LEDER TRANSFORMATIONEN

Volvokoncernen

Års- och hållbarhetsredovisning

2021

Innehåll

Volvokoncernen bidrar till ett ökat välstånd genom

att erbjuda transport- och infrastrukturlösningar

som lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och

motorer för marina och industriella applikationer

samt finansiering och tjänster som ökar kundernas

drifttid och produktivitet.

Volvo grundades 1927 och är i dag drivande i

utvecklingen av framtidens hållbara transport- och

infrastrukturlösningar.

Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg,

95.000 medarbetare och kunder på fler än 190

marknader. År 2021 uppgick nettoomsättningen

till 372 miljarder kronor.

Volvoaktien är noterad på Nasdaq Stockholm.

Bidrar till ökat

välstånd genom

transport- och

infrastruktur-

lösningar

ÖVERBLICK

Detta är Volvokoncernen ..............2

VDKOMMENTAR

VD-kommentar och nyckeltal ..........6

STRATEGI

Framtidens transporter

och infrastruktur......................11

Bidra till ökat välstånd................ 12

Strategiska prioriteringar ............. 14

Leverera idag........................ 15

Förändra för framtiden ............... 16

Finansiella mål .......................17

AFFÄRSMODELL

Kunder ............................. 19

Värdekedja..........................22

Partnerskap.........................24

Vår hållbarhetsidé....................25

KLIMAT OCH RESURSER.................26

MÄNNISKOR ............................38

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2021

Resultatutveckling ...................45

Finansiell ställning ...................48

Kassaflödesanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Finansiell styrning ...................54

Förändringar i eget kapital ............55

Segment............................56

Aktien ..............................68

Risker och osäkerhetsfaktorer.........70

NOTER TILL DE FINANSIELLA

RAPPORTERNA .........................76

MODERBOLAGET ......................140

HÅLLBARHETSNOTER

Påverkan, intressenter

och väsentliga frågor ................153

Klimat och miljö ....................154

Hållbar finansiering .................162

Anställda och utveckling.............164

Säkerhet...........................167

Mänskliga rättigheter ...............170

Ansvarsfull försäljning ............... 174

Leverantörer ....................... 175

Affärsetik och lagefterlevnad......... 177

Organisationsprofil och

redovisningspraxis ..................178

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Bolagsstyrning .....................180

Styrelsens ledamöter................186

Koncernledning.....................192

ÖVRIG INFORMATION

Förslag till riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare ........196

Förslag till vinstfördelning ...........198

Revisionsberättelse för AB Volvo (publ) . 199

Nyckeltal ..........................204

11-årsöversikt ......................207

Årsstämma ........................216

Preliminär finansiell kalender .........216

Volvokoncernens formella finansiella rapporter återfinns på sidorna 45151, 196198 och 204206 och är reviderade av bolagets revi-

sorer. För information om vilka sidor som utgör Volvokoncernens lagstadgade hållbarhetsrapport, se sidan 44.

Hållbarhetsinformation finns integrerad i koncernöversikten på sidorna 644, i hållbarhetsnoterna på sidorna 152179 samt på sidorna

183 och 190 i bolagsstyrningsrapporten.

100%

säkra

Människors hälsa, säkerhet och

välbefinnande är vår främsta

prioritet.

100%

mer produktiva

Genom att drastiskt öka produktiviteten

och effektiviteten i logistiksystemen är

det möjligt att möta ett växande behov av

transporter och samtidigt hålla sig inom

gränserna för vad vår planet klarar av.

100%

fossilfria

Klimatförändringarna är vår tids största

utmaning. Vår ambition är att göra det

möjligt för våra kunder att bli fossilfria

och vi strävar mot nettonollutsläpp från

vår egen verksamhet och leveranskedja.

