelseledamot

Tomas Eliasson

Invald vid årsstämman 2022

Födelseår: 1962

Nationalitet: Svensk

Styrelseledamot: Millicom

International Cellular, Boliden och

Elekta

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Tidigare finanschef för

Sandvik, Electrolux, Assa Abloy och

Seco Tools

Utbildning: Examen i civilekonomi

från Uppsala universitet

Antal aktier i Telia Company:

25 000

Styrelseledamot

Jeanette Jäger

Invald vid årsstämman 2020

Födelseår: 1969

Nationalitet: Svensk

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Koncernchef för Enento

Group sedan 2022. Tidigare vd för

Bankgirot, olika chefsbefattningar

inom Tieto samt produkt- och

marknadsdirektör för TDC.

Erfarenhet inom arbete med

digital integrering genom initiativ

såsom Swish samt som en kvinnlig

högprofilerad CEO vara talesperson

för mångfald, rättvisa och

inkludering

Utbildning: Examen i civilekonomi

från Stockholms universitet

Antal aktier i Telia Company:

16 385

Styrelseledamot

Rickard Gustafson

Invald vid årsstämman 2019

Födelseår: 1964

Nationalitet: Svensk

Styrelseledamot: SKF och Svenskt

Näringsliv

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Koncernchef för SKF sedan

2021. Tidigare koncernchef för SAS

(2011–2021), vd för Codan/Trygg-

Hansa (2006–2011), olika

chefsbefattningar inom GE Capital

i Europa och USA (1996–2006).

Tidigare styrelseordförande för

vårdbolaget Aleris (2016–2019).

Utbildning: Masterexamen från

Tekniska högskolan vid Linköpings

universitet

Antal aktier i Telia Company:

14 075

Styrelseledamot

Martin Sääf

Utnämnd till

arbetstagarrepresentant 2022

Födelseår: 1957

Nationalitet: Svensk

Styrelseordförande: Akademikerklubben

på Telia

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Olika befattningar inom

Telia inom hyrda förbindelser,

telefonväxelförbindelser och IT- och

informationssäkerhet, inklusive

ledarsansvar. Uppdrag på Lietuvos

Telekomas och PTT Telekom.

Konsult på FFV Elektronik. Medlem

av kommunfullmäktige i Nacka

med erfarenhet av att arbeta med

klimatrelaterade ämnen som medlem

i miljö och stadsbyggnadsnämnd för

Nacka kommun

Utbildning: studier i teknik, el och

telekommunikation

Antal aktier i Telia Company:

2 000

Samtliga aktieinnehav är redovisade per 28.2.2025. Antal aktier avser för samtliga eget eller närstående fysisk eller juridisk persons innehav av aktier i Telia Company.

Styrelseledamot

Luisa Delgado

Invald vid årsstämman 2021

Födelseår: 1966

Nationalitet: Schweizisk och

portugisisk

Styrelseordförande: Swarowski

Styrelseledamot: DIA Group, Fortum,

Ingka Holding, Barcleys Bank Suisse

och José de Mello

Arbetslivserfarenhet och andra

uppdrag: Tidigare vd för Safilo Group,

styrelseledamot och hr-chef för SAP,

nordisk vd för Procter & Gamble samt

hr-chef för Procter & Gamble i Europa.

ESG-relaterat styrelseansvar för DIA

Group och tidigare för Breitling samt

styrelsemedlem i energibolaget Fortum

Utbildning: Examen i juridik från

University of Geneva, en masterexamen

i juridik från King’s College/University

of London, Postgraduate Diploma från

Universidade Lusiada i Lissabon samt

FT Non-Executive Director-diplom

Antal aktier i Telia Company:

3 600

60Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Ersättningar och närvaro under 2024

Mötesnärvaro

Namn Invald år Befattning Styrelse

Ersättnings-

utskott

Revisions-

utskott

Summa

ersättningar

(kSEK)¹

Lars-Johan Jarnheimer 2019 Styrelsens ordförande och ordförande iErsättningsutskottet 11/11 5/5 2 102 201

Ingrid Bonde 2020 Vice styrelseordförande och medlem i Revisionsutskottet 11/11 6/6 1 122 787

Johannes Ametsreiter 2022 Medlem i Revisionsutskottet 11/11 6/6 853 009

Luisa Delgado 2021 Medlem i Ersättningsutskottet 11/11 5/5 755 266

Tomas Eliasson 2022 Ordförande i Revisionsutskottet 9/11 6/6 984 346

Rickard Gustafson 2019 Medlem i Ersättningsutskottet 11/11 5/5 755 266

Jeanette Jäger 2020 11/11 680 266

Jimmy Maymann² 2018 2/11 185 924

Sara Eccleston 2023 11/11 680 266

Stefan Carlsson 2009 Arbetstagarrepresentant 2/11 0

Martin Sääf 2022 Arbetstagarrepresentant 10/11 0

Rickard Wäst 2021 Arbetstagarrepresentant 10/11 0

Thomas Andersson 2024 Arbetstagarrepresentant 10/11 0

Pär Axelsson 2024 Arbetstagarrepresentant 3/11 0

1) Se även not K32 i koncernredovisningen.

2) Lämnade Telia i april 2024

Styrelsen

61Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Ledningen

Från vänster till höger:

Ola Rembe

Stefan Backman

Giedrė Kaminskaitė-Salters

Mathias Berg

Maria Romberg Ewerth

Patrik Hofbauer

Eric Hageman

Holger Haljand

Anders Olsson

Stein-Erik Vellan

Alexandra Fürst

62Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Patrik Hofbauer

Vd och koncernchef

Födelseår: 1968

Nationalitet: Svensk

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Telia Companys VD och koncernchef sedan

2024. Tidigare VD och koncernchef för

Svenska Spel (2018–2024), VD för Telenor

Sverige (2014–2018), VD för Telenor

Broadcasting (2011–2014), VD för Clear

Channel Sverige (2009–2010), VD för

Canal Digital Sverige (2005–2009), VD

för NEC Scandinavia (1999–2004) samt

Försäljningsdirektör på Scandic Hotels Sverige

(1995–1998)

Styrelseledamot: Clas Ohlson och World

Childhood Foundation

Utbildning: DIHM-diplom i marknadsföring

från IHM Business School, IHM-master i

personligt ledarskap från IHM Business School

samt utbildningar vid INSEAD och London

Business School

Antal aktier i Telia Company: 251 200

Stefan Backman

Executive Vice President,

Chefsjurist och Chef för Corporate Affairs

Födelseår: 1975

Nationalitet: Svensk

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Telia Companys chefsjurist och chef för

Corporate Affairs sedan 2022, chefsjurist

på Tele2 (2016–2022), olika befattningar

inom juridik på Tele2 (2007–2016) samt

juristbiträde på Post- och Telestyrelsen

(2003–2007)

Utbildning: Examen i juridik från Uppsala

universitet

Antal aktier i Telia Company: 70 000

Mathias Berg

Senior Vice President,

Chef för Tv och Media

Födelseår: 1975

Nationalitet: Svensk

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Vd på TV4 och Telia Companys chef för Tv

och Media sedan 2022.Tidigare vice vd och

nordisk chef reklam-TV på TV4 Media, mer än

20 års erfarenhet från företag inom telekom-

och mediebranschen som TDC, MTG och flera

positioner inom TV4-gruppen

Utbildning: Examen i civilekonomi från

Handelshögskolan i Stockholm

Antal aktier i Telia Company: 55 000

Alexandra Fürst

Senior Vice President,

Chief Technology & Information Officer*

Födelseår: 1973

Nationalitet: Svensk

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Telia Companys Chief Technology &

Information Officer sedan 2025. Tidigare

innehaft chefspositioner på Dustin Group

(2019–2025) inklusive Group Chief Operating

Officer, Chief Information Officer på Wasa

Kredit (2015-2019), Vice President, finansiella

tjänster Sverige på Tieto (2009–2015), VD för

OctaGTM Travel (2002–2008

Utbildning: Masterexamen i industriell

ekonomi från Linköpings universitet

Antal aktier i Telia Company: 0

* Alexandra Fürst utsågs till Chief Technology

& Information Officer och medlem av

koncernledningen per den 1 mars 2025.

Eric Hageman

Executive Vice President,

Group Chief Financial Officer

Födelseår: 1970

Nationalitet: Nederländerna

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Telia Companys finanschef sedan 2023.

Tidigare seniora ledarpositioner på Royal

KPN, inklusive koncern CFO och CEO för

KPN Belgium (Base) och som koncern CFO

på Telecity Group, IWG och William Hill. Olika

roller inom Corporate Finance på Deutsche

Bank och ABN Amro med fokus på klienter

inom telekom, media och teknik

Styrelseledamot: Mace Finance Limited

Utbildning: MBA från London Business School

och masterexamen i företags ekonomi från

Maastricht University

Antal aktier i Telia Company: 110 000

Holger Haljand

Senior Vice President, Chef för Telia Finland**

Födelseår: 1978

Nationalitet: Estnisk

Styrelseledamot: SK ID Solutions

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Senior Vice President, Chef för Telia Finland

sedan februari 2025, seniora positioner på

Telia Estonia inklusive Chef för Telia Estland

(2022–2025), vice-president företagskunder

(2020–2022) och vice-president

konsumentkunder (2016–2020)

Utbildning: Masterexamen från Estonian

Business School

Antal aktier i Telia Company: 10 000

** Holger Haljand utsågs till chef för Telia Finland

och medlem av koncernledningen per den 1 februari

2025, och ersatte Heli Partanen.

Ledningen

Giedrė Kaminskaitė-Salters

Senior Vice President, Chef för Telia Baltikum

och chef för Telia Litauen***

Födelseår: 1978

Nationalitet: Litauisk

Styrelseledamot: Rådgivande nämnd för

Institute of International Relations & Political

Science, Vilnius University

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Senior Vice President, Chef för Telia Baltikum

sedan februari 2025 och Chef för Telia

Litauen sedan 2023, chef för företagskunder

på Telia Danmark (2021–2023), seniora

ledarpositioner på Telia Litauen inklusive

sälj- och kundtjänstschef (2019-2021) och

chefsjurist & chef för Corporate Affairs (2015–

2019), styrelsemedlem i LMT (2018–2021),

huvudrådgivare till Litauens president (2014–

2015), direktör, energieffektivitetsprogram,

Ofgem (2011-2014), senior rådgivare,

Department for International Development,

Storbritannien (2009–2011), advokat,

Freshfields Bruckhaus Deringer (2003–2008)

Utbildning: Examen i internationella relationer

från London School of Economics & Political

Sciences, masterexamen i internationella

relationer från University of Oxford,

doktorsexamen i juridik från Maastricht

University

Antal aktier i Telia Company: 10 910

*** Giedrė Kaminskaitė-Salters utsågs till chef för

Telia Baltikum och medlem av koncernledningen

som representant för både Litauen och Estland,

medan hon fortsätter i sin nuvarande roll som chef

för Telia Litauen, per den 1 februari 2025.

63Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Ersättningar och övriga förmåner under 2024 samt kapitalvärde av pensionsåtaganden

KSEK Grundlön

Övrig

ersättning

Övriga

förmåner

Pensions-

kostnader

Kapitalvärde

av persionsåtagande

Koncernledningen, 2024

Alison Kirby, koncernchef till 31 jan 2024 1 530 688 64 47 2 329

Patrik Hofbauer, koncernchef från 1 feb 2024 13 750 5 897 240 503 20 390

Övriga medlemmar av koncernledningen

(inkluderar 3 EVPs och 5 SVPs) 59 720 13 959 1 440 3 543 78 661

Summa 75 000 20 544 1 744 4 093 101 380

Se även not K32 i koncernredovisningen.

Den 2 oktober 2024 meddelade Telia Company att Alexandra Fürst har utsetts till Chief

Technology and Information Officer (CTIO) och medlem av koncernledningen. Alexandra anslöt

sig till Telia den 1 mars 2025.

Ledningen

Anders Olsson

Executive Vice President,

Chef för Telia Sverige

Födelseår: 1969

Nationalitet: Svensk

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Vd för Telia Sverige sedan 2018. Tidigare COO

och chef för Global Services & Operations på

Telia Company (2016–2018). CCO (2009–

2015) samt Market Area Director Central

Europe och BeNeLux på Tele2 (2004–2009)

Styrelseledamot: TechSverige och Svenskt

Näringsliv

Utbildning: Masterexamen i civilekonomi från

Uppsala universitet

Antal aktier i Telia Company: 240 000

Ola Rembe

Senior Vice President,

Head of Communications, Brand and

Sustainability

Födelseår: 1969

Nationalitet: Svensk

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Telia Companys Head of Communications,

Brand & Sustainability sedan 2023.Tidigare

partner på Kekst (2020–2023). Olika

seniora kommunikationsroller inom Ericsson

(2001–2019) inklusive varumärkes- och

kommunikationschef

Utbildning: Studier i ekonomi och

statsvetenskap vid Lunds universitet

Antal aktier i Telia Company: 65 262

Maria Romberg Ewerth

Senior Vice President,

Chief People Officer

Födelseår: 1978

Nationalitet: Svensk

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Telia Companys Chief People Officer sedan

2022. HR chef på ASSA ABLOY (2019–2022).

Olika HR roller på ASSA ABLOY Entrance

systems (2008–2019), JELD-WEN Sverige,

VALEO Engine Cooling och Svenska Meats.

Utbildning: Examen i Human Resources från

Kristianstads universitet och MBA från Blekinge

Tekniska Högskola

Antal aktier i Telia Company: 72 311

Stein-Erik Vellan

Senior Vice President,

Chef för Telia Norge

Födelseår: 1965

Nationalitet: Norsk

Arbetslivserfarenhet och andra uppdrag:

Vd för Telia Norge sedan 2019. Vd för Telia

Finland (2017–2019). Olika roller inom Telenor

koncernen (2001–2017) varav som vd för

Telenors verksamheter i Indien, Serbien och

Bulgarien

Utbildning: Examen i marknadsföring från

Oslo Markedsførings høyskole

Antal aktier i Telia Company: 20 000

64Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Hållbarhets-

rapport

65Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Innehåll

Allmän information ESRS 2 67

Miljöinformation 84

E1. Klimatförändringarna 85

E5. Resursanvändning och cirkulär ekonomi 98

Taxonomirapportering 103

Samhällsansvar 115

S1. Den egna arbetskraften 116

S2. Arbetstagare i värdekedjan 125

S3. Berörda samhällen 130

– Digital inkludering

– Barns rättigheter

– Yttrandefrihet

S4. Konsumenter och slutanvändare 139

– Integritet och säkerhet

Bolagsstyrning 144

G1. Ansvarsfullt företagande 145

Bilaga 153

Hållbarhetsrapport

66Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Läsanvisningar

• För varje kapitelrubrik finns en ESRS-kod som anger

den övergripande standard som rubriken hänvisar till.

• Både de kvalitativa och kvantitativa upplysningarna

har ESRS-referenser inom parentes som anger de krav

som Telias uppgifter hänvisar till

• Telia har gjort kvantitativa jämförelser med

föregående års uppgifter när detta är möjligt.

ESRS 2 Allmänna

upplysningar

BP-1

Allmän grund

för utarbetandet av

hållbarhetsrapporten

Hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen

utgör Telia Companys lagstadgade

hållbarhetsrapport i enlighet med

årsredovisningslagen. Den utgör även Telias

och samtliga dotterbolags Global Compact-

rapport (CoP). Det finns även hållbarhetsrelaterat

innehåll i andra avsnitt av denna rapport, till

exempel i beskrivningen av Telias affärsstrategi, i

trendanalysen och i avsnittet om bolagsstyrning.

Rapporten har utarbetats i enlighet med European

Sustainability Reporting Standards (ESRS). För

att underlätta läsning och jämförelser hänvisas till

Telias hållbarhetsindex på sidan 154.

Notera: Redovisningen avser hela koncernen

och omfattar koncernredovisningen för Telias

verksamhet i Estland, Finland, Litauen, Norge

och Sverige. För att anpassa till ESRS är Telias

lettiska dotterbolag Latvijas Mobilais Telefons

(LMT), som ingår i koncernredovisningen, också

inkluderad i denna rapport. Vissa processer inom

enheten TV & Media skiljer sig från processer

för övrigt inom Telia Company på grund av den

interna informationsbarriären. Väsentlig utelämnad

information eller begränsad omfattning av

information för LMT och TV & Media förklaras i

respektive avsnitt. Telia Companys dotterbolag

Telia Lithuania är det enda av bolagets

dotterbolag som är börsnoterat och upprättar

sin egen redovisning i enlighet med ESRS. Alla

dotterbolag inklusive Telia Lithuania ingår i

koncernredovisningen. (BP-1-5-(b))

Hållbarhetsrapporten omfattar uppströms

och nedströms i värdekedjan samt Telias egen

verksamhet. Inverkningar, risker och möjligheter

har bedömts för alla tre delarna i värdekedjan, i

varierande grad beroende på område.

Exempelvis omfattar S2 Arbetstagare i

värdekedjan mestadels leverantörer upp till andra

ledet, men vissa väsentliga inverkningar har

kartlagts bortom tredje ledet. I S4 Konsumenter

och slutanvändare har väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter kartlagts i relation till Telias

egna kunder. Telias policyer gäller för de egna

medarbetarna samt för bolagets leverantörer,

och omfattar indirekt ytterligare intressenter som

kunder och berörda samhällen.

Åtgärder och mål som anges i rapporten avser

oftast Telias egen verksamhet, med indirekt

inverkan på ytterligare intressenter i bolagets

värdekedja. (BP-1-5-(c))

Allmän

information

Under de senaste åren har Telia strävat

efter att sammanställa en välstrukturerad

och heltäckande hållbarhetsredovisning.

Detta ger intressenter transparenta,

jämförbara och tillförlitliga data om bolagets

prestanda sett till miljö, socialt ansvar och

bolagsstyrning (ESG). Den här rapporten är

också i linje med EU:s direktiv om företagens

hållbarhetsrapportering (CSRD).

67Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

datakvalitet. För varje sådan mätosäkerhet kommer

bolaget att beskriva dessa källor i detalj, på ett

sätt som förser intressenterna med en kontext

för att utvärdera arten av de osäkerheter som är

kopplade till bolagets uppgifter.

I enlighet med ESRS 1 åtar sig Telia att fullt ut

redovisa alla antaganden, uppskattningar och

bedömningar som tillämpats för alla de mått

och mängder som anges. Detta omfattar också

bolagets grund för att välja specifika metoder,

datakällor och justeringar. (BP-2-11-(b))

Uppgifter och beräkningar för värdekedjan

används i ett antal olika mått:

BP-2

Upplysningar med

avseende på särskilda

omständigheter

Tidshorisonter

I denna rapport avser kort sikt ett år, medellång

sikt från ett till fem år och lång sikt fem år och

längre, om ingenting annat anges. (BP-2-9-(a))

Uppskattningar av värdekedjan

Telia inser att mätosäkerheter kan förekomma

inom hela värdekedjan på grund av olika faktorer

som beroende av framtida utfall, mättekniker och

Mått Grund för utarbetande Åtgärder för att förbättra noggrannheten

Utsläpp av

växthusgaser

Telia använder en kombination av olika

metoder för att redovisa utsläpp, däribland

branschgenomsnitt och beräkningar

på leverantörsnivå respektive enhets-/

produktnivå. Mer information finns under

E1-6.

Telia följer löpande utvecklingen vad

gäller utsläppsredovisning och tillgängliga

datakällor. Telia ökar andelen beräkningar på

leverantörsnivå respektive produktnivå.

Energi Uppskattningar används för anläggningar där

elförbrukningen ingår i hyran.

Telia arbetar med att förbättra mätningen av

den egna energianvändningen

Möjliggörande Möjliggörande inverkan beräknas med hjälp

av generiska möjliggörande faktorer på

nationell nivå (baserat på tredjepartskällor

och -data) och på kundspecifik basis. Vid

kundspecifika beräkningar beräknas den

möjliggörande faktorn utifrån användningen

av Telias produkter.

Telia granskar årligen modellen och dess

antaganden och utvärderar de produkter och

tjänster som ingår.

(BP-2-10(a)) (BP-2-10(b)) (BP-2-10(c)) (BP-2-10(d))

Ändringar av hur hållbarhetsinformation

utarbetas eller presenteras

Det har skett flera ändringar i den information som

uppges jämfört med föregående år. Ändringarna

är inte en följd av ett metodbyte utan beror snarare

på ändrad omfattning.

• På grund av avyttringen av bolagets verksamhet

i Danmark är denna verksamhet inte inkluderad

i de totala siffrorna för 2024 i redovisningen av

EU:s taxonomi, växthusgasutsläpp, avfall och

cirkularitet och antal anställda. (BP-2-13-(a))

Gällande ovannämnda förändringar är det inte

praktiskt genomförbart att jämföra uppgifterna

mot föregående år på grund av skillnaderna i

omfattning. (BP-2-13-(b))

Rapportering av fel under tidigare perioder

Upplysningarna för scope 2 (marknadsbaserade)

för 2023 har omräknats till följd av en förändring

av emissionsfaktorer.

Framåtblickande upplysningar

Framåtblickande upplysningar har tagits fram

utifrån antaganden om möjliga förhållanden i

framtiden samt möjliga åtgärder från Telias sida.

Det faktiska resultatet kommer sannolikt att bli

annorlunda eftersom förutsedda händelser ofta

inte inträffar som förväntat.

Operativ kontroll av växthusgasutsläpp

Telias värdekedjas utsläppsrapportering

och finansiell rapporteringen följer samma

rapporteringsperiod. Telias rapportering av

utsläpp av växthusgaser följer till största delen

operativ kontroll i linje med den ekonomiska

rapporteringen. Undantag från detta är holding

bolag i Lettland, holdingbolag i avyttrad

verksamhet, holdingbolag för TV/Media,

Finansiella institutioner, Telia Field Operations AB,

Elkraps AB, Svenska UMTS-licens AB, Tel-Judo

Shodan 4 AB, Zitius Service Delivery AB, IsMobil

AB, Växjö Mast AB, Cygate AB Norge och Cygate

Cloud Services Pvt Ltd. Telia planerar att se över

de undantagna företagen under de kommande

åren. (E1-AR42c)

68Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

GOV-1

Förvaltnings-, lednings-

och tillsynsorganens roll

Det totala antalet ledamöter i Telias styrelse är 11.

Alla ledamöter är oberoende gentemot företaget.

(GOV-1-21-(a)) Den nuvarande könsfördelningen

i styrelsen ligger på 36 procent kvinnor och

64 procent män. (GOV-1-21- (d)) Andelen

oberoende ledamöter i styrelsen är 100 procent,

vilket stöder en robust styrning och opartiska

beslutsprocesser. Information om styrelsens

hållbarhetsrelaterade expertis finns i avsnittet

Styrelse. (GOV-1-21-(e))

Telias ledning håller möten inom kommittén för

styrning, risk, etik och regelefterlevnad (GREC)

fem gånger per år. Alla väsentliga risk- och

efterlevnadsfrågor tas upp vid dessa möten

och eskaleras vid behov. Mer information om

GREC-mötena finns i avsnittet Styrning, risk, och

efterlevnad (GRC). (GOV-1-22-(a))

Koncernledningen äger och ansvarar för alla

koncernpolicyer, koncerninstruktioner och

riskminimeringar som beslutats av GREC. Roller

och ansvar delegeras genom Telias delegering

av ansvar och befogenheter (Delegation of

Obligation and Authority, DOA). (GOV-1-22-(b))

Styrningsprocesser, kontroller och rutiner

för att kontrollera, hantera och följa upp

inverkningar, risker och möjligheter inom Telia

är tydligt definierade och strukturerade genom

bolagets styrningsramverk och DOA. Roller och

ansvarsfördelning gällande riskhantering, inklusive

delegering till riskägare och chefer,

beskrivs i bolagets ERM-ramverk (Enterprise Risk

Management).

Styrelsen har det yttersta ansvaret för kontroll av

hållbarhetsarbetet och fattar beslut om bolagets

övergripande hållbarhetsinriktning och innehållet

i bolagets policyer. Styrelsen får avrapporteringar

om hållbarhetsarbetet sju till åtta gånger om året

som en del av en mötesagenda. Information om

nyckelfrågor ges också genom VD:s kvartalsvisa

rapportering. Dessutom granskar styrelsens

revisionsutskott riskrapporter som täcker

huvudriskområden, inklusive hållbarhet, två gånger

om året. Utskottet fastställer även acceptabla

risknivåer, som beskrivs i Telias riskuniversum.

Styrning på ledningsnivå sker främst genom

koncernledningen och GREC. Koncernledningen

antar och följer upp Telias hållbarhetsmål, som

fastställs av styrelsen, medan GREC följer upp

hållbarhetsrelaterade risker via Telias Enterprise

Risk Management Framework (ERM).

Alla medlemmar i koncernledningen deltar också

i GREC. Alla GREC-kommittéer på landsnivå

rapporterar till GREC på koncernnivå. Telias DOA

delegerar ansvaret för risk och efterlevnad till

koncernledningen. (GOV-1-22-(c))

Fastställandet av mål relaterade till väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter, och

uppföljning avseende dessa, hanteras genom

diskussioner mellan koncernledningen och

styrelsen och beslutas av styrelsen. Risker

rapporteras till GREC, inklusive begränsning och

anpassning till riskaptit. (GOV-1-22-(d))

Styrelsen

Forum för styrning,

risk, etik och regel-

efterlevnad (GREC)

Koncernledning

(GEM)*

Styrkommittén för hållbarhet, leds av SVP, chefen

för kommunikation, varumärke och hållbarhet

Chef för

särskilda

utredningar

Experter på hållbarhetsfrågor

Projektgrupper inom hållbarhet

Revisionsutskottet

Hållbarhetschef

* Koncernledningens ansvarsområden: SVP, chefen för kommunikation, varumärke och hållbarhet: klimatförändringar,

avfall och cirkularitet, digital inkludering, barns rättigheter – SVP, Chief People Officer: den egna arbetskraften – EVP,

ekonomi- och finansdirektören: arbetstagare i värdekedjan, affärsetik – EVP, koncernens chefsjurist och chef för

Corporate Affairs: yttrandefrihet, integritet och säkerhet.

Kontroll

Roll Bolagsstyrning/beslutsorgan

Ansvar

Implementering

på bolagsnivå

Implementering

regionalt/lokalt/

per affärsenhet

Lokala ledningsgrupper och forum för styrning,

risk, etik och regelefterlevnad (GREC)

69Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

GOV-2

Information som lämnas

till och hållbarhetsfrågor

som behandlas av företagets

förvaltnings-, lednings- och

tillsynsorgan

GREC tillhandahåller riskrapporter till

revisionsutskottet i Telias styrelse två gånger om

året. Rapporterna sammanställs genom workshops

för alla riskområden. I rapporterna ingår risker

relaterade till tillbörlig aktsamhet, som härrör från

tredje part. Uppföljning av implementeringen

av policyer och instruktioner utförs genom

kontrollramverk som gäller för viktiga riskområden

som säkerhet, kontinuitet i bolagets tjänster och

finansiell rapportering. (GOV-2-26-(a))

Risker tas upp i riskrapporterna och i

diskussionerna mellan koncernledningen och

GREC beroende på vilka inverkningar, risker

och möjligheter (IRO) som identifierats genom

den dubbla väsentlighetsanalysen. Målsättning,

risker och möjligheter för de områden som ingår

i hållbarhet är en del av Telias strategiprocess.

(GOV-2-26-(b))

Ansvaret för att hantera väsentliga IRO delas

mellan Telias förvaltnings-, lednings- och

tillsynsorgan (en förteckning över Telias väsentliga

IRO finns i avsnitt SBM-3). För praktisk hantering

tilldelas dock specifika ansvarsområden för

varje fråga och dess relaterade IRO till utsedda

medlemmar i koncernledningen. Detta bidrar till

en tydlig ansvarsskyldighet och effektiv kontroll,

samtidigt som man utnyttjar ämnesexpertisen för

varje fokusområde.

• SVP, chefen för kommunikation, varumärke

och hållbarhet – klimatförändringar, avfall och

cirkularitet, digital inkludering, barns rättigheter

• SVP, Chief People Officer - den egna

arbetskraften

• EVP, ekonomi- och finansdirektören –

arbetstagare i värdekedjan, affärsetik

• EVP, koncernens chefsjurist och chef för

Corporate Affairs – yttrandefrihet, integritet och

säkerhet (GOV-2-26-(c))

Uppdateringar samlas in till verksamhets-

genomgångarna för att stämma av centrala

operativa nyckeltal (KPI:er) mot Telias

hållbarhetsmål. I denna process sammanställs

information om viktiga KPI:er för varje marknad på

kvartalsbasis och överlämnas till koncernledningen

för uppföljning och diskussion. (GOV-2-AR6)

70Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

GOV-3

Integration av

hållbarhetsrelaterade resultat i

incitamentssystem

På begäran av Telias största ägare (svenska staten)

erhåller medlemmarna i Telias koncernledning

inte rörlig lön, vare sig monetär eller icke-monetär.

Koncernledningen har dock hållbarhetsmål

integrerade i sina personliga utvecklingsplaner

och i sina årliga centrala mål och resultat

(OKR). Tre hållbarhetsmål ingår i det långsiktiga

incitamentsprogrammet (LTI) som gäller för

nyckelpersoner (cirka 250 personer). Därmed

integreras hållbarhetsrelaterade aspekter i

nyckelpersonernas årliga prestationsutvärdering,

vilket stöder Telias arbete med att uppnå sina

hållbarhetsmål. (GOV-3-29) (GOV-3-29-(a))

Femton procent av LTI-programmet är relaterat

till nyckeltal för hållbarhet. Varje mål och

tillhörande KPI representerar fem procent

av programmet, enligt beskrivning till höger.

Gällande klimatområdet beaktas inte mål för

direkt minskning av växthusgasutsläppen i

LTI-programmet; däremot beaktas klimatmål

som direkt eller indirekt bidrar till målen för

utsläppsminskning.

GOV-4

Förklaring om tillbörlig

aktsamhet

Information om Telias due diligence (tillbörlig

aktsamhet) finns i tabellen nedan.

Centrala delar i tillbörlig

aktsamhet

Punkter i hållbarhets-

rapporten

a) Att bygga in tillbörlig

aktsamhet i styrning,

strategi och affärsmodell

GOV-2 GOV-3 SBM-3

b) Att samarbeta med

berörda intressenter i alla

huvudstegen i tillbörlig

aktsamhet

GOV-2 SBM-2 SBM-3

S1-2 S2-2 S3-2 S4-2

c) Att identifiera och

bedöma negativa

inverkningar

GOV-2 SBM-2 IRO-1 E1

ESRS2 IRO-1 E5 ESRS2

IRO-1 S1-2 S2-2 S3-2

S4-2

d) Att vidta åtgärder för

att hantera dessa negativa

inverkningar

SBM-3 E1-3 E5-2 S1-4

S2-4 S3-4 S4-4

e) Att följa upp hur

ändamålsenliga

dessa insatser är och

kommunicera det

E1-4 E5-3 S1-5 S2-5

S3-5 S4-5

Aktiva långsiktiga incitamentsprogram

2022–2025 2023–2026 2024–2027

Klimat Verka för att leverantörer

som står för 72 procent

av utsläppen från inköpta

varor, tjänster och

kapitalvaror ska ha fastställt

vetenskapsbaserade mål

(Science-Based Targets,

SBT).

Verka för att leverantörer

som står för 72 procent

av utsläppen från inköpta

varor, tjänster och

kapitalvaror ska ha fastställt

vetenskapsbaserade mål

(Science-Based Targets,

SBT).

Uppnå betyget A i CDP:s

externa klimatredovisning.

Digital

inkludering

Nå 900 000 människor

genom initiativ för digital

inkludering från 2021 till

2025.

Nå två miljoner människor

genom initiativ för digital

inkludering från 2021 till

2025.

Nå 2,2 miljoner människor

genom initiativ för digital

inkludering från 2021 till

2026

Integritet Uppnå toppositioner när

det gäller integritet på alla

marknader.

Uppnå toppositioner när

det gäller integritet på alla

marknader.

Uppnå toppositioner när

det gäller integritet på alla

marknader.

1) Målet för digital inkludering uppdaterades i början av 2025; mer information finns på sidan 133.

Målen är aktiva som en del av det LTI-program som godkänts vid tidigare årsstämmor.

(GOV-3-29-(b)) (GOV-3-29-(d)) (E1-GOV-3-13)

LTI-programmets mål och nivåerna för varje KPI

godkänns årligen av ersättningsutskottet. LTI-

programmet som helhet, liksom viktningen för

KPI, godkänns vid årsstämman. (GOV-3-29-(e))

(E1-GOV-3-13)

Följande mått är kopplade till dessa mål:

• Klimat – procentandel utsläpp i

leverantörsledet som omfattas av

vetenskapsbaserade mål för utsläppsminskning

eller motsvarande samt utfall i CDPs

klimatbedömning.

• Digital inkludering – antal individer som nås

genom initiativ för digital inkludering.

• Integritet – andel kunder som förknippar Telia

med en stark integritetsposition.

(GOV-3-29-(c))

71Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

GOV-5

Riskhantering

och intern kontroll över

hållbarhetsrapportering

Telias hållbarhetsrapportering omfattar både

kvalitativ och kvantitativ information i relation till

riskhantering och kontroller. Med hänsyn till upp-

gifternas art har dessa två typer av information

hanterats på olika sätt. En mer grundlig risk-

bedömning har utförts för kvantitativa upplys-

ningar, där man tittar på datapunkter med högre

risk eller krav baserat på manuell hantering av data

och möjlig heten till beräkningsfel. Riskbedömning

av kvalitativ information planeras i framtiden.

För att stärka Telias interna kontroll över

hållbarhetsrapporteringen har en intern bedömning

genomförts för att identifiera vilken information

Telia äger (och därmed ansvarar för) och vilka

uppgifter som kommer från tredje part (och därmed

bygger på extern information).

Bedömningen beaktade också om ytterligare

antaganden eller uppskattningar har använts för

den slutliga rapporteringen. Vad gäller system

finns majoriteten av de kvantitativa datapunkterna

i interna system, bland annat Telias interna system

för hållbarhetsrapportering, som innehåller miljö-

relaterad kvantitativ information samt viss samhälls-

ansvarsinformation, Telias interna HR- system, som

innehåller information om den egna arbetskraften,

och Telias visselblåsningssystem för information om

rapporterade fall. Baserat på riskbedömningen har

vissa delområden under området miljö valts ut som

högkritiska, baserat på informationens väsentlighet.

Till följd av detta har ytterligare kontroller införts för

dessa områden. (GOV-5-36-(a))

SBM-1

Strategi, affärsmodell

och värdekedja

Telia spelar en viktig roll i de samhällen där

bolaget är operatör av kritisk infrastruktur, till

exempel nätverk och datacenter som kopplar

samman människor, företag och leverantörer av

offentliga säkerhetstjänster.

Telias infrastruktur gör det möjligt för företag –

inklusive leverantörer av grundläggande tjänster

som sjukvård, energi och banktjänster – att arbeta

mer effektivt och hållbart. Detta ger bolaget ett

särskilt ansvar för att säkerställa att infrastrukturen

är tillförlitlig, hållbar och tillgänglig, och dessutom

skyddad och säker. Detta kräver kontinuerliga

investeringar. Samtidigt skapar Telias unika

position, i kombination med bolagets betrodda

och hållbara varumärke, nya möjligheter att

betjäna kunder som är beroende av Telia. Detta

ligger i linje med de megatrender som formar

dagens företag och samhällen: digitalisering,

minskad globalisering och minskning av

växthusgasutsläpp. Det är absolut nödvändigt att

minska utsläppen. Telia driver och främjar denna

omställning.

I sin uppdaterade strategi har Telia uttryckt

sin ambition att vara en betrodd och hållbar

partner. Den ambitionen driver kundlojalitet

och kundnöjdhet, attraherar och behåller

talanger och behåller investerarnas förtroende.

Förtroende byggs genom att uppfylla kundernas

förväntningar, varje dag. Telia integrerar hållbarhet

i sin verksamhet, och maximerar därmed

potentialen att inverka positivt på de samhällen

där bolaget är verksamt.

Den riskbedömning som utfördes på den

kvantitativa informationen omfattade noggrannhet

och tillförlitlighet, fullständighet, konsekvens,

aktualitet och tillgänglighet, transparens och

relevans. Frågor från var och en av dessa

kategorier kartlades för de olika områdena

som innehåller kvantitativ information för att

identifiera potentiella höga risker baserat på

rapporteringsprocessen. (GOV-5-36-(b))

För att minska den potentiella risken för

felaktigheter i de kvantitativa data som

tillhandahålls har Telia tillämpat olika strategier,

däribland fyra ögon-principen, det vill säga att

ha minst en person som validerar och en som

godkänner. Vidare har en checklista i form av

ett frågeformulär implementerats för att stödja

fullständighet och noggrannhet, liksom ett

verktyg som visar generell avvikelseprocent och

identifierar var det krävs ytterligare förklaring,

detta för att fånga upp större förändringar

jämfört med föregående period. Baserat på

kartläggningen och resultaten får miljödata

högt fokus. De kontroller som anges ovan är de

viktigaste åtgärderna för att begränsa risken.

(GOV-5-36-(c))

Telia är övertygad om att ett säkert och hållbart

uppkopplat liv är ett bättre liv. Företaget drivs av

bolagets syfte, att ständigt återuppfinna ett bättre

uppkopplat liv, så att människor kan leva fullt

ut, företag arbeta smartare, och samhällen och

planeten blomstra.

Alla Telias produkter och tjänster relaterar till

eller påverkar hållbarhetsfrågor som utsläpp av

växthusgaser, cirkularitet, säkerhet och integritet

– antingen genom hur de köps, produceras eller

erbjuds till kunderna. Telias tillhandahållande

av uppkoppling i form av nätverk är grunden

för digital inkludering, och bolagets erbjudande

omfattar även affärskritiska säkerhetsrelaterade

företagstjänster. Mer allmänt kan Internet of

Things (IoT) och 5G göra det möjligt för Telias

företagskunder att minska sina utsläpp av

växthusgaser genom att öka effektiviteten i sin

verksamhet. Digitala tjänster förbättrar också

människors liv genom att ge bekväm tillgång till

information, kommunikation och viktiga resurser,

vilket gör det enklare och effektivare att utföra

dagliga uppgifter.

Telia betjänar betydande marknader över hela

Norden och Baltikum. Dessa marknader har

en diversifierad kundbas (massmarknads-,

affärskritiska- och uppdragskritiska kunder) till

vilken Telia erbjuder mobila och fasta röst- och

datatjänster, Tv och streaming, IKT-tjänster och

hårdvara som behövs för dessa tjänster. (SBM-1-

40a i) (SBM-1-40a ii)

Mer information om Telias medarbetare finns i

kapitel S1-6 (SBM-1-40a iii)

72Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Hållbarhetsmål

Kategori Mål

Produkter och

tjänster

Föra dialog med leverantörer och verka för att leverantörer som står för 72 procent av utsläppen från

Telias inköpta varor, tjänster och kapitalvaror ska ha fastställt vetenskapsbaserade mål (Science-

Based Targets, SBT) eller motsvarande för utsläppsminskning till 2025.

Netto noll till 2040, i enlighet med kraven i netto noll-standarden från Science Based Target initiative

(SBTi).

Minska utsläppen i egen verksamhet (scope 1 och 2) med 90 procent till 2030 (basår: 2018).

Halvera utsläppen i scope 3 till 2030 (basår: 2018).

Uppnå betyget A i CDP:s externa klimatbedömning till 2026.

Halvera utsläppen i egen verksamhet (uppnått 2020).

Minska utsläpp relaterade till användningen av sålda och leasade produkter med 29 procent till 2025.

Förlänga livstiden för hårdvaruutrustning genom att:

– öka försäljningen av begagnade/återanvända mobiltelefoner (privatkunder)

– öka försäljningen av mobiltelefoner som tillhandahålls som tjänst (”Device as a Service”, DaaS)

(företagskunder).

Endast använda förnybar el (uppnått 2020).

Begränsa elförbrukningsökningen till 7 procent jämfört med 2022, samtidigt som mobildatatrafiken i

egna nät förväntas fördubblas, till 2026.

Återanvända eller återvinna 84 procent av avfallet från egen och nätverksrelaterad verksamhet till

2025.

Relationer med

intressenter

Nå 3 miljoner människor genom initiativ för digital inkludering från 2021 till 2027

Kontinuerligt blockera material som innehåller sexuella övergrepp på barn på alla marknader och

upptäcka sådant material i IT-system i egen verksamhet på alla marknader.

Ifrågasätta icke-konventionella förfrågningar relaterade till yttrandefrihet.

Säkerställa att 90 procent av alla medarbetare genomgår utbildning i Telias affärsetiska

uppförandekod (Code of Responsible Business Conduct) senast 2025.

Genomföra årliga riskbedömningar gällande anti-korruption och mutor (ABC) på alla marknader.

Genomföra bedömning av anti-korruptionsprogrammets mognadsgrad på alla marknader och ta

fram planer för att åtgärda brister.

Granska samtliga nya och förnyade leverantörskontrakt enligt processen för due diligence (tillbörlig

aktsamhet).

Uppnå ett resultat för välbefinnande och balans mellan arbete och privatliv på 7,8 i

medarbetarundersökningen under 2025.

Uppnå lika andel kvinnor och män (50/50) i den utökade ledningsgruppen.

Kontinuerligt minska den ojusterade löneskillnaden inom Telia.

Stärka barn genom initiativ för digital kompetens

Geografiska

områden

Uppnå 99 procent 5G-befolkningstäckning till 2027.

Kundkategorier Vara en prioriterad leverantör, som är lyhörd för och proaktivt tillgodoser kundernas säkerhetsbehov.

Uppnå toppositioner när det gäller kundernas uppfattning om integritet på alla marknader till 2026.

Kontinuerligt implementera ”privacy and security by design”-metoder.

Erbjuda Telias kunder tjänster som skyddar barn på nätet på alla marknader.

(SBM-1-40e)

Telia har kategoriserat sina inköp enligt

väsentliga inverkningar med avseende på

utsläpp av växthusgaser och beslutat om fokus

på nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll

av nätverk samt mobiltelefoner och annan

hårdvaruutrustning. (SBM-1-40-(f))

Telias strategi är direkt kopplad till hållbarhet

genom olika mål:

• Bolagets inköpsstrategi och riktlinjer

för att undvika utsläpp, avfall och

människorättsrelaterade negativa inverkningar

i leverantörskedjan. För att stödja detta

uppdaterar Telia regelbundet sin uppförandekod

för leverantörer och granskar kontinuerligt sina

inköpsprocesser. Mer detaljerad information om

detta finns i avsnitt G1-2.

• Erbjuda 5G- och IoT-tjänster som hjälper

företagskunder att undvika utsläpp. Bolaget

tillhandahåller för närvarande följande lösningar

med betydande möjliggörande effekter (eng.

enablement effects) för kunderna:

– Fjärrmötestjänster

– IoT-lösningar för smarta byggnader,

transporter och energidistribution.

Utöver åtagandet att uppnå nettonollutsläpp i

den egna värdekedjan har Telia också åtagit sig

att göra det möjligt för sina kunder att minska

koldioxidutsläppen och använda naturresurser

mer effektivt med hjälp av digitala lösningar.

• Bygga 5G-nätverk för digital inkludering.

Digitaliseringen fortsätter snabbt och Telias

företagskunder ansluter verksamhetskritiska

tillgångar för att kunna optimera och

automatisera sina processer på ett smart sätt.

Denna trend är en del av en bredare rörelse mot

moderniserad verksamhet som 5G, IoT, säkra

molnbaserade lösningar och ökat nyttjande av

AI. Detta innebär för Telia en tillväxtmöjlighet

som är väl förenlig med bolagets bolagets

digitaliseringsförmågor för företag. Telias

ambition är att leverera högkvalitativa tjänster

till sina kunder, och bolaget fortsätter att

genomföra avsevärda investeringar för att lyfta

uppkopplingskvaliteten för alla. Telia uppnådde

en 5G-befolkningstäckning på 97 procent i

slutet av 2024, jämfört med 87 procent i slutet

av 2023. (SBM-1-40-(g))

73Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Transportnät

och datacenter

Fasta

nätverk

Mobilnät

Leverans av

och support för

IKT-utrustning

Materialutvinning

Transport

Programvara,

utrustning

och innehåll

Utbyggnad och

underhåll av nätverk

Energi

Icke uttömmande illustration

Program- och

utrustningsprodukter

Telias väsentliga frågor

E1 – Begränsning av klimatförändringar, energi

E5 – Resursinflöden

S2 – Arbetstagare i värdekedjan

G1 – Affärsetik

Telias väsentliga frågor

E1 – Begränsning av klimatförändringar, energi

E5 – Resursinflöden, resursutflöden, avfall

S1 – Den egna arbetskraften

S3 – Berörda samhällen – digital inkludering, barns rättigheter

S4 – Konsumenter och slutanvändare – integritet, säkerhet

G1 – Affärsetik

Telias väsentliga frågor

S3 – Berörda samhällen – digital inkludering, barns rättigheter,

yttrandefrihet

S4 – Konsumenter och slutanvändare – integritet, säkerhet

Medarbetare Investerare

LeverantörerMiljö

(tyst intressent)

Samhället Kunder

Uppkoppling

IKT-tjänster

Konsulttjänster

Egen verksamhet

Nedströms

Denna modell illustrerar var Telias väsentliga inverkningar, risker och möjligheter (IRO) förekommer inom

bolagets direkta och indirekta affärsförbindelser i hela värdekedjan: uppströms, egen verksamhet och

nedströms, inklusive bolagets intressenter. En kort beskrivning av Telias väsentliga frågor med hänvisning till

varje kapitel finns längst ner. Mer information om Telias IRO i värdekedjan finns i respektive underavsnitt.

Uppströms (leverantörskedjan)

74Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

SBM-2

Intressenters behov och

synpunkter

Telia för en aktiv dialog med en rad olika

intressenter för att kunna införliva deras farhågor

och förväntningar i bolagets affärsstrategier. Deras

synpunkter tillhandahålls genom olika kanaler

som kund- och medarbetarundersökningar,

investerarmöten och medieanalys. Telia

utvärderar synpunkter från intressenter som en

del av sina dubbla väsentlighetsbedömningar

(DMA), vilket hjälper bolaget att identifiera

potentiella inverkningar, risker och möjligheter för

verksamheten både ur finansiellt perspektiv och

hållbarhetsperspektiv. Viktiga frågor som togs upp

i intressentdialoger under 2024 var bland annat

utveckling av digital infrastruktur, datasäkerhet

och miljöpåverkan från företagets tjänster, särskilt

vad gäller energiförbrukning och utsläpp av

växthusgaser. Dessutom lyfte intressenterna

fram vikten av transparens i leverantörskedjan,

mänskliga rättigheter, barns rättigheter och

ansvarsfull användning av digital teknik.

Intressentdialog förs för enskilda frågor, baserat på

behoven av att förstå hur intressenterna uppfattar

bolaget och av att tillhandahålla information

och tillgodose intressenternas behov. På nästa

sida visas en sammanfattning per typ av dialog.

(SBM-2-45-(a))

Synpunkter från Telias kunder, investerare

och ägare samt den bredare samhälls- och

miljöutvecklingen utgör basen för bolagets

strategiutveckling. Investerare och ägare förväntar

sig att bolaget agerar ansvarsfullt och arbetar

för att säkerställa en fortsatt motståndskraftig

verksamhet. Kund- och investerarundersökningar

utförs regelbundet. (SBM-2-45-(b))

År 2024 uppdaterade Telia sin strategi. Som

en del av uppdateringen införde Telia årliga

mål för minskning av koldioxidutsläppen i

scope 3 och en uppdaterad ambition att föra

en nära dialog med leverantörerna i syfte att

hitta nya och bättre lösningar för att minska

utsläppen. Uppdateringarna av strategin var

ett resultat av önskemål från kunder, lagstiftare

och finansmarknaden om att implementera

pålitliga omställningsplaner som kan följas

upp kontinuerligt. Bolaget räknar med att

koldioxidutsläpp kommer att bli en faktor

i kundernas köpbeslut, vid sidan av pris,

kvalitet och funktionalitet. Telia förutspår

också att allt fler kunder kommer att efterfråga

lösningar som hjälper dem att minska sina

egna växthusgasutsläpp. Bolaget avser att

utveckla dessa erbjudanden ytterligare.

(SBM-2-45-(c)) Telias ledning får regelbundet

information om intressenternas intressen och

synpunkter genom intern spridning av kund- och

investerarundersökningar samt genom djupstudier

i hållbarhet där intressenternas synpunkter

tas upp. Uppdateringar om intressenternas

synpunkter tillhandahålls till koncernledningen

med varierande periodicitet beroende på fråga.

(SBM-2-45-(d))

75Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Intressentgrupp och mål Väsentliga frågor* Hur Telia tillgodoser intressenternas behov

Privatkunder

Tillhandahålla säkra och inkluderande digitala

tjänster

Digital inkludering, ansvarsfulla inköp, integritet och säkerhet,

barns rättigheter

Implementerar avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda kundernas data och säkerställa tillgång till kritiska digitala

tjänster. Investerar i digital inkludering och kompetenshöjande aktiviteter för att överbrygga den digitala klyftan och bidra

till säkerhet på nätet. Bygger ut nätverk för att möta växande digitala behov.

Företagskunder

Stödja företagen med pålitliga, innovativa och säkra

digitala lösningar

Klimat och cirkularitet, integritet och säkerhet, ansvarsfulla inköp,

anti-korruption och mutor, digital inkludering

Hjälper kunderna att förstå och minska sina utsläpp med hjälp av Telias tjänster. Utvecklar nätverk för att möta växande

digitala behov. Levererar tillförlitliga och motståndskraftiga digitala tjänster och infrastruktur som uppfyller nuvarande och

framtida kommersiella och regulatoriska krav. Implementerar avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda kundernas data.

Leverantörer

Sätta upp hållbarhetsstandarder för leverantörer

Ansvarsfulla inköp, klimat och cirkularitet, mänskliga rättigheter,

integritet och säkerhet

Genomför regelbundna granskningar och revisioner av leverantörernas efterlevnad. Tillämpar en uppförandekod för

leverantörer för att stödja hållbara metoder i hela leverantörskedjan. Anordnar förbättringsforum kring avfallshantering

tillsammans med entreprenörer.

Medarbetare

Vara en inkluderande och trygg arbetsgivare

Mångfald, rättvisa, inkludering och välbefinnande, mänskliga

rättigheter, integritet och säkerhet, digital inkludering

Driver initiativ för en jämn könsfördelning. Genomför undersökningar om medarbetarengagemang. Erbjuder utbildningar

för att främja medarbetarnas utveckling. Ger obligatorisk utbildning inom specifika områden, som följs upp med

utvärdering genom YouFirst-processen.

Myndigheter

Säkerställa efterlevnaden av lagar och regelverk

Yttrandefrihet och övervakningsintegritet, ansvarsfulla inköp,

klimat och cirkularitet, anti-korruption och mutor

Följer policyer för anti-korruption och mutor, med nolltolerans. Utför riskbedömningar för att identifiera problem. Anpassar

affärsverksamheten till miljölagar. Ifrågasätter icke-konventionella förfrågningar relaterade till yttrandefrihet.

Lagstiftare/tillsynsmyndigheter

Följa EU-regelverk och nationella regelverk

Anti-korruption och mutor, integritet och säkerhet Utvecklar och anpassar affärsmetoder för att följa lagar och regler.

Lokalsamhällen

Stödja en hållbar utveckling i lokalsamhällena

Mänskliga rättigheter, barns rättigheter, mångfald, rättvisa,

inkludering och välbefinnande, integritet och säkerhet, klimat och

cirkularitet

Genomför digitala inkluderingsprojekt för att öka tillgången till digital tjänster och kompetensen för att nyttja dessa.

Samarbetar med kommuner och organisationer som är specialiserade på exempelvis barns rättigheter. Implementerar

omställningsplaner för att minska växthusgasutsläppen.

Investerare

Säkerställa en strategi för en motståndskraftig

verksamhet och leverera tillförlitliga hållbarhetsdata

Klimat och cirkularitet, digital inkludering, mänskliga rättigheter,

mångfald, rättvisa, inkludering och välbefinnande, ansvarsfulla

inköp, anti-korruption och mutor

Publicerar årsredovisning och kvartalsrapporter. Anordnar kapitalmarknadsdagar för att kommunicera resultat, strategiska

mål och hållbarhetsinitiativ.

Affärspartners

Samarbeta med partners för att främja hållbara

metoder

Klimat och cirkularitet, ansvarsfulla inköp, digital inkludering Samarbetar med partners via branschorganisationer för att dela bästa praxis och resurser.

Barn

Stärka barn genom en säker digital miljö och

minimera negativa konsekvenser för barns

rättigheter

Barns rättigheter, ansvarsfulla inköp, klimat och cirkularitet,

integritet och säkerhet

Samarbetar med barnrättsorganisationer för att förstå med bolagets inverkan. Tillhandahåller detekteringstjänster för

material som innehåller sexuella övergrepp på barn. Har ett åtagande om nettonollutsläpp i värdekedjan senast 2040.

Tillhandahåller utbildningar för att främja säkert beteende på nätet.

Media

Tillhandahålla transparent och pålitlig

kommunikation om bolagets verksamhet

Klimat och cirkularitet, anti-korruption och mutor, ansvarsfulla

inköp, mänskliga rättigheter, integritet och säkerhet

Säkerställer transparens genom att tillhandahålla kommunikation om affärsmetoder. Håller en öppen dialog med media.

Branschorganisationer

Främja och bidra till hållbara metoder inom

branschen som helhet

Klimat och cirkularitet, ansvarsfulla inköp, digital inkludering Deltar aktivt i arbetsgrupper i arbetsgrupper inom Connect Europe, GSMA och JAC. Skapar allianser för att agera

tillsammans med icke-statliga organisationer.

Den akademiska världen

Bidra till forskningsframsteg och kunskap om

hållbarhet

Klimat och cirkularitet, ansvarsfulla inköp, barns rättigheter Ingår partnerskap inom akademisk forskning. Sjösätter forskningsprojekt baserat på branschens behov. Tar initiativ till

långsiktigt strategiskt tänkande.

Finansmarknaden

Stödja hållbar finansiering och ansvarsfulla

investeringsmetoder

Klimat och cirkularitet, ansvarsfulla inköp, integritet och säkerhet,

anti-korruption och mutor, mänskliga rättigheter

Anpassar sin rapportering till EU:s taxonomi och policyer för att stödja efterlevnad och transparens. Tillhandahåller

rapportering om gröna obligationer. För dialog med relevanta leverantörer av hållbarhetsutvärderingar. Allokerar kapital till

hållbarhetsåtgärder. För en regelbunden dialog med banker, investerare och andra finansiella intressenter.

* Väsentliga frågor är de frågor som definieras av dubbel väsentlighet

76Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Dubbel väsentlighet

2023 genomförde Telia sin första bedömning

av dubbel väsentlighet (DMA) – se resultaten

till höger. Varje enskild fråga analyserades med

avseende på inverkningar, risker och möjligheter

(IRO) utifrån två huvudkriterier: sannolikhet

och påverkansgrad. Bedömningen gjordes ur

ett inneboende perspektiv, det vill säga med

utgångspunkt från sannolikhet ur branschmässigt

och geografiskt perspektiv, men utan hänsyn till

bolagets nuvarande motverkande åtgärder och

kontroller. Dessutom analyserades varje ämne

med avseende på hur bolaget påverkar omvärlden

(samhälle och miljö) och hur omvärlden i sin tur

påverkar bolaget finansiellt.

SBM-3

Väsentliga inverkningar,

risker och möjligheter och deras

förhållande till strategi och

affärsmodell

Telia har fastställt mekanismer för riskreducering,

inklusive åtgärder, policyer och mål, för sina

identifierade väsentliga inverkningar, risker och

möjligheter (IRO). Dessa beaktas i den årliga

riskbedömningen och fungerar som underlag för

bolagets strategi, som uppdateras vart tredje år

och följs upp varje år. (SBM-3-48-(b))

Dubbel väsentlighet

Yttrandefrihet och

övervakningsintegritet

Barns rättigheter

Klimat

Cirkularitet

Digital inkludering

Integritet

Säkerhet

Ansvarsfulla inköp

Mångfald, jämställdhet och inkludering

Hälsa och välbefinnande

Övriga frågor relaterade till den egna

arbetskraften

Vatten*

Biologisk mångfald*

Markföroreningar*

Inverkan på människorättsaktivister*

Urbefolkningars rättigheter*

Anti-korruption och mutor

Finansiell väsentlighet (inverkan på Telia)

Inverkansväsentlighet (inverkan på samhälle och miljö)

Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Omfattar människorättsaspekter

Låg/medel Hög/mycket hög

1) Barn- och tvångsarbete, hälsa och säkerhet, arbetstider, föreningsfrihet

2) Föreningsfrihet, utbildning och kompetensutveckling, skäliga löner

* Telia har identifierat och bedömt faktiska och potentiella IRO för dessa aspekter, men eftersom

ingen IRO har uppnått väsentlighetströsklarna ingår de inte i denna hållbarhetsrapport. De icke-

väsentliga aspekterna som presenteras i denna matris utgör inte en komplett lista.

Telias väsentliga frågor Motsvarande ESRS-ämnen

• Klimat E1 – Klimatförändringar

• Cirkularitet E5 – Resursanvändning

och cirkulär ekonomi

• Mångfald, jämställdhet

och inkludering

S1 – Den egna

arbetskraften

• Hälsa och

välbefinnande

• Övriga frågor

relaterade till den egna

arbetskraften

• Ansvarsfulla inköp S2 – Arbetstagare i

värdekedjan

G1 – Affärsetik

• Barns rättigheter

S3 – Berörda samhällen• Digital inkludering

• Yttrandefrihet

• Integritet

S4 – Konsumenter och

slutanvändare

• Säkerhet

• Anti-korruption och

mutor

G1 – Affärsetik

77Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Inverkan*

Positiv eller

negativ

Var i värdekedjan

förekommer den

Inverkan på

människor

eller miljö

Ursprung i eller

koppling till

affärsmodellen

Rimlig

tidshorisont

Genereras genom

egen verksamhet eller

affärsförbindelser

Omfattas av upplysnings-

kraven eller enhets-

specifika upplysningar

E1 – Klimat -

förändringar

Utsläpp av växthusgaser från

Telias värdekedja, i synnerhet från

leverantörskedjan

Negativ

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

Mycket hög

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Medellång och

lång sikt

Egen verksamhet och

affärsförbindelser

Upplysningskrav enligt

ESRS

E5 – Resurs-

användning och

cirkulär ekonomi

Resursutarmning av de material

som används i produktportföljen,

nätverksutrustning, utbyggnad och underhåll

av nätverk, samt i förpackningar.

Negativ

Uppströms

Nedströms

Hög

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Affärsförbindelser Upplysningskrav enligt

ESRS

S1 – Den egna

arbetskraften

Medarbetare som påverkas av ojämlika löner

blir missgynnade

Negativ

Egen verksamhet

Nedströms

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Egen verksamhet Upplysningskrav enligt

ESRS

Försämring av medarbetarnas psykiska

välbefinnande om organisationen inte

effektivt förhindrar trakasserier på

arbetsplatsen

Negativ

Egen verksamhet

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Egen verksamhet Upplysningskrav enligt

ESRS

Orimligt hög belastning på medarbetare kan

leda till utbrändhet.

Negativ

Egen verksamhet

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Egen verksamhet Upplysningskrav enligt

ESRS

S2 – Arbetstagare

i värdekedjan

Oreglerad arbetstid och övertid för

leverantörernas medarbetare leder till en

sämre balans mellan arbete och privatliv och

ökad risk för skador.

Negativ

Uppströms

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Affärsförbindelser Upplysningskrav enligt

ESRS

Osäkra arbetsförhållanden påverkar

medarbetarnas psykiska och fysiska hälsa.

Negativ

Uppströms

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Affärsförbindelser Upplysningskrav enligt

ESRS

Barn- och tvångsarbete till följd av inköp

av produkter som innehåller mineraler

från konfliktdrabbade områden och

högriskområden.

Negativ

Uppströms

Hög

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Affärsförbindelser Upplysningskrav enligt

ESRS

S3 – Berörda

samhällen: Digital

inkludering

Skillnader mellan tjänstekvaliteten i stad

och på landsbygd kan leda till ojämn digital

inkludering och en negativ uppfattning om

digitaliseringen.

Negativ

Nedströms

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort sikt Egen verksamhet Enhetsspecifik

Tillgång till tillförlitlig uppkoppling för

miljontals kunder

Positiv

Nedströms

Hög

Inverkan har

ursprung i

affärsmodellen

Kort sikt Egen verksamhet Enhetsspecifik

Följande inverkningar, risker och möjligheter (IRO) har bedömts vara väsentliga för Telia som en del av den dubbla väsentlighetsbedömningen som visas på föregående sida. Dessa IRO hanteras av Telias ledning.

*De identifierade väsentliga inverkningarna påverkar inte nödvändigtvis affärsmodellen utan integreras snarare genom dess pelare Nätverks- och teknikkvalitet och Betrodda och hållbara partners.

Inverkansväsentlighet

78Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Inverkan*

Positiv eller

negativ

Var i värdekedjan

förekommer den

Inverkan på

människor

eller miljö

Ursprung i eller

koppling till

affärsmodellen

Rimlig

tidshorisont

Genereras genom

egen verksamhet eller

affärsförbindelser

Omfattas av upplysnings-

kraven eller enhets-

specifika upplysningar

S3 – Berörda

samhällen: Barns

rättigheter

När tekniken utvecklas och barn får ökad

tillgång till den kan de utsättas för grooming

och mobbning eller exponeras för våldsamt

innehåll på nätet. Sådant innehåll skulle

kunna göras tillgängligt via Telias nätverk.

Negativ

Nedströms

Hög

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Affärsförbindelser Enhetsspecifik

S3 – Berörda

samhällen:

Yttrandefrihet

och övervaknings-

integritet

Som leverantör av infrastruktur för internet

och fria medier ger Telia sina kunder

möjlighet att utöva sin yttrandefrihet.

Positiv

Nedströms

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort sikt Egen verksamhet Enhetsspecifik

S4 – Konsumenter

och slutanvändare:

Integritet

Cyberangrepp samt tekniska och mänskliga

fel ökar mängden dataöverträdelser mot

kunder, vilket potentiellt kan skada den

berörda intressenten.

Negativ

Nedströms

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort och

medellång sikt

Egen verksamhet Enhetsspecifik

Inbyggda åtgärder för att skydda Telias

system och konsumentdata.

Positiv

Nedströms

Medel

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort och

medellång sikt

Egen verksamhet Enhetsspecifik

S4 – Konsumenter

och slutanvändare:

Säkerhet

I händelse av störningar i Telias tjänster

kan kunder och samhälle påverkas på olika

nivåer genom avbrott i uppkopplingen (till

exempel inom hälsobranschen).

Negativ

Nedströms

Hög

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort och

medellång sikt

Egen verksamhet Enhetsspecifik

G1 – Affärsetik Låg täckning av klagomålsmekanismer kan

öka risken att människor i värdekedjan får

sina mänskliga rättigheter kränkta.

Negativ¹

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

Hög

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Egen verksamhet

Affärsförbindelser

Upplysningskrav

enligt ESRS

Skatteinbetalningar på de marknader där

Telia är verksamt

Positiv

Nedströms

Hög

Inverkan kopplad

till affärsmodellen

Kort, medellång

och lång sikt

Egen verksamhet Upplysningskrav

enligt ESRS

Skalan Mycket hög

– Resulterar sannolikt i direkt kroppsskada/varaktig psykologisk skada;

större förändring av levnadsstandard/försörjning

– Långvariga positiva eller negativa konsekvenser för den globala

ekonomin, inklusive ekonomisk produktion, förädlingsvärde, sysselsätt

ning och löner

– Allvarliga permanenta konsekvenser för miljö, biologisk mångfald och

klimat; betydande innovativa positiva bidrag till globala miljömål.

Skalan Hög

– Kommer sannolikt att resultera i direkt kroppsskada/varaktig psykologisk

skada; större förändring av levnadsstandard/försörjning

– Betydande ekonomiska konsekvenser, inklusive ekonomisk produktion,

förädlingsvärde, sysselsättning och löner

– Långsiktiga, kvarstående konsekvenser för miljön, den biologiska mång

falden och klimatet, betydande positivt bidrag till de globala miljömålen.

Skalan Medel

– Kan resultera i indirekt kroppsskada/psykologisk skada; måttlig

förändring av levnadsstandard/ försörjning

– Positiva eller negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen,

inklusive ekonomisk produktion, förädlingsvärde, sysselsättning och

löner, förekommer på medellång sikt (ej långvariga)

– Positiva eller negativa konsekvenser för miljön, klimatet och den

biologiska mångfalden på medellång sikt.

• 1) Utbredd 2) Enskilda fall

Inverkansväsentlighet (fortsättning)

79Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Risk eller möjlighet*

Risk eller

möjlighet

Var i värdekedjan

förekommer den**

Omfattas av upplysningskraven

eller enhetsspecifika upplysningar

E1 – Klimat-

förändringar

Underlåtenhet att uppfylla intressenternas förväntningar på

koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster

Risk

Egen verksamhet

Upplysningskrav enligt ESRS

Risk att bolagets energistrategi inte är tillräckligt motståndskraftig

Risk

Egen verksamhet

Upplysningskrav enligt ESRS

Risk för att Telia inte förbereder sig för extremväder som stormar,

kraftigt regn, översvämningar och värmeböljor

Risk

Egen verksamhet

Upplysningskrav enligt ESRS

Möjlighet att skala IoT-lösningar som minskar koldioxidutsläppen

för kunder och samhälle

Möjlighet

Egen verksamhet

Nedströms

Upplysningskrav enligt ESRS

E5 – Resurs-

användning och

cirkulär ekonomi

Risk för att bolagets resurser används ineffektivt, att företagets

produkter kan ha kort livslängd eller vara svåra att reparera,

uppgradera eller återvinna.

Risk

Egen verksamhet

Nedströms

Upplysningskrav enligt ESRS

Möjlighet att öka graden av leasing- och hyresmodeller för Telias

produkter.

Möjlighet

Egen verksamhet

Nedströms

Upplysningskrav enligt ESRS

S1 – Den egna

arbetskraften

Risk för att tillämpa i orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex.

extrema arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar

Risk

Egen verksamhet

Upplysningskrav enligt ESRS

En inkluderande, mångsidig och engagerad arbetskraft kan driva

innovation och kreativitet som resulterar i nya produkter och

tjänster

Möjlighet

Egen verksamhet

Upplysningskrav enligt ESRS

S2 – Arbets-

tagare i värdekedjan

Risk att Telias leverantörer underlåter att säkerställa en säker

och hälsosam arbetsmiljö och att de ställer orimliga krav på sina

medarbetare, till exempel extrema arbetstider, vilket leder till

osäkra förhållanden för personalen.

Risk

Uppströms

Upplysningskrav enligt ESRS

Risk för att Telias leverantörer underlåter att upprätthålla de

mänskliga rättigheterna genom att tillåta barnarbete och/

eller tvångsarbete i den egna verksamheten eller hos sina

underleverantörer.

Risk

Uppströms

Upplysningskrav enligt ESRS

Finansiell väsentlighet

80Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Risk eller möjlighet*

Risk eller

möjlighet

Var i värdekedjan

förekommer den**

Omfattas av upplysningskraven

eller enhetsspecifika upplysningar

S3 – Berörda

samhällen: Digital

inkludering

Risk för skillnader i servicekvalitet och oöverkomliga priser kan leda

till kundmissnöje.

Risk

Nedströms

Enhetsspecifik

Projekt för digital inkludering som förbättrar den digitala

kompetensen säkerställer högre kundaktivitet online och minskar

antalet samtal till kundtjänst.

Möjlighet

Nedströms

Enhetsspecifik

S3 – Berörda

samhällen:

Yttrandefrihet och

över-

vaknings-

integritet

Regeringar kan begränsa yttrandefriheten, vilket kan påverka Telias

rykte och konsumenternas förtroende för bolaget.

Risk

Nedströms

Enhetsspecifik

S4 – Konsumenter

och slutanvändare:

Integritet

Underlåtenhet att uppfylla kundens integritetskrav och

förväntningar kan leda till en ogynnsam uppfattning om hur Telia

hanterar dessa frågor. Underlåtenhet att följa lagen kan leda till

ekonomiska påföljder.

Risk

Nedströms

Enhetsspecifik

S4 – Konsumenter

och slutanvändare:

Säkerhet

Risk för att cyberhändelser som härrör från ett externt hot stör

Telias tjänster eller leder till dataöverträdelser.

Risk

Nedströms

Enhetsspecifik

G1 – Affärsetik Bristande utbildning och otillräckliga förebyggande åtgärder kan

skapa risk för mutor eller korruption.

Risk

Egen verksamhet

Upplysningskrav enligt ESRS

Underlåtenhet att upprätthålla en rättvis betalningspraxis med de

egna leverantörerna kan leda till risk att inte uppfylla kundernas

krav

Risk

Egen verksamhet

Uppströms

Upplysningskrav enligt ESRS

(SBM-3-48a) (SBM-3-48b) (SBM-3-48c) (SBM-3-48g) (SBM-3-48h)

* Aktuella finansiella effekter återfinns i årsredovisningens not 23. Under 2024 beräknades inga förväntade finansiella effekter. (SBM-3-48d) (SBM-3-48e)

** Baserat på var risken eller möjligheten utlöses

I slutet av 2024 hade Telia inte gjort en resiliensanalys av sin affärsmodell i förhållande till sina väsentliga IRO. (SBM-3-48f)

Finansiell väsentlighet (fortsättning)

81Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

IRO-1

Beskrivning av

arbetsgången för att fastställa

och bedöma väsentliga

inverkningar, risker och

möjligheter

Det första steget i Telias process för dubbel

väsentlighetsbedömning (DMA) var att identifiera

bolagets potentiella väsentliga hållbarhetsfrågor,

baserat på standarder och hållbarhetsutvärderingar.

Därefter vidtog arbetet med att sammanställa en

lista över alla ämnen, med tillhörande inverkningar,

risker och möjligheter för varje ämne:

• Telias fördjupade väsentlighetsanalys från 2020,

baserad på tillgängligt material och validerad

genom interna och externa intressentdialoger

under 2021 och 2022.

• Erfarenheter från branschorganisationen GSMA:s

projekt rörande mått för mobilbranschen, i

partnerskap med Yale University och baserat på

intressentdialog.

• Konsumenttrendstudier från Sustainable

Brand Insights 2024, som visar vad

kunderna på Telias marknader tycker att en

telekommunikationsoperatör bör prioritera.

• Frågor som täcks av ESG-rankningar, inklusive hur

frågorna viktas.

• Klagomål som lyfts av intressenter i media och via

Telias visselblåsarlinje.

• Kontinuerlig bevakning av policyutveckling och

media.

• Möten med samarbetspartners för att få en

djupare förståelse av temaspecifika inverkningar

och avgränsning av frågor. Exempel på sådana

partners är:

– GSMA (internationell branschorganisation för

mobilbranschen)

– Connect Europe (tidigare ETNO – European

Telecommunications Network Operators’

Association)

– GNI (Global Network Initiative)

– BSR (Business for Social Responsibility)

– World Childhood Foundation

– Rädda barnen

– Bris (nationell hjälplinje för barn i Sverige)

– Mötesplats Social Innovation (MSI)

– JAC (Joint Alliance for CSR)

– Exponential Roadmap Initiative

– Eco Rating-partners.

Följande arbete bidrog till bedömningen av

inverkningar, risker och möjligheter:

• En expertanalys genomförd 2022 gällande

pågående klimatrelaterade trender hos viktiga

intressentgrupper och hur de kan påverka

Telias verksamhet på kort, medellång och

lång sikt, samt en djupstudie av väsentliga

omställningsrisker och -möjligheter för Telia

under perioden 2025–2027.

• Uppdaterad kartläggning av risker kopplade till

mänskliga rättigheter samt väsentlighetsanalys

med BSR 2022.

• Årlig bedömning av verksamhetsrisker enligt

Enterprise Risk Management Framework.

• Leverantörsrevisioner.

(IRO-1-53-(a))

Telia har fastställt en riskhanteringsprocess

för tredjeparter som inkluderar due diligence

(tillbörlig aktsamhet). Riskhanteringsprocessen

i kombination med Telias ERM-process syftar till

att identifiera risker för människor och miljö som

bedöms i bolagets due diligence för leverantörer.

DMA-processen är inriktad på att utvärdera

inverkningar, risker och möjligheter relaterade

till Telias verksamhet i Norden och Baltikum.

Den tar även hänsyn till IRO i värdekedjan,

inklusive uppströms, nedströms och Telias egen

verksamhet.

Kartläggning har utförts för att identifiera om en

given IRO avser åtgärder som förekommer till följd

av Telias egen verksamhet eller till exempel genom

affärsförbindelser med leverantörer.

De IRO som Telia har bedömt som väsentliga

har en total heat map-poäng som antingen är

”hög” eller ”mycket hög”. Poängen bygger på två

avgörande faktorer, nämligen den högsta poängen

för inverkanskategorierna (skala, omfattning och

återställbarhet) i kombination med sannolikheten.

Huvudriktlinjerna följer denna logik för de flesta

av IRO. För identifierade inverkningar som

allvarligt påverkar mänskliga rättigheter, men

har låg sannolikhet, med ett icke-väsentligt heat

map-resultat som följd (”låg” eller ”medel”), har

dock allvarlighetsgraden varit den avgörande

faktorn för att identifiera denna IRO som väsentlig.

(IRO-1-53-(b))

Process för att identifiera, bedöma, prioritera och följa upp inverkningar

Identifiera Identifieringen av inverkningar genomfördes i samarbete med interna ämnesexperter i olika frågor.

Under den dubbla väsentlighetsprocessen användes en analys av betydande människorättsfrågor

som tidigare genomförts inom Telia som grund för identifieringen.

Bedöma Bedömningen av inverkansväsentlighet baserades på FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter, som bedömer inverkningens allvarlighetsgrad vad gäller skala, omfattning

och återställbarhet. Ramverket anpassades för att bedöma inverkningar på liknande sätt som risker,

för att möjliggöra den dubbla väsentlighetsprocessen. Interna parametrar för inverkansväsentlighet

användes för att fastställa grunden för bedömningen, inklusive definitioner för de olika

inverkansnivåerna (”låg”, ”medel”, ”hög” och ”mycket hög”) och sannolikheten.

Prioritera Varje inverkan bedömdes enligt definitionerna i de interna parametrarna. Detta innebar

att varje inverkan fick en poäng från ”låg” till ”mycket hög” i var och en av de bedömda

inverkanskategorierna (skala, omfattning och återställbarhet). Den högsta poängen från de

bedömda inverkanskategorierna användes i kombination med sannolikheten för att fastställa

det totala resultatet för varje inverkansbedömning. För varje inverkan som fick resultatet ”hög”

eller ”mycket hög” betraktades motsvarande fråga som väsentlig ur ett väsentlighetsperspektiv.

Huvudriktlinjerna följer denna logik för de flesta av inverkningarna. För identifierade inverkningar

som allvarligt påverkar mänskliga rättigheter, men har låg sannolikhet, med ett icke-väsentligt

heat map-resultat som följd (”låg” eller ”medel”), har dock allvarlighetsgraden varit den avgörande

faktorn för att identifiera denna inverkan som väsentlig.

Uppföljning Alla inverkningar granskas och utvärderas minst en gång om året för att säkerställa att

bedömningen är aktuell.

82Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Process för att identifiera, bedöma, prioritera och följa upp risker och möjligheter som kan ha

finansiella effekter

Identifiera Identifieringen av risker och möjligheter genomfördes i samarbete med interna ämnesexperter i

olika frågor. Under den dubbla väsentlighetsprocessen användes några av de redan kartlagda och

årligen bedömda riskerna, som ingår i riskårshjulet, som grund för identifieringen.

Bedöma Bedömningen av finansiell väsentlighet är baserad på Telias befintliga ERM-ramverk som

bedömer risker och effekter för Telia om de realiseras, sett till finansiella, strategiska,

varumärkesmässiga, kundupplevelsemässiga och regulatoriska aspekter. ERM-ramverket

användes och anpassades också för att bedöma möjligheter på liknande sätt som risker, för att

möjliggöra den dubbla väsentlighetsprocessen. Interna parametrar för finansiell väsentlighet

användes för att fastställa grunden för bedömningen, inklusive definitioner för de olika

inverkansnivåerna (”låg”, ”medel”, ”hög” och ”mycket hög”) och sannolikheten.

Prioritera Varje risk och möjlighet bedömdes enligt definitionerna i de interna parametrarna. Detta

innebar att varje risk och möjlighet fick en poäng från ”låg” till ”mycket hög” i var och en av de

bedömda inverkanskategorierna (finansiell, strategisk, varumärkesmässig, kundupplevelsemässig

och regulatorisk). Den högsta poängen från de bedömda inverkanskategorierna användes i

kombination med sannolikheten för att fastställa det totala resultatet för varje risk och möjlighet.

För varje risk eller möjlighet som fick resultatet ”hög” eller ”mycket hög” betraktades motsvarande

fråga som väsentlig ur ett finansiellt väsentlighetsperspektiv.

Följa upp Alla risker och möjligheter och utvärderas minst en gång om året för att säkerställa att

bedömningen är aktuell.

När inverkningarna bedömdes med avseende

på inverkansväsentlighet utlöste några av dem

potentiella och faktiska risker för bolaget. I

dessa fall kartlades en speglingsrisk under

den finansiella väsentlighetsanalysen för

vidare bedömning. Potentiella inverkningar

har kategoriserats som inverkningar som inte

har inträffat, och har bedömts utifrån potentiell

sannolikhet för att de ska inträffa. Faktiska

inverkningar har kategoriserats som inverkningar

som har inträffat minst en gång, och har bedömts

utifrån potentiell sannolikhet för att de ska inträffa

igen. (IRO-1-53-(c)) (IRO-1-53-(d)) (IRO-1-53-(e))

(IRO-1-53-(f)) (IRO-1-53-(g))

IRO-2

Upplysningskrav i ESRS-

standarder som omfattas av

företagets hållbarhetsrapport

Bedömningen av varje inverkan, risk och möjlighet

användes för att avgöra om en IRO skulle

betraktas som väsentlig och om den tillhörande

frågan därmed också skulle betraktas som

väsentlig. Väsentlighetströskeln definierades

som IRO på Telias heat map med nivån ”hög”

eller ”mycket hög”. Detta innebär att frågor med

risk eller möjlighet på nivån ”hög” eller ”mycket

hög” betraktas som väsentliga ur ett finansiellt

perspektiv. Frågor med inverkan på nivån ”hög”

eller ”mycket hög” betraktas som väsentliga ur

ett inverkansperspektiv. IRO som inte bedömdes

vara väsentliga har inte tagits upp i denna rapport.

(IRO-2-59)

och potentiella finansiella risker för bolaget. I

processen ingår en mer grundlig riskprofilering

för varje identifierad risk. Huvuddelen av de

risker som bedöms som en del av den finansiella

väsentlighetsanalysen utgör också en del av denna

årliga riskhanteringsprocess. (IRO-1-53-(e))

Den dubbla väsentlighetsanalysen är utförd utifrån

ett ursprungsperspektiv, dvs utan att ta Telias

åtgärder och kontroll i beaktande, och inbegriper

Telias geografiska verksamhetsområde (dvs.

Norden och Baltikum). (IRO-1-53-(g))

Telias första DMA genomfördes 2023 och

hela bedömningen gjordes med ett kortsiktigt

perspektiv. Under 2024 kartlades även IRO som

bedömdes vara väsentliga med ett kortsiktigt,

medellångsiktigt och långsiktigt perspektiv.

(IRO-1-53-(h))

Baserat på den metod som beskrivs i detta

avsnitt har Telia identifierat och bedömt faktiska

och potentiella IROs för Föroreningar (E2), Vatten

och marina resurser (E3), och Biologisk mångfald

och ekosystem (E4). Väsentliga IROs identifierades

inte för dessa standarder och de ingår därför inte

som en del av denna Hållbarhetsrapport.

DMA-processen bestod av samråd med Telias

ämnesexperter i de olika frågorna. Dessa interna

intressenter tillhandahöll synpunkter baserat på

sin kontinuerliga dialog med externa intressenter,

vilket innebär att inga berörda intressenter eller

externa experter konsulterades specifikt för DMA,

utan att den kontinuerliga återkopplingen från

sådana parter istället har inkluderats genom deras

interna motsvarigheter.

Telia har en intern riskhanteringsprocess baserad

på ERM-ramverket. Genom denna process

bedöms riskerna minst två gånger per år. Det

interna ramverket omfattar endast faktiska

83Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Miljö-

information

Telia har åtagit sig att minska sin

miljöpåverkan och verka för en mer hållbar

framtid. Insatserna fokuserar på att ta angripa

klimatförändringar, främja energieffektivitet

och stärka den cirkulära ekonomin. Bland

viktiga initiativ kan nämnas att minska

utsläppen av växthusgaser i verksamheten

och leverantörskedjan, öka användningen av

förnybar energi samt främja återanvändning

och återvinning av material. Miljöåtgärderna

ligger i linje med gällande standarder,

inklusive EU:s taxonomi, för att säkerställa

mätbara, transparenta och effektiva resultat.

62%

av utsläppen i

leverantörskedjan täcks av

vetenskapsbaserade mål

80%

i total utsläppsminskning

från egen verksamhet

sedan 2018

100%

förnybar el används

sedan 2020 i den egna

verksamheten

30%

av alla mobiltelefoner som

såldes till företagskunder såldes

”som tjänst” för att möjliggöra

återvinning och återanvändning

Läs mer:

E1 Klimatförändringar

E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

EU:s taxonomi

Återanvändning 49%

Återvinning 20%

Förbränning med

och utan energi-

återvinning 3 %

Deponi <1%

70%

av avfallet från den

egna verksamheten

återanvändes

eller återvanns

84Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

E1. Klimatförändringar

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan

Negativ inverkan/ faktisk: Utsläpp av växthusgaser från Telias

värdekedja, i synnerhet från leverantörskedjan

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

Risk

: Underlåtenhet att uppfylla intressenternas förväntningar på

koldioxidsnåla, energieffektiva och cirkulära produkter och tjänster

Egen verksamhet

Nedströms

Risk

: Brist på motståndskraftig energistrategi

Egen verksamhet

Risk

: Bristande förberedelse för extremväder

som stormar, kraftigt regn, översvämningar och värmeböljor

Egen verksamhet

Möjlighet: Möjlighet att skala IoT-lösningar som hjälper kunder och

samhälle att minska sina koldioxidutsläpp.

Egen verksamhet

Nedströms

1) Omställningsrisk 2) Fysisk risk

Telias strategi

För att bidra till att hantera klimatkrisen och

motverka ohållbar användning av naturresurser

har Telia åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp

av växthusgaser över hela värdekedjan till 2040.

Detta kräver att bolaget minskar sina utsläpp med

90% (jämfört med basåret 2018) och kompenserar

återstoden. Telia har åtagit sig att minst halvera

sina utsläpp av växthusgaser till 2030, jämfört

med samma basår. Vidare bidrar Telia genom

sina produkter och tjänster till att samhället når

nettonollutsläpp. Telias erbjudanden kan inverka

positivt på digitaliseringen, vilket i sin tur kan

främja ett mindre koldioxidintensivt samhälle.

Telia har minskat de absoluta växthusgasutsläppen

från egen verksamhet med 80% sedan 2018

(scope 1 och 2). Detta beror delvis på bolagets

beslut att enbart använda förnybar el i sin

verksamhet, inklusive för nätverk och datacenter.

Telia kommer under de kommande åren att

fortsätta detta arbete, med målet att minska

de återstående utsläppen från den egna

verksamheten med minst 90% fram till 2030. De

återstående utsläppen genereras av bland annat

dieseldrivna reservgeneratorer, fjärrvärme och

Telias fordonsflotta. Bolaget arbetar med att hitta

och tillämpa alternativ.

Den största delen av Telias växthusgasutsläpp

genereras i bolagets leverantörskedja –

uppskattningsvis 80%. För att minska scope

3-utsläppen måste Telia samarbeta med sina

leverantörer, följa upp utvecklingen och frikoppla

intäktstillväxt från utsläpp.

Telias strategi speglar såväl bolagets ansvar

för sitt klimatavtryck som de affärsmöjligheter

som ligger i att hjälpa kunderna att minska sina

utsläpp. Anpassning till klimatförändringar,

begränsning av klimatförändringar och

energifrågor är alla väsentliga teman.

Telia samverkar med en grupp multinationella

företag, däribland Ericsson, IKEA, BT Group och

Unilever, i partnerskapet 1.5°C Supply Chain

Leaders. Gruppen ska främja klimatarbete i

globala leveranskedjor. Detta samarbete ingår i

Exponential Roadmap Initiative, där Telia är en

av grundarna.

85Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga

inverkningar, risker och

möjligheter och deras

förhållande till strategi och

affärsmodell

Under de senaste åren har Telia genomfört

en klimatscenarioanalys för att testa och

stödja motståndskraften i hela verksamheten.

Som en följd av detta integreras miljömässig

motståndskraft allt mer i bolagets processer. Miljö

är också ett av de huvudsakliga riskområdena i

Telias ERM-ramverk. (E1-SBM-3-19-(a))

Under 2021 genomfördes fysiska

klimatriskbedömningar för samtliga Telias

marknader avseende RCP2.6, RCP4.5 och RCP8.5

under tre referensperioder. Som uppföljning

gjordes en specifik fysisk klimatriskbedömning

avseende datacenter. I bolagets ERM-arbete

identifieras klimatrelaterad påverkan, som

Telia använder som kunskap för att stärka

sin motståndskraft i de drabbade områdena.

(E1-SBM-3-19-(b))

För fysiska klimatrisker har en tidsperiod fram

till 2040 använts. För andra delar i analysen av

motståndskraft har en tidsperiod fram till 2030

använts. För omställningsriskerna har följande

tidshorisonter tillämpats:

• Kort sikt – ett till tre år, knutet till strategisk och

finansiell tidsram

• Medellång sikt – tre till fem år, knuten till

långsiktiga strategiska mål

• Lång sikt – fem år och längre

Dessa tidshorisonter ligger i linje med bolagets

ERM-ramverk. (E1-SBM-3-AR7-(b))

Studierna för att testa och stärka motståndskraften

i hela verksamheten har påverkat åtgärder inom

inköp och kontinuitetsledning för att mildra

konsekvenserna av värmeböljor och andra

miljöeffekter. Kunskap från trendanalyser har

påverkat Telias strategi. Exempel är att öka

antalet cirkulära erbjudanden, liksom åtgärder

i leverantörskedjan för att öka bolagets

miljömässiga motståndskraft. (E1-SBM-3-19-(c))

Telias verksamhet bedöms vara relativt

motståndskraftig mot klimatförändringar.

Därför behövs inga större justeringar på kort

till medellång sikt för den aspekten. Bolagets

förmåga att anpassa sig bestäms i hög grad

av dess partners och leverantörer, eftersom

större delen av utsläppen ligger inom scope 3.

Nyckeldelar av Telias verksamhet, som bolagets

tillgångar, produkt- och tjänsteportfölj, finansiering

och omskolning tar tid att förändra. Därför är

stora förändringar av bolagets strategi och

affärsmodeller för att motverka klimatförändringar

vanligtvis möjliga bara på medellång till lång sikt.

Mindre förändringar av strategi och affärsmodell

kan göras på kort sikt. (E1-SBM-3-AR8-(b))

E1-1

Omställningsplan

för begränsning av

klimatförändringarna

Telia anser att aktivt arbete för att hantera

klimatförändringar är en avgörande framgångs-

faktor för verksamheten. Bolaget prioriterar att

förse investerare och andra intressenter med

information om hur man planerar omställning

till koldioxidsnål verksamhet, anpassning till

klimatförändringar och bibehållen motståndskraft.

Telia började 2022 utveckla en ESRS-anpassad

omställningsplan. Den bygger på tidigare arbete

kring TCFD-rekommendationerna. (E1-1-14)

Bolaget har identifierat sina omställningsrisker och

har fastställt mål och nyckeltal, och kommer att

fortsätta att utveckla detta arbete. (E1-1-16-(j))

Under 2024 förfinade Telia omställningsplanen

och tog fram landsspecifika planer för att minska

utsläppen av växthusgaser. Den förfinade

omställningsplanen godkändes av styrelsen första

kvartalet 2025 och släpps som ett fristående

dokument i det format som EFRAG (European

Financial Reporting Advisory Group) har förslagit.

(E1-1-14) (E1-1-16-(i))

Omställningsplanen integreras i affärsstrategin och

linjeras med den ekonomiska planeringen. Telias

hållbarhetsagenda och ambitioner på området är

grundligt integrerade i bolagets affärsstrategi. Bola-

get justerar strategi och affärsmodell för att under-

lätta övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

Hållbarhet står i fokus när Telia hjälper företag

och samhällen att hantera stora utmaningar. Telias

åtagande att skapa värde för alla intressenter och

leverera hållbart bygger på bolagets ställning

som en finansiellt, socialt och miljömässigt

robust partner. Trender och risker relaterade till

policymässiga eller rättsliga frågor, marknader,

anseende och teknik utvärderas regelbundet

för att säkerställa att omställningen maximerar

Telias positiva påverkan på människor och miljö.

(E1-1-16-(h))

Telias koncernledning ansvarar som grupp för

miljöagendan och respektive medlem ansvarar

för olika aspekter av utvärdering och styrning

av klimatrelaterade frågor, inklusive strategiska

affärsbeslut, målformulering och genomförande.

Utöver detta hanterar en styrkommitté för

hållbarhet det löpande strategiska arbetet, hittar

lösningar när det gäller hållbarhetsmässiga

hinder, risker och möjligheter samt engagerar

koncernledningen vid behov.

Minskning av utsläpp

För att bidra till att hantera klimatkrisen och ett

ohållbart nyttjande av naturresurser har Telia

som mål att minska sina absoluta utsläpp av

växthusgaser i scope 1 och 2 med 90% till 2030,

med 2018 som basår. Bolaget strävar också efter

att minska sina absoluta växthusgasutsläpp i

scope 3 med 50% till 2030 och har åtagit sig att

uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser över hela

värdekedjan till 2040, även här med 2018 som

basår. (E1-1-14)

Bolagets nettonollmål är satt i linje med

Paris avtalets begränsning av den globala

upp värmningen till 1,5 °C. Det verifieras av Science-

Based Targets initiative (SBTi). (E1-1-16-(a))

86Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Under 2019 satte Telia upp ett ambitiöst klimat-

mål om noll koldioxidutsläpp till 2030. Detta

skulle uppnås genom att minska utsläppen av

växthusgaser med 50% och kompensera för

återstående 50%. Genom vidareutveckling

under de senaste åren har Telia fått en djupare

förståelse för nettonollmålets innebörd och har

erhållit godkännande av målet för 2040. Som ett

resultat av detta kommer Telias fokus att ligga

på att uppnå faktiska utsläppsminskningar på

vägen mot nettonoll till 2040. Telia har inte längre

någon avsikt att använda kompensation som en

reduktionssaktivitet, dvs ingen kompensation

planeras för de återstående 50% utsläppen år

2030.

Som en del av fokus på absoluta utsläpps-

minskningar fastställde bolaget under 2024

årliga utsläppsminskningsmål för växthusgaser,

med minskning av växthusgaser i % som

KPI för perioden 2025–2027, och med varje

verksamhetsland som en ansvarig enhet.

Telias reduktionsplan är beroende av flera

väsentliga antaganden:

1. Fortsatta inköp av förnybar energi i linje med

standarder

2. Leverantörer som minskar sina utsläpp i linje

med vetenskapen

3. Hantera gapet mellan förväntade minskade

utsläpp från viktiga leverantörer och

minskningsmålet.

Det är också viktigt att notera att förbättringar

av kvaliteten på indata, utsläppsfaktorer och/

eller beräkningsmetoder kommer att påverka

minskningsplanen.

-9 499 -2 253 -175 956 -132 675

50% total

minskning

uppnådd 2030*

-50%-29%

640 766 320 383

Telias utsläppsminskningsplan 2025–2030

(tCO

Utsläpp av

växthusgaser

2024*

Egen verksamhet

(Scope 1+2)

2025-2030

Egna aktiviteter

(Scope 3)

2025-2030

Förväntad minskning

från leverantörer

2025-2030

Utsläppsmål

2030*

Utvecklings-

och

innovationsgap

* I syfte att illustrera Telias tillvägagångssätt och beräknade minskningar har 2024 använts som en proxybaslinje, eftersom 2018 års

ursprungliga baslinje scope 3-siffror inte är jämförbara på grund av uppdateringar av metoder och emissionsfaktorer under 2024.

Telia kommer att arbeta för att återbalansera baslinjen för att säkerställa jämförbarheten för effektiv uppföljning under 2025.

87Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Telia har använt 100% förnybar el sedan 2020 och

planerar att fortsätta göra det, främst genom inköp

av ursprungsgarantier.

Nästan 80% av Telias utsläpp av växthusgaser

kommer från leverantörskedjan (scope 3-utsläpp),

där 50 leverantörer står för 46% av utsläppen. I

reduktionsplanen har antagits att dessa 50 leve-

rantörer kommer att minska sina utsläpp i linje med

vetenskapen, det vill säga halvera utsläppen till

2030. Det förutsätts också att leverantörernas minsk-

ningar av växthus gaserna direkt kommer att påverka

produkter som Telia köper från dessa leverantörer.

Under 2024 har Telia fört dialog med nio av dessa

leverantörer och planerar att utöka engagemanget till

fler leverantörer under 2025, i syfte att identifiera mer

specifika möjligheter och metoder för minskningar.

En plan för hur man ska hantera gapet mellan satta

mål och förväntade utsläppsminskningar håller på

att utvecklas, med fokus på ytterligare samarbete

med specifika nyckelleverantörer för att förverkliga

de ytterligare minskningar som behövs.

Aktiviteter för minskade utsläpp

I egenskap av teknikpionjär under i 170 år har Telia

utmärkta förut sättningar för att hjälpa till att driva

minskningen av utsläpp över hela värdekedjan

och i samhället i stort. Bolagets aktiviteter för

denna minskning, och motsvarande huvudsakliga

åtgärder under 2024 och därefter, är följande, se

tabell nedan. (E1-1-16- (b))

Kostnader för implementering

I enlighet med EU:s taxonomiförordning

(kommissionens delegerade förordning (EU)

2021/2178) offentliggör Telia sina taxonomi-

anpassade kapital utgifter, som för närvarande

representerar 0,04% av bolagets totala

investeringar.

Typ av aktiviteter Huvudsakliga åtgärder

Produktförändringar Ökad försäljning av begagnade mobiltelefoner.

Utveckla Telias produkt- och tjänsteportfölj för att möta kundernas efterfrågan på koldioxid-

snåla, cirkulära och energieffektiva produkter och tjänster med korrekt miljöinformation.

Minskning av utsläpp i

leverantörskedjan

Målet är att leverantörer som står för 72% av utsläppen från inköpta varor och tjänster samt

kapitalvaror ska ha fastställt vetenskapsbaserade mål senast 2025.

Krav i uppförandekoden för leverantörer att leverantörerna ska ha verifierat

vetenskapsbaserade klimatmål senast vid utgången av 2025.

Klimatåtgärdsprogram med fokus på leverantörer för att hantera koldioxidutsläpp från

Telias inköp av produkter och tjänster från dessa leverantörer.

Energieffektivitet Minska värmebehovet genom avveckling av anläggningar.

Elektrifiering Ersätta fossilbaserad uppvärmning i teknikanläggningar med elektriska lösningar.

Elektrifiering av fordonsflottan.

Bränsleomställning Övergång till förnybar diesel.

Övergång till förnybar fjärrvärme.

Processomställning Minska läckage av köldmedier genom avveckling av anläggningar.

Vidare undersöker Telia innovativa finansierings-

mekanismer, till exempel gröna obligationer,

för att anskaffa kapital för projekt som stöder

övergången till en koldioxidsnål verksamhet.

Bolagets engagemang för transparens inkluderar

regelbunden rapportering om användningen

av dessa medel och deras inverkan på den

övergripande klimatstrategin. (E1-1-16-(c))

Inlåsta utsläpp

Telia har ännu inte genomfört någon detaljerad

studie av inlåsta utsläpp av växthusgaser, men

detta är planerat för framtiden. Dessa utsläpp är

främst relaterade till scope 3. Sedan 2020 har

Telia enbart använt el från förnybara källor, med

säkring genom ursprungsgarantier eller långsiktiga

energiköpsavtal.

Nätverks- och IT-utrustning, samt kundhårdvara,

är grundläggande för Telias verksamhet och har

en livslängd på flera år. För större delen av denna

hårdvaruutrustning har bolaget flexibilitet att

ändra kommersiella arrangemang. För operativa

ändamål är vissa investeringar dock fleråriga

åtaganden och låser därmed in en viss mängd

utsläpp.

Telia strävar efter förbättringar inom detta område.

För att minska inlåsta utsläpp av växthusgaser

arbetar Telia med sina partners och leverantörer

för att minska utsläppen under hela livscykeln för

bolagets tillgångar och produkter. (E1-1-16-(d))

EU:s taxonomi och referensvärden anpassade

till Parisavtalet

Telia redovisar en begränsad andel av taxonomi-

omfattade och -förenliga aktiviteter, eftersom

tele kommunikationsnätverk för närvarande inte

ingår i taxonomin. Telekommunikationsbranschen

har lyft fram denna brist för Europeiska

kommissionen och förespråkar att sådana nätverk

ska omfattas av framtida taxonomidelegerade

akter med specifika, ändamålsenliga

förenlighetskriterier. På kort sikt har bolaget

inga planer på att ytterligare anpassa sig till

de definierade ekonomiska verksamheterna.