Vår ambition är tydlig. Att driva välstånd socialt, miljömässigt och ekonomiskt

innebär att sträva efter transport- och infrastrukturlösningar som är:

Volvokoncernens produkter och tjänster bidrar till mycket av det vi alla

förväntar oss av ett väl fungerande samhälle eftersom de är delar av flera

av de samhällsfunktioner många av oss är beroende av varje dag. De flesta

av Volvokoncernens kunder är företag verksamma inom transportindustrin

eller i bygg- och anläggningsindustrin. Tillförlitligheten och prestandan i

koncernens produkter är viktiga för våra kunders framgång och lönsamhet.

Våra kunder

får samhällen

att fungera

På vägen

Våra produkter bidrar till att människor har mat på

bordet, kan resa till sin destination och vägar att

köra på. Våra produkter levererar även gods så att

produktionsanläggningar inte står stilla.

I terrängen

Motorer, maskiner och fordon från Volvokoncernen

används för att bryta järnmalm och att frakta sten

och grus. Våra industrimotorer driver viktiga bevatt-

ningsanläggningar runt om i världen så att odlarnas

grödor kan växa.

I staden

Våra bussar tar människor till jobbet eller skolan,

lastbilar hämtar sopor och våra industrimotorer

används som reservkraft. Våra produkter används

också för att bygga bostäder, industrier och

idrottsanläggningar.

På sjön

Människor kan lita på våra produkter och tjänster,

oavsett om de är på sitt arbete till sjöss, reser med

färjan till arbetet, är på semester i sin fritidsbåt eller

behöver hjälp av sjöräddningen.

Detta är Volvokoncernen

Överblick / Detta är Volvokoncernen

Den typ av produkter och

tjänster som Volvokoncernen

tillhandahåller bidrar till att

de samhällen som många av

oss lever i fungerar.

Överblick / Detta är Volvokoncernen

Volvokoncernen har produk-

tion i 19 länder och säljer sina

produkter och tjänster på 190

marknader runt om i världen.

Överblick / Detta är Volvokoncernen

Volvokoncernen är en av världens ledande tillverkare

av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marin-

och industrimotorer. Vi tillhandahåller också kompletta

finansiella tjänster och service.

Global koncern

med starka

positioner

Starka varumärken

Volvokoncernens varumärkesportfölj består av Volvo, Volvo Penta,

Rokbak, Renault Trucks, Prevost, Nova Bus, Mack och Arquus. Vi

samarbetar också i allianser och samriskbolag med SDLG, Eicher,

Dongfeng och cellcentric. Genom att erbjuda produkter med olika

varumärken bearbetar koncernen många olika kund- och marknads-

segment på både mogna marknader och tillväxtmarknader.

Konkurrenskraftiga produkter

Volvokoncernens produkter är utvecklade för att bidra till effektiva

transport- och infrastrukturlösningar och för att erbjuda våra kunder

maximal drifttid. Vi driver utvecklingen av elektrifierade fordon och

maskiner samt automatiserade lösningar till nytta för kunder, samhälle

och miljö. Försäljningen av fordon och maskiner bygger en population

av produkter som behöver reservdelar och service.

Service i världsklass

Utöver fordon och maskiner omfattar erbjudandet även olika typer av

finansiering, försäkringar, hyrtjänster, reservdelar, reparationer, före-

byggande underhåll, serviceavtal och assistanstjänster. Bredden och

flexibiliteten i erbjudandet innebär att lösningarna kan skräddarsys

efter varje kunds behov för att maximera drifttiden och produktivite-

ten. Serviceaffären bidrar till att balansera upp- och nedgångar i för-

säljningen av nya produkter och till att förbättra lönsamheten. Att öka

serviceaffären är ett prioriterat område.

Starka positioner globalt

Tack vare konkurrenskraftiga produktprogram, starka återförsäl-

jare med väl utbyggda servicenät och allt mer kompletta erbjudan-

den har Volvokoncernen etablerat ledande positioner på en global

marknad. Dessa positioner möjliggör skalfördelar i produktutveck-

ling, tillverkning, inköp och finansiella tjänster.

Partnerskap och samarbeten med ledande företag

Ny teknik utvecklas i snabbare takt än någonsin tidigare. Att ligga i

framkant är viktigt för att vara framgångsrik, och det är därför vi har

samarbeten och partnerskap med andra ledande företag. Vi har en

strategisk allians med Isuzu Motors. Vi har ett samarbete med Sam-

sung SDI inom batterier. Vi har etablerat cellcentric tillsammans med

Daimler Trucks för att utveckla,tillverka och kommersialisera bränsle-

cellsystem för tunga fordon och andra användningsområden. Vi sam-

arbetar med både NVIDIA och Aurora kring autonoma fordon och

maskiner. Och vi planerar att installera och driva ett högpresterande

laddningsnätverk för batteridrivna, tunga lastbilar och långfärds-

bussar i Europa tillsammans med Daimler Truck och Traton Group.

Överblick / Detta är Volvokoncernen

Nettoomsättning per segment

Lastbilar 62%

Anläggningsmaskiner 25%

Bussar 4%

Volvo Penta 4%

Financial Services 4%

Koncernfunktioner & övrigt

samt elimineringar 1%

Nettoomsättning per intäktsslag

Fordon 75%

Service 21%

Financial Services 4%

Nettoomsättning per marknad

Europa 43%

Nordamerika 27%

Sydamerika 8%

Asien 16%

Afrika och Oceanien 6%

Ett väl genomfört år

trots utmaningar ...

VD-kommentar

• Kraftigt ökad försäljning av såväl fordon som service.

• Avsevärt ökad lönsamhet trots utmaningar i

försörjningskedjan.

• Acceleration av aktiviteterna och investeringarna

i den elektriska eran med en snabb expansion av

utbudet av elektriska fordon och maskiner.

• Lansering av cellcentric, vårt joint venture inom

bränsleceller tillsammans med Daimler Truck.

• Avtal om att bilda ett samriskföretag för ett

högpresterande laddningsnätverk i Europa.

• Avyttring av UD Trucks till Isuzu Motors som

en del i bildandet av en strategisk allians.

• Utdelningar om 50 miljarder kronor till våra

aktie ägare, inklusive likviden från avyttringen

av UD Trucks.

SAMMANFATTNING AV 2021

VD-kommentar

nder 2021 fortsatte vi att leverera en god lönsam-

het samtidigt som vi tog flera viktiga steg i arbetet

med att leda omställningen till ett klimatneutralt

transportsystem. För helåret steg Volvokoncernens

nettoomsättning till 372 miljarder kronor och det

justerade rörelseresultatet till 41,0 miljarder med en marginal

på 11,0%. Avkastningen på sysselsatt kapital i Industriverksam-

heten steg till 25,3%.

Med en återhämtning i ekonomin efter svårigheterna under

2020, innebar växande transportvolymer och förbättrad bygg-

aktivitet att våra kunder ökade utnyttjandet av sina flottor, som

var tillbaka på den nivå som rådde före covid-19. Detta visade sig

tydligt såväl i en stark efterfrågan på både nya och begagnade

produkter som i vår serviceverksamhet, som växte med 9%. Att

öka försäljningen av service och lösningar är ett prioriterat område

eftersom det både stärker relationen med våra kunder och vår

lönsamhet över konjunkturcykeln.

Situationen i den globala försörjningskedjan för halvledare och

andra komponenter fortsatte dock att vara en utmaning under

2021. Den var fortsatt instabil, präglad av störningar, oförutsäg-

barhet och brist på fraktkapacitet. Under dessa svåra omständig-

heter, som förvärrades av den pågående covid-19-pandemin, var

vår decentraliserade organisation avgörande. Den gav oss förmå-

gan att agera snabbt, våga fatta beslut och ta ansvar lokalt och

regionalt.