(E1-1-16-(e))

Telia är inte exkluderat från EU:s referensvärden

anpassade till Parisavtalet enligt de

exklusionskriterier som anges i artiklarna 12,1

och 12,2 (förordningen om referensvärden för

klimatomställning). (E1-1-16-(g))

Återkopplingsmekanism

Under året träffar representanter för bolaget

regelbundet investerare och aktieägare och

presenterar och diskuterar Telias mål, planer och

framsteg i förhållande till hållbarhet i allmänhet

och klimat i synnerhet. Under dessa möten,

och genom andra kanaler, som e-postdialog,

får bolaget återkoppling från investerare

och aktieägare om målen och planerna.

Klimatomställningsplanen är offentligt tillgänglig

för alla intressenter, inklusive aktieägare och

investerare. Aktieägare kan lämna återkoppling

eller frågor avseende strategiska planer, inklusive

Telias klimatomställningsplan via Telias hemsida.

Telia har åtagit sig att årligen rapportera om

framstegen med denna plan och bedömer att

planen kommer att utvecklas i takt med att nya

lärdomar integreras.

88Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

E1-2

Policyer för begränsning

av och anpassning till

klimatförändringarna

Policyer

Koncernens miljöpolicy är Telias styrdokument för

hantering av klimatarbetet.

Huvudsyftet med policyn är att säkerställa att Telia

hanterar sina miljörelaterade inverkningar, risker

och möjligheter genom hela värdekedjan och

samtidigt uppfyller juridiska krav och intressenters

önskemål och förväntningar. Telias viktigaste

miljöaspekter är följande:

• Klimatförändringar, med hänsyn till både risker

och möjligheter som är fysiska (t.ex. extrema

väderhändelser) och omställningsmässiga

(utlösta av förändringar i t.ex. lagstiftning och

kundefterfrågan).

• Resursanvändning och cirkularitet, med hänsyn

till inflöden och utflöden av material samt avfall

och energi i hela värdekedjan.

Koncernens miljöpolicy tar inte upp upptag av

växthusgaser. Se avsnitt E1-7.

Telia tillämpar ett strukturerat ledningssystem

enligt ISO 14001 och andra ledningsstandarder.

En översikt över ansvaret för att säkerställa att

denna policy kommuniceras och implementeras

korrekt finns i policytabellen i G1-1. (E1-2-24)

Hållbarhetsfrågor som tas upp i koncernens

miljöpolicy

Följande hållbarhetsfrågor behandlas i Telias

miljöpolicy (E1-2-25):

Typ av aktivitet Huvudsakliga åtgärder

Begränsning av

klimatförändringar

Telia kommer att minska sina utsläpp av växthusgaser med åtgärder som matchar

den ambitionsnivå och takt som krävs för att uppnå bolagets miljömål. Här ingår att

halvera utsläppen till 2030 och uppnå nettonollutsläpp till 2040, och att prioritera

leverantörskedjan, inklusive men inte begränsat till hotspots för utbyggnad och

underhåll av nätverk, mobiltelefoner, annan hårdvara och andra inköpta produkter och

tjänster.

Telia prioriterar leverantörer och partners med vetenskapligt baserade klimatmål och

planer för minskning av utsläpp, och som tillämpar principer för cirkulär ekonomi.

Anpassning till

klimatförändringar

Telia säkerställer affärskontinuitet trots extremväder.

Risker kopplade till

klimatförändringar

Telia hanterar risker relaterade till klimatförändringar, med hänsyn till både risker och

möjligheter som är fysiska (t.ex. extrema väderhändelser) och omställningsmässiga

(utlösta av förändringar i t.ex. lagstiftning och kundefterfrågan).

Energi Telia ska förbättra sin energieffektivitet och öka andelen energi från egen produktion

och/eller långsiktiga energiinköpsavtal.

Telia ska ta fram en motståndskraftig energistrategi med exklusiv användning av

förnybar el och fastställa en plan för att fasa ut fossilbaserade energikällor.

E1-3

Åtgärder och

resurser med avseende på

klimatförändringspolicyer

Åtgärder och resurser

Se E1-1, Aktiviteter för minskning av utsläpp, för

information om Telias åtgärder och resurser med

avseende på begränsning av klimatförändringar.

Information om åtgärder med avseende på

klimatanpassning finns i avsnitt E1 ESRS 2 IRO-1.

(E1-3-29a)

Finansiella konsekvenser av genomförande

Klimatåtgärder är en väletablerad del av bolagets

strategi. Många av de initiativ som beskrivs i

denna plan är redan pågående och införlivade

i befintliga affärsplaner och finansiell ställning.

Detta gäller främst aktiviteter i egen verksamhet

(scope 1 + 2). Exempel är investeringar i förnybar

el, omvandling av våra anläggningar, åtgärder för

energieffektivitet och övergång till koldioxidsnåla

fordon.

Omställningsplanen fokuserar på Telias värdekedja

och på leverantörerna (scope 3). Telias nuvarande

uppfattning är att bolaget inte behöver och inte

bör finansiera omställningsåtgärder i värdekedjan.

Därför ser bolaget för närvarande ett begränsat

tillkommande finansieringsbehov för att

genomföra klimatomställningsplanen.

Om initiativen som beskrivs i denna plan skulle

kräva ytterligare resurser och investeringar

kommer det att hanteras i den ekonomiska

planeringen. Eventuell väsentlig inverkan på

de finansiella rapporterna ska identifieras och

offentliggöras om så är lämpligt, i linje med den

nuvarande hanteringen av finansiell rapportering

och standarder för detta. (E1-AR21) (E1-3-29-(c))

89Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

År Mål Resultat 2024

Klimat

2040 Nettonoll till 2040, i enlighet med nettonollstandarden i Science

Based Target initiative (SBTi) (basår 2018)

Målet validerades av SBTi år 2023

2030 – Minst halvera utsläppen (scope 3) till 2030 (basår 2018)

– Vetenskapsbaserat mål: Minska CO2-utsläppen från egen

verksamhet (scope 1 och scope 2 marknadsbaserat) med 90%

till 2030 (basår 2018)

– 47% minskning sedan 2018

– 80% minskning i egen verksamhet

sedan 2018

2026 – Betyget A i CDP:s Climate Change-klimatredovisning

– Balansera återstående utsläpp från scope 1, scope 2 marknads-

baserat och scope 3 kategori 6 genom köp av koldioxidkrediter

– Betyget B (2023: A-)

– Koldioxidkrediter har köpts för att

balansera 16 543 tCO2e

2025 Vetenskapsbaserade mål (basår 2018):

– Halvera utsläppen från egen verksamhet (scope 1 och 2

marknadsbaserat)

– Kundanvändning, nedströms (scope 3 kategori 11,13): Minska

utsläppen från användning av sålda och leasade produkter

med 29%

– Verka för att leverantörer som representerar 72% av utsläppen

från inköpta varor och tjänster samt kapitalvaror ska ha

fastställt vetenskapsbaserade mål

– Uppnått sedan 2020

– Minskade utsläpp med 42% (2023:

19%)

– Leverantörer som står för 62%

av utsläppen har fastställt

vetenskapsbaserade mål (2023: 52%)

Energi

2026 – Begränsa elförbrukningsökningen till 7% jämfört med 2022,

samtidigt som mobil datatrafik i egna nät förväntas fördubblas

– Använd 100% förnybar el

– 3% ökad elförbrukning jämfört med

2022

– Uppnådd sedan 2020

1) Telia har uppdaterat utsläppsberäkningen för scope 3, kategori 1 och 2, vilket innebär att utfallet för 2024 inte är jämförbart med basåret.

2) Jämförbar siffra från basåret 2022, exklusive Danmark.

E1-4

Mål för begränsning av och anpassning till

klimatförändringarna

Uppföljning av effektivitet

Telia följer kontinuerligt upp sina aktiviteter mot

sitt mål för att säkerställa framsteg. Dessutom,

implementerar företaget kontinuerligt de senast

tillgängliga insikterna och metoderna för att se till

att beräkningarna är tillförlitliga och uppdaterade.

På grund av förändringar i metodik och utsläpps-

faktorer under året, kan 2024 års resultat för Scope

3 inte jämföras med data fär Telias basår.

Under 2025 kommer Telia att arbeta för att

ombalansera basårsdata för att säkerställa

jämförbarhet för effektiv uppföljning.

Telia förtydligade vid utgången av 2023

roller och ansvar inom koncernledningen och

inkluderade detta i den uppdaterade delegering

av befogenheter som undertecknats av VD.

Telias baslinjevärde är kalenderåret 2018, som

förblir oförändrat (E1-AR25- (b)) men kommer att

uppdateras under 2025, när bolagets kortsiktiga

period för vetenskapsbaserade mål löper ut.

(E1-AR25-(a))

Större delen av Telias totala utsläpp i

värdekedjan kommer från leverantörskedjan. De

marknadsbaserade komponenterna i scope 1

och scope 2 utgör endast cirka 2% av de totala

utsläppen i värdekedjan. (E1-AR25-(a))

Minskningsmål

Telias mål för minskning av växthusgasutsläpp är

vetenskapligt baserade och kompatibla med att

begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.

Telia följer Greenhouse Gas Protocol-metoden och

SBTi-ramverket. Telias nettonollmål för minskning

av växthusgasutsläpp har verifierats externt av SBTi.

Telia har åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp av

växthusgaser över hela värdekedjan till 2040.

Telia har studerat potentiell framtida utveckling

(t.ex. förändringar i försäljningsvolymer,

förändringar i kundpreferenser och efterfrågan,

regulatoriska faktorer och ny teknik) och hur detta

kan påverka bolagets växthusgasutsläpp.

Till exempel förutser Telia en minskning av för-

säljnings volymerna för mobiltelefoner under peri-

oden 2025–2030 och ett skifte i kundpreferenser

till koldioxidsnåla, cirkulära och energ ieffektiva

produkter och tjänster med korrekt miljö information.

Därför strävar Telia efter att öka andelen begagnade

mobiltelefoner som säljs. Detta påverkar också

utsläppen eftersom en begagnad mobiltelefon har

ett lägre växthusgas avtryck än en nytillverkad.

Under 2024 sattes ett mål avseende

koncernfunktioner, länder och enheter som ska ta

fram individuella planer för koldioxidminskning

för 2025–2030, som en integrerad del av deras

strategiska planering.

Under 2024 arbetade länder och viktiga

koncernfunktioner, som ekonomi, strategi, risk

och styrning, gemensamt för att identifiera

minskningsåtgärder och deras koppling till

strategisk och finansiell planering. (E1-4-32)

Från och med 2025 kommer det viktigaste

nyckeltalet att vara minskade koldioxidutsläpp

(scope 3). Bolaget har satt upp årliga mål

för perioden 2025–2030 som är i linje med

utsläppsminskningsmålet för 2040. Målet

kommer att följas upp kvartalsvis inom ramen för

verksamhetsgenomgångar.

Dessutom kommer det att finnas en ny enhet för

hållbarhetsrapportering, vilket ska öka bolagets

förmåga att följa upp effektiviteten. (E1-4-33)

Utöver klimatmålen som visas i tabellen till vänster,

har Telia som mål att förlänga livslängden på

hårdvara, vilket beskrivs i avsnitt E5. Detta mål är

också relevant för Telias arbete för begränsning av

och anpassning till klimatförändringar.

Utsläpp av växthusgaser

Telias nettonollutsläppsmål omfattar utsläpp i

scope 1, scope 2 (marknadsbaserat) och scope

3. Koldioxidkrediter eller nyttopotential (utsläpp

som undvikits) ingår inte i bolagets målformulering

eller utsläppsrapportering. Telias köp av

koldioxidkrediter samt nyttoeffekter redovisas

separat. (E1-4-34-(b))

90Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Mål

Utsläpp av växthusgaser (tCO₂e)

Basår

2018 2022 2023 2024

% förändring från

före gående år

% förändring

från basår 2025 2030

Nettonoll

2040

Scope 1 utsläpp av växthusgaser

Brutto, scope 1 utsläpp av växthusgaser

142 6

357 5 435 5 473 1 -40 4

571 914 914

Procentandel av scope 1-utsläpp av växthusgaser från reglerade system för handel med utsläppsrätter %

3 3 3 3 - - - - -

Scope 2 utsläpp av växthusgaser

Brutto platsbaserade scope 2-utsläpp av växthusgaser

136

077 78

879 94

054

82 512 -12 -39 - - -

Brutto marknadsbaserade scope 2-utsläpp av växthusgaser

734 3

397 6 621

7 670 16 -86 27

867 5

573 5

573

Betydande scope 3-utsläpp av växthusgaser

Totalt brutto indirekt (scope 3) utsläpp av växthusgaser

174

682 1

151

578 - 627 623 -16 -47 - 587

341 117

468

Inköpta varor och tjänster (kategori 1)

1/4

004

524

817

679 - 401 801

-19 - - - -

Kapitalvaror (kategori 2)

1/4

196

975 - 112 553

-4 - - - -

Bränsle- och energirelaterad verksamhet (kategori 3)

608 43

628 - 39 582 -6 - - - -

Transport och distribution uppströms (kategori 4)

201 15

066 - 9 306 -32 - - - -

Avfall som genereras i verksamheten (kategori 5)

049 1

750 - 1 277 -28 - - - -

Affärsresor (kategori 6)

296 2

881 3

280 3 439 5 - - - -

Medarbetarnas pendling (kategori 7)

370 5

653 - 4 719 -24 - - - -

Tillgångar som leasas uppströms (kategori 8)

180 - - - - - - - -

Transport och distribution nedströms (kategori 9)

- - - - - - - - -

Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)

- - - - - - - - -

Användning av sålda produkter (kategori 11)

336 23

164 - 14 843 -40 -66 30

769 - -

Slutbehandling av sålda produkter (kategori 12)

150 86 - 65 -14 - - - -

Tillgångar som leasas nedströms (kategori 13)

849 29

812 - 25 721 -19 -4 19

063 - -

Franchise (kategori 14)

59 34 - 31 -11 - - - -

Finansiella investeringar (kategori 15)

060 14

850 - 14 286 -2 - - - -

Totalt utsläpp av växthusgaser

Totalt utsläpp av växthusgaser (platsbaserat)

319

901 1

236

814 - 715 608 -16 -46 - - -

Totalt utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserat)

239

558 1

161

332 - 640 766 -16 -48 - - -

1) Kategorierna ”Inköpta varor och tjänster (kategori 1)” och ”Kapitalvaror (kategori 2)” är sammanslagna för åren 2018.

2) ”Tillgångar som leasas uppströms (kategori 8)” kombineras med scope 1 från 2022 och framåt.

3) ”Transport och distribution nedströms (kategori 9)” och ”Bearbetning av sålda produkter (kategori 10)” är inte relevanta.

4) Under 2023 uppdaterade Telia sin utsläppsfaktordatabas till CEDA, bytte branschgenomsnittsmetoden från globala utsläppsfaktorer till platsbaserade utsläppsfaktorer, och förbättrade utsläppsfaktorerna för kategori 1 och 2 samt produktkvantitetsdata.

Värdena från 2022 och basåret 2018 är inte jämförbara med värdena för 2023 eller 2024. Bolaget kommer att uppdatera sitt basår under 2025

5) Ökningen av scope 2 för 2023 beror på en ändring av utsläppsfaktorkälla till BEIS.

(E1-4-34a) (E1-4-34b) (E1-6-44) (E1-6-AR46d) (E1-6-48a) (E1-6-48b) (E1-6-49a) (E1-6-52a)

(E1-6-49b) (E1-6-52b) (E1-6-51)

91Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Regulatoriska faktorer kommer också att

leda Telias leverantörer mot att minska sina

koldioxidutsläpp. Telia förutsätter att detta

kommer ska leda till att leverantörerna minskar

sina utsläpp och skapar färdplaner för utfasning

av fossila bränslen. Detta skulle påverka utbudet

av produkter och tjänster som Telia kan förvänta

sig att köpa från leverantörer under de kommande

åren. (E1-4-34-(e), (E1-1-16a)

Förväntade aktiviteter för minskning av utsläpp

Telia arbetar aktivt med att identifiera och

utveckla aktiviteter för minskning av utsläpp, i

syfte att uppnå sitt mål att minska utsläppen av

växthusgaser med 50 % till 2030. Dessa aktiviteter

kommer att riktas mot att minska utsläppen

av växthusgaser i bolagets verksamhet och

värdekedja. De redovisas för närvarande som en

del av en omfattande plan för att minska utsläppen

av växthusgaser.

Telia har identifierat flera nyckelområden som

kommer att spela en betydande roll för att bolaget

ska nå sina mål.

Ativiteter för minskning av utsläpp och

övergripande kvantitativa bidrag (E1-4-34-(f),

(E1-1-16b)):

• Koldioxidminskning i egen verksamhet

• Minskade volymer av mobiltelefoner

– förbrukningsminskning

• Ökad försäljning av begagnade mobiltelefoner –

ersättning av produkt

• Koldioxidminskning i leverantörers verksamhet

Telia har använt ett klimatscenario som är förenligt

med att begränsa den globala uppvärmningen till

1,5 °C vid bedömningen av relevant utveckling sett

till miljö, samhälle och teknik, marknad och politik.

(E1-AR30-(c))

Klimat- och energinytta

Utöver Telias egen verksamhet och verksamheten

i dess värdekedja har flera studier, däribland

rapporten från Exponential Roadmap, visat att

digitalisering har potential inom många branscher

när det gäller att öka resurseffektivitet och minska

utsläpp av växthusgaser. Sedan 2020 följer

Telia upp dessa nyttoeffekter (eng. enablement

effects) för en del av sina produkter och tjänster

som fjärrmötestjänster samt IoT-lösningar för

fastighets-, transport- och energibolag.

Metoden för att beräkna Telias möjliggörande

effekt i samband med koldioxidminskning har

utvecklats tillsammans med konsultföretaget

Carbon Trust. Utgångspunkten för att utveckla

modellen har varit GSMA:s rapport Enablement

Effect. I dag fokuserar Telia på att beräkna nyttan

av sina erbjudanden om fjärrmötestjänster och

IoT-lösningar. Bolaget fångar inte upp bredare

nyttoeffekter, till exempel sådana som har att göra

med att arbeta hemifrån, e-handel, e-tjänster för

uthyrning av boende med mera – som företagets

underliggande uppkopplingstjänster bidrar till.

Eventuella reboundeffekter ingår inte i bolagets

beräkningar. Ytterligare information om metodik

och underliggande antaganden finns i det

metodikdokument som är tillgängligt på Telias

webbplats.

Angående resultaten, notera följande:

• Rapportering av nyttoeffekter är fortfarande i

sin linda och metodutveckling pågår parallellt

med att forskning om digitaliseringens effekter

fortsätter. Därför utgör redovisade resultat

uppskattningar baserade på tillgänglig

forskning och data. Beräkningarna av nytta i

samband med koldioxidminskning är i de flesta

fall baserade på både data från användning

av Telias tjänster och antaganden från

marknadsrapporter och andra studier.

• Idag finns ingen standard för beräkning

av nyttoeffekter. Telia deltar i arbetet inom

European Green Digital Coalition, som

lanserades av EU-kommissionen 2021 för

att främja utvecklingen av en gemensam

beräknings- och rapporteringsmetod för

nytta med ICT-teknik. Någon gemensam

metod har ännu inte antagits av branschen

och forskning om en gemensam metod för att

beräkna nyttoeffekter av uppkoppling – Telias

kärnverksamhet – pågår fortfarande. För sin

rapporteringsmetodik samarbetar Telia med

Carbon Trust, som utsetts av EU-kommissionen

som expertorganisation. Telia följer

metodutvecklingen noga och ser över sin modell

vid behov. Bolaget reviderar också regelbundet

sin modell i takt med att mer detaljerade

primärdata blir tillgängliga.

• Med tanke på det begränsade omfånget

hos Telias modell och rådande

marknadsförutsättningar (till exempel nationella

utsläppsfaktorer för elenergi, baserade på en

hög andel förnybara energikällor) är resultaten

inte direkt jämförbara med resultaten från

liknande modeller som används av andra

telekombolag.

• Data som presenterades i tidigare årsredo-

visningar kan inte fullt ut jämföras med data för

2023 eller 2024, eftersom datainsamlingen har

förbättrats och vissa metoder ändrats under

2023.

Data för klimat- och

energinytta 2024

Utsläpp

(kton CO₂e)

Energi

(GWh)

Smarta byggnader 243 631 1 134 117

Smarta elleveranser 26 262 849 439

Smarta transporter 11 143 3 519

Distansmöten 126 430 -

Totalt

407 466 1 987 075

E1-5

Energianvändning och

energimix

Energianvändning

Energianvändningen är en av de viktigaste

miljöaspekterna för Telia. Telias energistrategi för

att hantera såväl miljöpåverkan som kostnader

består av flera delar, däribland:

• Utökade insatser för energieffektivisering

genom ny nätverksutrustning och

energibesparande funktioner.

• Minskad elförbrukning genom avveckling

av äldre nätverk och modernisering av

anläggningar, till exempel genom att placera

relevanta enheter utomhus för att minska

behovet av kyla.

• Beslut om att enbart använda förnybar el i

egen verksamhet, samtidigt som bolaget söker

alternativ till de fossilbaserade energikällor som

återstår.

• Produkter och tjänster som möjliggör minskad

energiförbrukning hos kund.

92Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

E1-6

Bruttoväxthusgasutsläpp i scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

Väsentliga förändringar

I följande tabell redovisas alla väsentliga förändringar i Telias rapportering och deras inverkan på

jämförbarheten från år till år. (E1-6-47)

Typ av aktivitet Huvudsakliga åtgärder

Förändring på grund

av avyttring

Omfattningen av Telias beräkning av växthusgasutsläpp har ändrats på grund av

avyttringen av den danska verksamheten under 2024. Den danska verksamheten ingår inte i

hållbarhetsrapporteringen från 2024 och framåt.

Förändring på grund

av uppdaterade

utsläpps faktorer

De lägre växthusgasutsläppen uppströms i scope 3 (kategori 1 och 2) för 2023 och 2024,

jämfört med basåret 2018, beror främst på lägre utsläppsfaktorer för koldioxid (Environmental

Economic Input Output factors, EEIO) och förändringen av källan för dessa faktorer, vilka

påverkar beräkningen för 2023 och framåt.

Andra faktorer som påverkar minskningarna är minskningar på leverantörsnivå och

förbättringar i kategoriseringen av utgiftsdata. Telia strävar efter att minska användningen

av beräkningar med branschgenomsnittliga utsläppsfaktorer och öka andelen beräkningar

baserade på utsläppsfaktorer på leverantörs- och produktnivå.

§ Redovisningsprinciper: Växthusgasutsläpp

Telia använder en kombination av metoder för

utsläppsrapportering, inklusive beräkningsmetoder

för branschgenomsnitt, leverantörsnivå och

verksamhets-/produktnivå. De viktigaste källorna

till utsläppsfaktorer är IEA, BEIS och CEDA.

(E1-AR39b)

Telias rapportering av växthusgasutsläpp är

anpassad till växthusgasprotokollet (Greenhouse

Gas Protocol) och GSMA-riktlinjerna. Telia

redovisar årligen sina utsläpp i Scope 1, Scope 2

(marknadsbaserad och platsbaserad) och Scope

3. Beräkningarna för Scope 1 och scope 2 baseras

på egen energiförbrukning och köldmedieläckage.

De huvudsakliga källorna till utsläppsfaktorer är

IEA och BEIS. Standarden Corporate Value Chain

(scope 3) användes för att beräkna samtliga 15

kategorier av utsläpp i scope 3. Specifikt för åren

2019 och 2021 uppdaterades de flesta väsentliga

kategorierna i scope 3. De mest väsentliga

kategorierna för Telia är:

• Inköpta varor och tjänster (scope 3 kategori 1)

– rörelsekostnader, t.ex. utsläpp från utbyggnad

och underhåll av nätverk samt inköpta

mobiltelefoner och annan hårdvara.

• Kapitalvaror (scope 3 kategori 2) –

kapitalutgifter t.ex. inköpt nätverksutrustning.

För att beräkna de mest väsentliga kategorierna

använder Telia nedanstående beräkningsmetoder:

% för respektive beräkningsmetod, scope 3 kategori 1 och 2*

År

Bransch-

genomsnitt

Produkt-

nivå

Leverantörs-

nivå

2018 74% 20% 7%

2022 70% 21% 9%

2023 57% 24% 19%

2024 55% 24% 21%

* Tabellen inkluderar huvuddelen av utsläppen från kategori

1 och 2, 86 %, exklusive utsläppsdata från Tv och Media, LMT

Lettland, Cygate Finland och SYV Joint Network i Finland.

(E1-6-AR46(g))

Energi (MWh) 2024 2023 2022

Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter - - -

Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter 12 242 16 098 19 635

Bränsleförbrukning från naturgas 1 730 1

419 1

784

Bränsleförbrukning från andra icke-förnybara källor - - -

Förbrukning från kärnkraft

- - -

Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla från

icke-förnybara källor 45 553 38

984 51

367

Total icke-förnybar energiförbrukning 59 525 56 501 72 786

Andel icke-förnybara källor i den totala energiförbrukningen (%) 5% 5% 6%

Bränsleförbrukning från förnybara källor (inklusive biomassa, biogas,

avfall från icke-fossila bränslen, förnybar vätgas etc.) 84 - -

Förbrukning av köpt eller förvärvad elenergi, värme, ånga och kyla

från förnybara källor 1 034 940 1 183 083 1

135

608

Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränslebaserad energi 1 154 188 201

Total förbrukning av förnybar energi 1 036 178 1 183 271 1

135

809

Andel förnybara källor i den totala energiförbrukningen (%) 95% 95% 94%

Total energiförbrukning (MWh) 1 095 703 1 239 772 1 208 595

(E1-5-37) (E1-5-37a) (E1-5-37c) (E1-5-37c(i)) (E1-5-37c(ii)) (E1-5-37c(iii)) (E1-5-AR34) (E1-5-38b) (E1-5-38c) (E1-5-38e) (E1-5-39)

§ Redovisningsprinciper: Energi

Över 90% av Telias totala energiförbrukning

utgörs av el. Telias nätverksrelaterade verksamhet,

inklusive mobila och fasta nät och datacenter,

står för över 95% av den totala elförbrukningen.

Cirka 82% av elförbrukningen mäts eller

faktureras; resterande 18% är relaterad till

samlokaliseringsplatser där Telia inte äger

el-accessen, och denna förbrukning är därför

endast uppskattad. Energi som säljs till kunder

ingår inte i denna rapport. Omfattningen av

Telias energiberäkning har ändrats på grund av

avyttringen av den danska verksamheten under

2024. Den danska verksamheten ingår inte i

hållbarhetsrapporteringen från 2024 och framåt.

Siffrorna för 2023 och 2022 har uppdaterats för

att inkludera drivmedel till fordonsflottan (både

egna bilar och leasad bilflotta).

Dessa mått har inte validerats av ett externt organ

förutom av Telias revisorer.

93Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

• Branschgenomsnittsmetoden beräknar utsläpp

med hjälp av globala branschgenomsnittliga

utsläppsfaktorer (källa: CEDA) multiplicerat med

utgifter. Dessa utsläppsemissionsfaktorer är

olika för olika inköpskategorier och presenteras i

enheten kg CO2e/€.

• Leverantörsnivåmetoden använder rapporterade

utsläpp (scope 1, scope 2 och uppströms i

scope 3) från olika leverantörer dividerat med

leverantörens intäkter. Denna utsläppsfaktor

presenteras också i enheten kg CO2e/€ och

multipliceras med utgifterna.

• Enhetskategorimetoden beräknar utsläpp

baserat på de genomsnittliga utsläppen från

olika utrustningskategorier (t.ex. mobiltelefoner,

bärbara datorer, surfplattor etc.) Dessa

utsläppsfaktorer anges i enheten kg CO2e/enhet

och multipliceras med antalet inköpta enheter.

• Produktnivåmetoden liknar

enhetskategorimetoden men använder

produktmodellspecifika utsläppsfaktorer istället

för medelvärden för enhetskategorier. Dessa

utsläppsfaktorer anges också i enheten kg CO2e/

produkt och multipliceras med antalet inköpta

produkter.

Telia har åtagit sig att köpa och använda 100%

förnybar el. Detta sker huvudsakligen genom inköp

av ursprungsgarantier. 96% av scope 2 växthusgas-

utsläpp (marknadsbaserade) är kopplade till avtals-

instrument. Telia använder inte avtalsinstrument för

försäljning av energi. (E1-AR45d)

Som en av sina aktiviteter för utsläppsminskning

undersöker Telia möjligheten att övergå till förnybar

fjärrvärme, delvis genom att använda biogena

resurser. Telia har redan övergått till förnybar

Härifrån kommer Telias utsläpp

fjärrvärme i vissa anläggningar, vilket genererar

nya data som bolaget samlade in för första gången

för 2024. Uppgifterna ingår i datatabellen Energi.

(E1-AR45-(e))

Scope 3, kategorierna 1–8 och 11–15 ingår i Telias

sfär. Följande ingår inte:

• Kategori 9: all logistikverksamhet ingår i kategori

4. Telia betalar inte för någon transport eller

distribution nedströms.

• Kategori 10: Telia säljer inga mellanliggande

produkter, där bearbetning nedströms skulle bli

aktuell. ((E1-AR46-(i)).

Dessa mått har inte validerats av ett externt organ

förutom av Telias revisorer.

GHG-intensitet

Utsläppsintensitet i

förhållande till intäkt 2024 2023

För ändring

från

föregående

år

Totala utsläpp

av växthusgaser

(platsbaserade) per

nettointäkt (tCO2ekv/SEK) 8 10 -16%

Totala utsläpp

av växthusgaser

(marknadsbaserade) per

nettointäkt (tCO2ekv/SEK) 7 9 -16%

(E1-6-54) (E1-6-55)

§ Redovisningsprinciper: GHG-intensitet

Koncernens externa intäkter för kvarvarande

verksamhet (not K6) och totala växthusgasutsläpp

har använts för beräkningen. Dessa mått har inte

validerats av ett externt organ förutom av Telias

revisorer.

• Utbyggnad och

underhåll av nätverk

• Nätverksutrustning

• Mobiltelefoner och

annan hårdvara

• Övriga inköpta varor

och tjänster

80%

Scope 3:

kategori 1 + 2

Inköpta varor

och tjänster samt

kapitalvaror

Övrigt i

leverantörskedjan

Kundledet Telias egen verksamhet

Scope 3:

• Användning av sålda produkter

• Tillgångar som leasas nedströms

12%

Scope 3:

T.ex.:

• Affärsresor

• Sluthantering

av produkter

• Nedmontering

av nätverk

Scope 1 + 2

• Direkta utsläpp

• Egen energianvändning

Större delen, ca 80%, av

utsläppen i Telias

värdekedja genereras i

leverantörskedjan, i scope

3 kategori 1 (inköpta varor

och tjänster) samt kategori 2

(kapitalvaror).

94Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

E1-7

Växthusgasupptag och

begränsningsprojekt för

växthusgaser som finansieras

genom koldioxidkrediter

Koldioxidkrediter

Telia köper årligen koldioxidkrediter för att

balansera återstående utsläpp från scope

1, scope 2 marknadsbaserat och scope 3

kategori 6 (affärsresor). Genom åtgärder för att

minska utsläppen räknar Telia med att minska

beloppet av krediter som behövs varje år. Telia

har inget långfristigt avtal om kreditköp eller

upphävande av krediter i framtiden. Bolaget

köper koldioxidkrediter utanför sin värdekedja och

köpte 2024 krediter för att täcka 16 543 ton CO

(E1-7-56-(b))

Telia rapporterar inköp av koldioxidkrediter

separat, utanför rapporteringen av

växthusgasutsläpp. Koldioxidkrediter rapporteras

inte som koldioxidreducerande aktivitet eller som

åtgärd för att nå bolagets nettonollmål. (E1-AR61)

Telia har tre projekt i den frivilliga

koldioxidkreditportföljen 2024:

1. Förbättrad skogsförvaltning, Boumba-et-

Ngoko Forest Conservation, Kamerun, Verra-

certifiering VCS2897

2. Skogsplantering/återplantering av skog, Delta

Blue Carbon, Pakistan, Verra-certifiering

VCS2250

3. Biokol, Four Bordet, Frankrike Puro-certifiering

PURO619736

Telia tar emot uppsägningsdokumenten för varje

inköpt koldioxidkredit och gör inga beräkningar

eller bedömningar av de utfärdade krediterna.

Alla projekt är externt validerade av kreditgivaren.

Projekt 1-2 är certifierade enligt Verified Carbon

Standard (VCS) av Verra, medan projekt 3 är

certifierat enligt Puro Standard General Rules

i linje med ICROA. (E1-7-58-(b)). Alla Telias

koldioxidkrediter baseras på biogent upptag.

(E1-AR62-(b))

100% av projekten är för reduktionsändamål,

0% för borttagning. 100% av alla projekt är

kvalitetscertifierade. 0% utfärdas från projekt

i Europeiska unionen. 0% kvalificeras som

en motsvarande justering enligt artikel. 6

i Parisavtalet. (E1-AR62-(a)) (E1-AR62-(c))

(E1-AR62-(d)) (E1-AR62-(e))

Växthusgasneutralitet

Telia åtagit sig att uppnå nettonollutsläpp av

växthusgaser över hela värdekedjan till 2040.

Bolaget kommer att kompensera återstående

utsläpp efter att ha uppnått en minskning på 90%.

Telia har ännu inte fastställt några planer för denna

kompensation. (E1-7-60)

Telia hävdar inte växthusgasneutralitet i sin

värdekedja. (E1-7-61)

E1-8

Intern koldioxidprissättning

Telia tillämpar inte något system för intern

koldioxidprissättning. (E1-8-62)

ESRS 2 IRO-1

Beskrivning av

arbetsgången för att fastställa

och bedöma väsentliga

klimatrelaterade inverkningar,

risker och möjligheter

Som en del av Telias dubbla väsentlighetsanalys

kartlade bolaget konsekvenser baserat

på information som samlats in som en

del av dess växthusgasredovisning och

bedömde konsekvenser baserat på deras

inverkansväsentlighet och finansiella

väsentlighetströsklar. (E1-IRO-1-20a)

Under 2021 genomförde Telia en första analys

av fysiska klimatrisker på samtliga marknader,

baserat på data från SMHI. (E1-IRO-1-20-(b))

Bedömningarna baserades på data som härrör

från IPCC:s 5:e utvärderingsrapport (AR5), där

data har skalats ner för att vara användbara i

tillämpningen eller analysen.

Analysen innefattade klimatmodelleringar för tre

olika scenarier (eng. Representative Concentration

Pathways, RCP) som FN:s klimatpanel (IPCC) tagit

fram, för tre tidsramar: 2011–2040, 2041–2070

samt 2071–2100. Referensperioden sattes till

1971–2000. (E1-IRO-1-21)

De utvalda scenarierna (RCP2.6, RPC4.5 och

RCP8.5) täcker ett brett spektrum av variationer

vad gäller framtida nivåer av växthusgaser i

atmosfären, och deras effekter på indikatorer

som årlig genomsnittstemperatur, värmeböljor,

årlig maximal vindhastighet, årlig genomsnittlig

nederbörd och maximal daglig nederbörd.

Analysen visar skillnader mellan de olika

referensperioderna och scenarierna för de

analyserade indikatorerna.

Bedömningen gav upphov till följande slutsatser:

• Värmeböljor: Den genomsnittliga

årsmedeltemperaturen ökar globalt och

kommer att öka även i de nordiska och

baltiska regionerna – särskilt i norra Sverige.

En högre årsmedeltemperatur kommer

också att öka frekvens, längd och intensitet

hos sommarens värmeböljor. Generellt

förväntas de nordliga regionerna få större

temperaturökning än regionerna i söder, liksom

inlandet mer än kustregionerna. Utfallet visar

ökade temperaturstegringar under de senare

perioderna.

• Vindhastighet: Den årliga maximala

vindhastigheten påverkas av komplexa variabler

som styr stormars vägar, styrka och frekvens,

något som innebär större osäkerhet jämfört med

andra klimatindikatorer.

• Nederbörd: Förändringar i nederbörd förväntas

vara små i de tidigare tidsramarna, men riskan

ökar i den senare perioden.

År 2023 slutförde Telia denna analys på hög nivå

med platsspecifika bedömningar vid datacenter

för att bättre förstå riskerna och bidra till det

pågående kontinuitetsarbetet kring platserna.

De potentiella följderna av de ovan beskrivna

förändringarna handlar i de flesta fall om avbrott

i elförsörjning och uppkoppling. Det arbetar Telia

95Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

systematiskt med i sin kontinuitetsledningsprocess,

oavsett orsak. Tidigare erfarenheter av extrem-

väder har lett till förebyggande åtgärder på Telias

lokala marknader.

År 2023 undersökte Telia dessutom riskerna

kopplade till den nätverksutrustning som bolaget

köper in. Ovan beskrivna processer och insatser

ingår i Telias löpande arbete och finansieras som

sådant, utan någon klimatspecifik finansiering eller

inkludering i finansiell planering.

I samband med extremväder finns det en risk

för ökande kostnader och förlust av tillgångar

på grund av fysiska klimatrisker eller extrema

väderhändelser, som värmeböljor, starka vindar

och intensiv nederbörd. Sådana störningsrisker

övervakas och hanteras kontinuerligt via Telias

process för kontinuitetsledning. Förebyggande

åtgärder vidtas baserat på erfarenheter från

tidigare extrema väderhändelser. (E1-IRO-1-

20-(b)) (E1-IRO-1-AR11-(a)) (E1-IRO-1-AR11-(c))

(E1-IRO-1-AR11-(d))

Telia följer upp kortsiktiga risker med en tidsperiod

på ett år. Detta gör det möjligt för bolaget att

följa upp hur pågående begränsande åtgärder

fungerar och reagera på eventuella ändringar

eller problem. Medellång sikt anses vara över

ett år och upp till fem år, vilket motsvarar Telias

ekonomiska planering (som omfattar tre år framåt

från innevarande år). Detta säkerställer att risker

och tillhörande kostnader beaktas i bolagets

ekonomiska planering. Lång sikt anses vara över

fem år, och sådana risker bedöms i dialog med

relevanta interna intressenter för att säkerställa att

bolagsstrategin speglar dessa risker vid behov.

(E1-IRO-1-AR11-(b))

Telia har en process för att identifiera, bedöma och

hantera risker och möjligheter med omställning:

Värdekedjesteg

som omfattas

Direkt verksamhet och

sluthantering av produkter.

Bedömningen är kvalitativ och

årlig.

Tidshorisonter

som omfattas

Kort, medellång och lång sikt

Risktyper som

omfattas

Internationell och nationell

lagstiftning, förändrade

kundbeteenden, ökad oro hos

partners och intressenter, teknik

Intressenter

som beaktas

Kunder, investerare, leverantörer

och lagstiftare

2022 uppdaterade Telia sin analys och fördjupade

sin förståelse genom att bjuda in en tvärfunktionell

grupp med interna ämnesspecialister för att

genomlysa olika källor för att analysera potentiella

skiften (policymässiga eller legala, tekniska,

marknads- och anseenderelaterade) och de risker

och möjligheter de skulle kunna skapa för bolaget

på kort, medellång och lång sikt, med särskilt fokus

på medellång sikt (2025–2027). Ett klimatscenario

i linje med att begränsa den globala

uppvärmningen till 1,5 °C beaktades i denna

process. (E1-IRO-1-20-(c)) (E1-IRO-1-AR12-(a))

Hela tidshorisonter har granskats som en del av

ett större projekt, men de prioriterade som listas

här påverkar alla tidshorisonten på medellång

sikt (2025–2027). Potentiella förändringar över

korta, medellånga och långa tidshorisonter har

identifierats.

Område Förändring

Policy och

lagstiftning

Säkerhetsskäl kopplade till CSRD

och CSDDD kan leda till ökande

behov av lokal infrastruktur.

Dessutom kommer ny teknik

att behövas för att exempelvis

nå högre energieffektivitet och

högre återvinningsgrad för

hårdvaruutrustning.

Marknad Investerare visar intresse

för gröna obligationer och

för hållbarhetskopplade

lån, samt mer detaljerade

förfrågningar från leverantörer av

hållbarhetsutvärderingar, analytiker

och långivare.

Strategiska företagskunder förväntar

sig information om koldioxidutsläpp

från inköpta produkter och tjänster

från Telia och stöd i sitt arbete att

minska sina utsläpp.

Resultaten från SB Insights

privatkunds-undersökning 2024

visar att klimat och cirkularitet är

ett av de tre högst prioriterade

hållbarhetsområdena för

konsumenter på Telias marknader.

Anseende Förmågan att ha låga

koldioxidutsläpp och en

energieffektiv och cirkulär

verksamhet förväntas avgöra det

framtida anseendet för både enskilda

bolag och branschen i stort.

(E1-IRO-1-AR12-(a))

De identifierade omställningshändelserna kommer

främst att påverka Telia när det gäller:

1. Förväntningar på Telias produkter och tjänster

2. Förväntningar på datacenter och nätverk

3. Förväntningar på bolagets generella

motståndskraft.

(E1-IRO-1-AR12-(a))

Telias ”heat map” för ERM används för att

bedöma sannolikheten och den finansiella

risknivån baserat på antaganden om finansiell,

strategisk och regulatorisk påverkan, samt

inverkan på kundupplevelse och anseende.

(E1-IRO-1-AR12-(b)) I processen att identifiera

omställningshändelser och bedömningen av

exponering har en klimatrelaterad scenarioanalys

använts. (E1-IRO-1-AR12-(c)) Telia har ännu inte

genomfört någon detaljerad studie av inlåsta

utsläpp av växthusgaser. (E1-IRO-1-AR12-(d))

Omställningshändelser i intressenternas

förväntningar relaterar till:

• Telias produkter och tjänster: Dessa förväntas

vara koldioxidsnåla, cirkulära, energieffektiva

och levereras med korrekt miljöinformation.

• Telias nät och datacenter: Dessa förväntas

transparent informera om energieffektivitet

och koldioxidprestanda, visa att bolaget kan

säkerställa tillgång till förnybar energi och

uppvisa rättvis energianvändning.

• Telia som helhet: Bolaget förväntas ha en

pålitlig omställningsplan etablerad, som

beskriver robust planering för att säkra bolagets

motståndskraft.

96Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Baserat på de identifierade förväntade

omställningshändelserna analyserades och

bedömdes potentiella risker och möjligheter

av Telias projektgrupp för övergångsplanen,

bestående av representanter från strategi-, risk-,

bolagsstyrnings-, finans- och hållbarhetsteamen.

Telia förutser att dessa omställningstrender

kommer att intensifieras under 2025–2027. Detta

medför att Telia prioriterar väsentliga risker och

möjligheter. Osäkerhetsfaktorerna handlar främst

om förändringstakten, som kan påverkas av

ekonomiska nedgångar, sociala spänningar, den

politiska ambitionsnivån samt frekvensen hos och

effekterna av extremväder. (E1-IRO-1-21)

För närvarande har Telia inte införlivat

specifika klimatrelaterade antaganden i sina

finansiella rapporter. Bolagets förhållningssätt

till klimatscenarioanalys är dock fortfarande

en integrerad del av den övergripande

riskhanteringsprocessen och den strategiska

planeringen.

Även om inga uttryckliga antaganden nämns i

den finansiella rapporteringen använder Telia

allmänt erkända klimatscenarier, t.ex. sådana som

är i linje med Parisavtalets mål att begränsa den

globala uppvärmningen till 1,5° C. Dessa scenarier

ligger till grund för bolagets omställningsstrategi

och för bedömning av klimatrelaterade risker och

möjligheter.

Scenarierna hjälper Telia att förstå klimat-

förändringarnas möjliga effekter på bolagets

affärsmiljö, verksamhet och värdekedja och väg-

leder dess strategiska beslut i enlighet med detta.

Klimatåtgärder är en väletablerad del av Telia

Companys strategi och många av initiativen

som beskrivs i klimatomställningsplanen är

redan pågående och införlivade i befintliga

affärsplaner och finansiell ställning. Detta gäller

främst aktiviteter i egen verksamhet (scope

1 + 2). Exempel är investeringar i förnybar el,

ombyggnad av våra anläggningar, åtgärder för

energieffektivitet och övergång till koldioxidsnåla

fordon.

Omställningsplanen fokuserar på Telias

värdekedja, särskilt på leverantörerna (scope

3). Telias nuvarande uppfattning är att

bolaget inte behöver och inte bör finansiera

omställningsåtgärder i värdekedjan. Därför

ser bolaget för närvarande ett begränsat

tillkommande finansieringsbehov för att

genomföra klimatomställningsplanen. Om

initiativen som beskrivs i denna plan skulle kräva

ytterligare resurser och investeringar kommer

det att hanteras i den ekonomiska planeringen.

Eventuell väsentlig inverkan på de finansiella

rapporterna ska identifieras och offentliggöras

om så är lämpligt, i linje med den nuvarande

hanteringen av finansiell rapportering och

standarder för detta.(E1-IRO-1-AR15)

97Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

E5. Resursanvändning

och cirkulär ekonomi

Telias strategi

Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi och

utnyttja naturresurserna effektivare är avgörande

för att hantera klimatförändringar och för att

kunna leva inom de gränser som är säkra för såväl

mänskligheten som planetens ekosystem. Därför

är Telias ambition att senast 2030 uppnå noll

avfall i egen verksamhet, inklusive i arbetet med

utbyggnad och underhåll av nätverken. Bolaget

möjliggör också genom sina erbjudanden en

cirkulär utveckling hos sina kunder.

Digitaliseringen kan generellt öka takten i

övergången till en cirkulär ekonomi genom

att göra det möjligt för andra sektorer och

branscher att använda energi, bränsle, vatten och

andra naturresurser effektivare. Som leverantör

av uppkoppling möjliggör Telia cirkulära

affärsmodeller, såsom plattformsdelning och

blockchain-teknologier för spårbarhet. I många fall

möjliggör även digitala lösningar avmaterialisering.

Dessa effekter är ibland indirekta, men återspeglar

betydelsen av Telias kärnverksamhet, digital

uppkoppling.

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan

Negativ inverkan/ faktisk: Resursutarmning av de material som

används i produktportföljen, nätverksutrustning, utbyggnad och

underhåll av nätverk, samt i förpackningar.

Uppströms

Risk: Risk för att bolagets resurser används ineffektivt, att dess

produkter kan ha kort livslängd eller vara svåra att reparera, uppgradera

eller återvinna.

Egen verksamhet

Nedströms

Möjlighet: Möjlighet att öka graden av leasing- och hyresmodeller för

Telias produkter

Egen verksamhet

Nedströms

98Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

E5-1

Policyer för

resursanvändning och cirkulär

ekonomi

Policyer

Telias miljöpolicy är styrande för bolagets

cirkularitetsarbete. I policyn identifieras

resursanvändning och cirkularitet bland Telias

viktigaste miljöaspekter. Resursanvändning och

cirkularitet tar hänsyn till inflöden och utflöden av

material samt avfall och energi i hela värdekedjan.

Mer information om koncernens miljöpolicy finns i

E1 Klimatförändringar. (E5-1-14)

Policyn anger att bolaget tillämpar de cirkulära

principerna ”Förebygg, minska, återanvänd,

återvinn” (med implementering i samma ordning)

i sin egen verksamhet och vid utformning av

kunderbjudanden. Dessa principer inkluderar

minimering av resursanvändning, minskning av

svinn och prioritering av sekundära (återvunna)

resurser i bolagets egen verksamhet och

upphandling. (E5-1-15-(a)) (E5-AR9-(a))

Telia prioriterar leverantörer och partners med

vetenskapligt baserade klimatmål och planer för

minskning av utsläpp, och som tillämpar principer

för cirkulär ekonomi. (E5-1-15-(b))

I koncerninstruktionen för miljö anges att bolaget

ska begränsa användningen av naturresurser

och i första hand förhindra att avfall uppstår. De

nationella bolagen är ansvariga för att beskriva

hur man når noll avfall senast 2030, det vill säga

situationen att inget avfall skickas till förbränning

eller deponi. (E5-AR9-(b))

E5-2

Åtgärder och resurser för

resursanvändning och cirkulär

ekonomi

Aktiviteter

Telias strategi

I Telias produktutvecklings- och inköpsprocesser

ingår miljögenomlysning med fokus på utsläpp,

energi, avfall och farliga material för att kontrollera

vilka produkter som kommer in i bolagets flöden.

Bolaget avser även att skala upp sina cirkulära

affärsmodeller och därmed öka livslängden för

elektronik och öka graden av återvinning. Cirkulära

affärsmodeller kräver förändringar i kundernas

uppfattning. Kunderna visar dock ökat intresse

när Telia lägger till värde genom att exempelvis

erbjuda service, reparation och försäkringar i

stället för enbart en produkt.

När det gäller resursanvändning och cirkulär

ekonomi är Telias viktigaste aktiviteter:

Minimering av avfall som går till deponi och

förbränning (ambition om noll avfall till 2030)

De nationella bolagen är ansvariga för att beskriva

hur man når noll avfall senast 2030, det vill säga

situationen att inget avfall går till förbränning eller

deponi. Istället ska avfallet förebyggas, minskas,

återanvändas eller återvinnas. Förväntade resultat

är bland annat minskad miljöpåverkan på grund

av minimering av avfall. Denna åtgärd gäller

Telias egen verksamhet samt utbyggnad och

underhåll av nätverken (uppströms). Den gäller

för fem länder där Telia har verksamhet: Sverige,

Finland, Norge, Litauen och Estland. Denna åtgärd

granskas årligen och förväntas pågå fram till 2030.

Telia har tre huvudsakliga cirkularitetsåtgärder:

• Ambition att öka försäljningen av begagnade

enheter – målet är att minska mängden

elektroniskt avfall genom att förlänga livscykeln

med renovering och återanvändning

• Ambitionen att öka andelen Device as a

Service (DaaS) – målet är att minska mängden

elektroniskt avfall genom att förlänga livscykeln

med leasing, renovering och återvinning

• Ambition att öka försäljningen av begagnad

kundplacerad hårdvaruutrustning (CPE) – målet

är att minska mängden elektroniskt avfall genom

att förlänga livscykeln för CPE med renovering

och återanvändning.

Dessa cirkularitetsåtgärder bidrar till målen för den

cirkulära ekonomin i den europeiska gröna given

och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Bland

förväntade resultat av dessa åtgärder kan nämnas

hållbar intäktstillväxt och minskad miljöpåverkan

genom optimerad resursanvändning. De flesta

av dessa åtgärder genomförs i Telias egen

verksamhet på alla marknader, vilket påverkar

Telias kunder (nedströms). DaaS implementeras i

Finland, Sverige och Norge. Alla åtgärder kommer

att granskas årligen och förväntas pågå fram till

åtminstone 2026.

Åtgärder för att öka graden av cirkularitet

Telia erbjuder begagnade mobiltelefoner på

alla sina marknader. Telia har också börjat sälja

begagnade bärbara datorer i Finland, Estland

och Litauen. Vid utgången av 2024 var 4% av alla

mobiltelefoner som såldes till privatpersoner som

såldes av Telia begagnade enheter. (E5-2-20-(d))

Samarbeten gör att Telia kan bli bättre på att

förstå och hantera bolagets inverkningar, risker

och möjligheter sett till cirkularitet. Ett nära

samarbete med andra aktörer i ekosystemet

telekommunikation är också viktigt för att

etablera sektorns cirkularitet. Under 2024–2025

deltar Telia i Nordic Circular Accelerator,

ett samarbetsprojekt med leverantörer av

nätverksutrustning och installationstjänster.

Projektet syftar till att öka graden av datadelning

– detta för att studera och möjliggöra mer

cirkularitet kring telekomanläggningar. (E5-

AR11). Dessutom samlar Telia in mer data

från installationer för att möjliggöra bättre

användning av hårdvaruutrustning. Detta kan

ske genom att förlänga användningstiden,

skapa nya möjligheter till återanvändning eller

förbättra avfallshanteringen. (E5-AR12-(a)) De

berörda intressenterna i detta sammanhang är

leverantörer som tillhandahåller nätverksutrustning

eller utbyggnad och underhåll av nätverk samt

avfallshanterarare. (E5-AR12-(b)) (E5-AR12-(c))

Under 2024 fortsatte Telia att delta i

miljöbedömningssystemet Eco Rating för

mobiltelefoner. Detta initiativ lanserades 2021

och sammanför telekommunikationsoperatörer

i syfte att främja cirkulära principer inom

mobiltelefontillverkning. Rankningen, som baseras

på livscykelanalyser, gör det möjligt för kunderna

att förstå miljöpåverkan från en mobiltelefon,

samtidigt som tillverkarna får incitament att ta till

sig cirkulära metoder redan från att produkten

designas och fram till att den ska sluthanteras.

Detta hjälper även Telia att förbereda sig inför

kommande nya krav inom ekodesign.

99Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

E5-3

Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi

Uppföljning av effektiviteten i policyer genom mål

Följande tabell visar mål som följs upp och deras koppling till Telias miljöpolicy och -instruktion (E5-3-23)

Mål Koppling till policy

84% av materialet från

egen och nätverksrelaterad

verksamhet ska

återanvändas eller

återvinnas till 2025.

I koncerninstruktionen för miljö anges att bolaget ska begränsa användningen

av naturresurser och i första hand förhindra att avfall uppstår. De nationella

bolagen är ansvariga för att beskriva hur man når noll avfall senast 2030, det vill

säga situationen att inget avfall skickas till förbränning eller deponi, utan i stället

förebyggs, minskas, återanvänds eller återvinns.

Målet gäller Telias egen verksamhet samt utbyggnad och underhåll av nätverken.

Den gäller för fem länder där Telia har verksamhet: Sverige, Finland, Norge, Litauen

och Estland.

Öka livslängden för

hårdvaror genom att

öka försäljningen av

begagnade mobiltelefoner

(privatkunder) och

Device as a Service

(företagskunder)

Telias koncerninstruktion för miljö anger att när produkter, tjänster och utrustning

utvecklas, anskaffas och underhålls ska bolaget främja och tillämpa principer för

hållbarhet och reparerbarhet för att öka livslängden för dessa.

Varje nationellt bolag ska prioritera återanvändning av nätverksutrustning. Telias

interna återanvändning av nätverksutrustning bör vara det primära valet, därefter

återanvändning av andra parter och som sista alternativ återvinning. Samma logik

ska tillämpas för kundutrustning (CPE).

Varje nationellt bolag ska ha ett system för återköp och slutbehandling av kunders

och anställdas enheter samt annan relevant hårdvaruutrustning. Målet gäller för fem

länder där Telia har verksamhet: Sverige, Finland, Norge, Litauen och Estland.

Mål

Användning av primära råvaror är en kritisk

angelägenhet för teknikfokuserade branscher, och

varje företag har en roll att spela. Inom ramen för

Telias verksamhet kommer denna användning att

minimeras genom ökad försäljning av begagnade

mobiltelefoner. (E5-3-24-(c))

När det gäller avfall har Telia angett att till

2025 ska 84% av materialet från egen och

nätverksrelaterad verksamhet återanvändas eller

återvinnas.(E5-3-24-(e)) Telias nollavfallsambition

avser de övre nivåerna i avfallshierarkin.

Detta innebär att allt överblivet material ska

återanvändas, användas för nya ändamål eller

återvinnas, och att ingenting ska gå till förbränning

eller deponi. (E5-3-25)

Därför är Telias ambition att senast 2030 uppnå

noll avfall i egen verksamhet, inklusive i arbetet

med utbyggnad och underhåll av nätverk.

Målet omfattar avfall från kontor, verkstäder,

nätverksinstallationer och reparationer samt från

kundlokaler, tekniska installationer och fältarbete.

Samtliga mål granskas årligen och framstegen följs

upp via Telias interna rapporteringsverktyg.

Under 2024 återanvändes eller återvanns 70% av

avfallet medan 30% gick till förbränning (med eller

utan energiåtervinning) och <1% gick till deponi.

Möjligheterna till återvinning och återanvändning

skiftar mellan Telias marknader och mellan olika

avfallstyper.

Förbränning med energiåtervinning är en

mycket vanlig praxis på Telias marknader. En

stor del av det avfall som idag bränns är uttjänta

telefonstolpar. För närvarande finns inget alternativ

till detta då stolparna är impregnerade med giftiga

ämnen och klassas som miljöfarligt avfall. Telia

fortsätter att successivt montera ner dessa stolpar.

Om man bortser från stolparna återstår 9% av det

totala avfallet att hantera för att uppnå Telias mål

om noll avfall 2030. (E5-3-24-(e))

Telias mål inom detta område är frivilliga snarare

än obligatoriska. (E5-3-27)

År Mål Resultat 2024

2026 Öka livstiden för hårdvaror genom:

– ökad försäljning av begagnade mobiltelefoner

(privatkunder)

– ökad försäljning av mobiltelefoner som

tillhandahålls som tjänst – ”Device as a Service” –

(företag).

– Begagnade enheter stod för 4% av den

totala försäljningen av mobiltelefoner i

privatkundsegmentet (2023: 4%).

– Device as a Service stod för 30% av den

totala försäljningen av mobiltelefoner i

företagssegmentet (2023: 27%).

2025 84% av materialet från egen och nätverksrelaterad

verksamhet ska återanvändas eller återvinnas

– 70% återanvändes eller återvanns

(2023: 72%).

(E5-3-24-(b))

100Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

E5-4

Resursinflöden

I Telias dubbla väsentlighetsanalys (DMA) är

den huvudsakliga påverkan som hänför sig till

cirkularitet och resursutnyttjande påverkan av a)

resurser som används i elektrisk och elektronisk

hårdvaruutrustning som kommer in i Telias

verksamhet och b) resurser som används, som

ståltorn, kablar, batterier, asfalt, betong och annan

passiv hårdvaruutrustning och byggmaterial.

De tre huvudområden inom Telias verksamhet

som bidrar till ovanstående påverkan

är nätverksutrustning, kundutrustning

(t.ex. mobiltelefoner och kundplacerad

hårdvaruutrustning (CPE)) samt utbyggnad och

underhåll av nätverk.

När det gäller nätverksutrustning ligger Telias

fokus på avfallsredovisning.

När det gäller kundutrustning är bolagets

största kategorier SIM-kort, mobiltelefoner och

kundplacerad hårdvaruutrustning (CPE). Inverkan

av SIM-kort är den minsta av dessa. Inom detta

område kan Telia påverka hur enheter anskaffas

och försöka styra sina kunders användning av

dessa enheter genom cirkulära affärsmodeller som

ökar enheternas livslängd.

För utbyggnad och underhåll av nätverk fokuserar

Telia på avfallsredovisning. (E5-4-30)

E5-5

Resursutflöden

Avfall är en av Telias viktigaste miljöaspekter, och

genom sin nollavfallsambition strävar bolaget

efter att minska sitt totala avtryck från den egna

verksamheten, inklusive utbyggnad och underhåll

av nätverk. Telia fokuserar på att ta sig upp i

avfallshierarkin för att förebygga/minska mängden

avfall och öka graden av återanvändning och

återvinning.

Resursutflöden

Se E5-3 Mål för mer information om Telias

avfallskategorier och åtgärder relaterade till

resursanvändning och cirkulär ekonomi. (E5-5-38)

Byggavfall, elektronikavfall och batteriavfall är de

största avfallskategorierna för Telia. (E5-5-38-(a))

Avfallskategorier och exempel på material som

förekommer i Telias avfall är (E5-5-38-(b)):

Avfallskategori Material*

Batteriavfall Blybatterier, nickel-kadmiumbatterier, litiumjonbatterier

Kabelavfall Kopparkablar, blymantlade optofiberkablar, blyfria/plastmantlade kopparkablar

Byggavfall Asfalt, slam/slamvatten, sten/grus/betong, trä

Elektronikavfall* Elektronik från nätverk, datorer och andra elektroniska produkter, mobiltelefoner

Metallavfall Aluminium, koppar, järn, rostfritt stål

Övrigt Bioavfall, lysrör, impregnerade trästolpar, lampor, papper

*Icke uttömmande lista

101Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Totalt avfall (ton) 2024

Totalt farligt avfall 22 615

Totalt icke-farligt avfall 34 171

Totalt avfall 56 786

Totalt återvunnet avfall 39 650

Totalt ej återvunnet avfall 17 137

Andel ej återvunnet avfall av totalt avfall

30%

Farligt fast avfall (ton) 2024

Avfall till förbränning 15 649

Avfall till deponi 12

Övrig bortskaffningsverksamhet 0

Avfall till bortskaffning 15 662

Återvinning 6 754

Återanvändning 199

Övrig återvinningsverksamhet 0

Totalt avfall som avleds från

bortskaffning 6 954

Totalt farligt avfall 22 615

Icke-farligt fast avfall (ton) 2024

Avfall till förbränning 1 458

Avfall till deponi 17

Övrig bortskaffningsverksamhet 0

Avfall till bortskaffning 1 475

Återvinning 4 840

Återanvändning 27 856

Övrig återvinningsverksamhet 0

Totalt avfall som avleds från

bortskaffning 32 696

Totalt icke-farligt avfall 34 171

(E5-5-37a) (E5-5-37b) (E5-5-37c) (E5-5-37d)

E5 ESRS 2 IRO-1

Beskrivning

av arbetsgången för att

fastställa och bedöma

väsentliga inverkningar, risker

och möjligheter avseende

resursanvändning och cirkulär

ekonomi

IRO har identifierats för Telias hela värdekedja,

inklusive uppströms och nedströms och bolagets

egen verksamhet. Identifierade väsentliga IRO för

cirkularitet avser de produkter och tjänster Telia

köper in och som bolaget ofta inte har operativ

kontroll över. Offentligt tillgänglig information har

använts för att identifiera och bedöma väsentliga

IRO. IRO för avfall har utvecklats baserat på

information från entreprenörer som hanterar Telias

avfall. IRO för de produkter som Telia säljer och

tillhandahåller för sina kunder har också tagits

med i bedömningen, till exempel leasing av

produkter. Interna data har använts för att bedöma

IRO kopplade till cirkularitet som relaterar till

kunderna. (E5-IRO-1-11-(a))

Telia har inte beställt någon extern utredning

utan har konsulterat interna experter på området.

(E5-IRO-1-11-(b))

Insamling av avfallsdata

För att nå sin ambition om noll avfall har Telia

utökat sin insamling av avfallsdata sedan 2020.

Kontinuerligt arbete pågår för att förbättra

datainsamling och datakvalitet. Entreprenörer

och avfallshanteringsföretag ger Telia vissa

uppskattningar efter bästa förmåga, samtidigt som

de anpassar sig för att leverera Telia-specifika data

under de kommande åren. (E5-5-40)

Den totala mängden farligt avfall som genereras

av Telia under rapporteringsperioden är

22 615 ton. Den totala mängden radioaktivt avfall,

enligt definitionen i artikel 3.7 i rådets direktiv

2011/70/Euratom, är 0 ton.

Eftersom Telia inte producerar några varor i sin egen

verksamhet har redovisningarna för E5-4-31 och

E5-5-36 ansetts vara oväsentliga. Därför har inga

kvantitativa data integrerats i denna hållbarhets-

rapport, kopplade till dessa upplysningar. Bolaget

kommer att följa utvecklingen av rapporteringspraxis

och datatillgänglighet under de kommande åren.

§ Redovisningsprinciper: Avfall

Informationen sammanställs via leverantörspor-

taler eller undersökningar som skickas till entre-

prenörer och avfallshanteringsföretag, vilka förser

Telia med information om mängden avfall och

behandlingsmetoder, delvis genom uppskattningar

efter bästa förmåga. Avfallsinformationen täcker

såväl den egna verksamheten som utbyggnad och

underhåll av nätverk.

Data för föregående år ingår inte, eftersom

det inte är jämförbart pga skillnaderna i

rapporteringskategorisering i ESRS.

102Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Taxonomirapportering

Rapporteringen enligt artikel 8 i EU:s

taxonomiförordning har utvecklats under de

senaste åren. Under 2023 rapporterade Telia

förenlighet med de två första miljömålen

och taxonomiomfattning när det gäller de

återstående fyra miljömålen. År 2024 utvärderar

Telia förenlighet emot alla miljömål. Ett av

Telias Companys dotterbolag, Telia Litauen,

rapporterar baserat på EU-taxonomin som en del

av sin årsredovisning. EU:s taxonomiinformation

avseende Telia Litauen ingår också i

koncernredovisningen.

Telia rapporterar för första gången både

finansiell och icke-finansiell verksamhet inom

EU:s taxonomi. Detta är en följd av Europeiska

kommissionens slutliga tillkännagivande, eller

”FAQ”, i november 2024, som klargör frågor

om EU:s delegerade rättsakt om upplysningar

enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning. Enligt

ovannämnda FAQ anses Telia vara en blandad

koncern och ska därför ta med relevanta tabeller

för både finansiell och icke-finansiell verksamhet

i sin rapportering enligt EU:s taxonomi. Dessutom

hänvisar FAQ till en koncernövergripande tabell

som måste offentliggöras av blandade koncerner

– se tabellerna på sida 105.

Som visas här omfattas endast en begränsad

procentandel av Telias verksamhet idag av

taxonomin, eftersom telekommunikationsnätverk

inte ingår (se Finansiella nyckeltal på sidorna

106–108). Eftersom telekommunikationsnätverk

är centrala för telekommunikationssektorn

har branschen förespråkat att Europeiska

kommissionen inkluderar nätverk i framtida

delegerade rättsakter för taxonomin med specifika

och ändamålsenliga kriterier. Via Telia Försäkring

tillhandahåller Telia försäkringstjänster till kunder.

Mer information om EU-taxonomins aspekter

avseende Telia Försäkring finns i ett separat avsnitt

nedan.

Bedömning av taxonomiomfattning

Telia har analyserat alla sina ekonomiska

verksamheter för att bedöma vilka som ska

rapporteras enligt taxonomins definitioner. Bolaget

har också utvärderat ytterligare ekonomiska

verksamheter som handlar om köp av produkter

och tjänster som är förenliga med taxonomins

hållbarhetskriterier enligt målet Begränsning

av klimatförändringar (CCM). Följande av Telias

verksamheter bedöms omfattas under 2024, se

tabell.

Bedömning av förenlighet med taxonomin

För att en ekonomisk verksamhet ska definieras

som miljömässigt hållbar måste den ge ett

väsentligt bidrag till sitt miljömål, får inte orsaka

betydande skada på de andra miljömålen och ska

bedrivas i enlighet med vissa minimikrav.

Väsentligt bidrag

För Telias taxonomiomfattade verksamhet

relaterad till Begränsning av klimatförändringar

anses inget datacenter som rapporteras under

aktivitet CCM 8.1 uppfylla kraven för betydande

bidrag. Under 2023 utvärderade Telia möjligheten

Verksamheter som omfattas Beskrivning

CCM 8.1 Databehandling,

server hosting-tjänster o.d.

Telia rapporterar datacenter – anläggningar som används för centraliserad

lagring, hantering eller bearbetning av data - tillsammans med all infrastruktur

och hårdvaruutrustning som behövs för detta. Rapporterade datacenter

används av externa kunder och för bolagets interna behov. Telia har avgränsat

sin rapportering till att fokusera på datacenter vars energianvändning överstiger

en specificerad tröskel och som är kritiska för nätverkens kärnverksamhet på en

specifik marknad eller för bolagets hela verksamhet.

CCM 8.2 Datadrivna

lösningar för minskningar

av växthusgasutsläpp

Under denna verksamhet rapporterar Telia produkter och tjänster som i

betydande utsträckning möjliggör för kunder att minska sin klimatpåverkan.

Bolaget utesluter däremot dataöverföringsfasen och tekniker som krävs för

dataöverföringsprocesser. Bolaget tillhandahåller för närvarande följande

lösningar med betydande nyttoeffekter (eng. enablement effects) för kunderna:

– Fjärrmötestjänster

– IoT-lösningar för smarta byggnader, transporter och energidistribution.

CE 4.1 Tillhandahållande

av datadrivna IT- och OT-

lösningar

Under denna verksamhet rapporterar Telia lösningar inom IoT (Internet of

Things) som används för fjärrövervakning och planerat underhåll. Det finns

ingen överlappning med lösningar som rapporteras under CCM 8.2.

CE 5.1 Reparation,

renovering och

återtillverkning

Under denna verksamhet rapporterar Telia reparationstjänster – främst av

mobiltelefoner – men även av viss kundplacerad hårdvaruutrustning som

tillhandahålls till enskilda kunder eller företag via Telias egna serviceverkstäder

eller bolagets servicepartners.

CE 5.4 Försäljning av

begagnade varor

Under denna verksamhet rapporterar Telia dels försäljning av begagnade

och begagnade mobiltelefoner på alla sina marknader, dels försäljning av

kontorsutrustning i Estland.

CE 5.5 Produkter som

tjänst och andra cirkulära

användnings- och

resultatorienterade

tjänstemodeller

Under denna verksamhet rapporterar Telia tillhandahållande av mobiltelefoner

till företagskunder via sitt Device as a Service-erbjudande.

CCM 6.5 Transport med

motorcyklar, personbilar

och lätta nyttofordon

Under denna verksamhet rapporterar Telia sina investeringar i fordonsparken,

inklusive nya leasingavtal.

CCM 7.7 Förvärv och

ägande av byggnader

Under denna verksamhet rapporterar Telia sina investeringar i

kontorsbyggnader, inklusive nya leasingavtal.

103Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

att implementera EU:s uppförandekod i sina

datacenter. Hittills har ett av Telias rapporterade

datacenter implementerat EU:s uppförandekod,

ett frivilligt initiativ som syftar till att förbättra

energieffektivitet och hållbarhet för gällande

data centrar. Denna implementering har dock inte

verifierats av en oberoende tredje part.

Med avseende på datadrivna lösningar som

redovisas under verksamhet CCM 8.2 anser

Telia, utifrån kriterietexten, att en livscykelanalys

inte är nödvändig eftersom det inte finns några

alternativa lösningar/tekniker för de tjänster

som omfattas. Icke desto mindre kan Telia i sin

analys och beräkning av nytta i samband med

koldioxidminskning påvisa nettofördelarna

med den digitala komponenten i rapporterade

fjärrmöteslösningar, liksom IoT-lösningar för

byggnader och energidistribution. Fördelarna med

dessa tjänster är bland annat stora minskningar

av växthusgasutsläppen och i vissa fall el- eller

energibesparingar, vilket uppfyller kriterierna för

väsentliga bidrag. IoT-lösningar för transport anses

inte uppfylla kriterierna för väsentliga bidrag.

För Telias taxonomiomfattade verksamhet kopplad

till Omställning till cirkulär ekonomi (”CE”) finns det

inte tillräckligt med information för att bestämma

graden av förenlighet. Följande verksamheter

bedöms därför inte uppfylla kriterierna för ett

väsentligt bidrag till Omställning till cirkulär

ekonomi: 4.1 Tillhandahållande av datadrivna

IT- och OT-lösningar, 5.1 Reparation, renovering

och återtillverkning, 5.4 Försäljning av begagnade

varor, 5.5 Produkter som tjänst och andra

cirkulära användnings- och resultatorienterade

tjänstemodeller.

Detsamma gäller för inköp av taxonomiomfattade

och/eller -förenliga produkter och tjänster, främst

CCM 6.5 Transport med motorcyklar, personbilar

och lätta nyttofordon och CCM 7.7 Förvärv och

ägande av byggnader.

Kriterier avseende att Inte orsaka betydande

skada (eng. do no significant harm)

För verksamheterna CCM 8.1 och CCM 8.2

genomfördes en bedömning av kriterierna

avseende att Inte orsaka betydande skada (DNSH).

För DNSH-kriterier relaterade till Klimatanpassning

(CCA) användes Telias fysiska klimatriskanalys på

koncernnivå, som beskrivs i avsnitt E1 ESRS2 IRO-1.

I förhållande till verksamhet 8.1 har bolaget gjort

fördjupade platsspecifika analyser. Telia anser att

analysen, som finns tillgänglig på koncernnivå,

uppfyller kravet för de datadrivna lösningarna som

redovisas under verksamhet 8.2, eftersom digitala

tjänster inte är platsspecifika.

För DNSH-kriterier relaterade till Hållbar

användning och skydd av vatten och marina

resurser (WTR) som är relevanta för verksamhet

CCM 8.1 gjordes en bedömning för att säkerställa

att kraven uppfylls. Telia är inte höggradigt

beroende av vatten i sin verksamhet och i fall

där datacenter använder vattenbaserad kylning

återcirkuleras vattnet i ett slutet system. Alla

Telias anläggningar, inklusive datacenter, ligger i

områden med anslutning till kommunalt vatten. Vid

planeringen av sina datacenter följer bolaget alla

relevanta lagar och förordningar, inklusive när det

gäller miljökonsekvensanalyser och krav som hör

samman med sådana om bedömning av inverkan

på vatten.

För DNSH-kriterier relaterade till Omställning till

cirkulär ekonomi, relevanta för verksamheterna

CCM 8.1 och CCM 8.2, gjordes ytterligare en

bedömning. Kriterierna uppfylls baserat på

följande:

• Telia tillverkar inga servrar eller

datalagringsutrustning utan köper in sådan

hårdvaruutrustning från leverantörer inom

EU. Dessa leverantörer förser sina produkter

med CE-märkning enligt Europaparlamentets

och rådets direktiv 2009/125/EG. Efterlevnad

säkerställs också genom leverantörskrav

baserade på uppförandekoden för leverantörer.

• Telia ställer specifika krav på sina leverantörer

när det gäller begränsade och förbjudna ämnen

som omfattas av EU-direktiven om begränsning

av användning av vissa farliga ämnen (RoHS)

och om avfall från elektrisk och elektronisk

hårdvaruutrustning (WEEE).

• Telia följer lokala regler och krav för

avfallshantering, samt EU:s WEEE-

lagstiftning. Dessutom köper bolaget in

avfallshanteringstjänster från leverantörer med

relevanta licenser på sina respektive marknader.

Sociala minimiskyddsåtgärder

Sociala minimiskyddsåtgärder finns på plats

genom implementering av policyer och

instruktioner på bolagsnivå relaterade till

exempelvis mänskliga rättigheter, bekämpning

av mutor och korruption, beskattning och rättvis

konkurrens. Dessa policyer och instruktioner

lever upp till relevanta internationella standarder

och riktlinjer och beskrivs kortfattat i avsnittet

Bolagsstyrning. Dessa områden återspeglas

dessutom fullt ut i Telias riskhanteringsprocess,

som är en integrerad del av bolagets

planeringsprocess och uppföljningen av dess

resultat. Mer information om riskhanteringspraxis

och företagets huvudriskområden finns

i avsnittet Telias riskuniversum. Telias

tillvägagångssätt för att bedöma bristande

efterlevnad gentemot bolagets policyer och

instruktioner innefattar kontinuerlig due

diligence och olika uppföljningsprocedurer,

inklusive klagomålsmekanismer, revisioner och

leverantörskontroller.

§ Redovisningsprinciper: EU:s taxonomi

EU-taxonomins nyckeltal definieras enligt följande

av Telia 2024:

• Omsättning (Turnover) definieras som externa

intäkter enligt International Financial Reporting

Standards (IFRS), vilket motsvarar externa

intäkter i Teliakoncernens totalresultatrapporter,

t.ex. inklusive endast kvarvarande verksamhet.

Se not K5 och K6.

• Kapitalutgifter (CAPEX) definieras som tillägg

till materiella anläggningstillgångar, immateriella

tillgångar och nyttjanderättstillgångar

under räkenskapsåret före avskrivningar och

nedskrivningar. Tillägg till goodwill och film-

och programrättigheter ingår inte i CAPEX.

Tillägg definieras som investeringar under

räkenskapsåret (netto efter eventuella erhållna

statliga bidrag) och inkluderar tillägg som

härrör från företagsförvärv samt bruttoökningar

av återställningsåtaganden (kostnader för

neddemontering och återställning) men

exkluderar förskott och förskottsbetalningar.

104Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

• Driftsutgifter (OPEX) definieras som direkta

kostnader som inte redovisas som tillgångar

och som avser forskning och utveckling,

byggnadsrenoveringsåtgärder, kortsiktiga

hyresavtal, underhåll och reparationer och alla

andra direkta utgifter relaterade till det dagliga

underhållet av fastigheter, anläggningar och

hårdvaruutrustning, som utförs av bolaget eller

tredje part till vilken verksamhet har lagts ut

på entreprenad, och som är nödvändiga för att

säkerställa fortsatt och effektiv funktion hos

sådana tillgångar. OPEX-måttet i taxonomin

inkluderar endast kvarvarande verksamhet.

• Direkta kostnader relaterade till forskning

och utveckling som inte redovisas som

tillgångar, motsvarar beloppet för forsknings-

och utvecklingsutgifter som kostnadsförts i

Telias totalresultatrapporter för koncernen,

exklusive relaterade avskrivningar och

nedskrivningskostnader. Telia har antagit en

strikt tolkning av de dagliga underhållsutgifterna

och har till exempel inkluderat endast kostnader

som är nödvändiga för underhåll och service av

materiella anläggningstillgångar och utrustning.

Taxonomins nyckeltalsdefinitioner för

omsättning (Turnover), driftsutgifter (OPEX)

och kapitalutgifter (CAPEX) är inte helt i linje

med liknande mått som används i Telias

koncernredovisning. I taxonomirapporteringen

har därför vissa justeringar gjorts avseende Telias

finansiella mått. Telias tolkningar av taxonomins

nyckeltalsdefinitioner baseras på vägledning

från taxonomins publikationer, vägledning från

FAR (Föreningen auktoriserade revisorer), Frågor

och svar om EU:s gröna taxonomi, samt samråd

med externa hållbarhetsexperter. Tolkningarna av

nyckeltalsdefinitionerna kan komma att ändras i

framtiden när riktlinjerna för taxonomirapportering

förtydligas och/eller rapporteringspraxis

vidareutvecklas. För att fullt ut leva upp till

taxonomins rapporteringskrav behöver Telia

vidareutveckla sina interna rapporteringssystem

och -processer.

Blandad koncern

Tabellen nedan visar en koncernövergripande bild av Telias operativa nyckeltal för bolagets finansiella och icke-finansiella företag.

Centrala operativa nyckeltal per affärssegment

Intäkter (MSEK) Andel av koncernens

totala intäkter (A)

Omsättningsbaserat

operativt nyckeltal

(B)

Kapitalutgifts-

baserat operativt

nyckeltal (C)

Viktat omsättnings-

baserat operativt

nyckeltal (A*B)

Viktat kapitalutgifts-

baserat operativt

nyckeltal (A*C)

A. Finansiell verksamhet 1 539 0

Kapitalförvaltning

Bankverksamhet 669 0,75% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%

Investmentbolag

Försäkringsföretag 870 0,98% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00%

Omsättningsbaserat

operativt nyckeltal

(B)

Kapitalutgiftsbaserat

operativt nyckeltal

(C)

Viktat omsättnings-

baserat operativt

nyckeltal (A*B)

Viktat kapitalutgifts-

baserat operativt

nyckeltal (A*C)

B. Icke-finansiell verksamhet 87 588 98,27% 0,11% 0,04% 0,11% 0,04%

Gruppens totala intäkter 89 127 100,00%

Medelvärde för

omsättnings-

baserade operativa

nyckeltal

Medelvärde

för kapital-

utgiftsbaserade

operativa nyckeltal

Medelvärde för centrala operativa

nyckeltal för gruppen 0,11% 0,04%

Eftersom Telias rapporteringsstrukturer och

system ännu inte är helt i linje med taxonomins

definitioner av ekonomiska verksamheter har vissa

antaganden gjorts för att fastställa täljaren för

några av nyckeltalen. För vissa av aktiviteterna som

rör datacenter har uppskattningar gjorts för att

beräkna andelen driftsutgifter och kapitalutgifter

hänförlig till externa kunder. Eftersom IoT-

plattformar (Internet of Things) och tekniska

lösningar inte är utvecklade för en specifik

vertikal användning, speglar fördelningen

av driftsutgifter och kapitalutgifter för de

rapporterade tjänsterna intäktsandelen av dessa

tjänster relativt totala intäkter från IoT. Dessa

data anges i redovisningen. I allmänhet har

Telia använt ett konservativt tillvägagångssätt

både för att identifiera verksamheter som

omfattas och vid uppskattning av kapitalutgifter

och driftsutgifter förknippade med sådana

verksamheter.

105Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

2024 Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte

orsaka betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter

Kod/koder

Omsättning

Andel av

omsättningen

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Föroreningar

Cirkulär

ekonomi

Biologisk

mångfald och

ekosystem

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Föroreningar

Cirkulär

ekonomi

Biologisk

mångfald

Minimi

skyddsåtgärder

Taxonomi

andel av

omsättnin-

gen 2023

Kategori

(möjlig-

görande

verksamhet)

Kategori

(om-

ställnings-

verk-

samhet)

MSEK

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Datadrivna lösningar för minskningar av

växthusgasutsläpp

CCM 8.2 99,23 0,11% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 0,17% E

De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga)

verksamheternas omsättning (A.1) 99,23 0,11% 0,11% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 0,17%

Varav möjliggörande verksamheter 99,23 0,11% 0,17% E

Varav omställningsverksamheter 0,00 0,00% 0,00% T

A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men

som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL

Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 328,13 0,37% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,55%

Datadrivna lösningar för minskningar av

växthusgasutsläpp

CCM 8.2 175,40 0,20% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,19%

Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar

CE 4.1 202,41 0,23% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,20%

Reparation, renovering och återtillverkning

CE 5.1 37,76 0,04% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,06%

Försäljning av begagnade varor

CE 5.4 170,07 0,19% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,24%

Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings-

och resultatorienterade tjänstemodeller

CE 5.5 943,06 1,06% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 1,64%

Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av

taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej

taxonomiförenliga)

(A.2) 1 856,82 2,08% 0,56% 0,00% 0,00% 0,00% 1,52% 0,00% 2,87%

A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin

(A.1 + A.2) (A) 1 956,05 2,19% 0,68% 0,00% 0,00% 0,00% 1,52% 0,00% 3,04%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Omsättning hos verksamheter som inte omfattas av

taxonomin (B) 87 170,95 97,81%

Totalt (A + B) 89 127,00 100%

Omsättning

106Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Kapitalutgifter

2024 Kriterier för väsentligt bidrag

Kriterier avseende att inte

orsaka betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter

Kod/koder

Kapitalutgifter

Andel av

kapitalutgifter

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Föroreningar

Cirkulär

ekonomi

Biologisk

mångfald och

ekosystem

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Föroreningar

Cirkulär

ekonomi

Biologisk

mångfald

Minimi-

skyddsåtgärder

Taxonomi

andel av

kapital-

utgifter

2023

Kategori

(möjlig-

görande

verksamhet)

Kategori

(om-

ställnings-

verk-

samhet)

MSEK %

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

Y; N;

N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J

% E T

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Datadrivna lösningar för minskningar av

växthusgasutsläpp

CCM 8.2 6,86 0,04% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 0,07% E

Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara

(taxonomiförenliga) verksamheterna

(A.1) 6,86 0,04% 0,04% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 0,07%

Varav möjliggörande verksamheter 6,86 0,04% - J - - J - J 0,07% E

Varav omställningsverksamheter 0,00 0,00% - - - - - - - 0,00% T

A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin

men som inte är miljömässigt hållbara (ej

taxonomiförenliga) - - - - - - - T

EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL

Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 347,14 1,80% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 1,27%

Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp

CCM 8.2 19,25 0,10% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,10%

Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar

CE 4.1 12,14 0,06% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,00%

Reparation, renovering och återtillverkning

CE 5.1 16,13 0,08% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 0,08%

Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings-

och resultatorienterade tjänstemodeller

CE 5.5 432,10 2,24% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 3,85%

Transport med motorcyklar, personbilar och lätta

nyttofordon

CCM 6.5 142,12 0,74% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 0,00%

Förvärv och ägande av byggnader

CCM 7.7 172,25 0,89% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL

Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men

som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

(A.2) 1 141,11 5,92% 3,53% 0,00% 0,00% 0,00% 2,39% 0,00% 5,30%

A. Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av

taxonomin (A.1 + A.2) (A) 1 147,97 5,95% 3,57% 0,00% 0,00% 0,00% 2,39% 0,00% 5,37%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas

av taxonomin (B) 18 133,44 94,05%

Totalt (A + B) 19 281,41 100,00%

107Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Driftsutgifter

2024 Kriterier for vasentligt bidrag Kriterier avseende att inte

Ekonomiska verksamheter

Kod/koder

Driftsutgifter

Andel av

driftsutgifter

Begränsning

av klimat-

förändringar

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Föroreningar

Cirkulär

ekonomi

Biologisk

mångfald och

ekosystem

orsaka

betydande

skada (DNSH)

Anpassning

till klimat-

förändringar

Vatten

Föroreningar

Cirkulär

ekonomi

Biologisk

mångfald

Minimi-

skyddsåtgärder

Taxonomi-

förenlig

andel av

totala drifts-

utgifter,

2023

Kategori

(möjlig-

görande

verksamhet)

Kategori

(om-

ställnings-

verk-

samhet)

MSEK %

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL

J; N;

N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J

% E T

A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN

A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter

Datadrivna lösningar för minskningar av

växthusgasutsläpp

CCM 8.2 57,44 2,51% J N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL - J - - J - J 3,08% E

Driftsutgifter för de miljömässigt hållbara

(taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 57,44 2,51% 2,51% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% - J - - J - J 3,08%

Varav möjliggörande verksamheter 57,44 2,51% - J - - J - J 3,08% E

Varav omställningsverksamheter 0,00 0,00% - - - - - - - 0,00% T

A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte

är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga)

EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL EL; N/EL

Datainfrastruktur, databehandling, hosting o.d. CCM 8.1 138,34 6,05% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 5,22%

Datadrivna lösningar för minskningar av

växthusgasutsläpp

CCM 8.2 234,26 10,25% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL 6,32%

Tillhandahållande av datadrivna IT- och OT-lösningar

CE 4.1 56,67 2,48% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 1,60%

Reparation, renovering och återtillverkning

CE 5.1 89,84 3,93% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 2,81%

Försäljning av begagnade varor

CE 5.4 173,05 7,57% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 6,19%

Produkter som tjänst och andra cirkulära användnings-

och resultatorienterade tjänstemodeller

CE 5.5 386,87 16,93% N/EL N/EL N/EL N/EL EL N/EL 14,28%

Förvärv och ägande av byggnader

CCM 7.7 4,46 0,20% EL N/EL N/EL N/EL N/EL N/EL

Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men

som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 1 083,50 47,41% 16,50% 0,00% 0,00% 0,00% 30,91% 0,00% 36,42%

A. Driftsutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin

(A.1 + A.2) 1 140,94 49,92% 19,01% 0,00% 0,00% 0,00% 30,91% 0,00% 39,50%

B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN

Driftsutgifter för verksamheter som inte omfattas av

taxonomin (B) 1 144,51 50,08%

Totalt (A + B) 2 285,45 100%

108Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Omsättning

Andel av omsättningen /

Total omsättning

Taxonomiförenliga

per mål

Taxonomi-

omfattade per mål

Begränsning av klimatförändringar (CCM) 0.11% 0,56%

Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%

Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%

Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 1.52%

Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%

Kapitalutgifter

Andel av kapitalutgifter /

Totala kapitalutgifter

Taxonomiförenliga

per mål

Taxonomi-

omfattade per mål

Begränsning av klimatförändringar (CCM) 0,04% 3,53%

Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%

Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%

Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 2.39%

Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%

Driftsutgifter

Andel av driftsutgifter /

Totala driftsutgifter

Taxonomiförenliga

per mål

Taxonomi-

omfattade per mål

Begränsning av klimatförändringar (CCM) 2.51% 16,50%

Anpassning till klimatförändringar (CCA) 0,00% 0,00%

Vattenresurser och marina resurser (WTR) 0,00% 0,00%

Den cirkulära ekonomin (CE) 0,00% 30,91%

Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) 0,00% 0,00%

Biologisk mångfald och ekosystem (BIO) 0,00% 0,00%

Kärnkraftsrelaterade verksamheter

1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling,

demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar

som producerar energi från kärnenergiprocesser med minimalt avfall från

bränslecykeln.

Nej

2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och

säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller

processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom

vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av

bästa tillgängliga teknik.

Nej

3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga

kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet

för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från

kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa.

Nej

Fossilgasrelaterade verksamheter

4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift

av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila

gasformiga bränslen.

Nej

5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering

och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el

med hjälp av fossila gasformiga bränslen.

Nej

6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering

och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med

hjälp av fossila gasformiga bränslen.

Nej

Kärnkrafts- och fossilgasrelaterade verksamheter

109Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

EU-taxonomins aspekter avseende Telia

Försäkring

Telia Försäkring redovisar verksamhet under

kategorin fastighetsförsäkring i lagstadgad

rapportering för Solvens II. Som sådan kan

Telia Försäkrings verksamhet omfattas av

definitionen ”Skadeförsäkring: försäkring mot

klimatrelaterade faror”. För att verksamheten

inom Telia Försäkring ska anses omfattas måste

den inkludera ”försäkring mot klimatrelaterade

faror”. Villkoren för försäkringsprodukterna

inkluderar eller undantar inte uttryckligen

skador från klimatförändringar, men inkluderar

skador som orsakats av oväntade händelser,

inklusive brand- och vattenskador som ingår

som klimatrelaterade faror i bilaga A. Därför

skulle Telia Försäkrings verksamhet omfattas av

EU-taxonomin om klimatrelaterade faror ingår i

försäkringspremien. Om så är fallet bör den andel

av försäkringspremien som täcker klimatrelaterade

faror inkluderas som det omfattade beloppet.

Andelen kan bedömas genom att identifiera

historiska skador och relaterade fordringar som

betalats ut på grund av klimatrelaterade faror.

Andelen premier relaterade till försäkring mot

klimatrelaterade faror som andel av tecknade

bruttopremier ska redovisas som omfattade. Efter

identifieringen av historiska förluster under de

senaste fem åren har inga fordringar betalats

ut på grund av klimatrelaterade faror. Detta

innebär att 0 SEK av premieinkomsterna hör till

försäkring mot klimatrelaterade faror (noll andel av

bruttopremieinkomsterna).

Utöver nyckeltalet relaterat till försäkring

måste försäkringsbolag också rapportera om

investeringar i taxonomiförenliga verksamheter.

Försäkringsverksamhetsindikatorn för skadeförsäkrings- och återförsäkringsföretag

MSEK

Väsentligt bidrag till anpassning

till klimatförändringar (CCA)

Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH)

Ekonomiska verksamheter (1)

Absoluta

premier,

2024 (2)

Andel av

premier,

2024 (3)

Andel av

premier,

2023 (4)

Begränsning

av klimat-

förändringar

Vatten

och

marina

resurser

Cirkulär

ekonomi

Förore-

ningar

Biologisk

mångfald

och eko-

system

Minimi-

skydds-

åtgärder

MSEK % % J/N J/N J/N J/N J/N J/N

A.1. Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad

försäkringsverksamhet som är förenlig med taxonomikraven

(miljömässigt hållbar) 0 0% 0% N/A N/A N/A N/A N/A N/A

A.1.1 Återförsäkrad 0 0% 0%

A.1.2 Som härrör från återförsäkringsverksamhet 0 0% 0%

A.1.2.1 Återförsäkrad (retrocession) 0 0% 0%

A.2 Skadeförsäkringsverksamhet och försäkringsverksamhet

för återförsäkring som omfattas av taxonomin men som inte

är miljömässigt hållbara (verksamheter som inte är förenliga

med taxonomikraven) 0 0% 0%

B. Skadeförsäkrings- och återförsäkringsrelaterad

försäkringsverksamhet som inte är förenlig med

taxonomikraven 870 100% 100%

Totalt (A.1 + A.2 + B) 870 100% 100%

”Premier” i kolumnerna (2) och (3) ska redovisas som premieinkomst brutto eller, beroende på vad som är tillämpligt, omsättning avseende skadeförsäkrings- eller återförsäkringsverksamhet.

Informationen i kolumn (4) ska rapporteras i upplysningarna för innevarande år.

Skadeförsäkring och återförsäkring kan endast uppfylla kraven i förordning (EU) 2020/852 om verksamheten möjliggör klimatanpassning.

KPI:n visar andelen Taxonomy-aligned

verksamhet i totala tillgångar. Det inkluderar

investeringar i NFRD-företag och gröna

obligationer, menutesluter regering, centralbank,

överstatlig exponeringar och derivat. Telia

Försäkring skulle behöva rapportera dessa

investeringar i en specifik mall som krävs av DDA

(EU2021/2178).

Men eftersom Telia Försäkring i dagsläget inte har

har några investeringar riktade mot finansiering

eller associerade med taxonomi-anpassade

aktiviteter i förhållande till totala investeringar

finns det inget att rapportera och därför valt att

inte heller inkludera dessa tabeller.

110Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

EU-taxonomins aspekter avseende Telia

Finans

Med hänvisning till FinRep, förteckningen

över statliga organ som betraktas som statliga

enligt kapitalkravsförordningen, definitionen av

statsobligationer i enlighet med förordningen

om hållbarhetsrelaterade upplysningar (SFDR)

och svaret på fråga 15 i FAQ1 om EU:s taxonomi,

ska regionala aktörer betraktas som ”statliga” om

inte exponeringarna är mot gröna obligationer, i

enlighet med ”Miljömässigt hållbara obligationer

eller skuldebrev som syftar till att finansiera

specifika identifierade verksamheter” som ska ingå

i beräkningen. Vid tidpunkten för bedömningen

innehade Telia Försäkring investeringar i

regionobligationer som inte klassificeras som

gröna och därför inte anses omfattas. Dessutom

omfattar Telia Försäkrings exponeringar inga

investeringar i NFRD-företag eller miljömässigt

hållbara obligationer. Därför sätts täljaren till noll.

Enligt DDA (EU) 2021/2178 ska kreditinstitut

offentliggöra den information som anges i bilaga

V till DDA, med motsvarande tabeller i bilaga VI.

Detta inkluderar nyckeltal relaterade till:

• Andelen gröna tillgångar (GAR) i stocken,

exponeringar utanför balansräkningen,

avgifter och provisioner relaterade till andra

tjänster än utlåning och kapitalförvaltning,

handelslagerportfölj.

GAR ska visa andelen av kreditinstitutets tillgångar

som finansieras och investeras i taxonomiförenliga

ekonomiska verksamheter som andel av totala

täckta tillgångar i enlighet med punkt 1.1.2 i

bilaga V. GAR ska baseras på exponeringarna

och balansräkningen enligt tillämpningsområdet

för konsolidering under tillsyn i enlighet med

förordning (EU) nr 575/2013, avdelning II kapitel 2

avsnitt 2.

Under 2024 ägde Telia Finance icke-gröna

investeringar i stats- och regionala obligationer,

vilket gör att de inte är berättigade. Telia Finance

hade heller inga investeringar i NFRD-företag

eller miljömässigt hållbara obligationer, vilket

resulterar i en GAR-täljare av noll. Ytterligare

nyckeltal är inte tillämpliga eftersom Telia

Finans saknar handelslager, finansiella garantier,

och tillgångar under förvaltning relaterade till

förordningen. Exponeringsberäkningar utanför

balansräkningen exkluderar åtaganden och

beaktar endast finansiella garantier och icke-

finansiella investeringsobjekt företag. KPI:er för

avgifter, provisioner och handelslagsportföljer

kommer att gälla från och med 2026. Telia Finance

erbjuder flexibla betalningsalternativ för Telias

produkter och tjänster, med utlåning begränsad

till detta segment. För närvarande innehar Telia

Finance inga taxonomigodkända eller anpassade

tillgångar, har ingen handel bok och inga

taxonomirelaterade avgifter och provisioner för

inkomst. Därför finns det inget att rapportera, och

de relaterade tabellerna har upprättats.

Sammanställning av de centrala resultatindikatorer för vilka kreditinstitut ska lämna upplysningar enligt artikel 8 i taxonomiförordningen

MSEK

Alla

miljömässigt

hållbara

tillgångar

KPI

% täckning

(över totala

tillgångar)

% av tillgångarna

som är undantagna

från täljaren för

GAR (artikel 7(2)

och (3) samt avsnitt

1.1.2 i bilaga V)

% av tillgångarna

som är undantagna

från nämnaren för

GAR (artikel 7(1)

och avsnitt 1.2.4 i

bilaga V)

Centrala KPI Andelen gröna tillgångar i flödet 0 N/A N/A 84.92% 39.72% 15.08%

Alla

miljömässigt

hållbara

verksamheter

KPI KPI % täckning

(över totala

tillgångar)

% av tillgångarna

som är undantagna

från täljaren för

GAR (artikel 7(2)

och (3) samt avsnitt

1.1.2 i bilaga V)

% av tillgångarna

som är undantagna

från nämnaren för

GAR (artikel 7(1)

och avsnitt 1.2.4 i

bilaga V)

Andra centrala KPI Andelen gröna tillgångar i flödet 0 N/A N/A N/A N/A N/A

Handelslager

0 N/A N/A

Finansiella garantier 0 N/A N/A

Förvaltade tillgångar 0 N/A N/A

Avgifts- och provisionsintäkter

0 N/A N/A

1) På grundval av motpartens omsättnings-KPI

2) På grundval av motpartens kapitalutgifts-KPI, bortsett från utlåningsverksamheter, för vilka omsättnings-KPI för allmän utlåning ska användas

3) % av de tillgångar som täcks av KPI genom bankernas alla tillgångar

4) För kreditinstitut som inte uppfyller villkoren i artikel 94.1 i kapitalkravsförordningen eller de villkor som anges i artikel 325a.1 i samma förordning.

5) Avgifts- och provisionsintäkter från andra tjänster än utlåning och kapitalförvaltning.

111Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Tillgångar för beräkningen av

andelen gröna tillgångar

Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)

Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)

Summa

redovisat

bruttovärde

Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)

MSEK

Varav

special-

utlåning

Varav

omställnings-

verksamhet

Varav möjlig-

görande

verksamheter

Varav

special-

utlåning

Varav

omställnings-

verksamhet

Varav möjlig-

görande

verksamheter

Andelen gröna tillgångar – Täckta tillgångar i både täljare

och nämnare

1 Lån och förskott, räntebärande värdepapper och

egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som

får användas i beräkningen av andelen gröna tillgångar. 2 339 0 0 0 0 0

Kolumnerna g–k har dolts och uppgår till noll

0 0 0 0 0

2 Finansiella bolag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

3 Kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

4 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

5 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

6 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0

7 Övriga finansiella företag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

8 varav värdepappersföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

9 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

10 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

11 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0

12 varav förvaltningsbolag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

13 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

14 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

15 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0

16 varav försäkringsföretag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

17 Lån och förskott 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

18 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

19 Egetkapitalinstrument 0 0 0 0 0 0 0 0

20 Icke-finansiella bolag 1 542 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

21 Icke-finansiella företag som omfattas av skyldigheten att

offentlig göra information enligt direktivet om icke-finansiell

rapportering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

22 Lån och förskott 1 542 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

23 Räntebärande värdepapper, inklusive UoP 0 0 0 0 0 0 0 0

112Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Tillgångar för beräkningen av

andelen gröna tillgångar

Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)

Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)

Summa

redovisat

bruttovärde

Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)

MSEK

Varav

special-

utlåning

Varav

omställnings-

verksamhet

Varav möjlig-

görande

verksamheter

Varav

special-

utlåning

Varav

omställnings-

verksamhet

Varav möjlig-

görande

verksamheter

24 Egetkapitalinstrument 797 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

25 Hushåll 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

26 varav lån med säkerhet i bostadsfastigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

27 varav lån för byggnadsrenovering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

28 varav lån till motorfordon 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

29 Finansiering av lokala myndigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

30 Säkerhet som erhållits genom övertagande av kontroll:

bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

31 Annan finansiering av lokala myndigheter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

32 Tillgångar som inte får ingå i täljaren för beräkning av

andelen gröna tillgångar (täcks i nämnaren) 2 055

33 Icke-finansiella bolag 0

34 SMF och icke-finansiella företag som inte omfattas av

skyldigheten att offentliggöra information enligt direktivet

om icke-finansiell rapportering 0

35 Lån och förskott 0

36 varav lån med säkerhet i kommersiella fastigheter 0

37 varav lån för byggnadsrenovering 0

38 Skuldebrev 0

39 Egetkapitalinstrument 0

40 Icke-finansiella EU-företag (som inte omfattas av

skyldigheten att offentliggöra information enligt direktivet

om icke-finansiell rapportering) 0

41 Lån och förskott 0

42 Skuldebrev 0

43 Egetkapitalinstrument 0

44 Derivat 0

45 Interbanklån på anfordran 28

Kolumnerna g–k har dolts

och uppgår till noll

113Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Tillgångar för beräkningen av

andelen gröna tillgångar

Begränsning av klimatförändringar (CCM) TOTALT (CCM+CCA+WTR+CE+PPC+BIO)

Varav mot taxonomirelevanta sektorer (omfattas av taxonomin)

Summa

redovisat

bruttovärde

Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga) Varav miljö mässigt hållbara (taxonomi förenliga)

MSEK

Varav

special-

utlåning

Varav

omställnings-

verksamhet

Varav möjlig-

görande

verksamheter

Varav

special-

utlåning

Varav

omställnings-

verksamhet

Varav möjlig-

görande

verksamheter

46 Kontanter och kontantrelaterade tillgångar 0

47 Övriga tillgångar (t.ex. goodwill, råvaror etc.) 2 027 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

48 Andel gröna tillgångar totalt 4 394

49 Övriga tillgångar för beräkning av andelen gröna tillgångar 0

50 Statsobligationer 770

51 Centralbanksexponeringar 10

52 Handelslager 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

53 Totala tillgångar 5 174 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Exponeringar utanför balansräkningen – företag som omfattas av skyldigheten

att offentliggöra information enligt direktivet om icke-finansiell rapportering

54 Finansiella garantier 0 0 0 0 0 0

55 Förvaltade tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

56 Varav skuldebrev 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

57 Varav egetkapitalinstrument

0 0 0 0 0 0

0 0 0 0 0

Kolumnerna g–k har dolts och

uppgår till noll

114Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Samhälls-

ansvar

Telia prioriterar mänskliga rättigheter, rättvisa

arbetsvillkor och välbefinnande för och i hela sin

personalstyrka, leverantörskedja och samhället i

stort. Här ingår att stärka arbetarskyddet, stödja

barns rättigheter och digital inkludering samt

skydda kundernas integritet och skapa säkerhet.

Bolaget betonar också mångfald, inkludering

och medarbetarnas välbefinnande, för att främja

en säker, rättvis och inkluderande arbetsplats.

Genom aktiv riskhantering och engagemang

med intressenter strävar Telia efter att skapa

varaktig och positiv social inverkan.

2, 3 miljoner

personer nåddes genom initiativ för

att stärka den digitala kompetensen,

främst hos barn, seniorer och anställda

på små och medelstora företag

Nr 4

bland bedömda företag i teknik-

och telekomsektorn i Children’s

Rights Benchmark utförd av

Global Child Forum

Nr 2

Delad andraplats i

branschen i benchmarking av

samhällsansvar, genomförd av

World Benchmarking Alliance

Toppnivå

Uppnådde en topposition (nr 1

eller 2) avseende integritet på

fyra av fem marknader*

*Telias konsumentundersökning

40%

kvinnor i den utökade

ledningsgruppen (cirka 130 ledare)

Läs mer:

S1. Den egna arbetskraften

S2. Arbetstagare i värdekedjan

S3. Berörda samhällen

– Digital inkludering

– Barns rättigheter

– Yttrandefrihet och övervakningsintegritet

S4. Konsumenter och slutanvändare

– Integritet och säkerhet

8,1

av 10 medarbetare uppgav att

de kunde balansera arbete och

fritid på ett bra sätt

Källa: Undersökning av medarbetar-

engagemang 2024

115Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S1. Den egna

arbetskraften

Telias strategi

Att förverkliga Telias medarbetar- och kultur-

strategi är avgörande för att accelerera bolagets

omvandling och nå uppställda mål. Telia vill skapa

en inkluderande och hänsynsfull miljö där alla

medarbetare har förmågan och möjligheten att

utvecklas och nå sin fulla potential.

Kultur och ledarskap är nyckeln till framgång

för Telias förändring. Stor uppmärksamhet och

betydande investeringar har riktats mot detta

under året. Under de senaste åren har bolaget

presenterat ett nytt syfte och uppdaterat

företagets värderingar, ledarskaps ramverk och

strategi. Under 2024 har fokus legat på att

samordna alla medarbetare och ledare kring

utvecklingen av Telias företagskultur och öka

medveten heten om de kultur förändringar som är

aktuella.

I Telias medarbetarundersökning fortsatte

upplevelsen av en stark Teliakultur att vara

hög. Första halvåret 2024 fortsatte vi med våra

workshops runt företagskultur. Dessa integrerades

senare i våra kvartalsvisa introduktionsdagar för

nya medarbetare.

Hållbarhetsrelaterade aspekter i Telias

personalstrategi handlar om insatser för att

upprätthålla mänskliga rättigheter och arbetsrätt

för bolagets främsta tillgång – medarbetarna.

I Telias dubbla väsentlighetsanalys (DMA) har två

områden inom mänskliga rättigheter identifierats

som särskilt viktiga att utveckla:

• Mångfald, jämställdhet och inkludering (DEI)

– att säkerställa rätten till likabehandling och

icke-diskriminering

• Hälsa och välbefinnande – att säkerställa rätten

till en god hälsa och gott välbefinnande

I följande avsnitt beskrivs de policyer, åtgärder

och mål som Telia har etablerat för att utveckla

dessa områden.

Förändringsprogram

I september 2024 lanserade Telia ett stort

förändringsprogram som ska bidra till ökad

kommersiell förmåga och lönsam tillväxt inom

bolaget. Programmet innefattade implementering

av en landsbaserad verksamhetsmodell och en

minskning av bolagets kostnadsbas genom att

reducera antalet anställda med 3 000 personer.

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan

Negativ inverkan/ faktisk: Medarbetare med av ojämlika löner blir

missgynnade

Egen verksamhet

Negativ inverkan/ faktisk: Försämring av anställdas psykiska välbefinnande

om organisationen inte effektivt förhindrar trakasserier på arbetsplatsen

Negativ inverkan/ faktisk: Orimligt hög arbetsbelastning på medarbetare

kan leda till utbrändhet.

Risk: Risk för tillämpning av orättvisa och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex.

extrema arbetstider) som kan leda till olyckor och sjukdomar

Möjlighet: En inkluderande, mångsidig och engagerad arbetskraft kan driva

innovation och kreativitet som resulterar i nya produkter och tjänster

Medarbetare och företagskultur

116Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga

inverkningar, risker och

möjligheter och deras

förhållande till strategi och

affärsmodell

Anställda som berörs av Telias väsentliga inverk-

ningar, risker och möjligheter är fast anställda,

deltids anställda och konsulter. (S1-SBM-3-14-(a))

Väsentliga negativa inverkningar har

identifierats och bedömts systemiskt, baserat

på var medarbetarna är baserade och lagar om

anställningsskydd på aktuella marknader (Sverige,

Norge, Finland, Estland och Litauen). Dessa

inverkningar avser medarbetare i Telia Company

och dess dotterbolag (dvs. inte LMT, Telias

intressebolag i Lettland). Baserat på den dubbla

väsentlighetsanalysen har risken för tvångs- eller

barnarbete i Telias verksamhet bedömts vara låg,

och är därför inte en del av de materiella IROs

som presenteras i denna hållbarhetsrapport.

(S1-SBM-3-14b)

Telia har identifierat följande risk kopplad till

inverkningar och beroenden inom den egna

personalen: risken för tillämpning av orättvisa

och/eller osäkra arbetsmetoder (t.ex. extremt hög

arbetstid) som kan leda till olyckor och sjukdomar.

Detta hänför sig till konsekvenserna av att lägga

orimligt hög arbetsbelastning på medarbetare.

(S1-SBM-3-14-(d))

Telia delar inte in sin personal i specifika grupper

och det är därför inte möjligt att bestämma vilka

väsentliga IRO som relaterar till sådana grupper.

(S1-SBM-3-16)

S1-1

Policyer för den egna

arbetskraften

Policyer

Telias medarbetarpolicy beskriver Telias väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter relaterade

till sina anställda. Även Telias uppförandekod

och koncernens policy för mänskliga rättigheter

relaterar till de anställda. Mer information om

dessa policyer finns under avsnitt G1-1 (S1-1-19,

S1-1-20b)

Bolagets uppförandekod uttrycker också de

grundläggande förväntningarna på medarbetarna.

(S1-1-19) (S1-1-20) Telias policyer förändrades inte i

väsentlig grad under 2024. (S1-AR10)

Telia har åtagit sig att agera i enlighet med flera

internationella principer och ramverk, som beskrivs

i G1-1.

Anställda förväntas alltid respektera de åtaganden

som beskrivs i dessa policyer och standarder.

I koncernens policy för mänskliga rättigheter

anger Telia att bolaget stöder sina medarbetare i

förståelse av mänskliga rättigheter genom relevant

kommunikation, dialog och utbildning. (S1-1-20)

Mänskliga rättigheter

De centrala människorättsaspekterna för Telias

personal omfattas av koncernens medarbetar-

policy. Här ingår ämnen som barnarbete

och tvångsarbete, mångfald, jämställdhet

och inkludering samt hälsa, säkerhet och

välbefinnande.

Telias grundläggande principer återspeglar denna

policy: barnarbete accepteras till exempel inte i

någon av Telias verksamheter och medarbetare

behöver aldrig lämna in sina identitetshandlingar

i början av eller under anställningen. Medarbetare

är fria att lämna sin anställning efter den

uppsägningstid som krävs enligt lag och avtal.

Samtliga Telias medarbetare erbjuds en rättvis

och jämlik möjlighet att utvecklas, utifrån sin

kompetens, erfarenhet och prestation.

Telias strategi för hälsa och välbefinnande

bygger på att främja god hälsa med säkra

arbetsförhållanden, förebygga arbetsrisker

och ohälsa samt reagera snabbt på skador och

otrygga förhållanden. Detta gäller både fysiska

och psykosociala arbetsaspekter. Målet är att

skapa en kultur med hälsa och välbefinnande i

centrum till en självklar del av vardagen för alla

Telias medarbetare. Bolaget verkar för kontinuerlig

förbättring av säkerheten på arbetsplatsen

genom att eliminera risker, förebygga risker,

reagera på ohälsotillstånd och främja hälsa och

välbefinnande. Telia följer relevant lagstiftning

och andra krav, och kräver motsvarande av sina

leverantörer. (S1-1-20-(a))

Telia har åtagit sig att respektera medarbetarnas

rättigheter och strävar efter ett högt engagemang

bland de anställda. Utan förmågan att attrahera,

anställa och behålla de bästa talangerna skulle

bolaget förlora en del av sin unika kultur och

konkurrensfördel.

För närvarande specificerar Telias medarbetar-

policy inte någon gottgörelse i händelse av att

de mänskliga rättigheterna för bolagets personal

påverkas. I praktiken vidtas dock specifika åtgärder

om det skulle uppstå en negativ inverkan – se

nästa sida. Uppförandekoden föreskriver dock

att Telia ska sträva efter att identifiera, förebygga,

mildra och åtgärda negativa inverkningar för de

mänskliga rättigheterna på hela arbetsplatsen, i

bolagets affärsverksamhet och i de samhällen där

det verkar. (S1-1-20-(c))

Internationellt erkända principer och ramverk

Telias medarbetarpolicy anger att bolaget har

åtagit sig att agera i enlighet med ett antal

internationella principer och ramverk, som FN:s

vägledande principer för företag och mänskliga

rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och Barn-

rättsprinciperna för företag.

Koncernens policy för mänskliga rättigheter

speglar dess åtagande att respektera mänskliga

rättigheter i hela värdekedjan, i enlighet med FN:s

vägledande principer för företag och mänskliga

rättigheter och andra internationella standarder

som reglerar företag, som OECD:s riktlinjer för

multinationella företag och FN:s Global Compact.

När det gäller mänskliga rättigheter koncentrerar

sig Telia på de rättigheter som är mest exponerade

för allvarliga negativa konsekvenser på grund

av Telias verksamhet eller affärsförbindelser.

Dessa risker identifieras genom fortlöpande due

diligence. Mer djupgående konsekvensbedömning

avseende mänskliga rättigheter utförs vid behov.

(S1-1-21)

Telias medarbetarpolicy beskriver uttryckligen

bolagets nolltolerans mot tvångsarbete i dess

egen verksamhet och i leverantörernas och

underleverantörernas. (S1-1-22)

117Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Policyn anger också att bolaget har åtagit sig att

förebygga arbetsmiljörisker och ohälsa och att

det ska reagera snabbt på skador och otrygga

förhållanden. Telias koncerninstruktion för hälsa,

säkerhet och välbefinnande kräver att dess

dotterbolag har ett dokumenterat ledningssystem

för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (OHS)

baserat på ständiga förbättringar på plats, som

omfattar hela organisationen. (S1-1-23)

Avsnittet Mångfald, jämställdhet och inkludering

i Telias medarbetarpolicy säger: ”Ingen

medarbetare ska diskrimineras eller behandlas

annorlunda på grund av kön, könstillhörighet,

könsuttryck, etnicitet, religion, ålder,

funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet,

politisk åsikt, facklig tillhörighet, social eller

kulturell bakgrund och/eller annan egenskap som

är lagligt skyddad.” (S1-1-24-(a)) (S1-1-24 (b))

Förebyggande av diskriminering

Telia har åtagit sig att främja en mångsidig

och inkluderande arbetsplats som stöder

utsatta grupper, inklusive personer med

funktionsnedsättning, HBTQ+-personer

och etniska minoriteter. Bolagets specifika

policyåtaganden inkluderar en omfattande

DEI-strategi med riktade rekryteringsinitiativ,

regelbunden utbildning om inkludering, stöd

till personalresursgrupper (ERG), flexibla

arbetsarrangemang och fokus på tillgänglighet.

Bolaget följer kontuínuerligt upp indikatorer

för mångfald och utbildar chefer i att ta ansvar

för att varje enskild medarbetare ska känna sig

värdefull och ha förmåga och möjlighet att lyckas.

(S1-1-24-(c))

Inom Telia är förebyggande av diskriminering högt

prioriterat, med stöd av flera inkluderingsinitiativ.

Bolagets personal-processer säkerställer

könsbalanserade urvalsförslag vid rekrytering,

och chefer utbildas i att prioritera mångfald vid

rekrytering. Kampanjen ”Life at Telia” belyser Telias

engagemang för talanger med olika bakgrund.

Regelbunden DEI- utbildning och riktade

kompetenshöjningsprogram för kvinnor förstärker

engagemanget ytterligare.

Telia har tydliga antidiskrimineringspolicyer,

flexibla arbetsarrangemang och fokus

på tillgänglighet för att motsvara olika

behov. Personalresursgrupperna ger

återkoppling om bolagets policyer och ökar

samhällsengagemanget. Årliga DEI-revisioner

främjar transparens och ansvarsskyldighet, medan

partnerskap med olika organisationer säkerställer

att bolagets marknadsföringsmaterial återspeglar

varierad representation samt att företaget får

återkoppling från olika målgrupper. (S1-1-24-(d))

S1-2

Rutiner för kontakter med

den egna arbetskraften och

arbetstagarrepresentanter

angående inverkningar

Telia engagerar både medarbetare och

arbetstagarrepresentanter (fackföreningar) i olika

sammanhang. (S1-2 27a) Engagemangsnivån

och frekvensen varierar från fall till fall, beroende

på situationen. Det kan handla om gemensam

representation, det vill säga både medarbetare

och fackliga representanter, eller fristående.

Formatet kan vara informationsdelning via

e-post, möten etc., beroende på situationen.

(S1-2 27b) Nivån på ledningens engagemang

varierar från fall till fall, beroende på ärende, och

kan involvera allt från personalchef till lokal VD.

(S1-2 27c) Olika lokala avtal om arbete, fackliga

frågor och personalfrågor tillämpas på varje

marknad där Telia har verksamhet. Information om

aktuella avtal publiceras vanligen på respektive

marknads intranät (S1-2 27d). Resultaten av detta

engagemang bedöms genom täta möten och

dialog med fackföreningar, samt genom den årliga

undersökningen av medarbetarengagemang (S1-2

27e). Bolagets DEI-agenda stöder engagemang

med hela personalen genom att regelbundet ge

information och insikter om DEI via olika kanaler.

(S1-2 28)

S1-3

Rutiner för att gottgöra

för negativa inverkningar

och kanaler genom vilka

de egna medarbetarna kan

uppmärksamma problem

Telia har etablerat en process för gottgörelse,

eller bidrag till gottgörelse, i situationer där

bolaget har orsakat eller bidragit till väsentliga

negativa inverkningar för den egna personalen.

Detta arbete har utförts i samråd med en expert

på arbetsrätt. Processens effektivitet har inte

utvärderats. (S1-3-32-(a))

Telia har en visselblåsarprocess för att hantera

rapporterade problem och klagomål från den

egna personalen. Bolagets visselblåsningssystem

kan kontaktas via telefon, e-post eller brev, och

ärenden kan lämnas in på en särskild webbplats.

(S1-3 32b) Se avsnitt G1-1 för mer information om

hur ärenden hanteras. (S1-3 32c) (S1-3 32d) (S1-3-

33) (S1-AR29) (S1-AR30)

118Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S1-4

Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna

arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna

och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna

arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

Åtgärder avseende Telias mål

Följande tabell visar Telias åtgärder för att hantera bolagets väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

relaterade till den egna personalen, deras resultat och deras bidrag till bolagets mål eller policyer:

Åtgärd Resultat Bidrag till mål eller policy

YouFirst-programmet Uppföljning av medarbetarnas prestationer,

fastställande av om stöd behövs (balans

mellan arbete och privatliv)

Bidrar till målet balans mellan arbete

och privatliv

Årlig analys av

löneskillnader

Fastställande av om det finns specifika

fall av löneskillnader utan godtagbar

motivering att hantera

Bidrar till att minska könsbetingade

löneskillnader

ERG för inkludering Samla in återkoppling om problem

avseende inkludering

N/A

Utbildning om omedvetna

fördomar och inkluderande

rekryteringsmetoder

Att rekrytera inkluderande och minska

fördomar

Målet att alla chefer ska vara

utbildade om omedvetna fördomar

och inkluderande rekryteringsmetoder

hantera flera aspekter av mångfald. Uppgifter

om kön och ålder analyseras för att förstå

personalsammansättningen och utforma åtgärder.

Koncernens ansvariga för mångfald och

inkludering leder ett nätverk av medarbetare

som ansvarar för lokal implementering av

aktuella åtgärder inom hela Telias verksamhet.

Resultaten rapporteras till koncernledningen för

att säkerställa en kontinuerlig process och god

överblick.

Minska löneskillnader

Telia har som mål att minska sin ojusterade

löneskillnad och genomför årliga schemalagda

löneskillnadsanalyser (utöver ej schemalagda kon-

troller). För att ytterligare minska löneskillnaderna

har Telia stärkt sina initiativ för att uppnå en jämn

könsfördelning i ledningen och korrigera eventu-

ella oförklarliga löneskillnader för likvärdiga roller.

Bolagets ersättningsutskott, chefer för People and

Culture (per affärsenhet) ansvariga för mångfald

leder arbetet mot en definierad begränsningsplan

för detta ämne. Planen avser (S1-4-38-(a)):

1. Ojusterad löneskillnad mellan könen: säkerställ

att Telia rekryterar fler kvinnor till högre

betalda positioner. Det innebär att arbeta med

varumärke, talangförvärv, sucessionsplanering

och ERG för att öka bolagets attraktionskraft.

2. Identifiering av specifika fall av löneskillnad

som saknar godtagbar motivering åtgärdas

enligt en bestämd tidsplan.

Effektiviteten hos åtgärder relaterade till löne-

skillnader följs upp i årliga granskningsresultat.

S1-4-38-(d))

I vissa fall görs omfördelningar i den årliga

budgeten för lönerevision för att överbrygga

skillnaden. Dessutom kan särskilda ändringar

göras om det bedöms nödvändigt. Chefer

och rekryterare utbildas också för att arbeta

förebyggande. I Litauen säkerställde Telia

till exempel att föräldralediga tas med i

lönerevisioner, så att löneskillnaderna inte har ökat

när de återvänder till arbetet. (S1-4-38-(b))

En inkluderande arbetsplats

För att stödja invandrare och flyktingar i att

integreras i samhället och hitta arbete deltar

Telia i program som Jobbsprånget för att erbjuda

praktikanter som är födda utomlands möjlighet att

arbeta i vissa länder där Telia är verksamt. År 2024

hjälpte bolaget 24 invandrare och flyktingar att

komma in på arbetsmarknaden. Dessutom deltog

Telia i ideella event för att informera och inspirera

invandrare att övervinna hinder för att komma in

på arbetsmarknaden.

För att säkerställa att cheferna påskyndar Telias

mångfalds- och inkluderingsambitioner genomgår

alla chefer en obligatorisk ledarskapsutbildning

som omfattar mångfalds- och inkluderingsmoduler

och behandlar inkluderande rekryteringsmetoder

och omedvetna fördomar. Detta är en del av

Telias ledarskapsramverk, som ligger till grund

för bolagets kultur. En frivillig årlig utbildning om

trakasserier och diskriminering är också tillgänglig

för alla medarbetare. Telias uppförandekod

och koncernens medarbetarpolicy visar båda

bolagets engagemang för att hantera trakasserier

och diskriminering, med ansvar på ledningsnivå.

(S1-4-38-(a))

Alla ovanstående åtgärder är specifikt relaterade

till Telias egna anställda (utan ytterligare

uppdelning – inga tidshorisonter eller tidsfrister

har tilldelats respektive åtgärd, eftersom de pågår

under hela året). (S1-4-37)

Åtgärderna gäller för alla anställda på de

marknader där Telia är verksamt.

Åtgärder för att förebygga eller mildra negativa

inverkningar på Telias personal

Mångfald, jämställdhet och inkludering

Under 2024 fortsatte Telia att följa upp olika

aspekter av mångfald och att mäta olika

parametrar för att förstå de hinder som måste

åtgärdas för att Telia ska bli en prioriterad

arbetsgivare som representerar sin kundbas,

inklusive minoritetsrepresentation utöver

könsidentitet. Telia fortsatte under året att stärka

befintliga samarbeten och utforska nya för att

119Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Vid negativ påverkan kopplad till trakasserier

eller diskriminering är Telias visselblåsarsystem

den mekanism som ska används för att följa upp

ärendet. Om ett rapporterat ärende identifieras

som giltigt inleds alltid en utredning. Potentiella

påföljder för en person som bedöms ha

orsakat negativa konsekvenser är varning eller

uppsägning. (S1-4-38-(b))

Om trakasserier eller diskriminering

anmäls i samband med en anonym

medarbetar undersökning, ERG eller

fokusgrupper, eller förmedlas till DEI-

ansvariga, välbefinnandeansvariga eller via

visselblåsningssystemet, beslutar Telia om

nödvändiga åtgärder. Detta bestäms från fall till

fall, efter en intern bedömning och åtgärdsprocess.

(S1-4-39). För att säkerställa att Telias egna rutiner

inte orsakar eller bidrar till väsentliga negativa

inverkningar på den egna personalen följer

bolaget gällande lagar om icke-diskriminering

och kommunicerar detta tydligt, för att säkerställa

att ingen omvänd diskriminering uppstår (t.ex.

könsrelaterad diskriminering vid rekrytering,

kompetensutveckling eller lönesättning) (S1-4-41).

Hanteringen av ovanstående åtgärder utförs av

Telias ersättningsutskott, chefer för People and

Culture, analytiker, DEI-ansvariga i varje land, ERG-

ansvariga, ambassadörer, välbefinnandeansvariga

och utredare i visselblåsarsystemet. (S1-4-43)

I enheten Tv och Media är den övergripande

könsfördelningen 49% kvinnor och 51% män,

med 47% kvinnor och 53% män på chefsnivå. På

områden inom Tv och Media där könsfördelningen

är mindre välbalanserad, som Product & Tech,

har förbättringsinitiativ lanserats, som rör både

problemet upptäcks i ett tidigt skede diskuteras

arbetsbelastningen mellan chef och medarbetare,

ibland i dialog med ansvarig personalenhet.

(S1-4-38-(b))

Utöver YouFirst-programmet möjliggör Telias

initiativ ”Working better together” hybridarbete,

och erbjudandet ”Working abroad” gör det möjligt

för medarbetare att arbeta utomlands under en

viss period. Det finns specifika verktyg som gör

det möjligt för medarbetare att arbeta hemifrån

eller från utlandet. Kontorspersonal får arbeta med

flextid, medan butikspersonal och tekniker har

fasta arbetstider. (S1-4-38-(c))

Effekten av åtgärder kring hälsa och välbefinnande

bedöms genom medarbetarundersökningar, som

inkluderar frågor om balans mellan arbete och

privatliv. (S1-4-38-(d))

Eventuella specifika åtgärder som rör en

medarbetares välbefinnande kan identifieras

via YouFirst-processen eller i motsvarande

samtal mellan chef och medarbetare. Detta

ingår i varje chefs ansvar. (S1-4-43) I första hand

ska chefen fastställa en lämplig åtgärd (ofta i

samarbete med relevant personalenhet). Ibland,

beroende på problemets svårighetsgrad, kan

hälsovårdsspecialister engageras (vanligen enligt

lokal lagstiftning). (S1-4-39)

Inga åtgärder planeras eller pågår för att

minska väsentliga risker som uppstår på grund

av inverkningar på och beroenden hos Telias

personalstyrka på övergripande organisationsnivå.

Snarare är bolagets tillvägagångssätt

inriktat på att ge chefer verktyg som de kan

använda i dialog med sina medarbetare. Den

övergripande effektiviteten följs upp genom

medarbetarundersökningar. Sådana åtgärder

ligger ofta på avdelnings- eller individnivå.

(S1-4-40-(a))

Riskbedömningar görs i vissa fall innan åtgärder

vidtas som skulle kunna orsaka eller bidra till

väsentliga negativa inverkningar på Telias

egen personal, till exempel uppsägningar. I

samband med förändringsprogrammet 2024

gjorde Telia en omfattande riskbedömning för

att bedöma konsekvenserna för medarbetarna.

Arbetsmiljörepresentanter kopplades in där

riskerna bedömdes vara högre. (S1-4-41)

Enligt Telias riskbedömning har inga väsentliga

inverkningar på personalen identifierats i

samband med bolagets klimatomställningsplaner

för att minska negativ miljöpåverkan. Bolaget

uppdaterar kontinuerligt sina riskbedömningar

för att säkerställa att eventuella konsekvenser för

medarbetare identifieras och hanteras proaktivt.

(S1-SBM-3-14-(e)) (S1-4-AR43)

rekrytering och retention. Det finns utbildnings-

och utvecklingsprogram för alla medarbetare inom

Tv och Media, program som fokuserar på bland

annat inkluderande ledarskap och psykologisk

trygghet.

Hälsa och välbefinnande

Hälsa och välbefinnande är grundläggande för en

positiv medarbetarupplevelse. Telia strävar efter

att medarbetarna ska må bra och kunna prestera

sitt bästa i det dagliga arbetet.

Bolagets medarbetare arbetar huvudsakligen

i kontors- eller butiksmiljö, där de främsta

hälsoriskerna rör psykosocialt välbefinnande och

ergonomi. Telias största utmaningar handlar om

medarbetarnas balans mellan arbete och privatliv

samt möjligheten till återhämtning mellan perioder

av intensivt arbete.

Centralt för Telias hälso- och välbefinnande-

åtgärder är YouFirst-programmet, bolagets

koncernövergripande strategi för utvärdering

av medarbetarnas prestationer och utveckling.

Programmet säkerställer att Telia formulerar

tydliga förväntningar och prioriteringar som

arbetsgivare, coachar sina medarbetare

till framgång, fokuserar på utveckling samt

uppmärksammar och belönar goda prestationer.

YouFirst integreras i det dagliga arbetet inom

Telia genom löpande dialog mellan chefer och

medarbetare. Detta möjliggör regelbunden

coachning och återkoppling för samtliga

medarbetare. Programmet bedömer också

medarbetarnas arbetsbelastning och främjar

diskussioner om åtgärder och prioriteringar. (S1-4-

38-(a)) Vid sjukfrånvaro eller utbrändhet hanteras

bedömning och åtgärder på lokal nivå. Om

120Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S1-5

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras, positiva

inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras

År Mål Resultat 2024

Inom mångfald, jämställdhet och inkludering

2025 Lika andel kvinnor och män (50/50) i den utökade

ledningsgruppen

40% (51) kvinnor, 60% (77) män

(2023: 41% kvinnor, 59% män)

2024 Alla chefer utbildade genom kurserna omedvetna

fördomar och Inkluderande rekryteringsmetoder

80% av cheferna utbildade (2023: 90%)

Kontinuerligt minska den ojusterade löneskillnaden

12% (2023: 12%)

Öka mångfalden inom Telia och inom tekniksektorn i

stort genom partnerskap med fokus på digital/teknisk

omskolning och vidareutbildning

Regelbundna möten med olika grupper för att

visa jobbmöjligheter och erbjuda praktik inom

tekniksektorn

Säkra att mångfalds- och inkluderingsaspekter

genomsyrar Telias verksamhet Tv och Media, både i och

utanför sändning.

Andel av ledare 47% kvinnor och 53% män

Utvecklingsprogram som fokuserar på

inkluderande ledarskap och psykologisk trygghet

Inom hälsa och välbefinnande

2025 Resultat för välbefinnande och balans mellan arbete och

privatliv på 7,8

8,1 (2023: 79%)

(S1-5-46)

1) Den utökade ledningsgruppen består av bolagets cirka 130 högsta chefer (medlemmar i koncernledningen, deras direkt rapporterande

underställda och vissa ytterligare medlemmar i lokala/funktionella ledningsgrupper när deras roller är av särskild strategisk betydelse)

2) På grund av en förändring i organisationen är resultatet inte jämförbart med de framsteg som rapporterats 2023.

3) Den ojusterade/oviktade löneskillnaden definieras som skillnaden mellan mäns och kvinnors medellön jämfört med medellönen för män

4) Mäts i Telias interna medarbetarundersökning. På grund av ett nytt mätverktyg är resultatet inte jämförbart med de framsteg som rapporterats 2023.

Personalens engagemang i målformulering och

uppföljning

För att fastställa DEI-målen involverades utvalda

grupper av medarbetare, inklusive nationella

personalenheter, koncernens ersättningsutskott

och nationella DEI-chefer. Dessa mål godkändes

av nationell VD, sammanställdes av koncernens

DEI-chef eller representant från koncernledningen

och godkändes av VD. Resultat i förhållande till

DEI- målen följs upp av nationella VD, nationella

personal enheter och koncernens ersättningsutskott.

S1-6

Uppgifter om företagets anställda

För att fastställa mål för hälsa och välbefinnande

engagerades en utvald grupp medarbetare,

inklu sive representanter från nationella personal-

enheter. Dessa mål godkändes av styrelsen,

där det ingår arbetstagarrepresentanter.

Hela personalen är engagerad i att följa upp

utvecklingen mot dessa mål genom medarbetar-

undersökningen. För att identifiera förbättringar

diskuterar teamen möjligheter baserat på

resultaten av medarbetar undersökningen. (S1-5-

47-(a)) (S1-5-47-(b)) (S1-5-47-(c))

Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt

Fast anställda 6 783 3 628 1 956 2 510 1 363 80 16 320

Män 4 319 2 515 1 402 1 367 734 65 10 402

Kvinnor 2 460 1 105 552 1 138 629 8 5 892

Övrigt 4 8 2 5 0 7 26

Andel 42% 22% 12% 15% 8% 0% 100%

Tillfälligt anställda 434 56 8 34 7 0 539

Män 254 39 4 13 2 2 314

Kvinnor 178 17 4 21 5 0 225

Övrigt 2 0 0 0 0 0 2

Andel 81% 10% 1% 6% 1% 0% 100%

Antal behovsanställda 356 0 0 0 0 0 356

Män 218 0 0 0 0 0 218

Kvinnor 136 0 0 0 0 0 136

Övrigt 2 0 0 0 0 0 2

Andel 100% 0% 0% 0% 0% 0% 100%

(S1-6-50a) (S1-6-50b)

Anställda efter avtalstyp, per kön och region

Antal anställda efter kön

Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt

Män 4 573 2 554 1 406 1 380 736 65 10 714

Kvinnor 2 638 1 122 556 1 159 634 8 6 117

Övrigt 6 8 2 5 0 7 28

Andel 43% 22% 12% 15% 8% 0% 100%

Medelantal anställda

Sverige Finland Norge Litauen Estland Övrigt Totalt

Medelantal anställda 7 438 3 912 2 007 2 802 1 518 288 17 965

121Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Medelantal anställda totalt

Norden Baltikum Övrigt Totalt

Totalt

13 357

4 320 288 17 965

Fast

12 700

4 267 284 17 251

Tillfälligt

657

53 4 714

(S1-6-50b) (S1-6-51)

Antal anställda efter region

Norden Baltikum Övrigt Totalt

Heltidsanställda

11 748

3 757 78 15 583

Män

7 720

2 077 64 9 861

Kvinnor

4 016

1 675 8 5 699

Övriga

5 6 23

Deltidsanställda

1 117

157 2 1 276

Män

813

39 1 853

Kvinnor

300

118 0 418

Övriga

0 1 5

Totalt 12 865 3 914 80 16 859

Män

8 533

2 116 65 10 714

Kvinnor

4 316

1 793 8 6 117

Övriga

5 7 28

Personalomsättning

Frivillig Alla uppsägningar

Totalt antal anställda

som har lämnat bolaget

2 190

3 376

Personalomsättning

12%

19%

(S1-6-50-c)

§ Beskrivning av metoder och antaganden som

använts för att sammanställa data

Antalet anställda har använts för att representera

status den sista dagen i månaden. Det genom-

snittliga antalet anställda är en beräkning av genom-

snittet baserat på antalet anställda den sista dagen i

varje månad för hela året fram till den 31 december.

Övriga siffror för antal anställda, om de inte särskilt

anges som ett genomsnitt, är per 31 december 2024

och representerar inte genomsnittliga siffror. (S1-6-

50(d)) (S1-6-50(d i)) (S1-6-50(d ii))

Det finns bolag i Lettland och andra mindre bolag

som Telia äger, helt eller delvis, som inte har tagits

med i hållbarhetsrapporten. Omfattningen av de

anställda i hållbarhetsrapporten är alla anställda

som är registrerade i det gemensamma personal-

hanteringsverktyget och för vilka detaljerad informa-

tion finns tillgänglig.

I den finansiella redovisningen anges antalet

anställda baserat på externa segment, där ett land är

en organisatorisk affärsenhet och ”annat” inkluderar

alla koncernfunktioner och gemensamma funktio-

ner, oavsett var anställda i de senare befinner sig.

I hållbarhetsrapporten är ett land samma som en

nation och ”övrigt” inkluderar länder med mycket få

Telia-anställda.

Omsättningen beräknas som samtliga avslutade

anställningar dividerat med den genomsnittliga

personal styrkan under rapporteringsperioden.

I både den finansiella redovisningen och hållbar-

hetsrapporten ingår uppsagda medarbetare under

uppsägningstiden. Dessa mått har inte validerats av

ett externt organ förutom av Telias revisorer. (S1-6-50

(e)). Dessa redovisningsprinciper gäller för informa-

tion i avsnitt S1-9.

S1-8

Kollektivavtalstäckning och

social dialog

Kollektiva förhandlingar

Alla medarbetare, oavsett anställningsort eller

anställningsform, har rätten att välja om de vill

representeras av en fackförening inom ramen

för kollektiva förhandlingar. Ingen medarbetare

ska utsättas för diskriminering för att ha utövat

denna rättighet. Dessa principer återfinns

även i uppförandekoden för leverantörer,

vilket innebär att vi förväntar oss att samtliga

leverantörer erkänner dessa rättigheter. Vid årets

slut hade 92% av medarbetarna kollektivavtal.

En beskrivning av hur andelen anställda med

kollektivavtal fördelas visas i tabellen nedan per

land. Social dialog har inte inkluderats i dessa

mått. (S1-8-60)

Telia samarbetar med arbetstagarrepresentanter

och lokala fackföreningar i enlighet med lokal lag-

stiftning och relevanta kollektivavtal. Tillsammans

med anställda i Norden och Baltikum har Telia

etablerat ett europeiskt företagsråd (EWC). EWC

fungerar som ett forum för medarbetarrepresen-

tanter för information och konsultation med kon-

cernledningen i transnationella frågor. Dessutom

samverkar Telias lokala bolag med lokala fackför-

eningar. Utöver detta förekom inga arbetstvister

som resulterade i strejk eller strejkvarsel.

Under 2024 genomförde Telia ett förändringspro-

gram som påverkade 3 000 befattningar över hela

koncernen. I samtliga fall efterlevde de lokala bola-

gen relevanta lagkrav när det gäller information till,

och konsultation med, fackföreningar.

Överenskommelser om arbetstagar representation

hanteras på koncernnivå. (S1-8-63-(b))

Andel av personal med kollektivavtal

Täckningsgrad

Anställda – EES

(för länder med > 50 anställda

som representerar > 10% av tot.

antal anställda)

Anställda – ej EES

(uppskattning för länder med > 50

anställda som representerar > 10%

av tot. antal anställda)

0-19%

Estland

20-39%

40-59%

60-79%

80-100%

Finland, Litauen, Norge, Sverige

Data insamlade från Telias interna HR-verktyg. Inga antaganden har gjorts vid insamling av information.

Informationen har inte validerats av ett externt organ förutom av Telias revisorer.

För sitt första rapporteringsår enligt ESRS har Telia tillämpat infasningsalternativet för upplysningar enligt S1–7.

122Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S1-9

Mångfaldsindikatorer

Definition av högsta ledningen

Högsta ledningen definieras som

koncernledningen (GEM). Koncernledningen leds

av koncernchefen och består av koncernchefen,

ekonomi- och finansdirektören, chefen för

Technology, koncernens chefsjurist och chef för

Corporate Affairs, Chief People Officer, chefen

för kommunikation, varumärke och hållbarhet,

VD för Telia Sverige, VD för Telia Norge, VD för

Telia Finland och chefen för Tv och Media, chefen

för Telia Baltics och Telia Litauen. (S1-AR71) Den

aktuella könsfördelningen inom koncernledningen

är 20% kvinnor och 80% män.

Födelseregioner

GEM

Sverige 67%

Norden 22%

Europa 11%

Utanför Europa 0%

Sverige 73%

Norden 0%

Europa 27%

Utanför Europa 0%

Styrelse

Ålder

Under 30

30–50

Över 50

Telia ELT

StyrelseGEM

Chefer

1) ELT – den utökade ledningsgruppen.

2) GEM – koncernledningen.

100

4 506

(27%)

557

(31%)

(42%)

(58%)

(91%)

9 049

(54%)

3 299

(20%)

(5%)

(9%)

1 158

(64%)

(58%)

(42%)

123Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S1-10

Tillräckliga löner

Utöver de kollektivavtal som fastställer minimilöner

tillämpar Telia interna löneintervall baserade på

externa marknadsriktmärken och nivåer, så att

alla medarbetare får en rimlig lön. (S1-10-69)

(S1-10-70)

S1-11

Socialt skydd

Alla medarbetare i Telias egen arbetskraft i Norge,

Estland, Litauen, Finland och Sverige omfattas av

ett socialt skydd, offentligt eller via bolaget, mot

inkomstbortfall på grund av sjukdom, arbetslöshet,

arbetsskada, förvärvad funktionsnedsättning,

föräldraledighet eller pension. (S1-11-74-(a)) (S1-11-

74-(b)) (S1-11-74-(c)) (S1-11-74-(d)) (S1-11-74-(e))

S1-14

Mått för arbetsmiljö

Hälsa och välbefinnande

Hälsa och välbefinnande på en övergripande nivå

mäts som en del av medarbetarundersökningen.

Resultaten från 2024 visar att 8,1 av 10

respondenter kunde uppnå en god balans mellan

arbete och privatliv. Telias största utmaningar

när det gäller hälsa och välbefinnande är stress

och arbetsbelastning. Bolaget följer löpande

dessa aspekter genom statistik för sjukfrånvaron.

Telias procentuella sjukfrånvaro 2024 var 2,5.

Medarbetarna förlorade 175 dagar på grund av

ohälsa. (S-14-85(b)).

Certifiering enligt ISO 45001

Alla Telias marknader omfattas av ledningssystem

för hälsa och säkerhet. Telia ser ledningssystemet

ISO 45001 för arbetsmiljö som ett värdefullt

verktyg för att säkerställa att utvärderingar utförs

systematiskt och att risker följs upp. Under året

behöll de lokala bolagen i Finland, Norge, Estland

och Litauen sina ISO 45001-certifieringar. Vid

årets slut omfattades 100% av medarbetarna av

ett ledningssystem för arbetsmiljö baserat på ISO

45001-standarden, som antingen hade granskats

internt eller granskats och certifierats av en extern

part. (S1-14-88a).

Incidenter

Under året registrerades inga dödsfall bland

Telias medarbetare eller bland entreprenörer

som arbetar för Telia. (S1-14-88(b)) Det inträffade

8 olyckor med medarbetare eller entreprenörer

som resulterade i förlorad arbetstid, vilket ger

frekvensen olycksfall med frånvaro (LTIFR) 0,23.

(S1-14-88(b))

§ Redovisningsprinciper: Hälsa och säkerhet

Sjukfrånvaron anges som den procentuella

andelen sjukfrånvarodagar per dagar av total

avtalad arbetstid. Olycksfallsfrekvensen anges

som antal arbetsskador som lett till frånvaro från

arbetet per teoretiska miljoner arbetade timmar.

Dessa mått har inte validerats av ett externt organ

förutom av Telias revisorer.

S1-16

Ersättningsindikatorer

(löneskillnader och total

ersättning)

Ersättningsindikatorer

Som en del av arbetet med att förbättra Telias

ramverk för lika löner, med målet att eliminera

löneskillnader mellan könen, analyseras löneklyftor

och jämställdhet en gång om året på alla

marknader. För 2024 uppmättes en ojusterad

löneskillnad på totalt 12%. De ojusterade

skillnaderna kan förklaras av könsuppdelningen

mellan vissa yrkeskategorier, exempelvis att fler

män arbetar inom tekniska områden, medan

fler kvinnor arbetar i stödfunktioner. En annan

förklaring är obalansen mellan män och kvinnor i

den vertikala karriärutvecklingen. För att ytterligare

minska löneskillnaderna har Telia ökat sina

ansträngningar att uppnå en jämn könsfördelning i

ledningen och säkerställa korrigering av eventuella

oförklarliga löneskillnader för likvärdiga roller.

(S1-16-97a) Den årliga totala ersättningskvoten

är 35.

§ Redovisningsprinciper: Ersättning

Telias löneskillnader mellan könen har beräknats

med följande formel: (genomsnittlig bruttotimlön

för manliga anställda – genomsnittlig bruttotimlön

för kvinnliga anställda) / genomsnittlig

bruttotimlön för manliga anställda, dvs. formeln

som anges i ESRS 1. Timlönen per individ har

beräknats med ett år satt till 2 080 arbetstimmar.

Alla valutor har räknats om till SEK för analysen.

Bolagets löneskillnader mellan könen analyseras

en gång per år. Resultatet för 2024 baseras på

Telias egna personaldata som sammanställdes

våren 2024, före implementeringen av en ny

verksamhetsmodell i slutet av 2024.

Jämförelsen av VD:s ersättning jämfört med

medianersättningen har beräknats med

följande formel: VD:s totala årsersättning/total

medianersättning för medarbetare. Årlig total

ersättning består av grundlön plus rörlig ersättning

plus förmåner. (S1-16-97b) (S1-16-97c)

S1-17

Incidenter, anmälningar

och allvarliga inverkningar

relaterade till mänskliga

rättigheter

Incidenter och anmälningar

Telia kan bara se om incidentrapporter via

visselblåsningssystemet är anonyma eller

inte och kan inte se om de lämnats in av en

Teliamedarbetare. (S1-17-103-(b)) Läs mer om

Telias visselblåsningssystem i G1-1. (S1-17-103b)

Inga allvarliga människorättsrelaterade ärenden

eller incidenter rapporterades i bolagets

visselblåsningssystem. Inga fall identifierades

som allvarliga människorättsrelaterade incidenter

under rapporteringsperioden. (S1-17-104-(a)) (S1-

AR106) Därför utfärdades inga böter, viten eller

gottgörelser. (S1-17-104-(b))

För sitt första rapporteringsår enligt ESRS har Telia tillämpat infasningsalternativet för upplysningar enligt S1-12, S1-13 och S1-15

124Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S2. Arbetstagare

i värdekedjan

Telias strategi

Telia förlitar sig på ett stort antal leverantörer

och bolaget har åtagit sig att ta etisk hänsyn vid

inköp. Från strategi till genomförande utvärderar

bolaget noggrant sina leverantörers praxis. Detta

säkerställer att leverantörerna motsvarar Telias

värderingar vad gäller integritet, samhällsansvar

och hållbarhet.

Telias uppförandekod för leverantörer betonar

bolagets löfte att agera etiskt, ansvarsfullt och

lagligt. Att följa denna kod är inte frivilligt – det är

en grundläggande komponent i varje samarbete

med Telia. Koden är avsedd att främja goda

affärsförbindelser baserade på ömsesidig respekt

och gemensamma värderingar.

Telia uppmuntrar sina leverantörer att fatta

beslut som gör skillnad, att ta hand om individer,

samhället och planeten, och att förenkla sina

arbetssätt.

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan

Negativ inverkan/ potentiell: Oreglerad arbetstid och övertid för leverantörernas

medarbetare leder till en sämre balans mellan arbete och privatliv och ökad risk

för skador.

Uppströms

Negativ inverkan/ potentiell: Osäkra arbetsförhållanden påverkar medarbetarnas

psykiska och fysiska hälsa.

Negativ inverkan/ potentiell: Barn- och tvångsarbete till följd av inköp av

produkter som innehåller mineraler från konfliktdrabbade områden och

högriskområden.

Risk: Risk att Telias leverantörer underlåter att säkerställa en säker och hälsosam

arbetsmiljö och att de ställer orimliga krav på sina medarbetare, till exempel

extrema arbetstider, vilket leder till osäkra förhållanden för personalen.

Risk: Risk för att Telias leverantörer underlåter att upprätthålla de mänskliga

rättigheterna genom att tillåta barnarbete och/eller tvångsarbete i den egna

verksamheten eller hos sina underleverantörer.

125Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga

inverkningar, risker och

möjligheter och deras

förhållande till strategi och

affärsmodell

Arbetstagare i värdekedjan som berörs av Telias

väsentliga IRO består av direkta leverantörer och

underleverantörer (nivå 2–4). Under due diligence-

processen identifierar Telia arten av leverantörens

organisation och får en övergripande förståelse för

risker avseende mänskliga rättigheter, beroende

på bransch och plats där leverantören är verksam

och beroende på innehållet i leveransen (dvs.

inköpskategorier).

I samband med due diligence-processen

granskas underleverantörer via tillgängliga

källor som sanktionslistor och kritik i media.

Denna bild hjälper Telia att upptäcka risker för

väsentliga inverkningar. Därmed kan bolaget fatta

välgrundade beslut och planera strategiskt för att

hantera väsentliga inverkningar på arbetstagare i

värdekedjan. (S2-SBM-3-11)

Telia förlitar sig på ett stort antal leverantörer och

underleverantörer, allt från fälttjänsteleverantörer

och transport- och logistikföretag, till tillverkare

och leverantörer av nätverksutrustning och annan

hårdvara. Vissa leverantörer finns i länder eller är

verksamma inom branscher där det förekommer

problem relaterade till etiska affärsmetoder,

mänskliga rättigheter och arbetsrätt, hälsa och

säkerhet samt miljöskydd. Som arbetstagare i

värdekedjan räknas direkt anställda hos Telias

leverantörer eller underleverantörer, samt

konsulter som anlitas av bolagets leverantörer eller

underleverantörer.

Under due diligence-processen bedöms

leverantörer utifrån de länder där de är

verksamma, och från det land där de har säte.

Fokus ligger på högriskländer sett till mänskliga

rättigheter, korruptionsrisk och sanktioner. Telia

använder välkända offentliga källor, till exempel

publicerade rapporter från internationella

organisationer och från myndigheter om

situationen avseende mänskliga rättigheter.

Negativa artiklar i media kan avslöja negativa

incidenter som involverar leverantörer, liksom

incidenter i de regioner där de är verksamma.

Detta kombinerade tillvägagångssätt hjälper

Telia att identifiera etiska problem och att stödja

mänskliga rättigheter inom leverantörskedjan.

De arbetstagare i värdekedjan som kan utsättas

för väsentliga inverkningar av Telias verksamhet

eller via värdekedjan är direkt anställda hos nivå

1-leverantörer i Norden och Baltikum och anställda

hos underleverantörer över hela världen som

levererar till Telia. (S2-SBM-3-11-(a))

Telia tillämpar ett riskbaserat arbetssätt för att

upptäcka högriskleverantörer, med särskild

uppmärksamhet på kända högriskområden sett

till mänskliga rättigheter och barnarbete. Länder

som bedöms ofria i den årliga utvärderingen

från Freedom House anses vara högriskländer.

(S2-SBM-3-11-(b))

Väsentliga negativa inverkningar på arbetstagare i

värdekedjan kan handla om:

• Barn- och tvångsarbete

• Diskriminering

• Föreningsfrihet

• Hälsa och säkerhet

• Löner och kompensation

• Arbetstid.

(S2-SBM-3-11-(c))

En tydlig process för leverantörsutvärdering, due

diligence (tillbörlig aktsamhet), har etablerats

för att utvärdera hållbarhetsprestanda hos

Telias leverantörer. Leverantörer är skyldiga att

anpassa sig till och följa bolagets uppförandekod

för leverantörer, och leverantörer som hanterar

personuppgifter eller andra känsliga data måste

följa kraven på säkerhet och integritet som

anges i Telias säkerhetsdirektiv för leverantörer.

Leverantörerna förväntas tillämpa dessa krav i hela

sin egen leverantörskedja.

Som en del av sin leverantörshantering för Telia

en löpande dialog för att öka leverantörernas

medvetenhet om och förståelse för bolagets

förväntningar. Alla avvikelser hanteras

genom åtgärdsplaner och uppföljning för att

utvärdera effekten av dessa. Resultaten delas

med koncernens inköpsavdelning och med

affärsansvariga personer. Risker och utmaningar

som kräver en gemensam strategi tas upp på

möten med leverantörerna, där högsta ledningen

från Telia och leverantören möts för att diskutera

aktuella frågor och komma överens om åtgärder.

Om en leverantör inte uppfyller en åtgärdsplan för

en kritisk avvikelse kan det bli aktuellt att säga upp

leverantörsrelationen. (S2-SBM-3-11-(d))

Som en del av Telias dubbla väsentlighetsanalys

identifierades följande väsentliga risker som

härrör från inverkningar på och beroenden hos

arbetstagare i värdekedjan:

• Telias leverantörer kan ställa orimliga krav på

sina anställda, till exempel extrema arbetstider,

vilket leder till osäkra förhållanden för deras

personal.

• Bolagets leverantörer kan underlåta att skapa

en säker och sund arbetsmiljö. Det kan handla

om otillräckliga skyddsåtgärder eller långvarig

exponering för ämnen som har negativ inverkan

på arbetstagarnas hälsa. (S2-SBM-3-11-(e))

Dessa risker kan uppstå på grund av inverkningar

på arbetstagare som tillverkar produkter som köps

av Telia. (S2-SBM-3-13) Inom ramen för sin due

diligence-process kan Telia upptäcka risker för

arbetstagare som utsätts för osund arbetsmiljö,

med särskilt fokus på minderåriga medarbetare.

(S2-SBM-3-12)

126Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S2-1

Policyer för arbetstagare

i värdekedjan

Mänskliga rättigheter

Policyer

Telia har åtagit sig att respektera och stödja

mänskliga rättigheter för människor som påverkas

av bolagets verksamhet och de samhällen där

det är verksamt. Koncernens policy för mänskliga

rättigheter ska proaktivt påverka affärspartners,

regeringar och andra intressenter att upprätthålla

högsta standard för mänskliga rättigheter i hela

värdekedjan.

Dessutom kräver Telias uppförandekod för

leverantörer att alla leverantörer i hela värdekedjan

verkar för integritet, etik och hållbarhet. Detta

åtagande omfattar aktivt förebyggande av

allvarliga negativa inverkningar, som tvångsarbete,

barnarbete, livshotande situationer, miljöskador,

korruption och angrepp på miljö- och

människorättsförsvarare.

Den växande rollen hos AI behandlas i Telias

vägledande principer om AI-etik, som föreskriver

att alla leverantörer tillämpar en ansvarsfull och

etisk AI-praxis genom alla faser av konstruktion,

implementering, testning och användning av

AI-lösningar.

Telias åtaganden beskrivs närmare i följande

ämnesspecifika koncernpolicyer och

koncerninstruktioner (S2-1-16):

• Group Policy - Anti-Bribery and Corruption

(Anti-korruption och mutor)

• Group Policy - Environment (Miljö)

• Group Policy - Freedom of Expression and

• Government Surveillance (Yttrandefrihet och

övervakningsintegritet)

• Group Policy - Media Owner Commitments

(Åtaganden som medieägare)

• Group Policy - People (Medarbetare)

• Group Policy - Privacy and Data Protection

(Kundintegritet och dataskydd)

• Group Instruction - Occupational Health,

Safety and Wellbeing (Hälsa och säkerhet på

arbetsplatsen)

• Group Instruction - Trade Sanctions and Export

Control (Handelssanktioner och exportkontroll)

• Group Instruction - Speak Up and Non-

Retaliation (Visselblåsning och skydd mot

vedergällning).

Mer information om Telias koncernpolicyer och

koncerninstruktioner finns i tabellen i avsnitt G1-1.

Allmän strategi

Telia har åtagit sig att respektera mänskliga

rättigheter i hela sin värdekedja och arbetar aktivt

med väsentliga människorättsfrågor, till exempel

barns rättigheter, digital inkludering, yttrandefrihet

och övervakningsintegritet, mediefrihet,

arbetsrätt och miljöfrågor i leverantörskedjan.

Öppenhetskraven ökar, vilket återspeglas i

nya och kommande lagar som EU:s direktiv

om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om

hållbarhet (CSDDD) och Norges öppenhetslag

(Åpenhetsloven).

I bolagets uppförandekod för leverantörer

kräver Telia att leverantörerna också värnar om

de mänskliga rättigheterna genom att tillämpa

god praxis inom de områden som koden

omfattar. Uppförandekoden stöds av Telias

visselblåsningssystem, som hjälper Telia att

identifiera potentiella fall av bristande efterlevnad.

Bolaget är engagerat i due diligence för

mänskliga rättigheter. Detta är en kontinuerlig

riskhanteringsprocess som är avsedd att

identifiera, förebygga och mildra negativa

inverkningar på mänskliga rättigheter och

redovisa hur Telia hanterar frågan. Processen ska

även identifiera möjligheter att stödja mänskliga

rättigheter i bolagets affärsverksamhet. Telia

samverkar kontinuerligt med intressenter för att

bättre förstå bolagets potentiella och faktiska

inverkningar på mänskliga rättigheter.

Telia kräver att mänskliga rättigheter och

arbetsrätt upprätthålls i leverantörskedjan, enligt

uppförandekoden för leverantörer och enligt

befintlig och kommande lagstiftning om tillbörlig

aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter.

I Telias policy för mänskliga rättigheter behandlas

följande ämnen (S2-1-17-(a)):

• Due diligence (tillbörlig aktsamhet) för

mänskliga rättigheter i leverantörskedjan

• Uppförandekod och uppförandekod för

leverantörer

• Avtalskrav avseende mänskliga rättigheter och

arbetsrätt

• Leverantörsrevisioner och högriskleverantörer

• Klagomålsförfarande

• Anständiga arbetsvillkor och tillräcklig

levnadsstandard i leverantörskedjan

• Förenings- och kollektivavtalsfrihet i

leverantörskedjan

• Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen genom

leverantörskedjan

• Slaveri

• Barnarbete.

Telia skyddar arbetstagare i värdekedjan

genom sitt Compliance Verification Program för

leverantörer (läs mer i avsnitt G1). Syftet med

detta program är att stödja leverantörernas

hållbarhetsarbete, med följande mål i åtanke

(S2-1-17-(b)):

• Öka och förtydliga kunskapen om Telias

ställningstagande och förväntningar i fråga om

hållbarhet.

• Ökad medvetenhet om Telias krav i

uppförandekoden för leverantörer och

säkerhetsdirektivet för leverantörer.

• Hjälpa externa parter att identifiera brister och

förbättra sin efterlevnad av Telias krav.

• Åtgärda specifika överträdelser av, eller

avvikelser från, Telias krav, där tredje part

behöver vidta korrigerande åtgärder.

• Uppmuntra arbetet och dela information om

framsteg och bästa praxis.

• Utvärdera och förbättra effektiviteten i Telias

revisionsprocess genom återkoppling från tredje

part.

• Uppfylla kundkrav avseende ansvarsfulla inköp.

• Stärka relationen mellan Telia, bolagets kunder

och leverantörer samt andra intressenter.

127Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Telia följer upp och verifierar korrigerande

åtgärder som en leverantör vidtar. Denna

uppföljning sluter cirkeln i revisionsprocessen

genom att rapportera om åtgärder som den tredje

parten har vidtagit baserat på revisionsresultat och

rekommendationer och om de förbättringar som

de korrigerande åtgärderna har medfört. Om alla

resultat och rekommendationer från en revision

är effektivt lösta, och alla korrigerande åtgärder

är slutförda och rapporterade i rätt tid, anses

revisionen vara slutförd. (S2-1-17-(c))

Slaveri

Telia tolererar inte någon form av slaveri,

tvångsarbete, skuldslaveri eller människohandel

i någon del av sin värdekedja. Bolagets

uppförandekod för leverantörer (S2-1-18)

behandlar specifikt dessa krav i avsnittet om

modernt slaveri och tvångsarbete (SCoC 2.2.1.3).

Telia förväntar sig att leverantörerna gör följande

(S2-1-18):

• Aktivt säkerställer att det inte förekommer

någon form av slaveri, tvångsarbete,

skuldslaveri eller människohandel i någon del

av värdekedjan. Detta inkluderar användning av

anställningskontrakt som är avsedda att täcka

arbetsgivarens kostnader för utbildning eller

förberedelser som är nödvändiga för normal

kommersiell verksamhet.

• Inte olagligen begränsar medarbetarnas

rörelsefrihet.

• Bekräftar medarbetarnas rätt att säga upp sin

anställning, förutsatt rimligt varsel.

• Inte begär att medarbetarna deponerar

pengar eller motsvarande och/eller sina

identitetshandlingar i original, eller betalar några

avgifter eller kostnader för rekrytering eller

anställning.

Telias visselblåsningssystem gör det möjligt

för medarbetare och externa intressenter att

rapportera misstankar om brott mot Telias

uppförandekod eller uppförandekod för

leverantörer utan rädsla för bestraffning eller

repressalier, i syfte att underlätta opartiska

utredningar. Se G1-1 Rapportering av problem för

mer information om Telias visselblåsningssystem.

(S2-1-19)

Internationellt erkända principer och ramverk

Telias uppförandekod för leverantörer är i linje

med bolagets interna policyer och åtaganden. Den

bygger på internationella avtal som FN:s allmänna

förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR)

och Internationella arbetsorganisationens (ILO)

kärnkonventioner. Koden ställer bland annat krav

inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt,

hälsa och säkerhet, miljö, klimatförändringar och

affärsetik. (S2-1-19)

S2-2

Rutiner för kontakter med

arbetstagare i värdekedjan

angående inverkningar

Compliance Verification Program för

leverantörer

Telias Compliance Verification Program för

leverantörer ska hjälpa leverantörerna att lyfta

sin nivå i hållbarhetsfrågor. Som en del av

programmet för Telia en löpande dialog för

att öka leverantörernas medvetenhet om och

förståelse för bolagets förväntningar. Bolaget

verifierar efterlevnaden av uppförandekoden för

leverantörer genom en kombination av dialog och

interna och/eller externa bedömningsmekanismer,

inklusive men inte begränsat till självutvärderingar,

undersökningar, platsbesök och revisioner hos

leverantörer och underleverantörer. Specifika

områden kan granskas i detalj, t.ex. transporter.

Dessa aktiviteter hjälper Telia att bedöma

om leverantörerna uppfyller kraven och vid

behov kräva åtgärdsplaner i ett tidigt skede.

Beslut om vilka leverantörer som ska genomgå

revision fattas genom en prioriteringsprocess

med Telias ämnesexperter och bolagets

visselblåsningssystem som interna/externa parter.

Resultat från Compliance Verification Program för

leverantörer kommuniceras till relevanta interna

intressenter för beslut och diskussion med den

aktuella leverantören. Telia samarbetar aktivt med

och har dialog med leverantören för att korrigera

eventuella brister som upptäckts.

Läs mer i G1-2 Compliance Verification Program

för leverantörer. (S2-2-22)

Direkt engagemang

Telia engagerar sig direkt med medarbetare i

sin leverantörskedja genom flera omfattande

utvärderingar som genomförs i samband med

JAC (Joint Alliance for CSR), en sammanslutning

av telekommunikationsoperatörer som

samarbetar för att utveckla och implementera

hållbarhetsstandarder i sina leveranskedjor. Dessa

utvärderingar är viktiga för att förstå och förbättra

medarbetarnas villkor.

Under 2024 genomförde JAC 150 bedömningar,

inklusive revisioner, i 31 länder och på olika nivåer

i försörjningskedjan (nivå 1: 41%, nivå 2: 51%, nivå

3: 7%). Totalt intervjuades 20 427 arbetstagare,

vilket resulterade i 661 åtgärdsplaner. De flesta

resultaten handlade om hälsa och säkerhet,

följt av arbetstider, miljöfaktorer samt löner och

ersättningar. Av dessa bedömningar införlivades

110 revisioner i Telias Compliance Verification

Program. (S2-2-22-(a)) (S2-2-22-(b))

Telias process för ansvarsfulla inköp ägs av Chief

Procurement Officer. (S2-2-22-(c))

Effektiviteten i Telias engagemang med

medarbetare i värdekedjan bedöms genom

leverantörsrevisioner, som utvärderar

efterlevnaden av arbetsnormer, hälso- och

säkerhetsföreskrifter samt etisk praxis. I händelse

av problem aktiveras åtgärdsplaner som

leverantörerna måste genomföra för att förbättra

sina rutiner. Uppföljningsrevisioner säkerställer att

åtgärderna genomförs effektivt.

Telias återkommande revisioner enligt Compliance

Verification Program för leverantörer – genomförs

vanligtvis vart tredje år – bidrar till hög standard

128Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

och kontinuerliga förbättringar. Samtidigt mäter de

effektiviteten. Denna pågående process främjar

en kultur av ansvarsskyldighet och etiskt agerande

genom hela värdekedjan. Detta syftar till att

medarbetarnas rättigheter konsekvent bevakas

och upprätthålls. (S2-2-22-(e))

Bolaget får kunskap om medarbetarnas perspektiv

på värdekedjan genom de bedömningar som ingår

i due diligence-processen och utvärderingarna i

Compliance Verification Program för leverantörer.

I händelse av att en underleverantör till en

leverantör utsatts för skada följer Telia upp

respektive leverantörs åtgärder i sammanhanget.

(S2-2-23)

S2-3

Rutiner för att gottgöra

för negativa inverkningar

och kanaler genom vilka

arbetstagare i värdekedjan kan

uppmärksamma problem

Processer

Rapportering om ärenden med negativ inverkan

på medarbetare i Telias värdekedja sker

kvartalsvis, inklusive statistik och uppgifter om

eventuella specifika ärenden. Rapporter lämnas till

bolagets revisionsutskott. Läs mer i avsnitt G1–2.

(S2-3-27-(a))

Telias visselblåsningssystem gör det möjligt

för alla arbetstagare i värdekedjan att

rapportera misstankar anonymt utan rädsla för

vedergällning eller repressalier, och underlättar

därmed opartiska utredningar. Se G1-1

Rapportering av problem för mer information om

visselblåsningssystemet. (S2-3-27-(b)) (S2-3-27-(c))

(S2-3-AR23) (S2-3-AR24) (S2-3-AR25) (S2-3-28)

(S2-3-AR25)

Inlämnade anmälningar och behandlingen

av dessa är fullt spårbara inom

visselblåsningssystemet, vilket säkerställer att

systemet är effektivt. (S2-3-27-(d))

S2-4

Åtgärder avseende väsent-

liga inverkningar för arbetstagare

i värdekedjan och strategier för

att hantera de väsentliga riskerna

och utnyttja de väsentliga möjlig-

heterna, vad gäller medarbetare i

värdekedjan, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

Åtgärder

De viktigaste resultaten som identifierats av

Compliance Verification Program för leverantörer

inkluderar frågor relaterade till arbetsrätt,

diskriminering, föreningsfrihet, löner och

ersättning, hälsa och säkerhet samt arbetstider.

Genom att säkerställa att korrigerande åtgärder

följs upp kan Telia mildra eventuella ytterligare

negativa inverkningar inom dessa områden.

Mer information om Compliance Verification

Program för leverantörer finns i S2-2 Compliance

Verification Program för leverantörer och S2-3

Processer. (S2-4-32-(a)) (S2-4-32-(c)) (S2-4-

32-(d)) (S2-4-33-(a)) (S2-4-33-(b)) Se även G1-2

Compliance Verification Program för leverantörer.

Telias pågående due diligence-process och Com-

pliance Verification Program för leverantörer

används för att identifiera leverantörer med höga

risknivåer. När de har identifierats vidtas snabba

åtgärder med leverantören och de följs upp.

(S2-4-34-(a))

Inga väsentliga möjligheter avseende arbets-

tagare i värdekedjan identifierades i samband

med den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA).

(S2-4-34-(b)) Inga allvarliga människorättsfrågor

eller incidenter identifierades av Telias Compliance

Verification Program för leverantörer under 2024.

Programmets huvudsakliga resultat handlar om

arbetsrätt, diskriminering, föreningsfrihet, löner

och ersättningar, hälsa och säkerhet samt arbets-

tider. Inga av dessa ansågs allvarliga (S2-4-36).

Avvikelserna relaterade till arbetsrätt har bedömts.

Ett ärende har avslutats, det andra behandlas.

Båda involverar fabriker i Kina som överskrider den

lagliga gränsen för utsänd personal. Den avslu-

tade avvikelsen åtgärdades genom att uppdatera

rekryterings processer i enlighet med gällande

reglering, utbilda personal på personal-

avdelningen och genomföra en överföringsplan

för utsänd personal. Den pågående avvikelsen

behandlas med en aktiv handlingsplan.

S2-5

Mål för hur väsentliga

negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar

stärkas och väsentliga risker och

möjligheter hanteras

Mål

Anställda eller deras representanter i Telias

värdekedja är inte direkt engagerade i processen

att etablera mål för att hantera väsentliga

inverkningar, risker och möjligheter. (S2-5-42-(a))

Som en del av bolagets leverantörsrevisioner

identifieras korrigerande åtgärder. Telia följer upp

leverantörens förbättringar. Läs mer om målen i

avsnitt G1–2. (S2-5-42-(b)) (S2-5-42-(c))

129Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S3. Berörda

samhällen

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan

Digital inkludering

Negativ inverkan/ faktisk: Skillnader i kvalitet på uppkoppling i stad och på

landsbygd kan leda till ojämn digital inkludering och en negativ uppfattning om

digitaliseringen.

Nedströms

Positiv inverkan/ faktisk: Tillgång till tillförlitlig uppkoppling för miljontals kunder

Risk: Risk för skillnader i servicekvalitet och oöverkmoliga priser på digitala kan

leda till kundmissnöje.

Möjlighet: Projekt för digital inkludering som förbättrar den digitala kompetensen

säkerställer högre kundaktivitet online och minskar antalet samtal till kundtjänst.

Barns rättigheter

Negativ inverkan/ faktisk: När tekniken utvecklas och barn får ökad tillgång till

den kan de utsättas för grooming och mobbning eller exponeras för våldsamt

innehåll på nätet. Sådant innehåll skulle kunna göras tillgängligt via Telias nätverk.

Den allvarligaste problemet när det gäller barn är förekomsten på nätet av material

som visar sexuella övergrepp på barn.

Nedströms

Yttrandefrihet

Positiv inverkan/ faktisk: Som leverantör av infrastruktur för internet och fria

medier ger Telia sina kunder möjlighet att utöva sin yttrandefrihet.

Nedströms

Risk: Regeringar kan begränsa yttrandefriheten, vilket kan påverka Telias anseende

och konsumenternas förtroende för bolaget.

Digital inkludering

Telias strategi

Digitaliseringen påverkar våra samhällen och

skapar både möjligheter och risker. Tillförlitlig

uppkoppling och relevant digital kompetens

är avgörande för att ingen ska bli efter i den

digitala världen. Telias arbete fokuserar på digital

jämlikhet och inkludering så att människor och

samhällen i Norden och Baltikum ska kunna

utnyttja digitaliseringens fulla potential.

Barns rättigheter

Telias strategi

Barn och unga är aktiva användare av Telias

tjänster. Bolaget anser att tillgång till internet

berikar barns liv och ger dem möjlighet att umgås,

leka och lära. Barn är samtidigt särskilt sårbara för

hot på nätet, som nätmobbning, övergrepp och

olämpligt innehåll.

För att skydda barn på nätet krävs samarbete

inom och utanför telekomsektorn. Ett nära

samarbete med organisationer som arbetar

med barns rättigheter ger Telia bättre förståelse

för hur bolaget påverkar barn, både direkt och

indirekt. Samarbetet med World Childhood

Foundation och andra barnrättsorganisationer

har hjälpt Telia att utveckla sina åtgärder för

att förhindra distribution av material som visar

sexuella övergrepp på barn via nätet och ge

föräldrar stödmaterial som de kan använda

för att lära sina barn säkerhet på nätet. GSMA

Mobile Alliance to Combat Digital Child

Sexual Exploitation är ett exempel på hur Telia

samarbetar med sina branschkollegor för att

påverka lagstiftning och utbyta bästa praxis.

Yttrandefrihet och

övervakningsintegritet

Telias strategi

Yttrandefrihet och övervakningsintegritet är

centralt för Telias verksamhet, eftersom nätverk

och telekomtjänster ger tillgång till information

och möjlighet att utbyta åsikter. Det primära

syftet på detta område är att minska riskerna för

brott mot mänskliga rättigheter i samband med

myndighetsövervakning av kommunikation, och

att kunderna ska känna sig säkra på att Telia

respekterar och bevakar deras yttrandefrihet.

130Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Digital inkludering

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga

inverkningar, risker och

möjligheter och deras

förhållande till strategi och

affärsmodell

Väsentliga inverkningar som bedöms under digital

inkludering har sitt ursprung i bolagets egen

verksamhet. (S3-SBM-3-9-(a))

Negativa inverkningar kan inkludera brist på digital

kompetens, vilket leder till att utsatta grupper

blir socialt utestängda. Detta är en utbredd och

systematisk inverkan (som är kopplad till digital

inkludering: digital kompetens). (S3-SBM-3-9-(b)).

Positiva inverkningar härrör från tillgången till

Telias nättjänster för människor samt den utökade

räckvidden, kapaciteten och kvaliteten hos Telias

4G- och 5G-nät. I de länder där Telia finns har

befolkningstäckningen för 5G ökat till 97% under

2024. (S3-SBM-3-9-(c))

Väsentliga risker som härrör från inverkningar

på och beroenden hos de berörda samhällena

inkluderar risken för dålig tjänstekvalitet i

vissa glesbygdsområden, vilket kan minska

kundnöjdheten, öka kundbortfallet och ge negativ

publicitet (detta avser digital inkludering: tillgång.)

(S3-SBM-3-9-(d)

Telias initiativ för digital inkludering ökar

medvetenheten om risker och möjligheter i den

digitala världen, med målet att bygga digital

kompetens. Digital inkludering är en förutsättning

för digital kompetens. I dessa satsningar används

både fysiska och digitala kanaler, där formaten och

kanalerna bestäms utifrån målgruppernas behov

och potentialen att nå specifika grupper.

De allra flesta av Telias initiativ genomförs i

samarbete med intressenter eller partners som

kommuner (för att nå seniorer och invandrare) och

genom specifika sammanslutningar (som

barnrättsorganisationer). Initiativen räknas till

Telias åtgärder endast om det finns ett väsentligt

bidrag från bolaget, antingen som initiativtagare

eller genom bidrag, ekonomiskt eller in natura.

För information om Telias initiativ för digital

inkludering, se S3-4 Åtgärder och S3-5 Mål.

En studie från Internetstiftelsen 2024 konstaterar

att digital exkludering riskerar att förstärka

ojämlikheter och marginalisering. Individer som

inte deltar i den digitala världen kan gå miste om

information, kommunikation och tjänster, vilket kan

göra dem mer sårbara på arbetsmarknaden och

i samhället. Studien beskriver barriärer som brist

på kunskap, oro för digital säkerhet och begränsad

tillgång till teknik. Medan yngre individer

rapporterar färre hinder, anger äldre och personer

som bor i utsatta områden större hinder (S3-SBM-

3-10) (S3-SBM-3-11)

Industry Impact Report visar att uppkoppling

och digitalisering kan bidra till att påskynda

framstegen inom FN:s globala mål för hållbar

utveckling. (S3-1-16-(a)) (S3-1-17)

S3-1

Policyer för berörda

samhällen/digital inkludering

Telias policy för mänskliga rättigheter beskriver

bolagets hantering av inverkningar, risker och

möjligheter kopplade till samhällen som påverkas

av ämnet digital inkludering.

Policyn beskriver bolagets åtagande att respektera

och stödja alla mänskliga rättigheter inom

ramen för de internationella standarder som

beskrivs i avsnitt G1-1. Bolaget fokuserar på de

mänskliga rättigheter som riskerar att drabbas

av de allvarligaste negativa inverkningarna och

som är mest relevanta för dess bransch och

affärsverksamhet. Dessa risker identifieras genom

fortlöpande due diligence. Mer djupgående

konsekvensbedömning avseende mänskliga

rättigheter (HRIA) utförs inom Telia Company

när så är lämpligt.Digital inkludering är ett av de

områden som har betydelse för de mänskliga

rättigheterna. (S3-1-14) (S3-1-15)

I enlighet med FN:s vägledande principer för

företag och mänskliga rättigheter har Telia åtagit

sig att respektera mänskliga rättigheter i hela

värdekedjan genom att tillämpa en process för

tillbörlig aktsamhet, så kallad due diligence,

inom mänskliga rättigheter. Telias produkter och

tjänster möjliggör även att mänskliga rättigheter

förverkligas, till exempel genom att underlätta

tillgång till hälsovård, utbildning och arbete.

Forskningsresultat från GSMA:s 2024 Mobile

131Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S3-2

Rutiner för kontakter med

berörda samhällen angående

inverkningar/digital inkludering

Engagemang

När det gäller frågan om digital inkludering

gällde intressenternas farhågor främst skillnader i

tjänstekvalitet mellan nät i stad och på landsbygd

och konsekvenser av att kopparnät avvecklas.

Telia konstaterar att det finns kvalitetsskillnader

mellan stad och landsbygd, men har åtagit sig

att förbättra nättäckningen överallt där bolaget

är verksamt. I Sverige och Litauen uppfattas Telia

ha bäst nättäckning och kvalitet med 5G, enligt

data från undersökningar av användarupplevelsen

samt fältmätningar (OpenSignal, umlaut m.fl.).

Gällande övergripande mobilnätskvalitet är Telia

nummer ett i Norge och Estland. Bolaget arbetar

också med att förbättra sin mobilnätskvalitet

på alla marknader, genom ett kontinuerligt

moderniseringsprogram.

Avvecklingen av kopparnätet medför risker i form

av att kunderna måste installera nya fiber- eller

mobilnätsbaserade lösningar och lära sig att

använda ny hårdvaruutrustning. Avvecklingen av

kopparnäten är förenad med risker, men hanteras

noggrant tillsammans med kommuner och

relevanta myndigheter för att förebygga negativa

konsekvenser för individer och lokalsamhällen.

Telias SVP, chefen för kommunikation, varumärke

och hållbarhet, har det operativa ansvaret

för intressentkontakter och för att bolagets

förhållningssätt relaterar till dessa. (S3-2-21-(c))

S3-4

Åtgärder avseende

väsentliga inverkningar

avseende digital inkludering,

och strategier för att hantera

de väsentliga riskerna

och utnyttja de väsentliga

möjligheterna vad gäller berörda

samhällen, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

Åtgärder

På grund av den höga inflationen och den

generellt negativa ekonomiska situationen som

drabbar många konsumenter under 2024 fortsatte

riskerna relaterade till kostnadsaspekten för

digital inkludering att öka. Telia mildrar effekterna

genom att rekommendera kunder som har

ekonomiska svårigheter att byta till Telias billigare

abonnemangsalternativ eller att vända sig till de

av Telias varumärken som har en lågkostnadsprofil.

Telia vill skapa tillgänglighet för alla

genom att hjälpa människor med olika

funktionsnedsättningar att använda Telias tjänster.

Telias globala designsystem är anpassat till den

europeiska tillgänglighetslagen (EAA-direktiv

2019/882) och följer standarden Web Content

Accessibility Guidelines (WCAG 2.1 AA eller högre)

som omfattar aspekter som färgkontrast, läsbarhet

och skärmläsarkompatibilitet. Bolaget har inlett

en process som främjar samarbete och sprider

tillgänglighetsexpertis inom hela organisationen

för att bidra till att säkerställa efterlevnad av EAA.

Initiativ

Telia identifierar de åtgärder som behövs som

respons på potentiella negativa inverkningar

på samhällen som påverkas av ämnet digital

inkludering genom att engagera intressenter i olika

initiativ. (S3-4-33-(a)) Telia gör även regelbundna

konsekvensbedömningar avseende denna fråga.

(S3-4-33-(b)) (S3-4-33-(c))

Initiativ för digital inkludering

Seniorer

Telia hjälper äldre människor att hålla sina elek-

troniska enheter säkra, öka sin digitala kompetens

och lära sig mer om bedrägerier och onlinesäker-

het. Detta sker genom personliga möten för digital

vägledning, organiserade tillsammans med stora

kunder, samt webbinarier, tidskrifts- och nätartiklar

samt kundservice i butiker. Dessa aktiviteter är

viktiga för att denna intressentgrupp ska få tillgång

till viktiga samhällstjänster som hälso- och sjuk-

vård och banktjänster.

Barn, föräldrar och lärare

Barn och unga är särskilt sårbara för hot på nätet

och måste vara väl rustade för att skydda sig. Telia

lär barn och ungdomar om säkerhet på nätet, och

täcker ämnen som integritet och personuppgifter,

lösenord, sociala medier och lämpligt beteende

på nätet. Detta sker genom fysiska workshops i

skolor och på sommarläger, online-utbildningar

och online-innehåll, pedagogiska spel och

frågesporter.

Telia använder webbportaler som erbjuder

relevant och användbar information för att

stödja föräldrar och vårdnadshavare i sin uppgift

S3-3

Rutiner för att gottgöra

för negativa inverkningar och

kanaler genom vilka berörda

samhällen kan uppmärksamma

problem avseende digital

inkludering

Telia erbjuder för närvarande ingen kompensation

till digitalt exkluderade grupper. (S3-3-35)

132Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S3-5

Mål för hur väsentliga

negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar

stärkas och väsentliga risker

och möjligheter hanteras/digital

inkludering

Tillgång till pålitlig uppkoppling

Telias ambition är att leverera högkvalitativa

tjänster till sina kunder. Under 2024 fortsatte

bolaget att göra stora investeringar för att

förbättra sin nätverkstäckning och kvalitet, och

uppnådde följande milstolpar:

• Nästan 100% befolkningstäckning med 4G

• 97% befolkningstäckning med 5G

• I områden där fiberuppkoppling inte är lämplig

eller möjlig tillhandahåller Telia trådlös fast

uppkoppling via sina 4G- och 5G-nät.

Bygga digital kompetens

2021 inledde Telia ett koncernomfattande

program för att öka den digitala kompetensen,

baserat på analyser av lokala behov. Under 2024,

efter att redan ha överskridit sitt mål för 2026 att

nå 2,2 miljoner individer med initiativ för digital

kompetensutveckling, höjde Telia sitt mål till 3

miljoner individer vid utgången av 2027. Man

inriktar sig då främst på seniorer, barn, nyanlända,

kvinnor och små till medelstora företag.

Genom att uppfylla dessa mål kan Telia engagera

sig direkt med de berörda samhällena.

Genom ett projekt i samarbete med Mötesplats

Social Innovation (MSI) vid Malmö universitet har

Telia utvecklat ett verktyg och en vägledning för

att möjliggöra bedömning av bolagets initiativ

inom digital kompetens. Korta sammanfattningar

av de olika initiativens bedömningar finns

tillgängliga på Telias webbplats, tillsammans

med beskrivningar av initiativen. Telia har gjort

verktyget tillgängligt för andra företag för att

fler företag ska börja tillämpa effektmätning.

(S3-5-42-(b))

År Mål Resultat 2024

2027 Nå 3 miljoner människor genom initiativ för digital

inkludering

2 319 997 personer har nåtts sedan 2021

2025 99% 5G-befolkningstäckning 97% täckning (2023: 87%)

att skydda barn online och ge dem egenmakt.

Genom programmeringskurser (för närvarande

endast tillgängliga i Litauen) vill Telia inspirera

studenter och utbilda dem inom IT-området.

Kvinnor

Kvinnliga teknikexperter är idag i tydlig minoritet.

Samtidigt har tekniksektorn brist på medarbetare.

Telia har initierat och deltar i samarbeten och

utbildningsprogram som ska öppna för flera

kvinnor i teknikbranschen.

Invandrare

Nyanlända på Telias marknader möter barriärer

som kan göra det svårt för dem att komma in i

samhället. Genom mentorprogram hjälper Telia

flyktingar, asylsökande och invandrare att komma

in på arbetsmarknaden i teknikbranschen. För

att övervinna vissa hinder för social integration

anordnar Telia event tillsammans med offentliga

kunder för att hjälpa invandrare i att använda

viktiga digitala samhällstjänster.

Små och medelstora företag

Små och medelstora företag har ofta begränsad

digital mognad och riskerar att bli efter på

områden som cybersäkerhet och hållbarhet.

Telia strävar efter att öka små och medelstora

företags kunskap om informationssäkerhetsfrågor

och relevanta digitala tjänster. Detta sker genom

personliga digitala vägledningsevent och

webbinarier. Cybersäkerhetsexperter presenterar

dessa ämnen ur både slutanvändarens och

bolagets perspektiv och hjälper deltagarna

att utveckla praktiska färdigheter och

kunskaper för att förbereda sig för eventuella

informationssäkerhetshot. (S3-2-32) (S3-4-34-(a))

133Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Barns rättigheter

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga

inverkningar, risker och

möjligheter och deras

förhållande till strategi och

affärsmodell

Berörda samhällen som påverkas väsentligt

av Telia inkluderar barn på de marknader där

Telia är verksamt och barn till Telias kunder.

De inverkningar som avses härrör direkt från

bolaget och nedströms i värdekedjan. Dessutom

kan barn potentiellt utsättas för väsentlig

negativa inverkningar i Telias leverantörskedja.

(S3-SBM-3-9-(a))

Negativa inverkningar kan vara att barn utsätts

för grooming eller mobbning eller exponeras för

våldsamt innehåll på nätet genom tillgång till

Telias nätverk. Det allvarligaste problemet när det

gäller barn är förekomsten på nätet av material

som visar sexuella övergrepp på barn. Detta är en

ofta förekommande och utbredd påverkan, som

bolaget bedömer individuellt. (S3-SBM-3-9-(b))

Barn har kategoriserats som berörd intressent

för den identifierade negativa inverkningen. I

avsaknad av fungerande kontroller riskerar barn

med tillgång till internet att skadas. (S3-SBM-3-10)

S3-1

Policyer för barns

rättigheter

Telia baserar sitt arbete på de riktlinjer som

fastställts av FN:s barnrättsprinciper för företag

(CRBP) och har åtagit sig att erkänna, respektera

och stödja barns rättigheter. En viktig del

av bolagets integrering av barns rättigheter

och barnperspektivet i bolagets verksamhet

och erbjudanden är dess koncernpolicyer

och koncerninstruktioner, som beskriver

förväntningarna på och beteendet som krävs av

bolagets medarbetare, partners och leverantörer.

Telias policyer för hantering av inverkningar, risker

och möjligheter relaterade till drabbade samhällen

är följande: (S3-1-14, (S3-1-17))

Koncernens medarbetarpolicy (Barnarbete)

Uppförandekod för leverantörer (Barnarbete and

säkerhet hos produkter och tjänster)

Koncernens dataskyddspolicy (Särskild

uppmärksamhet på barns integritet)

Koncernens policy om yttrandefrihet och

övervakningsintegritet (Risker för yttrandefrihet)

Koncerninstruktion om säkerhet (Material som

visar sexuella övergrepp på barn)

Koncernens policy för mänskliga rättigheter (Barns

rättigheter som en viktig mänsklig rättighet)

Läs mer om Telias koncernpolicyer i avsnitt G1-1.

Telia har åtagit sig att respektera mänskliga

rättigheter i hela bolagets värdekedja, i enlighet

med FN:s vägledande principer för företag och

mänskliga rättigheter och andra internationella

standarder som reglerar företag, som OECD:s

riktlinjer för multinationella företag och FN:s

Global Compact, där Telia Company är medlem.

Det innebär att Telia undviker att kränka mänskliga

rättigheter och hanterar negativa inverkningar

på de mänskliga rättigheterna som bolaget är

involverat i. (S3-1-16)

Telias visselblåsningssystem är en kanal för att

rapportera misstänkta oegentligheter. Systemet

ger såväl medarbetare som externa intressenter

möjlighet att rapportera misstankar utan rädsla

för vedergällning eller repressalier och underlättar

därmed opartiska utredningar. (S3-1-16-(c)).

Telia har inte tagit emot några rapporter om

incidenter från berörda samhällen (S3–1-17).

S3-2

Rutiner för kontakter med

berörda samhällen angående

barns rättigheter

Integrering och främjande av barns rättigheter i

verksamheten

Holistiska konsekvensbedömningar avseende

barns rättigheter har genomförts för att

säkerställa att Telia integrerar barns rättigheter i

sin affärsverksamhet. Den senaste bedömningen

genomfördes 2022, baserat på UNICEFs ramverk

för självbedömning MO-CRIA (Mobile Operator

– Children’s Rights Impact Assessment) som

finns på Telias webbplats. Sammantaget visade

bedömningen att barns rättigheter i hög grad

hade införlivats i Telias verksamhet.

Telia använder också ett verktyg som har

utvecklats i samarbete med den oberoende

icke-vinstdrivande organisationen BSR och som

bygger på FN:s vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter för att bedöma faktiska

och potentiella konsekvenser för barns rättigheter

kopplade till produkter som Telia erbjuder sina

kunder. Verktyget används under bolagets

produktutvecklingsprocess för tjänster som

kommer att användas av barn. Riktlinjer för barns

rättigheter och ansvarsfull marknadsföring finns

tillgängliga för bolagets marknadsföringsteam

och externa partners för att bidra till att barns

rättigheter skyddas i Telias marknadsförings- och

reklamaktiviteter.

Engagemang

Samverkan med viktiga intressentgrupper

– inklusive barn, ungdomar och/eller deras

134Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

ombud – är en viktig del av den dubbla

väsentlighetsanalys som Telia genomför med

jämna mellanrum. Läs mer om hur Telia arbetar

med barn via sina rådgivande barnpaneler i

avsnittet Lyssna på barn nedan. (S3-2-21) (S3-2-

21-(a)) (S3-2-21-(b)) (S3-2-21-(d)) (S3-2-22)

(S3-1-16-(b))

Telia samarbetar med partners för att få ökad

förståelse för specifika inverkningar och ämnes-

avgränsningar relaterade till barns rättigheter.

Bland dessa partners finns World Childhood

Foundation, Rädda Barnen, Bris (stödlinje för barn)

och ECPAT (en organisation som arbetar för att

motverka sexuellt utnyttjande av barn).

Telias SVP, chefen för kommunikation, varumärke

och hållbarhet, har det operativa ansvaret

för intressentkontakter och för att bolagets

förhållningssätt relaterar till dessa. (S3-2-21-(c))

Lyssna på barn

Telia har under många år anordnat rådgivande

barnpaneler för att ge barnen en röst när det

gäller deras erfarenheter av livet på nätet. Bland

de ämnen som tas upp finns barns erfarenheter

gällande integritet, onlinespel, ett sunt uppkopplat

liv, digitalt lärande och vilseledande information.

Bolaget använder kunskapen i sina affärsbeslut

och för att utforma erbjudanden och stödmaterial

till familjer. Mer information om resultaten av dessa

barnpaneler finns på Telias webbplats.

Telia interagerar med barn på bolagets marknader

med den specifika avsikten att förbättra

deras digitala kompetens och främja sunt

onlinebeteende. Detta sker genom olika aktiviteter

tillsammans med partners. (S3-2-21-(a)) (S3-2-

21-(b)) (S3-2-21-(d)) (S3-2-22)

S3-3

Rutiner för att gottgöra för

negativa inverkningar och kanaler

genom vilka berörda samhällen

kan uppmärksamma problem med

avseende på barns rättigheter

Tillgång till gottgörelse

Telia kan få information om potentiella risker eller

skador genom sitt visselblåsningssystem och via

kanaler som kundtjänst, revisioner som utförs av

bolagets inköpsavdelning och anmälningar från

medarbetare och externa parter som icke-statliga

organisationer.

Telias visselblåsningssystem är en mekanism på

operativ nivå för anmälan av avvikelser. Systemet är

tillgängligt för både interna och externa intressenter.

Mer information om Telias visselblåsningssystem

finns i G1-1 Rapportering av problem.

Även om barn själva inte använder visselblåsnings-

systemet får Telia kunskap om deras behov genom

ombud som Bris (som har högt förtroende bland

barn) och ECPAT. Dessutom möjliggör och stödjer

Telia fri anonym åtkomst för barn och unga till

hjälplinjer för barn på sina marknader. Telia planerar

att göra en oberoende bedömning av hur medvetna

barn är om dessa kanaler och i vilken utsträckning

de litar på dem. (S3-3-28) (S3-3-27-(a)) (S3-3-27-(b))

(S3-3-27-(c)) (S3-4-33-(c))

S3-4

Åtgärder avseende

väsentliga inverkningar avseen-

de barns rättigheter och strate-

gier för att hantera de väsentliga

riskerna och utnyttja de väsent-

liga möjlig heterna, vad gäller

berörda samhällen, och dessa

åtgärders ändamålsenlighet

Bekämpning av online-material som visar

sexuella övergrepp på barn

Material som visar sexuella övergrepp på barn

(CSAM) är ett allvarligt brott mot barns rättigheter

och är olagligt på alla marknader där Telia verkar.

Telia deltar därför aktivt i kampen mot distribution

av sådant material på nätet genom åtgärder för

blockering och samarbete med branschkollegor,

rättsliga myndigheter och med fristående

organisationer som ECPAT (en del av INHOPE,

International Association of Internet Hotlines) och

World Childhood Foundation.

För att motverka material som visar sexuella över-

grepp på barn anpassar sig Telia till specifika

ramar och partnerskap, som Netclean, för att

tillhandahålla detekteringstjänster till skolor och

kommuner.

Telia blockerar sådana webbplatser som brotts-

bekämpande myndigheter har identifierat som

olagliga på grund av att de innehåller material som

visar sexuella övergrepp på barn. Bolaget stödjer

ett öppet internet och har enbart tagit aktiv ställ-

ning för frivillig blockering inom just detta område.

I Telias eget IT-system används en tekniklösning

som signalerar om material som visar sexuella

övergrepp på barn upptäcks i hårdvara som

används av heltidsanställda, deltidsanställda eller

konsulter. Om sådant material upptäcks anmäls det

till polis och personalåtgärder vidtas i enlighet med

gällande lag. Under 2024 upptäcktes inga sådana

fall, vilka rapporterades till polisen och blev föremål

för brottsutredning.

Barnsäkerhet genom produktutbud

På fyra av fem marknader erbjuder Telia program-

vara som gör det möjligt för föräldrar och vårdnads-

havare att begränsa barnens skärmtid och blockera

webbplatser med olämpligt innehåll. Bolagets

tv- tjänst har en PIN-kodfunktion som gör det

möjligt för föräldrar att begränsa tillgången till

utsänt eller streamat innehåll som innehåll som

är olämpligt för barn. Dessutom visas inget vuxet

innehåll på de tv-kanaler och streamingplattformar

som Telias enhet Tv och Media driver i Sverige och

Finland. Tv-kanalerna tillämpar också en gräns

för sändningstid, vilket innebär att innehåll som

bedöms vara lämpligt endast för en mer mogen

publik enbart visas mellan 21:00 och 05:30.

Material och verktyg för att stödja barns säkerhet

på nätet

Telia tillhandahåller material eller verktyg som

föräldrar kan använda för att stödja sina barn på

nätet på de flesta av bolagets marknader. På vissa

marknader engagerar sig bolagets medarbetare

i skolor och på sommarläger för att skapa

medvetenhet om ämnen som cybersäkerhet och

beteende på nätet.

Telia tillhandahåller också verktyg som är

direkt riktade till barn, till exempel onlinespel

med säkerhetstema och digitala frågesporter.

Sådana verktyg utvecklas alltid i samarbete med

organisationer som arbetar med barns rättigheter,

135Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

för att säkerställa ett barnvänligt resultat. Syftet är

att lära barn hur man uppträder smart, säkert och

vänligt online, och att skapa möjligheter för barn att

diskutera sina upplevelser på nätet med vuxna.

Stöd till utsatta barn

Telia fortsätter att stödja den svenska

barnrättsorganisationen Bris, som driver en

hjälplinje för barn och unga. Bolagets stöd har

hjälpt flera barn att kontakta hjälplinjen, genom

förlängda öppettider och fler kontaktkanaler. SMS

har lagts till som ett anonymt och kostnadsfritt

sätt att kontakta Bris. Det är ett resultat av Telias

produktutveckling. Telias kostnader för att

tillhandahålla dessa tjänster uppgår till cirka 2

MSEK per år.

Pågående åtgärder under 2024:

• Blockering av material som visar sexuella

övergrepp på barn i alla länder där Telia är

verksamt, och löpande detektering av sådant

material i Telias IT-system. Telia erbjuder sina

kunder barnskyddsprodukter.

• Gemensamma aktiviteter för att bekämpa

material som visar sexuella övergrepp på barn

med branschkollegor, brottsbekämpande

myndigheter och fristående organisationer, som

GSMA, ECPAT Sweden Techcoalition och World

Childhood Foundations Stella Polaris-projekt.

Dessa åtgärder är i linje med Telias åtagande att

främja mänskliga rättigheter, vilket framgår av

koncernens policy för mänskliga rättigheter, upp-

förandekoden för leverantörer (som behandlar

barnarbete och produktsäkerhet), koncernens

dataskyddspolicy (med särskild uppmärksamhet

på barns integritet) och koncerninstruktionen för

säkerhet (som tar upp material som visar sexuella

övergrepp på barn), vilka alla är integrerade i bola-

gets verksamhet. Åtgärderna implementeras på alla

Telias marknader och omfattar intressenter som

anställda som använder sina arbetsdatorer och

kunder som använder Telias produkter och tjänster.

Dessa aktiviteter pågår och granskas årligen

med förnyade mål. Datainsamlingen är däremot

begränsad – det finns inga specifika data

om blockering av material som visar sexuella

övergrepp på barn. Detekteringsfunktionerna på

arbetsdatorer följs upp och rapporteras årligen.