NYCKELTAL 2021 2020

Nettoomsättning, Mkr 372.216 338.446

Nettoomsättning exklusive UD Trucks

, Mkr 366.778 315.742

Justerat rörelseresultat

, Mkr 41.015 28.564

Justerad rörelsemarginal, % 11,0 8,4

Rörelseresultat, Mkr 43.074 27.484

Rörelsemarginal, % 11,6 8,1

Resultat efter finansiella poster, Mkr 43.190 25.917

Periodens resultat, Mkr 33.243 20.074

Resultat per aktie, kronor 16,12 9,50

Utdelning av likviden från försäljningen av UD Trucks,

kronor per aktie 9,50

–

Utdelning, kronor per aktie 13,00

15,00

Operativt kassaflöde, Industriverksamheten, Mkr 29.440 18.545

Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions-

och leasingskulder, Industriverksamheten, Mdr kr 66,2 74,7

Avkastning på sysselsatt kapital, Industriverksamheten, % 25,3 14,7

Avkastning på eget kapital, % 23,4 13,8

Totalt antal anställda 95.850 96.194

Andel kvinnor, % 21 19

Andel kvinnor i ledande befattning, % 27 26

Energianvändning per nettoomsättning,

Industriverksamheten, MWh/Mkr 6,7 6,3

Totala koldioxidutsläpp per nettoomsättning,

Industriverksamheten, ton/Mkr (scope 1 & 2) 1,0 1,0

Andel inköp av direkt material som kommer från leverantörer

som genomfört CSR-självutvärdering, % 97 95

1 UD Trucks avyttrades den 1 april 2021. För mer information se Not 31.

2 För mer information om justerat rörelseresultat se Nyckeltal på sidan 204.

3 Utbetalad i juli 2021.

4 Av styrelsen föreslagen utdelning till årsstämman 2022. 6,50 kronor per aktie i ordinarie utdelning

och 6,50 kronor per aktie i extra utdelning.

Såvida inte annat anges avser alla jämförelsetal samma period eller samma tidpunkt föregående år.

Justerat rörelse resultat

och

justerad rörelse marginal

Rörelseresultat, Mdr kr

Rörelsemarginal, %

18 1917 20 21

11,0

41,0

Avkastning på

sysselsatt kapital

Industriverksamheten, %

17 18 2019

25,3

Nettoomsättning, Mdr kr

19 2018

372

Operativt kassaflöde

Industriverksamheten, Mdr kr

19 2018

29,4

Finansiella nettotillgångar exkl.

avsättningar för pensions- och

leasingskulder

Industriverksamheten, Mdr kr

19 2018

66,2

förbättrades till 13,3% (12,4). Volvo CE fortsatte lanseringen av

elektriska kompaktmaskiner och positionerar sig som en tillver-

kare med ett växande utbud av kommersiellt tillgängliga elektriska

maskiner.

Volvo Bussar var fortsatt drabbat av pandemins effekter, vilka

framför allt påverkade turistbussverksamheten medan efterfrågan

på stadsbussar klarade sig bättre. Inom stadsbussar sker en tydlig

acceleration i omställningen till elektriska bussar. Nettoomsätt-

ningen under 2021 uppgick till 14 miljarder kronor (15) och den

justerade rörelsemarginalen till 0,4% (–3.1).

Volvo Pentas försäljning av både maskiner och service ökade

kraftigt, vilket hade en positiv effekt på lönsamheten. Nettoom-

sättningen steg med 21% till 14 miljarder kronor och den juste-

rade rörelsemarginalen till 14,5% (12,2). Elektrifieringsprojekt för

både marina och industriella applikationer börjar ta fart.

Den höga aktiviteten hos många av våra kunder återspeglades i

låga kostnader för osäkra fordringar i vår kundfinansieringsverk-

samhet, Volvo Financial Services. Det justerade rörelseresultatet

ökade till 3.279 Mkr (1.606) och avkastningen på eget kapital för-

bättrades till 18,0% (8,3).