(S3-4-32-(a))

För att medvetandegöra sina medarbetare

erbjuder Telia utbildningar om barns rättigheter,

framtagna i samarbete med World Childhood

Foundation, samt mer brett om mänskliga

rättigheter. I S3-1 Bekämpning av material som

visar sexuella övergrepp på barn, finns mer

information om Telias åtgärder för att blockera

sådant material och uppföljning av rapporterade

fall. (S3-4-36) (S3-4-32-(c))

Telias samarbete med expertgrupper som Bris,

GSMA, ECPAT och Rädda Barnen hjälper bolaget

att identifiera nödvändiga och lämpliga åtgärder

som respons på negativa inverkningar. Detta är

utöver bolagets eget intressentengagemang, som

dess rådgivande paneler för barn som beskrivs i

S3-2 Lyssna på barn. (S3-4-33-(a)) (S3-4-33-(b))

Telia erbjuder också stödmaterial för familjer och

föräldrar, och ger utbildning för barn och föräldrar

om deras aktiviteter på nätet. (S3-4-32-(c)). Antalet

besökare på portalen och antalet som deltar i

utbildningar registreras och bedöms av Telia.

(S3-4-32-(d))

S3-5

Mål för hur väsentliga

negativa inverkningar på barns

rättigheter ska hanteras, positiva

inverkningar stärkas och

väsentliga risker och möjligheter

hanteras

Telias mål är årliga och är i linje med bolagets

övergripande policyer, inklusive koncernens policy

för mänskliga rättigheter, uppförandekoden och

uppförandekoden för leverantörer. Målen omfattar

insatser i värdekedjan nedströms, som blockering

av material som visar sexuella övergrepp på

barn, och interna personalinitiativ, inklusive

implementering av ett detekteringssystem för

material som visar sexuella övergrepp på barn.

Intressenternas engagemang i målformuleringen

har varit begränsat och de förlitar sig på ombud

snarare än direkt engagemang. Framstegen mot

målen följs upp och granskas årligen (MDR-T).

De berörda samhällena (i detta fall barn) har inte

varit direkt engagerade i att formulera dessa mål.

(S3-5-42-(a)) De är dock en del av målet, och vid

uppföljning av resultat integreras de som nådda

barn, även om de inte ombeds att bidra med

information för detta mått. (S3-5-42-(b)) Telia

engagerar sig direkt med barn via olika initiativ,

till exempel Mobilkörkortet för barn och föräldrar

som använder Telias produkter och tjänster.

(S3-5-42-(c))

År Mål* Resultat 2024

Årligen – Löpande blockera material som visar sexuella

övergrepp på barn på alla marknader och

upptäcka sådant material i IT-system i den

egna verksamheten

– Uppnått i alla nätverk

– Erbjuda kunderna tjänster som skyddar barn

på nätet

– Tjänster tillgängliga på fyra av fem marknader

– Stärka barn genom initiativ för digital

kompetens

– 139 174 barn nådda

(mer information finns i avsnittet

Digital inkludering)

*Målen är årliga och pågående, inte tidsbundna.

136Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Yttrandefrihet och

övervakningsintegritet

S3-1

Policyer relaterade till

yttrandefrihet

Telia har åtagit sig att respektera sina kunders

yttrandefrihet och rätt till integritet samtidigt

som man följer lagarna i de länder där bolaget är

verksamt. Bolaget har tydliga policyåtaganden

etablerade och dess implementeringsprocesser

bygger på perspektiv från Global Network

Initiative (GNI). GNI är ett flerpartsinitiativ där

intressenter i form av IKT-bolag, organisationer för

mänskliga rättigheter, fri press och yttrandefrihet,

akademin och investerare samverkar för att skydda

och främja global yttrandefrihet och integritet i

IKT-branschen.

Stater bestämmer, genom lagstiftning och

myndighetsförfrågningar, omfattningen av

övervakning och begränsningar i det fria

informationsflödet. Telia följer sådan lagstiftning,

men ifrågasätter förfrågningar där rättslig grund

saknas eller är oklar. När internationellt erkända

mänskliga rättigheter och lokal lagstiftning

står i konflikt med varandra, försöker Telia

lyfta frågan med myndigheter, eller informera

konsumenter och övriga intressenter i externa

kommunikationskanaler om vad bolaget gör.

Detta arbete styrs av koncernens policy för

yttrandefrihet och övervakningsintegritet.

(S3-1-14) (S3-1-17)

S3-2

Rutiner för kontakter med

berörda samhällen angående

inverkningar avseende

yttrandefrihet

Processer

I sitt arbete skiljer Telia mellan två typer av

regerings- eller myndighetsförfrågningar och krav:

• En konventionell förfrågan är av mer vardaglig

karaktär och utgör en förfrågan, eller ett krav,

som vanligtvis är mindre riskfyllt, till exempel

hemlig avlyssning i realtid och polisövervakning

baserat på ett domstolsbeslut. Sådana

begäranden tas emot och hanteras av särskilda

lokala team.

• En icke-konventionell förfrågan är en begäran,

eller ett krav, som kan ha en allvarlig inverkan

på användares yttrandefrihet eller personliga

integritet. Exempel på detta är krav på att stänga

åtkomsten till internet, blockera webbplatser

eller lagra uppgifter för övervakning när

lagstiftningen är oklar. (S3-2-21) (S3-2-21a)

(S3-2-21b) (S3-2-21d) (S3-2-22)

Telias koncernövergripande instruktion beskriver

konkreta steg för bedömning och för vilken

eskalering som ska ske vid icke-konventionella

förfrågningar. Sådana begäranden ska bedömas

av det lokala bolaget och eskaleras till koncernnivå

för slutgiltigt beslut om vilka åtgärder som ska

vidtas för att minska riskerna för de mänskliga

rättigheterna. Även om bolagets process syftar

till att identifiera och begränsa potentiella

kränkningar av individers rättigheter, beror

det faktiska utfallet till stor del på den lokala

lagstiftningen. (S3-2-27)

S3-3

Rutiner för att gottgöra

för negativa inverkningar och

kanaler genom vilka berörda

samhällen kan uppmärksamma

problem avseende

yttrandefrihet

Telia erbjuder inte gottgörelse för negativa

inverkningar avseende yttrandefrihet och

övervakningsintegritet.

S3-4

Vidta åtgärder avseende

väsentliga inverkningar

relaterade till yttrandefrihet

och strategier för att hantera de

väsentliga riskerna och utnyttja

de väsentliga möjligheterna,

vad gäller berörda samhällen,

och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

Icke-konventionella förfrågningar

Under 2024 fick Telia förfrågningar som rörde

blockering av innehåll av ryskt ursprung på grund

av EU-sanktioner mot Ryssland. Detta ledde till

att totalt 90 webbplatser hade blockerats av Telia

vid årets slut. Telia uppmuntrade kontinuerligt

regeringar och tillsynsmyndigheter att ge tydliga

och snabba riktlinjer för att upprätthålla principen

att regeringar, och inte privata organisationer, ska

fatta beslut om begränsningar av yttrandefriheten.

Konventionella förfrågningar

I rapporter över myndighetsförfrågningar (eng.

Law Enforcement Disclosure Reports, LEDR),

publicerar Telia detaljerad statistik över antalet

konventionella förfrågningar samt information om

icke-konventionella förfrågningar. 2024 års rapport

innehåller statistik om konventionella förfrågningar

från 2022 till 2024. En sammanfattning av Telias

LEDR-rapport finns på nästa sida. Siffrorna visar

antalet löpande konventionella förfrågningar från

myndigheter, inte antalet individer som berörs.

Jämförelser mellan marknader bör undvikas

på grund av skillnader i marknadsandelar och

arbetsmetoder hos både myndigheter och Telia

lokalt. Mer information om definitioner, datakällor

och större utmaningar finns på Telias webbplats.

S3-5

Mål för hur väsentliga

negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar

stärkas och väsentliga risker

och möjligheter hanteras med

avseende på yttrandefrihet

Telias huvudmål i fråga om yttrandefrihet och

statlig övervakning är att ifrågasätta icke-

konventionella förfrågningar relaterade till

yttrandefrihet.

137Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Myndighetsförfrågningar

Notera: Direkt åtkomst ingår inte i statistiken.

Estland

2024 2023 2022

Laglig avlyssning

Ingen statistik Ingen statistik Ingen statistik

Historiska data 16

504 22

382 7

974

Abonnemangsdata

902

287 946

028 670

909

Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 14 13 14

1) Telia Estland kan inte tillhandahålla statistisk information om antalet förfrågningar om övervakning, eftersom de avlyssnade numren och

loggen över förfrågningar krypteras i enlighet med den nationella lagen om elektronisk kommunikation.

2) Kategorin ”abonnemangsdata” inkluderar alla förfrågningar om abonnemangsdata. För andra länder omfattar denna siffra endast

förfrågningar som hanteras av auktoriserade medarbetare, och automatiska förfrågningar som avser en brottsutredning.

Finland

2024 2023 2022

Laglig avlyssning 14

460 12

263 8

178

Historiska data 8

303 6

905 4

982

Abonnemangsdata

108 13

584 11

109

Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 134 144 75

1) ”Ifrågasatta/avslagna förfrågningar” avser i de flesta fall felaktig målinformation från polisen.

Litauen

2024 2023 2022

Laglig avlyssning

Ej tillåtelse att

publicera

Ej tillåtelse att

publicera

Ej tillåtelse att

publicera

Historiska data 88

025 81

312 97

926

Abonnemangsdata 46

754 71

393 78

262

Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 25 39 24

1) Telia och Telia Litauen har inte fått tillåtelse att sammanställa och publicera egen statistik rörande antalet förfrågningar om

laglig övervakning i Litauen.

Norge

2024 2023 2022

Laglig avlyssning 1

127 1

327 953

Historiska data 4

443 4

273 4

638

Abonnemangsdata

045 9

885 9

796

Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 39 59 71

1) ”Ifrågasatta/avslagna förfrågningar” avser ogiltiga förfrågningar på grund av administrativa formella fel.

Sverige

2024 2023 2022

Laglig avlyssning 4

776 4

166 3

729

Historiska data 10

184 9

138 7

308

Abonnemangsdata 7

062 5

757 3

481

Ifrågasatta/avslagna förfrågningar 141 220 197

138Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S4. Konsumenter

och slutanvändare

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan

Integritet

Negativ inverkan/ potentiell: Cyberangrepp samt tekniska och mänskliga fel

ökar mängden personuppgiftsincidenter mot konsumenter, vilket potentiellt

kan skada den berörda intressenten.

Nedströms

Positiv inverkan/ faktisk: Inbyggda åtgärder för att skydda Telias system och

konsumentdata.

Risk. Underlåtenhet att uppfylla kundens integritetskrav och förväntningar

kan leda till en ogynnsam uppfattning om hur Telia hanterar dessa frågor.

Underlåtenhet att följa lagen kan leda till ekonomiska påföljder.

Säkerhet

Negativ inverkan/ potentiell: I händelse av störningar i Telias tjänster kan

kunder och samhälle påverkas på olika nivåer genom förlust av kommunikation

i verksamhetskritiska tjänster.

Nedströms

Risk: Risk för att cyberhändelser som härrör från ett externt hot stör Telias

tjänster eller leder till dataöverträdelser.

Integritet och säkerhet

Telias strategi

Telia har åtagit sig att respektera sina kunders

rätt till personlig integritet och se till att deras

information hanteras och förvaras på ett säkert

sätt. Bolaget tillämpar en proaktiv strategi för att

bedöma hur bolagets databehandling påverkar

kunderna och se till att man hanterar kundernas

personuppgifter lagenligt, rättvist och på ett

tydligt sätt.

Stora datamängder genereras i och hanteras av

Telias tjänster och nät. Bolaget har ansvar för

att dessa data behandlas i enlighet med lag och

skyddas mot missbruk, förlust, otillåten spridning

och skada.

Dataskyddsbestämmelserna blir allt strängare,

samtidigt som den tekniska utvecklingen

möjliggör nya, praktiska och kostnadseffektiva

molnbaserade lösningar. Dessa två trender måste

balanseras mot varandra. Integritetsfrågor är också

relevanta för den ökade användningen av AI, och

det är viktigt att Telia styr hur personuppgifter

används i detta sammanhang.

Samtidigt ökar geopolitiska händelser riskerna för

cyberangrepp mot Telias kunder, mot branschen

och mot samhället i stort. Riskerna hanteras

genom ett brett spektrum av åtgärder som hjälper

Telia att snabbt anpassa sig till en föränderlig

säkerhetsmiljö. På medarbetarsidan investerar

bolaget i bred säkerhetsmedvetenhet inom alla

delar av organisationen, liksom i specialistkunskap

inom olika säkerhetsområden. Telia anpassar

och justerar löpande sina säkerhetsprocesser

för att säkerställa att de fungerar, både ur ett

internt perspektiv och utifrån krav från oberoende

externa revisorer. Bolaget konstaterar att det är

viktigt att öka sina investeringar i moderna och

adekvata säkerhetsverktyg och att maximera

användningen av dessa verktyg.

139Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S4-1

Policyer för konsumenter

och slutanvändare avseende

integritet och säkerhet

Policyer

Telias dataskyddspolicy anger principer som

omfattar öppenhet om hur personuppgifter

behandlas, de legitima behandlingskriterierna,

kraven på uppgifternas relevans och den rättsliga

omfattning i vilken den måste lämnas till myndig-

heterna. Telia utvärderar kontinuerligt integritets-

riskerna som är kopplade till personuppgifter och

utvecklar strategier för att minska dessa risker.

Policyn gäller för alla juridiska personer och med-

arbetare inom Telia.

Förutom i Telias dataskyddspolicy behandlas

dessa ämnen även i bolagets koncerninstruktioner,

i ramverk för styrning, risk och efterlevnad (GRC)

och i relaterad riskstyrningsprocess. (S4-1-14)

Telias säkerhetspolicy beskriver ett ramverk

baserat på viktiga säkerhetsprinciper, i linje med

bästa internationella praxis. Telias koncernpolicyer

utfärdas centralt och utgör gemensamma

vägledande principer för Telias verksamhet på de

fem marknaderna. (S4-1-15)

Läs mer om Telias dataskyddspolicy och

säkerhetspolicy i tabellen i avsnittet G1-1.

Mänskliga rättigheter

Telias policy för mänskliga rättigheter omfattar

principer för att undvika att orsaka eller bidra till

negativa inverkningar på mänskliga rättigheter

och för att hantera sådan inverkan om den skulle

ESRS 2 SBM-3

Väsentliga

inverkningar, risker och

möjligheter och deras

förhållande till strategi och

affärsmodell

Konsumenter som kan påverkas väsentligt av Telia

inkluderar användare av bolagets tjänster som

bolaget lagrar personuppgifter om. Dessa kan vara

kunder som har avtal med Telia, och användare av

bolagets tjänster som inte har slutit direkta avtal.

(S4-SBM-3-10) (S4-SBM-3-10-(a))

Negativa inverkningar kan vara att

kundintegriteten inte upprätthålls, vilket

skulle inverka negativt på Telias kunder (t.ex.

säkerhetsincidenter eller identitetsstöld).

Sådana inverkningar uppstår i enskilda fall (vid

olagliga handlingar eller tekniska fel). I händelse

av störningar i Telias tjänster kan kunder och

samhälle påverkas på olika nivåer genom förlust

av kommunikation i verksamhetskritiska tjänster.

(S4-SBM-3-10-(b)) Aktiviteter som ger positiva

inverkningar är åtgärder kopplade till produkter

och tjänster som stöder transparent hantering av

personuppgifter. (S4-SBM-3-10-(c))

Väsentliga risker kan vara problem

relaterade till integritetsefterlevnad, eller

personuppgiftsincidenter som kan utgöra brott

mot de registrerades integritet. Väsentliga risker

kan även vara cyberincidenter som härrör från

ett externt hot som stör Telias tjänster eller

leder till säkerhetsincidenter. Underlåtenhet att

uppstå. Läs mer om vår strategi i tabellen i avsnitt

G1-1. (S4-1-17)

Telia genomför due diligence för mänskliga

rättigheter, en löpande riskhanteringsprocess, i

syfte att:

• Identifiera och bedöma faktiska och potentiella

inverkningar på mänskliga rättigheter

• Mildra, dvs. vidta lämpliga åtgärder för att

hantera upptäckta problem.

• Följa upp prestanda avseende inverkningar på

mänskliga rättigheter

• Samverka och kommunicera med intressenter för

att bättre förstå bolagets potentiella och faktiska

inverkningar på mänskliga rättigheter. (S4-1-16)

Policyn listar de mänskliga rättigheter som bolaget

har identifierat som de mest väsentliga. Här ingår

rätten till integritet. (S4-1-16-(a)) Både denna

policy och koncernens policy för kundintegritet

och datasäkerhet omfattar engagemang med

konsumenter och slutanvändare. (S4-1-16-(b))

I Telias verksamhet är personuppgiftsincidenter

relaterade till kunder en möjlig form av

negativ inverkan på mänskliga rättigheter.

Telia har en etablerad process för hantering

och rapportering av personuppgiftsincidenter.

Bolaget rapporterar personuppgiftsincidenter till

dataskyddsmyndigheterna och till registrerade

personer i enlighet med GDPR och lokala

integritetslagar. En påverkad kund kan göra

anspråk på ersättning eller anmäla incidenten

till dataskyddsmyndigheten. Telia hanterar

kundanspråk från fall till fall, i enlighet med

fastställda processer och riktlinjer. (S4-1-16-(c))

uppfylla nationell lag eller EU-lag kan medföra

stora ekonomiska påföljder och förtroendetapp.

(S4-SBM-3-10-(d)) (S4-SBM-3-12)

På grund av arten av de produkter och tjänster

som Telia tillhandahåller är bolagets tjänster

normalt desamma för alla kunder. Det kan

dock förekomma särskilda situationer när

avvikelser krävs enligt lag, t.ex. för kundgrupper

med hemligt nummer eller skyddad identitet,

eftersom de kan löpa större risk för skada från

en personuppgiftsincident. På Telias marknader

finns olika regler och processer för att hantera

dessa krav. Till exempel är telekomleverantörer i

vissa länder som standard skyldiga att publicera

kundens kontaktinformation i en telefonkatalog,

om inte kunden förbjuder det, medan det i andra

länder krävs kundens samtycke för att publicera

sådan information. (S4-SBM-3-11)

140Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S4-2

Rutiner för kontakter med

konsumenter och slutanvändare

angående inverkningar

Processer

Telia utnyttjar en strategi kallad ”privacy by

design”, för att stödja efterlevnad av GDPR och

för transparent hantering av personuppgifter

kopplade till alla nya produkter och tjänster. De

viktigaste komponenterna i denna strategi är:

• Integrera dataskydd i Telias verksamhet,

inklusive i produkter, processer och IT-system

från designstadiet och genom hela livscykeln

• Analysera parametrar gällande dataskydd med

integritetsexperter redan i planeringsfasen av en

databearbetningsprocess

• Genomföra en integritetsgranskning och vid

behov en bedömning av dataskyddsåtgärder

innan data bearbetas, om denna bearbetning

medför hög risk för individens rättigheter.

Telias regelverk för säkerhetsstyrning har

utvecklats och förfinats i linje med ISO

27001-standarden och andra relevanta riktlinjer,

som US National Institute of Standards and

Technology Cybersecurity Framework. Regelverket

ställer specifika krav på informationssäkerhet

och relaterad riskhantering inom bolagets

alla funktioner och lokala verksamheter. Telia

är certifierat enligt ISO 27001 och en extern

revision genomförs varje år för att verifiera

säkerhetsåtgärder och kontinuerligt förbättra

säkerheten.

Engagemang i detta ämne sker främst i direkt

kontakt med Telias kunder. I de fall då bolaget

anlitar partners för att hantera försäljning eller

kundvård för dess räkning säkerställer Telia att

dessa partners följer samma integritetskrav.

(S4-2-20-(a)).

Uppföljning av engagemangets effektivitet

Telias varumärkesenkät är ett sätt för bolaget att

bedöma effektiviteten i sitt engagemang med

konsumenterna. Enkäten samlar in kundernas

uppfattning (i jämförelse med deras uppfattning

om liknande tjänsteleverantörer) om en rad

aspekter. Återkopplingen om integritet är ett sätt

att bedöma effektiviteten i Telias engagemang i

detta ämne.

Varumärkesenkäten bygger på associeringsfrågor

där respondenterna uppmanas att klicka på

påståenden som de associerar med varumärket.

Påståendet kopplat till integritet är ”Telia

respekterar kundernas integritet och hanterar

personuppgifter på ett bra sätt”. (S4-2-20-(d))

Grupper som är sårbara för negativa

inverkningar

Telia har identifierat tre grupper som särskilt

utsatta för negativa inverkningar när det

gäller integritet på nätet: seniorer, barn och

invandrare. Dessa grupper är mer sårbara för

integritetsrelaterade inverkningar på grund

av begränsad digital kompetens eller lägre

medvetenhet om integritetsrisker. Detta gör dem

mer mottagliga för cyberangrepp, tekniska fel och

säkerhetsincidenter. (S4-2-21)

Engagemang

Telia arbetar kontinuerligt med att förbättra

sina processer, bygga kompetens och öka

transparensen i sina kanaler mot kund. Det senare

är viktigt för att öka kundernas medvetenhet om

sina rättigheter och hur bolaget använder deras

uppgifter.

Telia informerar sina kunder om den behandling

av personuppgifter som utförs inom ramen för

bolagets tjänster. Denna information ges i Telias

villkor, integritetsmeddelanden, på webbplatsen

”Mitt Telia” och i mobilappar (där kunderna kan

administrera sina integritetsinställningar och

marknadsföringsmedgivanden) och i liknande

sammanhang i bolagets kundinriktade kanaler.

(S4-2-20-(b)). Det operativa ansvaret för detta

uppdrag ligger hos Telias nationella affärsenheter.

Telias GSOC, Global Security Operations Centre,

ansvarar för bolagets reaktiva åtgärder genom

konstant övervakning och hantering av incidenter

kopplade till cybersäkerhet. GSOC är medlem i

Forum of Incident Response and Security Teams

(FIRST) och är en Trusted Introducer (TF-CSIRT).

(S4-2-20-(c))

Bolaget tillhandahåller statistisk information om

dataskydd till kunder som ställer frågor till Telias

dataskyddsombud. Frågor, krav och uttryck för oro

från kunder behandlas i direkta svar från Telia, och

återkopplingen beaktas för att ytterligare klargöra

bolagets tillvägagångssätt i framtiden. (S4-2-20)

S4-3

Rutiner för att gottgöra

för negativa inverkningar

och kanaler genom vilka

konsumenter och slutanvändare

kan uppmärksamma problem

Rapportering av problem

Konsumenter och slutanvändare kan rapportera

oro via Telias visselblåsningssystem, som

inkluderar skydd mot repressalier. (S4-3-26) Mer

information om Telias visselblåsningssystem finns i

G1-1 Rapportering av problem.

För integritetsrelaterade klagomål och problem

kan enskilda personer kontakta koncernens

dataskyddsombud eller lokala dataskyddsombud

via e-post. Dessutom kan enskilda personer utöva

sina rättigheter som registrerade enligt GDPR

genom att kontakta kundtjänst, besöka Telia-

butiker eller via självbetjäningsportaler online

som gör det möjligt för dem att komma åt sina

konton och göra förfrågningar. Telia är enligt lag

skyldigt att tillhandahålla kanaler för registrerades

förfrågningar och driver dem i egen regi. (S4-3-

25-(b)) Visselblåsningssystemet används även av

Telias samarbetspartners som har direktkontakt

med Telias kunder. (S4-3-25-(c))

Dataskyddsombud i varje företag hanterar kund-

anspråk relaterade till GDPR. Vissa integritets-

relaterade frågor hanteras av kundtjänst, med

stöd och instruktioner från dataskyddsombudet,

inklusive hantering, dokumentation och gransk-

ning av klagomålsprocesser för att säkerställa

att de uppfyller efterlevnadsstandarder och

141Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

förväntningar på kundtjänst. Proceduren för att

hantera klagomål kan variera från land till land,

den följer inte en koncerngemensam standard.

Denna variation kräver ett väl genomtänkt tillväga-

gångssätt som säkerställer att alla klagomål

hanteras effektivt, i linje med såväl lokala bestäm-

melser som Telias åtagande att skydda kundernas

integritet. (S4-3-25-(d)) Konsumenters och slut-

användares medveten het om och förtroende för

dessa processer är svåra att bedöma, eftersom

användare utan klagomål sannolikt inte kommer

att kontakta Telia för att uttrycka detta. (S4-3-26)

I händelse av negativa inverkningar kan Telia ge

gottgörelse:

• Återställning – vid integritetsincidenter

till exempel genom att radera olagligt

offentliggjorda personuppgifter eller genom att

korrigera felaktiga personuppgifter.

• Ursäkt – vid integritetsincidenter och

kundklagomål i ett bredare perspektiv, genom

att undersöka och erkänna den skada som gjorts

och be om ursäkt direkt till kunden och/eller via

media. Alla kundklagomål bedöms i syfte att

förhindra framtida skada.

• Kompensation – vid integritetsincidenter i

enlighet med antingen avtal eller GDPR.

• Garantier för åtgärder och säkerställande av att

incidenten inte upprepas – vid integritets- och

säkerhetsincidenter genom att till exempel

förbättra interna riktlinjer och rutiner, eller vid

personalfrågor genom att till exempel vidta

disciplinära åtgärder.

(S4-3-25-(a)) (S4-3-25-(b)) (S4-3-25-(c))

(S4-4-31b)

fokus på robusthet och prestanda i design och i

produkternas livscykel. Telia har kontinuitets- och

återhämtningsplaner som bygger resiliens och

gör det möjligt att motverka oväntade avbrott.

Telias ramverk Business Continuity Management

är kopplat till kritiska tjänster, funktioner, processer

och resurser. Det identifierar viktiga beroenden

och risker, bidrar till att ge effektiv respons på

störande händelser och driver kontinuitetsåtgärder

och -lösningar. Ramverket är förenligt med

ISO 22301-standarderna och hjälper Telia att

uppfylla de regulatoriska kraven på de marknader

där bolaget är verksamt. För att upprätthålla

medarbetarnas kunskap om säkerhetsfrågor måste

alla delta i en kontinuerlig nanolearning-kurs.

(S4-4-31-(a))

Leverera positiva inverkningar

I S3 Digital inkludering finns mer information om

Telias initiativ för att leverera positiva inverkningar

till konsumenter och slutanvändare. Här handlar

det om att öka medvetenheten om risker på nätet,

inklusive integritet, bland barn och deras föräldrar

eller vårdnadshavare. (S4-4-31-(c)) På grund av

brist på data är det dock inte möjligt att följa

upp effekterna av dessa initiativ när det gäller

integritet. (S4-4-31-(d))

Avsnitten under S3 Digital inkludering och

barnens rättigheter ger mer information om

konsekvensbedömning av Telias initiativ och

bolagets arbete med icke-statliga organisationer,

specifikt när det gäller barns rättigheter och digital

inkludering. (S4-4-32-(a))

Under den europeiska månaden för cybersäkerhet

2024 skickade Telia Sverige e-post till familjer om

behandlar personuppgifter ges på alla relevanta

språk. (S4-4-31-(a)) Alla Telias medarbetare är

skyldiga att regelbundet genomgå utbildning

om dataskydd. En integritetsbedömning eller

en konsekvensbedömning för dataskydd är

obligatorisk för alla processer där personuppgifter

behandlas. (S4-4-34)

Telias ambition är att uppfylla kundernas

säkerhetsbehov och att vara deras främsta

val bland leverantör. EU och nationell

säkerhetslagstiftning ställer stringenta och ökande

krav på flera av bolagets viktigaste kunder och

Telia har en fördelaktig position för att fortsätta

leverera de säkerhetslösningar som dessa kunder

behöver. Telias lokala GRC-plattform (styrning,

risk och efterlevnad) har implementerats och

stöder integrerad riskhantering. Detta ökar

bolagets resiliens och lägger grund för beslut i

riskrelaterade frågor.

Telias ISO 27001-certifiering spelar en viktig roll

i den kontinuerliga förstärkningen av bolagets

säkerhetspraxis och förmågan att möta kundernas

krav. Under året upprätthölls certifieringen med

oförändrad omfattning, och inkluderar bland

annat Telia Global Security Operations Center,

Information Security Governance, Enterprise

Information Security Risk Management, Incident

Management and Change Management,

kontaktcentertjänster och molnbaserade

kommunikationstjänster.

I takt med att digitaliseringen ökar blir Telias

kunder, och även samhället i stort, allt mer

beroende av de tjänster bolaget levererar. Den

aktuella geopolitiska utvecklingen gör detta ännu

tydligare. Därför bibehåller bolaget ett starkt

Under 2024 mottog Telia cirka 4 300 (4 100)

förfrågningar från kunder som begärde att få

ut sina personuppgifter. Detta ger kunderna

insikt i hur och varför Telia använder deras

personuppgifter, samt möjlighet att kontrollera att

det sker på ett lagligt sätt.

§ Redovisningsprinciper:

Rätten till insyn i egna personuppgifter

Rätten till insyn i egna personuppgifter definieras

i artikel 15 i GDPR. Processer i enheter som Tv och

Media skiljer sig från koncernprocesser, och fall

kopplade till denna enhet ingår därför inte i måttet.

S4-4

Åtgärder avseende

väsentliga inverkningar för

konsumenter och slutanvändare

och strategier för att hantera de

väsentliga riskerna och utnyttja

de väsentliga möjligheterna,

vad gäller konsumenter och

slutanvändare, och dessa

åtgärders ändamålsenlighet

Åtgärder

Telia granskar och uppdaterar kontinuerligt

sina integritetsprocesser, som sin process

för konsekvensbedömning av dataskydd,

baserat på bästa praxis, tillämplig lagstiftning,

rättspraxis samt riktlinjer och beslut från

myndigheter. Information om hur bolaget

142Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

S4-5

Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska hanteras,

positiva inverkningar stärkas och väsentliga risker och möjligheter

hanteras

År Mål* Resultat 2024

Årligen – Kontinuerlig implementering av ”privacy and

security by design”-metoder

– Uppnått

Inom integritet

2026 – Toppositioner när det gäller integritet på alla

marknader

– Rankad på första eller andra plats av konsumenter

på fyra av fem marknader.

Inom säkerhet

2025 – Att vara en prioriterad leverantör, som är

lyhörd för och proaktivt tillgodoser kundernas

säkerhetsbehov

– Under året vann Telia flera kontrakt med extra höga

säkerhetskrav

*Vissa av målen har inget baslinjevärde eller någon årsangivelse.

misstänkta personuppgiftsincidenter. Telia

rapporterar samtliga personuppgiftsincidenter

till tillsynsmyndigheter i enlighet med GDPR,

och informerar berörda individer inom rimlig

tid vid behov. För att minimera risken för

sådana incidenter delas och implementeras de

åtgärder som en enhet har genomfört över hela

organisationen. (S4-4-32-(c))

Under 2024 kunde Telia bekräfta 537 (664)

personuppgiftsincidenter på bolagets

marknader. De flesta berodde på tekniska fel

eller den mänskliga faktorn som ledde till att

personuppgifter visades eller kunde nås på ett

otillbörligt sätt, till exempel genom att kunddata

skickades till fel kund av misstag.

Inga allvarliga människorättsrelaterade frågor

eller incidenter kopplade till konsumenter eller

slutanvändare ägde rum 2024. (S4-4-35)

§ Redovisningsprinciper:

Personuppgiftsincidenter

Personuppgifter och personuppgiftsincidenter

definieras i artikel 4 i GDPR. Skyldigheter att

anmäla dataöverträdelser anges i artikel 33 i

GDPR. Processer i enheter som Tv och Media

skiljer sig från koncernprocesser, och fall kopplade

till denna enhet ingår därför inte i måttet.

ämnena nätsäkerhet och digital inkludering, som

också har att göra med integritetsfrågor. I Finland

samarbetar Telia med OP, en av landets största

banker, för att bjuda in kunder till evenemang om

nätsäkerhet och för att anordna workshops som

ska hjälpa seniorer att använda mobiltelefoner

och mobila tjänster på ett tryggt och säkert sätt.

(S4-4-32-(b))

År 2024 lanserade Telia sin ”Buckle up”-kampanj

för att öka medvetenheten om digital säkerhet.

Bolaget presenterade också en rapport som

lyfter fram kritiska säkerhetsutmaningar som

organisationer står inför idag – och praktiska råd

om hur man hanterar problemen. Tillsammans

med säkerhetsexperter, kunder och branschledare

identifierade bolaget viktiga mönster i mogna

säkerhetsorganisationer.

AI-dataetik

Under 2019 utvecklade Telia sina vägledande

principer om AI-etik för användning i interna

bedömningar som ska säkerställa etiskt korrekt

AI-användning. En utvärdering 2022, baserad

på EU:s AI-förordning, visade en låg total AI-risk

hos Telia, men med högre risker inom områden

som kreditvärdering, röstautentisering och

arbetsplatsanalys. Telia har aktivt arbetat för

att implementera AI-förordningens krav och

deltar i branschens AI-forum. Bolaget övervakar

kontinuerligt nya AI-risker, kopplade till integritet,

mänskliga rättigheter, säkerhet, immateriella

rättigheter och ansvar.

Utredningsprocesser och gottgörelse

Samtliga enheter inom Telia följer en gemensam

utrednings- och rapporteringsprocess vid

Telias kunder och slutanvändare har inte

varit engagerade i att formulera dessa mål.

(S4-5-41-(a)) För att mäta sin prestation mot

integritetsmålet använder Telia ett enkätverktyg

som helt baseras på kundernas uppfattning.

Kunderna svarar direkt i enkätverktyget, vilket kan

ses som engagemang i att följa upp prestanda

relativt målen. (S4-5-41-(b)) Fler exempel på Telias

engagemang med sina kunder och slutanvändare

finns i S3 Barns rättigheter och S3 Digital

inkludering. (S4-5-41-(c))

§ Redovisningsprinciper:

Kundernas uppfattning om integritet

Data tillhandahålls genom en enkäten, som

tillhandahålls av tredje part och som bygger på

associeringsfrågor. där konsumenter uppmanas

att klicka på påståenden som de associerar

med varumärket. Telia använder påståendet om

kundintegritet för att följa upp hur den rankas på

varje marknad.

143Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Bolagsstyrning

Telia eftersträvar transparens,

ansvarsskyldighet och ansvarsfulla

affärsmetoder genom sitt ramverk för

bolagsstyrning. Praxis för bolagsstyrning

fokuserar på att hantera viktiga risker, följa

upp hållbarhetsinitiativ och upprätthålla

etiska principer i den dagliga verksamheten.

Genom att upprätthålla höga standarder

för bolagsstyrning, inklusive anti-korruption

och mutor, ansvarsfull skattepraxis och

intressentdialog, anpassar Telia sig till

internationell bästa praxis och främjar

långsiktigt förtroende hos intressenterna.

Genomförde riskbedömningar

gällande mutor och korruption

samt bedömde programmens

mognad på samtliga marknader

Lansering av uppdaterad

uppförandekod för

leverantörer under 2024

89%

av de anställda som

genomförde utbildningen i

uppförandekoden

144Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

G1. Ansvarsfullt

företagande

Tillvägångssätt

Affärsetik är ett avgörande ämne för Telia,

eftersom det utgör grunden för den egna

verksamheten och sträcker sig till erbjudanden

gentemot kunder och krav på bolagets

leverantörer. Telias uppförandekod utgör en etisk

kompass som ger övergripande vägledning och

speglar bolagets policyer och instruktioner i

olika frågor, varav många har koppling till Telias

väsentliga hållbarhetsfrågor.

Telia är beroende av en global leverantörskedja

för att kunna leverera produkter och tjänster till

sina kunder. Bolagets inköpsprocess innebär att

leverantörerna bedöms ur flera olika aspekter, som

pris, kvalitet, hållbarhetsstandard och förmåga

till innovation. Avsikten är att till fullo bedöma ett

företags kapacitet innan man väljer en leverantör.

Telia bedriver sin verksamhet på ett affärsetiskt

sätt med nolltolerans mot korruption.

Korruptions risken behandlas som ett av bolagets

huvudriskområden och ett program mot mutor och

korruption finns på plats för att motverka denna

risk.

Telia verkar för omfattande utbildning,

robusta förebyggande åtgärder och rättvis

betalningspraxis, i syfte att upprätthålla både

integritet och enastående operativ förmåga.

Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter Position i värdekedjan

Risk: Bristande utbildning och otillräckliga förebyggande åtgärder kan skapa

risk för mutor eller korruption.

Egen verksamhet

Risk: Underlåtenhet att upprätthålla en rättvis betalningspraxis gentemot de

egna leverantörerna kan leda till risk att inte uppfylla kundernas krav.

Uppströms

Egen verksamhet

Negativ inverkan/ potentiell: Låg täckning av klagomålsmekanismer kan

öka risken att människor i värdekedjan får sina mänskliga rättigheter kränkta.

Uppströms

Egen verksamhet

Nedströms

Positiv inverkan/ faktisk: Skatteinbetalningar på de marknader där Telia är

verksamt

Nedströms

145Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

G1-1

Affärsetiska policyer och

företagskultur

Företagskultur

Under 2023 inledde Telia arbetet med att

uppdatera bolagets värderingar och inbjöd i

samband med detta alla medarbetare att komma

med synpunkter på hur bolaget skulle kunna stärka

sin kultur för att bli ännu mer relevant i framtiden.

Detta ledde fram till ett gemensamt beslut om att

behålla Telias befintliga värderingar Dare, Care,

Simplify, varpå man utsåg ”culture champions”

som tog fram uppdaterade beskrivningar av

varje värdering för att göra det lättare för Telias

medarbetare att få en gemensam uppfattning om

värderingarnas betydelse. Beskrivningarna syftar

till att bygga en bred förståelse för värderingarna,

som i sin tur ska bidra till att göra Telias kultur

ännu mer kundfokuserad, enklare och mer effektiv

när det gäller att samarbeta som ett enda team.

Medarbetarna genomförde kulturworkshops

för att sätta sig in i de nyligen uppdaterade

beteendeförväntningarna. I Telias uppdaterade

strategi, som lanserades i september 2024, har

värderingen Simplify uppvärderats till en strategisk

prioritet.

Telia har ett kontinuerligt fokus på att integrera

bolagets värderingar i alla delar av verksamheten,

inklusive hur verksamheten fungerar, hur den är

organiserad och vilka processer och arbetssätt

som ingår. Detta är viktigt för att bolaget ska kunna

fortsätta att göra framsteg mot att bli en bättre

arbetsplats för alla anställda. (G1-1-9)

Policyer

Telia har åtagit sig att främja hållbarhet i linje med

omfattande policyer.

Alla Telias koncernpolicyer är godkända av

styrelsen och gäller för Telia Company AB, dess

dotterbolag och joint ventures. Varje lands VD

är ansvarig för att säkerställa att alla relevanta

enheter inom deras respektive geografiska område

har antagit och implementerat koncernpolicyerna.

En översikt över koncernpolicyer visas här:

Policy Syfte Anpassning till standarder Ägare ESRS

Group Policy

– Anti-

Bribery and

Corruption

(Antikorruption

och mutor)

Att etablera Telia Companys

nolltolerans mot varje form av

mutor och korruption i bolagets

verksamhet.

– OECD:s riktlinjer för

multinationella företag om

ansvarsfullt företagande

– FN:s Global Compact

CFO G1

Group Policy

– Environment

(Miljö)

Att säkerställa att Telia Company

uppnår sina miljömål, hanterar

sin miljöpåverkan, sina risker och

möjligheter genom hela värdekedjan

och uppfyller lagstadgade krav samt

intressenters krav och förväntningar.

Telia Companys primära

miljöaspekter är: klimatförändringar,

med hänsyn till både risker och

möjligheter som är fysiska (t.ex.

extrema väderhändelser) och

omställningsrelaterade (dvs. utlösta

av förändringar i t.ex. lagstiftning

eller kundernas efterfrågan) samt

resursanvändning och cirkularitet,

med hänsyn till materialinflöden och

-utflöden, avfall och energi i hela

värdekedjan.

– ISO 14001

– Parisavtalets 1,5-gradersmål

SVP, Head of

Communication,

Brand &

Sustainability

Group Policy

– Freedom of

expression

and

government

surveillance

(Yttrande-

frihet och

övervaknings-

integritet)

Att minska riskerna för mänskliga

rättigheter och säkerställa att

kunder känner sig säkra på att

Telia Company, så långt det är

möjligt, stödjer, respekterar och

skyddar deras yttrandefrihet och

integritet i händelse av att bolaget

tar emot förfrågningar eller krav

från regeringar i samband med

övervakning av kommunikation.

Denna policy definierar Telia

Companys åtaganden i förhållande

till okonventionella förfrågningar

eller krav från regeringar som

potentiellt kan inverka allvarligt på

kundernas yttrandefrihet och/eller

integritet.

– FN:s allmänna förklaring om

de mänskliga rättigheterna

– Internationella konventionen

om medborgerliga och

politiska rättigheter

– Internationella konventionen

om ekonomiska, sociala och

kulturella rättigheter

– Global Network Initiative

Implementation Guidelines for

the Principles on Freedom of

Expression and Privacy

– FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga

rättigheter

– OECD:s riktlinjer för

multinationella företag om

ansvarsfullt företagande

EVP, Chef för

Corporate Affairs

146Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Policy Syfte Anpassning till standarder Ägare ESRS

Group Policy

– Human

Rights

(Mänskliga

rättigheter)

Att visa att Telia Company förbinder

sig att respektera mänskliga

rättigheter inom hela sin värdekedja.

Telia Company inser sitt ansvar

för att respektera de mänskliga

rättigheterna och undviker därför att

kränka andras mänskliga rättigheter

samtidigt som man åtgärdar

eventuella negativa inverkningar

på de mänskliga rättigheterna som

bolaget är involverat i.

– FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga

rättigheter

– OECD:s riktlinjer för

multinationella företag om

ansvarsfullt företagande

– FN:s Global Compact

– FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna

SVP, Chef för

kommunikation,

Varumärke och

hållbarhet

Group Policy

– People

(Medarbetare)

Att definiera vilka förväntningar Telia

Company och dess medarbetare har

på varandra. Telia Company åtar sig

att respektera sina medarbetares

rättigheter och strävar efter att ha

mycket engagerade medarbetare.

Utan förmågan att identifiera,

anställa och behålla de bästa

individerna skulle bolagets kultur

och konkurrenskraft påverkas

negativt.

– FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga

rättigheter

– ILO:s deklaration om

grundläggande principer och

rättigheter i arbetslivet

SVP, Chief

People Officer

Group Policy

– Privacy and

Data Protection

(Kundintegritet

och dataskydd)

Att säkerställa att fysiska personer

som Telia Company interagerar

med ska vara trygga i att Telia

Company respekterar och skyddar

deras integritet, samtidigt som de

minskar juridiska, regulatoriska och

ryktesmässiga risker. Telia Company

är en telekommunikationsoperatör

som hanterar stora nätverk och

datavolymer. Därför strävar bolaget

efter att säkerställa nätintegritet

och datasäkerhet för att skydda

användarnas integritet.

– GDPR

– Nationalla lagar runt

kundintegritet och dataskydd

EVP, Chef för

Corporate Affairs

Group Policy

– Remuneration

(Ersättning)

Att ge underlag för ytterligare

instruktioner och riktlinjer som

förtydligar Telia Companys

hållning vad gäller utformning och

implementering av ersättningspraxis

för alla medarbetare.

SVP, Chief

People Officer

Policy Syfte Anpassning till standarder Ägare ESRS

Group Policy

– Security

(Säkerhet)

Att skydda Telia Companys kunder,

medarbetare och aktieägare,

tillsammans med de bredare

samhällen som Telia Company

bedriver verksamhet i, från både

cyberhot och fysiska hot.

– NIST Cybersecurity Framework EVP, Chef för

Corporate Affairs

Code of

Conduct (Telias

affärsetiska

uppförandekod)

Att vägleda Telia Company-

medarbetarna i deras dagliga

arbete genom att fungera som en

etisk kompass. Koden omfattar

bland annat anti-korruption

och mutor, intressekonflikter,

barnens rättigheter, miljöansvar,

yttrandefrihet, mänskliga rättigheter,

integritet, mångfald och inkludering

samt hälsa och välbefinnande.

– FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna

– ILO:s deklaration om

grundläggande principer och

rättigheter i arbetslivet

– OECD:s riktlinjer för

multinationella företag om

ansvarsfullt företagande

– FN:s Global Compact

– FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga

rättigheter

– Barnrättsprinciperna för

företag

– Parisavtalets 1,5-gradersmål

VD E1

Supplier Code

of Conduct

(Uppförande kod

för leverantörer)

Att vägleda Telias leverantörer i

deras arbete genom att specificera

de krav som gäller för leverantörer

som bedriver verksamhet

med, eller på uppdrag av, Telia

Company. Termen leverantör

omfattar, med avseende på detta

dokument, leverantörer och andra

tredjeparter, inklusive men inte

begränsat till deras anställda,

dotterbolag, agenter, partners och

underleverantörer till dessa som är

direkt involverade i leveranser till

Telia.

– FN:s allmänna förklaring om de

mänskliga rättigheterna

– FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga

rättigheter

– ILO:s deklaration om

grundläggande principer och

rättigheter i arbetslivet

– OECD:s riktlinjer för

multinationella företag om

ansvarsfullt företagande

– FN:s Global Compact

– Barnrättsprinciperna för

företag

– Parisavtalets 1,5-gradersmål

– OECD:s vägledning om

tillbörlig aktsamhet för

ansvarsfulla leveranskedjor för

mineraler från konfliktdrabbade

områden och högriskområden

CFO S2

147Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Rapportera problem

Telia har en oberoende visselblåsningslinje där

problem kan uppmärksammas och potentiella

överträdelser rapporteras. Via visselblåsningslinjen

kan alla intressenter, inklusive Telias kunder,

medarbetare och leverantörer, ta upp problem

eller svårigheter och be om råd i frågor som rör

efterlevnad av lagar eller bolagets uppförandekod

för medarbetare respektive leverantörer.

Enskilda personer som använder

visselblåsningslinjen för att ta upp potentiella

problem skyddas mot repressalier enligt

beskrivning i Telias koncerninstruktion

Visselblåsning och skydd mot vedergällning

samt i bolagets uppförandekod. Utredarna får

en introduktion till hur systemet fungerar och

tillämpar koncerninstruktionen Visselblåsning och

skydd mot vedergällning för att säkerställa att

alla klagomål behandlas konfidentiellt och med

respekt för integritet och dataskydd.

Visselblåsningslinjen finns tillgänglig dygnet runt

alla dagar på året. Bolagets visselblåsningssystem

kan kontaktas via telefon, e-post eller brev, och

ärenden kan lämnas in på en särskild webbplats.

Inom systemet administreras säkerhetsroller

av tredje part när användaren får åtkomst

till programvaran för riskscreening. Det finns

kontrollfunktioner för vilket innehåll användarna

kan få åtkomst till. Användaren måste också ange

skäl för sin begäran att få tillgång till information.

All information som rör visselblåsning inom Telia

finns tillgänglig på en särskild webbsida. Bolaget

informerar även om visselblåsningslinjen på sin

interna webbplats. (G1-1-10-(a))

Oegentligheter, inklusive visselblåsar skydd, tas

upp och presenteras vid möten i Telias etikutskott.

(G1-1-10-(c)) Telia förbinder sig att utreda

potentiella affärsetikrelaterade incidenter snabbt,

oberoende och objektivt, och bolaget omfattas av

lagkrav avseende skydd för visselblåsare. (G1-1-

10-(e)) (G1-1-11)

§ Redovisningsprinciper: Visselblåsning

Affärsenheten Tv och Media använder en

annan leverantör för visselblåsarärenden för

att bevara skiljelinjen mellan den redaktionella

verksamheten och Telia som medieägare.

Rapportering och utredningar inom affärsenheten

Tv och Media görs i enlighet med Telias

definierade visselblåsarprocess, men Telia har

ingen insyn i de genomförda utredningarna.

Alla visselblåsarärenden från affärsenheten

Tv och Media ingår dock i statistiken som

redovisas nedan.

Klagomål, påföljder och allvarliga människorättsfrågor 2024

Summa väsentliga böter, påföljder och skadeersättningar till följd av kränkningar

av sociala och mänskliga rättigheter 0

Antal allvarliga människorättsfrågor och människorättsincidenter kopplade till

den egna arbetskraften 0

Antal allvarliga människorättsfrågor och incidenter kopplade till den egna

arbetskraften som utgör fall av bristande respekt för FN:s vägledande principer

och OECD:s riktlinjer för multinationella företag 0

Summa väsentliga böter, påföljder och ersättningar för allvarliga

människorättsfrågor och -incidenter kopplade till den egna arbetskraften 0

Antal fällande domar för brott mot lagar mot korruption och mutor 0

(S1-17-103b) (S1-17-103c) (S1-17-104a) (S1-17-104b) (G1-4-24a)

Dessa mått har inte validerats av ett externt organ förutom av Telias revisorer.

Antal visselblåsarärenden 2024 2023 2022

Affärsetik (t.ex. förskingring, korruption) 47 29 32

Personalrelaterade (t.ex. diskriminering och trakasserier) 26

46 41

Medarbetarärenden (t.ex. lika möjligheter, dåligt ledarskap och rättvis anställning) 47

Övriga eller inkorrekt rapporterade ärenden (t.ex. kund- eller leverantörsklagomål) 88 99 30

Totalt1 208 174 103

(S1-17-103a)

Rapporteringskanal (%) 2024 2023 2022

Portal för visselblåsning 99 81 88

Skickade till e-postadressen för visselblåsning 1 16 8

Direktkontakt med ansvariga för etik och efterlevnad på koncernnivå eller l

okal nivå 0 2 2

Linjechefer

0 1 2

Nyckeltal för interna utredningar (%) Mål 2024 2023 2022

Visselblåsarärenden som avslutats inom åtta veckor

80 46 72 79

1) Inte möjligt att enbart räkna den egna arbetskraften eftersom vissa ärenden lämnas in anonymt

2) En utredning anses vara avslutad när en slutrapport har lämnats till ansvarig person i ledningen från handläggaren eller

huvudutredaren vilka kan vara lokalt ansvariga för etik och regelefterlevnad eller koncernansvariga för särskilda utredningar.

Ansvarig person utses från fall till fall.

148Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

G1-2

Hantering av relationer

med leverantörer

Leverantörskrav

Telias leverantörer är skyldiga att anpassa sig till

och följa bolagets uppförandekod för leverantörer.

Leverantörer som hanterar personuppgifter

eller annan känslig data måste också följa krav

gällande säkerhet och integritet som anges

i Telias säkerhetsdirektiv för leverantörer.

Leverantörerna förväntas tillämpa dessa krav i hela

sin leverantörskedja. Både uppförandekoden och

säkerhetsdirektivet för leverantörer uppdaterades

under 2024.

Due diligence med avseende på leverantörer

Syftet med Telias due diligence-process är att

säkerställa att bolaget endast arbetar med

leverantörer som uppfyller bolagets standarder

och kräver samma standarder av sina egna

leverantörer. Processen för leverantörsutvärdering

är riskbaserad vilket gör att bolaget kan fokusera

resurserna till leverantörer som potentiellt kan

utsätta individer, miljön eller bolaget för förhöjda

risker. Due diligence-processen består av följande

steg:

1. En första riskbedömning utförs för att

identifiera högriskfaktorer som leverantörer

med placering i högriskländer för korruption

och mutor, eller åtkomst till Telias nätverk och

integritetsdata.

2. Om risken bedöms vara hög genomgår

leverantören en fördjupad utvärdering

bestående av en självutvärdering i förhållande

till uppförandekoden och andra relevanta krav,

samt en granskning kopplad till, exempelvis,

slutgiltig ägare och sanktioner. Fördjupad

due diligence kategoriserar risknivån som

hög, mellan eller låg. Potentiellt höga risker

och allvarliga överträdelser som identifieras

i processen kan leda till att leverantören väljs

bort eller till en leverantörsrevision.

3. Högriskleverantörer som identifierats under en

due diligence-utvärdering, samt leverantörer

med kritiska avvikelser som identifierats under

en revision, rapporteras, beroende på hur

kritiskt ärendet är, till koncernens Chief Procu-

rement Officer eller till inköpsavdelningen för

beslut om val av leverantör och uppföljning.

Områden som Telias due diligence (tillbörlig

aktsamhet) täcker och risker som beaktas

Telias due diligence-process tar hänsyn till risker

inom följande områden:

• Anti-korruption och mutor

• Konfliktmineraler

• Miljö

• Mänskliga rättigheter

• Arbetsrätt

• Ledning och ägandestruktur

• Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

• Integritet

• Säkerhet

• Handelssanktioner.

Compliance Verification Program för

leverantörer

Telia verifierar efterlevnaden av uppförandekoden

för leverantörer genom en kombination

av dialog och interna och/eller externa

bedömningsmekanismer, inklusive men inte

begränsat till självutvärderingar, undersökningar,

platsbesök och revisioner hos leverantörer och

underleverantörer. Dessa åtgärder är en del

av Telias Compliance Verification Program för

leverantörer, som bygger på ett riskbaserat

tillvägagångssätt.

Programmet bygger på en sprint-metod där

den tidigare stora, komplexa revisionsprocessen

bryts ner i mindre, mer hanterbara

bedömningsmekanismer:

• Informationsinsamling – riktmärke för inledande

utvärdering av leverantörer

• Bevis på efterlevnad – bedömningar med

stödjande dokumentation

• Revisioner på distans

• Revisioner på plats.

Dessa aktiviteter hjälper Telia att bedöma om

leverantörerna uppfyller bolagets krav och vid

behov kräva åtgärdsplaner i ett tidigt skede. Beslut

om vilka leverantörer som ska genomgå revision

fattas under en prioriteringsprocess med Telias

ämnesexperter och bolagets visselblåsningslinje

som interna/externa informationskällor.

Telia samarbetar med andra telekomoperatörer

genom Joint Alliance for CSR (JAC) som en del

av bolagets Compliance Verification Program för

leverantörer samt för att utöka räckvidden, effekten

och hävstångseffekten av leverantörsrevisionerna.

Detta tillvägagångssätt hjälper också till

att bedöma hållbarhetspraxis längre ner i

leverantörskedjan. Medlemmarna i JAC delar

resurser och utvecklar metoder för att samordna

leverantörsrevisioner och ställa gemensamma

krav inom fem områden: arbetsvillkor, hälsa

och säkerhet, miljö, etik och ledningssystem.

(G1-2-15-(b))

Leverantörssamverkan och dialog

Som en del av sin leverantörshantering för Telia

en löpande dialog för att öka leverantörernas

medvetenhet om och förståelse för Telias

förväntningar. Alla avvikelser hanteras genom

åtgärdsplaner och uppföljning för att utvärdera

effekten av dessa. Resultaten delas med

ledningsgruppen för koncernens inköpsavdelning

och med intressenter. Risker och utmaningar som

kräver en gemensam strategi tas upp på möten

med leverantörerna, där ledningen från båda sidor

möts för att diskutera aktuella frågor och komma

överens om åtgärder. Om man inte kan enas om en

åtgärdsplan eller om en leverantör misslyckas med

att uppfylla en åtgärdsplan för en kritisk avvikelse

övervägs uppsägning av leverantörsrelationen.

Due diligence och revisioner

2024 2023

Initial riskbedömning

Antal leverantörer ~ 1 250 ~ 1 500

Andel i förhållande till utgifter ~ 93% ~ 89%

Fördjupade utvärderingar om tillbörlig aktsamhet

Antal bedömningar 443 571

Andel i förhållande till utgifter 35% 38%

Andel leverantörer med

högriskresultat 0.60% 1%

Compliance Verification Program för leverantörer

Antal bedömningar 140 153

Antal leverantörer 87 60

149Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

G1-3

Förebyggande arbete mot,

och upptäckt av, korruption och

mutor

Korruption och mutor

Telia bedriver sin verksamhet på ett affärsetiskt

sätt med nolltolerans mot korruption. Korruptions-

risken behandlas som ett av bolagets huvudrisk-

områden och ett anti-korruptions program finns

på plats för att motverka denna risk. Programmet

skapar ett systematiskt sätt att effektivt upptäcka

och förhindra brott mot korruptionslagar. Program-

met implementeras och utvecklas kontinuerligt

genom ett riskbaserat arbetssätt:

• Regelbundna riskutvärderingar inom

antikorruption för att identifiera och hantera de

viktigaste riskerna

• Årlig utvärdering av mognadsgraden för att följa

upp och identifiera förbättringsområden

• Utbildning för att säkerställa medvetenhet

rörande korruptionsrisker

• Hantering av risker i leverantörskedjan genom

utvärdering, uppföljning och revision av

leverantörer.

Telias exponering för korruptionsrisker har minskat

betydligt under de senaste åren som en följd av

avyttringen av bolagets globala verksamhet, Telia

Carrier, och av samtliga dotterbolag i Eurasien. I

dag definieras vissa av bolagets marknader som

lågriskmarknader enligt Transparency Internationals

korruptionsindex (CPI). Samtidigt har Telia en global

leverantörskedja med leverantörer som verkar i ett

bredare riskspann. Telia hanterar denna risk genom

sin uppförandekod för leverantörer, due diligen-

ce-process och revision av högriskleverantörer.

§ Redovisningsprinciper:

Tillbörlig aktsamhet och revisioner

Informationen kommer från JAC-rapporten och

från Telias plattform för tillbörlig aktsamhet

och revision. Som en del av inköpsprocesserna

aktiveras plattformarna för tillbörlig aktsamhet och

revision för att initiera processerna. Plattformarna

lagrar data och genererar rapporter.

Anti-korruptionsprogrammet hanteras av

koncernens enhet för styrning, risk och

regelefterlevnad. Enheten ansvarar för att utforma

programmet och samordna aktiviteter. Lokala

etik- och efterlevnadsansvariga ansvarar för lokal

implementering av programmet.

Anti-korruptionsprogrammets mognad

Under 2019 införde Telia en metod för att bedöma

mognadsgraden av anti-korruptionsprogrammet

på ett holistiskt sätt, och för att kunna följa

upp väsentliga risker. Sedan dess har metoden

använts för att bedöma hela programmet,

både på koncernnivå och på de lokala

marknaderna. Resultaten för 2024 tyder fortsatt

på ett i stort väletablerat program, där mindre

förbättringsbehov har identifierats vad gäller

intern kontroll och hantering av tredjepartsaktörer.

Bedömning av korruptionsrisker

Under 2024 genomfördes riskbedömningar

på koncernnivå och på samtliga marknader.

Resultaten indikerar att bolaget har ett väl

fungerande program. Med tanke på den

geopolitiska situationen är dock sannolikheten för

en övergripande korruptionsrisk medelhög, med

en potentiellt hög påverkansrisk finansiellt och

anseendemässigt. Utöver detta finns en hög grad

av medvetenhet och uppmärksamhet rörande anti-

korruptionsrisker på såväl lands- som koncernnivå.

Förfaranden

Vägledning i hur man förebygger och upptäcker

mutor och korruption finns i Telias uppförandekod.

Farhågor om potentiellt olagligt beteende,

eller beteende som inte överensstämmer med

Telias uppförandekod eller interna regler,

kan rapporteras via visselblåsningssystemet.

År Mål* Resultat 2024

Årligen – Samtliga nya och förnyade leverantörskontrakt

granskas enligt processen för due diligence

(tillbörlig aktsamhet) av leverantör

– Kontrakt motsvarande runt 93% av Telias totala

utgifter för inköp granskades

– Leverantörsutvärderingar enligt riskbaserat

Compliance Verification Program

– 100% av aktiviteterna har genomförts

*Målen mäts på årsbasis, men har inget baslinjevärde eller någon årsangivelse.

Målen och processerna som beskrivs i detta

avsnitt och i S2-2 täcker delar av Telias

affärsenhet Tv och Media. Inköp kopplade till den

redaktionella verksamheten hanteras dock av Tv

och Media i en separat process för att upprätthålla

gränsen mellan redaktionell verksamhet och Telia

som medieägare.

150Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

(G1-3-18-(a)) Utredarna är separerade från de

delar av Telia som är involverade i förebyggande

och upptäckt av korruption eller mutor. (G1-3-

18-(b)) Rapportering om detta ämne sker

kvartalsvis till bolagets revisionsutskott och

etikutskott, inklusive statistik och detaljer om

eventuella specifika fall. (G1-3-18-(c))

Kommunikation om policyer

Alla Telias policyer rörande anti-korruption och

mutor nämns i bolagets uppförandekod. Det är

obligatoriskt för alla Teliaanställda att genomföra

utbildning i uppförandekoden vart tredje år.

Introduktionen för nya chefer tar också upp

uppförandekoden och ansvaret för att påminna

anställda om relevanta policyer. Alla Telias policyer

finns på bolagets intranät och externa hemsida.

(G1-3-20)

Telias koncernpolicy för anti-korruption och mutor

anger att det lokala teamet för etik och efterlevnad

(E&C) ansvarar för att utarbeta handlingsplaner

och, i samarbete med affärsenheterna, för att

genomföra åtgärder för att minska riskerna för

korruption och mutor. (G1-3-18a)

Varje år sätter de lokala E&C-ansvariga

upp utbildningsmål tillsammans med

koncernfunktionen för regelefterlevnad. Målen

sätts på riskbasis och följs upp vid årets slut. Alla

Telia-medarbetare, inklusive resurskonsulter, måste

delta i e-utbildningen om uppförandekoden, som

innehåller ett specifikt avsnitt om anti-korruption

och mutor. Utbildningen omfattar alla ämnen i

uppförandekoden och förstärks med praktiska

interaktiva fall. (G1-1-10 (g))

Under 2024 genomfördes antikorruptions-

utbildningar av utvalda medarbetare i de olika

länderna och företagenheterna. Under de

kommande åren kommer Telia att identifiera

högriskfunktioner att rikta sina utbildningar till

för att nå ytterligare relevanta medarbetare.

(G1-3-21a)

Slutförandeprocenten för e-utbildningen i

uppförandekoden finns tillgänglig för relevanta

parter via bolagets interna utbildningssystem

och kommuniceras regelbundet till E&C-

teamen, koncernledningen och den utökade

ledningsgruppen. Procentandelen genomförda

År Mål Resultat 2024

Årligen

– Årliga riskbedömningar gällande mutor och korruption genomförda på alla

marknader

– Uppnått

– Bedömning av anti-korruptionsprogrammets mognadsgrad genomförd på alla

marknader samt planer på plats för att åtgärda brister

– Uppnått

2025

– Säkerställa att 90 procent av alla medarbetare genomgår utbildning i Telias

affärsetiska uppförandekod (Code of Responsible Business Conduct)

– 89%

Vissa av målen mäts på årsbasis och har inget baslinjevärde eller någon årsangivelse.

G1-4

Fall av korruption eller

mutor

Inga fall av korruption eller mutor identifierades

i Telias värdekedja under 2024 och därför

utfärdades inga böter. (G1-4-24-(a)) (G1-4-24-(b))

G1-5

Politiskt inflytande och

lobbyverksamhet

Politiska bidrag

Telias EVP, chefen för Corporate Affairs, ansvarar

för kontroll av bolagets politiska inflytande och

lobbyverksamhet. (G1-5-29-(a))

Telias koncerninstruktion – Sponsring och

donationer anger att sponsring av och

donationer till politiska partier, representanter

eller I Telias koncerninstruktion för sponsorskap

och donationer anges att sponsorskap och

donationer inte ska göras till politiska partier,

offentliga tjänstemän eller kandidater till poster.

Koncerninstruktionen gäller för Telia Company

AB och dess dotterbolag och gemensamma

verksamhet. Dessutom arbetar Telia för att

principerna och målen i denna koncerninstruktion

ska implementeras i andra intressebolag där Telia

inte har kontroll men har betydande inflytande.

Ekonomiska politiska bidrag är förbjudna enligt

denna koncerninstruktion, liksom politiska bidrag

in natura. Telia gav därför inga politiska bidrag

under året. (G1-5-29b) ((G1-5-29b(i))

Lobbyverksamhet

Telia bevakar utvecklingen av lagstiftnings ärenden

och -initiativ relaterade till telekommunikation,

digital- och mediepolitik, dataskydd och

dataekonomi, cybersäkerhet och hållbarhet. Dessa

inkluderar bland annat förordningen om digitala

tjänster, förordningen om digitala marknader,

förordningen om artificiell intelligens, förordningen

om integritet och elektronisk kommunikation,

allmänna dataskyddsförordningen,

personliga utbildningar samlas in manuellt på

gruppnivå genom kontakt med de E&C-ansvariga

i respektive land eller enhet. (G1-3-21-(b))

Under 2023 fick alla medlemmar i den utökade

ledningsgruppen, alla inköpschefer och alla

assistenter personlig utbildning om anti-korruption

och mutor. Under året låg fokus på att förbättra

introduktionsprocessen för chefer i samarbete

med HR. (G1-3-21c)

151Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet,

roamingförordningen, europeisk mediefrihets-

förordning, EU:s taxonomi, förordningen om

material som innehåller sexuella övergrepp på

barn, samt kommande lagstiftningsförslag inom

telekommunikationsområdet. Med tanke på de

potentiella konsekvenser som dessa initiativ kan

få för Telias affärsmodell och verksamhet avser

bolaget att främja ett balanserat förhållningssätt

mellan nya regelverk och bolagets affärsmål.

(G1-5-29-(c))

Telia Company är registrerat i EU:s

öppenhetsregister. Registreringsnummer:

381805014604-45 (G1-5-29-(d))

Under året hade ingen av de personer som utsetts

till styrelsen eller koncernledningen haft någon

liknande befattning inom offentlig förvaltning

under de två år som föregått utnämningen.

(G1-5-30)

Enhetsspecifikt ämne: Skatter

Transparent, rättvis och etisk skattepraxis är en

grundsten i Telias affärsverksamhet. Telia arbetar

enligt interna kontrollrutiner, däribland koncernens

instruktion för skatt, samt följer lokal lagstiftning

och internationellt överenskomna principer för att

säkerställa att vi betalar den skatt som bolaget

enligt lag ska betala i olika jurisdiktioner.

Utöver bolagsskatt genererar Telia miljarder

svenska kronor i andra skatter genom sin

verksamhet. Till detta kommer icke skattebaserade

avgifter, som licenser och frekvenser, i hela

verksamheten. Den totala skatten 2024, inklusive

både egna och uppburna inkasserade skatter,

uppgick 2023 till 20,3 (20,8) miljarder kronor.

Betald bolagsskatt MSEK 2024 2023 2022

Danmark 0 0 −21

Estland 190 115 78

Finland 103 93 145

Lettland 0 15 −5

Litauen 98 120 14

Norge 563 622 676

Sverige 618 336 683

Turkiet 2 2 11

Övriga länder -6 1 0

Summa, kvarvarande

verksamhet 1 569 1 304 1 581

Danmark 0 0 −56

Sverige -24 0 7

Summa avvecklad

verksamhet -24 0 −49

Totalt 1 545 1 304 1 532

G1-6

Betalningspraxis

Genomsnittligt antal dagar det tagit för

Telia att betala en faktura från det datum då

avtalsenlig eller lagstadgad betalningsfrist

börjar beräknas är 82. 98 % av betalningarna

är i linje med standardpraxis. Telia överväger

att som standardpraxis tillämpa en avtalsenlig

betalningsfrist (inköps-, partner- och leasingavtal)

eller använda en finansieringslösning för

leverantörsfakturor där tidpunkten för betalningen

anges separat. I de fall då köpet baseras på

Telias allmänna villkor för inköpsordrar anses

en maximal betalningsfrist på 30 dagar vara

standard. Om det inte finns någon inköpsorder

anses en maximal betalningsfrist på 30 dagar

vara standard enligt vanlig praxis i de nordiska

länderna och standardbetalningsvillkor i EU. (G1-6-

33a) (G1-6-33b) Vid årets slut hade Telia 21 fall av

utestående rättsliga förfaranden i samband med

sena betalningar. (G1-6-33c)

§ Redovisningsprinciper: Betalningsrutiner

För att beräkna antalet dagar kontrollerades

fakturor från olika regionala system i syfte att få

fram den genomsnittliga siffran per region. En

viktning tillämpades för varje region, baserat

på fakturavolymen för att återspegla det totala

viktade genomsnittet. För betalningar som skett

enligt standardpraxis delades fakturorna upp efter

kategori. Fakturavärdet för varje kategori användes

för att beräkna ett övergripande viktat medelvärde.

Totalt skattebidrag

Betald nettomervärdesskatt

58%

Betalda personalskatter 21%

Betalda arbetsgivaravgifter

12 %

Betald bolagsskatt 8%

Icke-skatteavgifter 1%

1) Om ett av Telias bolag har fått tillbaka mervärdesskatt har

detta reducerat den totala nettomervärdesskatten. Den

betalda nettomervärdesskatten, samt totalt skattebidrag som

sådant, inkluderar inte ej avdragen mervärdesskatt.

2) Med icke-skatteavgifter avses statliga avgifter som inte

definieras som skatter, till exempel frekvensavgifter.

152Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Bilaga

ESRS-index 154

Förteckning över datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning 158

Hållbarhetsrankningar 164

153Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

ESRS-index

Upplysningskrav Sida Mer information

BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapportarna 67

BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda

omständigheter

GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll 69

GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som

behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och

tillsynsorgan

GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i

incitamentssystem

E1 ESRS 2, GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i

incitamentssystem

GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet 71

GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över

hållbarhetsrapportering

SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja 72-73

SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 75-77

SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och

deras förhållande till strategi och affärsmodell

77-81

E1 ESRS 2, SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och

deras förhållande till strategi och affärsmodell

Upplysningskrav Sida Mer information

S1 ESRS 2, SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och

deras förhållande till strategi och affärsmodell

117

S2 ESRS 2, SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och

deras förhållande till strategi och affärsmodell

126

S3 ESRS 2, SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och

deras förhållande till strategi och affärsmodell

131, 134

S4 ESRS 2, SBM-3 Väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter och

deras förhållande till strategi och affärsmodell

140

IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och

bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter

82-83

E1 ESRS 2, IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och

bedöma klimatrelaterade väsentliga inverkningar, risker

och möjligheter

95-97

E5 ESRS 2, IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och

bedöma väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter

avseende resursanvändning och cirkulär ekonomi

102

IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av

företagets hållbarhetsrapport

154Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav Sida Mer information

Miljöinformation

ESRS E1 Klimatförändringar

Upplysningskrav

E1-1 Omställningsplan för begränsning av

klimatförändringarna

86-88

E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till

klimatförändringarna

E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på

klimatförändringspolicyer

E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till

klimatförändringarna

90-92

E1-5 Energianvändning och energimix 92-93

E1-6 Upplysningskrav E1-6 – Bruttoväxthusgasutsläpp inom

scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp

91, 93-94

E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för

växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter

E1-8 Intern koldioxidprissättning 95

E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga

fysiska risker och omställningsrisker och potentiella

klimatrelaterade möjligheter

Fasning

Miljöinformation

ESRS E5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi

Upplysningskrav

E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi 99

E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär

ekonomi

E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi 100

E5-4 Resursinflöden 101

E5-5 Resursutflöden 101

E5-6 Förväntade finansiella effekter av konsekvenser, risker

och möjligheter som har att göra med resursanvändning

Fasning

Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (Taxonomiförordningen) 103-114

Upplysningskrav Sida Mer information

Samhällsansvarsinformation

ESRS S1 Den egna arbetskraften

Upplysningskrav

S1 ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 76

S1-1 Policyer för den egna arbetskraften 117-118

S1-2 Rutiner för kontakter med den egna arbetskraften och

arbetstagarrepresentanter angående inverkningar

118

S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar

och kanaler genom vilka de egna arbetstagarna kan

uppmärksamma problem

118

S1-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna

arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga

riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad

gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

119-120

S1-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga

risker och möjligheter hanteras

121

S1-6 Uppgifter om företagets anställda 121-122

S1-7 Uppgifter om företagets egna arbetskraft som inte är

anställda

Fasning

S1-8 Kollektivförhandlingarnas omfattning och social dialog 122

S1-9 Mångfaldsindikatorer 123

S1-10 Tillräckliga löner 124

S1-11 Socialt skydd 124

S1–12 Personer med funktionsnedsättning Fasning

S1-13 Mått för utbildning och kompetensutveckling Fasning

S1–14 Mått för arbetsmiljö 124

S1-15 Mått för balans mellan arbete och fritid. Fasning

S1-16 Ersättningsindikatorer (löneskillnader och total

ersättning)

124

S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar på

mänskliga rättigheter

124

155Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav Sida Mer information

Samhällsansvarsinformation

ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan

Upplysningskrav

ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 126

S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan 127

S2-2 Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan

angående inverkningar

128-129

S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och

kanaler genom vilka arbetstagare i värdekedjan kan

uppmärksamma problem

129

S2-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för

arbetstagare i värdekedjan och strategier för att hantera

de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga

möjligheterna, vad gäller arbetstagare i värdekedjan, och

dessa åtgärders ändamålsenlighet

129

S2-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga

risker och möjligheter hanteras

129

Samhällsansvarsinformation

ESRS S3 Berörda samhällen/Barns rättigheter

Upplysningskrav

S3 ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 134

S3-1 Policyer för berörda samhällen 134

S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående

inverkningar

134-135

S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar

och kanaler genom vilka berörda samhällen kan

uppmärksamma problem

135

S3-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för berörda

samhällen och strategier för att hantera de väsentliga

riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna,

vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

135-136

S3-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga

risker och möjligheter hanteras

136

Upplysningskrav Sida Mer information

Samhällsansvarsinformation

ESRS S3 Berörda samhällen/Digital inkludering

Upplysningskrav

S3 ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 131

S3-1 Policyer för berörda samhällen 131

S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående

inverkningar

132

S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och

kanaler genom vilka berörda samhällen kan uppmärk-

samma problem

132

S3-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för berörda

samhällen och strategier för att hantera de väsentliga

riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna,

vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

132-133

S3-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga

risker och möjligheter hanteras

133

Samhällsansvarsinformation

ESRS S3 Berörda samhällen/Yttrandefrihet

Upplysningskrav

S3 ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 137

S3-1 Policyer för berörda samhällen 137

S3-2 Rutiner för kontakter med berörda samhällen angående

inverkningar

137

S3-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar

och kanaler genom vilka berörda samhällen kan

uppmärksamma problem

137

S3-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för berörda

samhällen och strategier för att hantera de väsentliga

riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna,

vad gäller berörda samhällen, och dessa åtgärders

ändamålsenlighet

137

S3-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga

risker och möjligheter hanteras

137

156Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav Sida Mer information

Samhällsansvarsinformation

ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare/Integritet och

säkerhet

Upplysningskrav

ESRS 2, SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter 140

S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare 140

S4-2 Rutiner för kontakter med konsumenter och

slutanvändare angående inverkningar

141

S4-3 Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och

kanaler genom vilka konsumenter och slutanvändare kan

uppmärksamma problem

141-142

S4-4 Åtgärder avseende väsentliga inverkningar på

konsumenter och slutanvändare och strategier för

att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de

väsentliga möjligheterna, vad gäller konsumenter och

slutanvändare, och dessa åtgärders ändamålsenlighet

142-143

S4-5 Mål för hur väsentliga negativa inverkningar ska

hanteras, positiva inverkningar stärkas och väsentliga

risker och möjligheter hanteras

143

Upplysningskrav Sida Mer information

Bolagsstyrningsinformation

ESRS G1 Ansvarsfullt företagande

Upplysningskrav

G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur 146-148

G1-2 Hantering av förbindelser med leverantörer 149-150

G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption

och mutor

150-151

G1-4 Bekräftade fall av korruption eller mutor 151

G1-5 Politiskt inflytande och lobbyverksamhet 151-152

G1-6 Betalningsrutiner 152

Enhetsspecifikt

ämne: Skatter

Ansvarsfull skattestrategi 152

(BP-2-16)

157Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav

Relaterad

datapunkt Hållbarhetsupplysning

Referens i SFDR (förordningen

om hållbarhetsupplysningar)

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdesförordningen

Referens i

EU:s klimatlag Sida

ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (d) Styrelsens könsfördelning Indikator nr 13, tabell 1, bilaga I Bilaga II till kommissionens

delegerade förordning (EU)

2020/1816

ESRS 2 GOV-1 Punkt 21 (e) Procentandel oberoende

styrelseledamöter

Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

ESRS 2 GOV-4 Punkt 30 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Indikator nr 10, tabell 3, bilaga I 71

ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) i Inblandning i verksamheter

kopplade till fossila bränslen

Indikator nr 4, tabell 1, bilaga I Artikel 449a, förordning (EU) nr 575/2013,

Kommissionens genomförandeförordning (EU)

2022/2453, tabell 1: Kvalitativ information om

miljörisker och tabell 2: Kvalitativ information om

samhällsansvarsrisker

Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

I/A

ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) ii Inblandning i verksamheter

kopplade till kemikalieproduktion

Indikator nr 9, tabell 2, bilaga I Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

I/A

ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iii Deltagande i verksamhet med

anknytning till kontroversiella

vapen

Indikator nr 14, tabell 1, bilaga I Artikel12 .1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818,

bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

I/A

ESRS 2 SBM-1 Punkt 40 (d) iv Inblandning i verksamheter

kopplade till odling och produktion

av tobak

Artikel12.1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818,

bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

I/A

ESRS E1-1 Punkt 14 Omställningsplan för att uppnå

klimatneutralitet senast 2050

Artikel 2.1 i förordning

(EU) 2021/1119

86-88

ESRS E1-1 Punkt 16 (g) Företag som är uteslutna från EU-

referensvärdena för anpassning till

Parisavtalet

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,

Kommissionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför

handelslagret – klimatförändringsrelaterad

omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet

efter sektor, utsläpp och återstående löptid

Artikel 12.1 d–g och artikel

12.2 i Delegerad förordning

(EU) 2020/1818

86-88

Förteckning över datapunkter från annan EU-lagstiftning

158Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav

Relaterad

datapunkt Hållbarhetsupplysning

Referens i SFDR (förordningen

om hållbarhetsupplysningar)

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdesförordningen

Referens i

EU:s klimatlag Sida

ESRS E1-4 Punkt 34 Mål för minskning av

växthusgasutsläppen

Indikator nr 4, tabell 2, bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,

Kommissionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför

handelslagret – klimatförändringsrelaterad

omställningsrisk: anpassningsmått

Artikel 6 i Delegerad

förordning (EU) 2020/1818

90, 92

ESRS E1-5 Punkt 38 Energiförbrukning från fossila

källor uppdelad efter källor (endast

sektorer med hög klimatpåverkan)

Indikator nr 5, tabell 1 och indikator

nr 5, tabell 2, bilaga I

I/A

ESRS E1-5 Punkt 37 Energianvändning och energimix Indikator nr 5, tabell 1, bilaga I 92-93

ESRS E1-5 Punkt 40–43 Energiintensitet förknippad med

verksamheter i sektorer med hög

klimatpåverkan

Indikator nr 6, tabell 1, bilaga I I/A

ESRS E1-6 Punkt 44 Bruttoväxthusgasutsläpp

inom scope 1, 2, 3 och totala

växthusgasutsläpp

Indikator nr 1 och indikator nr 2,

tabell 1, bilaga I

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,

Kommissionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, mall 1: Verksamhet utanför

handelslagret – klimatförändringsrelaterad

omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet

efter sektor, utsläpp och återstående löptid

Artikel 5.1, 6 och 8.1 i

Delegerad förordning (EU)

2020/1818

91, 93

ESRS E1-6 Punkt 53–55 Bruttoutsläppsintensitet för

växthusgasutsläpp

Indikator nr 3, tabell 1, bilaga I Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,

Kommissionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, mall 3: Verksamhet utanför

handelslagret – klimatförändringsrelaterad

omställningsrisk: anpassningsmått

Artikel 8.1 i Delegerad

förordning (EU) 2020/1818)

ESRS E1-7 Punkt 56 Upptag av växthusgaser och

koldioxidkrediter

Artikel 2.1 i förordning

(EU) 2021/1119

ESRS E1-9 Punkt 66 Referensportföljens exponering

mot klimatrelaterade fysiska risker

Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1818,

bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

Fasning

ESRS E1-9 Punkt 66 (a) Uppdelning av monetära belopp

efter akut och kronisk fysisk risk

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013

Kommissionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, punkterna 46 och 47,

mall 5: Verksamhet utanför handelslagret

– klimatförändringsrelaterad fysisk risk:

Exponeringar utsatta för fysisk risk.

Fasning

ESRS E1-9 Punkt 66 (c) Plats för betydande tillgångar

utsatta för väsentlig fysisk risk.

Fasning

159Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav

Relaterad

datapunkt Hållbarhetsupplysning

Referens i SFDR (förordningen

om hållbarhetsupplysningar)

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdesförordningen

Referens i

EU:s klimatlag Sida

ESRS E1-9 Punkt 67 (c) Uppdelning av det redovisade

värdet på sina fastighetstillgångar

efter energieffektivitetsklasser

Artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013,

Kommissionens genomförandeförordning

(EU) 2022/2453, punkt 34, mall 2 –

Verksamhet utanför handelslagret –

klimatförändringsrelaterad omställningsrisk:

Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens

energieffektivitet

Fasning

ESRS E1-9 Punkt 69 Portföljens grad av exponering mot

klimatrelaterade möjligheter

Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1818

Fasning

ESRS E2-4 Punkt 28 Mängden av varje förorening

som förtecknas i bilaga II till

förordningen om ett europeiskt

överföringar som släpps ut i luft,

vatten och mark

Indikator nr 8, tabell 1, bilaga I;

indikator nr 2, tabell 2, bilaga I;

indikator nr 1, tabell 2, bilaga I;

indikator nr 3, tabell 2, bilaga I

Icke

materiellt

ESRS E3-1 Punkt 9 Vattenresurser och marina resurser Indikator nr 7, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS E3-1 Punkt 13 Särskild policy Indikator nr 8, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS E3-1 Punkt 14 Hållbara oceaner och hav Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS E3-4 Punkt 28 (c) Totalt återvunnet och återanvänt

vatten

Indikator nr 6,2, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS E3-4 Punkt 29 Total vattenförbrukning i m3 per

nettoinkomst av egen verksamhet

Indikator nr 6,1, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS 2 –

IRO-1 – E4

Punkt 16 (a) i Indikator nr 7, tabell 1, bilaga I Icke

materiellt

ESRS 2 –

IRO-1 – E4

Punkt 16 (b) Indikator nr 10, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS 2 –

IRO-1 – E4

Punkt 16 (c) Indikator nr 14, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS E4-2 Punkt 24 (b) Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-

policyer

Indikator nr 11, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

160Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav

Relaterad

datapunkt Hållbarhetsupplysning

Referens i SFDR (förordningen

om hållbarhetsupplysningar)

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdesförordningen

Referens i

EU:s klimatlag Sida

ESRS E4-2 Punkt 24 (c) Hållbara metoder/policyer för

hållbarhet i haven

Indikator nr 12, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS E4-2 Punkt 24 (d) Policyer för att motverka

avskogning

Indikator nr 15, tabell 2, bilaga I Icke

materiellt

ESRS E5-5 Punkt 37 (d) Icke-återvunnet avfall Indikator nr 13, tabell 2, bilaga I 102

ESRS E5-5 Punkt 39 Farligt avfall och radioaktivt avfall Indikator nr 9, tabell 1, bilaga I 102

ESRS 2 –

SBM-3 – S1

Punkt 14 (f) Risk att utsättas för tvångsarbete Indikator nr 13, tabell 3, bilaga I 117-118

ESRS 2 –

SBM-3 – S1

Punkt 14 (g) Risk att utsättas för barnarbete Indikator nr 12, tabell 3, bilaga I 117-118

ESRS S1-1 Punkt 20 Åtaganden i policy för mänskliga

rättigheter

Indikator nr 9, tabell 3 och indikator

nr 11, tabell 1, bilaga I

117-118

ESRS S1-1 Punkt 21 Strategier för tillbörlig

aktsamhet i frågor som

behandlas i Internationella

arbetsorganisationens (ILO)

grundläggande konventioner 1–8

Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

117-118

ESRS S1-1 Punkt 22 Processer och åtgärder för att

förhindra människohandel

Indikator nr 11, tabell 3, bilaga I 117-118

ESRS S1-1 Punkt 23 Strategi för förebyggande av

arbetsplatsolyckor eller ett system

för att hantera sådana

Indikator nr 1, tabell 3, bilaga I 117-118

ESRS S1-3 Punkt 32 (c) Mekanismer för klagomålshantering Indikator nr 5, tabell 3, bilaga I 118

ESRS S1-14 Punkt 88 (b) och

(c)

Antal dödsfall och antal och andel

arbetsrelaterade olyckor

Indikator nr 2, tabell 3, bilaga I Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

124

ESRS S1-14 Punkt 88 (e) Antal dagar förlorade på grund

av skador, olyckor, dödsfall eller

sjukdom

Indikator nr 3, tabell 3, bilaga I 124

ESRS S1-16 Punkt 97 (a) Ojusterad löneklyfta mellan könen Indikator nr 12, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

124

ESRS S1-16 Punkt 97 (b) Överdrivet hög vd-lön Indikator nr 8, tabell 3, bilaga I 124

ESRS S1-17 Punkt 103 (a) Fall av diskriminering Indikator nr 7, tabell 3, bilaga I 124

161Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav

Relaterad

datapunkt Hållbarhetsupplysning

Referens i SFDR (förordningen

om hållbarhetsupplysningar)

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdesförordningen

Referens i

EU:s klimatlag Sida

ESRS S1-17 Punkt 104 (a) Underlåtenhet att iaktta FN:s

vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och

OECD:s riktlinjer

Indikator nr 10, tabell I och indikator

nr 14, tabell 3, bilaga I

Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816,

artikel 12.1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818

124

ESRS 2 –

SBM-3 – S2

Punkt 11 (b) Betydande risk för barnarbete eller

tvångsarbete i värdekedjan

Indikator nr 12 och indikator nr 13,

tabell 3, bilaga I

117

ESRS S2-1 Punkt 17 Åtaganden i policy för mänskliga

rättigheter

Indikator nr 9, tabell 3 och indikator

nr 11, tabell 1, bilaga I

127

ESRS S2-1 Punkt 18 Policyer för medarbetare i

värdekedjan

Indikator nr 11 och indikator nr 4,

tabell 3, bilaga I

127

ESRS S2-1 Punkt 19 Underlåtenhet att iaktta FN:s

vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och

OECD:s riktlinjer

Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816,

artikel 12.1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818

127

ESRS S2-1 Punkt 19 Strategier för tillbörlig

aktsamhet i frågor som

behandlas i Internationella

arbetsorganisationens (ILO)

grundläggande konventioner 1–8

Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

127

ESRS S2-4 Punkt 36 Människorättsfrågor och

människorättsfall kopplade till

företagets värdekedja uppströms

och nedströms

Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 129

ESRS S3-1 Punkt 16 Åtaganden i policy för mänskliga

rättigheter

Indikator nr 9, tabell 3, bilaga I och

indikator nr 11, tabell 1, bilaga I

131

ESRS S3-1 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s

vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter, ILO:s

principer eller OECD:s riktlinjer

Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816,

artikel 12.1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818

131

ESRS S3-4 Punkt 36 Människorättsfrågor och

människorättsincidenter

Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 133-134

ESRS S4-1 Punkt 16 Policyer för konsumenter och

slutanvändare

Indikator nr 9, tabell 3 och indikator

nr 11, tabell 1, bilaga I

140

ESRS S4-1 Punkt 17 Underlåtenhet att iaktta FN:s

vägledande principer för företag

och mänskliga rättigheter och

OECD:s riktlinjer

Indikator nr 10, tabell 1, bilaga I Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816,

artikel 12.1 i delegerad

förordning (EU) 2020/1818

140

162Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Upplysningskrav

Relaterad

datapunkt Hållbarhetsupplysning

Referens i SFDR (förordningen

om hållbarhetsupplysningar)

Referens i

tredje pelaren

Referens i

referensvärdesförordningen

Referens i

EU:s klimatlag Sida

ESRS S4-4 Punkt 35 Människorättsfrågor och

människorättsincidenter

Indikator nr 14, tabell 3, bilaga I 142

ESRS G1-1 Punkt 10 (b) Förenta nationernas konvention

mot korruption

Indikator nr 15, tabell 3, bilaga I 146-148

ESRS G1-1 Punkt 10 (d) Skydd för visselblåsare Indikator nr 6, tabell 3, bilaga I 146-148

ESRS G1-4 Punkt 24 (a) Böter för brott mot lagar mot

korruption och mutor

Indikator nr 17, tabell 3, bilaga I Bilaga II till delegerad

förordning (EU) 2020/1816

151

ESRS G1-4 Punkt 24 (b) Standarder för bekämpning av

korruption och mutor

Indikator nr 16, tabell 3, bilaga I 151

(BP-2-15)

163Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Resultat av externa hållbarhetsutvärderingar

Hållbarhetsrankningarna ger Telias intressenter information

om bolagets prestation och mognad samtidigt som det hjälper

bolaget att identifiera möjligheter till förbättringar.

MSCI ESG-rankning

AAA

ISS ESG-rankning

B-

FTSE4Good

Inkluderad i Index

CDP Climate Change

B-betyg

EcoVadis

Platinamedalj

– Telia bland de

bästa 1%

2024 resultat:

164Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Allmänt Miljö Samhällsansvar Bolagsstyrning Bilaga

Räkenskaper

165Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Koncernens totalresultatrapporter

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Not	2024	2023
Kvarvarande verksamhet
Intäkter	K5, K6	89 127	88 561
Inköpta varor och tjänster	K7	-33 473	-33 546
Personalkostnader	K32	-15 246	-14 797
Övriga externa kostnader	K7	-10 798	-11 414
Övriga rörelseintäkter	K8	810	753
Övriga rörelsekostnader	K8	-697	-1 165
EBITDA		29 724	28 392
Avskrivningar och nedskrivningar		-19 332	-23 517
Resultat från intressebolag och joint ventures	K15	119	105
Rörelseresultat	K5	10 510	4 980
Finansiella intäkter	K9	1 794	1 165
Finansiella kostnader	K9	-6 545	-5 041
Resultat efter finansiella poster		5 760	1 105
Inkomstskatter	K10	-1 239	-1 099
Årets resultat från kvarvarande verksamhet		4 521	6
Avvecklad verksamhet
Årets resultat från avvecklad verksamhet	K34	3 260	891
Summa årets resultat		7 781	897

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK, förutom uppgifter per aktie	Not	2024	2023
Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat:
Valutakursdifferenser från kvarvarande verksamhet	K11	50	-1 624
Valutakursdifferenser från avvecklad verksamhet	K11	133	-22
Kassaflödessäkringar	K11	-213	-100
Kostnad för säkring	K11	-226	-102
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	K11	-2	2
Inkomstskatter avseende poster som kan komma att omklassificeras	K10, K11	300	47
Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat:
Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat	K11	19	310
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	K11, K22	3 573	-2 253
Inkomstskatter avseende poster som inte kommer att omklassificeras	K10, K11	-732	461
Övrigt totalresultat		2 902	-3 280
Summa totalresultat		10 683	-2 383
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		7 079	303
Innehav utan bestämmande inflytande	K20	702	594
Summa totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets ägare		9 799	-2 927
Innehav utan bestämmande inflytande		884	544
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, totalt	K20	1,80	0,08
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, kvarvarande verksamhet		0,97	-0,15
Resultat per aktie (SEK), före och efter utspädning, avvecklad verksamhet	K34	0,83	0,23

166Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Koncernens balansrapporter

		31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023
Tillgångar
Goodwill	K12	44 282	43 777
Övriga immateriella anläggningstillgångar	K12	21 160	22 242
Materiella anläggningstillgångar	K13	68 833	70 181
Långfristiga film- och programrättigheter	K14	2 503	2 931
Nyttjanderättstillgångar	K28	17 181	16 823
Andelar i intressebolag och joint ventures	K15	1 367	1 190
Uppskjutna skattefordringar	K10	1 075	1 183
Tillgångar för pensionsåtaganden	K22	6 926	3 020
Långfristiga räntebärande fordringar	K16	4 880	8 998
Övriga anläggningstillgångar	K16	2 671	2 532
Summa anläggningstillgångar		170 877	172 878
Kortfristiga film- och programrättigheter	K14	1 935	2 851
Varulager	K17	1 869	2 307
Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar	K18	13 833	14 433
Aktuella skattefordringar		165	147
Räntebärande fordringar	K19	5 780	13 896
Likvida medel	K19	9 812	11 646
Tillgångar som innehas för försäljning	K34	-	8 310
Summa omsättningstillgångar		33 395	53 590
Summa tillgångar		204 272	226 468

		31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023
Eget kapital och skulder
Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare		55 439	53 468
varav tillskjutet kapital		21 441	21 407
varav reserver och balanserade vinstmedel		33 998	32 061
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande	K20	3 918	3 526
Summa eget kapital		59 357	56 994
Långfristiga lån	K21	87 826	98 497
Uppskjutna skatteskulder	K10	9 079	9 013
Avsatt för pensioner och anställningsavtal	K22	1 346	1 364
Övriga långfristiga avsättningar	K23	4 352	4 346
Övriga långfristiga skulder	K24	1 190	2 098
Summa långfristiga skulder		103 793	115 317
Kortfristiga lån	K21	10 108	14 069
Kortfristiga avsättningar	K23	1 346	744
Aktuella skatteskulder		748	913
Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	K25	28 921	34 263
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	K34	-	4 169
Summa kortfristiga skulder		41 123	54 158
Summa eget kapital och skulder		204 272	226 468

167Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Not	2024	2023
Årets resultat		7 781	897
Justeringar för:
Av- och nedskrivningar		19 332	24 185
Av- och nedskrivning för film- och programrättigheter		5 753	5 908
Realisationsvinster/förluster vid försäljningar/avyttringar av
anläggningstillgångar och verksamheter		-3 378	142
Resultat från intressebolag och joint ventures med avdrag för utdelningar		-118	31
Pensioner och övriga avsättningar		-1 085	-1 093
Gottgörelse från pensionsstiftelse		1 050	900
Finansiella poster		747	524
Inkomstskatter		-340	-92
Övriga ej kassaflödespåverkande poster		304	-349
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital		30 046	31 053
Ökning (-)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film- och programrättigheter		1 398	-471
Ökning (+)/Minskning (-), skulder hänförliga till film- och programrättigheter		-1 010	639
Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar		1 172	-186
Ökning (-)/Minskning (+), varulager		453	542
Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder		-5 110	-998
Förändring av rörelsekapital		-3 097	-474
Justering för av- och nedskrivningar på film- och programrättigheter		-5 753	-5 908
Kassaflöde från löpande verksamhet		21 196	24 671
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		216	1 432
Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar		-13 889	-15 466
Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar		242	38
Rörelseförvärv och förvärv av andra egetkapitalinstrument		-40	-181
Avyttring av verksamheter och övriga egetkapitalinstrument		8 071	34
Lämnade lån och andra liknande investeringar		-3 438	-3 944
Återbetalning av lämnade lån och andra liknande investeringar		6 524	2 401
Nettoförändring kortfristiga placeringar		6 638	-4 940
Kassaflöde från investeringsverksamhet		4 107	-22 058
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		-91	-800

Koncernens kassaflödesrapporter

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Not	2024	2023
Kassaflöde före finansieringsverksamhet		25 303	2 613
Utdelning betald till moderbolagets ägare		-7 864	-5 898
Utdelning betald till ägare av innehav utan bestämmande inflytande	K31	-491	-478
Upptagna lån		79	13 877
Amorterade lån		-19 883	-6 135
Nettoförändring av lån med kort löptid		-595	-315
Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA		1 413	1 602
Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal		23 677	1 824
Betalda likvida medel avseende återköpsavtal		-23 677	-1 824
Kassaflöde från finansieringsverksamhet		-27 341	2 653
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		-342	-142
Årets kassaflöde		-2 037	5 266
varav hänförligt till avvecklad verksamhet		-218	489
Likvida medel vid årets början		11 764	6 871
Årets kassaflöde		-2 037	5 266
Kursdifferens i likvida medel		85	-372
Likvida medel vid årets slut	K19	9 812	11 764
varav hänförliga till kvarvarande verksamhet		9 812	11 646
varav hänförliga till avvecklad verksamhet		-	118
För mer information om kassaflöde se not K31.

168Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Koncernens rapporter över förändringar i eget kapital

								Eget kapital -		Summa
			Övrigt		Reserv för	Reserv för		transaktioner		moder-	Innehav utan	Summa
		Aktie-	tillskjutet	Säkrings-	säkrings-	verkligt	Valuta kurs-	i intresse -	Balanserade	bolagets	bestämmande	eget
MSEK	Not	kapital	kapital	reserv	kostnader	värde	reserv	bolag	vinstmedel	ägare	inflytande	kapital
Utgående balans 31 december 2022		13 856	6 994	68	199	1 506	11 807	-2 945	32 754	64 239	3 434	67 673
Utdelningar	K20	-	-	-	-	-	-	-	-7 864	-7 864	-452	-8 317
Aktierelaterade ersättningar	K32	-	24	-	-	-	-	-	-	24	-	24
Indragning av egna aktier	K20	-534	534	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Fondemission	K20	534	-	-	-	-	-	-	-534	-	-	-
Summa transaktioner med ägare		-	557	-	-	-	-	-	-8 398	-7 841	-452	-8 293
Årets resultat	K20	-	-	-	-	-	-	-	303	303	594	897
Övrigt totalresultat	K11, K20	-	-	-79	-81	311	-1 590	-	-1 792	-3 231	-50	-3 280
Summa totalresultat		-	-	-79	-81	311	-1 590	-	-1 489	-2 927	544	-2 383
Kassaflödessäkring överförd till tillgångar		-	-	-3	-	-	-	-	-	-3	-	-3
Utgående balans 31 december 2023		13 856	7 551	-14	118	1 817	10 217	-2 945	22 867	53 468	3 526	56 994
Utdelningar	K20	-	-	-	-	-	-	-	-7 864	-7 864	-491	-8 356
Aktierelaterade ersättningar	K32	-	34	-	-	-	-	-	-	34	-	34
Summa transaktioner med ägare		-	34	-	-	-	-	-	-7 864	-7 831	-491	-8 322
Årets resultat	K20	-	-	-	-	-	-	-	7 079	7 079	702	7 781
Övrigt totalresultat	K11, K20	-	-	-169	-179	17	210	-	2 841	2 720	182	2 902
Summa totalresultat		-	-	-169	-179	17	210	-	9 920	9 799	884	10 683
Effekt av kapitaltillskott		-	-	-	-	-	-	3	-	3	-	3
Utgående balans 31 december 2024		13 856	7 585	-183	-61	1 834	10 427	-2 942	24 922	55 439	3 918	59 357

169Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Koncernens noter

Not Sida

K1.

Redovisningsnorm

171

K2.

Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden

173

K3.

Väsentliga redovisningsprinciper

176

K4.

Koncernens sammansättning, klimatrelaterade upplysningar och händelser efter

balansdagen

185

K5.

Segmentinformation

186

K6.

Intäkter

189

K7.

Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader

191

K8.

Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader

191

K9.

Finansiella intäkter och Finansiella kostnader

192

K10.

Inkomstskatter

193

K11.

Övrigt totalresultat

196

K12.

Goodwill och Övriga immateriella anläggningstillgångar

197

K13.

Materiella anläggningstillgångar

201

K14.

Film- och programrättigheter

203

K15.

Andelar i intressebolag och joint ventures

204

K16.

Långfristiga räntebärande fordringar och Övriga anläggningstillgångar

205

K17.

Varulager

206

Not Sida

K18.

Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar

206

K19.

Kortfristiga räntebärande fordringar och Likvida medel

208

K20.

Eget kapital och resultat per aktie

209

K21.

Långfristiga och kortfristiga lån

211

K22.

Avsatt för pensioner och anställningsavtal

213

K23.

Övriga avsättningar

217

K24.

Övriga långfristiga skulder

217

K25.

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder

218

K26.

Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå

219

K27.

Finansiell riskhantering

225

K28.

Leasingavtal

234

K29.

Transaktioner med närstående

236

K30.

Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister

237

K31.

Kassaflödesinformation

239

K32.

Personal

242

K33.

Arvoden till revisionsföretag

247

K34.

Innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och övriga avyttringar

248

Innehåll

170Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K1. Redovisningsnorm

Allmänt

Årsredovisningen och koncernredovisningen har

godkänts för utfärdande av styrelsen den 12 mars

2025. Resultaträkningen och balansräkningen för

moderbolaget respektive totalresultatrapporten och

balansrapporten för koncernen är föremål för fast

ställelse på årsstämman den 9 april 2025.

De finansiella rapporterna för Telia Company-

koncernen har upprättats i enlighet med IFRS

Accounting Standards (IFRS) såsom de antagits

av den Europeiska unionen (EU). Därutöver, avse

ende enbart svenska förhållanden, har Rådet för

hållbarhets- och finansiell rapportering publicerat

rekommendationen RFR 1 ”Kompletterande redovis

ningsregler för koncerner” samt andra uttalanden.

Rekommendationen som tillämpas av Telia Company,

ska tillämpas av företag vars värdepapper vid rap

portperiodens slut är noterade på svensk börs eller

auktoriserad marknadsplats och specificerar de

regler och tillägg till IFRS upplysningskrav, som föran

leds av bestämmelserna i årsredovisningslagen .

Värderingsgrunder och

redovisningsprinciper

Koncernräkenskaperna har upprättats med i huvudsak

användande av historiskt anskaffningsvärde. Närmare

beskrivning av övriga tillämpade värde rings grunder

samt av tillämpade redovisnings principer lämnas i not

K3.

Belopp och datum

Om inget annat presenteras anges belopp i miljoner

svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta och

avser tolvmånadersperioden 1 januari till 31 december

för resultat- och kassaflödesrelaterade poster respek

tive den 31 december för poster relaterade till finan-

siell ställning. Avrundningsdifferenser kan förekomma.

Upplysningar om eventuella omräkningar av finansiell

eller operativ data lämnas om de är väsentliga.

Justering av segment Tv och Media DTV-intäkter från operatörer

Digitaltv-intäkter från operatörer i Sverige avseende Premium betaltv-tjänster i Tv och Media har justerats i

syfte att redovisa Telia Companys kontraktuella försäljning som intäkter. Tidigare redovisades den kontrak

tuella försäljningen brutto som intäkter och inköpta varor och tjänster. Jämförande perioder har omräknats

vilket resulterade i en minskning av både intäkter (tjänsteintäkter) och inköpta varor och tjänster med 224

MSEK för 2023. Justeringen hade ingen påverkan netto, på EBITDA. Justeringarna för 2023 presenteras i

tabellerna nedan.

	Rapporterat	Omräkning	Omräknat
MSEK	Jan–dec 2023	Jan–dec 2023	Jan–dec 2023
Intäkter	88 785	-224	88 561
Inköpta varor och tjänster	-33 770	224	-33 546
Personalkostnader, Övriga externa kostnader och Övriga
rörelseintäkter-/kostnader	-26 623	-	-26 623
EBITDA	28 392	-	28 392

Omräkning av övrig finansiell och

operationell data

Uppdelningen av intäkter har omräknats såsom pre-

senteras i efterföljande tabeller för att återspegla

en uppdaterad intern produkthierarki samt uppda

terade, och mellan marknaderna harmoniserade

produktdefinitioner. Dessutom, som ett resultat

av olika organisationsförändringar, har CAPEX

exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nytt

janderättstillgångar och antal anställda omräknats

för jämförbarhet mellan segmenten enligt tabellen

nedan.

						Januari-december 2023
								Eliminer-
						Tv och	Övrig verk-	ingar och
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Litauen	Estland	Media 1	samhet	övrigt	Summa
Mobila slutkundsintäkter	-206	0	-61	-	-	-	-	-	-268
Mobil samtrafik	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Övriga mobila
tjänsteintäkter	10	6	5	-	-	-	-	-	21
Mobila tjänsteintäkter	-196	6	-57	-	-	-	-	-	-246
Telefoni	7	185	5	-	-	-	-	-	197
Bredband	144	3	-11	-	-	-	-	-	135
Tv	-	-	14	-	-	-224	-	-	-210
Företagslösningar	203	-92	49	-	-	-	-	-	160
Övriga fasta
tjänsteintäkter	-158	-102	0	-	-	0	0	-	-260
Fasta tjänsteintäkter	196	-6	57	-	-	-224	-	-	23
Annonsintäkter	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Övriga tjänsteintäkter	0	1	0	-	-	-	-	-	1
Summa tjänsteintäkter	0	1	0	-	-	-224	-	-	-224
Hårdvaruintäkter	0	1	-	-	-	-	-	-	1
Summa externa intäkter	0	0	0	-	-	-224	-	-	-224
Internförsäljning	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Summa intäkter	0	0	0	-	-	-224	-	-	-224

1) Se justering av Tv och Media DTV intäkter från operatörer ovan.

171Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

						Januari-december 2023
								Eliminer-
MSEK och						Tv och	Övrig verk-	ingar och
anställda	Sverige	Finland	Norge	Litauen	Estland	Media	samhet	övrigt	Summa
CAPEX exklusive
kostnader för licenser, frekvenser och
nyttjanderättstillgångar	659	228	313	208	58	-	-1 466	-	-
Anställda	310	178	220	148	137	-	-993	-	-
					31 december 2023
								Eliminer-
MSEK						Tv och	Övrig verk-	ingar och
	Sverige	Finland	Norge	Litauen	Estland	Media	samhet	övrigt	Summa
Segmenttillgångar	2 139	951	940	608	119	-	-4 757	-	-
Segmentskulder	274	90	66	-	-	-	-429	-	-

Nyligen publicerade

redovisningsstandarder

Nya och ändrade standarder och tolkningar med

ikraftträdande 2024

Per den 1 januari 2024 blev följande ändrade stan

darder och tolkningar tillämpliga:

• Ändringar av IAS 1 ”Klassificering av skulder

som kortfristiga och långfristiga”,

• Ändringar av IAS 1 ”Klassificering av skulder som

kortfristiga och långfristiga - uppskjutande av

ikraftträdande”

• Ändringar av IAS 1 ”Långfristiga skulder med

kovenanter”

• Ändringar av IFRS 16 ”Leasingskuld i en sale and

leaseback”

• Ändringar av IAS 7 och IFRS 7

“Leverantörsfinansieringsarrangemang”

Nya eller ändrade standarder och tolkningar som

träder i kraft den 1 januari 2025 eller senare

Telia Company har inte förtidstillämpat någon av

de nya eller ändrade standarder som träder i kraft

den 1 januari 2025 eller senare. Följande ändringar,

vilka kommer att vara tillämpliga för Telia Company,

förväntas inte ha någon eller begränsad påverkan

på Telia Companys finansiella rapporter när de till

lämpas för första gången:

• IFRS 18 ”Presentation och upplysiningar i de

finansiella rapporterna”, träder i kraft den 1 januari

2027

• IFRS 19 ”Dotterbolag utan krav på publik

finansiell rapportering: Upplysningar”, träder i

kraft den 1 januari 2027

• Ändringar av IAS 21 ”Effekterna av ändrade

valutakurser: avsaknad av växlingsmöjlighet”,

träder i kraft den 1 januari 2025

• Den årliga förbättringscykeln Volym 11, träder i

kraft den 1 januari 2026

• Ändringar av IFRS 9 och IFRS 7 ”Klassificering

och värdering av finansiella instrument”, träder i

kraft den 1 januari 2026

• Ändringar av IFRS 9 och IFRS 7 ” Vissa

energiköps-avtal avseende förnybar elektricitet,

träder i kraft den 1 januari 2026

Övriga publicerade ändringar bedöms inte vara

tillämpliga för Telia Company.

Antaganden av EU

I början av mars 2025 hade ovannämnda ändrade

standarder och tolkningar antagits av EU, med

undantag för IFRS 18, IFRS 19 och båda ändringarna

av IFRS 9 och IFRS 7 samt Den årliga förbättrings

cykeln Volym 11.

172Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K2. Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar – kritiska områden

Företagsledningen anser att följande områden inbe-

griper de svåraste, mest subjektiva eller mest kom-

plexa bedömningar de måste göra vid upp rättande

av de finansiella rapporterna.

Information om tillämpade redovisningsprinciper

återfinns i berörda avsnitt i not K3.

Intäktsredovisning

I en telekomoperatörs verksamhet krävs ledning-

ens bedömning inom ett antal områden för att

bestämma om och när intäkter skall redovisas.

Huvudman eller agent – brutto- kontra

nettoredovisning

När koncernen fungerar som en huvudman, redo-

visas intäkter och betalningar till leverantörer brutto

som intäkter respektive rörelsekostnader. Om

koncernen säljer varor eller tjänster som en agent

(exempelvis försäkring i några länder) redovisas

intäkter och betalningar till leverantörer netto under

intäkter och representerar den marginal/kommission

som intjänats.

Huruvida koncernen anses vara huvudman eller

agent i en transaktion baseras på ledningens analys

av både den juridiska formen och på innehållet i

avtalet mellan koncernen och dess affärspartner,

dessa bedömningar påverkar storleken på redovi

sad intäkter och rörelsekostnader men påverkar inte

årets resultat eller kassaflöden.

Kriterier som indikerar att koncernen fungerar som

huvudman inkluderar; den har det primära ansvaret

för uppfylla åtagandet att tillhandahålla varorna

eller tjänsterna, den står för varulagerrisken och

koncernen kan i stor utsträckning påverka prissätt

ning eller tillhandahålla ytterligare varor eller tjäns-

ter. Om koncernen inte har kontroll över varorna och

tjänsterna innan de överförs till kunden, agerar den

som en agent. För försäkringstjänster baseras den

viktigaste bedömningen på om Telia Company bär

försäkringsrisken eller inte. Telia Company bedöms

agera som en agent om det inte bär försäkringsris

ken. För övriga typer av digitala tilläggstjänster är

den viktigaste bedömningen relaterad till om Telia

Company har det primära ansvaret för att uppfylla

löftet att leverera tjänsten. Vid denna bedömning

beaktas bland annat villkoren i kontraktet, det sätt

som tjänsten säljs, interaktionsnivån med kunden

före, under och efter leveransen av tjänsten samt

den tekniska leveransen av tjänsten .

Paketering av produkter och tjänster

Vid paketering av produkter och tjänster krävs

ledningens bedömning för att identifiera

prestations åtaganden och bestämma fristående

försäljnings priser. Intäkter fördelas mellan varor

och tjänster som identifierats som separata presta

tionsåtaganden baserat på deras relativa fristående

försäljningspris. Fristående försäljningspris som

fastställs för produkter och tjänster kan påverka

tidpunkten för redovisning av intäkter. Att fastställa

fristående försäljningspris för varje prestations-

åtagande kan kräva komplicerade bedömningar

om de inte är direkt observerbara. Koncernens

bedömning av fristående försäljnings priser som inte

är direkt observerbara är huvud sakligen baserade

på förväntade kostnader plus en marginal.

Leasing

Definitionen av en lease

Ett kontrakt är, eller innehåller, ett leasingavtal om

avtalet överlåter rätten att kontrollera användningen

av en identifierad tillgång under en viss tid i utbyte

mot ersättning. Betydande bedömning av ledningen

krävs för att fastställa om avtalet är ett leasingavtal

eller ett serviceavtal. För att avgöra om ett avtal är

ett leasingavtal görs en bedömning av om kunden

under användningsperioden både har rätten att

i allt väsentligt erhålla samtliga ekonomiska för

delarna från användningen av den identifierade

tillgången samt rätten att styra användningen av

den identifierade tillgången. Framförallt för avtal

avseende nätverksrelaterade tillgångar (teknisk yta

och teknisk utrustning) där avtalet avser använd

ningen av en del av en större tillgång kräver denna

bedömning betydande bedömning och analys av

avtalsvillkoren samt fakta och omständigheter, som

till exempel tillgångens teknologiska aspekter.

Leasingperiod

Fastställande av leasingperioden kräver ledningens

bedömning då den uppskattade leasingperioden

inkluderar leasingavtalets icke-uppsägnings

bara period samt både perioder som täcks av

förlängnings optioner, om leasetagaren är rimligt

säker att nyttja optionen, och perioder som täcks

av uppsägningsoptioner om leasetagaren är rimligt

säker att inte nyttja optionen. Gränsen för rimligt

säker bedöms vara högre än ”mer sannolikt än

inte”, men lägre än ”så gott som säkert” i IAS 37

”Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual-

tillgångar”. Förlängnings- och uppsägningsoptioner

ingår i ett antal av Telia Companys leasingavtal

inom alla tillgångsklasser i hela koncernen. Vid

fastställandet av leasingperioden beaktar Telia

Company alla fakta och omständigheter som skapar

ett ekonomiskt incitament att nyttja en förlängnings-

option, eller inte nyttja en uppsägningsoption.

Exempel på faktorer som beaktas är; strategiska

planer, bedömning av framtida teknologiska föränd

ringar, vikten av den underliggande tillgången för

Telia Companys verksamhet och/eller kostnader för

att inte förlänga eller inte säga upp leasingavtalet.

Ungefär 40% av Telia Companys leasingskuld avser

förlängningsperioder.

Diskonteringsränta

De framtida leasingbetalningarna diskonteras

med användning av antingen den implicita räntan

i avtalet, om denna ränta lätt kan fastställas, eller

lease tagarens marginella låneränta. Den marginella

låne räntan är definierad som den räntesats som en

leasetagare skulle behöva betala för en finansiering

genom lån under en motsvarande period, och med

motsvarande säkerhet, för att erhålla en tillgång

av motsvarande värde som nyttjanderätten i en

liknande ekonomisk miljö. För de flesta avtal har

Telia Company diskonterat de framtida leasing

betalningarna med den marginella låneräntan. Att

fastställa den marginella låneräntan kräver ledning

ens bedömning. Den marginella låneräntan baseras

på Telia Companys externa finansieringsränta per

valuta och löptid för den uppskattade leasingperio

den. Räntan justeras även för geografiska risker och

kreditrisker för dotterbolagen. För mer information

om leasing och redovisade värden se not K28 .

173Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Värdering av immateriella och andra

anläggningstillgångar

Immateriella, materiella anläggningstillgångar,

nyttjanderättstillgångar, film- och programrättig-

heter och kostnader för att uppfylla ett avtal utgör

en väsentlig del av TeliaCompanys totala tillgångar.

Nyttjandeperioder

Fastställande av nyttjandeperioder för grupper av

tillgångar innebär att den historiska utvecklingen

måste beaktas och att antaganden måste göras

med avseende på framtida socioekonomisk och

teknisk utveckling liksom på förväntade föränd

ringar i marknadsbeteende.

Under 2024 och 2023 uppgick totala av- och

nedskrivningar för immateriella och materiella

anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar

i kvarvarande verksamhet till 19 223 MSEK respek

tive 23 517 MSEK. Av- och nedskrivningar i kvarva-

rande verksamhet för film- och programrättigheter

och kostnader för att erhålla ett avtal uppgick till

5 736 MSEK (5 908) respektive 1 133 MSEK (1 117).

Ytterligare upplysningar om immateriella och mate

riella anläggningstillgångar, nyttjanderättstillgångar,

film- och programrättigheter samt kostnader för att

erhålla ett avtal vars värde regleras genom avskriv

ningar samt deras redovisade värden återfinns i

noterna K6, K7, K12, K13, K14 och K28.

För närvarande tillämpas följande avskrivningssatser.
Varumärken	Individuell prövning, minst 10%, förutom varumärken med
	obestämbara nyttjandeperioder
Telekomlicenser och frekvenstillstånd, nummerrättigheter	Återstående licensperiod, minst 5%
Samtrafik- och roamingavtal	Avtalets löptid, baserad på återstående nyttjandeperiod för
	tillhörande licens
Kundrelationer	Individuell prövning, baserad på historisk och förväntad churn
Aktiverade utvecklingsutgifter	20% eller individuell prövning
Övriga immateriella anläggningstillgångar	20–33% eller individuell prövning
Byggnader	2–10%
Markanläggningar	2%
Förbättringsutgifter på annans fastighet	Hyreskontraktets återstående löptid
Mobila nät (basstationer och övriga anläggningar)	14,5–20%
Kopplings- och transmissionssystem	10–20%
Transmissionsmedia (kabel)	5–10%
Utrustning för specialnät	10%
Tidsbestämda nyttjanderättsavtal	Nyttjanderättsperioden eller tid motsvarande underliggande
	anläggningstillgång
Övriga anläggningar	2–33%
Kundplacerad utrustning enligt serviceavtal	33%, eller avtalets löptid om längre
Film- och programrättigheter	20-100%
Utgifter för att erhålla ett avtal	Linjärt, baserad på historisk och förväntad churn
Nyttjanderätter	Förväntad leasingperiod, 3-50%

Prövning av nedskrivningsbehov

Ett antal väsentliga antaganden och bedömningar

måste göras när nyttjandevärde och verkligt

värde med avdrag för försäljningskostnader mäts

baserat på de till tillgången hänförliga förväntade

framtida diskonterade kassaflödena, till exempel

avseende faktorer som procentuell marknadstillväxt,

intäkts volymer, marknadspriser på telekommu

nikationstjänster, kostnader för att underhålla

och utveckla telenät samt rörelsekapitalbehov.

Prognoser för framtida kassaflöden baseras på

bästa möjliga bedömningar av framtida intäkter och

rörelsekostnader, grundade på historisk utveckling,

allmänna marknadsförutsättningar, utveckling och

174 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

prognoser för branschen samt annan tillgänglig

information. Antagandena framtas av ledningen

och granskas av styrelsens revisionsutskott. Möjliga

väsentliga klimatrelaterade risker (så väl som andra

typer av risker i Telia Companys Riskuniversum),

samt koncernens pågående och framtida mot

verkande aktiviteter är beaktade i prognoserna.

Klimatrelaterade risker beaktas genom till exempel

prognoser för försäljningstillväxt som innehåller

erbjudanden baserade på cirkulära affärsmodeller

(t.ex. försäljning av begagnade och renoverade

telefoner, Device as a Service (enhet som tjänst),

återköpsinitiativ och reparationstjänster för att

möjliggöra återanvändning och återvinning) och

produkter och tjänster som möjliggör för våra

kunder att minska utsläppen av växthusgaser och

energianvändning (t.ex. distansmöten, IoT och andra

datadrivna tjänster). Vidare innehåller prognoserna

för EBITDA-marginalen och CAPEX i relation till

intäkter påverkan av högre energipriser samt Telia

Companys aktiviteter för att hantera energipåverkan

och kostnader. Prognosen för CAPEX i relation till

intäkter tar hänsyn till att investeringsbeslut föregås

av miljögranskning av energikonsumtion, avfall och

utsläpp av växthusgaser, vilket i sin tur påverkar

till exempel produkt- och tjänsteutveckling samt

byggande av nätverk. Det koncern-övergripande

återanvändnings- och återvinningsprogrammet för

nätverksutrustning är del av prognoserna.

För mer information om klimatrisker, mål och akti

viteter, se Förvaltningsberättelse avsnitt Risker/

Miljörisk samt Hållbarhetsrapporten, avsnitt

Miljöinformation.

Kassaflödesprognoserna diskonteras med en vägd

genomsnittlig kapitalkostnad för den relevanta

kassagenererande enheten. För Sverige, Finland och

Norge avviker den justerade EBITDA-marginalens

utveckling under prognosperioden från historisk

utveckling. I prognosperioden baseras utvecklingen

på effekterna från de strukturella kostnadsreduce

ringarna från den nya verksamhetsmodellen som

infördes i december 2024 samt från bredare och

återkommande prisaktiviteter. Dessutom förväntas

den justerade EBITDA-marginalen att stärkas av en

förenkling av produktportföljen. Ytterligare infor

mation om goodwill och dess redovisade värde vid

rapportperiodens slut återfinns i not K12.

Avsättningar för pensioner och

anställningsavtal

De mest väsentliga antaganden som ledningen

måste göra i samband med den aktuariella beräk

ningen av pensionsförpliktelser och pensions-

kostnader berör diskonteringsränta, inflation och

förväntad livslängd. En förändring i något av dessa

grundläggande antaganden kan ge en betydande

påverkan på beräknade pensionsförpliktelser,

finansierings behov och årliga pensionskostnader.

Ytterligare upplysningar om gjorda antaganden,

känslighetsanalys avseende förändringar i anta

ganden samt om pensionsförpliktelserna och deras

nuvärde vid rapportperiodens slut återfinns i not

K22.

Avsättningar för återställning och

rättsliga tvister

Avsättningarna för återställning representerar

koncernens bästa uppskattning av de framtida

kostnaderna för hantering av miljöfarligt avfall

såsom uttjänta kreosot- och arsenikimpregnerade

telefonstolpar samt nedmontering och återställning

av mobila och fasta stationssajter. Att uppskatta

avsättningarna för återställning kräver betydande

bedömningar avseende uppskattningen av framtida

kostnader för nedmontering och återställning samt

tidpunkten för avveckling. Nedmonterings- och

återställningskostnaderna påverkas av osäkerhet

kring den framtida prisutvecklingen och hur ned

monterings- och restaureringsarbetet kommer

att utföras. Det finns också betydande osäkerhet

hänförlig till tidpunkten för avvecklingen eftersom

denna påverkas av Telia Companys nätverksstrategi

och avvecklingsplaner, förlängningsoptioner i lea

singkontrakt för sajter, teknikförändringar och andra

faktorer.

Hur avsättningar och eventualförpliktelser hänför

liga till tvister ska behandlas fastställs baserat på

ledningens syn på det förväntade utfallet i respek

tive fall. Avsättningar för tvister och eventualförplik-

telser är osäkra till sin natur och bedömningen av

sannolikhet och möjligt utfall innefattar betydande

bedömningar. Ledningen rådgör med juridisk

expertis och med andra experter såväl inom som

utanför bolaget i frågor rörande frågor avseende

tvister. Vid bedömningen av tvister beaktas målets

art och framsteg, yrkat belopp, utgång i liknande

mål och andra faktorer.

På grund av osäkerheter kan de faktiska kostna

derna för återställning och rättstvister skilja sig

från nuvarande uppskattningar av avsättningar.

Ytterligare upplysningar om avsättningar för åter

ställning inklusive deras redovisade värden vid rap-

portperiodens slut, samt om eventualförpliktelser

och rättstvister återfinns i not K23 och K30.

Leverantörsskulder under

leverantörsfinansieringsarrangemang

Telia Company har arrangemang med flera

banker, där bankerna erbjuder Telia Companys

leverantörer möjligheten att erhålla tidigare

betalning av Telia Companys leverantörsskulder.

Leverantörer som nyttjar finansieringsarrang

emanget betalar en kredit avgift till banken.

Leverantörsfinansieringsportföljen inkluderar även

arrangemang där leverantören utfärdar ett finan

siellt instrument för handel, som sedan överlåts till

en bank som utses av leverantören, och erbjuder

Telia Company att förlänga betalningstiden i utbyte

mot en prisökningsersättning som betalas av Telia

Company. Alla arrangemang i leverantörsfinansie

ringsportföljen ger leverantörerna tidigare betalning

och förlängd betalnings tid för Telia Company.

Telia Company använder alla arrangemangen i

leverantörsfinansieringsportföljen som integrerade

delar av de kommersiella relationerna med leveran

törerna och skulderna är en del av rörelsekapitalet

i Telia Companys normala verksamhetscykel. Telia

Company ställer inga ytterligare säkerheter eller

garantier till bankerna. Baserat på Telia Companys

bedömning anses skulder under leverantörsfi

nansieringsarrangemang vara nära relaterade till

verksamhetsinköp och finansieringsarrangemanget

leder inte till någon väsentlig förändring av skulder

nas natur eller funktion. Dessa skulder i leverantörs-

finansieringsportföljen klassificeras därför som

leverantörsskulder. Kreditperioden överstiger inte

12 månader och leverantörsskulderna diskonteras

därför inte. Leverantörsskulder under leverantörsfi

nansieringsarrangemang uppgick per 31 december

2024 till 5 565 MSEK (11 527). Se not K25.

175Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K3. Väsentliga redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Allmänt – Dotterbolag

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget

Telia Company AB och samtliga bolag över vilka

Telia Company har bestämmande inflytande. Telia

Company antas ha bestämmande inflytande om kon

cernen äger majoriteten av aktierna och rösträtterna

ger proportionerlig andel av avkastningen från före

taget och relevanta aktiviteter bestäms av majoritets-

beslut. Telia Company antas också ha bestämmande

inflytande om Telia Company enligt avtal har rätt att

utse majoriteten av styrelsen även om koncernen inte

innehar majoriteten av aktierna.

Förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden, vilken vär

derar goodwill per förvärvsdatum till verkligt värde

av överförd köpeskilling plus det värde på eventuellt

innehav utan bestämmande inflytande i den för

värvade verksamhet som redovisas i tran saktionen,

plus i de fall förvärvet görs stegvis verkligt värde på

tidigare egetkapitalandel i den förvärvade verksam

heten och minus verkligt värde netto för förvärvade

tillgångar och övertagna skulder. Kostnader hänför

liga till förvärvet resultatredovisas löpande.

Förvärv av ytterligare andelar i ett dotterbolag efter

det att bestämmande inflytande uppnåtts liksom

delvis avyttring av andelar i ett dotterbolag med

bibehållet bestämmande inflytande redovisas som

egetkapitaltransaktioner med ägarna, se avsnittet

”Innehav utan bestämmande inflytande” nedan.

Interna mellanhavanden, transaktioner, intäkter

och kostnader inom koncernen har eliminerats i

koncernredovisningen.

Innehav utan bestämmande inflytande

Transaktioner avseende innehav utan bestämmande

inflytande redovisas som egetkapitaltransaktioner,

inklusive förekommande transaktions relaterade

kostnader. Vinster eller förluster vid avyttring liksom

eventuell positiv eller negativ skillnad mellan erlagd

köpeskilling och redovisat värde för innehav utan

bestämmande inflytande vid förvärv av ytterligare

andelar i ett dotterbolag redovisas inom balanse

rade vinstmedel.

För varje rörelseförvärv har koncernen ett val att

värdera eventuellt innehav utan bestämmande infly

tande antingen till verkligt värde (goodwill redovi-

sas för innehav utan bestämmande inflytande) eller

enbart för proportionell andel av nettotillgångar

(goodwill redovisas enbart för förvärvad andel).

Generellt värderar Telia Company innehav utan

bestämmande inflytande till den propotionella

andelen av nettotillgångarna .

Samarbetsarrangemang

Samarbetsarrangemang är bolag över vilka kon

cernen genom ingångna avtal har ett gemensamt

bestämmande inflytande. Samarbetsarrangemang

klassificeras antingen som gemensam verksamhet

eller joint ventures. Gemensamma verksamheter är

samarbetsarrangemang där Telia Company har

rätt till den gemensamma verksamhetens till-

gångar och åtaganden för skulder och redovisar

sin andel av den gemensamma verksamhetens

tillgångar, skulder, intäkter och kostnader post för

post i koncernredo visningen. De gemensamma

verksamheterna är huvudsakligen uppsatta för att

tillhandahålla produkter och tjänster till ägarna, för

Telia Company främst i form av delning av nätverk.

Joint ventures är arrangemang där Telia Company

har rätt till nettotillgångarna och där investeringen

redo visas enligt kapitalandelsmetoden (i likhet med

intressebolag, se avsnitt nedan).

Intressebolag

Intressebolag är bolag i vilka koncernen har ett

betydande men inte bestämmande inflytande. Om

koncernen direkt eller indirekt (t ex via dotterbolag)

äger minst 20% av rösterna i investeringsobjektet

antas koncernen ha betydande inflytande, såvida

inte annat klart kan påvisas. Innehav i intressebo

lag redovisas enligt kapital andelsmetoden och

redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde,

inklusive förekommande transaktionskostnader.

Koncernens andel av nettoresultat i intressebolag

redovisas inom rörelseresultatet, då verksamheten

i dessa bolag är telekomrelaterad och det ingår i

koncernens strategi att kapitalisera branschkunskap

genom investeringar i delägda verksamheter.

I posten Resultat från intressebolag och joint ven

tures ingår också avskrivningar på verkligt värde-

justeringar samt övriga koncernmässiga justeringar

vid förvärv av intressebolag liksom eventuell

efterföljande nedskrivning av goodwill och övriga

immateriella tillgångar, samt realisationsvinster

och realisations förluster vid avyttring av innehav i

sådana bolag. När ett dotterbolag säljs till ett intres

sebolag redovisas realisationsvinst eller förlust i sin

helhet utan någon eliminering.

Orealiserade vinster/förluster från transaktioner

mellan koncernen och dess intressebolag elimineras

i den utsträckning som motsvarar koncernens andel

i dessa bolag. Erhållen utdelning reducerar ett inne

havs redovisade värde. Negativa resultatandelar i

intressebolag redovisas endast i den utsträckning

avtalsbundna förpliktelser att tillskjuta ytterligare

kapital föreligger och redovisas då som Övriga

avsättningar.

Kassaflödesrapportering

Kassaflöden från löpande verksamhet redovisas

med tillämpning av den indirekta metoden och

inkluderar erhållna utdelningar från intressebolag

och andra egetkapitalinstrument, betalda eller

erhållna räntor (förutom betald ränta aktiverad som

del av förvärv eller uppförande av anläggnings

tillgångar och därför ingående i kassaflöden från

investeringsverksamhet), avsättningar, gottgörelse

från och tillskott till den svenska pensionsstiftelsen

samt betalda eller återbetalda inkomstskatter.

Förändringar i icke räntebärande fordringar och

skulder redovisas i rörelsekapitalet. I förändring

av rörelsekapital ingår terminalfinansieringsford

ringar. Kassaflödet från den löpande verksam-

heten innehåller också kassaflöden från film- och

programrättigheter och leverantörsskulder under

leverantörsfinansieringsarrangemang.

I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår

CAPEX, betalningar för förvärvade eller avyttrade

joint ventures, intressebolag, dotterbolag (erhål

lande eller förlust av bestämmande inflytande),

netto efter förvärvade respektive avyttrade

likvida medel och övriga egetkapitalinstrument.

176Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

I kassaflöden från investeringsverksamhet ingår

vidare betalningar avseende leasingfordringar samt

förändringar i placeringar med en löptid översti

gande 3 månader .

I kassaflöden från finansieringsverksamhet ingår

betalda utdelningar till moderbolagets ägare och

till ägare av innehav utan bestämmande inflytande,

betalningar från förändringar i ägande av innehav

utan bestämmande inflytande samt kassaflöden vid

reglering av valutaderivatkontrakt som ekonomiskt

säkrar koncernkontosaldon inklusive betalningar för

CSA (Credit Support Annex).

I upptagna och amorterade lån ingår kassaflöden

från derivat som säkrar sådan upplåning. Vidare

innehåller kassaflödet från finansieringsverksam

heten återbetalning av leasingskulder.

Likvida medel omfattar bankdepositioner och

mycket likvida kortfristiga placeringar med löptid på

3 månader eller mindre .

Segmentrapportering

Koncernens verksamhet styrs och rapporteras

utifrån de sex kvarvarande rörelsesegmenten:

Sverige, Finland, Norge, Litauen, Estland, Tv och

Media och den avvecklade verksamheten Danmark.

Rörelsesegment vilka individuellt inte utgör

rapporter bara segment (Lettland och Telia Finans)

samt koncernfunktioner har slagits ihop i Övrig

verksamhet. Segment konsolideras enligt samma

principer som koncernen i dess helhet med undan

tag för koncernintern leasing vilken redovisas som

operationell leasing. Vid överföring av betydande

verksamheter mellan segment omräknas värden för

jämförelseperioder.

Omräkning av utländsk valuta

Vid upprättande av de finansiella rapporterna

omräknas transaktioner i utländsk valuta till de

valutakurser som gäller vid respektive transaktions

tidpunkt. Vid slutet av varje rapportperiod omräk-

nas monetära tillgångar och skulder i utländsk

valuta till gällande slutkurser per detta datum.

Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och

rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan

kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar

och skulder redovisas som finansieringsposter.

Koncernens finansiella rapporter presenteras i

svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets

funktionella valuta. I konsolideringssyfte omräknas

resultatposter i utlandsverksamheter till periodens

genomsnittskurs, förutom väsentliga transaktioner

för vilka transaktionstidpunkternas valutakurser

ansvänds. Tillgångar och skulder omräknas till

slutkurser vid rapportperiodens slut förutom kom

ponenter i eget kapital, vilka omräknas till historiska

kurser. Kursdifferenserna vid omräkning redovisas i

övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital.

När en utlandsverksamhet avyttras återvinns even

tuell hänförlig ackumulerad omräkningsdifferens

till årets resultat som del av vinsten eller förlusten

från avyttringen, förutom ackumulerade kursdif

ferenser avseende innehav utan bestämmande

inflytande vilka bokas bort men ej omklassificeras

till årets resultat. Om Telia Company skulle avyttra

ett innehav utan bestämmande inflytande i en

utlandsverksamhet med bibehållet bestämmande

inflytande återförs den proportionella tillhörande

andelen av det ackumulerade värdet till innehav

utan bestämmande inflytande.

Intäktsredovisning

Intäktsredovisningen utgörs huvudsakligen av

mobila tjänsteintäkter inklusive abonnemang, sam

trafik och roaming samt fasta tjänsteintäkter inklu-

sive telefoni, bredband, tv, installationsavgifter, och

företagslösningar såväl som annonsintäkter, intäkter

från försäljning av hårdvara och leasing. Det finns

både intäkter från produkter och tjänster som säljs

separat och från produkter och tjänster som säljs i

paketerade erbjudanden.

Intäkter fördelas på prestationsåtaganden (hård

vara och tjänster) i förhållande till de enskilda

delarnas fristående försäljningspriser. Intäkter

redovisas när (vid en viss tidpunkt) eller i takt med

att (över tid) prestations åtagandena uppfylls, vilket

fastställs baserat på det sätt som kontroll överförs

till kunden.

Intäkter värderas baserat på ersättningen specifice

rad i ett avtal med en kund och exkluderar belopp

som tagits emot för tredje parts räkning.

Tjänsteintäkter

Tjänsteintäkter redovisas över tid, i den period

tjänsten utförs, utifrån faktisk trafik eller över

avtalets löptid, beroende på vad som är tillämpligt.

Intäkter från telefoni- och datatjänster redovisas när

tjänsterna nyttjas av kunden. Abonnemangsavgifter

intäktsförs över abonnemangsperioden. Försäljning

av förutbetalda telefonkort, i huvudsak för

mobiltelefoni, period iseras som en avtalsskuld

och intäktsredo visas i förhållande till verkligt

kortutnyttjande.

Intäkter från samtrafik med andra teleoperatörer

redovisas när trafiken passerar Telia Companys nät.

Installationstjänster anses i många fall vara separata

prestationsåtaganden och intäkter redovisas när

eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende på

typ av installationstjänst samt hur och när kontrollen

överförs till kunden.

För fiber med öppen access installerad i kunders

lokaler redovisas icke återbetalningsbara kundavgif

ter samt tillhörande installationskostnader, inklusive

planering, grävning, kabelläggning och delning,

montering, anslutning, korskopplingsutrustning och

mediakonverterare, när installationen är avslutad.

Anslutningsavgifter intäktsredovisas separat när

arbetet slutförts, under förutsättning att avgifterna

inte till någon del avser efterföljande tjänster utan

enbart täcker anslutningskostnaderna. Belopp som

avser tjänster som utförts senare periodiseras.

Telia Company erbjuder sina företagskunder

komplexa, långfristiga funktionsavtal, vilka kan

innehålla abonnemangstjänster för telefoni- och

datakommunikation, installationstjänster kopplade

till telefoni- och datakommunikation samt andra

skräddarsydda tjänster. Telefoni- och datakommu

nikationstjänster anses vanligen utgöra separata

prestationsåtaganden. Intäkter för varje enskilt

prestationsåtagande redovisas över den tidperiod

som abonnemangstjänsten utförs och prestations

åtagandet uppfylls. Eftersom abonnemangstjäns-

terna i ett funktionsavtal utförs på måntlig basis,

över samma period, redovisas dessa tjänster i prak

tikten på samma sätt som om de var ett prestations-

åtagande. Installationsintäkter i funktionsavtal anses

i de flesta fall vara separata prestationsåtaganden

och intäkter redovisas när eller i takt med att åtag

andet uppfylls, beroende på typ av installations-

tjänst samt hur och när kontroll överförs till kunden.

För de flesta installationstjänster överförs kontroll

177Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

och intäkt redovisas när installationen är slutförd.

Funktionsavtal inkluderar ofta även hårdvara, se

nedan. I funktionsavtal ingår också ofta variabla

nyttjandebaserade tjänster och tilläggstjänster. Var

och en av dessa tjänster utgör separata prestations

åtaganden. Intäkter från nyttjandebaserade tjänster

redovisas över den period som tjänsten används i

takt med att åtagandet uppfylls och kontroll över

förs över tid. Intäkter från tilläggstjänster redovisas

när eller i takt med att åtagandet uppfylls, beroende

på typen av tilläggstjänst och hur och när kontroll

överförs till kunden.

Fakturor för mobila abonnemang, bredband, fast

telefoni och andra tjänster betalas normalt månads

vis under kontraktsperioden.

Hårdvaruintäkter

Intäkter från försäljning av kundutrustning redovisas

vid den tidpunkt då kontroll överförs till kund, vilket

vanligtvis är vid leverans och efter godkännande av

kunden. Om kunden har rätt att returnera hårdvaran,

justeras den redovisade intäkten för förväntade

returer beräknat baserat på historisk data. Hårdvara

betalas direkt eller över tid när Telia Company

erbjuder kunden finansiering.

Funktionsavtal med företagskunder innehåller

ofta hårdvara såsom försäljning eller finansiell

leasing av t.ex. utrustning (telefoner/surfplattor/

LAN-utrustning etc.). Hårdvaran anses vara separata

prestationsåtaganden och intäkter från försäljning

av hårdvara redovisas vid den tidpunkt då presta

tionsåtagandet uppfylls och kontroll har överförts

(när hårdvaran har levererats) .

Annonsintäkter

Prestationsåtagandet för annonser uppfylls när

annonsen faktiskt publiceras eller visas och intäk

terna redovisas vid denna tidpunkt. Intäkterna

reduceras för rabatter.

Paketerade produkter och tjänster

Telia Company paketerar tjänster och produkter till

ett samlat kunderbjudande. Erbjudanden kan inne

fatta leverans av ett flertal produkter, tjänster eller

nyttjanderätter till anläggningar (”multiple deliv

erables”). Telia Company redovisar varje enskild

produkt eller tjänst separat om de är distinkta – det

vill säga om en produkt eller tjänst är separat

identifierbar från andra produkter eller tjänster i det

paketerade erbjudandet och om kunden kan dra

nytta av den. När transaktionspriset bestäms för

paktererade erbjudanden som innehåller tjänster

(exempelvis ett mobilabonnemang), beaktas den

kortaste icke uppsägningsbara avtalstiden. När det

är tillämpligt, justeras transaktionspriset för finan

sieringskomponenter och förväntade returer. Det är

vanligtvis inga eller få andra rörliga komponenter i

transaktions priset. Transaktionspriset fördelas på

varje hårdvara och tjänst vilka redovisas som sepa

rata prestationsåtaganden, baserat på deras relativa

fristående försäljningspris. För de flesta prestations

åtaganden, är fristående försäljningspriser direkt

observerbara. Om fristående försäljningspriser inte

är direkt observerbara, beräknas de baserat på

förväntade kostnader plus en marginal. I vissa fall

inkluderar erbjudanden en icke återbetalningsbar

startavgift, exempelvis aktiveringsavgift. Betalningar

för sådana avgifter är inkluderade i transaktionspri

set. Om de inte är relaterade till uppfyllande av ett

prestationsåtagande, fördelas de till andra presta

tionsåtaganden som identifierats i avtalet.

Vissa paketerade erbjudanden inkluderar lea

singkomponenter, exempelvis tv-boxar, såväl som

icke-leasingkomponenter, exempelvis abonnemang.

För dessa arrangemang fördelas transaktionspriset

till både de identifierade leasingkomponenterna

och icke-leasingkomponenterna som separata

prestationsåtaganden. Leasingkomponenterna

redovisas antingen som operationell lease eller

som finansiell lease beroende på klassificeringen

av leasingavtalet (se också avsnittet ”Leasingavtal,

Telia Company som leasegivare” nedan). Intäkter

för icke leasingkomponenter redovisas när eller allt

eftersom prestationsåtagandena uppfylls.

Hårdvara som bara kan användas tillsammans med

tjänster levererade från Telia Company och som inte

har någon annan betydande funktion för kunden

utöver att leverera tjänsten, exempelvis routrar,

redovisas inte som separata prestations åtaganden.

För sådana arrangemang, fördelas transaktionspri

set på de identifierade prestationsåtagandena, det

vill säga ingen del av transaktionspriset fördelas

till hårdvaran. Ersättning som erhålls i förskott, när

hårdvaran är levererad, redovisas som en avtals

skuld och intäktsredovisas när eller allt eftersom

identifierade prestationsåtaganden uppfylls.

Om ett avtal med en kund inkluderar en licens som

är distinkt, klassificeras löftet att tillhandahålla en

licens som antingen en ”rätt att få åtkomst till” eller

”rätt att använda” Telia Companys immateriella

rättighet. En licens klassificeras som en ”rätt att

få åtkomst till” om Telia Company kommer att

bedriva verksamhet som i väsentlig grad påverkar

den immateriella rättigheten, som inte resulterar i

en överföring av ett separat prestationsåtagande

till kunden, och kunden utsätts direkt för even

tuella positiva eller negativa effekter av denna

verksamhet. När löftet att tillhandahålla en licens

klassificeras som en ”rätt att få åtkomst till”, redovisas

intäkten över tid. När löftet att tillhandahålla en licens

klassificeras som en ”rätt att använda”, redovisas intäk

ten vid den tidpunkt då kontroll överförs till kunden .

Huvudman eller agent

En tredje part är ibland anlitad vid leverans av

produkter och tjänster till Telia Companys kunder,

exempelvis erbjuder Telia Company flertalet

tilläggstjänster i paketerade erbjudanden till kunder.

I arrangemang där Telia Company agerar som huvud

man, redovisas intäkter brutto. När Telia Company

agerar som en agent och säljer varor och tjänster som

tillhandahålls av en annan part, redo visas intäkten

netto av den ersättning som Telia Company erhåller

efter att ha betalat den andra parten. Vid fakturering

till slutkund för innehållstjänster från tredje part,

exkluderas belopp som tagits emot för huvudmannens

räkning från intäkter. För ytter ligare information, se not

K2.

Andra intäktsrelaterade transaktioner

Villkoren för kundlojalitetsprogram berättigar

kunderna till vissa rabatter hänförliga till tjänster

och varor som tillhandahålls av Telia Company.

Kundlojalitetsprogrammet tillhandahåller kunden med

en väsentlig rättighet vilken redovisas som ett separat

prestationsåtagande. Transaktionspriset fördelas

mellan tillhandahållna tjänster och varor, och den

väsentliga rättigheten baserade på deras relativa fri

stående försäljningspriser. Det fristående försäljnings-

priset för den väsentliga rättigheten är beräknat

baserat på rabatten som beviljats och på sannolikhe

ten för inlösen, vilken är baserad på tidigare erfarenhet.

En avtalsskuld redovisas tills dess att de väsentliga

rättigheterna är intjänade eller utgångna .

178Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Några avtal innehåller en finansieringskomponent

eftersom betalningstidpunkten ger kunden en

finansieringsfördel. När transaktionspriset för sådana

avtal bestäms, justerar Telia Company det utlovade

ersättningsbeloppet för effekterna av tidsvärdet av

pengar. Telia Company använder den praktiska lätt

nadsregeln att inte beräkna eller redovisa betydande

finansieringskomponenter om perioden mellan över

föring av varor och tjänster till en kund och betalning

är 12 månader eller kortare.

Telia Company skiljer mellan avtalstillgångar

och fordringar baserat på huruvida rätten till

ersättning är villkorad av annat än att tid passerar.

Avtalstillgångar hänför sig primärt till transaktioner

där Telia Company uppfyller ett prestations åtagande

att överföra hårdvara, som är en del av det pakete

rade erbjudandet till kund, men rätten till betalning

för hårdvaran är beroende av att Telia Company

uppfyller andra prestationsåtaganden i avtalet, för

exempelvis ett mobilabonnemang. Avtalstillgångar

överförs till fordringar när rätten blir ovillkorlig, det

vill säga när det enda som återstår är att tid passerar

innan ersättning förfaller till betalning. Avtalsskulder

hänför sig främst till förskotts betalningar erhållna

från kunder såsom förutbetalda kort och förutbe

talda abonnemang .

Om kostnader för att erhålla ett avtal såsom för

säljningsprovisioner och subventioner av hårdvara

som ges till återförsäljare för ett specifikt kundavtal

förväntas bli återvunna, aktiveras och periodiseras

de över den period som Telia Company förväntas

tillhandahålla tjänster till kunden. Till gången (inklu

derad i balansräkningen på raden Övriga anlägg-

ningstillgångar) skrivs av linjärt. Avskrivning av

kostnader för att erhålla ett avtal ingår i raden Övriga

externa kostnader (inom EBITDA) i resultaträkningen.

Rörelsens kostnader

Telia Companys kostnader presenteras baserat på

deras karaktär (kostnadsslagsindelad).

Inköpta varor och tjänster inkluderar inköp av varor

och entreprenadtjänster, förändring i varulager,

samtrafik- och roamingkostnader samt övriga nät

verkskostnader. Övriga externa kostnader inkluderar

marknadsföringskostnader, IT-kostnader och kon

sultkostnader samt övriga externa kostnader.

Raden Avskrivningar och nedskrivningar avser

materiella och immateriella anläggningstillgångar

samt nyttjanderättstillgångar. Avskrivningar och ned

skrivningar av film- och programrättigheter ingår i

raden Inköpta varor och tjänster och avskrivningar av

utgifter för att erhålla ett avtal ingår i raden Övriga

externa kostnader.

Utgifter för annonsering och annan marknads föring

kostnadsredovisas löpande. Samtliga kostnader

för pensionsförmåner förutom räntekomponenten

redovisas som personalkostnader. Verkligt värde per

tilldelningsdagen för aktierelaterade ersättningar till

anställda som regleras med egetkapitalinstrument,

såsom Telia Companys prestationsaktieprogram,

redovisas som personalkostnader, med en mot

svarande ökning av eget kapital, fördelat över

intjäningsperioden. Kostnaderna justeras för att

reflektera antalet tilldelade rättigheter som bedöms

kommer uppfylla tjänstevillkor och ej marknadsbase

rade villkor vid intjäningsperiodens slut. För aktiere-

laterade ersättningar med marknadsvillkor, värderas

rättigheterna till verkligt värde per tilldelningsdagen

för att reflektera sådana villkor och skillnader mellan

förväntat och verkligt utfall reflekteras inte vid redo

visningen av kostnaderna .

Övriga rörelseintäkter och

rörelsekostnader

Som övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekost-

nader redovisas vinster respektive förluster vid

försäljning av aktier eller verksamhet i dotterbo

lag (jämför avsnittet ”Intressebolag” ovan) och

vid försäljning av immateriella och materiella

anläggningstillgångar.

Här redovisas också statliga stöd, kursdifferenser

av rörelsekaraktär, utfall av domstolsutslag i tvister

med andra operatörer avseende historiska samtra

fik-och roamingavgifter, och andra liknande poster.

Statliga stöd redovisas inledningsvis till verkligt

värde och intäktsförs samtidigt som de kostnader

de är avsedda att täcka.

Kursdifferenser på transaktioner hänförligt till

rörelsen inkluderar även effekter av derivat som

ekonomiskt säkrar monetära tillgångar och skulder

(ekonomiska säkringar) samt värdeförändring på

derivatinstrument för säkring av operativ transak

tionsexponering (se avsnittet ”Derivat och säkrings-

redovisning” nedan).

Finansiella intäkter och finansiella

kostnader

Ränteintäkter och räntekostnader redovisas med

tillämpning av effektivräntemetoden. Finansiella

intäkter och finansiella kostnader innehåller

nettoförändringar i verkligt värde på derivat som

säkrar finansiella transaktioner, men där säkrings

redovisning inte tillämpas. Finansiella intäkter och

finansiella kostnader innehåller också ineffektivitet

på säkringsrelationer hänförliga till finansiella

transaktioner. Valutakursvinster och förluster på

finansiella transaktioner presenteras netto .

Inkomstskatter

Aktuell och uppskjuten skatt redovisas i resultatet,

förutom när de är hänförliga till poster som är redo

visade i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital, i

vilka fall även aktuell och uppskjuten skatt redovisas

i övrigt totalresultat respektive direkt i eget kapital.

Uppskjutna inkomstskatter redovisas till sitt fulla

belopp, för temporära skillnader mellan i koncer

nen redovisade respektive skattemässiga värden

för tillgångar och skulder samt för outnyttjade

skattemässiga avdrag eller underskott. Uppskjutna

skattefordringar redovisas i den omfattning det är

sannolikt att beloppen kan utnyttjas.

Uppskjutna skatteskulder avseende ej utdelade

vinstmedel eller temporära skillnader hänförliga till

dotterbolag, joint ventures och intressebolag redo

visas ej då vinstmedlen kan erhållas som skattefri

utdelning och bolagen normalt kan avyttras utan

skattekonsekvenser. I vissa länder, såsom Lettland

och Estland utgår inkomstskatt på betald eller beslu

tad utdelning. För dessa länder redovisas uppskjuten

skatt på ej utdelade vinstmedel och aktuell skatt

redovisas i den period när utdelningen görs.

Effekter av förändringar i gällande skattesatser

redovisas i den period förändringen i praktiken har

lagstadgats.

Lagstiftning om Pelare Två har antagits, eller anta

gits i sak i vissa jurisdiktioner där Telia Company är

verksam. Telia Company har tillämpat det tillfälliga

undantaget från redovisningskraven för uppskjutna

skatter i IAS 12. Därav varken redovisar eller lämnar

Telia Company information om uppskjutna skatte

fordringar och skulder relaterade till inkomstskatter

enligt Pelare Två.

179 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder net-

toredovisas då det föreligger en legal rätt att kvitta

aktuella skatte fordringar mot aktuella skatteskulder

och de uppskjutna skatterna avser samma skattesub

jekt och samma skattemyndighet .

Av skattemyndigheter beräknad ränta på tillkom

mande och överskjutande aktuell skatt klassificeras

som Räntekostnader respektive Övriga ränteintäkter .

Immateriella och materiella

anläggningstillgångar

Värdering

Goodwill värderas till anskaffningsvärde efter

avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte.

Övriga immateriella anläggningstillgångar värderas

till anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga

låneutgifter, med avdrag för ackumulerade avskriv

ningar samt eventuella nedskrivningar. Direkta

externa och interna utvecklingsutgifter för nya eller

avsevärt förbättrade produkter och processer akti

veras, under förutsättning att framtida ekonomiska

fördelar är sannolika, att utgifterna kan mätas på ett

tillförlitligt sätt och att produkten och processen är

tekniskt och kommersiellt genomförbar. Aktiviteter

under förstudiefasen samt underhålls- och utbild

ningsinsatser kostnadsförs löpande .

Materiella anläggningstillgångar värderas till

anskaffningsvärde, inklusive direkt hänförliga låneut

gifter, med avdrag för ackumulerade avskrivningar

samt eventuella nedskrivningar. Programvara som

används i produktionsprocessen ses som en inte

grerad del av berörd hårdvara och aktiveras som

maskiner och andra tekniska anläggningar.

Värdering av pågående nyanläggningar görs till

nedlagda kostnader, inklusive ränta under instal

lationstiden. I den utsträckning det finns ett legalt

eller informellt åtagande gentemot utomstående,

ingår i anskaffningsvärdet beräknade utgifter för

nedmontering och bortforsling av tillgången och

återställande av det område där tillgången varit

installerad eller uppförd. En förändring av uppskat

tade utgifter för nedmontering, bortforsling och

återställande läggs till och/eller dras ifrån redovisat

värde på berörd tillgång. Till den del förändringen

skulle resultera i ett negativt redovisat värde redovi

sas detta över resultatet. Avskrivningsförändringen

redovisas framåtriktat.

Aktiverad ränta är beräknad och baseras på koncer

nens genomsnittliga upplåningskostnad.

Statliga stöd erhållna som gottgörelse för en till

gångs anskaffningsvärde tas inledningsvis upp till

verkligt värde, vilket normalt utgörs av mottagen

ersättning. Ett statligt stöd minskar redovisat värde

för den berörda tillgången och avskrivningarna över

tillgångens nyttjandeperiod .

Avskrivningar

Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar

(förutom goodwill och varumärken med obestäm

bar nyttjandeperiod) och på materiella anlägg-

ningstillgångar baseras på anskaffningsvärden med

avdrag för restvärden med beaktande av beräknade

nyttjandeperioder för olika grupper av eller enskilda

tillgångar. Mark skrivs inte av. Avskrivningar görs

linjärt.

Avskrivning av nätoberoende licenser för utnytt

jande av specifika radiofrekvenser (spektrum)

påbörjas när respektive frekvensblock är tillgängligt

för nyttjande. Licensavgifter som baseras på fram

tida tjänster, dvs är kopplade till företagets löpande

prestationer aktiveras ej utan kostnadsförs löpande.

Prövning av nedskrivningsbehov

Nedskrivningsbehov avseende det redovisade

värdet på goodwill och övriga immateriella

tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod

(varumärken inom Tv och media) och immateriella

tillgångar som ännu inte kan användas prövas

årligen och i övrigt närhelst händelser indikerar att

redovisat värde för en tillgång inte kan återvinnas.

Immateriella tillgångar med begränsad nyttjande-

period och materiella tillgångar prövas närhelst

händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att

redovisat värde överstiger återvinningsvärdet.

Om det inte är möjligt att fastställa återvinnings-

värdet för en enskild tillgång beräknas återvinnings

värdet för den kassagenererande enhet till vilken

tillgången hör. För att kunna pröva nedskrivnings

behov allokeras goodwill till kassagenererande

enheter enligt Telia Companys affärsmässiga

organisation. Varje land samt Tv och Media utgör en

separat kassagenererande enhet, vilket motsvarar

den lägsta nivå på vilken goodwill övervakas i den

interna företagsstyrningen.

Om en analys indikerar att redovisat värde är högre

än återvinningsvärdet, vilket är det högsta av verk

ligt värde efter avdrag för försäljningskostnader

och nyttjandevärdet, görs en nedskrivning med

skillnaden mellan tillgångens redo visade värde och

återvinningsvärdet.

Nyttjandevärde mäts som av tillgången genererade

förväntade framtida diskonterade kassaflöden

(DCF-modell).

Film- och programrättigheter

Tillgångar och skulder avseende film- och

programrättig heter redovisas i balansrapporten

när licensperioden börjar, anskaffningsvärdet kan

mätas tillförlitligt, innehållet har accepterats av kon

cernen i enlighet med licensavtalet och filmen eller

programmet är tillgängligt för den första visningen/

sändningen. Tillgångarna presenteras på separata

rader i koncernens balansrapporter, som lång- och

kortfristiga film- och programrättigheter. Film- och

programrättigheter redovisas till anskaffningsvärde

minus ackumulerade avskrivningar och eventuella

nedskrivningar. Framtida betalningsåtaganden för

kontraktuella film- och programrättigheter som

inte redovisas i balansrapporten presenteras som

kontraktsförpliktelser. Film- och programrättigheter

skrivs av över nyttjandeperioden vilken baseras på

licensperioden eller antal visningar. Avskrivningar på

film- och programrättigheter ingår i raden Inköpta

varor och tjänter i resultaträkningen (inom EBITDA).

Kassaflöden hänförliga till program rättig heter klas

sificeras inom löpande verksamheten .

Finansiella instrument

Redovisning och första värdering

Kundfordringar och emitterade skuldinstrument

redovisas initialt när de är utgivna av Telia Company.

Avistaköp av finansiella tillgångar redovisas på

den dag då instrumentet faktiskt överförs till Telia

Company, dvs. likviddagen. Alla andra finansiella

tillgångar och finansiella skulder redovisas initialt

när Telia Company blir en del av instrumentets

avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar och finansiella skulder redo

visas inledningsvis till verkligt värde plus/minus

transaktionsutgifter som är direkt hänförbara till

180 Vår verksamhet Vår strategi Förval tningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

förvärvet av den finansiella tillgången eller skulden.

Transaktionsutgifter hänförliga till instrument till

verkligt värde via resultatet kostnadsförs dock när

de uppstår.

Klassificering och efterföljande värdering av

finansiella tillgångar

En finansiell tillgång klassificeras för värderings

ändamål initialt i en av tre värderingskategorier.

Klassificeringen beror på hur tillgången förvaltas

(affärsmodell) och egenskaperna för tillgångens

avtalsenliga kassaflöden. Värderingskategorierna

för finansiella tillgångar är följande:

• Finansiella tillgångar till verkligt värde via

resultatet

• Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt

totalresultat

• Finansiella tillgångar till upplupet

anskaffningsvärde

Investeringar i obligationer

Telia Company innehar en portfölj av obligationer

som förvaltas utifrån dess verkliga värde, vilket också

är hur portföljens utveckling rapporteras internt inom

Telia Company. Det finns en hög frekvens av för

säljningar av tillgångar inom portföljen. Följaktligen

klassificeras portföljen till verkligt värde via resultatet.

Dessutom innehar vissa koncernbolag som står

under regulatorisk tillsyn portföljer av obligationer

för att uppfylla regulatoriska likviditetskrav. Dessa

portföljer hålls inom en affärsmodell vars mål

uppnås genom att både erhålla kontraktuella kassa

flöden och genom att sälja tillgångarna i portföljen.

Eftersom de avtalsenliga villkoren för obligationerna

i portföljerna även ger upphov till kassaflöden som

enbart är betalningar av kapitalbelopp och ränta på

utestående kapitalbelopp, klassificeras portföljerna

till verkligt värde via övrigt totalresultat.

Investeringar i egetkapitalinstrument

Telia Company har valt att redovisa förändringar i

verkligt värde för egetkapitalinstrument via övrigt

totalresultat.

Kortfristiga placeringar som ingår i likvida medel

Kortfristiga placeringar är värderade till verkligt

värde via resultatet.

Derivat som är tillgångar

Finansiella derivatinstrument med positivt verkligt

värde för Telia Company redovisas som tillgångar

och klassificeras som finansiella tillgångar till verk

ligt värde via resultatet om inte säkringsredovisning

tillämpas.

Övriga finansiella tillgångar

Alla Telia Companys övriga finansiella tillgångar är

klassificerade som finansiella tillgångar till upplupet

anskaffningsvärde.

Klassificering och värdering av finansiella skulder

Efter första värderingstillfället värderas Telia

Companys samtliga skulder till upplupet anskaff

ningsvärde enligt effektivräntemetoden, förutom

derivat som utgör skulder som värderas till verkligt

värde. Finansiella skulder som utgör säkrade poster

i säkringar av verkligt värde omvärderas till verkligt

värde avseende den säkrade risken under säkrings

relationens löptid.

Bortbokning av finansiella tillgångar

På vissa marknader har Telia Company arrange

mang med en tredje part enligt vilka rättigheter till

kassaflöden från kundfordringar överförs till tredje

part. Transaktionerna enligt dessa arrangemang

kvalificerar sig som överföringar av de underlig

gande finansiella tillgångarna enligt de så kallade

”pass through”-kriterierna i IFRS 9. Den tredje

parten påtar sig även i allt väsentligt all kreditrisk

och andra finansiella risker för de underliggande

tillgångarna. Fordringar som ingår i sådana

arrangemang bokas därför bort i sin helhet när de

avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena överförs

till tredje part. En kostnad redovisas vid bortbok

ningen baserat på skillnaden mellan det redovisade

värdet på den finansiella tillgången som bokas

bort och den ersättning som tredje part betalar för

rättigheterna till kassaflödena från tillgången.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

En förlustreserv redovisas för finansiella tillgångar

värderade till upplupet anskaffningsvärde, lea

singfordringar, finansiella tillgångar värderade

till verkligt värde via övrigt totalresultat och för

kontraktstillgångar. Förlustreserven värderas till ett

belopp som motsvarar förväntade kreditförluster för

återstående löptid, med undantag för följande, för

vilka förlustreserven värderas till ett belopp av tolv

månaders förväntade kreditförluster:

• Finansiella tillgångar som bedöms ha låg

kreditrisk på balansdagen.

• Finansiella tillgångar för vilka kreditrisken

inte har ökat väsentligt sedan det första

redovisningstillfället.

Förlustreserven för kundfordringar och kontraktstill

gångar värderas alltid till ett belopp som motsvarar

förväntade förluster under återstående löptid med

tillämpning av den förenklade metoden i IFRS 9.

Den generella modellen tillämpas för alla andra

finansiella tillgångar. Nedskrivningar av kundford

ringar, leasingfordringar och kontraktstillgångar

redovisas inom Övriga externa kostnader .

Nivåer i verkligt värde-hierarkin

De redovisade värdena för klasser av finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde fast

ställs baserat på en verkligt värde- hierarki i tre i nivåer enligt följande.

Nivå	Bestämning av verkligt värde	Omfattar
1	Noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader	Huvudsakligen obligationer som värderas till verkligt
	för identiska tillgångar eller skulder	värde via övrigt totalresultat eller till verkligt värde via
		resultatet
2	Ingångsdata som inte är noterade priser ingående i	Derivat betecknade som säkringsinstrument eller
	nivå 1 och som kan observeras för tillgången eller	värderade till verkligt värde via resultatet
	skulden, antingen direkt (priser) eller indirekt
	(härledda från priser)
3	Ingångsdata för tillgången eller skulden som	Onoterade egetkapitalinstrument som värderas till
	inte baseras på observerbara marknadsdata	verkligt värde via övrigt totalresultat
	(icke observerbara ingångsdata)

För beräkning av verkligt värde i upplysningssyfte för de tillgångar och skulder som inte redovisas till verkligt värde används ingångs-

data som hänförs till verkligt värde nivå 2 .

181Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Uppskattning av verkligt värde

Verkligt värde för finansiella instrument som

handlas på aktiva marknader baseras på noterade

marknadspriser vid rapportperiodens slut. För finan

siella tillgångar används de aktuella köpkurserna.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte

handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av

värderingstekniker. Ledningen använder en mängd

metoder och gör antaganden baserade på gällande

marknadsförutsättningar vid rapportperiodens

slut. För långfristiga skulder används noterade

marknadspriser eller handlarkurser för likartade

instrument. Andra tekniker, som förväntade diskon

terade kassaflöden (DCF-analyser), används för att

fastställa verkligt värde för återstående finansiella

instrument. I DCF-analyserna används för derivat

utan optionalitet den tillämpliga avkastningskurvan

under instrumentens räntebindningstid respektive

optionsprissättningsmodeller för derivat med

optionalitet. Valutaterminer värderas med hjälp av

noterade valutakurser och avkastningskurvor här

ledda från noterade räntesatser som matchar kon-

traktets förfallotidpunkt. Ränteswappar värderas till

nuvärdet av framtida kassaflöden, uppskattade och

diskonterade utifrån tillämpliga avkastningskurvor

härledda från noterade räntesatser.

Telia Companys primära värderingsteknik för onote

rade eget kapitalinstrument baseras på den senaste

transaktionen för det specifika bolaget om en sådan

transaktion nyligen skett. Justeringar av redovisat

värde görs för att återspegla väsentliga föränd

ringar i omständigheterna sedan transaktionsdagen

om Telia Company bedömer att förändringen

kommer ha väsentlig inverkan på verkligt värde.

Det uppskattade verkliga värdet för väsentliga

onoterade eget kapitalinstrument verifieras genom

att tillämpa andra värderingstekniker i form av

multipelvärdering som ställs i relation till jämförbara

bolag på relevanta finansiella och operativa mätvär

den. Noterade egetkapitalinstrument värderas till

noterat marknadspris .

Leverantörsskulder under

leverantörsfinansieringsarrangemang

Baserat på Telia Companys bedömning är skulderna

under leverantörsfinansieringsarrangemang nära

relaterade till inköp som görs i den operativa verk

samheten och finansieringsarrangemanget leder

inte till någon väsentlig förändring av skuldernas

natur eller funktion. Skulderna i leverantörsfinansie

ringsportföljen klassificeras därför som leverantörs-

skulder. Kreditperioden överstiger inte 12 månader

och leverantörsskulderna diskonteras därför inte.

Derivat och säkringsredovisning

Derivat med ett positivt verkligt värde redovisas

som lång- eller kortfristiga fordringar och derivat

med ett negativt verkligt värde som lång- eller

kortfristiga skulder. Swappar och valutaterminer

klassificeras som icke-räntebärande och rän

teswappar och valutaränteswappar som räntebä-

rande poster.

Verkligt-värdesäkring av ränterisk i upplåning

Telia Company har identifierat ränteswappar

som säkringsinstrument i verkligt-värdesäk

ringar av ränterisk i upplåning till fast ränta.

Säkringsinstrumenten värderas till verkligt värde

och förändringar i verkligt värde redovisas i resul

tatet. De säkrade posterna omvärderas till verkligt

värde under säkringsförhållandets löptid med

avseende på den säkrade risken. Även omvärde

ringen av den säkrade posten redovisas i resultatet.

Säkringsineffektivitet redovisas som finansiella

intäkter eller finansiella kostnader. Koncernen har

i vissa fall även identifierat ränteswappar som säk

ringsinstrument i säkringsrelationer där den säkrade

posten är en aggregerad exponering bestående

av en upplåning och ett derivat, vilket tillåts enligt

IFRS 9.

Kassaflödessäkring av utländsk valuta och

ränterisk i upplåning

När upplåning görs i utländsk valuta använder

Telia Company valutaränteswappar (CCIRS) för

att säkra valutaexponeringen från sådan upp

låning. Säkringarna är identifierade som kassa-

flödessäkringar av både valutarisk och ränterisk.

Telia Company har valt att exkludera valutaba

sisspreaden i CCIRS från säkringsrelationen och

att redovisa valutabasisspreaden som kostnad för

säkring. Förändringen i verkligt värde på säkringsin

strumentet hänförlig till valutabasisspreaden redovi-

sas i övrigt totalresultat och ackumuleras i reserven

för Särkringskostnader i eget kapital.

Den effektiva delen av förändringen i verkligt

värde för CCIRS redovisas i övrigt totalresultat och

ackumuleras i Säkringsreserven i eget kapital och

omklassificeras till resultatet i samma perioder som

koncernen redovisar ränta på upplåning och omvär

dering av den säkrade upplåningen till spot-kurs.

Eventuell ineffektivitet på säkringarna redovisas i

resultatet inom Finansiella intäkter eller Finansiella

kostnader.

Kassaflödessäkring av valutarisk vid köp av

film- och programrättigheter

Telia Company betalar löpande för film- och pro

gramrättigheter i utländsk valuta. Detta leder till en

valutaexponering mellan den valuta i vilken Telia

Company kommer att betala för film- och program

rättigheterna och den funktionella valutan för den

enhet inom koncernen som har skyldigheten att

reglera skulden till leverantören av film- och pro

gramrättigheterna. Koncernen säkrar sådana expo-

neringar med terminskontrakt. Terminerna redovisas

som kassaflödessäkringar. Förändringar i säkring

arnas verkliga värde redovisas i övrigt totalresultat

och ackumuleras i Säkringsreserven i eget kapital.

Beloppet som redovisas i Säkringsreserven överförs

direkt från eget kapital när film- och programrättig

heten förvärvas och ingår i anskaffningsvärdet för

tillgången för film- och programrättigheten.

Ekonomiska säkringar

Koncernen använder derivat för att ekonomiskt

säkra riskexponeringar för vilka säkringsredovisning

inte tillämpas. Förändringar i verkligt värde på

derivat som ekonomiskt säkrar antingen skuldport

följen eller koncernens innehav i obligationsportföl-

jen redovisas i Finansiella intäkter och Finansiella

kostnader. Förändringar i verkligt värde på derivat

som ekonomiskt säkrar operativa kassaflöden

presenteras inom Övriga rörelseintäkter och Övriga

rörelsekostnader .

Säkring av nettoinvesteringar i utländska

verksamheter

Eventuell vinst eller förlust på säkringsinstrumentet

hänförlig till den effektiva delen av en säkring

av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter

redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i

Valutakursreserven i eget kapital. Vinster och för

luster som skjutits upp i Valutakursreserven återförs

inte till resultatet förrän den utländska verksam

heten avyttras .

Energiköpsavtal (PPAer)

Telia Company har ingått energiköpsavtal för att

anskaffa förnybar el. Energiköpsavtalen kräver att

182Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telia Company betalar för fysiskt levererad el som

används för Telia Companys eget användnings-

behov och det finns inga avtalsenliga rättigheter

att reglera kontrakten netto kontant. Telia Company

anser därför att energiköpsavtalen faller under det

så kallade ”own-use exemption” och har följaktligen

inte redovisat avtalen som finansiella derivatin

strument. Priset som betalas för den inköpta elen

kostnadsförs istället i den period elen levereras och

används.

Återköpsavtal

Återköpsavtal innebär att parterna har kommit

överens om försäljning och återköp av ett visst

värdepapper, till ett förutbestämt pris och tidpunkt.

Eftersom Telia Company förblir exponerad för

tillgångens risker och fördelar under transaktions-

perioden, förblir värdepapper redovisade i

balansräkningen som finansiella tillgångar. Erhållna

betalningar redovisas som finansiella skulder. Sålda

värdepapper presenteras också som pantsatta

tillgångar.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffnings-

värdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid bedömning

av inkurans tas hänsyn till artiklarnas ålder och

omsättningshastighet.

Tillgångar som innehas för försäljning

och avvecklad verksamhet

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper

klassificeras som innehav för försäljning om

deras redovisade värden kommer att återvinnas

i huvudsak genom försäljning och inte genom

fortlöpande användning. En anläggningstillgång

(eller avyttringsgrupp) som innehas för försäljning

värderas till det lägsta av dess tidigare redovisade

värde och det verk liga värdet efter avdrag för

försäljningskostnader.

Ett av de villkor som måste vara uppfyllt för att en

tillgång ska klassificeras som innehav för försäljning

är att försäljningen är mycket sannolik och att

tillgången (avyttringsgruppen) är tillgänglig för

omedelbar försäljning i sitt nuvarande skick. För att

försäljningen ska anses vara mycket sannolik måste

behörig nivå i företagsledningen vara bunden till

en plan att sälja tillgången eller avyttringsgruppen

i sitt nuvarande skick och åtgärder som krävs för att

fullborda planen bör indikera att det är osannolikt

att betydande förändringar av planen kommer att

göras eller att planen kommer att dras tillbaka.

Telia Companys bedömning är att dessa kriterier i

de flesta fall inte är uppfyllda innan slutgiltiga och

bindande försäljningsavtal har tecknats.

I telekombranschen krävs vid förvärv oftast tillstånd

från regulatoriska myndig heter. Om köparen är

en telekom operatör på samma marknad måste

parterna ofta samtycka till ett antal eftergifter för att

få tillståndet. Så länge förväntade väsentliga efter

gifter inte är överens komna eller accepterade av

företagsledningen anser inte Telia Company att för

säljningen är mycket sannolik och följaktligen redo-

visas inte tillgångarna som innehav för försäljning.

Eget kapital hänförligt till

moderbolagets ägare

Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare

indelas i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, säk

ringsreserv, reserv för säkringskostnader, reserv

för verkligt värde, valutakursreserv, egetkapital

transaktioner i intressebolag och balanserade

vinstmedel. Som aktiekapital upptas det legalt

registrerade aktiekapitalet. Övrigt tillskjutet kapital

omfattar tillskott som gjorts av aktieägare i form av

överkurser vid nyemission, aktie ägartillskott m m.

Posten reduceras med återbetalningar till aktieä

gare i enlighet med särskilt beslutade och kommu-

nicerade kapitalåterföringsprogram (till exempel

genom återköp av egna aktier eller extraordinära

utdelningar). Säkringsreserven liksom reserven för

säkringskostnader och valutakursreserven omklassi

ficeras till resultatet. Reserv för verkligt värde inklu-

derar både skuldinstrument värderade till verkligt

värde via övrigt totalresultat som omklassificeras

till resultatet, och egetkapitalinstrument värde

rade till verkligt värde via övrigt totalresultat som

inte kommer att omklassificeras till årets resultat.

Kassaflödessäkringar kan också justera ursprungligt

anskaffningsvärde för en ickefinansiell tillgång eller

skuld. Egetkapitaltransaktioner i intressebolag avser

påverkan på koncernens eget kapital av ett intres

sebolags återköp av aktier från tredjepart. Allt annat

eget kapital är balanserade vinstmedel.

Utdelning föreslås av styrelsen i enlighet med

bestämmelserna i aktiebolagslagen och fastställs

av årsstämman. Föreslagen men ännu ej beslutad

kontant utdelning kommer att redovisas som skuld

omedelbart i samband med att det definitiva beslu

tet fattas av aktie ägarna.

Avsatt för pensioner och

anställningsavtal

Telia Company tillhandahåller premiebestämda

eller förmånsbestämda pensionsplaner till sina

anställda. Inbetalningar till premiebestämda planer

utgörs normalt av en procentuell andel av den

anställdes lön. Telia Company betalar fastställda

premier till separata juridiska enheter och har ingen

legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare

avgifter om inte tillräckliga medel finns för att betala

förmånerna. Betalningar till premiebestämda pen

sionsplaner kostnadsförs i takt med den anställdes

tjänstgöring vilken berättigar till förmånen.

Förmånsbestämda pensionsplaner erbjuds till delar

av de anställda i Sverige, Finland och Norge och

innebär att den anställde garanteras en pension

motsvarande en viss procentuell andel av lönen.

Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspen

sion, sjukpension och familjepension. Nuvärdet av

pensionsförpliktelserna samt pensionskostnaderna

beräknas årligen med tillämpning av den så kallade

”projected unit credit”-metoden, vilken fördelar

kostnaden över den anställdes tjänstgöringsperiod.

Pensionskostnaden redovisas i tre komponenter,

kostnad avseende tjänstgöring, nettoränta och

omvärderingar. Kostnad avseende tjänstgöring

redovisas som personalkostnader, nettoräntan,

baserat på diskonteringsräntan, för pensionsför

pliktelser och förvaltningstillgångar, redovisas som

finansiell intäkt eller finansiell kostnad i finansiella

poster.

Förändringar i aktuariella antaganden, erfarenhets

baserade justeringar av förpliktelser och avvikelse

mot diskonteringsränta avseende avkastningen

på förvaltningstillgångarna, resulterar i omvärde

ringar som redovisas i övrigt totalresultat i slutet av

rapporteringsperioden.

Aktuariella antaganden fastställs i slutet av rappor

teringsperioderna. Förvaltningstillgångarna i Telia

Companys pensionsstiftelser värderas till verkligt

värde vid rapporteringsperiodens slut.

I balansrapporten upptagen nettoavsättning

eller nettofordran för pensioner och anställ

ningsavtal avser nuvärdet av förpliktelserna vid

183Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

årets slut efter avdrag för det verkliga värdet av

förvaltningstillgångarna.

Övriga avsättningar och

eventualförpliktelser

En avsättning redovisas när Telia Company har en

befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en

följd av en inträffad händelse, när det är troligt att

ett utflöde av resurser i form av ekonomiska förmå

ner kommer att krävas för att reglera förpliktelsen

samt när en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan

göras. Om sannolikheten för ett utflöde av resurser

är ytterst liten eller om det inte är möjligt att göra en

tillförlitlig uppskattning, lämnas istället upplysning

om en eventualförpliktelse under förutsättning att

förpliktelsen eller rättstvisten är väsentlig.

Avsättningar värderas enligt företagsledningens

bästa bedömning, per rapportperiodens slut, av

erforderliga kostnader för att reglera förpliktelsen.

Diskontering görs till nuvärde i de fall tidseffekten

är väsentlig.

Avsättningar för återställning avser främst hante

ring av miljöfarligt avfall såsom uttjänta kreosot-

och arsenikimpregnerade telefonstolpar samt

nedmontering och återställning av mobila och

fasta stationssajter. Avsättningar för återställning

redovisas initialt med en motsvarande ökning

av den hänförliga tillgången inom materiella

anläggningstillgångar, som därefter skrivs av över

tillgångens nyttjandeperiod. Efterföljande juste

ringar av avsättningen för återställning baserade

på förändringar i uppskattade nedmonterings- och

återställningskostnader eller förändringar i dis

konteringsräntor redovisas med en motsvarande

ökning/minskning av det redovisade värdet av den

hänförliga materiella anläggningstillgången. Om

det redovisade värdet på den hänförlig tillgången

är reducerad till noll, redovisas alla ändringar som

intäkt eller kostnad.

I Övriga avsättningar ingår avsättningar för omstruk

tureringskostnader vilka innefattar ersättningar vid

förtida avgång, förlustkontrakt och andra kostnader

hänförliga till kostnadsminskningsprogram, program

för integrering efter rörelseförvärv, nedläggning av

verksamheter etc.

Ersättningar vid förtida avgång redovisas vid den

tidigaste tidpunkten av när Telia Company inte

längre kan dra tillbaka erbjudandet om dessa

ersättningar eller när Telia Company har gjort ett

offentligt tillkännagivande där villkoren för förtida

avgång beskrivs liksom antalet anställda som

berörs, eller efter att enskilda anställda har blivit

underrättade om de specifika villkoren .

Leasingavtal

Telia Company som leasetagare

Telia Company redovisar en nyttjanderättstill

gång och en leasingskuld i balansrapporten när

den underliggande tillgången är tillgänglig för

Telia Company, dvs vid inledningsdatumet. Telia

Company tillämpar de praktiska undantagen att

redovisa betalningar hänförliga till korttidslea

singavtal och leasingavtal för tillgångar av lågt

värde, som en kostnad i resultaträkningen. Telia

Company tillämpar inte IFRS 16 för immateriella

tillgångar.

Leasingskulden värderas initialt till nuvärdet av

leasingavgifterna under den uppskattade leasing

perioden som inte är betalda vid inledningsdatu-

met. I beräkningen av leasingavgifterna ingår fasta

avgifter, inklusive till sin substans fasta avgifter,

variabla avgifter som är beroende av ett index eller

pris, belopp som förväntas betalas ut enligt rest-

värdesgarantier och betalningar som är hänförliga

till optioner som Telia Company är rimligt säker att

nyttja. I samtliga tillgångsklasser är avgifter hänför

liga till icke-leasingkomponenter separerade från

leasing avgifterna och kostnadsförs när de uppstår.

Den uppskattade leasingperioden inkluderar den

icke uppsägningsbara leasingperioden tillsammans

med både perioder som omfattas av förlängnings-

optioner (om det är rimligt säkert att Telia Company

kommer att nyttja optionen) och perioder som

omfattas av optioner att säga upp avtalet (om det

är rimligt säkert att Telia Company inte kommer att

nyttja optionen).

Leasingskulden omvärderas om det sker ändringar

i leasingavtalet eller om det sker ändringar i kas

saflödet som är baserade på de ursprungliga kon-

traktsvillkoren. Förändringar i kassaflöden baserade

på ursprungliga kontraktsvillkor uppstår när; Telia

Company ändrar sin initiala bedömning huruvida

optioner för förlängning och/eller uppsägning

kommer att nyttjas, det sker förändringar i tidigare

bedömningar ifall en köpoption kommer att nyttjas,

leasingavgifter ändras på grund av förändringar

i index eller pris, eller om det sker förändringar

i bedömningar avseende belopp som förväntas

betalas under restvärdegarantier.

Leasingavgifterna är diskonterade med leasingavta

lets implicita ränta, eller om den räntan inte lätt kan

fastställas, Telia Companys marginella låneränta.

För majoriteten av alla leasingavtal använder Telia

Company sin marginella låneränta.

Nyttjanderättstillgången värderas initialt till anskaff

ningsvärde, vilket består av det initiala beloppet för

leasingskulden plus eventuella leasingbetalningar

gjorda vid eller före inledningsdatumet och eventu

ella initiala direkta utgifter, med avdrag för eventu-

ella förmåner som mottagits. Eventuella kostnader

för återställande som uppskattats med vägledning

av IAS 37, är också inkluderade i värderingen av

nyttjanderättstillgången. Den tillhörande avsätt

ningen redovisas separat från leasingskulden.

Därefter skrivs nyttjanderättstillgången av linjärt

från inledningsdatumet till den tidpunkt som inträf

far tidigast av nyttjandeperiodens utgång och den

uppskattade leasingperiodens utgång. Eventuell

omvärdering av leasingskulden leder i de flesta

fall till en motsvarande justering av nyttjande

rättstillgången. Nyttjanderättstillgången nedskriv-

ningsprövas närhelst händelser eller förändringar i

förutsättningar indikerar att det redovisade värdet

för en tillgång inte kan återvinnas.

Nyttjanderättstillgångar redovisas på separat rad i

balansrapporten och leasingskulder redovisas på

raderna lång- och kortfristiga lån i balansrapporten.

I resultaträkningen redovisas avskrivningar på nytt

janderättstillgångar i raden Av- och nedskrivningar.

Räntekostnaden på leasingskulden redovisas som

finansiell kostnad.

Återbetalningar av leasingskulder redovisas

som kassaflöde från finansieringsverksamheten.

Betalningar av ränta redovisas som kassaflöde från

den löpande verksamheten.

184Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telia Company som leasegivare

I de fall när Telia Company är leasegivare, görs en

bedömning vid avtalets början för varje leasingav

tal, huruvida avtalet är ett finansiellt eller operatio-

nellt leasingavtal. Om risker och fördelar som för

förknippade med ägande i allt väsentligt är över

förda, är leasingavtalet ett finansiellt leasing avtal.

Om inte, är det ett operationellt leasingavtal. Om

ett avtal innehåller både leasingkomponenter och

icke-leasing komponenter, fördelar Telia Company

ersättningen på de identifierade komponenterna

baserat på relativa fristående försäljningspriser.

Telia Company som finansiell leasegivare

Telia Company äger tillgångar som hyrs ut till

kunder enligt finansiella leasingavtal. Förfallna

belopp från leasetagare redovisas som fordringar

till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen

i leasingavtalet, vilket är lika med nuvärdet.

Ränteintäkter redovisas över leasingperioden på

annuitetsbasis.

Telia Company som operationell leasegivare

Hyresintäkter från operationella leasingavtal redo

visas linjärt över leasingperioden för det tillämpliga

leasingavtalet.

K4. Koncernens sammansättning, klimatrelaterade

upplysningar och händelser efter balansdagen

Koncernens sammansättning

Dotterbolag

Telia Company ABs dotterbolag per 31 december

2024 framgår av not M11. Dotterbolag med innehav

utan bestämmande inflytande redovisas i not K20.

För information om Innehav för försäljning och

avvecklad verksamhet se not K34.

Intressebolag och joint ventures

För information om intressebolag och joint ventures,

se not K15.

Gemensamma verksamheter

Telia Company äger tre gemensamma verksamheter;

Svenska UMTS-nät AB (SUNAB) i Sverige, Suomen

Yhteisverkko Oy i Finland och Haysquare AB (tidigare

Springworks International) inom Övrig verksamhet.

Följande bolag är gemensamt ägda nätbolag med

Tele2 (SUNAB) och DNA (Suomen Yhteisverkko).

Haysquare är en teknologiverksamhet som delas

med autoSense. Telia Company äger 50% av aktierna

i SUNAB och Haysquare. Telia Company äger 51%

av aktierna i Suomen Yhteisverkko, men baserat

på aktieägar avtalet är bolaget under gemensamt

bestämmande inflytande och styrs gemensamt

utifrån principen att parterna är överens.

Klimatrelaterade upplysningar

De godkända prognoserna som används vid nedskriv-

ningsprövning beaktar möjliga väsentliga klimatrela-

terade risker (så väl som andra typer av risker i Telia

Companys Riskuniversum) samt koncernens pågående

och framtida motverkande aktiviteter. Se not K2 och K12.

Telia Company har emitterat gröna EMTN-

obligationer (Euro Medium Term Notes) och gröna

hybridobligationer inom sitt ramverk för gröna före

tagsobligationer. Se not K21.

Merparten av Telia Companys totala utsläpp av

växthusgaser i den totala värdekedjan genereras i

leverantörskedjan. Under 2024 har Telia Company

fortsatt att föra dialog med sina leverantörer och

uppmana dem att sätta vetenskapligt förankrade

klimatmål (science-based targets). Se not K25.

Telia Company har ingått energiköpsavtal för förny

bar energi. Se not C27.

För att anpassa utvärderingskriterierna för de lång

siktiga incitamentsprogrammen (LTI) till koncernens

strategiska hållbarhetsprioriteringar har mål för ESG

(environmental, social and governance) införts för

prestationsaktieprogrammen för 2022, 2023 och

2024. Se not K32.

Händelser efter balansdagen

Den 20 januari 2025 tillkännagav Telia Company

att Holger Haljand utnämnts till Senior Vice

President, chef för Telia Finland och medlem av

koncernledningen, från den 1 februari 2025. Giedrė

Kaminskaitė-Salters utnämndes till Senior Vice

President, chef för Telia Baltikum och medlem av

koncernled-ningen som representant för både

Litauen och Estland.

Den 24 januari 2025 tillkännagavs att Telia

Company ingått ett avtal om att sälja sitt innehav

om 9,6% av aktierna i Marshall Group till HongShan

Group för EUR 101 million (1,15 GSEK).

Den 30 januari 2025 meddelade Telia Company att

Bjørn Ivar Moen har utnämnts till Senior Vice President,

chef för Telia Norge och medlem av koncernledningen,

senast från den 1 januari 2026. Stein-Erik Vellan,

nuvarande Senior Vice President, chef för Telia Norge

och medlem av koncernledningen, fortsätter i sin

position fram till senast den 31 juli 2025.

Den 13 februari 2025 meddelade Telia Company att

Andre Visse har utsetts till chef för Telia Estland med

start den 1 mars 2025.

Den 24 februari 2025 erhöll Telia Company ett beslut

från den norska skattemyndigheten i linje med tidigare

övervägande avseende köpt utrustning i Telia Finance

norska filial, vilket kommer resultera i en betalning av

den aktuella skatteskulden under mars 2025. Se not

K30.

Den 25 februari 2025 tillkännagav Telia Company att

bolaget ingått ett avtal om att sälja sin Tv och Media-

verksamhet till Schibsted Media till ett försäljningspris

motsvarande ett kassa- och skuldfritt rörelsevärde

(enterprise value) om 6,55 GSEK. Transaktionen

förväntas slutföras senast under det tredje kvartalet

2025 efter sedvanliga myndighetsgodkännanden.

Telia Company förväntas redovisa Tv och Media som

innehav för försäljning och avvecklad verksamhet under

det första kvartalet 2025, och att redovisa en nedskriv

ning på omkring 2 GSEK.

Den 25 februari 2025 erhöll Telia Company ett negativt

förhandsbesked från den danska skattemyndigheten

och kommer därför att betala en skadeersättning om

340 MDKK (522 MSEK) till Norlys i mars 2025. Se

not K34.

185Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K5. Segmentinformation

Telia Companys verksamhetsmodell är baserad på

geografiska områden med undantag av segmentet

Tv och Media. Koncernens verksamhet styrs och

rapporteras utifrån rörelseseg menten: Sverige,

Finland, Norge, Litauen, Estland och Tv och Media.

Organisationerna är landsbaserade, förutom seg

mentet Tv och Media som är baserat på verksam-

hetens art. Cheferna för Sverige, Finland, Norge och

Tv och Media rapporterar direkt till vd. Cheferna för

Litauen och Estland rapporterar också till vd, men

ingår inte i GEM. Övrig verksamhet rapporteras

sammanslagen.

Verksamheten och nättillgångarna i Danmark

som är sålda var klassificerade som innehav för

försäljning och avvecklad verksamhet sedan den

15 september 2023 och ingår därför inte i segment

informationen. Danska enheter som inte såldes

inkluderas i Övrig verksamhet inom kvar varande

verksamhet. För information om avvecklad verksam

het se not K34.

• Sverige består av Telia Companys mobil-,

bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i

Sverige.

• Finland består av Telia Companys mobil-,

bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i

Finland.

• Norge består av Telia Companys mobil-,

bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i

Norge.

• Litauen består av Telia Companys mobil-,

bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i

Litauen.

• Estland består av Telia Companys mobil-,

bredbands-, tv- och fastnätsverksamheter i

Estland.

• Tv och Media består av verksamheten för

tv-sändning och produktion av innehåll,

huvudsakligen bestående av TV4 i Sverige och

MTV i Finland.

• Övrig verksamhet omfattar främst verk-

samheterna i Lettland, Telia Finance och

koncernfunktioner.

Segmentinformationen baseras på samma

redovisnings principer som för koncernen

som helhet, med undantag för koncernintern

leasing vilken redovisas som operationell

leasing. Transaktioner mellan segment baseras

på marknadsmässiga villkor. Utöver Intäkter

och Rörelseresultat är centrala styrnings- och

rapporterings begrepp justerad EBITDA,

Investeringar i intressebolag och joint ventures,

Övriga operativa segmenttillgångar och Operativa

segmentskulder (se Definitioner).

Operativa segmenttillgångar består av totala

tillgångar minskat med ej rörelserelaterade

ränte bärande fordringar, lång- och kortfristiga

investeringar, tillgångar för pensions åtaganden,

valutaderivat, upplupen ränta, skattefordringar och

likvida medel. Operativa segmentskulder består

av totala skulder minskat med ej rörelserelaterade

räntebärande skulder, avsättningar för pensioner

och anställningsavtal, valutaderivat, upplupen ränta

och skatte skulder. För information om fördelning

av goodwill och övriga immateriella anläggnings

tillgångar med obestämbar nyttjande period per

rapporterbara segment, se not K12.

186Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

						Januari-december 2024 eller 31 december 2024
								Avvecklad verksam-
								het och tillgångar och
						Tv och	Övrig	skulder som innehas	Elimineringar
MSEK, förutom antal anställda	Sverige	Finland	Norge	Litauen	Estland	Media	verk samhet	för försäljning	och övrigt	Kon cernen
Intäkter	35 704	16 147	14 667	5 644	4 110	8 163	6 286	-	-1 594	89 127
varav externa	35 567	15 973	14 520	5 618	4 095	8 162	5 192	-	-	89 127
Justerad EBITDA	13 839	5 239	6 974	2 121	1 683	313	1 176	-	-	31 345
Justeringsposter inom EBITDA	-285	-9	-125	-36	-38	-33	-1 093	-	-	-1 621
varav uppsägningskostnader för personal	-310	-159	-87	-26	-39	-19	-660	-	-	-1 299
Av- och nedskrivningar	-6 986	-3 939	-4 406	-858	-717	-762	-1 666	-	-	-19 332
varav nedskrivningar 1	-9	-365	-23	-6	-	-	-155	-	-	-559
Resultat från intressebolag och joint ventures	0	0	-9	0	11	-1	117	-	-	119
Rörelseresultat	6 568	1 291	2 434	1 227	939	-482	-1 466	-	-	10 510
Finansiella poster, netto										-4 750
Inkomstskatter										-1 239
Årets resultat från kvarvarande verksamhet										4 521
Andelar i intressebolag och joint ventures	2	3	137	0	69	8	1 147	-	-	1 367
Övriga operativa segmenttillgångar	49 322	36 924	44 486	8 128	6 805	9 873	20 119	-	-1 744	173 913
Aktuella och uppskjutna skattefordringar										1 240
Övriga ofördelade tillgångar										27 753
Tillgångar som innehas för försäljning										-
Summa tillgångar										204 272
Operativa segmentskulder	12 112	4 966	5 325	1 756	1 214	2 181	7 940	-	-1 744	33 751
Aktuella och uppskjutna skatteskulder										9 827
Övriga ofördelade skulder										101 336
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning										-
Summa långfristiga och kortfristiga skulder										144 915
Investeringar, kvarvarande verksamhet	5 902	3 619	3 402	831	790	196	4 388	-	-	19 128
varav CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser
och nyttjanderättstillgångar, kvarvarande verksamhet	4 433	1 712	2 351	671	559	166	3634	-	-	13 527
Antal anställda, kvarvarande verksamhet	4 278	2 431	1 425	1 496	1 215	1 193	4 824	-	-	16 862
1) För mer information om nedskrivningar, se not K12 och K13.

187Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

						Januari-december 2023 eller 31 december 2023 2
								Avvecklad verksam-
								het och tillgångar och
						Tv och	Övrig	skulder som innehas	Elimineringar
MSEK, förutom antal anställda	Sverige	Finland	Norge	Litauen	Estland	Media	verk samhet	för försäljning	och övrigt	Kon cernen
Intäkter	35 869	16 545	15 114	5 516	4 145	8 161	5 025	-	-1 814	88 561
varav externa	35 717	16 342	14 842	5 492	4 129	8 136	3 903	-	-	88 561
Justerad EBITDA	13 615	5 093	7 062	2 019	1 618	-225	1 071	-	-	30 254
Justeringsposter inom EBITDA	-186	-218	-534	-37	-15	-126	-747	-	-	-1 861
varav uppsägningskostnader för personal	-131	-77	-114	-12	-15	-106	-195	-	-	-649
Av- och nedskrivningar	-7 203	-6 449	-4 331	-868	-610	-1 799	-2 256	-	-	-23 517
varav nedskrivningar 1	-255	-2 800	-23	-4	-	-900	-80	-	-	-4 062
Resultat från intressebolag och joint ventures	0	0	0	0	6	1	97	-	-	105
Rörelseresultat	6 226	-1 574	2 197	1 115	999	-2 149	-1 833	-	-	4 980
Finansiella poster, netto										-3 876
Inkomstskatter										-1 099
Årets resultat från kvarvarande verksamhet										6
Andelar i intressebolag och joint ventures	2	3	149	0	56	7	973	-	-	1 190
Övriga operativa segmenttillgångar	50 390	36 329	46 848	8 011	6 331	12 118	20 280	-	-	180 306
Aktuella och uppskjutna skattefordringar										1 329
Övriga ofördelade tillgångar										35 333
Tillgångar som innehas för försäljning								8 310		8 310
Summa tillgångar										226 468
Operativa segmentskulder	15 565	5 223	7 152	1 432	1 069	3 438	7 296	-	-	41 176
Aktuella och uppskjutna skatteskulder										9 926
Övriga ofördelade skulder										114 203
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning								4 169		4 169
Summa långfristiga och kortfristiga skulder										169 475
Investeringar, kvarvarande verksamhet	8 277	3 802	4 107	783	640	252	4 519	-	-	22 381
varav CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser
och nyttjanderättstillgångar, kvarvarande verksamhet	3 911	1 712	2 694	663	484	185	3 979	-	-	13 628
Antal anställda, kvarvarande verksamhet	4 363	2 642	1 469	1 628	1 359	1 253	5 183	-	-	17 897
1) För mer information om nedskrivningar, se not K12 och K13. 2) Omräknat, se not K1.

188Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K6. Intäkter

Uppdelning av intäkter

Koncernen genererar intäkter från försäljning av varor och tjänster inom följande väsentliga produkttyper och rapporterbara segment under 2024 respektive 2023.

						Jan-dec 2024
						Tv och	Övrig	Elimine-
MSEK	Sverige Finland		Norge	Litauen	Estland	Media	verksamhet	ringar Summa
Mobila slutkundsintäkter	12 181	6 833	7 266	1 974	1 220	-	1 877		- 31 350
Mobil samtrafik	456	219	368	50	41	-	34	-	1 168
Övriga mobila tjänsteintäkter	651	1 275	1 220	32	21	-	33	-	3 233
Mobila tjänsteintäkter	13 288	8 328	8 853	2 056	1 281	-	1 944		- 35 751
Telefoni	810	114	65	138	80	-	0	-	1 208
Bredband	6 159	1 222	1 606	902	830	-	0		- 10 718
Tv	3 019	620	1 635	435	364	2 944	0	-	9 016
Företagslösningar	3 911	3 167	327	438	459	1	60	-	8 363
Övriga fasta tjänsteintäkter	2 789	339	41	451	467	-	-	-	4 087
Fasta tjänsteintäkter	16 688	5 462	3 673	2 364	2 200	2 945	60		- 33 392
Annonsintäkter	-	-	-	-	-	5 041	-	-	5 041
Övriga tjänsteintäkter 2	997	208	90	20	7	176	901	-	2 399
Summa tjänsteintäkter 1	30 973	13 998	12 616	4 439	3 488	8 162	2 905		- 76 582
Hårdvaruintäkter 1, 2	4 594	1 974	1 903	1 178	607	-	2 288		- 12 545
Summa externa intäkter	35 567	15 973	14 520	5 618	4 095	8 162	5 192		- 89 127
Interna intäkter	137	175	147	26	15	1	1 094	-1 594	-
Summa intäkter	35 704	16 147	14 667	5 644	4 110	8 163	6 286		-1 594 89 127
1) I all väsentlighet redovisas hårdvaruintäkter vid en viss tidpunkt och tjänsteintäkter över tid.
2) Intäker från tjänster under en övergångsperiod och hårdvaruintäkter till de sålda danska enheterna redovisas som Övriga
tjänsteintäkter och Hårdvaruintäkter inom Övrig verksamhet. Se not K34.

						Jan-dec 2023 2
						Tv och	Övrig	Elimine-
MSEK	Sverige Finland		Norge	Litauen	Estland	Media	verksamhet	ringar Summa
Mobila slutkundsintäkter	12 205	6 606	7 383	1 808	1 198	-	1 760		- 30 959
Mobil samtrafik	477	292	396	81	54	-	58	-	1 358
Övriga mobila tjänsteintäkter	630	1 267	1 053	31	20	-	34	-	3 035
Mobila tjänsteintäkter	13 313	8 164	8 831	1 919	1 272	-	1 852		- 35 352
Telefoni	1 111	233	62	157	90	-	0	-	1 652
Bredband	5 949	1 171	1 667	860	804	-	-		- 10 450
Tv	2 469	604	1 717	430	350	2 750	-	-	8 320
Företagslösningar	3 858	3 382	397	428	410	1	51	-	8 528
Övriga fasta tjänsteintäkter	2 714	297	46	444	527	-0	0	-	4 028
Fasta tjänsteintäkter	16 102	5 687	3 888	2 319	2 181	2 750	51		- 32 978
Annonsintäkter	-	-	-	-	-	5 192	-	-	5 192
Övriga tjänsteintäkter	987	228	135	20	3	193	599	-	2 165
Summa tjänsteintäkter 1	30 401	14 080	12 854	4 259	3 456	8 135	2 502		- 75 687
Hårdvaruintäkter 1	5 316	2 262	1 987	1 234	673	-	1 402		- 12 873
Summa externa intäkter	35 717	16 342	14 842	5 492	4 129	8 135	3 903		- 88 560
Interna intäkter	152	203	272	24	16	26	1 121	-1 815	0
Summa intäkter	35 869	16 545	15 114	5 516	4 145	8 162	5 025		-1 814 88 561

1) I all väsentlighet redovisas hårdvaruintäkter vid en viss tidpunkt och tjänsteintäkter över tid.

2) Omräknat, se not K1 .

189Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Externa intäkter baserade på kundens hemvist respektive anläggningstillgångar

fördelade sig mellan enskilt

betydande länder på följande sätt.

	Jan-dec 2024		Jan-dec 2023 2				31 dec 2024	31 dec 2023
		Intäkter					Anläggningstillgångar
	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent	MSEK	Procent
Sverige	43 444	48,7	42 071	47,5	57 887	37,1	58 980	37,5
Finland	18 154	20,4	18 418	20,8	37 193	23,8	36 071	22,9
Norge	14 346	16,1	14 874	16,8	43 350	27,8	45 348	28,8
Danmark	70	0,1	44	0,0	114	0,1	98	0,1
Litauen	5 788	6,5	5 756	6,5	8 189	5,2	7 994	5,1
Estland	4 101	4,6	4 138	4,7	6 004	3,8	5 679	3,6
Alla övriga
länder	3 224	3,6	3 261	3,7	3 446	2,2	3 232	2,1
Summa	89 127	100,0	88 561	100,0	156 183	100,0	157 402	100,0

1) Anläggningstillgångar avser immateriella och materiella anläggningstillgångar, utgifter för att erhålla ett avtal, långfristiga

avtalstillgångar, nyttjande rättstillgångar och långfristiga film- och programrättigheter.

2) Omräknad, se not K1.

Tillgångar och skulder hänförliga till

avtal med kunder

Utgifter för att erhålla ett avtal

Utgifter för att erhålla ett avtal är tillkommande

kostnader för att erhålla ett avtal med en kund

som Telia Company inte skulle ha ådragits sig om

kontraktet inte hade erhållits. Dessa kostnader är

vanligen betalda externa kommissioner, intern kom

mission eller betald bonus hänförlig till erhållandet

av ett nytt avtal. Utgående balans för Utgifter för

att erhålla ett avtal uppgick till 1 313 MSEK (1 308).

Avskrivningar under 2024 uppgick till 1 133 MSEK

(1 117). Andra förändringar under året var främst

hänförliga till nya avtal om 1 132 MSEK (1 128).

Utgifter för att erhålla ett avtal ingår i Övriga

anläggningstillgångar. Avskrivningarna klassificeras

som Övriga externa kostnader (inom EBITDA) i

resultat räkningen, se not K7.

Avtalstillgångar

Avtalstillgångar hänför sig främst till transaktioner

där Telia Company uppfyller ett prestationså

tagande att överföra hårdvara, som är en del av ett

paketerat erbjudande till kunden, men betalning

för hårdvaran är beroende av att Telia Company

upp fyller ett annat prestationsåtagande i kontraktet,

exempelvis ett mobilabonnemang. Totala avtalstill

gångar uppgick till 517 MSEK (512) varav 142 MSEK

(139) ingår i Övriga anläggningstillgångar och 375

MSEK (372) ingår i Kund- och övriga kortfristiga

fordringar och tillgångar.

Avtalsskulder

Avtalsskulder är främst hänförliga till förutbetalda

intäkter, som exempelvis förutbetalda abonnemang

och andra förutbetalda telekomtjänster. Totala

avtalsskulder uppgick till 3 267 MSEK (3 356) varav

11 MSEK (12) ingår i Övriga långfristiga skulder och

3 257 MSEK (3 344) ingår i Leverantörsskulder

och övriga kortfristiga skulder. Ingående balans för

avtalsskulder har i allt väsentligt redovisats som

intäkter under året.

För information om intäkter från leasing, se not K28.

Ouppfyllda prestationsåtaganden

Tabellen nedan visar den del av transaktionspriset i

långfristiga avtal, som är hänförligt till prestationså

taganden som är helt eller delvis ouppfyllda per 31

december 2024.

					Summa	Summa
MSEK, Förväntad intäktsredovisning av				2028 och	31 dec	31 dec
ouppfyllda prestationsåtaganden	2025	2026	2027	framåt	2024	2023
Summa ouppfyllda prestationsåtaganden	9 558	4 163	1 183	411	15 316	15 252

Beloppen i ovan tabell inkluderar inte ouppfyllda prestationsåtaganden där Telia Company har rätt till ersättning från en kund baserat

på nedlagd tid.

190Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K7. Inköpta varor och tjänster och

Övriga externa kostnader

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2024	2023
Inköpta varor och tjänster
Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager	-29 874	-29 508
varav avskrivningar och nedskrivningar på film- och programrättigheter 1	-5 753	-5 908
Samtrafik- och roamingkostnader	-2 169	-2 493
Övriga nätkostnader	-1 430	-1 545
Summa inköpta varor och tjänster	-33 473	-33 546
Övriga externa kostnader
Marknadsföringskostnader	-2 744	-2 799
varav avskrivningar på utgifter för att erhålla ett avtal	-1 133	-1 117
IT- och konsultkostnader	-3 778	-4 200
varav aktiverade konsultkostnader	361	629
Fastighets- och energikostnader	-2 116	-2 311
Övrigt	-2 160	-2 104
Summa övriga externa kostnader	-10 798	-11 414
1) För förändringar i film- och programrättigheter, se not K14.

Raden avskrivningar och nedskrivningar i resultaträkningen är hänförlig till immateriella och materiella

anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar .

K8. Övriga rörelseintäkter och

Övriga rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2024	2023
Övriga rörelseintäkter
Realisationsvinster	408	56
Valutakursvinster	313	592
Provisioner, licens- och patentintäkter, m m	31	33
Bidrag	17	33
Återvunna kundfordringar	35	35
Erhållna skadestånd	6	4
Summa övriga rörelseintäkter	810	753
Övriga rörelsekostnader
Realisationsförluster	-217	-116
Transaktionskostnader i samband med rörelseförvärv	-44	-33
Avsättningar för förlustkontrakt	0	-
Valutakursförluster	-424	-588
Skadestånd och övrigt 1	-12	-428
Summa övriga rörelsekostnader	-697	-1 165
Resultateffekt, netto	114	-412
varav netto kursvinster (+)/förluster (-) på derivatinstrument som värderas till verkligt
värde via resultaträkningen	14	56
1) Skadestånd och övrigt 2023 är främst hänförligt till en momsrevision i Norge, se not K30.

191Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2024	2023
Finansiella intäkter
Ränteintäkter	1 155	998
varav från Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde	533	466
varav från Obligationer till verkligt värde via resultatet	379	291
varav från Obligationer till verkligt värde via övrigt totalresultat	39	25
varav från Derivat till verkligt värde via resultatet	3	-40
varav från Finansiell leasing	85	87
varav från Förmånsbestämd pensionstillgång/skuld, netto	77	154
varav från Övrigt	38	15
Värdeförändring netto avseende finansiella instrument som inte ingår i en identifierad
säkringsrelation	9	167
Ineffektivitet från säkringar	11	-
Vinst vid återköp av emmitterade obligationer	215	-
Omklassificering avbrutna kassaflödessäkringar, den säkrade posten existerar inte
längre	338	-
Övriga finansiella intäkter	66	-
Summa finansiella intäkter	1 794	1 165

K9. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader

Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2024	2023
Finansiella kostnader
Räntekostnader	-4 830	-4 910
varav från Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	-2 704	-2 938
varav från Derivat identifierade som säkringsinstrument	-1 075	-1 062
varav från Derivat till verkligt värde via resultatet	-69	-24
varav från Leasingskulder	-733	-664
varav från Förändring i nuvärdet av avsättningar	-142	-114
varav från Kapitaliserad ränta	74	155
varav från Övrigt	-181	-264
Värdeförändring netto avseende finansiella instrument som inte ingår i en identifierad
säkringsrelation	-1 499	-2
Ineffektivitet från säkringar	-	-70
Övriga finansiella kostnader	-104	-10
Valutakursförluster, netto	-112	-48
varav valutakursvinster	54 705	75 291
varav valutakursförluster	-54 816	-75 339
Summa finansiella kostnader	-6 545	-5 041
Finansnetto	-4 750	-3 876

192Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Resultat före skatt uppgick till 5 760 MSEK under 2024 respektive 1 105 MSEK under 2023. Skillnaden mellan

nominell svensk skattesats och effektiv skattesats uppkommer på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec
Procent	2024	2023
Svensk inkomstskattesats	20,6	20,6
Skillnader i skattesats i dotterbolag	-0,9	-6,3
Källskatt på vinstmedel i dotterbolag och intressebolag	0,0	0,2
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år	-0,6	19,0
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	1,1	-3,3
Effekt på grund av förändrade skattesatser	0,3	-
Resultat från intressebolag	-0,4	-2,0
Årets underskott samt förändring av temporär skillnad för vilka uppskjuten skattefordran
inte redovisats	-0,2	-2,7
Ej avdragsgilla kostnader 1	2,5	77,5
Ej skattepliktiga intäkter	-1,3	-4,6
Skatteeffekt av resultat omfört till avvecklad verksamhet	0,4	1,0
Effektiv skattesats i årets resultat	21,5	99,5
Effektiv skattesats exklusive effekter av intressebolag	21,9	101,5
1) Ej avdragsgilla kostnader 2023 var främst hänförliga till nedskrivning av goodwill i Finland och TV och Media.

K10. Inkomstskatter

Inkomstskatt redovisad i totalresultatet och direkt mot eget kapital fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2024	2023
Inkomstskatt redovisad i årets resultat
Aktuell skatt	-1 721	-1 346
Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år	34	-210
Effekt på aktuell skatt från nyttjande av tidigare års ovärderade underskottsavdrag, framtida skattemässiga avdrag och temporära skillnader	13	53
Uppskjuten skatt, temporära skillnader	515	369
Uppskjuten skatt, förändrade av skattesatser eller nya skatter	-18	-
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	-62	36
Summa skattekostnad redovisad i årets resultat	-1 239	-1 099
Inkomstskatt redovisad i övrigt totalresultat
Aktuell skatt	209	6
Uppskjuten skatt	-641	502
Summa Inkomstskatt redovisad i övrigt totalresultat	-432	508

193Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder fördelade sig och förändrades på följande sätt.
		31 dec 2024			31 dec 2023
	Uppskjutna	Uppskjutna		Uppskjutna	Uppskjutna
MSEK	skattefordingar	skatteskulder	Netto	skattefordringar	skatteskulder	Netto
Ingående redovisat värde	1 183	9 013	-7 830	1 071	10 514	-9 443
Redovisat i resultaträkningen	303	-132	435	53	-352	405
Redovisat i övrigt totalresultat	-155	486	-641	131	-371	502
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder	-286	-286	-	-	-	-
Valutakurseffekter	30	-2	32	-72	-222	150
Omklassificerat till tillgångar/skulder som innehas för försäljning	-	-	-	-	-556	556
Utgående redovisat värde	1 075	9 079	-8 004	1 183	9 013	-7 830
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder allokerades till följande temporära skillnader samt skattemässiga underskottsavdrag.

	31 dec 2024		2024	31 dec 2023		2023
	Uppskjutna	Uppskjutna	Redovisat i	Uppskjutna	Uppskjutna	Redovisat i
MSEK	skattefordingar	skatteskulder	resultaträkningen	skattefordringar	skatteskulder	resultaträkningen
Anläggningstillgångar	1 940	12 982	101	1 961	12 432	631
Avsättningar	535	9	-44	578	2	-280
Skulder	3 498	45	143	3 570	353	-406
Kundfordringar och andra omsättningstillgångar	91	17	-5	92	13	5
Räntekostnader	594	-	296	295	-	295
Aktiverade utvecklingsutgifter och skattereduktioner	167	-	4	161	-	3
Skattemässiga underskottsavdrag	11	-	-8	43	-	-15
Källskatter dotterbolag och intressebolag 1	-	670	-68	-	568	-116
Periodiseringsfonder	-	1 117	16	10	1 173	289
Total uppskjutna skattefordringar/skatteskulder	6 836	14 840	435	6 710	14 541	405
Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder	-5 761	-5 761		-5 528	-5 528
Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder	1 075	9 079		1 183	9 013
1) Inkluderar uppskjuten skatteskuld på ej utdelade vinstmedel i Estland och Lettland.

194Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Oredovisad uppskjuten skatt

Avdragsgilla temporära skillnader, outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter för vilka

ingen uppskjuten skattefordran redovisats förväntades förfalla enligt nedan.

Förväntade förfall, MSEK	2025	2026	2027	2028	2029	Obegränsade	Summa
Temporära skillnader	-	-	-	-	-	34	34
Underskottsavdrag	1	46	224	114	-	2 284	2 669
Skattekrediter	-	-	297	320	101	-	718
Summa bruttovärde	1	46	521	434	101	2 318	3 421

Oredovisade uppskjutna skatteskulder för tempo-

rära skillnader avseende ej utdelade vinstmedel i

dotterbolag uppgick till 1 MSEK och 3 MSEK per

den 31 december 2024 respektive 2023.

Skatte mässiga underskottsavdrag för vilka ingen

uppskjuten skattefordran redovisats avser huvud

sakligen nederländska holdingbolags nedskriv-

ningar av lånefordringar relaterade till tidigare

ägda dotterbolag. Telia Companys ackumulerade

skattemässiga underskottsavdrag uppgick till 2 669

MSEK för 2024 (2 441).

Internationell skattereform – Pelare Två modell

Lagstiftning avseende Pelare Två har antagits eller

antagits i sak i vissa av de jurisdiktioner där Telia

Company har verksamhet. Lagstiftningen gäller för

koncernens räkenskapsår som börjar den 1 januari

2024. Telia Company omfattas av lagstiftningen

som antagits eller antagits i sak och har gjort

en bedömning av den möjliga exponeringen för

inkomstbeskattning enligt Pelare Två för enheterna

som ingår i koncernen. Baserat på bedömningen,

överstiger de effektiva skattesatserna enligt Pelare

Två 15% i de flesta jurisdiktioner där koncernen

har verksamhet. Det finns dock ett begränsat antal

jurisdiktioner där övergångsperiodens förenklings

regler (Safe Harbour) inte kan tillämpas och där de

effektiva skattesatserna enligt Pelare Två är lägre än

15%. Exponeringen för Pelare Två-inkomstskatter

i dessa jurisdiktioner har bedömts vara oväsentlig

och som en följd har ingen inkomstskatt enligt

Pelare Två redovisats.

Telia Company har tillämpat det tillfälliga undanta

get från redovisningskraven för uppskjutna skatter

i IAS 12. Därav varken redovisar eller lämnar Telia

Company information om uppskjutna skatteford

ringar och skulder relaterade till inkomstskatter

enligt Pelare Två.

195Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K11. Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Komponent i eget kapital	2024	2023
Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras
till årets resultat
Valutakursdifferenser
Omräkning av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet	Valutakursreserv	843	-1 543
Omräkning av utländsk verksamhet, avvecklad verksamhet	Valutakursreserv	133	-22
Omräkning av utländska innehav utan bestämmande inflytande,	Innehav utan bestämmande
kvarvarande verksamhet	inflytande	182	-50
Överfört till årets resultat från avyttrade verksamheter	Valutakursreserv	42	-2
Säkring av utländsk verksamhet, kvarvarande verksamhet	Valutakursreserv	-1 017	-29
Inkomstskatteeffekt, kvarvarande verksamhet	Valutakursreserv	209	6
Summa valutakursdifferenser		392	-1 640
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		182	-50
Kassaflödessäkringar
Nettoförändringar i verkligt värde	Säkringsreserv	143	-38
Överfört till finansiella poster i årets resultat	Säkringsreserv	-357	-62
Inkomstskatteeffekt	Säkringsreserv	44	21
Summa kassaflödessäkringar		-169	-79
Kostnad för säkring
Nettoförändringar i verkligt värde	Reserv för säkringskostnader	-226	-58
Överfört till finansiella poster i årets resultat	Reserv för säkringskostnader	-	-43
Inkomstskatteeffekt	Reserv för säkringskostnader	47	21
Summa kostnad för säkring		-179	-81
Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt
totalresultat
Nettoförändringar i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	-2	2
Inkomstskatteeffekt	Reserv för verkligt värde	1	0
Summa skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt
totalresultat		-2	2
Summa övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras
till årets resultat		42	-1 798
varav summa inkomstskatteeffekt (se även not K10)		300	47
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande		182	-50

		Jan–dec	Jan–dec
MSEK	Komponent i eget kapital	2024	2023
Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till
årets resultat
Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt
totalresultat
Nettoförändringar i verkligt värde	Reserv för verkligt värde	19	310
Summa egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via
övrigt totalresultat		19	310
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner
Omvärderingar	Balanserade vinstmedel	3 573	-2 253
Inkomstskatteeffekt	Balanserade vinstmedel	-732	461
Summa omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner		2 841	-1 792
Summa övrigt totalresultat som inte kommer att
omklassificeras till årets resultat		2 860	-1 482
varav summa inkomstskatteeffekt (se även not K10)		-732	461
Summa övrigt totalresultat		2 902	-3 280
varav hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande verksamhet		182	-50

Se not K22 för detaljer avseende omvärderingar av

förmånsbestämda pensionsplaner.

Säkringsreserven omfattar vinster och förluster på

derivat som säkrar ränte- och valutaexponering och

hade en netto effekt i eget kapital om -169 MSEK

per den 31 december 2024 och -79 MSEK per den

31 december 2023. Framtida vinster eller förluster

kommer att påverka årets resultat under 2025,

2026, 2027 och senare då de säkrade posterna

förfaller. Se vidare avsnittet ”Finansiella instrument”

i not K3.

196Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K12. Goodwill och Övriga immateriella

anläggnings tillgångar

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
	2024	2023	2024	2023
			Övriga immateriella
MSEK	Goodwill		anläggnings tillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde	80 759	79 718	69 335	67 323
Ackumulerade avskrivningar	-	-	-46 520	-43 356
Ackumulerade nedskrivningar	-36 477	-35 940	-1 655	-1 724
Redovisat värde	44 282	43 777	21 160	22 242
varav pågående arbeten	-	-	2 542	2 146
Ingående redovisat värde	43 777	50 583	22 242	23 965
Investeringar	-	-	3 392	4 834
varav aktiverade räntor	-	-	34	53
Utrangeringar	-	-	-	-7
Förvärvad verksamhet	29	45	14	8
Avyttrad verksamhet	-	-84	-	-1
Omklassificeringar	-	-	-29	45
Årets avskrivningar	-	-	-4 550	-4 849
Årets nedskrivningar	-	-3 700	-9	-75
Kursdifferenser	475	-1 212	100	-333
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-	-1 854	-	-1 344
Utgående redovisat värde	44 282	43 777	21 160	22 242

Nedskrivningar av Övriga immateriella anlägg-

ningstillgångar som gjordes under 2023 avsåg

främst aktiverade utvecklingsavgifter inom Övrig

verksamhet.

Det redovisade värdet för immateriella tillgångar

med obestämbara nyttjandeperioder uppgick till

1 817 MSEK (1 815) och avser varumärken inom

Tv och Media. Dessa varumärken är övergripande

varumärken under vilka de olika Tv och Media-

verksamheterna bedrivs. Varumärkena inom Tv och

Media anses vara varaktiga i den meningen att varu

märkena förväntas finnas kvar så länge det finns ett

kommersiellt intresse från annonsörer, tittare och

Telia Company. Dessutom har varumärkena en lång

historik, är välkända samt är etablerade i Sverige

och Finland. Därför har de återstående nyttjande

perioderna för dessa varumärken bedömts vara

obestämbara.

För tillämpade avskrivningssatser, se avsnittet

”Nyttjandeperioder” i not K2 .

Nedskrivning av goodwill som gjordes under 2023

och redovisat värde för goodwill fördelade sig per

rapporterbart segment och kassa genererande

enhet på följande sätt.

	Nedskrivning av			Redovisat värde för
	goodwill			goodwill
			31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023	2024	2023
Sverige	-	-	2 076	2 047
Finland	-	2 800	16 688	16 158
Norge	-	-	17 591	17 858
Litauen	-	-	3 226	3 124
Estland	-	-	2 933	2 840
Tv och Media	-	900	540	556
Övrig verksamhet	-	-	1 227	1 194
varav Lettland	-	-	1 001	969
varav övrigt	-	-	226	225
Summa goodwill	-	3 700	44 282	43 777

197Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Redovisat värde för övriga immateriella anläggningstillgångar fördelade sig per tillgångsslag som följer.
	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Varumärken	1 927	1 928
Telekomlicenser och frekvenstillstånd	6 575	6 937
Kund- och leverantörsrelationer, samtrafik- och roamingavtal	4 213	5 190
Aktiverade utvecklingsutgifter 1	5 851	6 058
Övrigt	47	58
Pågående arbete, förskott 1	2 547	2 072
Summa övriga immateriella anläggningstillgångar	21 160	22 242
1) Aktiverade utvecklingsutgifter samt Pågående arbete, förskott avser i huvudsak IT-stödsystem för försäljning och marknadsföring
samt administration.

Prövning av nedskrivningsbehov

För att kunna pröva nedskrivningsbehov har

goodwill och immateriella anläggningstillgångar

med obestämbar nyttjandeperiod allokerats till

kassagenererande enheter enligt Telia Companys

affärsmässiga organisation. Varje land och Tv och

Media utgör en separat kassagenererande enhet.

Redovisade värden för samtliga kassagenererande

enheter prövas årligen med avseende på nedskriv

ningsbehov, eller mer frekvent om det finns indika-

tioner på nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövningen för den kassagenere

rande enheten Tv och Media har inte identifierat

något nedskrivningsbehov per den 31 december

2024, men det beräknade återvinningsvärdet var

nära det redovisade värdet per den 31 december

2024 och den kassagenererande enheten är känslig

för förändringar i WACC och antaganden i den

långsiktiga planen. Se även Händelser efter balans

dagen, not K4.

I samband med prövning av nedskrivningsbehov

definieras det redovisade värdet som operativt

segmentkapital och allokerade gemensamma till

gångar från koncernfunktionen Common Products

and Services med avdrag för uppskjuten skatt på

verkligt värdejusteringar och kapitalmässigt justerat

för innehav utan bestämmande inflytande i goodwill.

I operativt segmentkapital ingår nyttjande-

rättstillgångar men inte leasingskulder. Se not

K5 samt ”Definitioner” för definition av operativt

segmentkapital.

Återvinningsvärdena (dvs det högre av nyttjande-

värde och verkligt värde efter avdrag för

försäljnings kostnader) fastställs normalt baserat

på nyttjandevärde, framtaget med användande av

diskonterade kassaflödesberäkningar. Beräkningarna

av återvinningsvärden baseras alla på bedömningar

från företagsledningen, vilka ledningen anser vara

rimliga givet den bästa information som finns till

gänglig. Ledningen anser att nyttjandevärde baserat

på interna affärsplaner bättre återspeglar värdet

för Telia Company samt den mer långsiktiga värde

ringen jämfört med aktuella marknadsvärden som

i vissa fall kan vara lägre än de återvinningsvärden

som härleds från Telia Companys interna långsiktiga

affärsplaner.

De mest väsentliga antagandena i beräkningarna av

nyttjandevärden var försäljningstillväxt, utveckling

av justerad EBITDA-marginal, vägd genomsnittlig

kapitalkostnad (WACC), CAPEX i relation till intäkter

(CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar) och

slutvärde för tillväxt i fritt kassa flöde. CAPEX för

nyttjanderättstillgångar har beaktats i modellen för

nedskrivningsprövning.

Beräkningarna av nyttjandevärdet baserades på av

ledningen godkända prognoser, vilka enligt deras

bedömning avspeglar historiska erfarenheter, prog

noser i bransch studier och annan extern tillgänglig

information. För Sverige, Finland och Norge avviker

den justerade EBITDA-marginalens utveckling under

prognosperioden från historisk utveckling. I prog

nosperioden baseras utvecklingen på effekterna

från de strukturella kostnadsreduceringarna från den

nya verksamhetsmodellen som infördes i decem

ber 2024 samt från bredare och återkommande

prisaktiviteter. Dessutom förväntas den justerade

EBITDA-marginalen att stärkas av en förenkling av

produktportföljen.

Godkända prognoser beaktar möjliga väsentliga

klimatrelaterade risker (såväl som andra typer

av risker i Telia Companys Riskuniversum), samt

koncernens pågående och framtida motverkande

aktiviteter. Klimatrelaterade risker beaktas genom

till exempel prognoserna för försäljningstillväxt

som innehåller erbjudanden baserade på cirkulära

affärsmodeller (t.ex. försäljning av begagnade och

renoverade telefoner, Device as a Service (enhet

som tjänst), återköpsinitiativ och reparationstjänster

för att möjliggöra återanvändning och återvinning)

och produkter och tjänster som möjliggör för våra

kunder att minska utsläppen av växthusgaser och

energianvändning (t.ex. distansmöten, IoT och andra

datadrivna tjänster).

Prognoserna för EBITDA-marginal och CAPEX i rela

tion till intäkter innehåller påverkan av högre energi-

priser och Telia Companys aktiviteter för att hantera

energipåverkan och kostnader, innehållande:

• ökad energieffektivitet genom ny

nätverkshårdvara och strömbesparingsfunktioner

• hantering av strömförbrukning genom att

avveckla gamla nätverk och modernisera

anläggningar, till exempel placeras relevanta

enheter utomhus för att minska behovet av

kylning, och

• när vi driver våra verksamheter använder endast

förnybar el vars ursprung garanteras genom

ursprungsgarantier eller säkras genom långsiktiga

energiköpsavtal (PPA) för sol och vind samt letar

efter alternativ till kvarvarande fossilbaserade

energikällor.

Prognoserna för CAPEX i relation till intäkter tar

hänsyn till att investeringsbeslut föregås av miljö

granskning av energikonsumtion, avfall och utsläpp

av växthusgaser, vilket i sin tur påverkar till exempel

produkt- och tjänsteutveckling samt byggande av

nätverk. Det koncern-övergripande återanvänd

nings- och återvinningsprogrammet för nätverksut-

rustning är också del av prognoserna.

För mer information om klimatrisker, mål och aktivite

ter, se Förvaltningsberättelse avsnitt Risker/ Miljörisk

samt Hållbarhets rapporten, avsnitt Miljöinformation .

198Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Förväntade kassaflöden har diskonterats med en

vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC) för

den relevanta kassagenererande enheten. WACC

härleds från den riskfria räntan i lokal valuta, landets

riskpremie, affärsrisken som representeras av upp

skattad beta, den lokala aktiemarknadsriskpremien

och en uppskattad rimlig lånekostnad över den

riskfria räntan. Diskonteringsräntan före skatt kan

normalt inte observeras direkt eller mätas. Den

beräknas genom iteration – genom att först göra en

DCF- beräkning baserad på kassaflöden efter skatt

med en diskonteringsränta efter skatt och sedan

bestämma vad diskonteringsräntan före skatt skulle

behöva vara för att ge ett nyttjande värde baserat

på diskonterade kassaflöden före skatt som är lika

stort som beräknat nyttjandevärdet baserat på

DCF-beräkningen efter skatt.

Prognosperioderna, diskonteringsräntor (WACC) och

slutvärden för tillväxt i fritt kassaflöde som användes

för att extrapolera kassaflöden bortom prognosperi

oden varierade för de kassagenererande enheterna

på det sätt som presenteras nedan. Ledningen

anser att de slutvärden för tillväxt som använts inte

i något fall överstiger de genomsnittliga tillväxttak

terna för de marknader där Telia Company verkar.

				2024
							Tv och
År/Procent	Sverige	Finland	Norge	Litauen	Lettland	Estland	Media
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5
WACC efter skatt (%)	5,7	5,7	6,9	6,7	6,9	6,6	8,0
WACC före skatt (%)	7,3	7,2	8,8	8,0	9,4	8,5	9,5
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	2,0	2,0	2,0	2,4	1,9	2,2	2,0

				2023
							Tv och
År/Procent	Sverige	Finland	Norge	Litauen	Lettland	Estland	Media
Prognosperiod (år)	5	5	5	5	5	5	5
WACC efter skatt (%)	5,6	5,7	6,5	6,5	6,5	6,4	7,9
WACC före skatt (%)	7,3	7,3	8,3	7,7	9,0	8,4	9,6
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)	2,0	2,0	2,0	2,5	2,3	2,4	2,0

Känslighetsanalys

Det beräknade återvinningsvärdet för Tv och Media

var nära det redovisade värdet per den 31 decem

ber 2024. Per den 31 december 2023 var de beräk-

nade återvinningsvärderna för Finland, Norge, och

Tv och Media nära de redovisade värdena.

	2024
	Tv och
5-årsperioden/Procent	Media
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%)	-4,0
Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%)	2,2
Justerad EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%)	10,4
Justerad EBITDA-marginal, högsta under perioden (%)	15,0
CAPEX 1 i % av intäkter, lägsta under perioden (%)	1,6
CAPEX 1 i % av intäkter, högsta under perioden (%)	4,1

1) CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar.

			2023
			Tv och
5-årsperioden/Procent	Finland	Norge	Media
Försäljningstillväxt, lägsta under perioden (%)	0,9	-0,1	-0,4
Försäljningstillväxt, högsta under perioden (%)	2,3	2,2	8,1
Justerad EBITDA-marginal, lägsta under perioden (%)	30,6	46,2	2,1
Justerad EBITDA-marginal, högsta under perioden (%)	33,2	47,2	15,8
CAPEX 1 i % av intäkter, lägsta under perioden (%)	13,9	18,0	0,9
CAPEX 1 i % av intäkter, högsta under perioden (%)	15,8	21,1	3,4

1) CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar.

Vid prövningen av nedskrivningsbehov har, utöver

de diskonteringsräntor efter skatt (WACC), de slut

värden för tillväxt i fritt kassaflöde som anges ovan,

försäljningstillväxt, Justerad EBITDA-marginal och

CAPEX i relation till intäkter (CAPEX exklusive nytt

janderättstillgångar) under de kommande 5 åren

varierat på följande sätt för de kassagenererande

enheter som är känsliga för rimliga förändringar i

antaganden.

199Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

I den övre delen av nedanstående tabell framgår

med hur många procentenheter varje enskilt väsent

ligt antagande måste förändras, allt annat lika, för

att återvinningsvärdet ska motsvara redovisat värde

för respektive kassagenererande enhet. Den nedre

delen av tabellen visar först effekten i GSEK på de

kassa genererande enheternas återvinningsvärden

om diskonteringsräntan (WACC) skulle stiga med

en procentenhet. Slutligen framgår den absoluta

förändringen av återvinningsvärdet i GSEK som

skulle medföra att detta motsvarar redovisat värde i

respektive kassagenererande enhet.

		2024
		Tv och
Procentenheter, GSEK		Media
Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%)		-1,5
Justerad EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%)		-3,2
CAPEX 1 i % av intäkter varje år under 5-årsperioden och därefter (%)		1,0
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)		-13,1
WACC efter skatt (%)		0,7
Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK)		-0,9
Förändring av återvinningsvärde för att motsvara redovisat värde (GSEK)		-0,6
1)	CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar.

			2023
				Tv och
Procentenheter, GSEK		Finland	Norge	Media
Försäljningstillväxt varje år under 5-årsperioden (%)		0,0	-1,9	0,0
Justerad EBITDA-marginal varje år under 5-årsperioden och därefter (%)		0,0	-3,8	0,0
CAPEX 1 i % av intäkter varje år under 5-årsperioden och därefter (%)		0,0	8,3	0,0
Slutvärde för tillväxt i fritt kassaflöde (%)		0,0	2,4	0,0
WACC efter skatt (%)		0,0	1,0	0,0
Effekt av en ökning av WACC med en procentenhet (GSEK)		-3,9	-5,5	-0,9
Förändring av återvinningsvärde för att motsvara redovisat värde (GSEK)		0,0	-5,5	0,0
1)	CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar.

200Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K13. Materiella anläggningstillgångar

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

MSEK

				31 december 2024
			Maskiner och	Varav uthyrda		Varav uthyrda		Varav
		Varav uthyrda	andra tekniska	maskiner och andra	Inventarier verktyg	inventarier, verktyg		summa
	Fastig heter	fastigheter	anläggningar	tekniska anläggningar	och installationer	och installationer	Summa	uthyrda 1
Ackumulerat anskaffningsvärde	7 621	6	209 019	9 175	11 100	2 757	227 740	11 938
Ackumulerade avskrivningar	-4 727	-5	-143 775	-6 895	-7 489	-1 556	-155 991	-8 455
Ackumulerade nedskrivningar	-154	-	-2 712	-133	-52	-	-2 918	-133
Förskott	-	-	1	-	-	-	1	-
Redovisat värde	2 740	1	62 534	2 147	3 559	1 201	68 833	3 349
varav pågående nyanläggningar	-	-	5 099	-	-	-	5 099	-
Ingående redovisat värde	2 637	2	63 886	1 968	3 658	1 228	70 181	3 199
Investeringar	187	-	8 574	713	1 373	676	10 135	1 389
varav aktiverade räntor	-	-	40	0	-	-	40	0
Försäljningar	-41	0	-249	0	-84	-23	-373	-23
Nedmontering, återställning och utrangering, netto	21	0	151	14	-4	-	169	14
Förvärvad verksamhet	0	-	0	0	0	-	0	0
Avyttrad verksamhet	-8	-	-	0	0	-	-9	0
Erhållna bidrag	-	-	2	-	-	-	2	-
Omklassificeringar	218	0	-542	210	331	1	7	210
Årets avskrivningar	-302	0	-8 954	-757	-1 762	-712	-11 019	-1 469
Årets nedskrivningar	-5	-	-551	0	0	-	-556	0
Kursdifferenser	32	0	217	-1	46	32	295	30
Utgående redovisat värde	2 740	1	62 534	2 147	3 559	1 201	68 833	3 349
1)	Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar).

201Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

				31 december 2023
			Maskiner och	Varav uthyrda		Varav uthyrda		Varav
		Varav uthyrda	andra tekniska	maskiner och andra	Inventarier verktyg	inventarier, verktyg		summa
MSEK	Fastig heter	fastigheter	anläggningar	tekniska anläggningar	och installationer	och installationer	Summa	uthyrda 1
Ackumulerat anskaffningsvärde	7 233	7	209 716	8 458	11 252	2 620	228 200	11 086
Ackumulerade avskrivningar	-4 447	-6	-143 355	-6 355	-7 528	-1 392	-155 330	-7 753
Ackumulerade nedskrivningar	-149	-	-2 476	-135	-65	-	-2 690	-135
Förskott	-	-	1	-	-	-	1	-
Redovisat värde	2 637	2	63 886	1 968	3 658	1 228	70 181	3 199
varav pågående nyanläggningar	-	-	7 593	-	-	-	7 593	-
Ingående redovisat värde	2 597	2	68 506	2 155	3 722	1 105	74 824	3 262
Investeringar	144	-	9 301	365	1 653	837	11 098	1 202
varav aktiverade räntor	-	-	111	-	0	-	111	-
Försäljningar	-4	0	-7	2	-77	-26	-89	-25
Nedmontering, återställning och utrangering, netto	29	0	718	0	-3	-	744	0
Förvärvad verksamhet	-	-	0	-	1	-	1	-
Avyttrad verksamhet	-	-	-	-	-1	-	-1	-
Erhållna bidrag	-	-	5	-	-	-	5	-
Omklassificeringar	210	0	-694	201	317	43	-166	244
Årets avskrivningar	-291	0	-9 864	-648	-1 856	-727	-12 011	-1 375
Årets nedskrivningar	-32	-	-250	-24	-5	-	-287	-24
Förskott och avräkning av förskott, netto	-	-	-3	-	3	-	-	-
Kursdifferenser	-16	0	-1 310	-82	-44	-3	-1 370	-85
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	0	-	-2 515	-	-50	-	-2 566	-
Utgående redovisat värde	2 637	2	63 886	1 968	3 658	1 228	70 181	3 199
1)	Upplysningar om uthyrda tillgångar inkluderar inte tillgångar som i huvudsak används inom Telia Companys egen verksamhet, och där endast en del av tillgången hyrs ut via operationell leasing (främst nätverkstillgångar).

Nedskrivningar under 2024 var huvudsakligen

hänförliga till nedskrivning av kopparnätstillgångar

i segment Finland uppgående till 365 MSEK

till följd av den pågående nedmonteringen av

kopparnätet i Finland. IoT-tillgångar inom Övrig

verksamhet skrevs ned med 153 MSEK på grund av

omorganisationer. Tillgångarna, vilka huvudsakligen

klassificerades som Maskiner och andra tekniska

anläggningar, hade inte något kvarvarande redo

visat värde efter nedskrivningarna. Nedskrivningar

under 2023 var främst hänförliga till nedskrivningar

av kopparnätstillgångar i segment Sverige uppgå

ende till 243 MSEK som en följd av den pågående

nedmonteringen av kopparnätet i Sverige. Efter

nedskrivningarna uppgick koppartillgångarnas

redovisade värde till 295 MSEK. Koppartillgångarna

var klassificerade som Fastigheter och Maskiner och

andra tekniska anläggningar.

202Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Sale-lease-back av fastigheter i Sverige

Den 18 december 2024 slutfördes sale-lease-

back-transaktionerna av fyra fastigheter hänförliga

till kopparnätverket i Sverige. Transaktionerna

genererade en realisationsvinst 2024 om 89 MSEK.

Hela fastigheterna leasas tillbaka under 5-6 år,

tills infrastrukturen för koppar har nedmonterats.

Realisationsvinsten redovisades inom Övriga rörel

seintäkter-/kostnader, netto (klassificerad som en

justeringspost). Transaktionen hade en positiv kas

saflödeseffekt 2024 om 173 MSEK, vilken presente-

rades som Avyttring av immateriella och materiella

anläggningstillgångar.

Avyttringarna av de återstående tre fastigheterna

som undertecknades i september 2024 samt ett

nytt fastighetsförsäljningsavtal som underteck

nades i november 2024 förväntas alla slutföras

under 2025.

Sale-lease-back av Kotikuitu fibertillgångar i

Finland

Den 30 december 2024 slutfördes sale-lease-

back-transaktionen av Kotikuitu fibertillgångar i

Finland till fiberintressebolaget Valokuitunen Oy

(konsoliderad andel 40%). De sålda fibertillgång

arna leasas tillbaka under 5 år. Transaktionen

resulterade i en realisationsvinst om 39 MSEK.

Realisationsvinsten redovisades inom Övriga rörel

seintäkter (klassificerad som en justeringspost).

Det erhållna priset om 345 MSEK betalades genom

utfärdande av en konvertibel fordran och transak

tionen hade därmed ingen kassaflödeseffekt.

Inga generella förändringar av avskrivningstider

gjordes under 2024. För tillämpade avskrivnings-

satser, se avsnittet ”Nyttjandeperioder” i not K2.

Information om avtalsbundna förpliktelser avse

ende framtida förvärv av materiella anläggningstill-

gångar återfinns i not K30.

Fastigheter

Telia Companys fastighetsbestånd omfattar

omkring 5 000 fastig heter, huvudsakligen i

Sverige och Finland. De allra flesta är rena tek

nikfastigheter, använda för telenätsinstallationer,

dator installationer, forsknings- och utvecklingsverk

samhet samt serviceverksamhet.

Summa redovisat värde för fastigheter fördelade sig på avskrivningsbara/icke avskrivningsbara tillgångar på

följande sätt.

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Avskrivningsbara fastighetstillgångar (byggnader m m)	2 344	2 231
Icke avskrivningsbara fastighetstillgångar (mark)	396	406
Summa fastigheter	2 740	2 637

K14. Film- och programrättigheter

Redovisat värde för film- och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec 2024	31 dec 2023
MSEK	Film- och programrättigheter
Ackumulerat anskaffningsvärde	14 034	13 028
Ackumulerade avskrivningar	-11 161	-9 056
Ackumulerade nedskrivningar	-81	-140
Förskott	1 647	1 949
Redovisat värde	4 438	5 781
varav långfristig del	2 503	2 931
varav kortfristig del	1 935	2 851
Ingående redovisat värde	5 781	5 320
Inköp	4 363	6 333
Årets avskrivningar (inkluderade inom EBITDA)	-5 736	-5 908
Årets nedskrivningar (inkluderade inom EBITDA)	-17	-
Kursdifferenser	47	36
Utgående redovisat värde	4 438	5 781

Av- och nedskrivningar av film- och programrättig-

heter ingår i Inköpta varor och tjänster (inom

EBITDA), se not K7. Film- och programrättigheter är

huvudsakligen hänförliga till segment Tv och Media.

Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv

(eller motsvarande) av film- och programrättigheter

som inte redovisats i balansrapporten har följande

förväntade förfallo struktur.

	31 dec 2024	31 dec 2023
	Åtaganden för film- och
MSEK	programrättigheter
Inom 1-3 år	7 289	7 456
Inom 4-10 år	4 202	3 329
Summa	11 491	10 785

För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not K30.

203Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K15. Andelar i intressebolag och joint ventures

Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Andelar i intressebolag	1 336	1 158
Andelar i joint ventures	31	32
Summa redovisat värde	1 367	1 190

Poster redovisade i årets resultat samt i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2024	2023
Resultat från intressebolag	122	104
Resultat från joint ventures	-3	1
Redovisat i årets resultat från kvarvarande verksamhet	119	105
Redovisat i årets resultat från avvecklad verksamhet	-	-1
Redovisat i totalresultatet	119	104

Information om icke väsentliga intresse bolag och joint ventures presenteras inte separat. Telia Company har

tre samarbetsarrangemang som klassi ficeras som gemensam verksamhet. Ytterligare information om dessa

återfinns i not K4.

	Jan–dec	Jan–dec
Totalresultatrapporter, MSEK	2024	2023
Intressebolag
Intäkter (100%)	3 222	4 568
Årets resultat (koncernens andel)	122	103
Totalresultat från intressebolag	122	103
Joint ventures
Årets resultat (koncernens andel)	-3	1
Totalresultat från joint ventures (koncernens andel)	-3	1
Koncernens andel av totalresultat från intressebolag och joint ventures	119	104

Utdelningar erhållna från intressebolag	1	134
Summa utdelningar erhållna från intressebolag och joint ventures	1	134

Redovisat värde fördelade sig och förändrades på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Goodwill och verkligt värdejusteringar	103	115
Andel i eget kapital	1 264	1 075
Redovisat värde	1 367	1 190
Ingående redovisat värde	1 190	1 053
Andel i årets resultat	130	111
Av- och nedskrivningar på koncernmässiga övervärden	-11	-8
Erhållna utdelningar	-1	-133
Investeringar och förvärvad verksamhet	0	115
Kapitaltillskott	4	-
Omklassificeringar	8	60
Kursdifferenser	47	-3
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-	-5
Utgående redovisat värde	1 367	1 190

204Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Fördelning av redovisat värde per rapporterbart segment återfinns i not K5 och per bolag nedan.

					Kapitalandel			Redovisat värde i
					i koncernen			moderbolaget
			Ägaran-	Antal	2024	2023	2024	2023
Bolag, organisationsnummer, säte			del (%)	aktier		MSEK
Moderbolagets innehav
Svenska bolag
SNPAC Swedish Number Portability Administrative
Centre AB, 556595-2925, Stockholm			20	400	2	2	1	1
Solidsport AB, 556671-5586, Stockholm			28	4 871	16	16	29	27
Bolag utanför Sverige
Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy, 3101702-4, Helsingfors			40	8 084 002	0	0	94	61
Fjordkraft Mobil AS, 916319983, Bergen			39	390	106	115	115	115
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag					0	0	0	0
Summa moderbolaget							239	204
Dotterbolagens innehav
Svenska bolag
Mediamätning i Skandinavien MMS AB, 556353-	3032,	Stockholm	24	5 100	6	6
Övriga aktiva och vilande bolag					0	0
Bolag utanför Sverige
SK ID Solutions AS, 10747013, Tallinn			50	32	69	56
SIA Tet, 00030527		8, Riga	49	101 850 587	1 131	957
Nasjonal Referensedatabase AS, 983195156, Oslo			29	250	2	2
Suomen Numerot NUMPAC Oy, 1829232-0, Helsingfors			25	3 000	3	2
Strex Mobile Services AS, 927347830, Oslo			49	49	29	32
SoumiAreena Oy, 3460510-4, Björneborg			50	50	2	-
Övriga aktiva och vilande bolag samt tillgångar
som innehas för försäljning					2	2
Summa koncernen					1 367	1 190

För ytterligare information avseende intressebolag, se not K29.

K16. Långfristiga räntebärande fordringar och

Övriga anläggningstillgångar

Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
	2024	2023
Egetkapitalinstrument	942	917
Obligationer	1 533	5 420
Ränteswappar	171	86
Valutaränteswappar	1 001	1 565
Lånefordringar och andra fordringar	2 145	1 757
Finansiella leasingfordringar	292	325
Summa finansiella tillgångar (Not K26)	6 084	10 070
Utgifter för att erhålla ett avtal	1 313	1 308
Avtalstillgångar	142	139
Förutbetalda kostnader	12	12
Summa Långfristiga räntebärande fordringar och Övriga anläggningstillgångar	7 551	11 529
varav räntebärande	4 880	8 998
varav icke räntebärande	2 671	2 532

För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering

för kreditrisker och hantering av kreditrisk se not K27. För information om leasing, se not K28 .

205Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K17. Varulager

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Produkter till försäljning	1 745	2 198
Övrigt lager och nedlagda kostnader för entreprenader	124	109
Summa	1 869	2 307

I övrigt lager ingår inköpt material som huvud sakligen är avsett att användas för uppförande av Telia

Companys egna anläggningar samt för reparation och underhåll. Inga väsentliga belopp är redovisade till

nettoförsäljningsvärde.

K18. Kund- och övriga kortfristiga fordringar

och tillgångar

Redovisat värde fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Valutaderivat (swappar och terminer)	263	439
Kundfordringar	8 619	8 941
Lånefordringar och andra fordringar	2 221	2 242
Summa finansiella tillgångar (not K26)	11 103	11 622
Övriga kortfristiga fordringar	651	817
Kortfristiga avtalstillgångar	375	372
Förutbetalda kostnader	1 706	1 623
Summa kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar	13 833	14 433

Lånefordringar och andra fordringar består huvudsakligen av förutbetalda samtals-, samtrafik- och roaming-

avgifter. Telia Company erbjuder en diversifierad portfölj av massmarknadstjänster och produkter på ett

antal mycket konkurrensutsatta marknader, vilket resulterar i en begränsad kreditriskkoncentration till

enskilda marknader och kunder.

206Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

För Kundfordringar och Lånefordringar och andra fordringar var vid rapportperiodens slut koncentrationen

av kreditrisk per geografiskt område och kundsegment enligt följande.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Geografisk område
Norden	7 921	8 463
Baltikum	2 714	2 358
Övriga länder	205	362
Summa redovisat värde	10 840	11 183
Kundsegment
Konsumenter	3 309	3 821
Företagskunder	6 932	6 716
Andra operatörer	528	634
Återförsäljare	72	13
Summa redovisat värde	10 840	11 183

I de flesta fall faktureras kunder i lokal valuta. Fordringar på och skulder till andra operatörer för internatio-

nell fast linjetrafik och roaming avräknas normalt netto genom clearinghus. Avtalstillgångar är främst relate-

rade till de nordiska länderna och företagskunder.

Vid utgången av rapportperioden var åldersfördelningen för kundfordringar följande.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Fakturerade kundfordringar	9 354	9 521
Reserv för förväntade kreditförluster för kundfordringar	-735	-580
Summa kundfordringar	8 619	8 941
Ej förfallna kundfordringar efter reservering för förväntade kreditförluster	5 324	5 893
Förfallna kundfordringar efter reservering för förväntade kreditförluster	3 295	3 047
varav mindre än 30 dagar	2 650	2 213
varav 30–180 dagar	276	496
varav mer än 180 dagar	369	338
Summa kundfordringar	8 619	8 941

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen för lånefordringar och andra fordringar som följer.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Ej förfallna lånefordringar och andra fordringar efter reservering för förväntade
kreditförluster	2 218	2 240
Förfallna ej nedskrivna lånefordringar och andra fordringar efter reservering för förväntade
kreditförluster	1	2
varav mindre än 30 dagar	1	2
Summa lånefordringar och andra fordringar	2 221	2 242

Reserven för förväntade kreditförluster för låne fordringar och andra fordringar bedöms vara oväsentlig. Det

finns inga väsentliga förfallna avtals tillgångar eller någon väsentlig reserv för förväntade kreditförluster för

avtalstillgångar.

207Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Tabellen nedan visar förändringar i reserven för förväntade kreditförluster för kundfordringar, kostnader för

kreditförluster och återvunna belopp för kundfordringar.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Ingående redovisat värde för reserv för förväntade kreditförluster för kundfordringar	580	876
Periodens reserveringar för förväntade kreditförluster och avskrivna fordringar, netto	149	125
Återförda reserver	-	-195
Kursdifferenser	7	7
Omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning	-	-235
Utgående redovisat värde för förväntade kreditförluster, kundfordringar	735	580
Totala kostnader för kreditförluster, kundfordringar	539	422
Återvunna kundfordringar (not K8)	35	35

För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering

för kreditrisker och hantering av kreditrisk se not K27.

K19. Kortfristiga räntebärande fordringar och

Likvida medel

Kortfristiga, räntebärande fordringar

Redovisat värde för kortfristiga, räntebärande fordringar fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Valutaränteswappar	256	1 101
Kortfristiga placeringar	1 119	7 102
Lånefordringar och andra fordringar	4 106	5 371
Finansiella leasingfordringar	300	323
Summa kortfristiga räntebärande fordringar (not K26)	5 780	13 896

Likvida medel

Redovisat värde för likvida medel fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Kortfristiga placeringar med löptid kortare än 3 månader	-	403
Kassa och bank	9 812	11 244
Summa likvida medel (not K26)	9 812	11 646

Information om spärrade bankmedel presenteras i not K30.

För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering för

kreditrisker och hantering av kreditrisk se not K27. För information om leasing, se not K28 .

208Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K20. Eget kapital och resultat per aktie

Aktiekapital

Enligt bolagsordningen för Telia Company AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 8 GSEK och till högst 32

GSEK. Samtliga emitterade aktier är fullt betalda och berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets

tillgångar. Registrerat aktiekapital har sedan den 31 december 2005 förändrats på följande sätt.

		Registrerat
		aktiekapital	Registrerat	Kvotvärde
		(SEK)	antal aktier	(SEK/aktie)
Registrerat aktiekapital 31 december 2005		14 960 742 621	4 675 232 069	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2005, 6 september 2006		-591 279 539	-184 774 856	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2006, 2007, 2008, 2009 och
2010		14 369 463 082	4 490 457 213	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2011, 19 juli 2011		-513 191 783	-160 372 432	3,20
Registrerat aktiekapital 31 december 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016,	2017 och 2018	13 856 271 299	4 330 084 781	3,20
Indragning av aktier som återköptes 2018 och 2019, 3 maj 2019		-385 742 099	-120 544 406
Fondemission, 3 maj 2019		385 742 099
Registrerat aktiekapital 31 december 2019		13 856 271 299	4 209 540 375	3,29
Indragning av aktier som återköptes 2019 och 2020, 15 april 2020		-394 695 610	-119 908 673
Fondemission, 15 april 2020		394 695 610
Registrerat aktiekapital 31 december 2020, 2021 och 2022		13 856 271 299	4 089 631 702	3,39
Indragning av aktier som återköptes 2022, 20 april 2023		-533 709 021	-157 522 416
Fondemission, 20 april 2023		533 709 021
Registrerat aktiekapital 31 december 2023 och 2024		13 856 271 299	3 932 109 286	3,52

Egna aktier

Inga egna aktier återköptes under år 2024 eller

2023 och inga aktier återköptes inom ramen för LTI-

programmmet 2021/2024 eller LTI 2020/2023.

Totalt antal registrerade och utestående aktier

per den 31 december 2024 och 2023 var

3 932 109 286 (3 932 109 286).

Resultat per aktie och utdelningar

	31 dec	31 dec
	2024	2023
Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare (MSEK)	7 079	303
Genomsnittligt antal utestående aktier, före och efter utspädning (1 000-tal)	3 932 109	3 932 109
Resultat per utestående aktie, före och efter utspädning (SEK)	1,80	0,08
Kontant ordinarie utdelning (för 2024 enligt styrelsens förslag)
– Per aktie (SEK)	2,00	2,00
– Summa baserat på utestående aktier (MSEK)	7 864	7 864

Dotterbolag med väsentliga innehav utan

bestämmande inflytande

Finansiell information i sammandrag för dotterbolag

med väsentliga innehav utan bestämmande infly

tande presenteras nedan. Beloppen som redovisas

för varje bolag är baserade på de belopp som

ingår i de konsoliderade finansiella rapporterna

innan eliminering av interna mellanhavanden och

enbart de nettotillgångar i vilka innehav utan bestä

mande inflytande har en andel. Övrigt totalresultat

innehåller enbart kursdifferenser som uppkommer

vid omräkning till SEK.

Innehav utan bestämmande inflytande i Telia

Lietuva, AB uppgår till 11,8%. Koncernen äger 49%

av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons SIA (LMT).

Dock har Telia Company enligt aktie ägaravtal

majoriteten i LMTs styrelse och bolaget betraktas

därför som ett dotterbolag. LMT ägs delvis av

intresse bolaget SIA Tet vilket minskar innehav utan

bestämmande inflytande till 39,7%. Innehav utan

bestämmande inflytande i Telia Towers AB, som

inkluderar mastverksamheterna i Sverige, Finland

och Norge, uppgår till 49%.

209Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Betalda utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande redovisas i not K31.

		Telia	Latvijas Mobilais	Telia
31 december 2024		Lietuva, AB,	Telefons SIA,	Towers AB,	Övriga
MSEK, förutom procent		Litauen	Lettland	Sverige¹	dotterbolag	Summa
Tillgångar	Anläggningstillgångar	6 020	2 702	7 193
	Omsättningstillgångar	1 354	1 732	759
Skulder	Långfristiga skulder	-952	-1 536	-1 919
	Kortfristiga skulder	-1 611	-266	-942
Nettotillgångar		4 812	2 631	5 091
Innehav utan bestämmande inflytande
procent		11,8	39,7	49,0
Redovisat värde hänförligt till innehav
utan bestämmande inflytande		570	1 045	2 495	-192	3 918
Intäkter		5 605	1 948	2 221
Årets resultat		877	573	967
Årets resultat hänförligt till innehav
utan bestämmande inflytande		104	228	474	-103	702
Kassaflöde från löpande verksamhet		2 212	623	1 270
1)	Telia Towers AB äger mastverksamheterna i Sverige (Telia Towers Sweden AB), Finland (Telia Towers Finland Oy) och Norge (Telia
	Towers Norway AS).

	Telia	Latvijas Mobilais	Telia
31 december 2023	Lietuva, AB,	Telefons SIA,	Towers AB,	Övriga
MSEK, förutom procent	Litauen	Lettland	Sverige¹	dotterbolag	Summa
Tillgångar
Anläggningstillgångar	5 895	2 567	6 493
Omsättningstillgångar	1 251	1 453	810
Skulder
Långfristiga skulder	-899	-1 408	-1 644
Kortfristiga skulder	-1 858	-621	-967
Nettotillgångar	4 389	1 991	4 692
Innehav utan bestämmande inflytande
procent	11,8	39,7	49,0
Redovisat värde hänförligt till innehav
utan bestämmande inflytande	520	791	2 299	-84	3 526
Intäkter	5 484	1 895	2 190
Årets resultat	791	537	820
Årets resultat hänförligt till innehav
utan bestämmande inflytande	94	213	402	-115	594
Kassaflöde från löpande verksamhet	1 431	767	1 213
1) Telia Towers AB äger mastverksamheterna i Sverige (Telia Towers Sweden AB), Finland (Telia Towers Finland Oy) och Norge (Telia
Towers Norway AS).

210Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K21. Långfristiga och kortfristiga lån

Lån

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Långfristiga lån
Euro Medium Term Notes Program (EMTN)	47 155	57 014
Hybridobligationer	19 297	18 425
Övriga bilaterala	2 020	1 918
Banklån	846	805
Leasingskulder	14 870	14 511
Ränteswappar	3 450	5 600
Valutaränteswappar	186	153
Övriga långfristiga lån	2	71
Summa långfristiga lån (not K26)	87 826	98 497
Kortfristiga lån
Euro Medium Term Notes Program (EMTN)	5 813	9 900
Banklån	62	579
Leasingskulder	3 421	3 156
Ränteswappar	117	433
Övriga kortfristiga lån	695	2
Summa kortfristiga lån (not K26)	10 108	14 069
Summa lån	97 934	112 566

211Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

		31 dec 2024				31 dec 2023
Lån och nettolåneskuld		Genomsnitts-	Nominellt	Redovisat	Genomsnitts-	Nominellt	Redovisat
MSEK	Förfalloperiod	kupong	belopp, SEK	värde	kupong	belopp, SEK	värde
Euro Medium Term Notes Program (EMTN)
EMTN	2024	-	-	-	3,74	8 050	8 143
EMTN	2025-2029	3,66	14 565	14 402	3,64	18 144	17 788
EMTN	2030-2034	2,65	28 544	27 299	2,65	27 872	26 377
EMTN	2035-2039	1,56	6 427	6 049	1,56	6 251	5 834
EMTN	2040-2064	3,00	573	563	4,17	3 694	2 434
EMTN	2032	Nollkupongare	1 254	932	Nollkupongare	1 215	867
EMTN	2024				Rörlig	1 745	1 757
EMTN	2026-2029	Rörlig	2 972	2 976	Rörlig	2 987	2 991
Grön EMTN	2025	1,13	750	747	1,13	750	723
Övriga bilaterala
Obligationer	2027-2032	4,07	1 145	1 184	4,07	1 109	1 146
Obligationer	2031	Nollkupongare	1 145	836	Nollkupongare	1 109	772
Hybridobligationer
Hybrid	2082	4,63	6 870	6 899	4,63	6 652	6 653
Grön Hybrid	2081-2083	2,13	12 595	12 398	2,13	12 196	11 772
Banklån			908	908		1 384	1 384
Övriga lån			697	697		73	73
Summa lån exklusive leasingskulder och derivat			78 445	75 889		93 229	88 714
Leasingskulder				18 291			17 667
Derivat				3 753			6 186
Summa lån				97 934			112 566
Lån, avvecklad verksamhet				-			1 309
Avgår 50% av hybridkapital				-9 720			-9 418
Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar
lång- och kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal				-4 370			-6 424
Avgår långfristiga obligationer och räntederivat				-1 533			-5 416
Avgår kortfristiga placeringar				-1 119			-7 095
Avgår likvida medel				-9 812			-11 646
Avgår likvida medel, avvecklad verksamhet							-118
Nettolåneskuld				71 378			73 758

Telia Company swappar normalt om lån i utländsk

valuta till SEK. Undantag är vanligtvis lån som

avser finansiering av koncernens verksamhet eller

selektiv säkring av utländska nettoinvesteringar. Se

not K27 för information om säkring. För information

om kategorier för finansiella instrument och verkligt

värde, se not K26 och för finansiella riskexponering

och riskhantering se not K27. För information om

leasing, se not K28.

Som en del avTelia Companys hållbarhetsstrategi

har ett ramverk för att kunna emittera gröna före

tagsobligationer tagits fram. I ramverket tydliggörs

vilka typer av projekt som kan uppfylla kraven, hur

projekten väljs ut, hur emissionslikviden ska han

teras samt hur rapporteringen kommer att göras.

Ramverket har utvärderats med en Second Party

Opinion från Sustainalytics, ett företag som tillhan

dahåller olika typer av analystjänster inom hållbar-

hetsområdet. Per den 31 december 2024 hade Telia

Company emitterade gröna EMTN- obligationer till

ett redovisat värde om 747 MSEK (723) och gröna

hybridobligationer till ett redovisat värde om 12 398

MSEK (11 772). De gröna obligationerna används

för finansiering av mer energieffektiva nätverk och

gröna digitala kundlösningar.

Telia Company anser att nettolåneskuld i relation till

justerad EBITDA är ett relevant mått för att förstå

koncernens finansiella ställning och har ett mål för

nettolåneskuld/justerad EBITDA i spannet 2,0-2,5x.

Se avsnitt Alternativa nyckeltal.

212Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K22. Avsatt för pensioner och anställnings avtal

Ersättning efter avslutad anställning

Telia Company tillhandahåller förmånsbestämda

pensionsplaner till anställda i Sverige, Finland

och Norge. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak

ålderspension, sjukpension och familjepension.

Anställda i Telia Company AB och merparten

av dess svenska dotterbolag är berättigade till

pensions förmåner enligt den förmånsbestämda

pensionsplanen ITP-Tele (ITP 2-plan). Samtliga

anställda födda 1979 och senare omfattas dock av

en premie bestämd pensionsplan (ITP 1-plan). Den

del av den svenska flerarbetsgivarplanen ITP 2 som

tryggas genom betalning av pensionspremier till

Alecta redovisas som en premiebestämd plan till

följd av avsaknad av den information som erfordras

för att redovisa planen som en förmånsbestämd

plan. Telia Companys andel av sammanlagda

premier i Alectas ITP 2-plan är 0,05% (0,05) och

koncernens andel av det totala antalet aktiva

medlemmar i ITP 2-planen uppgår till 0,62% (0,63).

Förväntade avgifter för ITP 2-planen under 2025

uppgår till 13 MSEK. Vid utgången av 2024 är

Alectas överskott i form av den kollektiva konsolide

ringsnivån preliminärt uppskattad till 162% (157).

Telia Companys anställda i Finland äger rätt till

lag stadgade pensionsförmåner i enlighet med den

finska lagen om pensioner för arbetstagare, en

förmånsbestämd pensionsplan omfattande ålders

pension, sjukpension, arbetslöshetsersättning och

dödsfallsersättning (TyEL-pension). Därutöver har

vissa anställda rätt till högre pensionsförmåner

genom en tilläggspensionsplan. I Finland tryggas

en del av pensionen genom avsättning i förskott

och resterande del finansieras som direktpension,

dvs avgifterna sätts till en nivå som förväntas

mot svara ett belopp som är tillräckligt stort för att

täcka de förmåner som förfaller till betalning under

samma period.

Telia Norge tillhandahåller en förmånsbestämd

pensionsplan, som stängdes för nya inträden 2011.

Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensions-

stiftelser men säkerställs också genom avsätt

ningar i balans rapporten i kombination med

pensionskreditförsäkring.

Medlemmarna i Telia Companys förmånsbestämda

planer är ungefär fördelade mellan följande

grupper; 19% aktiva medlemmar, 32% fribrevsha

vare och 49% pensionärer.

Telia Companys anställda i många andra länder

omfattas vanligtvis av premiebestämda pensions

planer. Premierna till de sistnämnda planerna utgör

normalt en procentuell andel av den anställdes lön

och kostnadsförs löpande.

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

Totala belopp redovisade i koncernens balansrapporter för pensionsförpliktelser fördelade sig på

följande sätt.

				31 dec 2024				31 dec 2023
MSEK		Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Nuvärde av fonderade
pensionsförpliktelser		18 598	6 237	227	25 062	20 249¹	6 177	246	26 671¹
Förvaltningstillgångarnas
verkliga värde		-23 993	-7 820	-268	-32 081	-22 592	-6 937	-254	-29 784
Överskott (-)/ underskott (+)
avseende fonderade pensionsplaner		-5 395	-1 583	-41	-7 019	-2 342¹	-761	-8	-3 112¹
Nuvärde av ofonderade
pensionsförpliktelser		1 439	-	-	1 439	1 457¹	-	-	1 457¹
Nettotillgångar (-)/nettoskuld (+)
för pensionsförpliktelser		-3 956	-1 583	-41	-5 580	-886	-761	-8	-1 655
	varav redovisade som avsättningar	1 346	-	-	1 346	1 364	-	-	1 364
	varav redovisade som tillgångar	-5 302	-1 583	-41	-6 926	-2 251	-761	-8	-3 020
1)	Omräknad för jämförbarhet med 1 043 MSEK

213Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

De totala pensionskostnaderna fördelade sig på följande sätt.

		Jan–dec 2024				Jan–dec 2023
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Kostnader avseende tjänstgöring under året	-138	155	0	17	-70	135	21	86
Vinst/förlust från regleringar	-	-	-	-	-	-	-75	-75
Summa pensionskostnader i rörelse- resultatet från förmånsbestämda
förpliktelser	-138	155	0	17	-70	135	-53	11
Räntekostnader	718	195	8	921	727	206	18	951
Ränteintäkter	-768	-221	-9	-998	-833	-256	-16	-1 105
Summa räntenetto i finansiella poster	-50	-26	0	-77	-106	-50	2	-154
Summa pensionskostnader från
förmånsbestämda förpliktelser	-188	129	0	-59	-177	85	-51	-143
Pensionskostnader i rörelseresultatet
från premie bestämda planer				1 236				1 279
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Vinst/förlust från förändring i finansiella
antaganden	-532	-298	-26	-856	2 288	555	-32	2 810
Erfarenhetsbaserad vinst/förlust	-545	-1	9	-538	-23	29	-26	-20
Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden	-	-	-	-	193	-	-	193
Avkastning på förvaltningstillgångar
(exklusive ränteintäkt)	-1 684	-484	-11	-2 179	-732	-42	45	-730
Summa vinster/förluster redo visade i övrigt totalresultat, förmåns bestämda
pensionsplaner	-2 761	-784	-27	-3 573	1 725	541	-12	2 253

Specifikationer till förmånsbestämda pensionsförpliktelser och verkligt värde för förvaltningstillgångar

Förändring av nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser var som följer.

		2024				2023
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Ingående balans, nuvärde av
pensionsförpliktelser	21 706	6 177	246	28 128	19 690	5 457	680	25 827
Kostnader avseende tjänstgöring
under året	-138	155	0	17	-70	135	21	86
Räntekostnader	718	195	8	921	727	206	18	951
Betalda förmåner	-1 171	-198	-7	-1 377	-1 099	-186	-14	-1 300
Regleringar	-	-	-	-	-	-	-353	-353
Övrigt	-	9	-	9	-	8	-	8
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Vinst/förlust från förändring i finansiella
antaganden	-532	-298	-26	-856	2 288	555	-32	2 810
Erfarenhetsbaserad vinst/förlust	-545	-1	9	-538	-23	29	-26	-20
Vinst/förlust från förändring i demografiska antaganden	-	-	-	-	193	-	-	193
Kursdifferenser	-	199	-3	196	-	-25	-49	-74
Utgående balans, nuvärde av
pensionsförpliktelser	20 037	6 237	227	26 501	21 706	6 177	246	28 128

214Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Förändring i förvaltningstillgångarnas verkliga värde var som följer.

		2024				2023
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Ingående balans, verkligt värde
förvaltningstillgångar	22 592	6 937	254	29 783	21 926	6 697	578	29 202
Ränteintäkter	768	221	9	998	833	256	16	1 105
Tillskjutna medel till pensionsstiftelser	-	131	6	137	-	121	40	162
Utbetalda medel från pensionsstiftelser	-1 050	-	-	-1 050	-900	-	-	-900
Betalda förmåner	-	-198	-7	-205	-	-186	-14	-201
Regleringar	-	-	-	-	-	-	-278	-278
Övrigt	-	9	-	9	-	8	-	8
Omvärderingsvinster (-)/förluster (+)
Avkastning på förvaltningstillgångar
(exklusive ränteintäkt)	1 684	484	11	2 179	732	42	-45	730
Kursdifferenser	-	234	-4	230	-	-1	-42	-42
Utgående balans, verkligt värde
förvaltningstillgångar	23 993	7 820	268	32 081	22 592	6 937	254	29 785

Väsentliga aktuariella antaganden

Den aktuariella beräkningen av pensionsför

pliktelser och pensionskostnader baseras på

följande väsent liga antaganden. Dessa antagan

den är de mest väsentliga i termer av risken för

förändringar i Telia Companys pensionsskulder.

Diskonteringsräntan avspeglar den ränte nivå vid

vilken pensionsförpliktelserna skulle kunna lösas

i sin helhet och påverkar värdet av de förmånsbe

stämda pensionsförpliktelserna.

I linje med tidigare år fastställs diskonterings räntan

för Sverige genom referens till marknaden för säker

ställda bostadsobligationer. Eftersom åtagandet har

en längre löptid än de flesta bostads obligationer

görs en extrapolering av avkastningskurvan och

används med motsvarande varaktighet på Telia

Companys pensionsåtagande. Diskonteringsräntan

för Finland fastställs utifrån förstklassiga företags-

obligationer med lång löptid. I Norge fastställs dis

konteringsräntan efter samma princip som Sverige.

Faktorerna inflation och ökad livslängd påverkar

framtida pensionsutbetalningar och därmed pen

sionsförpliktelsen. För Sverige sätter ledningen det

långsiktiga inflationsantagandet baserat på en kom

bination av måltalet som sätts av Sveriges Riksbank,

implicit inflation och prognoser. För Finland baseras

inflationsantagandet på långfristiga inflationsswap

par. För Norge baseras inflationsantagandet främst

på estimat från den norska redovisningsnämnden

(Norsk regnskapsstiftelse). Se nedan för känslig

hetsanalys för de väsentliga antaganden som har

använts vid beräkning av pensionsförpliktelserna.

			31 dec 2024			31 dec 2023
Procent,				Sammanvägda				Sammanvägda
förutom livslängd	Sverige	Finland	Norge	medelvärden	Sverige	Finland	Norge	medelvärden
Diskonteringsränta	3,5	3,4	3,9	3,5	3,4	3,1	3,4	3,3
Inflation	2,0	2,1	2,3	2,0	2,0	2,3	2,3	2,1
Livslängd
förväntad livslängd
65-årig man (år)	21	19	22	21	21	19	22	21
förväntad livslängd
65-årig kvinna (år)	23	25	25	24	23	25	25	24

215Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Känsligheten i pensionsförpliktelserna för förändring i antaganden presenteras nedan.

			31 dec 2024				31 dec 2023
			Påverkan på				Påverkan på
	pensionsförpliktelsen				pensionsförpliktelsen
MSEK	Sverige	Finland	Norge	Summa	Sverige	Finland	Norge	Summa
Diskonteringsränta +0,5 p.p.	-1 766	-454	-16	-2 236	-1 659	-453	-18	-2 130
Diskonteringsränta -0,5 p.p.	1 766	513	17	2 297	1 804	494	19	2 317
Inflation/Indexering +0,5 p.p.¹	2 134	441	16	2 591	1 646	424	18	2 088
Inflation/Indexering -0,5 p.p.¹	-1 932	-325	-14	-2 271	-1 497	-314	-16	-1 827
Livslängd +1 år	1 192	181	8	1 381	866	167	9	1 042
1) Förändringen i inflation inkluderar pensionsökning och löneökning.

Känslighetsanalyserna baseras på en förändring

i ett antagande medan alla andra antaganden är

konstanta. I praktiken är detta osannolikt, och för

ändringar i vissa antaganden kan vara korrelerade.

Investeringsstrategi

Tillgångarna i Telia Companys pensionsstiftelser

utgörs av förvaltningstillgångar för pensioner

och värderas till verkligt värde. Dessa tillgångar

används som huvudsaklig finansieringskälla för

pensionsförpliktelserna och finns huvudsakligen i

Sverige och Finland. Pensionsstiftelserna investerar

tillgångarna på sådant sätt att likviditeten i pen

sionsstiftelserna är säkrad. Investeringshorisonterna

är långsiktiga och ämnar täcka Telia Companys

pensionsåtaganden. Den viktade genomsnittliga

löptiden för pensionsförpliktelsen är cirka 17 år.

Investeringsplaner godkänns av pensionsstiftelser

nas styrelser. Investeringsverksamheten följer de

lagar och förordningar som utfärdats av de tillsyns

myndigheter som reglerar pensionsstiftelser.

För den svenska pensionsstiftelsen, som motsvarar

cirka 75% av koncernens totala förvaltnings-

till gångar, tillämpar Telia Company ett lägsta

fonderings krav. Portföljförvaltningen har varit

fram gångsrik och portföljen har genererat en årlig

avkastning om 6,2% sedan starten. Per den 31

december 2024 var den strategiska tillgångsfördel

ningen, som beslutats av styrelsen för den svenska

pensionsstiftelsen, 40% räntebärande tillgångar,

35% aktier och 25% alternativa investeringar. De

alternativa investeringar består av fastigheter och

hedgefonder. Den faktiska portföljsammansätt

ningen kan avvika från den strategiska fördelningen

inom bestämda limiter. Att finna en bra avvägning

mellan risk och avkastning är avgörande för att nå

de långsiktiga avkastningsmålen.

Den finansiella utvecklingen har varit stark under

2024. Marknadsförutsättningar förväntas vara mer

utmanande framöver. Diversifiering av tillgångar,

samt ett väl avvägt riskutnyttjande är metoder som

används för att begränsa eventuell negativ inverkan.

Fördelning av totala förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var enligt nedan.

MSEK			31 december 2024				31 december 2023
Tillgångsslag	Noterat Onoterat		Summa	Procent		Noterat Onoterat	Summa	Procent
Egetkapitalinstrument	11 970	1 041	13 011	41	9 738	-	9 738	33
Skuldinstrument	11 759	346	12 105	38	11 830	560	12 390	42
Fastigheter	453	2 033	2 486	8	484	1 825	2 308	8
Likvida medel	281	-	281	1	312	-	-	1
Alternativa investeringar	836	3 361	4 198	13	1 135	3 900	5 035	17
Summa	25 300	6 781	32 081	100	23 498	6 285	29 784	100
varav aktier i Telia Company	8	-	8	0,02	7	-	7	0,02

Framtida tillskott

För svenska företag tryggas pensionsförpliktelserna

även genom kreditförsäkring. Det innebär att, skulle

nettoavsättningen för pensionsförpliktelser öka kan

respektive företag därmed välja om och när medel

tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall redo

visa en avsättning. Till pensionsstiftelserna utanför

Sverige förväntar sig Telia Company att tillskjuta

128 MSEK under 2025.

216Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K23. Övriga avsättningar

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

			31 december 2024
	Avsättningar	Av sättningar
	för omstruk-	för åter-	Övriga
MSEK	turering	ställning	avsättningar	Summa
Ingående redovisat värde	329	2 890	1 871	5 090
Årets avsättningar	1 299	177	339	1 815
Ianspråktagna avsättningar	-616	-296	-491	-1 403
Återförda avsättningar	-	-	-15	-15
Tids- och ränteeffekter	-	76	-	76
Kursdifferenser	-2	19	116	133
Utgående redovisat värde	1 011	2 866	1 820	5 698
varav långfristig del	84	2 466	1 802	4 352
varav kortfristig del	927	401	18	1 346

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningarna för omstrukturering motsvarar nu -

värdet av de belopp som enligt ledningens bästa

bedömning erfordras för att reglera skulderna.

Beloppen kan komma att variera beroende på

förändringar i uppsägningsvillkor, faktiskt utfall av

förhandlingar med externa motparter samt när i

tiden sådana förändringar inträffar. Avsättningar för

omstrukturering avser i huvudsak personalminsk

ning till följd av pågående optimering av verksam-

heten. 2024 var påverkat av uppsägningskostnader

för personal uppgående till -1 299 MSEK.

Avsättningar för återställning

Avsättningar för återställning avser främst hante

ring av miljöfarligt avfall som uttjänta kreosot- och

arsenik impregnerade telefonstolpar samt ned

montering och återställning av mobila och fasta

stations sajter. Återstående avsättningar per den

31 december 2024 förväntas bli fullt utnyttjade

under perioden 2025–2100 beroende på fak

torer som före kommande förlängningsvillkor i

hyres avtal för sajter och av ledningen beslutade

nedtagningsplaner.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar inkluderar avsättningar för

skade stånd och rättstvister, framtida förlustkontrakt,

försäkringstekniska avsättningar, löneskatt på fram

tida pensionsutbetalningar, uppskattade framtida

utgifter för att leva upp till gjorda påståenden om

sakförhållanden och utställda garantier, t ex trans

aktionsgarantier, samt för eventuella rättsliga tvister

m m i samband med avyttring och nedläggning

av koncernbolag, intressebolag och utomstående

bolag samt avsättningar för återköpsåtaganden

för såld utrustning på vissa marknader. För dessa

avsättningar förväntas fullt utnyttjande inträffa

under perioden 2025–2055. Avsättningarna mot

svarar nuvärdet av de belopp som enligt ledningens

bästa bedömning erfordras för att reglera skul

derna. För information om förändring under 2024,

see not K30.

K24. Övriga långfristiga skulder

Redovisat värde för övriga långfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Skulder för licensavgifter	618	1 469
varav svenska	95	789
varav finska	-	12
varav norska	323	463
varav litauiska	201	206
Ränteswappar	-	5
Övriga långfristiga finansiella skulder	116	196
Summa finansiella skulder (not K26)	735	1 670
Förskottsbetalda operationella leasingavtal	197	220
Övriga skulder	258	207
Summa övriga långfristiga skulder	1 190	2 098

För information om kategorier av finansiella instrument och verkliga värden se not K26 och för exponering

för likviditetsrisker och hantering av likviditetsrisk se not K27. För information om leasing, se not K28.

217Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K25. Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder

Redovisat värde för leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Ränteswappar	-	6
Valutaderivat (swappar och terminer)	93	209
Leverantörsskulder	13 287	17 681
varav leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang	5 565	11 527
Övriga kortfristiga finansiella skulder	6 310	5 703
Summa finansiella skulder (not K26)	19 690	23 600
Övriga kortfristiga skulder	5 974	7 319
Avtalsskulder (förutbetalda intäkter)	3 257	3 344
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	28 921	34 263

Övriga kortfristiga finansiella skulder består i

huvud sak av upplupna kostnader till leverantörer

och upplupna samtrafik- och roamingavgifter,

medan övriga kortfristiga skulder till största del

utgörs av momsskulder, förskott från kunder och

periodiseringar av lönekostnader och sociala

av gifter. Avtalsskulder (förutbetalda intäkter) avser

främst abonnemang och andra telekomavgifter .

Leverantörsfinansieringsarrangemang

Telia Company har arrangemang med flera banker,

under vilka bankerna erbjuder Telia Companys leve

rantörer möjlighet att få tidigare betalning av Telia

Companys leverantörsskulder. Leverantörer som

använder sig av dessa finansieringsarrange mang

betalar en kreditavgift till banken. Leverantörs-

finans ieringsportföljen inkluderar även arrang

emang där leverantören utfärdar ett finansiellt

instrument för handel, som sedan överlåts till en

bank som utses av leverantören, och erbjuder Telia

Company att förlänga betalningstider i utbyte

mot en prisökningsersättning som betalas av Telia

Company. Alla arrangemang i leverantörsfinansie

ringsportföljen ger leverantörerna tidigare betalning

och förlängd betalningstid för Telia Company.

Telia Company använder alla arrangemangen i

leverantörsfinansieringsportföljen som integrerade

delar av de kommersiella relationerna med leveran

törerna, och skulderna är en del av rörelsekapitalet

i Telia Companys normala verksamhetscykel. Telia

Company ställer inga ytterligare säkerheter eller

garantier till bankerna. Baserat på Telia Companys

bedömning anses skulderna under leverantörsfi

nansieringsarrangemangen vara nära relaterade till

verksamhetsinköp, och finansieringsarrangemangen

leder inte heller till någon väsentlig förändring av

skuldernas natur eller funktion. Skulderna i leveran

törsfinansieringsportföljen klassificeras därför som

leverantörsskulder. Kreditperioden överstiger inte

12 månader och leverantörsskulderna diskonteras

därför inte.

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang
Redovisade värden
Ingående redovisat värde	11 527	11 413
Utgående redovisat värde	5 565	11 527
varav redovisat värde för vilket leverantörer redan har erhållit betalning från bankerna	5 565
Summa ej kassaflödespåverkande förändringar i redovisade värden	13 079
varav nya leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang	13 008
varav förändringar i valutakurser	71
Förfallodagar efter fakturadag:
Leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang (dagar) 1	50-360	50-360
Leverantörsskulder utan leverantörsfinansieringsarrangemang (dagar)	30-90	30-90
Leverantörsfinansiering - banker
Antal banker i leverantörsfinansieringsarrangemang	5	5
Banken med den största leverantörsfinansieringsbalansen (andel av total balans)	48%	30%
1) För leverantörsskulder med leverantörsfinansieringsarrangemang har majoriteten av balansen förfallodagar närmare 360 dagar.

Den 4 september 2024 tillkännagav Telia Company

ambitionen att omstrukturera leverantörsfinansie

ringsprogrammet och reducera volymen med 50%

under andra halvåret av 2024. Syftet med omstruktu

reringen är att driva förenkling, minska kassaflödes-

volatilitet och öka transparensen i balansräkningen,

samtidigt som programmets fördelar för Telia

Company och dess leverantörer bibehålls. Per den 31

december 2024 har redovisat värde för leverantörs

skulder med leverantörsfinansieringsarrangemang

minskats med 52%.

Leverantörers vetenskapligt förankrade klimatmål

Merparten av utsläppen av växthusgaser (CO2)

i Telia Companys totala värdekedja genereras i

leverantörskedjan (inklusive inköp av konstruktion

och underhåll av nätverk, nätverksutrustning, mobil

telefoner och annan hårdvara samt andra varor

och tjänster). I upphandlingsprocessen utvärderar

Telia Company mognadsgraden i leverantörernas

klimatarbete för att kunna belöna de bästa och

på verka övriga. Under 2024 har Telia Company

fortsatt att föra dialog med sina leverantörer och

uppmana dem att sätta vetenskapligt förankrade

klimatmål (science- based targets). Vid slutet av 2024

hade leverantörer som stod för 62% (52%) av Telia

Company’s totala växtgasutsläpp i leverantörskedjan

antagit sådana mål. Telia Companys mål är att leve

rantörer som står för 72% av utsläppen i koncernens

leverantörskedja har antagit vetenskapligt förankrade

klimatmål till 2025. Se Hållbarhetsrapporten, avsnitt

Miljöinformation.

För information om kategorier av finansiella instru

ment och verkliga värden se not K26 och för expone-

ring för likviditetsrisker och hantering av likviditetsrisk

se not K27 .

218Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K26. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå

Redovisat värde per kategori och verkligt värde

Följande tabeller visar redovisade värden per kategori och verkliga värden för finansiella tillgångar och finansiella skulder.

								Redovisat värde per kategori - Finansiella tillgångar
			Säkringsinstrument		Verkligt värde via		Verkligt värde via	Upplupet
			till verkligt värde		resultatet		övrigt totalresultat		anskaffningsvärde	Summa		Verkligt värde
		31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
Långfristiga
Egetkapitalinstrument	K16	-	-	-	-	942	917	-	-	942	917	942	917
Obligationer	K16	-	-	914	5 018	620	402	-	-	1 533	5 420	1 533	5 420
Ränteswappar
- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde	K16	69	0	-	-	-	-	-	-	69	0	69	0
- betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde	K16	102	85		-		-	-	-	102	85	102	85
- ej identifierade som säkringsinstrument	K16	-	-	-	0	-	-	-	-	-	0	-	0
Valutaränteswappar
- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde	K16	1 001	1 388	-	-	-	-	-	-	1 001	1 388	1 001	1 388
- ej identifierade som säkringsinstrument	K16	-	-	-	177	-	-	-	-	-	177	-	177
Kortfristiga
Kortfristiga placeringar	K19	-	-	767	6 938	352	567	-	-	1 119	7 505	1 119	7 505
Valutaderivat (swappar och terminer)
- ej identifierade som säkringsinstrument	K18	-	-	263	439	-	-	-	-	263	439	263	439
Valutaränteswappar
- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde	K19	256	628	-	-	-	-	-	-	256	628	256	628
- ej identifierade som säkringsinstrument	K19	-	-	-	473	-	-	-	-	-	473	-	473
Summa finansiella tillgångar värderade till verkligt värde		1 428	2 101	1 943	13 045	1 914	1 886	-	-	5 285	17 032

219Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

								Redovisat värde per kategori - Finansiella tillgångar
			Säkringsinstrument		Verkligt värde via		Verkligt värde via	Upplupet
			till verkligt värde		resultatet		övrigt totalresultat		anskaffningsvärde	Summa		Verkligt värde
		31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde
Långfristiga
Lånefordringar och andra fordringar	K16	-	-	-	-	-	-	2 145	1 757	2 145	1 757	2 145	1 757
Finansiella leasingfordringar	K16	-	-	-	-	-	-	292	325	292	325
Kortfristiga
Kundfordringar	K18	-	-	-	-	-	-	8 619	8 941	8 619	8 941	8 619	8 941
Lånefordringar och andra fordringar	K18	-	-	-	-	-	-	2 221	2 242	2 221	2 242	2 221	2 242
Räntebärande lånefordringar och andra fordringar	K19	-	-	-	-	-	-	4 106	5 371	4 106	5 371	4 106	5 371
Finansiella leasingfordringar	K19	-	-	-	-	-	-	300	323	300	323
Kassa och bank	K19	-	-	-	-	-	-	9 812	11 244	9 812	11 244	9 812	11 244
Summa finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde		-	-	-	-	-	-	27 494	30 203	27 494	30 203
Summa finansiella tillgångar		1 428	2 101	1 943	13 045	1 914	1 886	27 494	30 203	32 779	47 235

220 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

					Redovisat värde per kategori - Finansiella skulder
			Säkringsinstrument	Verkligt värde	Upplupet
			till verkligt värde	via resultatet			anskaffningsvärde	Summa		Verkligt värde
		31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Långfristiga
Ränteswappar
- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde	K21	383	309	-	-	-	-	383	309	383	309
- betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde	K21	3 067	5 292	-	-	-	-	3 067	5 292	3 067	5 292
Valutaränteswappar
- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde	K21	186	153	-	-	-	-	186	153	186	153
Ränteswappar
- ej identifierade som säkringsinstrument	K24	-	-	-	5	-	-	-	5	-	5
Kortfristiga
Ränteswappar
- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde	K21	-	298	-	-	-	-	-	298	-	298
- betecknade som säkringsinstrument för verkligt värde	K21	117	134	-	-	-	-	117	134	117	134
Ränteswappar
- ej identifierade som säkringsinstrument	K25	-	-	-	6	-	-	-	6	-	6
Valutaderivat (swappar och terminer)
- ej identifierade som säkringsinstrument	K25	-	-	93	209	-	-	93	209	93	209
Summa finansiella skulder värderade till verkligt värde		3 754	6 186	93	220	-	-	3 846	6 407

221 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

					Redovisat värde per kategori - Finansiella skulder
			Säkringsinstrument	Verkligt värde	Upplupet
			till verkligt värde	via resultatet			anskaffningsvärde	Summa		Verkligt värde
		31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023	2024	2023
Finansiella skulder ej värderade till verkligt värde
Långfristiga
Euro Medium Term Notes Program (EMTN)	K21	-	-	-	-	47 155	57 014	47 155	57 014	50 069	62 115
Hybridobligationer	K21	-	-	-	-	19 297	18 425	19 297	18 425	20 147	19 446
Övriga bilaterala	K21	-	-	-	-	2 020	1 918	2 020	1 918	2 257	2 159
Banklån	K21	-	-	-	-	846	805	846	805	846	805
Leasingskulder	K21	-	-	-	-	14 870	14 511	14 870	14 511
Övriga långfristiga lån	K21	-	-	-	-	2	71	2	71	2	71
Skulder för licensavgifter	K24	-	-	-	-	618	1 469	618	1 469	618	1 469
Övriga långfristiga finansiella skulder	K24	-	-	-	-	116	196	116	196	116	196
Kortfristiga
Euro Medium Term Notes Program (EMTN)	K21	-	-	-	-	5 813	9 900	5 813	9 900	6 010	10 055
Banklån	K21	-	-	-	-	62	579	62	579	62	579
Leasingskulder	K21	-	-	-	-	3 421	3 156	3 421	3 156
Övriga kortfristiga lån	K21	-	-	-	-	695	2	695	2	695	2
Leverantörsskulder	K25	-	-	-	-	13 287	17 681	13 287	17 681	13 287	17 681
Övriga kortfristiga finansiella skulder	K25	-	-	-	-	6 310	5 703	6 310	5 703	6 310	5 703
Summa finansiella skulder ej värderade till verkligt värde		-	-	-	-	114 513	131 429	114 513	131 429
Summa finansiella skulder		3 754	6 186	93	220	114 513	131 429	118 359	137 836

222 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskap er Övrigt

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin på följande sätt.

			31 december 2024				31 december 2023
			varav				varav
		Redovisat				Redovisat
MSEK	Not	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	värde	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3
Finansiella tillgångar till verkligt värde
Egetkapitalinstrument	K16	942	-	-	942	917	-	-	917
Lång- och kortfristiga obligationer	K16, K19	2 652	2 652	-	-	12 925	12 925	-	-
Derivat	K16, K18, K19	1 691	-	1 691	-	3 191	-	3 191	-
Summa finansiella tillgångar till verkligt värde per nivå		5 285	2 652	1 691	942	17 032	12 925	3 191	917
Finansiella skulder till verkligt värde
Derivat	K21, K24, K25	3 846	-	3 846	-	6 407	-	6 407	-
Summa finansiella skulder till verkligt värde per nivå		3 846	-	3 846	-	6 407	-	6 407	-

Det var inga väsentliga omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 under 2024 eller 2023.

Värdering av finansiella instrument i Nivå 3

till verkligt värde

Vid uppskattning av verkligt värde för investeringar

som klassificeras i Nivå 3 används betydande

icke observerbara indata eftersom det inte finns

någon aktiv marknad för dessa investeringar. Då

det inte finns några observerbara priser tillgängliga

för dessa egetkapitalinstrument, tillämpar Telia

Company en marknadsansats för att uppskatta

verkligt värde.

Den primära värderingsteknik som Telia Company

använder för att uppskatta verkligt värde för onote

rade egetkapitalinstrument i Nivå 3 baseras på den

senaste transaktionen för det specifika företaget

om en transaktion har skett nyligen. Om det har

skett väsentliga förändringar i förutsättningarna

mellan transaktionsdagen och balansdagen som,

enligt Telia Companys bedömning, skulle kunna ha

en betydande påverkan på verkligt värde justeras

det redovisade värdet för att återspegla dessa

förändringar .

223 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Tabellen nedan visar förändringar i nivå 3-instrument under året.

	Tillgångar	Tillgångar
	Jan-dec 2024	Jan-dec 2023
MSEK	Egetkapitalinstrument	Egetkapitalinstrument
Nivå 3, ingående redovisat värde	917	614
Förändringar i verkligt värde	19	302
varav redovisade i resultatet	-	-4
varav redovisade i övrigt totalresultat	19	307
Förvärv/nyemmision	3	15
Avyttringar	-	-2
Avräkningar	-	-13
Valutakursdifferenser	3	-
Nivå 3, utgående redovisat värde	942	917

Förändringen i verkligt värde om 307 MSEK som redovisats i övrigt totalresultat under 2023 avser omvärdering

av Telia Companys innehav om 9,56 % i Marshall Group AB. Investeringen omvärderades till ett uppskattat verk

ligt värde om 427 MSEK i det fjärde kvartalet 2023, baserat på priset om 415 SEK per aktie i den senaste större

transaktionen som gjorts för Marshall Group AB, vilken slutfördes i oktober 2023.

224Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K27. Finansiell riskhantering

Principer för finansiering och finansiell

riskhantering

Telia Companys finansiering och finansiella risker

hanteras under styrning och övervakning av styrel

sen i Telia Company. Finansieringsverksamheten

är centraliserad till enheten Group Treasury som

fungerar som Telia Companys internbank. Group

Treasury ansvarar för att säkerställa finansiering,

aktivt hantera koncernens likviditet och att hantera

och kontrollera koncernens finansiella riskexpone

ring. Group Treasury ansvarar också för koncernens

finansiella infrastruktur och implementering av

koncernens finanspolicy och instruktioner. De

väsentligaste riskerna Group Treasury ansvarar för

är refinansieringsrisk, likviditetsrisk, ränterisk, valuta

risk och kreditrisk. Group Treasury strävar även efter

att hantera kostnaderna för finansiell riskhantering.

Telia Company finansierar sin verksamhet i

huvudsak genom upplåning via sina mark

nadsfinansieringsprogram direkt i svensk och

internationell penning- och kapitalmarknad.

Finansieringsstrategin är fokuserad på refi

nansieringsrisk, att ha en jämn förfallostruktur,

bibehålla löptiden, diversifiera koncernens finan

sieringskällor och hålla en betryggande likviditet.

Kapitalmarknadsupplåning är den primära finan

sieringskällan medan bankupplåning betraktas som

en backup. Detta ökar flexibiliteten och säkerställer

tillgång till kapitalmarknader med attraktiv prisbild.

Marknadsfinansieringsprogrammen utgör normalt

ett kostnadseffektivt och flexibelt alternativ till

bankfinansiering.

Finansiering under 2024

För finansieringsaktiviteter under 2024 se

Förvaltningsberättelse avsnitt kreditfaciliteter i

Finansiell ställning, kreditfaciliteter och kassaflöde.

Förvaltning av kapital

Telia Companys kapitalstruktur och utdelningspo

licy beslutas av styrelsen och har ett golv om 2,00

SEK per aktie med en ambition om en låg till medel

hög ensiffrig procentuell tillväxt.

För 2024 föreslår styrelsen att årsstämman beslutar

om en ordinarie utdelning om 2,00 SEK per aktie

(2,00), totalt 7,9 GSEK (7,9). Utdelningen skall delas

upp och utbetalas i fyra delar om 0,50 SEK per

aktie. Telia Companys mål är en nettolåneskuld/

justerad EBITDA i spannet 2,0-2,5x. Telia Companys

kreditbetyg förblev oförändrade under 2024.

Moody’s kreditbetyg för långfristig upplåning

är Baa1 med en stabil utsikt. Standard & Poor’s

långfristiga kreditbetyg är BBB+ samt A-2 för det

kortfristiga kreditbetyget, båda med stabila utsikter.

De bägge institutens kreditbetyg motsvarar en stark

kreditvärdighet och är mycket viktiga för att ge Telia

Company fortsatt god tillgång till kapitalmark

naderna. Telia Company är inte föremål för några

externt påtvingade kapitalkrav. Avseende förvalt

ning av kapital definierar Telia Company kapital som

eget kapital och 50% av hybridupplåning, vilket är

i enlighet med marknadspraxis för denna typ av

instrument. Per den 31 december 2024 uppgick

Telia Companys kapital till 69 077 MSEK (66 412),

varav eget kapital utgjorde 59 357 MSEK (56 994)

och 50% av hybridupplåning uppgick till 9 720

MSEK (9 418) .

225Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Hantering av kreditrisk

Kreditrisk är risken för försenad eller utebliven inkomst eller värde såväl som åsamkad kostnad på grund

av motparts konkurs eller oförmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden. Det redovisade värdet av Telia

Companys instrument med kreditriskexponering är följande.

Kreditriskexponering

		31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023
Övriga anläggningstillgångar (exklusive Egetkapitalinstrument, Utgifter för
att erhålla ett avtal, Avtalstillgångar och Förutbetalda kostnader)	K16	5 142	9 154
Kund- och övriga kortfristiga fordringar och tillgångar (exklusive Övriga
kortfristiga fordringar, Kortfristiga avtalstillgångar och Förutbetalda
kostnader)	K18	11 103	11 622
Kortfristiga räntebärande fordringar	K19	5 780	13 896
Likvida medel	K19	9 812	11 646
Summa redovisat värde, instrument med kreditexponering		31 838	46 318

Vid ingående av finansiella transaktioner som

ränte- och valutaränteswappar samt andra derivat-

transaktioner accepterar Telia Company endast

kreditvärdiga motparter med goda kreditbetyg.

Telia Company kräver att varje motpart har ett

avtal enligt International Swaps and Derivatives

Association (ISDA). Tillåten exponering per motpart

vid ingående av en finansiell transaktion är bero

ende av vilket kreditbetyg motparten har.

Telia Company kan placera överskottslikviditet

i bankdepositioner och värdepapper utgivna av

banker med kreditbetyg om minst A- (Standard &

Poor’s) eller A3 (Moody’s). Placeringar kan dess

utom göras i värdepapper utgivna av företag med

kredit betyg om minst BBB+ eller Baa1. Därutöver

kan likviditet också placeras i statsobligationer

och statsskuldsväxlar utgivna av den svenska,

tyska, finska, norska eller danska staten, svenska

kommunobligationer, investeringsfonder och

säkerställda tillgångar med kreditbetyg om AAA/

Aaa. Förväntade kreditförluster på likvida medel

redovisade till upplupet anskaffningsvärde anses

insignifikanta baserat på den höga kreditvärdighe

ten hos motparterna som reflekteras i de externa

kreditbetygen och de korta löptiderna. Investeringar

i värdepapper är värderade till verkligt värde via

resultatet. Kreditrisken i investeringarna reflekteras i

deras verkliga värden.

Telia Companys kreditriskexponering i likvida medel

såväl som investeringar i värdepapper fördelar sig

enligt tabellerna nedan. Aggregerade nettoex

poneringar från derivat per den 31 december är

fördelade efter motpartens långsiktiga kreditbetyg i

tabellen nedan. Mottagna säkerheter, som regleras

av Credit Support Annex i ISDA-avtalen, är avdragna

från exponeringen.

Kreditbetyg S&P / Moody’s

			31 december 2024
		Kortfristiga
		placeringar m.	Obligationer	Motpartsex-
	Kassa och	löptid t.o.m 3	och kortfristiga	ponering från
MSEK	bank	månader	placeringar	derivat
AAA / Aaa	-	-	2 652	-
AA+ till AA- / Aa1 till Aa3	6 886	-	-	148
A+ till A- / A1 till A3	2 926	-	-	76
Summa	9 812	-	2 652	224

Kreditbetyg S&P / Moody’s

			31 december 2023
		Kortfristiga
		placeringar m.	Obligationer	Motpartsex-
	Kassa och	löptid t.o.m 3	och kortfristiga	ponering från
MSEK	bank	månader	placeringar	derivat
AAA / Aaa	-	403	9 916	-
AA+ till AA- / Aa1 till Aa3	5 682	-	714	513
A+ till A- / A1 till A3	5 562	-	1 892	165
Summa	11 244	403	12 522	678

Telia Companys kundfordringar och lånefordringar

och andra fordringar är diversifierade geografiskt

och på ett stort antal kunder, såväl privatpersoner

som företag i olika branscher. Solvensupplysningar

erfordras för försäljning på kredit i syfte att mini

mera risken för kreditförluster och baseras på

koncernintern information om betalningsbeteende,

om nödvändigt kompletterad med kredit- och

affärsinformation från externa källor. Kostnader

för kreditförluster i relation till koncernens intäkter

uppgick till cirka 0,6% under 2024 och 0,5% under

2023. För kvantitativ information om förlustreser

ven för förväntade kreditförluster för kundfordringar

och kortfristiga lånefordringar och andra fordringar,

se not K18. Telia Company är även exponerad mot

kreditrisk i finansiella leasingfordringar i egenskap

av leasegivare, se not K28.

På vissa marknader har Telia Company arrange

mang med en tredje part där rättigheter till kassa-

flöden från kundfordringar och i allt väsentligt alla

relaterade finansiella risker överförs till den tredje

parten. Dessa kundfordringar bokas bort i sin helhet

när de avtalsenliga rättigheterna till kassaflödena

har övergått till den tredje parten. Kostnaden hän

förlig till bortbokning uppgick till 57 MSEK (54) .

226 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken att Telia Company kommer

möta svårigheter att uppfylla sina åtaganden

associerade med finansiella skulder som regleras

med leverans av likvida medel eller någon annan

finansiell tillgång.

Telia Company har interna kontrollprocesser och

beredskapsplaner för hantering av likviditetsrisk.

Den kort- och medelsiktiga likviditetshanteringen

tar i beaktande förfallotidpunkter för finansiella

tillgångar och finansiella skulder samt estimerade

kassaflöden från verksamheten.

En centraliserad daglig process för cash-pooling

gör det möjligt för Telia Company att hantera över-

eller underskottslikviditet efter de faktiska behoven

på koncern- och dotterbolagsnivå.

Telia Companys policy är att ha en betryggande

likviditetsposition avseende tillgängliga likvida

medel och/eller outnyttjade bekräftade kreditfa

ciliteter. Telia Companys kortfristiga likviditetsrisk

(åtaganden som förfaller till betalning inom ett år, se

tabell ”Förfallostruktur, finansiella skulder”) hanteras

med den likviditetsreserv som beskrivs nedan. För

övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not

K30.

Likviditetsreserv

		31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023
Kassa och bank		9 812	11 244
Kortfristiga placeringar med löptid t.o.m. 3 månader		-	403
Likvida medel	K19	9 812	11 646
Kortfristiga placeringar¹	K19	767	6 535
Summa		10 579	18 181
Obligationer¹	K16	913	5 018
Summa likviditet i balansrapporten		11 492	23 199
Bekräftade kreditfaciliteter
Revolverande kreditfacilitet (rambelopp)		13 740	13 304
Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter (rambelopp)²		1 542	1 509
Summa outnyttjade bekräftade kreditfaciliteter		15 282	14 813
Likviditetsreserv		26 774	38 012
1) Konverterbara till likvida medel inom 2 dagar, d v s exklusive placeringar som av regulatoriska skäl inte kan användas för att möta
kortfristig likviditetsrisk.
2) Ökningen av Checkräkningskrediter och kortfristiga kreditfaciliteter avser valutakursfluktuationer.

227 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telia Companys bekräftade kreditfaciliteter består

av en revolverande kreditfacilitet och checkräk

ningskrediter vilka är avsedda för kortfristig finan-

siering och som likviditetsreserv. Telia Companys

bekräftade revolverande kreditfacilitet är hållbar

hetslänkad, syndikerad, denominerad i EUR med

ett förfallodatum i september 2028 med en option

att förlänga ett år till 2029. De bekräftade check

räkningskrediterna är bilaterala, i flera valutor och

förlängs årligen.

Vid årets slut hade avtalsenliga odiskonterade

kassaflöden för koncernen följande förväntade

förfallostruktur. Belopp avseende koncernens

räntebärande upplåning och derivat inkluderar

amorteringar och uppskattade räntebetalningar.

Omräkning av belopp i utländsk valuta till SEK har

gjorts till rådande valutakurs vid rapportperiodens

slut. Terminsräntor har använts för att uppskatta

framtida räntebetalningar hänförliga till instrument

med rörlig ränta. I de fall likvidavräkning görs brutto

(ränteswappar, valutaränteswappar, valutaswappar

och valutaterminer) har samtliga värden redovisats

brutto. I tabellen presenteras hybridobligationer

baserat på återställningsdatum.

Förfallostruktur, finansiella skulder

		Jan-mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec					Senare
MSEK	Not	2025	2025	2025	2025	2026	2027	2028	2029	år	Totalt
Euro Medium Term Notes program	K21	-733	-1 111	-449	-5 180	-3 296	-6 925	-3 252	-3 455	-40 715	-65 116
Hybridobligationer	K21	-	-268	-	-318	-6 311	-7 377	-7 059	-	-	-21 333
Övriga bilaterala	K21	-47	-	-	-	-47	-619	-23	-23	-1 786	-2 545
Banklån	K21	-	-1	-	-	-1	-1	-	-	-905	-909
Leasingskulder	K21	-1 235	-794	-777	-953	-3 110	-2 747	-2 546	-2 154	-6 577	-20 893
Ränteswappar	K16, K19, K21, K24, K25
Kassautflöde		-440	-664	-415	-433	-1 547	-1 182	-789	-605	-1 279	-7 354
Kassainflöde		189	334	158	366	949	755	477	210	347	3 785
Valutaränteswappar	K16, K19, K21
Kassautflöde		-206	-201	-187	-2 957	-5 751	-4 546	-192	-745	-5 811	-20 596
Kassainflöde		188	268	155	3 241	6 186	4 949	182	746	5 885	21 800
Valutaderivat (swappar och terminer)	K18, K25
Kassautflöde		-21 979	-	-	-	-	-	-	-	-	-21 979
Kassainflöde		22 118	-	-	-	-	-	-	-	-	22 118
Övriga lån	K21	-691	-4	-	-	-	-	-	-	-2	-697
Långfristiga skulder för licensavgifter	K24	-	-	-	-	-173	-218	-26	-26	-193	-635
Övriga långfristiga finansiella skulder	K24	-	-	-	-	-85	-12	-2	0	-19	-120
Leverantörsskulder	K25	-9 649	-1 382	-1 411	-845	-	-	-	-	-	-13 287
Övriga kortfristiga finansiella skulder	K25	-5 249	-228	-24	-809	-	-	-	-	-	-6 310
Kredit- och fullgörandegarantier	K30	-	-	-	-1	-	-	-	-	-	-1
Summa		-17 734	-4 051	-2 949	-7 888	-13 187	-17 924	-13 230	-6 052	-51 055	-134 072

228 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Hantering av valutarisk

Valutarisk är risken för att valutakursförändringar

påverkar koncernens resultat, finansiella ställ

ning och/eller kassaflöden negativt. Valutarisk

kan indelas i transaktionsexponering och

omräkningsexponering.

Transaktionsexponering uppkommer i nettot av

operativa och finansiella in- och utflöden i valutor.

Telia Companys allmänna policy är att säkra mer

parten av känd operationell transaktionsexponering

upp till 12 månader framåt i tiden. Säkring av finan

siella flöden görs däremot normalt för hela löptiden,

även om denna är längre än 12 månader.

Avseende transaktionsexponering i utländsk valuta

har finansdirektören för Telia Company ett tydligt

avgränsat avvikelsemandat, vilket är begränsat till

motsvarande 10 MSEK och beräknas som en dags

Value at Risk (VaR), baserat på det utestående

långa/korta SEK motvärdet i positioner expone

rade för valutafluktuationer. Eftersom SEK är Telia

Company ABs funktionella valuta är upplåningen

som Telia Company har normalt antingen denomi

nerad i eller swappad till SEK, såvida den inte är

kopplad till internationell verksamhet eller använd

som säkring av utländska nettoinvesteringar.

Kassaflödet avser valutasäkring av fordringar,

skulder och likvida medel i utländska valutor.

Valutarisker är även hanterade genom kon

cernens nettoinvesteringar i EUR, se avsnitt

”Omräkningsexponering”.

Finansiell transaktionsexponering

Vid årets slut hade avtalsenliga odiskonterade

finansiella kassaflöden fördelat per valuta, för

koncernens räntebärande tillgångar, räntebä

rande skulder och derivat följande förväntad

förfallostruktur inklusive amorteringar och upp

skattade räntebetalningar. Tillgångar och skulder

Finansiell transaktionsexponering
		Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Oct–dec
MSEK		2025	2025	2025	2025	2026	2027	2028	2029	Senare år	Totalt
EUR	Räntebärande tillgångar	7	1	-	-	115	-	-	-	-	123
	Räntebärande skulder	-505	-522	-359	-5 439	-7 194	-13 929	-7 758	-699	-36 084	-72 489
	Derivat	3 636	93	-85	2 723	5 856	4 616	-79	-136	5 022	21 646
	Netto	3 138	-428	-444	-2 716	-1 223	-9 313	-7 837	-835	-31 062	-50 720
NOK	Räntebärande tillgångar	159	10	647	-	-	-	-	-	-	816
	Räntebärande skulder	-395	-81	-20	-37	-303	-885	-478	-2 185	-5 414	-9 798
	Derivat	-12 488	-49	-	11	-74	-63	-61	-94	-60	-12 878
	Netto	-12 724	-120	627	-26	-377	-948	-539	-2 279	-5 474	-21 860
Övriga	Räntebärande tillgångar	52	-	-	55	-	-	-	-	-	107
	Räntebärande skulder	-11	-	-11	-	-22	-22	-22	-589	-770	-1 447
	Derivat	156	-	11	-	22	22	22	589	770	1 592
	Netto	197	-	-	55	-	-	-	-	-	252
Summa, netto		-9 389	-548	183	-2 687	-1 600	-10 261	-8 376	-3 114	-36 536	-72 328

inkluderade i tabellen nedan är endast de som

är i icke-funktionella valutor. Omräkning till SEK

av belopp i utländsk valuta har gjorts till rådande

valutakurs vid rapportperiodens slut. Terminsräntor

har använts för att uppskatta framtida räntebetal

ningar hänförliga till instrument med rörlig ränta. I

tabellen presenteras hybridobligationer baserat på

återställningsdatum .

229 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Operationell transaktionsexponeringskänslighet

Telia Companys kunder faktureras till övervägande del i respektive lokal valuta. Den operationella

transaktions exponeringen är främst relaterad till köp av hårdvara och lager samt programrättigheter i

utländsk valuta. De huvudsakliga utländska transaktionsvalutorna är EUR, NOK och USD. Övriga valutor kan

ha tillfällig exponering, till exempel GBP vid slutet av 2024 och 2023. Kundfordringar på och leverantörsskul

der till andra operatörer för internationell fastnätstrafik och roaming regleras normalt netto via clearingcen-

traler, vilket reducerar transaktionsexponeringen relaterad till dessa betalningar.

Transaktionsexponeringskänslighet (finansiell och operationell)

Valutaförsvagning om 10%

	Årets resultatpåverkan, kvarvarande verksamhet
MSEK	2024	2023
EUR	0,0	-1,9
NOK	0,0	-0,1
USD	-0,3	-0,1
GBP	1,3	2,5
Övriga	0,3	0,5
Summa	1,3	0,9

Känslighetanalysen är baserad på exponeringen vid årets slut och efter säkringsåtgärder.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering uppkommer genom nettoinvesteringar i utlandsverksamhet. Finansdirektören för

Telia Company har mandat att verkställa säkring upp till en specifik andel av omräkningsexponeringen. Telia

Companys nettoinvesteringar i utlandsverksamhet fördelade sig per valuta enligt följande.

Omräkningsexponering
		31 dec 2024			31 dec 2023
	Netto-			Netto-
	investering		Netto	investering		Netto
	i utländsk	Säkrat	omräknings-	i utländsk	Säkrat	omräknings-
SEK in millions	verksamhet	belopp	exponering	verksamhet	belopp	exponering
EUR	38 193	-24 488	13 705	35 971	-28 993	6 978
NOK	17 644	-	17 644	17 194	-	17 194
DKK	-	-	-	4 325	-	4 325

Nettoinvesteringar säkras genom lån och derivat och presenteras efter skatt i tabellen.

Omräkningsexponeringskänslighet

Koncernens eget kapital, skulle på en efter skattbasis, påverkas positivt med cirka 3,1 GSEK (2,8) om den

svenska kronan försvagades med 10 procentenheter mot omräkningsexponeringsvalutorna ovan och vice

versa. Beräkningen baseras på exponeringen vid slutet av året, inklusive säkringar .

230 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Hantering av ränterisk

Den räntebärande upplåningen och finansiella investeringar exponerar koncernen för ränterisk. Ränterisk är

risken för att förändringar i räntesatser påverkar koncernens räntenetto och/eller kassaflöden negativt. Leasing

omfattas inte av den löpande ränteriskhanteringen och ingår därför inte i avsnittet nedan.

Nyckeltal för skuldportföljen

		31 dec	31 dec
MSEK	Not	2024	2023
Skuldportfölj
Långfristiga lån exklusive leasingskulder, redovisat värde	K21	72 956	83 986
Kortfristiga lån exklusive leasingskulder, redovisat värde	K21	6 687	10 913
Skuldportfölj, redovisat värde		79 643	94 899
Genomsnittlig ränta inklusive säkringar (%)		4,2	5,0
Duration (ränterisk, år)		3,4	3,5
Genomsnittlig löptid (år)		5,6	6,2
Räntejustering inom 1 år		27 875	38 480
Räntejustering efter 1 år		51 768	56 419

Telia Companys finanspolicy anger riktlinjer för

hantering av räntebindning respektive genom

snittlig löptid för låneskulden och finansiella

investeringar. Koncernen eftersträvar en avvägning

mellan bedömd löpande kostnad för upplåningen

och risken för negativ påverkan på finansnettot

om marknadsräntor stiger. Koncernens policy är

att skuldportföljens duration ska ligga mellan ett

och fem år. Om skuldportföljens struktur avviker

från den önskade används derivat, inklusive rän

teswappar och valutaränteswappar, för att anpassa

strukturen vad avser räntebindning och/ eller valuta.

För exponering mot olika valutor se ”Finansiell

transaktionsexponering”. Under 2024 har Telia

Company minskat sin skuldportfölj för att minska

framtida räntekostnader.

Ränteriskkänslighet

Telia Company är exponerad mot ränterisk från

både skuldportföljen och från koncernens portfölj

av obligationer och andra räntebärande tillgångar.

Den exakta effekten på finansnettot av en ränteför

ändring på skuldportföljen beror på tidpunkten för

förfall av lån såväl som räntejusteringsdatum för lån

med rörlig ränta. Dessutom kan lånevolymen variera

över tid vilket också påverkar uppskattningen. En

procentenhets högre ränta än den befintliga vid

årets slut skulle öka räntekostnaderna med ungefär

172 MSEK (264). Uppskattningen är gjord under

antagandet att ränte- och skuldportföljstrukturen

förblir densamma under de kommande 12 måna

derna och tar också i beaktande effekten av utestå-

ende räntesäkringar. Samtidigt skulle nettoeffekten

på eget kapital bli en ökning om 287 MSEK (286)

på grund av effekten från kassaflödessäkringar där

säkringsredovisning tillämpas.

Telia Companys portfölj av obligationer och andra

räntebärande tillgångar värderas till verkligt värde

via resultatet. En förändring i räntor skulle därför ha

en påverkan på både ränteintäkter och det verkliga

värdet på tillgångarna i portföljen. En procentenhets

högre ränta än den befintliga vid årets slut skulle ha

ökat ränteintäkterna med 4 MSEK (48), men också

lett till en minskning av det verkliga värdet på port

följen med 23 MSEK (137). Nettoeffekten på resul-

tatet och eget kapital skulle därför bli en minskning

med 19 MSEK (89). Under 2024 har en betydande

del av obligationsportföljen sålts.

Med hänsyn till både skuldportföljen och till

gångsportföljen skulle den totala effekten på Telia

Companys finansnetto av en ränteökning om en

procentenhet bli en minskning om 191 MSEK (353)

och en nettoökning av eget kapital om 268 MSEK

(197).

Redovisat värde på skuldportföljen skulle förändras

med cirka 0,5 GSEK (0,5), om marknadsräntor

gjorde ett parallellskifte om en procentenhet, med

antagandet om samma lånevolym och duration på

de lånen som vid årets slut.

Hantering av refinansieringsrisk

I syfte att reducera refinansieringsrisken har kon

cernen som ambition att sprida låneförfall över en

längre period. Koncernens policy är att genomsnitt

lig kapitalbindningstid på låneskulden ska överstiga

4 år, och att maximalt 30% av upplåningen tillåts

förfalla inom 2 år. Vid årets slut var den genomsnitt

liga förfallotiden för Telia Companys upplåning 5,6

år (6,2) och 17% (18%) av upplåningen förfaller

inom 2 år.

Hantering av försäkringsbara risker

Försäkringsskyddet regleras av centrala riktlinjer

och omfattar ett gemensamt paket av olika egen

doms- och ansvarsförsäkringslösningar. Graden av

försäkringsskydd beslutas av affärsenheterna och

andra enheter som är ansvariga för riskbedöm

ningen. Enheten Corporate Insurance inom Telia

Company hanterar de koncerngemensamma för

säkringslösningarna och använder ett försäkrings-

captive, Telia Försäkring AB, som strategiskt verktyg

i hantering av försäkringslösningarna. Vissa av de

risker som placeras i försäkringsbolaget återförsäk

ras i den internationella återförsäkringsmarknaden.

Energiköpsavtal (Power Purchase Agreements,

PPAer)

Som en del i strategin att säkra framtida tillgång till

förnybar el och bidra till produktionen av förnybar

energi har Telia Company ingått energiköpsavtal

i Estland och Litauen för inköp av förnybar vind-,

sol-, vatten- och biomassabaserad el. Enligt avtalen

betalar Telia Company ett fast pris för en fast kvanti

tet av fysiskt levererad el om 325 GWh (332) under

231 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

perioder på 3 månader till 10 år (som startar under

2022-2026). Den inköpta elen kommer att användas

för Telia Companys egen förbrukning i nätverken,

server-rum, kontrollcenter och kontorslokaler. Priset

som betalas för den inköpta elen i energiköpsavta

len redovisas som en kostnad i den period när elen

levereras och används.

Ramavtal om nettning och liknande avtal

Telia Company har ingått ISDA-ramavtal

(International Swaps and Derivatives Association)

för sin handel i OTC-derivat (Over The Counter),

dvs ränte- och valutaderivat, med alla sina huvud

banker. Dessa ISDA-avtal möjliggör kvittning.

CSA-avtal (Credit Support Annex) för finansiella

Nettning
			31 december
		Bruttobelopp	Effekt av	CSA
		i balans-	nettnings-	erhållen/	Netto-
MSEK	Not	rapporten	avtal	levererad	belopp
2024
Finansiella tillgångar
Derivat	K16, K18, K19	1 692	-778	-690	224
Finansiella skulder
Derivat	K21, K24, K25	3 845	-778	-2 943	124
2023
Finansiella tillgångar
Derivat	K16, K18, K19	3 191	-1 360	-1 415	415
Finansiella skulder
Derivat	K21, K24, K25	6 406	-1 360	-4 905	141

derivattransaktioner får upprättas som en bilaga till

respektive ramavtal och redovisas som kortfristiga

fordringar/skulder. Under ett CSA-avtal är parterna

överens om att utväxla säkerheter, som beräknas

på en veckovis eller daglig exponering under det

specifika avtalet. Överförda medel och upplupen

ränta under ett CSA-avtal är inte att betrakta som

en säkerhet. Derivat inkluderar ränte- och valu

taräntederivat, valutaswappar och valutaterminer.

Förändringar i nivåerna för CSA-avtal under 2024

beror på sjunkande räntenivåer och stängning av

derivatpositioner.

Säkringsredovisning

Telia Company tillämpar säkringsredovisning främst

vid säkring av ränterisk och valutarisk i finansie

ringsverksamheten och för att säkra vissa framtida

operationella kassaflöden. Telia Company tillämpar

även säkringsredovisning för nettoinvesteringar i

utlandsverksamhet. Telia Companys säkringsstrategi

är att minska osäkerheten i framtida betalningar och

minska volatilitet i resultaträkningen. Osäkerheten

består i förändringar i framtida räntejusteringar men

också i förändringar i valutakurser mot SEK.

En säkringsrelation kommer vara perfekt effektiv

om alla kritiska villkor matchar. Det betyder att

de kritiska villkoren för den säkrade posten och

säkringsinstrumentet kommer att vara identiska.

Villkor som kan anses vara kritiska är; nominellt

belopp, valuta, förfallodatum, framtida kupongbe

talningsdatum, framtida kupongfixeringsdatum och

räntefixeringsindex.

För att utvärdera om en säkring kan antas vara

fortsatt effektiv jämförs framtida kassaflöden,

beräknade baserat på de kritiska villkoren, mellan

den säkrade posten och säkringsinstrumentet. Om

kassaflödena nettas ut av säkringsinstrumentet kan

säkringen betecknas som fortsatt effektiv (framåtrik

tat). För mer information om principer för säkrings-

redovisning se not K3.

Verkligt-värdesäkringar av ränterisk

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Säkringsinstrument
Redovisat värde för säkringsinstrument som är tillgångar	102	85
Redovisat värde för säkringsinstrument som är skulder	3 184	5 426
Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året	590	1 955
Nominella belopp	40 148	48 269
Säkrade poster
Redovisat värde	37 548	44 212
Ackumulerad verkligt värde-justering på säkrad post	-2 519	-4 417
Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året	-579	-2 025
Ackumulerade kvarvarande värde-justeringar på stängda säkringsrelationer	-397	-518
Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen för året (Finansnettot)	11	-70

Säkringsinstrumenten ingår i lång-/kortfristiga fordringar/lån i balansrapporten, medan de säkrade posterna

ingår i lång-/kortfristiga lån.

232 Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Kassaflödessäkringar av valuta- och ränterisk

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Säkringsinstrument
Redovisat värde för säkringsinstrument som är tillgångar	1 326	2 017
Redovisat värde för säkringsinstrument som är skulder	569	760
Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året	143	-38
Förändring i verkligt värde rapporterad i övrigt totalresultat för året	-83	-96
Nominella belopp	37 435	48 150
Säkrade poster
Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året	-143	38
Balans i Säkringsreserven för pågående säkringar	-44	-158
Balans i Säkringsreserven för stängda säkringar	-139	144
Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen under året (Finansnettot)	-	-
Belopp omklassificerat från Säkringsreserv till resultatet för året (Finansnettot)	357	62

Säkringsinstrumenten ingår i lång-/kortfristiga fodringar/lån i balansrapporten. Av det nominella beloppet

avser 17 330 MSEK (23 318) ränteswappar och 20 104 MSEK (24 832) valutaränteswappar.

Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Säkringsinstrument
Redovisat värde för säkringsinstrument som är skulder	31 743	37 204
Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året	-1 017	-29
Förändring i verkligt värde rapporterad i övrigt totalresultat för året	-1 017	-29
Nominella belopp efter skatt	24 488	28 993
Säkrade poster
Förändring i verkligt värde som används som grund för att mäta ineffektivitet för året	1 017	29
Balans i Valutakursreserven för pågående säkringar	4 919	5 934
Balans i Valutakursreserven för stängda säkringar	-	-
Ineffektivitet redovisad i resultaträkningen under året (Finansnettot)	-	-

Säkringsinstrumenten ingår i lång-/kortfristiga lån i balansrapporten.

233Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K28. Leasingavtal

Telia Company som leasetagare

Koncernen hyr olika typer av tillgångar, såsom

teknisk yta (t ex lokaler för teknik, yta på tak, sam

lokalisering, plats på torn och datacenter), teknisk

utrustning (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer,

torn, basstationer och servrar), icke-teknisk yta

(t ex kontorslokaler, butiker och parkeringsplatser)

samt mark. Övriga leasingavtal avser främst bilar,

kontorsutrustning och it-utrustning. Leasingavtal

förhandlas på individuell bas och innehåller en

stor spridning av olika leasingperioder och villkor.

Leasingavtalen innehåller ofta förlängningsop

tioner för olika tidsperioder. Leasingskulderna

(och nyttjanderättstillgångarna) omfattar den icke

uppsägningsbara leasingperioden tillsammans med

både förlängningsperioder (om Telia Company är

rimligt säker på att nyttja förlängningsoptionen) och

uppsägningsbara perioder (om Telia Company är

rimligt säker på att inte nyttja uppsägningsoptio

nen). Fastställande av leasingperioden kräver därför

ledningens bedömning, se not K2. Förutom vad

gäller korttidsleasingavtal, varierar uppskattade

leasingperioder inklusive uppskattade förlängnings

perioder och uppsägningsbara perioder mellan 2

och 38 år. Den genomsnittliga nyttjande perioden

för nyttjanderättstillgångar för 2024 varierar mellan

5 och 17 år. Ungefär 40% av de totala leasing-

skulderna (och nyttjanderättstillgångarna) är hän

förliga till förlängningsperioder där Telia Company

har gjort en bedömning att det är rimligt säkert

att förlängningsoptionerna kommer att nyttjas.

Denna del av leasingskulderna (och nyttjanderätts-

tillgångarna) avser främst teknisk yta och teknisk

utrustning.

Belopp som redovisats i koncernens balansrapport
Redovisat värde för nyttjanderättstillgångar för delade sig på följande sätt.
	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Nyttjanderättstillgångar
Teknisk yta	7 255	7 342
Tekninsk utrustning	5 501	4 876
Icke-teknisk yta	3 040	3 321
Mark	1 142	1 053
Övrigt	244	232
Summa¹	17 181	16 823

1) Under 2023 omklassificerades 1 057 MSEK till Tillgångar som innehas för försäljning.

Ökningar av nyttjanderättstillgångar under 2024 uppgick till 4 972 MSEK (5 861), varav 1 496 MSEK (1 667)

avsåg nya avtal främst hänförliga till teknisk yta samt teknisk utrustning. 3 476 MSEK (4 194) avsåg ändringar

av leasingavtal främst på grund av indexeringar och omprövade leasingperioder för befintliga avtal för

teknisk yta och teknisk utrustning.

Redovisat värde för leasingskulder fördelade sig på följande sätt.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Leasingskulder¹
Långfristiga	14 870	14 511
Kortfristiga	3 421	3 156
Summa	18 291	17 667
1) Ingår i raderna lång- och kortfristiga lån i koncernens balansrapport.

För förväntad förfallostruktur på leasingskulderna se not K27 .

Belopp som redovisats i koncernens totalresultatrapport

Koncernens totalresultatrapport innehåller följande belopp hänförliga till leasing.

	Genomsnittlig
	nyttjande-	31 dec	31 dec
MSEK, förutom genomsnittlig nyttjandeperiod	period (år) 2024	2024	2023
Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar
Teknisk yta	11	1 073	1 086
Teknisk utrustning	7	1 177	1 018
Icke-teknisk yta	9	715	719
Mark	17	84	87
Övrigt	5	149	163
Summa avskrivningar		3 199	3 073
Räntekostnad (ingår i finansiella kostnader)		733	664
Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, tillgångar av lågt värde
och variabla leasingavgifter¹		42	49
Summa kostnader		3 973	3 786

1) Kostnader hänförliga till korttidsleasingavtal, hyra av tillgångar av lågt värde och variabla leasingavgifter ingår i raderna Inköpta varor

och tjänster och Övriga externa kostnader.

Realisationsvinster från sale- and leaseback-transaktioner under 2024 uppgick till 128 MSEK, se not K13.

Det var inga väsentliga sale- and leaseback-transaktioner under 2023 .

234Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Belopp redovisade i koncernens

kassaflödesrapporter

Totalt kassautflöde för leasingavtal uppgick under

2024 till 3 878 MSEK (3 812). Återbetalningar

av leasingskulder har redovisats som kassaflöde

från finansieringsverksamheten och betald ränta

har redovisats som kassaflöde från den löpande

verksamheten.

Telia Company som leasegivare

Finansiell leasing

Leasingportföljen inom Telia Companys kund

finansieringsverksamhet i Sverige, Finland och

Norge omfattar finansiering inom ramen för Telia

Companys produkterbjudande avseende hårdvaror

och kundplacerad utrustning.

Löptiden på avtalen i stocken uppgår till cirka

9 kvartal (9). För nytecknade avtal under 2024 var

löptiden 8 kvartal (9). 96% (86) av samtliga avtal

löper med fast ränta och 4% (14) med rörlig ränta.

Flertalet avtal ger möjlighet till förlängning.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Försäljningsvinst	32	45
Finansiella intäkter från nettoinvesteringen i leasingavtalet	85	87
Summa	117	132

Finansiell lease löptidsanalys

Leasingfordringar har följande löptider.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Kortare än 1 år	320	368
1-2 år	170	171
2-3 år	93	86
3-4 år	54	61
4-5 år	23	27
5 år+	4	5
Summa odiskonterade leasingfordringar	664	718
Ej intjänad finansiell intäkt	-72	-70
Nettoinvestering i leasingavtalet	592	648

Reserv för förväntade kreditförluster på leasingfordringar uppgick den 31 december 2024 till 2 MSEK (3).

Kredit förluster på leasingfordringar reduceras av vinster vid försäljning av återlämnad utrustning .

Operationell leasing

Telia Company som leasegivare, hyr ut olika typer

av tillgångar till kunder så som teknisk utrustning

och yta (t ex koppar, svartfiber, IRU, kanalisationer

och plats på torn). Telia Company har operationella

leasingavtal relaterade till produktutbudet till slut

kunder i Sverige och Finland. Avtalstiderna varierar

mellan 2 och 5 år, med en genomsnittlig avtalslängd

om cirka 3 år. Telia Company har också operatio

nella lesingavtal avseende telefoner i Norge, vilka

innehåller en rätt för kunden att byta till en ny

telefon genom att återlämna sin existerande telefon

och ingå ett nytt leasingavtal. Avtalsperioden är

mellan 1 och 2 år. För mer information om tillgångar

som är föremål för operationell leasing se not K13.

	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Leasingintäkter	2 267	2 367

Det var inga väsentliga variabla leasingavgifter hänförliga till operationella leasingavtal under 2024 eller

2023.

Löptidsanalys för operationella leasingavgifter

MSEK

	31 dec	31 dec
	2024	2023 1)
Kortare än 1 år	1 909	1 990
1-2 år	1 404	1 434
2-3 år	984	955
3-4 år	733	727
4-5 år	477	422
5 år+	430	448
Summa odiskonterade framtida leasingavgifter	5 937	5 976

1) Omräknat för jämförbarhet med 400 MSEK.

235Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K29. Transaktioner med närstående

Svenska staten

Vid årsskiftet ägde svenska staten 41,1% av totala

aktier i Telia Company. Resterande 58,9% av totala

aktierna har ett spritt ägande.

Telia Company-koncernens utbud av tjänster

och produkter erbjuds svenska staten, statliga

myndigheter och statliga bolag i konkurrens med

andra operatörer och på normala kommersiella

villkor. Vissa statliga bolag bedriver konkurrerande

verksamhet med Telia Company. På motsvarande

sätt köper Telia Company tjänster från statligt ägda

bolag till marknadsmässiga priser och på i övrigt

normala kommersiella villkor. Enskilt svarar varken

svenska staten och deras myndigheter eller statliga

bolag för en väsentlig andel av Telia Companys

intäkter eller resultat.

Den svenska telemarknaden regleras främst av

lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och

av förordningar, föreskrifter och beslut enligt

lagen. Operatörer som är anmälda enligt LEK ska

betala en årlig avgift för finansiering av åtgärder

mot allvarliga fredstida hot och påfrestningar

som gäller elektroniska kommunikationer. Telia

Companys avgift uppgick till 43 MSEK under 2024

respektive 41 MSEK under 2023. Därutöver betalar

Telia Company, i likhet med övriga operatörer,

årliga avgifter till Post- och telestyrelsen (PTS) för

myndighetens verksamhet enligt LEK och lagen om

radio- och teleterminalutrustning. Telia Company

betalade avgifter enligt dessa lagar med 43 MSEK

under 2024 och 43 MSEK under 2023.

Intressebolag

Telia Company säljer och köper tjänster och produk

ter till och från intressebolag. Dessa transaktioner

görs på marknadsmässiga villkor.

För information avseende sale-leaseback-transak

tionen av Kotikuitu fibertillgångar i Finland till

fiberintressebolaget Valokuitunen Oy, se not K13.

I sammandrag fördelade sig transaktioner och balansposter med intressebolag avseende försäljning och

köp av varor och tjänster på följande sätt.

		Januari–december
		eller 31 december
MSEK	2024	2023
Försäljning av varor och tjänster
Valokuitu Kotiin Holding 1 Oy	62	6
OCH A/S (Operators Clearing House)	-	4
SK ID Solutions AS	4	-
SIA Tet	3	2
Övriga	2	1
Summa försäljning av varor och tjänster	71	12
Köp av varor och tjänster
Mediamätning i Skandinavien MMS AB	30	28
SK ID Solutions AS	4	-
SIA Tet	5	4
Suomen Numerot NUMPAC Oy	6	1
Övriga	3	2
Summa köp av varor och tjänster	48	35
Summa kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar	10	4
Summa leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder	7	5

Pensions- och personalstiftelser

Per den 31 december 2024 ägde Telia Companys

finska pensions stiftelse 366 802 aktier och dess

finska personalstiftelse 658 878 aktier i Telia

Company, sammantaget 0,03% av totala aktier.

Information om transaktioner och balansposter

återfinns i not K22.

Nyckelpersoner i ledande ställning

Se avsnittet ”Ersättningar till ledande befattnings-

havare på koncernnivå” i not K32 för ytterligare

information.

236Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K30. Eventualposter, övriga kontrakts förpliktelser och rättstvister

Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventualtillgångar, medan ansvarsförbindelser

rapporterade som eventual förpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK	31 dec 2024	31 dec 2023
Kredit- och fullgörandegarantier m m	1	1
Delsumma (se Likviditetsrisk – not K27)	1	1
Garantier för pensionsförpliktelser	358	346
Summa ansvarsförbindelser	359	347

Kredit- och fullgörandegarantier per den 31 december 2024 uppgår till 1 MSEK och förväntas förfalla under

fjärde kvartalet 2025 .

Vissa av koncernens lånearrangemang begränsar

möjligheten att avyttra eller pantsätta vissa till

gångar. I några av Telia Companys avtal om obliga-

tionsemissioner ingår regler avseende ”change of

control”, vilka tillåter långivarna att på vissa villkor

återkalla obligationen före avtalad förfallotidpunkt.

Bland de villkor som uppställts ingår att en ny ägare

får ett bestämmande inflytande över Telia Company,

bland annat även medförande en sänkning av Telia

Companys officiella kreditvärdering till en icke-solid

nivå (”non-investment grade”).

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser

angivna värden de maximala framtida betalningar

som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas

göra enligt respektive förbindelse.

Ställda säkerheter

Vid rapportperiodens slut var ställda säkerheter på

spärrade bankmedel - MSEK (-).

237Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

Koncernens oredovisade avtalsbundna förpliktelser per den 31 december 2024 avseende framtida förvärv (eller mot svarande) av anläggningstillgångar

(exklusive film- och programrättigheter) hade följande förväntade förfallostruktur.

Förväntad investeringsperiod	Jan–mar	Apr–jun	Jul–sep	Okt–dec
MSEK	2025	2025	2025	2025	2026	2027	2028	2029	Senare år	Summa
Immateriella tillgångar	35	7	1	1	-	0	-	-	-	44
Materiella tillgångar	2 258	1 003	563	400	113	131	129	122	119	4 839
Leasar	12	9	9	9	39	109	109	111	1 009	1 416
Summa	2 305	1 020	573	411	151	240	238	233	1 128	6 299

Kontraktsförpliktelser uppgick per den 31 december

2024 till 17 790 MSEK (15 672), varav 11 491 MSEK

(10 785) avsåg film- och programrättigheter. Se not

K14 för ytterligare information.

Rättsliga och administrativa tvister

Inom ramen för den löpande affärsverksamheten

är Telia Company part i ett antal rättsliga tvister.

Förfarandena avser främst krav som gjorts gällande

utifrån avtalsrättsliga och affärsjuridiska aspekter

samt frågor avseende reglering av telekommuni

kationsområdet och immaterialrätt. Förutom här

beskrivna tvister är Telia Company eller dess dotter

bolag inte part i några domstolstvister, skiljeförfa-

randen eller regulatoriska tvister som kan förväntas

få en väsentlig negativ effekt på koncernens verk

samhet, ekonomiska ställning eller resultat.

Som beskrevs i Års- och hållbarhetsredovisningen

2023 så har den norska skattemyndigheten (NSM)

genomfört en momsrevision där de utrett hante

ringen av leveransen av elektroniska nyhetstjänster

under åren 2016-2018 i GET AS, som förvärvades av

Telia Company under 2018. NSM fattade 2023 ett

beslut med begäran om att Telia Company betalar

ett belopp uppgående till ungefär 0,3 GSEK, vilket

överklagades av Telia Company. Enligt transak

tionsgarantier har Telia Company rätt att återkräva

138 MSEK för gjorda skattebetalningar hänförliga

till perioder före förvärvet av GET. NSM har under

det fjärde kvartalet 2023 utvidgat momsrevisionen

till att även täcka åren 2019-2022. Som ett resultat

av Telia Companys uppdaterade riskbedömning

redovisades en avsättning om totalt 419 MSEK

per den 31 december 2023, varav 279 MSEK var

klassificerad som långfristig. Ny momslagstiftning

i Norge har implementerats från 1 januari 2023,

vilket begränsar exponeringen till åren 2016-2022.

I februari 2024 betalade Telia Company ett belopp

om 270 MSEK enligt den norska skattemyndighet

ens (NSM) begäran avseende momsrevisionen där

de utrett hanteringen av leveransen av elektroniska

nyhetstjänster under åren 2016-2018 i GET AS,

som förvärvades av Telia Company under 2018.

Betalningen minskade avsättningen för åren 2016-

2018 med 140 MSEK och resterande belopp om

130 MSEK redovisades som en deposition (tillgång)

baserat på att NSM:s beslut har överklagats av

Telia Company och det bedöms sannolikt att

beloppet kommer att återbetalas efter ett slutligt

rättsligt avgörande. Kvarvarande avsättning för

den norska momsrevisionen, som redovisades i

december 2023, avser den utvidgade utredningen

för åren 2019-2022. Per den 31 december 2024

uppgår denna avsättning till 274 MSEK. Den 18

oktober 2024 utfärdades dom från första instans

Förvaltningsdomstolen i Oslo, men eftersom domen

överklagats i det fjärde kvartalet har inga ändringar

i avsättningen gjorts per den 31 december 2024.

Under det fjärde kvartalet 2023 utfärdade den

norska skattemyndigheten (NSM) ett övervägande

till Telia Finance norska filial (TFN) avseende den

skattemässiga avskrivningsperioden för köpt utrust

ning i TFN under åren 2020-2022. Övervägandet

från NSM överklagades men baserat på Telia

Companys riskbedömning som genomfördes under

det fjärde kvartalet 2023, redovisades en ökning

av aktuella skatteskulder om 212 MSEK, med en

motsvarande skattekostnad om 117 MSEK samt

upplösning av en uppskjuten skatteskuld om 95

MSEK. Telia Company har den 24 februari 2025

erhållit ett beslut från NSM i linje med övervägandet

vilket kommer resultera i en betalning av aktuella

skatteskulden under mars 2025.

För information om eventuella framtida betalningar

av skatterelaterad skadeersättning till Norlys, se not

K34.

238Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Utdelning, ränta och inkomstskatter, kvarvarande och avvecklad verksamhet

MSEK	Jan-dec 2024	Jan-dec 2023
Erhållna utdelningar	40	134
Erhållna räntor	1 086	774
Betalda räntor	-5 067	-4 075
Betalda skatter	-1 545	-1 304

Utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande, kvarvarande och

avvecklad verksamhet

MSEK	Jan-dec 2024	Jan-dec 2023
Dotterbolag
Telia Towers AB	-419	-319
Latvijas Mobilais Telefons SIA	-	-111
Telia Lietuva, AB	-72	-48
Summa utdelningar till ägare av innehav utan bestämmande inflytande	-491	-478

Ej kassaflödespåverkande transaktioner,

kvarvarande och avvecklad verksamhet

Återställningsåtaganden

Åtaganden avseende framtida nedmontering av

teknisk utrustning och återställning av mark med

förde ej kassaflödespåverkande nettoinvesteringar

om 177 MSEK och 760 MSEK under åren 2024

respektive 2023.

Bytestransaktioner avseende fastighetsnät

Telia Company tillhandahåller och installerar fastig-

hetsnät och erhåller som ersättning en 5–10-årig

ensamrätt att leverera tjänster via sådana fastig

hetsnät. Dessa aktiviteter medförde under 2024 och

2023 ej kassaflödespåverkande byten om 40 MSEK

respektive 9 MSEK.

K31. Kassaflödesinformation

239Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Skulder och kassaflöden hänförliga till finansieringsaktiviteter

						Ej kassaflödespåverkande förändringar
	1 jan							31 dec
	2024					Förändringar		2024
	Ingående	Kassa-	Förvärv/	Nya och förändrade	Förändringar i	i verkligt	Övriga	Utgående
MSEK	Balans	flöden	Avyttringar	leasingkontrakt	valutakurser	värde	förändringar 1	Balans
Långfristiga leasingskulder	14 511	-		3 351	191		-3 182	14 870
Derivatskulder som innehas för att säkra långfristig upplåning	5 753	-			6	-2 256	133	3 636
Övriga långfristiga lån	78 233	-7 447	0		1 957	1 943	-5 367	69 319
Långfristiga lån	98 497	-7 447	0	3 351	2 154	-313	-8 416	87 826
Kortfristiga leasingskulder	3 156	-3 011	-	-	29	-	3 247	3 421
Derivatskulder som innehas för att säkra kortfristig upplåning	433	-	-	-	-	53	-369	117
Övriga kortfristiga lån	10 481	-10 643	-	-	-664	22	7 373	6 569
Kortfristiga lån	14 069	-13 654	-	-	-635	76	10 252	10 108
Långfristiga lån	1 092	-	-1 092	-	-	-	-	-
Kortfristiga lån	217	-342	126	-	-	-	-	-
Långfristiga och kortfristiga lån, avvecklad verksamhet	1 309	-342	-966	-	-	-	-	-
Summa lån från finansieringsverksamheten	113 875	-21 444	-966	3 351	1 519	-237	1 835	97 933
Derivattillgångar som innehas för att säkra långfristig upplåning	-1 473	-666	-	-	-588	1 611	-56	-1 172
Derivattillgångar som innehas för att säkra kortfristig upplåning	-628	613	-	-	-346	-6	111	-256
Övriga derivat redovisade som tillgångar	-4 324	2 510	-	-	-180	-69	-880	-2 943
Tillgångar som innehas för att säkra upplåning 2	-6 425	2 458	-	-	-1 114	1 536	-826	-4 370
Summa lån från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar
som säkrar upplåning 2	107 450	-18 986	-966	3 351	405	1 299	1 010	93 563

1 ) Övriga förändringar avser främst omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar.

2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.

240Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

egetkapitalinstrument under 2023 uppgick till 181

MSEK. För information om rörelseförvärv se not

K34. Det totala kassainflödet från avyttrade verk

samheter och övriga egetkapital instrument under

Det totala kassautflödet netto från rörelseförvärv

och förvärv av andra egetkapitalinstrument under

2024 uppgick till 40 MSEK. Det totala kassautflö

det netto från rörelseförvärv och förvärv av andra

Rörelseförvärv, övriga förvärv och avyttringar

Telia Company-koncernen omstruktureras löpande

genom förvärv och avyttring av egetkapitalinstru

ment eller verksamheter.

						Ej kassaflödespåverkande förändringar
								Omklassifice-
								rat till Skulder
	1 jan							hänförliga till	31 dec
	2023					Förändringar		tillgångar som	2023
	Ingående	Kassa-	Förvärv/	Nya och förändrade	Förändringar i	i verkligt	Övriga	innehas för för-	Utgående
MSEK	Balans	flöden	Avyttringar	leasingkontrakt	valutakurser	värde	förändringar 1	säljning 2	Balans
Långfristiga leasingskulder	13 971	-	-	4 662	-159	-	-3 210	-753	14 511
Derivatskulder som innehas för att säkra långfristig upplåning	7 138	-	-	-	80	-1 658	193	-	5 753
Övriga långfristiga lån	73 446	13 854	-	-	-197	1 879	-10 411	-339	78 233
Långfristiga lån	94 555	13 854	-	4 662	-275	222	-13 429	-1 092	98 497
Kortfristiga leasingskulder	3 261	-2 822	-	-	-38	-	2 972	-217	3 156
Derivatskulder som innehas för att säkra kortfristig upplåning	229	-	-	-	-176	-3	382	-	433
Övriga kortfristiga lån	3 516	-3 794	0	-	-149	-71	10 978	-	10 481
Kortfristiga lån	7 007	-6 616	0	-	-363	-74	14 332	-217	14 069
Långfristiga lån	-	-	-	-	-	-	-	1 092	1 092
Kortfristiga lån	-	-	-	-	-	-	-	217	217
Långfristiga och kortfristiga lån, avvecklad verksamhet	-	-	-	-	-	-	-	1 309	1 309
Summa lån från finansieringsverksamheten	101 561	7 239	0	4 662	-638	148	903	-	113 875
Derivattillgångar som innehas för att säkra långfristig upplåning	-1 957	-	-	-	478	-11	16	-	-1 473
Derivattillgångar som innehas för att säkra kortfristig upplåning	-248	63	-	-	-386	15	-70	-	-628
Övriga derivat redovisade som tillgångar	-5 171	1 727	-	-	-873	3	-9	-	-4 324
Tillgångar som innehas för att säkra upplåning 3	-7 376	1 790	-	-	-781	7	-64	-	-6 425
Summa lån från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar
som säkrar upplåning 3	94 185	9 029	0	4 662	-1 419	154	839	-	107 450
1 )	Övriga förändringar avser främst omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar.
2)	Omklasssificering av lån och leasingskulder hänförliga till Telia Danmark.
3)	Tillgångar som innehas för att säkra upplåning ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.

2024 uppgick till 8 071 MSEK, se not K34 för ytter-

liggare information. Det totala kassainflödet från

avyttrade verksamheter och övriga egetkapital-

instrument under 2023 uppgick till 34 MSEK.

241Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Ledande befattningshavare fördelade sig på	Med övriga ledande befattningshavare avses
kvinnor och män enligt nedan. Med styrelser	verkställande direktörer samt övriga personer i
avses leda möter i samtliga konsoliderade bolag i	ledningsgrupper på koncernnivå, regionnivå och
koncernen.	bolagsnivå.

	Jan–dec 2024		Jan–dec 2023
	Totalt	varav män	Totalt	varav män
Land	(antal)	(%)	(antal)	(%)
Sverige	6 681	64,7	6 996	64,3
Finland	3 614	70,1	3 837	70,5
Norge	1 656	71,7	1 768	71,7
Litauen	2 773	54,7	2 909	53,8
Estland	1 426	54,0	1 458	54,9
Lettland	1 258	52,2	1 161	51,2
Danmark	31	83,9	48	79,2
Övriga länder	45	91,1	41	90,2
Summa kvarvarande verksamhet	17 484	63,2	18 218	63,1
Danmark	206	69,4	745	71,9
Summa avvecklad verksamhet	206	69,4	745	71,9
Summa	17 690	63,3	18 963	63,5

Anställda, löner och sociala kostnader

Under 2024 minskade antalet anställda i kvar-

varande verksamhet med 1 035 till 16 862 vid

årsskiftet från 17 897 vid årsskiftet 2023. Det fanns

inga anställda i avvecklad verksamhet vid årsskiftet

2024 jämfört med 747 vid årsskiftet 2023.

Under både 2023 och 2024 bedrevs verksamhet i

8 länder, varav kvarvarande verksamhet i 8 länder.

Medelantal heltidsanställda per land fördelade sig

på följande sätt.

K32. Personal

		31 dec 2024		31 dec 2023
		Övriga ledande		Övriga ledande
		befattnings-		befattnings-
Procent	Styrelser	havare	Styrelser	havare
Kvinnor	34,6	43,7	31,3	45,5
Män	65,4	56,3	68,7	54,5
Summa kvarvarande verksamhet	100	100	100	100
Kvinnor	-	-	33,3	27,3
Män	-	-	66,7	72,7
Summa avvecklad verksamhet	-	-	100	100

242Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader och övriga personalkostnader uppgick totalt till:

MSEK	Jan–dec 2024	Jan–dec 2023
Löner och andra ersättningar	13 175	12 595
Sociala kostnader
Arbetsgivaravgifter	2 458	2 464
Pensionskostnader	1 253	1 290
Summa sociala kostnader	3 712	3 754
Aktiverat eget arbete	-1 768	-1 670
Övriga personalkostnader	127	118
Summa personalkostnader, kvarvarande verksamhet	15 246	14 797
Summa personalkostnader, avvecklad verksamhet	233	816

Löner och andra ersättningar fördelade sig mellan ledande befattningshavare respektive övriga anställda

på följande sätt. Rörlig ersättning redovisas som kostnad under respektive år, medan utbetalning görs efter-

följande år.

	Jan–dec 2024			Jan–dec 2023
	Ledande			Ledande
	befattningshavare			befattningshavare
	(varav rörlig		Övriga	(varav rörlig		Övriga
MSEK	ersättning)		anställda	ersättning)		anställda
Löner och andra ersättningar, kvarvarande
verksamhet 1	238	(14)	12 937	232	(18)	12 363
Löner och andra ersättningar, avvecklad verksamhet	(2)	2	221	11	(2)	752
1) 2023 omräknad för jämnförbarhet

Pensionskostnaderna för 2024 för samtliga ledande

befattnings havare uppgick till 15 MSEK (15).

Under 2024 hade Telia Company kostnader för

vinstdelning med anställda i sina finska dotterbolag

uppgående till 77 MSEK (80). Utöver detta vinst

delningssystem tillämpar alla marknader inom Telia

Company prestationsbaserad rörlig ersättning för

olika grupper av anställda. I Sverige, till exempel,

ingår nästan alla fast anställda i system för rörlig

ersättning, en typ för säljkåren och en för alla övriga

medarbetare .

Långsiktigt incitamentsprogram (LTI)

Årsstämmorna 2010 till 2024 i Telia Company

beslutade att införa prestationsaktieprogram (PSP)

som omfattar vissa ledande befattningshavare och

nyckelpositioner i koncernen. Koncernledningens

medlemmar är dock undantagna. Om de förutbe

stämda prestationskraven, bestående av finansiella

mål, uppnås under en definierad prestationsperiod,

ges deltagarna i programmen möjlighet att erhålla

slutlig tilldelning av Telia Company-aktier (presta

tionsaktier) till en kostnad av 0 SEK. De finansiella

målen inkluderar såväl en miniminivå, som måste

uppnås för att någon tilldelning över huvud taget

ska göras, som en maximinivå utöver vilken ingen

ytterligare tilldelning ska göras. Respektive program

ska omfatta totalt högst 2 764 502 (PSP 2021),

3 428 025 (PSP 2022), 4 065 601 (PSP 2023)

och 4 827 332 (PSP 2024) Telia Company-aktier,

motsvarande cirka 0,07% av det totala antalet ute

stående aktier för PSP 2021, 0,09% för PSP 2022,

0,10% för PSP 2023 och 0,12% för PSP 2024.

Omräkning av slutlig tilldelning av prestationsaktier

ska göras i händelse av mellanliggande fond-

emission, split, företrädesemission och/eller andra

liknande händelser.

Prestationsaktieprogram 2015 till 2024

De finansiella målen för programmen 2015 till 2020

bestod av EBITDA (earnings before interest, tax,

depreciation and amortization) och total avkastning

för aktieägare (total shareholder return, TSR). Slutlig

tilldelning av prestationsaktier baserades till 50%

på ackumulerad EBITDA och till 50% på TSR under

hela prestationsperioden på tre år. TSR mäts i för

hållande till TSR i en av styrelsen fastställd grupp av

jämförbara telekombolag. För PSP 2021 tillkom ett

mål för avkastning på sysselsatt kapital (return on

capital employed, ROCE) utöver EBITDA och TSR.

Slutlig tilldelning av prestationsaktier baserades till

25% på ackumulerad EBITDA, till 50% på TSR och

till 25% på ROCE. För att anpassa utvärderingskri

terierna till koncernens strategiska prioriteringar

infördes två nya mål, ett för operationellt fritt kassa

flöde (OFCF) och ett för ESG (environmental, social

and governance) i PSP 2022 utöver TSR och ROCE.

Programmen för år 2023 och 2024 är strukturerade

likt PSP 2022. Slutlig tilldelning av prestationsaktier

från PSP 2022, PSP 2023 och PSP 2024 ska till 40%

baseras på TSR, till 20% baseras på ROCE, till 25%

på OFCF och till 15% baseras på ESG. Maximalt

antal prestationsaktier en deltagare kan tilldelas

representerar 30% av deltagarens årliga grundlön .

243Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Deltagarna behöver inte investera i Telia Company-

aktier. Det slutliga antalet prestationsaktier som kan

komma att tilldelas ska begränsas till det antal pre

stationsaktier vars sammanlagda marknadsvärde

motsvarar 60% av deltagarens grundlön.

PSP 2021 avslutades våren 2024 och ingen tilldel

ning av Telia Company-aktier gavs till deltagarna i

”Långsiktiga incitamentsprogrammet 2021/2024”

(LTI-programmet).

Prestationsaktieprogrammen hade i sammandrag

följande omfattning under 2024.

Uppskattade verkliga värden per tilldelningsdagen och de antaganden som användes vid uppskattning av

verkligt värde var enligt följande.

Prestationsaktieprogram	2024/2027	2023/2026	2022/2025	2021/2024
Verkligt värde per prestationsaktie per tilldelningsdagen
Marknadsbaserad (TSR) prestationsaktie (SEK)	11,1	10,1	20,6	15,4
Ej marknadsbaserad prestationsaktie (SEK)	21,0	21,3	34,0	30,9
Använda antaganden vid värdering per tilldelningsdagen
Aktiekurs per tilldelningsdagen (SEK)	26,4	26,7	40,0	36,6
Förväntad årlig utdelning (procent av aktiekurs)	7,6	7,5	5,4	6,2
Använda antaganden vid värdering av TSR-baserat
prestationsvillkor (procent)
Bedömd volatilitet, Telia Company	21	21	22	22
Bedömd volatilitet, bolagen i jämförelsegruppen	14-32	15-34	19-36	17-29
Genomsnittlig ömsesidig korrelation mellan
Telia Company och bolagen i jämförelsegruppen	67	70	46	47
Riskfri ränta	2,8	2,9	1,2	-0,1

Vid beräkning av måluppfyllelse för det TSR- baserade prestationsvillkoret, vilken reducerar det verkliga

värdet, användes en Monte Carlo-simuleringsmodell. Det verkliga värdet justerades för nuvärdet av för

väntade utdelningar, eftersom innehavare av prestationsaktierättigheter inte kompenseras för utdelning

under intjänandeperioden. Verkligt värde-effekten från begränsningen av antal aktier som kan erhållas, som

beskrivs ovan, uppskattades med Black & Scholes-modellen.

Det uppskattade verkliga värdet för varje prestationsaktieprogram och hänförliga sociala kostnader kost

nadsförs över prestationsperioden. De totala personalkostnaderna uppgick till följande.

MSEK	Jan–dec 2024	Jan–dec 2023
Löner och andra ersättningar	34	24
Sociala kostnader	8	6
Summa personalkostnader, prestationsaktieprogram	42	29

			Jan–dec 2024
Prestationsaktieprogram	2024/2027	2023/2026	2022/2025	2021/2024
Antal prestationsaktier
Utestående vid början av året	-	4 052 598	2 643 133	1 728 981
Tilldelade under året (preliminär tilldelning)	4 386 881	-	-	-
Förverkade under året	-339 227	-638 872	-426 888	-1 728 981
Slutlig tilldelning under året	-	-	-	-
Utestående vid slutet av året	4 047 654	3 413 726	2 216 245	-

Vid årets slut fanns inga utestående intjänade prestationsaktier eftersom aktierättigheter för varje program

regleras i samband med att de blir intjänade i april under programmets sista år .

244Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Ersättningar till ledande

befattningshavare

Styrelsen

Enligt beslut av årsstämman 2024 i Telia Company,

utgår årligt arvode till styrelsens ledamöter med

2 040 000 SEK (2 000 000) för ordföranden,

955 000 SEK (940 000) till vice ordföranden och

med 685 000 SEK (670 000) för övriga av stämman

valda ledamöter. Därutöver utgår årligt arvode till

ledamöterna i styrelsens Revisionsutskott med

306 000 SEK (300 000) till ordföranden och med

174 000 SEK (170 000) per person till övriga leda

möter. Vidare utgår årligt arvode till ledamöterna

i styrelsens Ersättnings utskott med 75 000 SEK

(75 000) till ordföranden och med 75 000 SEK

(75 000) per person till övriga ledamöter.

Ersättningar till styrelsen

		Revisions-	Ersättnings-	Summa
KSEK	Styrelse 1	utskott	utskott	ersättningar
Styrelse 2024
Lars-Johan Jarnheimer, ordförande	2 027	-	75	2 102
Ingrid Bonde, vice ordförande	950	173	-	1 123
Johannes Ametsreiter	680	173	-	853
Luisa Delgado	680	-	75	755
Tomas Eliasson	680	304	-	984
Rickard Gustafson	680	-	75	755
Jeanette Jäger	680	-	-	680
Jimmy Maymann till 10 april	186	-	-	186
Sarah Eccleston	680	-	-	680
Summa	7 245	650	225	8 119

1) Styrelsearvode, ersättning för arbete i Revisionsutskottet samt Ersättningsutskottet presenteras ovan i separata kolumner. Ersättning

betalas månatligen. Lars-Johan Jarnheimer, Ingrid Bonde, Johannes Ametsreiter, Luisa Delgado, Tomas Eliasson, Rickard Gustafsson,

Jeanette Jäger och Sarah Eccleston omvaldes på årsstämman 2024. Summeringen stämmer inte alltid på grund av avrundningar.

		Revisions-	Ersättnings-	Summa
KSEK	Styrelse	utskott	utskott	ersättningar
Styrelse 2023
Lars-Johan Jarnheimer, ordförande	2 000	-	75	2 075
Ingrid Bonde, vice ordförande	940	170	-	1 110
Johannes Ametsreiter	670	126	-	796
Luisa Delgado	670	-	75	745
Tomas Eliasson	670	266	-	936
Rickard Gustafson	670	-	75	745
Jeanette Jäger	670	-	-	670
Nina Linander till 5 april	175	78	-	253
Jimmy Maymann	670	-	-	670
Sarah Eccleston från 5 april	495	-	-	495
Summa	7 629	640	225	8 494

245Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Koncernledningen

Telia Companys koncernledning utgörs av koncern

chefen, tre EVPs (Executive Vice President) och

fem SVPs (Senior Vice President) under år 2024.

Dessa övriga medlemmar av koncernledningen rap

porterar direkt till koncernchefen. Under 2024 har

bolaget fått en ny koncernchef. Två SVPs lämnade

bolaget under 2024 (inkluderade i ”Övriga tidigare

medlemmar av koncernledningen” nedan).

Riktlinjer för ersättning till koncernledningen

Årsstämman den 5 april 2023 beslutade om

riktlinjer för ersättning till koncernledningen, vilka

har varit tillämpliga även under 2024, se avsnit

tet ”Ersättning till ledande befattningshavare” i

Förvaltningsberättelsen. Riktlinjerna ska gälla tills

dess att nya riktlinjer har antagits av årsstämman

och gäller maximalt i fyra år. Riktlinjerna syftar till

att säkerställa att Telia Company kan rekrytera

och behålla kvalificerade medarbetare, vilket är en

förutsättning för en framgångsrik implementering

av bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet

av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess

hållbarhetsmål.

Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas

av bolagsstämman.

Styrelsen kommer inte att föreslå ändringar av rikt

linjerna till årsstämman den 9 april 2025.

Ersättningar och övriga förmåner intjänade som

medlem av koncernledningen under året och kapi

talvärden av pensionsåtaganden.

					Summa
					er sättningar	Kapitalvärde
	Fast	Övrig	Övriga	Pensions-	och	av pensions-
KSEK	grundlön	ersättning 1	förmåner 2	kostnad 3	förmåner	åtagande 4
Koncernledningen, 2024
Allison Kirby, koncernchef till 31 jan	1 530	688	64	47	2 329	-
Patrik Hofbauer, koncernchef från 1 feb	13 750	5 897	240	503	20 390	-
Övriga medlemmar av koncernledningen
(inkluderar 3 EVPs och 5 SVPs)	59 720	13 959	1 440	3 543	78 661	-
Summa	75 000	20 544	1 744	4 093	101 380	-
Övriga tidigare medlemmar av
koncernledningen
Övriga tidigare medlemmar av
koncernledningen (2 personer) 5	18 411	2 904	1 096	990	23 400	-
Tidigare koncernchefer och EVPs
(9 personer)	-	-	-	-	-	155 142
Summa	18 411	2 904	1 096	990	23 400	155 142
Totalsumma	93 411	23 448	2 839	5 082	124 780	155 142

1) Övrig ersättning för koncernchefen och övriga medlemmar av koncernledningen är huvudsakligen kontant ersättning som introduce-

rats för att kompensera för minskningar av premiebestämda pensionsplaner samt semestertillägg och semesterersättning.

2) Övriga förmåner avser försäkringar, bilförmåner, förmåner kopplade till utlandstjänst samt ett antal andra beskattningsbara förmåner.

Övriga förmåner för koncernchef avser huvudsakligen bilförmån och försäkringar.

3) Ytterligare information om pensionsvillkor återfinns nedan.

4) Kapitalvärdet för pensionsåtaganden inkluderar förmånsbestämda planer för nio tidigare koncernchefer, EVPs och SVPs.

5) Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen inkluderar två personer som har slutat på Telia Company. Avsättning för ersättning

under uppsägningstid avseende fast grundlön, förmåner och pensionskostnader samt avsättning för avgångsvederlag ingår i belop-

pet. Ersättning under uppsägningtid och avgångsvederlag reduceras med inkomst från annat håll. Avsättningen kommer då att mins-

kas. Avdrag på avgångsvederlag har gjorts under 2024 för två tidigare medlemmar av koncernledningen på grund av annan inkomst.

Dessa avdrag är inkluderade i summan för fast grundlön.

					Summa
					er sättningar	Kapitalvärde
	Fast	Övrig	Övriga	Pensions-	och	av pensions-
KSEK	grundlön	ersättning	förmåner	kostnad	förmåner	åtagande
Koncernledningen, 2023
Allison Kirkby, koncernchef	18 360	8 212	342	535	27 449	-
Övriga medlemmar av koncernledningen
(inklusive 4 EVPs och 9 SVPs)	66 873	15 432 1	3 298	4 984 1	90 588	22 486
Summa	85 233	23 645 1	3 640	5 519 1	118 037	22 486
Övriga tidigare medlemmar av
koncernledningen
Övriga tidigare medlemmar av
koncernledningen (1 person)	7 742	-	63	768	8 573	-
Tidigare koncernchefer och EVPs
(8 personer)	-	-	-	-	-	125 852
Summa	7 742	-	63	768	8 573	125 852
Totalsumma	92 975	23 645	3 704	6 287	126 610	148 338

1 ) Omräknat för jämnförbarhet med 1 621 KSEK.

Kommentarer gällande 2023 återfinns i Års- och hållbarhetsredovisningen 2023. Summering stämmer inte

alltid på grund av avrundning .

246Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Pensionsförmåner

Telia Company erbjuder ordinarie medlemmar

av koncernledningen premiebestämda pen

sionslösningar. En premiebestämd lösning ger

en premie till pensionsplanen bestämd som en

procentsats av pensionsgrundande lön eller som

ett fast belopp. Nivån på pensionsförmånen vid

pensionsavgång bestäms av betalda premier och

avkastningen på investeringarna efter avdrag för

förvaltningskostnader.

För förmånsbestämda pensionsplaner är de huvud

sakliga orsakerna till förändringen i åtagandet

förändringen i diskonteringsränta och utbetalda

pensionspremier.

Koncernchef

Koncernchefens pensionsplan utgör en premie-

bestämd lösning och ger premier om 4,5% av

grundlönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp och

30% av den del av grundlönen som överstiger 7,5

inkomstbasbelopp och upp till 30 inkomstbas-

belopp. Dessa ersättningar ger en total pensions

premie för Patrik Hofbauer som koncernchef på

503 327 SEK (vilket motsvarar 3,7% av grundlönen

på 13 750 000 SEK) baserat på perioden februari till

december 2024 (då Patrik tillträdde som koncern

chef den 1 feburari 2024).

Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs

direkt utan särskilda förbehåll. Inkomstbasbeloppet

fastställs årligen av den svenska regeringen och var

76 200 SEK för 2024. Pensionsåldern kan variera.

Premieinbetalningar till pensionsplanen upphör vid

pensionsavgång eller tidigare om koncernchefen

lämnar företaget av annat skäl.

Övriga medlemmar av koncernledningen

Övriga medlemmar av koncernledningen baserade

i Sverige har premiebestämda pensionslösningar

med premier om 4,5% av grundlönen upp till

7,5 inkomstbasbelopp och 30% av den del av

grund lönen som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp

och upp till 30 inkomstbasbelopp. Medlemmar

av koncernledningen i Sverige som omfattas av

ITP-planen omfattas även av samtliga kollek

tivavtalade förmåner kopplade till ITP-planen.

Koncernledningsmedlemmar baserade i övriga

länder har också premiebestämda pensions

lösningar (med undantag för lagstadgade för-

månsbestämda pensionslösningar i Finland). En

koncernledningsmedlem utanför Sverige får även

en kontantbaserad ersättning i tillägg till pensionen.

Samtliga premier till pensionsplanen säkerställs

direkt utan särskilda förbehåll. Pensionsåldern för

övriga medlemmar av koncernledningen är 65 år

eller rörlig.

Övriga tidigare medlemmar av koncernledningen

Pensionsförmåner som intjänats av tidigare kon

cernchefer eller tidigare medlemmar av koncernled-

ningen fram till 2008 är säkerställda och beräknade

som kapitalvärden (skuld) tills dess att deras livsva

riga pensioner är fullt ut betalda av Telia Company.

Deras pensioner utbetalas från 60 års ålder. Sedan

2008 erbjuder Telia Company inte några förmåns

bestämda pensionsplaner till koncern chefen eller

koncernledningen .

K33. Arvoden till revisionsföretag

Följande arvoden har utgått till valda revisions-

företag för revision och annan granskning enligt

tillämplig lagstiftning samt för rådgivning och annat

biträde som föranleds av iakttagelser vid gransk

ningen. Arvode har också utgått för fristående råd-

givning från koncernens revisorer eller andra lokalt

valda revisionsföretag inom områdena skatt/juridik

och Corporate Finance samt andra konsulttjänster.

KPMG AB valdes till Telia Companys revisionsföre

tag vid årsstämman. Arvoden till KMPG var enligt

följande för hela Telia-koncernen. Inget separat

arvode har utgått för granskning av delårsrapporter.

Revisionsarvoden till övriga revisionsföretag avser

dotterbolag som inte revideras av koncernens

revisionsföretag.

	Jan–dec	Jan–dec
MSEK	2024	2023
Arvoden
KPMG
Revision	38	-
Revisionsnära tjänster	3	-
Skatterådgivning	2	-
Övriga tjänster	2	-
Summa KPMG	46	-
Övriga revisionsföretag
Revision	0	40
Revisionsnära tjänster	0	1
Skatterådgivning	0	5
Övriga tjänster	0	2
Summa Övriga revisionsföretag	0	48

247Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

K34. Innehav för försäljning och avvecklad verksamhet och övriga avyttringar

Avyttring av verksamheten och tillgångar

i Danmark

Den 15 september 2023 undertecknade Telia

Company det slutliga och bindande avtalet för

försäljningen av verksamheten och nättillgångarna i

Danmark till Norlys a.m.b.a. (Norlys). Transaktionen

slutfördes den 2 april 2024 och genererade en

realisationsvinst 2024 på 3 261 MSEK, vilken inklu

derade effekterna av exitskatt om -321 MSEK samt

omklassificering av ackumulerade valutakursvinster

om 61 MSEK. Realisationsvinsten redovisades

inom avvecklad verksamhet (klassificerad som en

justeringspost).

Kassaflödeseffekten, netto, från försäljningen var

7 939 MSEK 2024 (erhållen transaktionslikvid 8 945

MSEK med avdrag för betald exitskatt om -321 SEK

samt likvida medel i de sålda bolagen -685 MSEK)

och presenterades som kassaflöde från investe

ringsverksamhet från kvarvarande verksamhet (inte

inkluderad i operationellt fritt kassaflöde).

I februari 2025 erhölls ett negativt förhandsbesked

från den danska skattemyndigheten. Telia Company

kommer därför även att betala en skadeersättning

om 340 MDKK (522 MSEK) till Norlys i mars 2025.

Kassaflödet kommer att presenteras som kassaflöde

från investeringsverksamhet från kvarvarande

verksamhet (inte inkluderat i operationellt fritt

kassaflöde). Ingen avsättning har redovisats för

skadeersättningen då beloppet som kommer att

betalas till Norlys förväntas återbetalas eftersom

det bedöms sannolikt att Telia Company skulle

vinna ett slutligt skatteöverklagande i domstol.

För att säkerställa verksamhetskontinuitet för de

sålda danska bolagen, har Telia Company kommit

överens med Norlys om att tillhandahålla tjänster

under en övergångsperiod på två år samt fortsätta

med hårdvaruförsäljning till de danska bolagen.

Intäkter från tjänsterna under övergångsperioden

och hårdvaruförsäljning till Danmark samt hänför

liga kostnader redovisas inom kvarvarande verk-

samhet inom Övrig verksamhet.

Transaktionen är i linje med Telias strategi att

fokusera på marknader där det finns en klar väg

för att säkerställa och försvara marknadsledande

positioner. Norlys är Danmarks största integrerade

energi- och telekomkoncern. Telia använde transak

tionslikviden för att minska skuldsättningen.

Avvecklad verksamhet

Verksamheten och nättillgångar i Danmark som

såldes klassificerades som innehav för försäljning

och avvecklad verksamhet sedan den 15 september

2023. Danska enheter som inte såldes inkluderas i

Övrig verksamhet inom kvarvarande verksamhet.

Koncernens totalresultatrapporter speglar uppdel

ningen i kvarvarande och avvecklad verksamhet.

Koncernens kassaflödesrapporter visar kassaflödet

för hela koncernen, men med tilläggsinformation om

kassaflöde från avvecklad verksamhet. Operationellt

fritt kassaflöde och Fritt kassaflöde (ny definition)

för koncernen inkluderar endast kassaflöde från

kvarvarande verksamhet. Koncernens balansrappor

ter för 2023 visar danska tillgångar och skulder som

innehav för försäljning. Beloppen avseende kvar

varande och avvecklad verksamhet i koncernens

finansiella rapporter presenteras efter eliminering

av koncerninterna poster.

248Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Resultat från avvecklad verksamhet (Danmark)	Jan–dec	Jan–dec
MSEK, förutom uppgifter per aktie	2024	2023
Intäkter	1 274	5 679
Kostnader och övriga rörelseintäkter, netto	-1 298	-4 639
Rörelseresultat	-24	1 040
Finansiella poster, netto	-12	-34
Resultat efter finansiella poster	-36	1 005
Inkomstskatter	35	-113
Resultat före vinst från försäljningen	-2	891
Vinst från försäljning av Telia Danmark (inklusive ackumulerade valutakursvinster i eget
kapital, omklassificerade till resultatet om 61 MSEK)	3 261	-
Resultat från avvecklad verksamhet	3 260	891
Justerad EBITDA	358	1 473
Resultat per aktie från avvecklad verksamhet (SEK)	0,83	0,23

Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning (Danmark)	31 dec	31 dec
MSEK	2024	2023
Goodwill och övriga immateriella tillgångar	-	3 198
Materiella anläggningstillgångar	-	2 566
Nyttjanderättstillgångar	-	1 057
Övriga anläggningstillgångar	-	216
Övriga omsättningstillgångar	-	1 155
Likvida medel	-	118
Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning	-	8 310
Långfristiga lån	-	1 092
Långfristiga avsättningar	-	188
Övriga långfristiga skulder	-	1 200
Kortfristiga lån	-	217
Övriga kortfristiga skulder	-	1 472
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	-	4 169
Nettotillgångar klassificerade som innehav för försäljning	-	4 141

Övriga avyttringar

Avyttring av webbhotellverksamheten i Finland

Den 1 augusti 2024, avyttrade Telia Company sin

webbhotellverksamhet i Finland till ett pris om 152

MSEK. Avyttringen resulterade i en realisationsvinst

om 152 MSEK under 2024 vilken redovisades inom

Övriga rörelseintäkter-/kostnader, netto (klassifice

rad som en justeringspost). Transaktionen hade en

positiv kassaflödeseffekt om 152 MSEK 2024, vilken

redovisades som kassaflöde från Avyttring av verk

samheter och övriga egetkapitalinstrument .

249Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Moderbolagets resultaträkningar

MSEK Not

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Intäkter M2 1 899 2 024

Inköpta varor och tjänster M3 -1 009 -1 411

Personalkostnader M26 -735 -811

Övriga externa kostnader M3 -623 -221

Övriga rörelseintäkter M4 53 168

Övriga rörelsekostnader M4 -195 -260

EBITDA -610 -511

Avskrivningar och nedskrivningar - -

Rörelseresultat -610 -511

Finansiella intäkter M5 9 527 10 243

Finansiella kostnader M5 -7 690 -9 763

Resultat efter finansiella poster 1 227 -31

Bokslutsdispositioner M6 4 304 1 793

Resultat före skatt 5 531 1 762

Inkomstkatter M6 -86 -14

Årets resultat 5 445 1 749

Moderbolagets totalresultatrapporter

MSEK Not

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Årets resultat 5 445 1 749

Poster som kan komma att omklassificeras till årets resultat

Kassaflödessäkringar -213 -100

Kostnad för säkring -226 -102

Inkomstskatter avseende poster som kan komma att omklassificeras 90 42

Poster som inte kommer att omklassificeras till årets resultat

Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat 19 310

Övrigt totalresultat M7 -329 151

Summa totalresultat 5 116 1 899

250Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Moderbolagets balansräkningar

MSEK Not

31 dec

2024

31 dec

2023

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar M8 - -

Materiella anläggningstillgångar M9 - -

Uppskjutna skattefordringar M6 700 316

Övriga finansiella anläggningstillgångar M11 146 395 150 066

Summa anläggningstillgångar 147 095 150 382

Kortfristiga film- och programrättigheter M10 - 756

Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar M12 23 148 29 858

Aktuella skattefordringar 31 11

Kortfristiga placeringar M13 767 6 938

Kassa och bank M13 8 790 9 839

Summa omsättningstillgångar 32 736 47 401

Summa tillgångar 179 832 197 783

MSEK Not

31 dec

2024

31 dec

2023

Eget kapital och skulder

Bundet eget kapital

Aktiekapital 13 856 13 856

Reservfond 1 855 1 855

Fritt eget kapital

Fond för verkligt värde 1 871 2 201

Balanserade vinstmedel 39 420 45 529

Årets resultat 5 445 1 749

Summa eget kapital 62 448 65 189

Obeskattade reserver M6 5 336 5 539

Avsatt för pensioner och anställningsavtal M15 268 304

Övriga långfristiga avsättningar M16 85 77

Summa långfristiga avsättningar 354 382

Långfristiga lån, räntebärande M17 72 094 83 110

Övriga långfristiga skulder M18 14 17

Summa långfristiga skulder 72 108 83 127

Kortfristiga lån, räntebärande M17 34 677 38 294

Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder M16, M19 4 910 5 251

Summa kortfristiga skulder 39 586 43 546

Summa eget kapital och skulder 179 832 197 783

251Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Moderbolagets kassaflödesanalyser

MSEK Not

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Årets resultat 5 445 1 749

Justeringar för:

Av- och nedskrivningar 5 5 009

Avskrivningar film- och programrättigheter 996 1 410

Realisationsvinster/förluster vid försäljningar/avyttringar av

anläggningstillgångar -3 376 41

Pensioner och övriga avsättningar 18 9

Finansiella poster 1 789 -44

Koncernbidrag och bokslutsdispositioner -4 304 -1 793

Inkomstskatter -315 -233

Kassaflöde före förändring av rörelsekapital 259 6 148

Ökning (-)/Minskning (+), tillgångar hänförliga till film- och

programrättigheter 756 -89

Ökning (-)/Minskning (+), rörelsefordringar 369 -801

Ökning (+)/Minskning (-), rörelseskulder -617 682

Förändring av rörelsekapital 508 -208

Justering för avskrivningar film- och programrättigheter -996 -1 410

Kassaflöde från löpande verksamhet -228 4 529

Förvärvade egetkapitalinstrument -2 -1 682

Avyttrade egetkapitalinstrument och avyttrad verksamhet 8 068 20

Nettoförändring av lämnade lån och andra liknande investeringar -356 -6 446

Nettoförändring av kortfristiga räntebärande fordringar 6 537 -4 656

Återbetalning av långfristiga lån 5 971 1 853

Kassaflöde från investeringsverksamhet 20 217 -10 911

MSEK Not

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Kassaflöde före finansieringsverksamhet 19 989 -6 382

Utdelning till aktieägare -7 864 -5 898

Erhållna/lämnade koncernbidrag 1 471 5 234

Upptagna lån 39 13 263

Amorterade lån -16 490 -3 065

Reglering av derivatkontrakt för ekonomiska säkringar och CSA 1 413 1 602

Erhållna likvida medel avseende återköpsavtal 23 677 1 824

Betalda likvida medel avseende återköpsavtal -23 677 -1 824

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -21 432 11 137

Årets kassaflöde -1 443 4 755

Likvida medel vid årets början 10 242 5 581

Årets kassaflöde -1 443 4 755

Kursdifferens i likvida medel -9 -94

Likvida medel vid årets slut M13 8 790 10 242

Erhållna utdelningar 2 012 6 641

Erhållna räntor 3 853 3 129

Betalda räntor -5 542 -4 297

Betalda skatter -400 -246

252Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Förändringar i moderbolagets eget kapital

MSEK Not Aktie kapital Reservfond

Fond för

aktiverade

utvecklings-

utgifter

Fond för

verkligt värde

Balanserade

vinstmedel

Summa eget

kapital

Utgående balans 31 december 2022 13 856 1 855 0 2 053 53 389 71 153

Utdelning M14 - - - - -7 864 -7 864

Aktierelaterade ersättningar M26 - - - - 5 5

Indragning av egna aktier -534 - - - 534 -

Fondemission 534 - - - -534 -

Aktiverade utvecklingsutgifter M8 - - 0 - 0 -

Summa totalresultat för året - - - 151 1 749 1 899

Kassaflödessäkring överförd till tillgångar - - - -3 - -3

Utgående balans 31 december 2023 13 856 1 855 - 2 201 47 278 65 189

Utdelning M14 - - - - -7 864 -7 864

Aktierelaterade ersättningar M26 - - - - 7 7

Summa totalresultat för året - - - -329 5 445 5 116

Utgående balans 31 december 2024 13 856 1 855 - 1 871 44 865 62 448

253Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Moderbolagets noter

Innehåll

Not Sida

M1. Redovisningsnorm 255

M2. Intäkter 256

M3. Inköpta varor och tjänster och Övriga externa kostnader 256

M4. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 257

M5. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader 257

M6. Inkomstskatter 258

M7. Övrigt totalresultat 260

M8. Immateriella anläggningstillgångar 261

M9. Materiella anläggningstillgångar 261

M10. Film- och programrättigheter 262

M11. Övriga finansiella anläggningstillgångar 263

M12. Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar 266

M13. Kortfristiga placeringar, likvida medel 268

M14. Eget kapital 268

Not Sida

M15. Avsatt för pensioner och anställningsavtal 269

M16. Övriga avsättningar 271

M17. Långfristiga och kortfristiga lån 271

M18. Långfristiga skulder 272

M19. Kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 272

M20. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå 273

M21. Finansiell riskhantering 278

M22. Operationella leasingavtal 279

M23. Transaktioner med närstående 279

M24. Eventualposter, övriga kontraktsförpliktelser och rättstvister 279

M25. Kassaflödesinformation 280

M26. Personal 282

M27. Arvoden till revisionsföretag 283

254Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M1. Redovisningsnorm

Allmänt

De finansiella rapporterna för moderbolaget

Telia Company AB har upprättats i enlighet med

års redo visningslagen, övrig svensk lagstiftning

samt rekommendationen RFR 2 ”Redovisning för

juridiska personer” och andra uttalanden utgivna av

Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering.

Rekommendationen ska tillämpas av juridiska

personer vars värdepapper vid rapportperiodens

utgång är noterade på svensk börs eller auktori

serad marknadsplats. I koncernens finansiella rap-

porter ska sådana före tag tillämpa EU:s förordning

om internationella redo visningsnormer medan

de fortsatt ska tillämpa årsredovisningslagen vid

upprättande av den egna årsredovisningen. RFR

2 anger att som huvudregel ska noterade företag

tillämpa IFRS Accounting Standards och specificerar

de undantag och tillägg som föranleds av lagbe

stämmelser eller av sambandet mellan redovisning

och beskattning i Sverige.

Värderingsgrunder och väsentliga

redovisningsprinciper

Med nedanstående få undantag tillämpar Telia

Company samma värderingsgrunder och redo-

visningsprinciper som beskrivs i noterna K1 och K3.

Post Not Redovisningstillämpning

Utlåning till bolag inom

koncernen och kredit-

värdighet

M5, M17 Telia Company har en intern modell för kreditbedömning av dotterbolag som

används vid prissättning av intern utlåning till dotterbolag. Modellen har två

riskkategorier och har, beroende på riskbedömning, en kreditspridningskurva

som adderas till en referensränta vid utlåning till dotterbolag. Modellen är

baserad på prissättning av koncernintern utlåning på armlängds avstånd och

om kreditspridningskurvan som använts representerar en opartisk prissättning

av kreditrisken är denna använd vid beräkning av förväntade kreditförluster på

koncerninterna fordringar.

Koncernbidrag M6 Vinstöverföring genom koncernbidrag kan under vissa förutsättningar ske

mellan svenska bolag i en koncern. Ett koncernbidrag är normalt en avdragsgill

kostnad för givaren och en skattepliktig intäkt för mottagaren. Koncernbidrag

redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.

Lånekostnader M5, M8,

Lånekostnader direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en

tillgång aktiveras ej som en del av tillgångens anskaffningsvärde.

Andelar i koncernbolag

och intressebolag

M5, M11 Andelar i koncernbolag och intressebolag redovisas till anskaffningsvärde

inklusive hänförliga transaktionskostnader med avdrag för eventuella ned-

skrivningar. Erhållna utdelningar resultatredovisas medan återbetalning av visst

bundet tillskjutet kapital minskar redovisat värde.

Avsatt för pensioner och

anställningsavtal

M5, M15 Pensionsskuld och pensionskostnad redovisas i enlighet med förenklingsregeln

för pensioner i RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”.

Obeskattade reserver och

bokslutsdispositioner

M6 Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner redovisas brutto exklusive upp-

skjuten skatteskuld hänförlig till de temporära skillnaderna.

Aktiverade utvecklings-

utgifter

M8 Motsvarande belopp som har aktiverats som utvecklingsutgifter i balans-

räkningen som immateriella anläggningstillgångar har redovisats i fond för

aktiverade utvecklingsutgifter i eget kapital.

Leasingavtal M22 Samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing.

Belopp och datum

Om inget annat anges presenteras belopp i miljoner

svenska kronor (MSEK) eller annan angiven valuta

och avser perioden 1 januari–31 december för

resul tat räknings- och kassa flödesrelaterade poster

respektive den 31 december för balansräknings-

relaterade poster.

Nyligen publicerade redovisningsstandarder

För information av relevans för Telia Company, se

not K1.

Bedömningar och osäkerhet i uppskattningar –

kritiska områden

För information av relevans för Telia Company, se

not K2.

255Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M2. Intäkter

Intäkterna avsåg främst koncerngemensamma tjänster till dotterbolag och fördelade sig per enskilt

betydelse fulla länder på följande sätt.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Sverige 1 280 1 640

Finland 209 211

Norge 99 96

Danmark

301 34

Övriga länder 10 42

Summa 1 899 2 024

1) Intäkter 2024 avseende Danmark är huvudsakligen relaterat till tjänster under en övergångsperiod och hårdvaruförsäljning till de

sålda danska bolagen.

M3. Inköpta varor och tjänster och

Övriga externa kostnader

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Inköpta varor och tjänster

Inköp av varor och entreprenadtjänster och förändring i varulager -1 009 -1 411

varav avskrivningar och nedskrivningar på film- och programrättigheter

-996 -1 410

Övriga nätkostnader 0 0

Summa inköpta varor och tjänster -1 009 -1 411

Övriga externa kostnader

Marknadsföringskostnader -34 -56

It-kostnader och konsulttjänster -202 -221

Övrigt -387 56

Summa övriga externa kostnader -623 -221

1) För förändringar i film- och programrättigheter, se not M10.

256Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M4. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Övriga rörelseintäkter

Kursvinster 53 168

Summa övriga rörelseintäkter 53 168

Kursförluster -81 -140

Övriga rörelsekostnader

-115 -121

Summa övriga rörelsekostnader -195 -260

Resultateffekt, netto -143 -93

1) Avser huvudsakligen transaktionskostnader.

M5. Finansiella intäkter och Finansiella kostnader

Finansiella intäkter och finansiella kostnader fördelade sig på följande sätt.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Finansiella intäkter

Återföring av nedskrivningar relaterade till förväntade kreditförluster 82 197

Utdelningar från dotterbolag 1 973 6 641

Realisationsvinster från dotterbolag 3 399 -

Utdelningar från intressebolag 1 -

Utdelningar från externa bolag 38 0

Värdeförändring netto avseende finansiella instrument som inte ingår i en

identifierad säkringsrelation 9 167

Ineffektivitet från säkringar 11 -

Vinst vid återköp av emmitterade obligationer 215 -

Omklassificering avbrutna kassaflödessäkringar, den säkrade posten existerar inte

längre 338 -

Ränteintäker 3 461 2 948

varav Ränteintäkter från dotterbolag 2 712 2 359

varav Övriga ränteintäkter 749 589

Valutakursvinster, netto - 289

varav valutakursvinster - 76 029

varav valutakursförluster - -75 741

Summa finansiella intäkter 9 527 10 243

Finansiella kostnader

Nedskrivningar från dotterbolag - -5 000

Realisationsförluster från dotterbolag -23 -41

Nedskrivningar från övriga finansiella investeringar -5 -9

257Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Räntekostnader -4 635 -4 622

varav från Upplåning och andra finansiella skulder till upplupet

anskaffningsvärde -2 598 -2 849

varav från Derivat identifierade som säkringsinstrument -1 075 -1 062

varav från Derivat till verkligt värde via resultatet -69 -24

varav från Förmånsbestämd pensionstillgång/skuld, netto -9 -9

varav Räntekostnader hänförliga till dotterbolag -885 -635

varav Övrigt - -42

Valutakursförluster, netto -1 442 -

varav valutakursvinster 53 667 -

varav valutakursförluster -55 109 -

Ineffektivitet från säkringar - -70

Värdeförändring netto avseende finansiella instrument som inte ingår i en

identifierad säkringsrelation -1 499 -

Övriga finansiella kostnader -87 -21

Summa finansiella kostnader -7 690 -9 763

Resultateffekt netto 1 837 480

Nedskrivningar från dotterbolag 2023 inkluderade nedskrivningar relaterade till dotterbolagen Telia Finland

Oyj med -2 450 MSEK, Telia Norge AS med -2 200 MSEK och TV Media Holding AB med -350 MSEK.

M6. Inkomstskatter

Inkomstskatt redovisad i totalresultatet fördelade sig på följande sätt.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Inkomstskatt redovisad i årets resultat

Aktuell skatt -377 -305

Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år -4 0

Uppskjuten skatt, temporära skillnader 294 291

Summa skattekostnad redovisad i årets resultat -86 -14

Inkomstskatt redovisad i övrigt totalresultat

Aktuell skatt - 0

Uppskjuten skatt 90 42

Summa inkomstskatt redovisad i övrigt totalresultat 90 42

Resultat före skatt 2024 uppgick till 5 531 MSEK (1 762). Skillnaden mellan nominell svensk skattesats och

effektiv skattesats uppkommer på följande sätt

Procent

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Svensk inkomstskattesats 20,6 20,6

Justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år 0,1 0,0

Räntekostnader för vilken ingen uppskjuten skattefordran redovisats 0,0 0,0

Räntekostnader, förändring i uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år 0,0 -2,4

Ej avdragsgilla kostnader 1,0 60,2

Ej skattepliktiga intäkter -20,2 -77,7

Effektiv skattesats i årets resultat 1,6 0,8

258Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Ej avdragsgilla kostnader 2023 påverkades huvud-

sakligen av nedskrivningar av dotterbolag med

5 000 MSEK. Ej skatte pliktiga intäkter bestod både

2024 och 2023 av utdelningar från dotterbolag.

Ej skattepliktiga intäkter 2024 bestod även av

kapitalvinster från försäljningen av aktierna i Telia

Nät tjänster Norden AB, Telia Mobile Holding AB och

Telia Mobil Danmark A/S.

MSEK

31 dec

2024 31 dec 2023

Uppskjutna

skattefordringar

Uppskjutna

skatteskulder Netto

Uppskjutna

skattefordringar

Uppskjutna

skatteskulder Netto

Ingående balans 415 100 316 124 142 -18

Redovisat i resultaträkningen 294 - 294 291 - 291

Redovisat i övrigt totalresultat - -90 90 - -42 42

Utgående balans 710 10 700 415 100 316

MSEK

31 dec

2024 2024 31 dec 2023 2023

Uppskjutna

skattefordringar

Uppskjutna

skatteskulder

Redovisat i

resultaträkningen

Uppskjutna

skattefordringar

Uppskjutna

skatteskulder

Redovisat i

resultaträkningen

Anläggningstillgångar 0 - 0 1 - 0

Avsättningar 120 - -2 120 - -3

Ränteutgifter 591 - 297 295 - 295

Verkligtvärdejustering, kassaflödessäkringar och finansiella

tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat - 10 - - 100 -

Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 710 10 294 416 100 291

Kvittning av uppskjutna skattefordringar/-skulder -10 -10 -100 -100

Netto uppskjutna skattefordringar/skatteskulder 700 - 316 -

Per den 31 december 2024 och 2023 fanns inga ackumulerade skattemässiga underskottsavdrag eller oredovisade uppskjutna skattefordringar.

Oredovisad uppskjuten skatteskuld avseende obeskattade reserver uppgick per den 31 december 2024 till 1 099 MSEK (1 141).

259Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner

Per den 31 december 2024 och 2023 bestod obeskattade reserver i balansräkningen av periodiserings-

fonder upp gående till totalt 5 336 MSEK respektive 5 539 MSEK.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Förändring av periodiseringsfonder 204 323

Erhållna koncernbidrag 4 449 2 650

Lämnade koncernbidrag -348 -1 179

Resultateffekt, netto 4 304 1 793

M7. Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat fördelade sig på följande sätt.

MSEK Komponent i eget kapital

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Övrigt totalresultat som kan komma att omklassificeras till

årets resultat

Kassaflödessäkringar

Nettoförändring i verkligt värde Fond för verkligt värde 143 -38

Överfört till finansiella poster i årets resultat Fond för verkligt värde -357 -62

Inkomstskatteeffekt Fond för verkligt värde 44 21

Summa kassaflödes säkringar -169 -79

Kostnad för säkring

Förändringar i verkligt värde Fond för verkligt värde -226 -58

Överfört till finansiella poster i årets resultat Fond för verkligt värde - -43

Inkomstskatteeffekt Fond för verkligt värde 47 21

Summa kostnad för säkring -179 -81

Övrigt totalresultat som inte kommer att omklassificeras till

årets resultat

Egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via

övrigt totalresultat

Förändring i verkligt värde Fond för verkligt värde 19 310

Inkomstskatteeffekt Fond för verkligt värde - -

Summa egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde

via övrigt totalresultat 19 310

Summa övrigt totalresultat -329 151

varav summa inkomstskatteeffekt (se även not M6) 90 42

260Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M8. Immateriella anläggningstillgångar

Redovisat värde för immateriella anläggningstillgångar fördelade sig på följande sätt.

MSEK

Övriga immateriella

anläggningstillgångar

31 dec 2024 31 dec 2023

Ackumulerat anskaffningsvärde 3 16

Ackumulerade avskrivningar -3 -16

Redovisat värde - -

Ingående redovisat värde - 0

Årets avskrivning - 0

Utgående redovisat värde - -

1) Övriga immateriella anläggningstillgångar är främst relaterade till IT-system.

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under året. För tillämpade avskrivnings tider, se not

K2. I den mån svensk skattelag stiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reser

ver och bokslutsdispositioner, se detta avsnitt i not M6.

M9. Materiella anläggningstillgångar

Redovisat värde fördelades och förändrades på följande sätt.

MSEK

Maskiner och andra

tekniska anläggningar

31 dec 2024 31 dec 2023

Ackumulerat anskaffningsvärde - 6

Ackumulerade avskrivningar - -6

Redovisat värde - -

Ingående redovisat värde -

Årets avskrivningar - -

Utgående redovisat värde - -

Inga generella förändringar av avskrivningstider gjordes under 2024. För tillämpade avskrivnings tider, se not

K2. I den mån svensk skatte lagstiftning tillåter högre avskrivningar redovisas dessa som obeskattade reser

ver och boksluts dispositioner, se not M6.

261Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M10. Film- och programrättigheter

Redovisat värde för film- och programrättigheter fördelade sig och förändrades på följande sätt.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Film- och

programrättigheter

Ackumulerat anskaffningsvärde 3 997 3 757

Ackumulerade avskrivningar -3 997 -3 001

Redovisat värde - 756

varav kortfristig del - 756

Ingående redovisat värde 756 667

Inköp 240 1 499

Årets avskrivningar (inkluderade inom EBITDA) -996 -1 410

Utgående redovisat värde - 756

Avskrivningar av film- och programrättigheter ingår i resultaträkningensraden Inköpta varor och tjänster.

Kontraktsförpliktelser avseende framtida förvärv (eller motsvarande) av film- och programrättigheter, som inte

redovisats i balansrapporten, har följande förväntade förfallo struktur.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Åtaganden för film- och

programrättigheter

Inom 1-3 år 240 1 070

För övriga oredovisade kontraktsförpliktelser, se not M24.

262Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M11. Övriga finansiella anläggningstillgångar

Redovisat värde förändrades på följande sätt.

MSEK

31 dec

2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023 31 dec 2024 31 dec 2023

Andelar i intressebolag och

gemensamma verksamheter Egetkapitalinstrument

Andelar i koncernbolag och övriga

finansiella anläggningstillgångar Summa

Ingående redovisat värde 206 56 869 569 148 991 152 691 150 066 153 316

Nyemissioner och aktieägartillskott 1 7 - 9 - 1 532 1 1 548

Återbetalning av kapital - - - -13 - - - -13

Investeringar 33 143 3 6 14 447 14 725 14 483 14 875

Avyttringar - - - -8 -11 367 -1 927 -11 367 -1 935

Nedskrivningar - - 19 306 - -5 000 19 -4 694

Omklassificeringar till kortfristiga placeringar - - - - -7 284 -13 106 -7 284 -13 106

Övriga omklassificeringar - - - - -21 57 -21 57

Förändringar av verkligt värde - - - - 496 18 496 18

Utgående redovisat värde 241 206 891 869 145 263 148 991 146 395 150 066

263Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

MSEK

Redovisat värde

31 dec

2024 31 dec 2023

Egetkapitalinstrument 891 869

Obligationer 914 5 018

Valutaränteswappar 1 001 1 565

Ränteswappar 171 85

Andelar i koncernbolag 82 576 87 314

Fordringar hos koncernbolag (not M23) 59 846 54 573

Andelar i intressebolag och gemensamma verksamheter 241 206

Övrigt 755 435

Summa övriga finansiella anläggningstillgångar (not M20) 146 395 150 066

varav räntebärande 62 687 61 677

varav icke räntebärande 83 708 88 389

264Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Andelar i dotterbolag specificeras nedan, medan motsvarande uppgifter om intressebolag och utomstående

bolag återfinns i noterna K15 och K16.

				Redovisat värde (MSEK)
Dotterbolag,	Ägarandel	Antal	31 dec	31 dec
organisationsnummer, säte	(%)	aktier	2024	2023
Svenska bolag
Telia Towers AB, 559196-5164, Stockholm	51	67 855 500	9 081	9 081
TV4 Media Holding AB, 556906-0824, Stockholm	100	50 000	8 857	8 857
Telia Sverige AB, 556430-0142, Stockholm	100	3 000 000	8 494	8 494
Telia Nättjänster Norden AB, 556459-3076, Stockholm	-	-	-	4 111
Telia Finance AB, 556404-6661, Solna	100	45 000	1 079	1 079
Cygate AB, 556549-8952, Solna	100	61 000	865	865
Telia Mobile Holding AB, 556855-9040, Stockholm	-	-	-	616
Zitius Service Delivery AB, 556642-8339, Göteborg	100	2 079 000	353	353
Telia Försäkring AB, 516401-8490, Stockholm	100	2 000 000	245	245
Telia Sverige Net Fastigheter AB, 556368-4801, Stockholm	100	5 000	169	169
Teli Holding AB, 556258-5769, Solna	100	100	47	47
Telia Roof Infra AB, 559438-2235, Stockholm	100	100 000	25	25
Telia Asset Finance AB, 556599-4729, Solna	100	1 000	22	22
Elkraps AB, 559370-2698, Upplands-Bro	100	500	20	20
We Care and Repair Nordic AB, 556989-3679, Stockholm	100	500	7	7
Telia Field Operations AB, 556781-2424, Stockholm	100	100 000	6	6
isMobile AB, 556575-0014, Luleå	67	8 255 975	1	1
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	-

				Redovisat värde (MSEK)
Dotterbolag,	Ägarandel	Antal	31 dec	31 dec
organisationsnummer, säte	(%)	aktier	2024	2023
Bolag utanför Sverige
Telia Finland Oyj, 1475607-9, Helsingfors	100	1 417 360 515	18 600	18 600
Telia Cygate Oy, 0752421-0, Helsingfors	100	1 500 000	2 950	2 950
Telia Norge AS, 981929055, Oslo	100	30 000	21 875	21 875
Telia Company Danmark A/S, 18530740, Köpenhamn	100	14 500	32	32
Telia Mobil Danmark A/S, 36462272, Köpenhamn	-	-	-	1
Telia Lietuva, AB, 121215434, Vilnius	88,2	513 594 774	4 144	4 144
Telia Global Services Lithuania, UAB, 134517169, Vilnius	100	192 414	12	12
Telia Eesti AS, 10234957, Tallinn	100	137 954 528	5 691	5 691
Latvijas Mobilais Telefons SIA, 50003050931, Riga	24,5	200 165	2	2
TeliaSonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S., 381395, Istanbul	-	-	-	10
Övriga aktiva, vilande och avyttrade bolag			0	0
Summa			82 576	87 314

Som ett led i avyttringen av den danska verksam-

heten den 2 april 2024 såldes aktierna i Telia

Nät tjänster Norden AB, Telia Mobile Holding

AB och Telia Mobil Danmark A/S. Telia Danmark

var en filial till Telia Nättjänster Norden AB. Telia

Companys andelar i nätdelnings verksam heten i

Danmark ägdes via Telia Mobile Holding AB. Telia

Companys andelar i nätdelnings verksamheten

i Sverige ägs via Telia Sverige AB. Ytterligare

24,5% av aktierna i Latvijas Mobilais Telefons

SIA ägs av ett dotter bolag. Telia Company har

styrelsemajoritet i Latvijas Mobilais Telefons SIA.

Telia Sonera Telekomünikasyon Hizmetleri A.S.

likviderades under år 2024. Telia Finland Oyj

kontrollerar aktierna i Sonera Holding B.V. och

TeliaSonera UTA Holding B.V.. I samtliga bolag

överensstämmer kapitalandel med rösträttsandel.

Övriga aktiva och vilande bolag disponerar ej över

koncernmässiga tillgångar av väsentligt värde.

För utom ovan nämnda bolag kontrollerar Telia

Company AB indirekt ett antal rörelsedrivande och

vilande dotterdotterbolag.

265Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M12. Kundfordringar och övriga

kortfristiga fordringar

Redovisat värde för kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar fördelar sig på följande sätt.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Valutaderivat (swappar and terminer) 263 439

Valutaränteswappar 256 1 101

Kundfordringar 77 24

Lånefordringar och andra fordringar 108 69

Fordringar hos dotterbolag (not M23) 19 462 24 518

varav cash-pool och kortfristiga placeringar 13 428 20 631

varav kundfordringar och övriga fordringar 6 034 3 887

Övriga kortfristiga finansiella fordringar 2 944 3 673

Finansiella tillgångar (not M20) 23 109 29 824

Övriga kortfristiga fordringar och förutbetalda kostnader 39 33

Summa kundfordringar, övriga kortfristiga fordringar och tillgångar 23 148 29 858

varav räntebärande 16 693 25 458

varav icke räntebärande 6 455 4 399

För Kundfordringar respektive Lånefordringar och andra fordringar (inklusive fordringar hos intressebolag

och joint ventures) var vid rapportperiodens slut koncentrationen av kreditrisker per geografiskt område och

per kundsegment som följer.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Geografiskt område

Norden 66 1

Övriga länder 11 23

Summa redovisat värde 77 24

Kundsegment

Övriga kunder 77 24

Summa redovisat värde 77 24

Vid rapportperiodens slut uppgick reserven för förväntade kreditförluster respektive åldersfördelningen hos

kundfordringar till följande.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Fakturerade kundfordringar 77 24

Reserv för förväntade kreditförluster i kundfordringar - -

Summa kundfordringar 77 24

Ej förfallna kundfordringar 43 0

Förfallna ej nedskrivna kundfordringar 35 24

varav 30–180 dagar 29 24

varav mer än 180 dagar 6 0

Summa kundfordringar 77 24

266Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Vid rapportperiodens slut var åldersfördelningen hos Lånefordringar och andra fordringar (inklusive

fordringar hos intressebolag) som följer.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Ej förfallna lånefordringar och andra fordringar 108 69

Summa lånefordringar och andra kundfordringar 108 69

Inga reserveringar för förväntade kreditförluster gjordes och inga kundfordringar återvanns inom Låne-

fordringar och andra kundfordringar till upplupet anskaffningsvärde under 2024 och 2023.

267Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M13. Kortfristiga placeringar, likvida medel

Kortfristiga placeringar och likvida medel var som följer.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Kortfristiga placeringar med löptider över 3 månader 767 6 535

Kortfristiga placeringar med löptider t.o.m. 3 månader - 403

Summa kortfristiga placeringar 767 6 938

Kassa och bank 8 790 9 839

Summa (not M20) 9 557 16 777

varav likvida medel 8 790 10 242

Likvida medel definieras som summan av

Kortfristiga placeringar med löptider t o m 3

månader och balans posten Kassa och bank.

Per den 31 december 2024 fanns inga spärrade

medel på Telia Companys bankkonton.

M14. Eget kapital

Aktiekapital, egna aktier, resultat per aktie och utdelningar

Se koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K20).

Till årsstämmans förfogande står:

SEK

Fritt eget kapital exklusive årets resultat 41 291 427 430

Årets resultat 5 445 246 694

Summa 46 736 674 124

Styrelsen föreslår att beloppet disponeras på följande sätt:

SEK

Utdelning om 2,00 SEK per aktie till ägarna¹ 7 864 218 572

I ny räkning överförs 38 872 455 552

Summa 46 736 674 124

1) Baserat på utestående aktier per den 31 december 2024.

Utdelningen föreslås delas upp och betalas ut i fyra

lika stora delar om 0,50 SEK per aktie i april 2025,

augusti 2025, november 2025 och februari 2026.

Styrelsen anser att den föreslagna utdelningen

enligt 18 kap 4 § aktiebolagslagen är försvarlig.

Efter utgivning av den föreslagna utdelningen

kommer bolagets och koncernens kapital att vara

tillräckligt med hänsyn till verksamhetens art,

omfattning och risker. Dessutom bedöms företaget

och koncernen ha en tillfredsställande likviditets

nivå, ett konsolideringsbehov som är uppfyllt och en

tillfredsställande finansiell ställning. Styrelsens full

ständiga uttalande kommer att ingå i årsstämmans

dokumentation.

268Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M15. Avsatt för pensioner och anställningsavtal

Pensionsförpliktelser och pensionskostnader

De anställda i Telia Company AB omfattas av en

av de tre kollektivavtalade tjänstepensionspla

nerna ITP1, ITP2 eller ITP-Tele. ITP2 och ITP-Tele

är förmånsbaserade tjänstepensionsplaner vilket

betyder att individen är garanterad pensionsbelopp

beräknade som en procentsats baserad på lön.

Samtliga anställda födda 1979 eller senare omfattas

av ITP1. Merparten av Telia Companys pensions

förpliktelser tryggas genom Telia Pensionsstiftelse.

Vissa åtaganden, såsom vissa individuella tilläggs-

pensionsförmåner samt en rättighet enligt anställ

ningsvillkoren för vissa personal kategorier att gå

i pension vid 55, 60 eller 63 års ålder, säkerställs

genom beskattade reserver i balansräkningen.

Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per

rapport periodens slut, enligt försäkringstekniska

grunder.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Ingående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar 1 746 1 643

Ingående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar 304 322

Ingående balans, summa pensions förpliktelser 2 050 1 965

Kostnader avseende tjänstgöring under året 7 7

Räntekostnader, fribrevsuppräkning 133 220

Utbetalning av pensioner -137 -132

Annan förändring av kapitalvärdet och förtida avgångspensioner -9 -10

Förändrad diskonteringsränta, konsolideringsreserv och övriga antaganden 0 0

Utgående balans, pensionsförpliktelser som omfattas av stiftelsetillgångar 1 775 1 746

Utgående balans, pensionsförpliktelser som ej omfattas av stiftelsetillgångar 268 304

Utgående balans, summa pensions förpliktelser 2 043 2 050

varav PRI Pensionsgaranti-pensioner 1 625 1 577

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde förändrades på följande sätt.

MSEK, förutom avkastning

31 dec

2024

31 dec

2023

Ingående balans, förvaltningstillgångar 3 028 2 851

Betalning från pensionsstiftelse -110 -30

Årets avkastning 332 207

Utgående balans, förvaltningstillgångar 3 250 3 028

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar (%) 11.0 7,3

Avsättningar för pensioner redovisades i balansräkningen enligt nedan.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Nuvärde av pensionsförpliktelser 2 043 2 050

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde -3 250 -3 028

Övervärde på förvaltningstillgångar 1 475 1 282

Avsatt för pensioner och anställningsavtal 268 304

269Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) fördelade sig på följande sätt.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Kostnader avseende tjänstgöring under året 7 7

Räntekostnader, fribrevsuppräkning 133 220

Avgår räntekostnader redovisade som finansiell kostnad -9 -9

Årets avkastning på förvaltningstillgångar -222 -177

Avyttrad verksamhet, kapitalvärde 0 -1

Annan förändring av kapitalvärdet -9 -12

Förtida avgångspensioner - 3

Betalning från pensionsstiftelse -110 -30

Förändrad diskonteringsränta, konsolideringsreserv och övriga antaganden 0 0

Kostnader (+)/intäkter (-) för förmånsbestämda pensionsplaner -209 0

Pensionspremier för förmåns- och premiebestämda planer och övriga

pensionskostnader 53 68

Löneskatt på pensionskostnader 15 35

Avgår förtida avgångspensioner (inklusive pensionspremier och löneskatt)

redovisade som omstruktureringskostnader -6 -1

Pensionskostnader (+)/intäkter (-) 63 102

Minskning (-)/Ökning (+) av överskott i förvaltningstillgångar 193 74

Redovisade pensionskostnader (+)/intäkter (-) 46 177

varav pensionspremier betalda till ITP-planen 3 5

Väsentliga försäkringstekniska antaganden

Vid värdering av gjorda utfästelser och beräkning

av pensionskostnader tillämpas de försäkringstek

niska grunder som fastställts av PRI Pensionsgaranti

respektive Finans inspektionen. Det mest väsentliga

beräkningsantagandet är diskonteringsräntan,

vilken som ett sammanvägt medelvärde för de

olika pensionsplanerna, och i före kommande fall

netto efter beräknad avkastningsskatt, var 2,4%

under 2024 (1,0). För pliktelserna beräknades utifrån

rådande lönenivåer per den 31 december 2024

respektive 2023.

Fördelning av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas fördelning vid rapportperiodens slut var följande.

Tillgångsslag

31 dec 2024 31 dec 2023

MSEK Procent MSEK Procent

Räntebärande värdepapper, likvida medel 1 400 43,1 1 423 47,0

Aktier och övriga investeringar 1 850 56,9 1 605 53,0

Summa 3 250 100 3 028 100

Framtida tillskott och pensionsutbetalningar

Den 31 december 2024 översteg det verkliga värdet

på förvaltningstillgångarna nuvärdet av pensions

förpliktelserna. Såvida inte det verkliga värdet på

förvaltningstillgångarna under 2025 skulle komma

att understiga nuvärdet av pensionsförplitelserna

har Telia Company inte för avsikt att tillskjuta några

medel till pensionsstiftelsen.

270Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M16. Övriga avsättningar

Övriga avsättningar förändrades på följande sätt.

MSEK

31 december 2024

Löneskatt

på framtida

pensions-

utbetalningar

Omstruk-

tu rerings -

avsättningar

Övriga

avsättningar

Försäkrings-

avsättningar Summa

Ingående redovisat värde 56 17 52 13 138

Årets avsättningar 5 161 321 - 486

Utnyttjade avsättningar - -56 -366 -2 -424

Utgående redovisat värde 61 121 8 11 201

varav långfristig del 61 8 5 11 85

varav kortfristig del - 113 3 - 116

För löneskatt på framtida pensionsutbetalningar och

försäkringsavsättningar förväntas fullt utnyttjande

inträffa under perioden 2025–2056. Avsättningarna

motsvarar nuvärdet av de belopp som enligt led

ningens bästa bedömning erfordras för att reglera

skulderna. Omstruktureringsavsättningar avser

främst kostnader för övertalig personal. Återstående

avsättning per den 31 december 2024 förväntas

bli fullt utnyttjad under 2027. Övriga avsättningar

inkluderar avsättningar för uppskattade framtida

utgifter för att leva upp till åtaganden och utställda

garantier.

M17. Långfristiga och kortfristiga lån

Marknadsfinansieringsprogram

Information om Telia Companys marknadsfinansieringsprogram återfinns i not K21.

Upplåning

Långfristiga och kortfristiga lån fördelade sig på följande sätt.

MSEK

31 dec

2024

31 dec

2023

Långfristiga lån

Euro Medium Term Notes Program (EMTN) 47 155 57 014

Hybridobligationer 19 297 18 425

Övriga bilaterala 2 020 1 918

Banklån -13 -

Ränteswappar 3 450 5 600

Valutaränteswappar 186 153

Summa långfristiga lån (not M20) 72 094 83 110

Kortfristiga lån

Euro Medium Term Notes Program (EMTN) 5 813 9 900

Ränteswappar 117 433

Lån från dotterbolag (not M23) 28 054 27 962

varav från cash pool 27 892 27 862

varav övriga lån 161 100

Övriga kortfristiga lån 693 -

Summa kortfristiga lån (not M20) 34 677 38 294

Summa lån 106 772 121 404

Beviljade, i sin helhet outnyttjade, belopp på checkräkningskrediter uppgick per den 31 december 2024 till

1 074 MSEK (1 054).

271Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M18. Långfristiga skulder

Redovisat värde för långfristiga skulder var 14 MSEK

(17), varav - MSEK (5) relaterade till finansiella

skuld er. För skulder till dotterbolag, se not M23.

Inga långfristiga skulder för åren 2024 och 2023

förföll till betalning senare än 5 år efter rapport-

periodens slut.

M19. Kortfristiga avsättningar, leverantörs skulder

och övriga kortfristiga skulder

Redovisat värde för kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder fördelade sig

på följande sätt.

MSEK 31 dec 2024 31 dec 2023

Ränteswappar - 6

Valutaderivat (swappar och terminer) 93 209

Leverantörsskulder 66 89

Skulder till dotterbolag (not M23) 2 502 2 090

Övriga räntebärande skulder 2 017 2 628

Summa finansiella skulder (not M20) 4 678 5 022

Övriga kortfristiga skulder och kortfristiga avsättningar 232 230

Summa kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder 4 910 5 251

Redovisat värde för Leverantörsskulder och

Kortfristiga skulder motsvarar verkligt värde då

diskonteringseffekten är oväsentlig. Ytterligare

upplysningar om finansiella instrument indelade i

kategorier/nivåer inom verkligt värde-hierarkin samt

om likviditets risker återfinns i not M20 respektive i

avsnittet ”Hantering av likviditetsrisk” i not M21.

272Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M20. Finansiella tillgångar och skulder per kategori och nivå

Redovisat värde per kategori och verkligt värde

Följande tabeller visar redovisade värden per kategori och verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder.

Redovisat värde per kategori - Finansiella tillgångar

Säkringsinstrument till

verkligt värde

Verkligt värde via

resultatet

Verkligt värde via övrigt

totalresultat

Upplupet

anskaffningsvärde Summa Verkligt värde

MSEK Not

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

Långfristiga

Egetkapitalinstrument M11 - - - - 891 869 - - 891 869 891 869

Obligationer M11 - - 914 5 018 - - - - 913 5 018 913 5 018

Ränteswappar

- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M11 69 0 - - - - - - 69 0 69 0

- betecknade som säkringsinstrument för verkligt

värde M11 102 85 - - - - 102 85 102 85

- ej identifierade som säkringsinstrument M11 - - - 0 - - - - - 0 - 0

Valutaränteswappar

- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M11 1 001 1 388 - - - - - - 1 001 1 388 1 001 1 388

- ej identifierade som säkringsinstrument M11 - - - 177 - - - - - 177 - 177

Kortfristiga

Valutaderivat (swappar och terminer)

- ej identifierade som säkringsinstrument M12 - - 263 439 - - - - 263 439 263 439

Valutaränteswappar

- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M12 256 628 - - - - - - 256 628 256 628

- ej identifierade som säkringsinstrument M12 - - - 473 - - - - - 473 - 473

Kortfristiga placeringar M13 - - 767 6 938 - - - - 767 6 938 767 6 938

Summa finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde 1 428 2 101 1 943 13 045 891 869 - - 4 262 16 016

273Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Redovisat värde per kategori - Finansiella tillgångar

Säkringsinstrument till

verkligt värde

Verkligt värde via

resultatet

Verkligt värde via övrigt

totalresultat

Upplupet

anskaffningsvärde Summa Verkligt värde

MSEK Not

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

Finansiella tillgångar ej värderade till verkligt värde

Långfristiga

Investeringar i dotterbolag M11 - - - - - - 82 576 87 314 82 576 87 314 - -

Fordringar på dotterbolag (not M23) M11 - - - - - - 59 846 54 573 59 846 54 573 - -

Investeringar i intresseföretag och gemensamma

verksamheter M11 - - - - - - 241 206 241 206 - -

Övriga långfristiga räntebärande fordringar och andra

långfristiga tillgångar M11 - - - - - - 755 435 755 435 - -

Kortfristiga

Kundfordringar M12 - - - - - - 77 24 77 24 77 24

Lånefordringar och andra fordringar M12 - - - - - - 108 69 108 69 108 69

Fordringar på dotterbolag M12 - - - - - - 19 462 24 518 19 462 24 518 19 462 24 518

Övriga kortfristiga fordringar M12 - - - - - - 2 944 3 673 2 944 3 673 2 944 3 673

Kassa och bank M13 - - - - - - 8 790 9 839 8 790 9 839 8 790 9 839

Summa finansiella tillgångar ej värderade till verkligt

värde - - - - - - 174 799 180 651 174 799 180 651

Summa finansiella tillgångar 1 428 2 101 1 943 13 045 891 869 174 799 180 651 179 061 196 667

274Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Redovisat värde per kategori - Finansiella skulder

Säkringsinstrument till

verkligt värde

Verkligt värde via

resultatet

Upplupet

anskaffningsvärde Summa Verkligt värde

MSEK Not

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

Finansiella skulder värderade till verkligt värde

Långfristiga

Ränteswappar

- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M17 383 309 - - - - 383 309 383 309

- betecknade som säkringsinstrument för verkligt

värde M17 3 067 5 292 - - - 3 067 5 292 3 067 5 292

Valutaränteswappar

- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M17 186 153 - - - - 186 153 186 153

Ränteswappar

- ej identifierade som säkringsinstrument M18 - - - 5 - - - 5 - 5

Kortfristiga

Ränteswappar

- betecknade som säkringsinstrument för kassaflöde M17 - 298 - - - - - 298 - 298

- betecknade som säkringsinstrument för verkligt

värde M17 117 134 - - - - 117 134 117 134

Ränteswappar

- ej identifierade som säkringsinstrument M19 - - - 6 - - - 6 - 6

Valutaderivat (swappar och terminer)

- ej identifierade som säkringsinstrument M19 - - 93 209 - - 93 209 93 209

Summa finansiella skulder värderade till verkligt värde 3 754 6 186 93 220 - - 3 846 6 407

275Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Redovisat värde per kategori - Finansiella skulder

Säkringsinstrument till

verkligt värde

Verkligt värde via

resultatet

Upplupet

anskaffningsvärde Summa Verkligt värde

MSEK Not

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

31 dec

2024

31 dec

2023

Finansiella skulder ej värderade till verkligt värde

Långfristiga

Euro Medium Term Notes Program (EMTN) M17 - - - - 47 155 57 014 47 155 57 014 50 069 62 115

Hybridobligationer M17 - - - - 19 297 18 425 19 297 18 425 20 147 19 446

Övriga bilaterala lån M17 - - - - 2 020 1 918 2 020 1 918 2 257 2 159

Banklån M17 - - - - -13 - -13 - -13 -

Kortfristiga

Euro Medium Term Notes Program (EMTN) M17 - - - - 5 813 9 900 5 813 9 900 6 010 10 055

Upplåning från dotterbolag (not M23) M17 - - - - 28 054 27 962 28 054 27 962 28 054 27 962

Leverantörsskulder M19 - - - - 66 89 66 89 66 89

Övriga kortfristiga lån M17 - - - - 693 - 693 - 693 -

Övriga kortfristiga skulder M19 - - - - 2 017 2 628 2 017 2 628 2 017 2 628

Skulder till dotterbolag (not M23) M19 - - - - 2 502 2 090 2 502 2 090 2 502 2 090

Summa finansiella skulder ej värderade till verkligt

värde - - - - 107 604 120 026 107 604 120 026

Summa finansiella skulder 3 754 6 186 93 220 107 604 120 026 111 450 126 433

276Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Nivåer inom verkligt värde-hierarkin

Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder fördelade sig per nivå inom verkligt värde-hierarkin

på följande sätt.

MSEK Not

31 december 2024 31 december 2023

Verkligt

värde

varav

Verkligt

värde

varav

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Finansiella tillgångar till verkligt värde

Egetkapitalinstrument M11 891 - - 891 869 - - 869

Lång- och kortfristiga

obligationer M11, M13 1 680 1 680 - - 11 956 11 956 - -

Derivat M11, M12 1 691 - 1 691 - 3 191 - 3 191 -

Summa finansiella tillgångar till verkligt

värde per nivå 4 262 1 680 1 691 891 16 016 11 956 3 191 869

Finansiella skulder till verkligt värde

Derivat M17, M18, M19 3 846 - 3 846 - 6 407 - 6 407 -

Summa finansiella skulder till verkligt

värde per nivå 3 846 - 3 846 - 6 407 - 6 407 -

Inga materiella omföringar mellan Nivå 1, 2 eller 3 gjordes under år 2024 och 2023.

Finansiella tillgångar i nivå 3 förändrades på följande sätt.

MSEK

31 december 2024 31 december 2023

Egetkapitalinstrument Egetkapitalinstrument

Nivå 3, ingående redovisat värde 869 564

Förändringar i verkligt värde 19 302

varav redovisade i resultatet - -4

varav redovisade i övrigt totalresultat 19 307

Förvärv / nyemission 3 15

Avräkningar - -13

Nivå 3, utgående redovisat värde 891 869

Förändringen i verkligt värde om 307 MSEK som redovisats i övrigt totalresultat under 2023 avser omvär-

dering av Telia Companys innehav om 9,56% i Marshall Group AB. Investeringen omvärderades till ett upp-

skattat verkligt värde om 427 MSEK i det fjärde kvartalet 2023, baserat på priset om 415 SEK per aktie i den

senaste större transaktionen som gjorts för Marshall Group AB, vilken slutfördes i oktober 2023.

277Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M21. Finansiell riskhantering

Principer, förvaltning av kapital och hantering av

finansiella risker

Information av relevans för Telia Company återfinns

i not K27.

Hantering av kreditrisk

Telia Companys exponering för kreditrisk härrör

från motparters oförmåga att fullgöra sina skyldig

heter (inklusive prisrisker vad avser investeringar i

eget kapitalinstrument), med en maximal expone

ring motsvarande det redovisade värdet av följande

finansiella instrument (specificerat i respektive not

och exklusive fordringar hos dotterbolag).

MSEK Not

31 dec

2024

31 dec

2023

Övriga finansiella anläggnings tillgångar exklusive investeringar och

fordringar på dotterbolag och intressebolag och investeringar i övriga

utomstående bolag M11 2 840 7 104

Derivat, kundfordringar, lånefordringar ooch andra fordringar och övriga

kortfristiga finansiella fordringar M12 3 648 5 306

Kortfristiga placeringar, likvida medel M13 9 557 16 777

Summa 16 045 29 187

Telia Company har en intern modell för kreditbe-

dömning av dotterbolag som används vid prissätt-

ning av intern utlåning till dotterbolag. Ytterligare

information om denna modell återfinns i not M1 och

information om hantering av kreditrisk av relevans

för Telia Company återfinns i not K27.

Hantering av likviditetsrisk

Likviditetsrisk utgör risken att Telia Company

kommer att möta svårigheter vad gäller att uppfylla

åtaganden förbundna med finansiella skulder vilka

regleras med kontanter eller någon annan finansiell

tillgång. Information om hantering av likviditetsrisk

av relevans för Telia Company återfinns i not K27.

Avtalsenliga odiskonterade kassaflöden per den

31 december 2024 för räntebärande upplåning och

icke ränte bärande valutaderivat (exklusive koncern-

interna derivat) motsvarade nedanstående förvän

tade förfallostruktur, inklusive amorteringar och

uppskattade räntebetalningar. Belopp som förfaller

inom 12 månader motsvarar de redovisade värdena

då diskonteringseffekten är oväsentlig.

Förväntade förfall

MSEK

Jan–

mar

2025

Apr–

jun

2025

Jul–

sep

2025

Okt–

dec

2025 2026 2027 2028 2029

Senare

år Summa

Marknadsfinansiering

-780 -1 379 -449 -5 498 -9 654 -14 921 -10 334 -3 478 -42 501 -88 994

Valutaränte- och

ränteswappar

Kassautflöde -646 -865 -602 -3 390 -7 298 -5 728 -981 -1 350 -7 090 -27 950

Kassainflöde 377 602 313 3 607 7 135 5 704 659 956 6 232 25 585

Valutaswappar och

valutaterminer

Kassautflöde -21 979 - - - - - - - - -21 979

Kassainflöde 22 118 - - - - - - - - 22 118

Övrig finansiering -690 - - - - - - - - -690

Summa, netto -1 600 -1 642 -738 -5 281 -9 817 -14 945 -10 656 -3 872 -43 359 -91 910

1) För uppdelning i Euro Medium Term Notes Program, hybridobligationer och övriga bilaterala, se not K27.

2) För uppdelning i valutaränteswappar och ränteswappar, se not K27.

Leverantörsskulder och övriga kortfristiga finansiella skulder förväntas förfalla under första kvartalet 2025.

Ytterligare information om icke räntebärande skulder samt ansvarsförbindelser och övriga

kontraktsförpliktelser återfinns i noterna M16, M19 och M24.

278Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M22. Operationella leasingavtal

Framtida minimileaseavgifter enligt icke uppsäg-

ningsbara operationella avtal gällande den 31

december 2024 och där förpliktelsen överstiger ett

år uppgick till:

Förväntade förfall

MSEK

Jan–

mar

2025

Apr–

jun

2025

Jul–

sep

2025

Okt–

dec

2025 2026 2027 2028 2029

Senare

år Summa

Framtida minimileaseavgifter 1 1 1 1 2 - - - - 5

Totalt erlagda hyror och leasingavgifter 2024 uppgick till 3 MSEK (3).

M23. Transaktioner med närstående

Allmänt

Vid leverans av tjänster och produkter till respektive

från dotterbolag, intressebolag och joint ventures

tillämpas sedvanliga affärsmässiga villkor.

Dotterbolag

Försäljningen till dotterbolag under 2024 uppgick

till 1 601 MSEK (2 006) medan inköp från dotterbo

lag uppgick till 328 MSEK (0). För information om

fordringar och skulder till dotterbolag se noterna

M11, M12, M17, M18 och M19.

Åtaganden till förmån för närstående

Telia Company har gjort vissa åtaganden till förmån

för koncernbolag och joint ventures. Ytterligare

infor mation återfinns i not M24.

Övriga transaktioner

För beskrivning av vissa övriga transaktioner med

närstående hänvisas till not K29.

M24. Eventualposter, övriga kontrakts förpliktelser

och rättstvister

Eventualtillgångar och ansvarsförbindelser

Vid rapportperiodens slut hade Telia Company inga eventual tillgångar, medan ansvarsförbindelser

rapporterade som eventual förpliktelser fördelade sig på följande sätt.

MSEK 31 dec 2024 31 dec 2023

Borgens- och ansvarsförbindelser till förmån för dotterbolag 23 292 24 082

Garantier för pensionsförpliktelser 41 41

Summa ansvarsförbindelser 23 333 24 123

Vissa lånearrangemang begränsar möjligheten att

avyttra eller pantsätta vissa tillgångar. Upplysningar

om regler avseende change-of-control i några av

Telia Companys avtal om låne emissioner återfinns

i koncernens noter (motsvarande avsnitt i not K30).

För samtliga utställda ansvarsförbindelser avser

angivna värden de maximala framtida betalningar

som Telia Company eventuellt skulle kunna tvingas

göra enligt respektive förbindelse. Utöver ovan

angivna ansvarsförbindelser före kommer, som ett

led i koncernens normala affärs verksamhet, att

moderbolaget lämnar garantier för fullgörandet

av dotter bolags olika avtalsenliga åtaganden. Vid

utgången av rapportperioden fanns ingen indika

tion på att lämnade kontraktsgarantier kommer att

medföra någon utbetalning.

Ställda säkerheter och övriga oredovisade

kontraktsförpliktelser

Vid rapportperiodens slut fanns inga ställda säker

heter eller övriga oredovisade kontraktsförpliktelser

avseende framtida förvärv (eller mot svarande) av

anläggningstillgångar. För ytterligare information se

not M10.

Rättsliga och administrativa tvister

För ytterligare information med relevans för Telia

Company, se not K30.

Telia Company förhyr främst bilar i huvudsak

från utomstående. Villkoren för hyresavtalen är

marknadsmässiga vad avser såväl priser som

avtalslängd.

279Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M25. Kassaflödesinformation

Ej kassaflödespåverkande transaktioner

Inga ej kassaflödespåverkande transaktioner förekom under 2024 eller 2023.

Skulder och kassaflöden hänförliga till finansieringsaktiviteter

MSEK

1 jan 2024

Ingående balans

Kassa-

flöden

Ej kassaflödespåverkande förändringar

31 dec 2024

Utgående balans

Förändringar i

valutakurser

Förändringar

i verkligt värde

Övriga

förändringar

Derivatskulder som innehas för att säkra långfristig upplåning 5 753 - 6 -2 256 133 3 636

Övriga långfristiga lån, räntebärande 77 357 -7 134 1 957 1 943 -5 665 68 458

Långfristiga lån, räntebärande 83 110 -7 134 1 963 -313 -5 532 72 094

Derivatskulder som innehas för att säkra kortfristig upplåning 433 - - 53 -369 117

Övriga kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) 9 900 -10 363 -664 22 7 611 6 506

Lån från dotterbolag 27 962 - - - 92 28 054

Kortfristiga lån, räntebärande 38 294 -10 363 -664 76 7 334 34 677

Summa lån, räntebärande, från finansieringsverksamheten 121 404 -17 497 1 299 -237 1 802 106 771

Derivattillgångar som innehas för att säkra långfristig upplåning -1 473 -666 -588 1 611 -56 -1 172

Derivattillgångar som innehas för att säkra kortfristig upplåning -628 613 -346 -6 111 -256

Övriga derivat redovisade som tillgångar -4 324 2 510 -180 -69 -880 -2 943

Tillgångar som innehas för att säkra upplåning

-6 425 2 458 -1 114 1 536 -826 -4 370

Summa lån, räntebärande, från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar

som säkrar upplåning

114 980 -15 039 185 1 299 976 102 400

1) Övriga förändringar avser främst förändring i lån från dotterbolag samt omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar.

2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.

280Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

MSEK

1 jan 2023

Ingående balans

Kassa-

flöden

Ej kassaflödespåverkande förändringar

31 dec 2023

Utgående balans

Förändringar i

valutakurser

Förändringar

i verkligt värde

Övriga

förändringar

Derivatskulder som innehas för att säkra långfristig upplåning 7 138 - 80 -1 658 193 5 753

Övriga långfristiga lån, räntebärande 72 723 13 263 -197 1 879 -10 312 77 357

Långfristiga lån, räntebärande 79 861 13 263 -116 222 -10 120 83 110

Derivatskulder som innehas för att säkra kortfristig upplåning 229 - -176 -3 382 433

Övriga kortfristiga lån (exklusive lån från dotterbolag) 2 659 -3 253 -149 -71 10 714 9 900

Lån från dotterbolag 27 476 - - - 486 27 962

Kortfristiga lån, räntebärande 30 364 -3 253 -325 -74 11 581 38 294

Summa lån, räntebärande, från finansieringsverksamheten 110 225 10 011 -441 148 1 462 121 404

Derivattillgångar som innehas för att säkra långfristig upplåning -1 957 - 478 -11 16 -1 473

Derivattillgångar som innehas för att säkra kortfristig upplåning -248 63 -386 15 -70 -628

Övriga derivat redovisade som tillgångar -5 171 1 727 -873 3 -9 -4 324

Tillgångar som innehas för att säkra upplåning

-7 376 1 790 -781 7 -64 -6 425

Summa lån, räntebärande, från finansieringsverksamheten netto efter avdrag för tillgångar

som säkrar upplåning

102 848 11 801 -1 222 154 1 398 114 980

1) Övriga förändringar avser främst förändring i lån från dotterbolag samt omklassificering från långfristiga lån till kortfristiga lån då kvarvarande löptid minskar.

2) Tillgångar som innehas för att säkra upplåning ingår i kassaflöde från finansieringsverksamheten.

281Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

M26. Personal

Antalet anställda uppgick till 245 per den 31 december 2024 (240). Medelantalet anställda var som följer.

Land

Jan–dec

2024 Jan–dec 2023

Totalt (antal) varav män (%) Totalt (antal) varav män (%)

Sverige 224 49 250 49

Summa 224 49 250 49

Ledande befattningshavare fördelade sig könsmässigt på följande sätt. Med ledande befattningshavare

avses samtliga styrelseledamöter, verkställande direktören samt de övriga 4 medlemmar (6) av koncernled

ningen som var anställda i moderbolaget.

Procent

31 dec

2024 31 dec 2023

Styrelsen

Övriga ledande

befattnings havare Styrelsen

Övriga ledande

befattnings havare

Kvinnor 36,4 20,0 33,3 28,6

Män 63,6 80,0 66,7 71,4

Summa 100 100 100 100

Totala löner och övriga ersättningar, inklusive sociala avgifter och övriga personalkostnader, fördelades på

följande sätt.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Löner och andra ersättningar 489 450

varav prestationsaktieprogram 7 5

Sociala kostnader

Arbetsgivaravgifter 151 141

varav prestationsaktieprogram 2 1

Pensionskostnader 59 180

Summa sociala kostnader 211 321

Övriga personalkostnader 35 39

Summa personalkostnader 735 811

282Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Löner och andra ersättningar fördelade mellan ledande befattningshavare och övriga anställda uppgick till:

MSEK

Jan–dec 2024 Jan–dec 2023

Ledande

befattnings havare

(varav rörlig ersätt-

ning)

Övriga

anställda

Ledande

befattnings havare

(varav rörlig ersätt-

ning)

Övriga

anställda

Löner och andra ersättningar 107 (-) 382 87 (-) 364

1) Omräknat för jämförbarhet.

Ledande befattningshavare omfattar styrelsens

leda möter och i förekommande fall tidigare

styrelseledamöter (men exkluderar arbetstagar-

representanter), verkställande direktören och vice

verkställande direktören och i förekommande

fall tidigare innehavare av dessa poster samt de

övriga 4 medlemmar (6) av koncernledningen som

är anställda i moderbolaget. Pensionskostnader

respektive utestående pensionsförpliktelser för

ledande befattningshavare framgår nedan. Det

finns inga avtal om pensions förmåner för externa

styrelseledamöter.

MSEK

Jan–dec eller

31 dec

2024 2023

Pensionskostnader 4 4

Utestående pensionsförpliktelser 130 126

Se vidare avsnitten ”Prestationsaktieprogram” samt ”Ersättningar till ledande befattningshavare på

koncernnivå” i not K32.

M27. Arvoden till revisionsföretag

Arvode till valt revisionsföretag framgår nedan. Kompletterande upplysningar återfinns i not K33.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

KPMG

Revision 9 -

Revisionsnära tjänster 1 -

Skatterådgivning 0 -

Övriga tjänster 1 0

Summa KPMG 11 0

Deloitte

Revision 0 9

Revisionsnära tjänster - -

Skatterådgivning - 1

Övriga tjänster 1 -

Summa Deloitte 1 9

283Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Styrelsens och

verkställande

direktörens intygande

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att

koncernredovisningen har upprättats i enlighet med

IFRS Accounting Standards såsom de antagits av EU

och ger en rättvisande bild av koncernens ställning

och resultat. Årsredovisningen har upprättats i

enlighet med god redovisningssed och ger en

rätt visande bild av moderbolagets ställning och

resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och

moderbolaget ger en rättvisande översikt över

utvecklingen av koncernens och moderbolagets

verksamhet, ställning och resultat samt beskriver

väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som

moderbolaget och de företag som ingår i koncernen

står inför.

Lars-Johan Jarnheimer

Styrelsens ordförande

Rickard Gustafson

Styrelseledamot

Ingrid Bonde

Styrelsens vice ordförande

Pär Axelsson

Styrelseledamot,

arbetstagarrepresentant

Luisa Delgado

Styrelseledamot

Jeanette Jäger

Styrelseledamot

Johannes Ametsreiter

Styrelseledamot

Sarah Eccleston

Styrelseledamot

Martin Sääf

Styrelseledamot

arbetstagarrepresentant

Thomas Andersson

Styrelseledamot,

arbetstagarrepresentant

Tomas Eliasson

Styrelseledamot

Patrik Hofbauer

VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2025

KPMG AB

Joakim Thilstedt

Auktoriserad revisor

Stockholm den 12 mars 2025

284Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Telia Company AB (publ), org.

nr 556103-4249.

Rapport om årsredovisningen och

koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen

och koncernredovisningen för Telia Company

AB (publ) för år 2024 med undantag för

bolagsstyrningsrapporten på sidorna 45-64 och

hållbarhetsrapporten på sidorna 65-164. Bolagets

årsredovisning och koncernredovisning ingår på

sidorna 16-284 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen

upprättats i enlighet med årsredovisningslagen

och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande

bild av moderbolagets finansiella ställning per den

31 december 2024 och av dess finansiella resultat

och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med

årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga

avseenden rättvisande bild av koncernens

finansiella ställning per den 31 december 2024

och av dess finansiella resultat och kassaflöde för

året enligt IFRS Redovisningsstandarder som de

antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra

uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten

på sidorna 45-64 och hållbarhetsrapporten på

sidorna 65-164. Förvaltningsberättelsen är förenlig

med årsredovisningens och koncernredovisningens

övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer

resultaträkningen och balansräkningen för

moderbolaget samt rapport över totalresultat och

rapport över finansiell ställning för koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om

årsredovisningen och koncernredovisningen

är förenliga med innehållet i den

kompletterande rapport som har överlämnats till

moderbolagets revisionsutskott i enlighet med

revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International

Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed

i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder

beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi

är oberoende i förhållande till moderbolaget och

koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har

i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa

krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa

kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster

som avses i revisorsförordningens (537/2014)

artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget

eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller

dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är

tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Övriga upplysningar

Revisionen av årsredovisningen och

koncernredovisningen för år 2023 har utförts av en

annan revisor som lämnat en revisionsberättelse

daterad den 13 mars 2024 med omodifierade

uttalanden i Rapport om årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de

områden som enligt vår professionella bedömning

var de mest betydelsefulla för revisionen av

årsredovisningen och koncernredovisningen

för den aktuella perioden. Dessa områden

behandlades inom ramen för revisionen av, och i

vårt ställningstagande till, årsredovisningen och

koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga

separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning

Se noterna K2 och K6 samt redovisningsprinciper

i not K3 i årsredovisningen och

koncernredovisningen för detaljerade upplysningar

och beskrivning av området.

Beskrivning av området

Telia Company’s intäkter utgörs av mobila

tjänsteintäkter inklusive abonnemang, samtrafik

och roaming samt fasta tjänsteintäkter inklusive

telefoni, bredband, TV, installationsavgifter, och

företagslösningar såväl som annonsintäkter,

intäkter från försäljning av hårdvara och leasing.

Koncernens tjänster och produkter säljs separat

eller paketerade till kunder i flertal geografiska

områden.

Att fastställa när och med vilket belopp intäkterna

ska redovisas kräver ledningens bedömning i

tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper

med beaktande av volymen av kundkontrakt,

frekvent ändrade prismodeller, paketering av

olika erbjudanden och komplexa, långfristiga

funktionsavtal. Det finns också ett beroende av

koncernens komplexa IT-system för att säkerställa

riktigheten i de redovisade intäkterna.

Hur området har beaktats i revisionen

Vi har i vår revision, bland annat, utvärderat

ändamålsenligheten i koncernens tillämpning

av redovisningsprinciperna. Vi har utvärderat

utformning och införande av interna kontroller för

väsentliga intäktsströmmar och testat effektiviteten

i utvalda kontroller. Vidare har vi säkerställt

riktigheten i intäktsredovisningen genom analytisk

granskning och stickprovstestning.

Vi har utvärderat och testat generella IT kontroller,

såsom behörigheter, programändringar,

programinköp och utveckling samt databehandling,

för utvalda IT system. För utvalda intäktsströmmar

har vi testat IT applikationskontroller som är

relevanta för den finansiella rapporteringen. Vi har

även utvärderat organisation, ansvarsfördelning och

styrning inom IT området, bolagets uppföljning och

hantering av incidenter samt i förekommande fall

kompenserande kontroller.

Vi har även bedömt riktigheten i koncernens

upplysningar avseende redovisningsprinciper

och andra upplysningar om intäktsredovisning

som lämnats i årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Värdering av goodwill och varumärken

Se noterna K2 och K12 samt redovisningsprinciper

i not K3 i årsredovisningen och

koncernredovisningen för detaljerade upplysningar

och beskrivning av området.

Beskrivning av området

Koncernens redovisade värde för goodwill och

varumärken uppgår per den 31 december 2024

till 46 209 miljoner SEK, vilket utgör cirka 23% av

balansomslutningen. Goodwill och varumärken med

285Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

obestämbar livslängd ska prövas för nedskrivning

minst årligen. Övriga immateriella tillgångar

prövas när det finns en indikation på ett eventuellt

nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövningarna är komplexa och inne

fattar betydande uppskattningar. Det beräknade

återvinningsvärdet för tillgångarna baseras på

prognoser av diskonterade framtida kassaflöden

där uppskattningar av diskonteringsränta, intäkts-

och resultatprognoser och långsiktig tillväxt är

beroende av bedömningar, vilka kan påverkas av

koncernledningen.

Hur området har beaktats i revisionen

Vi har tagit del av och bedömt koncernens ned

skrivningsprövningar för att säkerställa huruvida

de är genomförda i enlighet med den teknik som

föreskrivs i IFRS Redovisningsstandarder. Vidare

har vi utvärderat företagsledningens prognoser för

framtida kassaflöden och de antaganden som ligger

till grund för dessa, vilket inkluderar den långsiktiga

tillväxttakten och den antagna diskonteringsräntan

genom att ta del av och utvärdera koncernens

skriftliga dokumentation och planer. Vi har även

utvärderat tidigare års bedömningar i förhållande

till faktiska utfall. En viktig del i vårt arbete har även

varit att utvärdera hur förändringar i antaganden

kan påverka värderingen. Utvärderingen har skett

genom att vi har tagit del av och bedömt koncern

ens känslighetsanalys.

Vi har också bedömt upplysningarna i årsredovis

ningen och huruvida de överensstämmer med de

antaganden som koncernledningen har tillämpat i

sin värdering och att de i allt väsentligt motsvarar

de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS

Redovisningsstandarder.

Annan information än årsredovisningen och

koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information

än årsredovisningen och koncernredovisningen och

återfinns på sidorna 1-15, 65-164 samt 292-301.

Den andra informationen består också av ersät

tningsrapporten som vi inhämtade före datumet

för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och

verkställande direktören som har ansvaret för denna

andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och

koncernredovisningen omfattar inte denna infor

mation och vi gör inget uttalande med bestyrkande

avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen

och koncernredovisningen är det vårt ansvar att

läsa den information som identifieras ovan och

överväga om informationen i väsentlig utsträckning

är oförenlig med årsredovisningen och koncernre

dovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även

den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen

samt bedömer om informationen i övrigt verkar

innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts

avseende denna information, drar slutsatsen att

den andra informationen innehåller en väsentlig

felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har

inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören

som har ansvaret för att årsredovisningen och

koncernredovisningen upprättas och att de ger

en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen

och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS

Redovisningsstandarder som de antagits av EU.

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar

även för den interna kontroll som de bedömer är

nödvändig för att upprätta en årsredovisning och

koncernredovisning som inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncern

redovisningen ansvarar styrelsen och verkställande

direktören för bedömningen av bolagets och

koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De

upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som

kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten

och att använda antagandet om fortsatt drift.

Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte

om styrelsen och verkställande direktören avser att

likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller

inte har något realistiskt alternativ till att göra något

av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påver

kar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland

annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet

om huruvida årsredovisningen och koncernre

dovisningen som helhet inte innehåller några

väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller misstag, och att lämna en

revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men

är ingen garanti för att en revision som utförs

enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid

kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om

en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund

av oegentligheter eller misstag och anses vara

väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen

kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som

användare fattar med grund i årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi pro

fessionellt omdöme och har en professionellt skep-

tisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för

väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och

koncernredovisningen, vare sig dessa beror

på oegentligheter eller misstag, utformar och

utför granskningsåtgärder bland annat utifrån

dessa risker och inhämtar revisionsbevis som

är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra

en grund för våra uttalanden. Risken för att

inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd

av oegentligheter är högre än för en väsentlig

felaktighet som beror på misstag, eftersom

oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi,

förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig

information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets

interna kontroll som har betydelse för vår revision

för att utforma granskningsåtgärder som är

lämpliga med hänsyn till omständigheterna,

men inte för att uttala oss om effektiviteten i den

interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de

redovisningsprinciper som används och

rimligheten i styrelsens och verkställande

direktörens uppskattningar i redovisningen och

tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att

styrelsen och verkställande direktören använder

antagandet om fortsatt drift vid upprättandet

av årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi drar också en slutsats, med grund i de

286Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det

finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som

avser sådana händelser eller förhållanden som

kan leda till betydande tvivel om bolagets och

koncernens förmåga att fortsätta verksamheten.

Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig

osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen

fästa uppmärksamheten på upplysningarna i

årsredovisningen och koncernredovisningen

om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller,

om sådana upplysningar är otillräckliga,

modifiera uttalandet om årsredovisningen och

koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras

på de revisionsbevis som inhämtas fram till

datumet för revisionsberättelsen. Dock kan

framtida händelser eller förhållanden göra att ett

bolag och en koncern inte längre kan fortsätta

verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen,

strukturen och innehållet i årsredovisningen

och koncernredovisningen, däribland

upplysningarna, och om årsredovisningen och

koncernredovisningen återger de underliggande

transaktionerna och händelserna på ett sätt som

ger en rättvisande bild.

• planerar och utför vi koncernrevisionen för

att inhämta tillräckliga och ändamålsenliga

revisionsbevis avseende den finansiella

informationen för företag eller affärsenheter inom

koncernen som grund för att göra ett uttalande

avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar

för styrning, övervakning och genomgång

av det revisionsarbete som utförts för

koncernrevisionens syfte. Vi är ensamt ansvariga

för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat

revisionens planerade omfattning och inriktning

samt tidpunkten för den. Vi måste också informera

om betydelsefulla iakttagelser under revisionen,

däribland de eventuella betydande brister i den

interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande

om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav

avseende oberoende, och ta upp alla relationer

och andra förhållanden som rimligen kan påverka

vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder

som har vidtagits för att eliminera hoten eller

motåtgärder som har vidtagits.

Av de områden som kommuniceras med

styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden

som varit de mest betydelsefulla för revisionen

av årsredovisningen och koncernredovisningen,

inklusive de viktigaste bedömda riskerna för

väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de

för revisionen särskilt betydelsefulla områdena.

Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen

såvida inte lagar eller andra författningar

förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och

andra författningar

Revisorns granskning av förvaltning och förslag

till disposition av bolagets vinst eller förlust

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och

koncernredovisningen har vi även utfört en revision

av styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning för Telia Company AB (publ) för år 2024

samt av förslaget till dispositioner beträffande

bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten

enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar

styrelsens ledamöter och verkställande direktören

ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i

Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare

i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i

förhållande till moderbolaget och koncernen enligt

god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort

vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är

tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra

uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget

till dispositioner beträffande bolagets vinst eller

förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta

bland annat en bedömning av om utdelningen är

försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets

och koncernens verksamhetsart, omfattning och

risker ställer på storleken av moderbolagets och

koncernens egna kapital, konsolideringsbehov,

likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och

förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta

innefattar bland annat att fortlöpande bedöma

bolagets och koncernens ekonomiska situation och

att tillse att bolagets organisation är utformad så

att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets

ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på

ett betryggande sätt.

Verkställande direktören ska sköta den löpande

förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och

anvisningar och bland annat vidta de åtgärder

som är nödvändiga för att bolagets bokföring

ska fullgöras i överensstämmelse med lag och

för att medelsförvaltningen ska skötas på ett

betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen,

och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att

inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av

säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot

eller verkställande direktören i något väsentligt

avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig

till någon försummelse som kan föranleda

ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med

aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller

bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till

dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och

därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig

287Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt

med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men

ingen garanti för att en revision som utförs enligt

god revisionssed i Sverige alltid kommer att

upptäcka åtgärder eller försummelser som kan

föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst

eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed

i Sverige använder vi professionellt omdöme

och har en professionellt skeptisk inställning

under hela revisionen. Granskningen av

förvaltningen och förslaget till dispositioner av

bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på

revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande

granskningsåtgärder som utförs baseras på vår

professionella bedömning med utgångspunkt i

risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar

granskningen på sådana åtgärder, områden och

förhållanden som är väsentliga för verksamheten

och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild

betydelse för bolagets situation. Vi går igenom

och prövar fattade beslut, beslutsunderlag,

vidtagna åtgärder och andra förhållanden som

är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens

förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst

eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade

yttrande samt ett urval av underlagen för detta för

att kunna bedöma om förslaget är förenligt med

aktiebolagslagen.

Revisorns granskning av Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och

koncernredovisningen har vi även utfört en

granskning av att styrelsen och verkställande

direktören har upprättat årsredovisningen och

koncernredovisningen i ett format som möjliggör

enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten)

enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden för Telia Company AB

(publ) för år 2024.

Vår granskning och vårt uttalande avser endast det

lagstadgade kravet.

Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats

i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig

elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs

rekommendation RevR 18 Revisorns granskning

av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till

Telia Company AB (publ) enligt god revisorssed

i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska

ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga

och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som

har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats

i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden, och för att det finns en

sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande

direktören bedömer är nödvändig för att upprätta

Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig

dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet

om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad

i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a §

lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på

grundval av vår granskning.

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra

granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet

att Esef-rapporten är upprättad i ett format som

uppfyller dessa krav.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men

är ingen garanti för att en granskning som utförs

enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid

kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om

en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund

av oegentligheter eller misstag och anses vara

väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen

kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som

användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard

on Quality Management 1, som kräver att företaget

utformar, implementerar och hanterar ett system

för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner

avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder

för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och

andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika

åtgärder inhämta bevis om Esef-rapporten har

upprättats i ett format som möjliggör enhetlig

elektronisk rapportering av årsredovisningen och

koncernredovisningen. Vi väljer vilka åtgärder som

ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna

för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare

sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid denna riskbedömning beaktar vi de delar av

den interna kontrollen som är relevanta för hur

styrelsen och verkställande direktören tar fram

underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder

som är ändamålsenliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte i syfte att göra ett

uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen.

Granskningen omfattar också en utvärdering av

ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens

och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen

validering av att Esef-rapporten upprättats i

ett giltigt XHTML-format och en avstämning

av att Esef-rapporten överensstämmer

med den granskade årsredovisningen och

koncernredovisningen.

Vidare omfattar granskningen även en bedömning

av huruvida koncernens resultat-, balans- och

egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter

i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet

med vad som följer av Esef-förordningen.

Revisorns granskning av

bolagsstyrningsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för

bolagsstyrningsrapporten på sidorna 45-64

och för att den är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen.

288Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Vår granskning har skett enligt FARs

rekommendation RevR 16 Revisorns granskning

av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att

vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har

en annan inriktning och en väsentligt mindre

omfattning jämfört med den inriktning och

omfattning som en revision enligt International

Standards on Auditing och god revisionssed i

Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss

tillräcklig grund för våra uttalanden.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats.

Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra

stycket punkterna 2-6 årsredovisningslagen samt

7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga

med årsredovisningens och koncernredovisningens

övriga delar samt är i överensstämmelse med

årsredovisningslagen.

Revisorns yttrande avseende den

lagstadgade hållbarhetsrapporten

Det är styrelsen som har ansvaret för

hållbarhetsrapporten på sidorna 65-164

och för att den är upprättad i enlighet med

årsredovisningslagen i enlighet med den äldre

lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.

Vår granskning har skett enligt FARs rekommenda

tion RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår gran

skning av hållbarhetsrapporten har en annan inrik-

tning och en väsentligt mindre omfattning jämfört

med den inriktning och omfattning som en revision

enligt International Standards on Auditing och god

revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna gran

skning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.

En hållbarhetsrapport har upprättats.

KPMG AB, Box 382, 101 27, Stockholm, utsågs

till Telia Company AB (publ)s revisor av

bolagsstämman den 10 april 2024. KPMG AB

eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit

bolagets revisor sedan 2024.

Stockholm den 12 mars 2025

KPMG AB

Joakim Thilstedt

Auktoriserad revisor

289Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Revisorns granskningsberättelse av Telia Company ABs (publ)

hållbarhetsrapport upprättad i enlighet med European Sustainability

Reporting Standards (ESRS)

Till styrelsen i Telia Company AB (publ), org.nr

556103-4249

Slutsats

Vi har fått i uppdrag av företagsledningen av

Telia Company AB (publ) att översiktligt granska

hållbarhetsrapporten för Telia Company AB

(publ) (”företaget”) för räkenskapsåret 2024.

Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 65–164 i

detta dokument.

Grundat på vår översiktliga granskning som

beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte

kommit fram några omständigheter som ger oss

anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i

allt väsentligt, uppfyller kraven i 6 kap. 12–12f §§

årsredovisningslagen vilket inbegriper:

• om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i ESRS,

• om den process som företaget har genomfört för

att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation

har utförts såsom den beskrivs i IRO-1 Beskrivning

av arbetsgången för att fastställa och bedöma

väsentliga inverkningar, risker och möjligheter på

sida 82-83 i hållbarhetsrapporten,

• efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s

gröna taxonomiförordning artikel 8.

Grund för slutsats

Vi har utfört granskningen enligt FARs

rekommendation RevR 19 Revisorns

översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Vårt ansvar enligt denna

rekommendation beskrivs närmare i avsnittet

Revisorns ansvar.

Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga

och ändamålsenliga som grund för vår slutsats.

Övriga upplysningar

Den jämförande informationen som ingår i

företagets hållbarhetsrapport var inte föremål för

en granskning i enlighet med RevR 19 Revisorns

översiktliga granskning av den lagstadgade

hållbarhetsrapporten. Granskningen av

hållbarhetsinformationen för år 2023 utfördes

också av en annan revisor som lämnade en

granskningsrapport med begränsad säkerhet

i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra

bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga

granskningar av historisk finansiell information

daterad 13 mars 2024 med omodifierad slutsats. Vi

har inte modifierat vår slutsats på grund av detta.

Annan information än hållbarhetsrapporten

Detta dokument innehåller även annan information

än hållbarhetsrapporten och återfinns på sidorna

1–64, 165-284 och 292–301. Det är styrelsen och

verkställande direktören som har ansvaret för denna

andra information.

Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten

omfattar inte den andra information och vi uttalar

ingen slutsats med bestyrkande avseende denna

andra information.

I samband med vår översiktliga granskning av

hållbarhetsrapporten är det vårt ansvar att läsa den

information som identifieras ovan och överväga

om informationen i väsentlig utsträckning är

oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna

genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt

inhämtat under den översiktliga granskningen samt

bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla

väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts

avseende denna information, drar slutsatsen att

den andra informationen innehåller en väsentlig

felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har

inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören

som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten

har upprättats i enlighet med 6 kap. 12–12f §§

årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan

intern kontroll som styrelsen och verkställande

direktören bedömer nödvändig för att upprätta

hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter,

vare sig dessa beror på oegentligheter eller

misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats med begränsad

säkerhet om hållbarhetsrapporten är upprättad

enligt 6 kap. 12–12 f §§ årsredovisningslagen

på grundval av vår granskning. Granskningen

har utförts enligt FAR:s rekommendation RevR

19 Revisorns översiktliga granskning av den

lagstadgade hållbarhetsrapporten. Denna

rekommendation kräver att vi planerar och utför

våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad

säkerhet att hållbarhetsrapporten är upprättad i

enlighet med dessa krav.

De granskningsåtgärder som har utförts för

att inhämta bevis är mer begränsade än för ett

uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet

och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre

än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig

säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss

att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna

om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha

blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet

görs med rimlig säkerhet utförts.

290Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Stockholm den 12 mars 2025

KPMG AB

Joakim Thilstedt

Auktoriserad revisor

Revisionsföretaget tillämpar ISQM 1 (International

Standard on Quality Management), som kräver att

företaget utformar, implementerar och hanterar ett

system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller

rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav,

standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav

i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Telia Company

AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och

har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt

dessa krav.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder

inhämta underlag till hållbarhetsrapporten.

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland

annat genom att bedöma riskerna för väsentliga

felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa

beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna

risk bedömning beaktar revisorn de delar av den

interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen

och verkställande direktören upprättar hållbarhets-

rapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder

som är ändamålsenliga med hänsyn till

omständigheterna, men inte i syfte att uttala en

slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen.

Granskningen består av att göra förfrågningar,

i första hand till personer som är ansvariga för

upprättandet av hållbarhets rapporten, att utföra

analytisk granskning och att vidta andra översiktliga

granskningsåtgärder.

Vid genomförandet av vår översiktliga granskning,

avseende den process som har definierats i IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa

och bedöma väsentliga inverkningar, risker

och möjligheter (processen) på sida 82-83 i

hållbarhetsrapporten, har vi:

• Erhållit en förståelse för processen genom att:

– genomföra förfrågningar för att förstå

källorna till den information som används av

företagsledningen; och

– granska företagets interna dokumentation av

sin process; och

• Utvärdera om den information som erhållits från

våra granskningsåtgärder om den process som

implementerats av företaget överensstämmer

med beskrivningen av processen i IRO-1

Beskrivning av arbetsgången för att fastställa

och bedöma väsentliga inverkningar, risker och

möjligheter på sida 82-83 i hållbarhetsrapporten.

Vid genomförandet av vår översiktliga granskning

avseende hållbarbetsrapporten har vi genomfört,

men var inte begränsade, till följande:

• Erhållit en allmän förståelse för den företagets

rapporteringsprocesser som är relevanta

i upprättandet av hållbarhetsrapporten

inklusive konsolideringsprocesserna genom

att erhålla en förståelse för företagets interna

kontrollmiljö, rapporteringsprocesserna,

och informationssystemen som är relevanta

för upprättandet av informationen i

hållbarhetsrapporten;

• Utvärderat om information i hållbarhetsrapporten

är i enlighet med den information som

identifierats som väsentlig genom den process

som bolaget genomfört;

• Utvärderat om strukturen och presentationen av

hållbarhetsrapporten är förenlig med kraven i

ESRS;

• Genomfört förfrågningar till relevant personal och

analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda

upplysningar i hållbarhetsrapporten;

• Utfört substansgranskningsåtgärder baserat

på ett stickprov på utvalda upplysningar i

hållbarhetsrapporten;

• Utvärderat utvalda metoder, uppskattningar och

data för att ta fram väsentliga uppskattningar

och framåtblickande information och hur dessa

metoder tillämpats;

• Erhållit en förståelse för processen för att

identifiera ekonomiska verksamheter som

omfattas av- och är förenliga med EU:s gröna

taxonomi och de motsvarande upplysningarna i

hållbarhetsrapporten; och

• Där tillämpbart, jämfört upplysningar i

hållbarhetsrapporten med motsvarande

upplysningar i de finansiella rapporterna.

Inneboende begränsningar i upprättandet av

hållbarhetsrapporten

Vid rapportering av framåtblickande information

i enlighet med ESRS måste styrelsen och

verkställande direktören för Telia Company AB

(publ) förbereda framåtblickande information

utifrån angivna antaganden om händelser som kan

inträffa i framtiden och möjliga framtida aktiviteter

av Telia Company AB (publ). Faktiska utfall kommer

sannolikt att bli annorlunda eftersom förväntade

händelser ofta inte inträffar som förväntat.

291Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Fem år i sammandrag

Telia Company-koncernen

Finansiell information 2024 2023

2022

2021

2,4,9

2020

3,9,10

Resultaträkning (MSEK)

Intäkter 89 127 88 561 85 342 83 193 89 191

Rörelseresultat 10 510 4 980 -9 214 15 195 -17 850

Justerad EBITDA 31 345 30 254 28 954 28 670 30 482

EBITDA 29 724 28 392 28 131 34 125 29 974

Årets resultat från kvarvarande verksamhet 4 521 6 -13 910 11 595 -22 558

Årets resultat från avvecklad verksamhet 3 260 891 -255 241 -279

Årets resultat 7 781 897 -14 165 11 836 -22 837

Finansiell ställning (MSEK)

Anläggningstillgångar 170 877 172 878 185 090 194 879 189 088

Omsättningstillgångar 33 395 53 590 37 703 42 146 37 014

Summa tillgångar 204 272 226 468 222 793 237 025 226 103

Summa eget kapital 59 357 56 994 67 673 83 544 63 496

varav hänförligt till moderbolagets ägare 55 439 53 468 64 239 80 731 62 378

Långfristiga skulder 103 793 115 317 112 379 110 736 122 505

Kortfristiga skulder 41 123 54 158 42 741 42 746 40 101

Summa eget kapital och skulder 204 272 226 468 222 793 237 025 226 103

Nettolåneskuld, kvarvarande och avvecklad verksamhet 71 378 73 758 71 397 63 133 78 343

Kassaflöden (MSEK)

Kassaflöde från löpande verksamhet 21 196 24 671 24 001 27 376 28 604

Kassaflöde från investeringsverksamhet 4 107 -22 058 -9 936 -10 908 -3 247

Kassaflöde från finansieringsverksamhet -27 341 2 653 -21 779 -10 600 -23 098

Årets kassaflöde -2 037 5 266 -7 714 5 868 2 259

Strukturell del av Operationellt fritt kassaflöde,

kvarvarande verksamhet 7 504 7 254 6 092 7 074 -

Operationellt fritt kassaflöde, kvarvarande verksamhet 4 440 6 656 5 124 9 735 -

Telia Company-koncernen

Finansiell information 2024 2023

2022

2021

2,4,9

2020

3,9,10

Investeringar (MSEK)

CAPEX 18 501 20 662 19 789 21 143 18 137

Förvärv och övriga investeringar 627 1 719 305 513 641

Summa investeringar 19 128 22 381 20 095 21 655 18 778

Nyckeltal

Räntabilitet på eget kapital (%) 15,2 0,6 neg. 18,5 neg.

Räntabilitet på sysselsatt kapital (%) 10,2 5,2 neg. 9,1 neg.

Soliditet (%) 25,2 21,7 26,8 31,7 24,5

Nettolåneskuld/Justerad EBITDA 2,28 2,32 2,35 2,14 2,57

Eget kapital per aktie, moderbolagets ägare (SEK) 14,1 13,6 16,3 19,7 15,4

Aktiedata

Antal utestående aktier (miljoner)

– vid periodens utgång 3 932,1 3 932,1 3 932,1 4 089,6 4 089,6

– genomsnitt, före och efter utspädning 3 932,1 3 932,1 4 035,3 4 089,6 4 090,4

Totalt resultat per aktie före och efter utspädning (SEK)

1,80 0,08 -3,63 2,86 -5,62

Kontant utdelning per aktie (SEK)

2,00 2,00 2,00 2,05 2,00

Summa kontant utdelning (MSEK)

7 864

7 864 7 864 8 384 8 179

1) Segmentet Danmark klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkning och kassaflöde) och innehav för försäljning

(balansräkning) från det tredje kvartalet 2023.

2) Segmentet Danmark klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkning och kassaflöde).

3) Segmentet Eurasia klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkningen och kassaflöde) och innehav för försäljning

(balansräkningen). Telia Carrier klassificerat som innehav för försäljning (balansräkningen).

4) Segmentet Eurasia klassificerat som avvecklad verksamhet (resultaträkningen och kassaflödet) och innehav för försäljning

(balansräkningen).

5) Kassaflödesinformation presenteras för hela Telia Company-koncernen, dvs inklusive både kvarvarande och avvecklad verksamhet,

om inte annat anges.

6) Investeringar avser endast kvarvarande verksamhet.

7) Nyckeltal är beräknade för hela Telia Company-koncernen, dvs. både kvarvarande och avvecklad verksamhet.

8) För 2024, utdelning enligt styrelsens förslag.

9) Endast 2024-2022 har omräknats för ändringar från justering av TV och Media DTV-intäkter från operatörer, som implementerades 2024.

10) Strukturell del av Operationellt fritt kassaflöde och Operationellt fritt kassaflöde, för kvarvarande verksamhet presenteras endast för

2024-2021.

292Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Fem år i sammandrag forts.

Telia Company-koncernen

Operativ information 2024 2023 2022

2021

2020

Mobila tjänster

Abonnemang totalt (1000-tal)

19 009

18 538 17 693 16 155 16 968

varav Sverige

Mobil telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)

9 002

8 752 7 928 6 728 6 246

Mobil telefoni, churn totalt (%)

15 17 21 17

Mobil telefoni, ARPU (SEK)

226

224 221 218 215

varav Finland

Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)

3 115

3 092 3 151 3 124 3 165

Mobil telefoni, churn totalt (%)

20 25 27 22

Mobil telefoni, ARPU (EUR)

19,1

18,0 17,4 17,4 18,5

varav Norge

Mobil telefoni, abonnemang (1000-tal)

2 376

2 340 2 379 2 289 2 247

Mobil telefoni, churn totalt (%)

22 21 19 24

Mobil telefoni, ARPU (NOK)

277

275 268 259 253

varav övriga länder

Mobil telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal)

1 703

1 643 1 604 1 518 1 398

Mobil telefoni, abonnemang, Lettland (1000-tal)

1 496

1 445 1 399 1 347 1 307

Mobil telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal)

1 317

1 266 1 233 1 149 1 112

Mobil telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) - - - - 1 493

Fasta tjänster

Bredband, abonnemang totalt (1000-tal) 3 177 3 183 3 174 3 114 2 900

varav

Bredband, abonnemang, Sverige (1000-tal) 1 393 1 377 1 375 1 340 1 242

Bredband, abonnemang, Finland (1000-tal) 617 609 596 584 462

Telia Company-koncernen

Operativ information 2024 2023 2022

2021

2020

Bredband, abonnemang, Norge (1000-tal) 480 499 500 490 469

Bredband, abonnemang, Litauen (1000-tal) 420 426 427 421 417

Bredband, abonnemang, Estland (1000-tal) 267 273 276 280 242

Bredband, abonnemang, Danmark (1000-tal) - - - - 68

Fast telefoni, abonnemang totalt (1000-tal)

550 668 850 1 015 1 247

varav

Fast telefoni, abonnemang, Sverige (1000-tal) 229 313 431 541 665

Fast telefoni, abonnemang, Finland (1000-tal) 9 12 14 17 20

Fast telefoni, abonnemang, Norge (1000-tal) 13 14 38 47 40

Fast telefoni, abonnemang, Litauen (1000-tal) 138 155 175 201 230

Fast telefoni, abonnemang, Estland (1000-tal) 162 174 192 209 226

Fast telefoni, abonnemang, Danmark (1000-tal) - - - - 66

Tv, abonnemang totalt (1000-tal) 3 555 3 430 3 377 3 280 3 235

varav

Tv, abonnemang, Sverige (1000-tal) 1 115 1 034 972 915 929

Tv, abonnemang, Finland (1000-tal)

651 664 678 646 558

Tv, abonnemang, Norge (1000-tal) 457 474 485 486 469

Tv, abonnemang, Litauen (1000-tal) 259 261 257 255 253

Tv, abonnemang, Estland (1000-tal) 186 194 200 207 208

Tv, abonnemang, TV och Media (1000-tal)

887 802 875 771 789

Tv, abonnemang, Danmark (1000-tal) - - - - 29

1) Mobil telefoni, abonnemang totalt, Estland 2021 och Sverige 2022-2023, har omräknats för järmförbarhet. Omräkningen påverkar även

abonnemang totalt och ARPU i Sverige

2) Fast telefoniabonnemang inkluderar PSTN och VoIP.

3) TV, abonnemang, Finland och Tv och Media har omräknats som ett resultat av en omorganisation.

4) Jämförelsetalen är omräknade för jämförbarhet.

293Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Fem år i sammandrag forts.

Telia Company-koncernen

Operativ information 2024 2023 2022 2021

2020

Personal

Antal anställda den 31 december

16 862

18 644 19 237 19 566 20 741

Medelantal anställda under året

17 690

18 963 19 202 19 998 20 505

varav i Sverige

6 681

6 996 7 144 7 550 7 654

varav i Finland

3 614

3 837 3 851 4 244 4 144

varav i övriga länder

7 395

8 130 8 207 8 204 8 707

varav kvinnor

6 490

6 923 7 143 7 359 7 607

varav män

11 200

12 040 12 059 12 639 12 898

Löner och ersättningar (MSEK)

13 399

13 357 11 897 12 018 12 077

Arbetsgivaravgifter (MSEK)

3 736

2 478 2 203 2 270 2 291

Löner och arbetsgivaravgifter i % av rörelse kostnader

22.4

17,9 14,1 19,6 16,5

Intäkter per anställd (kSEK)

5 110

4 970 4 718 4 418 4 354

Rörelseresultat per anställd (kSEK)

777

317 neg. 770 neg.

Nettoresultat per anställd (kSEK)

440

47 neg. 592 neg.

1) Personalinformation är baserad på hela Telia Company-koncernen vilket inkluderar både kvarvarande och avvecklad

verksamhet (när tillämpligt).

2) Endast 2024-2022 har omräknats för ändringar från justering av TV och Media DTV-intäkter från operatörer, som

implementerades 2024.

294Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Alternativa nyckeltal

Utöver de finansiella nyckeltal som upprättats i

enlighet med IFRS, presenterar Telia Company

finansiella nyckeltal som inte definieras enligt

IFRS. Dessa alternativa nyckeltal anses vara viktiga

resultat- och prestationsindikationer för investerare

och andra användare av årsredovisningen. De

alternativa nyckeltalen ska ses som ett komplement

till, men inte en ersättning för, den finansiella infor

mation som upprättats i enlighet med IFRS. Telia

Companys definitioner av dessa mått som inte defi

nieras enligt IFRS beskrivs här och i Definitionerna.

Dessa termer kan definieras på annat sätt av andra

företag och är därför inte alltid jämförbara med

liknande mått som används av andra företag.

Tjänsteintäkter

Telia Company anser Tjänsteintäkter vara ett

relevant mått för att förstå utvecklingen för åter

kommande intäkter inom bolagets huvudsakliga

verksamhet, vilken är den huvudsakliga grunden för

bolagets förmåga att generera vinster och positivt

kassaflöde.

Tjänsteintäkter, på jämförbar bas, vilket exkluderar

effekter från förändringar i valutakurser och baseras

på nuvarande koncernstruktur, det vill säga inklusive

effekten av eventuella förvärvade verksamheter och

exklusive effekten av eventuella avyttrade verksam

heter i både nuvarande och jämförande period, var

en del av Telia Companys utsikter för 2024.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Intäkter 89 127 88 561

Exkluderat: Hårdvaruintäkter -12 545 -12 873

Tjänsteintäkter (externa) 76 582 75 687

Exkluderat: Effekter från förändringar i valutakurser

373 -48

Exkluderat: Effekter från förvärvade och avyttrade verksamheter -47 -115

Tjänsteintäkter på jämförbar bas 76 908 75 524

Förändring (%) jämförbar bas 1,8

varav Telekomverksamheten 68 739 67 386

Förändring (%) jämförbar bas, Telekomverksamheten 2,0

varav Tv och Media 8 168 8 138

1) Förändringar i valutakurser avser genomsnittskurser helåret innan.

EBITDA och Justerad EBITDA

Telia Company anser att EBITDA är ett relevant mått

för investerare för att kunna förstå resultatgenere

ring före investeringar i materiella och immateriella

anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar.

För att underlätta förståelsen av Telia Companys

underliggande resultat anser vi att det också

är relevant att analysera Justerad EBITDA.

Justerings poster inom EBITDA specificeras i

Förvaltningsberättelsen, avsnitt ”Justeringsposter”.

Justerad EBITDA på jämförbar bas, vilket exkluderar

effekter från förändringar i valutakurser och baseras

på nuvarande koncernstruktur, det vill säga inklusive

effekten av eventuella förvärvade verksamheter

och exklusive effekten av eventuella avyttrade

verksamheter i både nuvarande och jämförande

period, var en del av Telia Companys utsikter

för 2024.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

EBITDA 29 724 28 392

Justeringsposter inom EBITDA 1 621 1 861

Justerad EBITDA 31 345 30 254

Exkluderat: Effekter från förändringar i valutakurser

188 -26

Exkluderat: Effekter från förvärvade och avyttrade verksamheter -33 -23

Justerad EBITDA på jämförbar bas 31 500 30 205

Förändring (%) jämförbar bas 4,3

varav Telekomverksamheten 31 188 30 431

Förändring (%) jämförbar bas, Telekomverksamheten 2,5

varav Tv och Media 311 -226

Exkluderat: Påverkan från energikostnader

-139

Justerad EBITDA på jämförbar bas, exkluderat påverkan från energikostnader

31 360 30 205

1) Förändringar i valutakurser avser genomsnittskurser helåret innan.

2) Energikostnader under 2024 jämfört med 2023.

295Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Justerat rörelseresultat

Telia Company anser att Justerat rörelseresultat är ett relevant mått för att kunna förstå

resultatgenereringen hos Telia Company. Justeringsposter inom rörelseresultat, kvarvarande verksamhet

specificeras i Förvaltningsberättelsen, avsnitt ”Justeringsposter”.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Rörelseresultat 10 510 4 980

Justeringsposter inom rörelseresultat 2 117 5 882

Justerat rörelseresultat 12 628 10 862

CAPEX, Betald CAPEX och Betald CAPEX i relation till Intäkter

Telia Company anser att CAPEX och Betald CAPEX nedan är relevanta mått för att förstå koncernens inves-

teringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar (exklusive goodwill,

tillgångar förvärvade genom rörelseförvärv och åtaganden för återställande). CAPEX exklusive kostnader för

licenser och frekvenser och nyttjanderättstillgångar var en del av Telia Companys utsikter för 2024.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Investeringar i immateriella tillgångar 3 392 4 682

Investeringar i materiella anläggningstillgångar 10 137 10 520

CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar 13 529 15 202

Investeringar i nyttjanderättstillgångar 4 972 5 460

CAPEX 18 501 20 662

Exkluderat: Investeringar i licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar -4 974 -7 033

CAPEX exklusive kostnader för licenser, frekvenser och nyttjanderättstillgångar 13 527 13 628

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

CAPEX 18 501 20 662

Exkluderat: Investeringar i nyttjanderättstillgångar -4 972 -5 460

Netto av ej betalda investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare perioder 168 -536

Betald CAPEX 13 696 14 666

Exkluderat: Betald CAPEX för kostnader för licenser och frekvenser -169 -1 039

Betald CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser 13 528 13 627

Intäkter 89 127 88 561

Betald CAPEX exklusive kostnader för licenser och frekvenser i förhållande till

Intäkter, (%) 15,2 15,4

296Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Strukturell del av operationellt fritt

kassaflöde, Operationellt fritt kassaflöde

och Fritt kassaflöde (kvarvarande

verksamhet)

Telia Company anser Fritt kassaflöde (ny definition)

och Fritt kassaflöde (ny definition), per aktie, rull

lande 12 månader vara relevanta kassaflödesmått

för att förstå koncernens förmåga att generera

medel för framtida utdelningar till moderbolagets

aktieägare, minska nettolåneskulden, återköpa

egna aktier och genomföra rörelseförvärv. Från det

första kvartalet 2024 har Telia Company ändrat

sin definition av Fritt kassaflöde. Det nya måttet

för Fritt kassaflöde anses vara mer relevant då det

är mer omfattande och ger en bättre förståelse

av koncernens förmåga att generera medel för

framtida utdelningar till moderbolagets aktieägare,

minska nettolåneskulden, återköpa egna aktier och

genomföra rörelseförvärv. Tidigare definierades Fritt

kassaflöde som det totala kassaflödet från löpande

verksamhet och betald CAPEX (förvärv av imma

teriella och materiella anläggningstillgångar). Det

nya måttet för Fritt kassaflöde inkluderar följande

kassaflöden från kvarvarande verksamhet: kassa

flöde från löpande verksamhet, förvärvade (betald

CAPEX) och avyttrade immateriella och materiella

anläggningstillgångar, utdelningar utbetalade till

innehav utan bestämmande inflytande samt åter

betalning av leasingskulder. Den nya definitionen

inkluderar bara kassaflöden från kvarvarande

verksamhet då Telia Company tror att det ger en

bättre förståelse för koncernens framtida förmåga

att generera likvida medel. Telia Company anser att

den strukturella delen av operationellt fritt kassa

flöde utgörs av operationellt fritt kassaflöde minus

bidrag från förändringar i rörelse kapital och måttet

var en del av Telia Companys utsikter för 2024.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Kassaflöde från den löpande verksamheten 20 980 23 239

Betald CAPEX (Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar) -13 696 -14 666

Exkluderat: Betald CAPEX för licenser och frekvenser 169 1 039

Exkluderat: Utdelningar från intressebolag och joint ventures -1 -134

Återbetalning av leasingskulder -3 011 -2 822

Exkluderat: Förändringar i rörelsekapital 3 064 598

Strukturell del av Operationellt fritt kassaflöde 7 504 7 254

Förändringar i rörelsekapital -3 064 -598

Operationellt fritt kassaflöde 4 440 6 656

Betald CAPEX för licenser och frekvenser -169 -1 039

Avyttring av immateriella och materiella anläggningstillgångar 242 38

Utdelningar från intressebolag och joint ventures 1 133

Utdelningar betalade till innehav utan bestämmande inflytande -491 -478

Fritt kassaflöde (ny definition) 4 023 5 311

Antal aktier, vägt genomsnitt, före och efter utspädning (tusental) 3 932 109 3 932 109

Fritt kassaflöde (ny definition), per aktie, rullande 12 månader (SEK) 1,02 1,35

297Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Nettolåneskuld/Justerad EBITDA (inkluderar både kvarvarande och avvecklad

verksamhet)

Telia Company anser att nettolåneskuld i relation till justerad EBITDA är ett relevant mått för att förstå

koncernens finansiella ställning.

MSEK, förutom multipel

31 dec

2024

31 dec

2023

Nettolåneskuld 71 378 73 758

Justerad EBITDA, kvarvarande verksamhet 31 345 30 254

Justerad EBITDA, avyttrad verksamhet - 1 473

Justerad EBITDA 31 345 31 727

Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel) 2,28x 2,32x

Justerad EBITDA-marginal

Telia Company anser att Justerad EBITDA i relation till intäkter är ett relevant mått för att förstå koncernens

vinstgenerering samt att användas i benchmark-syfte.

MSEK

Jan–dec

2024

Jan–dec

2023

Intäkter 89 127 88 561

Justerad EBITDA 31 345 30 254

Justerad EBITDA-marginal (%) 35,2 34,2

Nettolåneskuld

Telia Company anser att Nettolåneskuld är ett relevant mått för att kunna förstå koncernens skuldsättning.

MSEK 31 dec 2024 31 dec 2023

Långfristiga lån 87 826 99 589

varav leasingskulder, långfristiga 14 870 15 264

Avgår 50% av hybridkapital

-9 720 -9 418

Kortfristiga lån 10 108 14 286

varav leasingskulder, kortfristiga 3 421 3 372

Avgår derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och

kortfristig upplåning och därtill kopplade CSA-avtal (Credit Support Annex) -4 370 -6 424

Avgår långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via resultaträkningen och

övrigt totalresultat -1 533 -5 416

Avgår kortfristiga placeringar -1 119 -7 095

Avgår likvida medel -9 812 -11 764

Nettolåneskuld 71 378 73 758

1) 50% av hybridkapital betraktas, enligt marknadspraxis för denna typ av instrument, som eget kapital och minskar nettolåneskuld.

Derivat vilka redovisas som finansiella tillgångar och säkrar lång- och kortfristig upplåning och därtill kopp-

lade CSA-avtal (Credit Support Annex) är del av balansräkningsraderna Långfristiga räntebärande fordringar

och Kortfristiga räntebärande fordringar. Hybridkapital, beräknat till nominellt belopp, ingår i balansräk

ningsraden Lång fristiga lån. Långfristiga obligationer värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat är

del av balans räkningsraden Långfristiga räntebärande fordringar. Kortfristiga placeringar är del av balans

räkningsraden Kortfristiga räntebärande fordringar.

298Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Definitioner

Begrepp och nyckeltal

Annonsintäkter

Externa intäkter relaterade till linjär och digital

mediaannonsering i video on demand-media,

sponsring och andra typer av annonsering.

Anställda

Totalt antal anställda exklusive timanställda.

ARPU (Average revenue per user)

Genomsnittlig intäkt per abonnemang.

Betald CAPEX

CAPEX med tillägg/avdrag för nettot av betalda

investeringar och tilläggsbetalningar från tidigare

perioder.

Bredbandsintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta

bredbandstjänster.

CAGR

En förkortning av ”Compound Annual Growth Rate”.

Motsvarar genomsnittlig årlig tillväxttakt.

CAPEX

En förkortning av ”Capital Expenditure”.

Investeringar i immateriella och materiella anlägg

ningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar, men

exklusive goodwill, immateriella och materiella

anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar

förvärvade genom rörelseförvärv, film- och pro

gramrättigheter och åtaganden för återställning.

CAPEX exklusive licenser och frekvenser

CAPEX med avdrag för licenser och frekvenser.

CAPEX exklusive nyttjanderättstillgångar

CAPEX med avdrag för nyttjanderättstillgångar.

Churn total

Antal förlorade abonnemang (avtalsabonnemang

och förbetalda abonnemang) uttryckt i procent av

genomsnittligt antal abonnemang (avtalsabonne

mang och förbetalda abonnemang).

EBITDA

En förkortning av “Earnings before Interest, Tax,

Depreciation and Amortization“. Motsvarar rörelse-

resultat före av- och nedskrivningar samt före

resultat från intressebolag och joint ventures men

inklusive avskrivningar och nedskrivningar av film-

och programrättigheter.

EBITDA-marginal

EBITDA uttryckt i procent av intäkter.

Fritt kassaflöde (ny definition)

Från kvarvarande verksamhet: kassaflöde från den

löpande verksamheten, immateriella och materiella

anläggningstillgångar förvärvade (betald CAPEX)

och avyttrade, utdelningar utbetalade till innehav

utan bestämmande inflytande samt återbetalning

av leasingskulder. Se avsnitt Alternativa nyckeltal

avseende den ändrade definitionen.

Fritt kassaflöde (ny definition) per aktie, rullande

tolv månader

Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet på

rullande tolv månaders basis, dividerat med antalet

aktier, vägt genomsnitt, före och efter utspädning.

Företagslösningsintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av

fasta företagslösningar avseende nätverk och

kommunikation.

Förvärv och övriga investeringar

Investeringar i goodwill, immateriella och materiella

anläggningstillgångar och nyttjanderättstillgångar

förvärvade genom rörelseförvärv, aktier och

andelar, samt åtaganden för återställning.

Hårdvaruintäkter

Externa intäkter avseende försäljning av hårdvara/

utrustning.

Interna intäkter

Försäljning inom koncernen.

Justerad EBITDA

EBITDA justerad med justeringsposter inom

EBITDA.

Justerad EBITDA-marginal

Justerad EBITDA i procent av intäkter.

Justerat eget kapital

Redovisat eget kapital hänförligt till moderbolagets

ägare minskat med (föreslagen) utdelning. För

moder bolaget även inklusive obeskattade reserver

netto efter skatt.

Justerat rörelseresultat

Rörelseresultat justerat med justeringsposter inom

rörelseresultat.

Justeringsposter

Omfattar realisationsvinster och realisationsför

luster, nedskrivningar, omstruktureringsprogram

(kostnader för avveckling av verksamheter och för

övertalig personal samt för större koncernövergri

pande verksamhetstransformeringar) eller andra

kostnader som till sin natur inte är del av normal

daglig verksamhet.

Jämförbar bas (%)

Förändringen i intäkter, externa tjänste intäkter och

justerad EBITDA exklusive effekter från förändringar

i valutakurser och baserat på nuvarande koncern

struktur, det vill säga inklusive effekten av eventuella

förvärvade verksamheter och exklusive effekten

av eventuella avyttrade verksamheter i både nuva

rande och jämförande period.

Mobila slutkundsintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av röst,

meddelanden, data, extra- och innehållstjänster

(inklusive maskin-till-maskin-relaterade tjänster).

299Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Mobil samtrafik

Externa intäkter relaterade till terminering av mobil

samtrafik.

Nettolåneskuld

Räntebärande skulder (inklusive derivat som är

skulder och som används för att säkra risker i lån)

plus skulder för derivat som används för att säkra

risker i portföljen för obligationer och kortfristiga

placeringar, minskade med derivat vilka redovisas

som finansiella tillgångar och används för att säkra

risker i lån, minskade med erhållna säkerheter enligt

Credit Support Annex (CSA), minskade med 50%

av hybridkapital beräknat som 50% av nominellt

belopp (som enligt marknadspraxis för denna typ

av instrument betraktas som eget kapital), mins

kade med långfristiga obligationer, minskade med

kortfristiga placeringar, minskade med derivat som

är tillgångar och används för att säkra risker i port

följen för obligationer och kortfristiga placeringar,

och minskat med likvida medel. (Definitionen har

förtydligats, men innebär ingen förändring i måttet

för nettolåneskuld).

Nettolåneskuld/justerad EBITDA (multipel)

Nettolåneskuld dividerad med justerad EBITDA

rullande 12 månader och exklusive avyttrade

verksamheter.

Operationellt fritt kassaflöde

Fritt kassaflöde från kvarvarande verksamhet exklu

sive betald CAPEX för licenser och frekvenser och

utdelningar från intressebolag netto efter skatter

och inklusive återbetalning av leasingskulder.

Operativt kapital

Ej räntebärande tillgångar minskade med ej ränte

bärande skulder, inklusive (föreslagen) utdelning,

och ej ränte bärande avsättningar.

Resultat och eget kapital per aktie

Resultat per aktie avser vägt genomsnittligt antal

aktier före, respektive efter utspädning med poten

tiella stamaktier, medan eget kapital per aktie är

baserat på antal aktier vid periodens slut. Med

resultat avses årets resultat hänförligt till moderbo

lagets ägare och eget kapital utgörs av eget kapital

hänförligt till moderbolagets ägare.

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare

uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget

kapital.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat, inklusive nedskrivningar och

vinster/förluster vid avyttringar, plus finansiella

intäkter exklu sive valutakurs vinster uttryckt i procent

av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Segmenttillgångar och segmentskulder

(Operativt segmentkapital)

Som Operativt kapital, men tillgångar respektive

skulder exkluderar poster avseende valutaderivat

och upplupna räntor samt uppskjuten och aktuell

skatt, vartill skulder även exkluderar (föreslagen)

utdelning.

Soliditet

Justerat eget kapital och eget kapital hänförligt till

innehav utan bestämmande inflytande uttryckt i

procent av summa tillgångar.

Strukturell del av operationellt fritt kassaflöde

Operationellt fritt kassaflöde minus bidrag från

förändringar i rörelsekapital.

Sysselsatt kapital

Summa tillgångar minskade med ej räntebärande

skulder och avsättningar samt med (föreslagen)

utdelning.

Telefoniintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta

telefonitjänster.

Telekomverksamheten

Totala koncernen med avdrag för segment Tv och

Media.

Tjänsteintäkter

Externa intäkter exklusive försäljning av hårdvara.

Total aktieägaravkastning

Årets aktiekursutveckling och utdelning, i förhål

lande till aktiekursen vid början av året, uttryckt i

procent.

Tv-intäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av

Tv-tjänster.

Övriga fasta tjänsteintäkter

Externa intäkter relaterade till försäljning av fasta

tjänster inklusive fiberinstallation, grossisttjänster

och övriga tjänster inom infrastruktur.

Övriga mobila tjänsteintäkter

Externa intäkter relaterade till besökares roaming,

grossisttjänster och övriga tjänster.

Valutabeteckningar och

prefix

I enlighet med internationell standard används

följande valutabeteckningar:

K tusen M miljoner

SEK Svenska kronor JPY Japanska yen

DKK Danska kronor NOK Norska kronor

EUR Europeiska euro USD US-dollar

GBP Brittiska pund AUD Australiska dollar

300Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Årsstämma 2025

Telia Companys årsstämma äger rum onsdagen

den 9 april 2025 kl. 14.00 på Telia Companys

huvudkontor, Stjärntorget 1 i Solna. Den fullständiga

kallelsen publicerades på Telia Companys

webbplats www.teliacompany.com i början av

mars 2025. Årsstämman kommer huvudsakligen att

hållas på svenska. Som en service till aktieägarna

kommer årsstämman att simultantolkas från svenska

till engelska samt från engelska till svenska.

Deltagande

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska

vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear

Sweden AB framställda aktieboken avseende

förhållandena tisdagen den 1 april 2025, och

anmäla sin avsikt att delta senast torsdagen den 3

april 2025.

Deltagande i stämmolokalen

Aktieägare som önskar närvara i stämmolokalen

personligen eller genom ombud ska anmäla sin

avsikt att delta senast torsdagen den 3 april 2025

på Euroclear Sweden ABs webbplats https://

anmalan.vpc.se/euroclearproxy, på telefon

08-402 90 50, eller per post till Telia Company AB,

”Årsstämma 2025”, c/o Euroclear Sweden AB, Box

191, 101 23 Stockholm. Aktieägare ska i anmälan

ange namn, person- eller organisationsnummer,

adress, telefonnummer och eventuella biträden.

Aktieägare som deltar genom ombud eller

ställföreträdare bör skicka behörighetshandlingar

till ovanstående adress i god tid före årsstämman.

Fullmaktsformulär finns tillgängligt på Telia

Companys webbplats www.teliacompany.com.

Deltagande genom poströstning

Aktieägare som önskar delta i årsstämman

genom poströstning på förhand ska anmäla

sin avsikt att delta genom att avge sin poströst

så att denna är Euroclear Sweden AB (som

administrerar formulären å Telia Companys vägnar)

tillhanda senast torsdagen den 3 april 2025. För

poströstning ska ett särskilt formulär användas.

Poströstningsformuläret finns tillgängligt på Telia

Companys webbplats www.teliacompany.com.

Poströstningsformuläret kan skickas in antingen via

e-post till GeneralMeetingService@euroclear.com,

eller per post till Telia Company AB, ”Årsstämma

2025”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101

23 Stockholm. Aktieägare kan även poströsta

elektroniskt genom verifiering med BankID

på Euroclear Sweden ABs webbplats https://

anmalan.vpc.se/euroclearproxy. Om aktieägaren

poströstar genom ombud ska fullmakt biläggas

poströstningsformuläret. Fullmaktsformulär

finns tillgängligt på Telia Companys webbplats

www.teliacompany.com. Om aktieägaren

är en juridisk person ska registreringsbevis

eller annan behörighetshandling biläggas

poströstningsformuläret. Ytterligare anvisningar

framgår av poströstningsformuläret och på

Euroclear Sweden ABs webbplats https://anmalan.

vpc.se/euroclearproxy.

Förvaltarregistrerade aktier

För att få delta i årsstämman måste aktieägare

som har sina aktier förvaltarregistrerade (inklusive

finska aktieägare som är registrerade i det finska

värdeandelssystemet hos Euroclear Finland Oy)

omregistrera aktierna i eget namn så att aktieägaren

är införd i framställningen av aktieboken per

tisdagen den 1 april 2025. Sådan omregistrering

kan vara tillfällig (s.k. rösträttsregistrering) och kan

begäras hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner

i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer.

Rösträttsregistreringar som gjorts av förvaltaren

senast torsdagen den 3 april 2025 beaktas vid

framställningen av aktieboken.

Beslut som ska fattas av årsstämman

Årsstämman beslutar bland annat om disposition

av bolagets vinst och om ansvarsfrihet för

styrelseledamöter och verkställande direktör.

Årsstämman utser också styrelseledamöter och

beslutar om ersättning till styrelsen. Styrelsen

föreslår en utdelning om totalt 2,00 kronor

per aktie att utbetalas till aktieägarna vid fyra

utbetalningstillfällen om vardera 0,50 kronor per

aktie. Avstämningsdagar för utbetalningar föreslås

vara fredag den 11 april 2025, torsdag den 31 juli

2025, torsdag den 30 oktober 2025 och fredag den

6 februari, 2026. Om årsstämman beslutar i enlighet

med förslaget beräknas Euroclear Sweden AB

genomföra utbetalningarna onsdag 16 april 2025,

tisdag 5 augusti 2025, tisdag 4 november 2025 och

onsdag 11 februari 2026.

301Vår verksamhet Vår strategi Förvaltningsberättelse Hållbarhetsrapport Räkenskaper Övrigt

Telia Company AB (publ)

Postadress: 169 94 Solna, Sverige

Besöksadress Stjärntorget 1, Solna, Sverige

Org.nr: 556103-4249 Säte: Stockholm

Telefon: +46 771 990100 www.teliacompany.com

Produktion: Telia Company AB i samarbete med Miltton