Totalt uppgick Volvokoncernens nettoomsättning till 372 miljarder

kronor (338). Justerat för avyttringen av UD Trucks steg netto-

omsättningen med 16% och både fordons- och serviceförsälj-

ningen bidrog. Det justerade rörelseresultatet förbättrades till

41 miljarder kronor (29) med en justerad rörelsemarginal på 11,0%

(8,4). Det operativa kassaflödet i Industriverksamheten ökade till

29 miljarder kronor (19). Även efter att ha delat ut 50 miljarder

kronor under 2021, inklusive intäkterna från avyttringen av UD

Trucks, slutade vi året med en nettokassa på 66 miljarder kronor

i Industriverksamheten, exklusive pensions- och leasingskulder.

Vår starka finansiella ställning gör att vi både kan öka våra

investeringar i framtidens teknologier och fortsätta ge en god

avkastning till våra aktieägare. Styrelsen föreslår en ordinarie

utdelning om 6,50 kronor per aktie och en extra utdelning om

6,50 kronor per aktie.

Leder omställningen mot hållbara transportlösningar

Den ökande efterfrågan på transporter är en tydlig, långsiktig

trend som drivs av befolkningstillväxt, urbanisering och ökande

e-handel. Lika tydligt är det att vi måste möta den här efterfrågan

med transport- och infrastrukturlösningar som är mer hållbara än

idag. Vår ambition är att ligga i framkant och leda denna omställ-

Det har varit fantastiskt att se engagemanget hos mina kollegor

som har arbetat hårt med att bygga och serva lastbilar, bussar,

entreprenadmaskiner och motorer åt våra kunder. Jag vill tacka

alla mina kolleger i Volvokoncernen och våra affärspartners runt

om i världen för ett väl utfört arbete under ett tufft år. Det är deras

insatser som gör Volvokoncernen och våra kunder framgångsrika.

Bra lönsamhet under ett år med många utmaningar

Trots störningarna i försörjningskedjan, levererade vår lastbilsverk-

samhet 198.000 lastbilar när vi räknar bort UD Trucks, vilket var

en ökning med 31% jämfört med året före. Den ökade transpor-

taktiviteten i många länder bidrog till att efterfrågan på både nya

lastbilar samt på service och reservdelar var god. Sammantaget

innebar detta att nettoomsättningen i lastbilsverksamheten steg

med 21% till 225 miljarder kronor exklusive UD Trucks och den

justerade rörelsemarginalen förbättrades till 11,1% (8,3).

Bygg- och anläggningsaktiveten var hög på Volvo CE:s nyckel-

marknader i Europa och Nordamerika, medan efterfrågan i Kina

försvagades under året. Volvo CE:s nettoomsättning steg med

13% till 92 miljarder kronor och den justerade rörelsemarginalen

... och en ökad fart

i transformationen

” Tillsammans med

våra kunder och

partners är vi i en

stark position för att

leda omställningen

av vår bransch mot

en mer hållbar

framtid.”

VD-kommentar

ning. Vi har ytterligare stärkt vårt arbete med principerna i FN:s

Global Compact gällande affärsetik, mänskliga rättigheter, arbets-

rätt och miljö. Under pandemiåret 2021 har hälsa och säkerhet för

våra kollegor, leverantörer och kunder givetvis haft högsta priori-

tet, men vi tog också stora steg i våra hållbarhetsambitioner. Vi

satte upp klimatmål som är i linje med vad den senaste klimat-

vetenskapen anser vara nödvändigt för att hålla den globala upp-

värmningen till maximalt 1,5 C. Vår väg för att nå målen i Paris-

avtalet om klimatet validerades av initiativet Science Based

Targets i juni. Redan idag är en stor del av vår FoU-verksamhet

relaterad till låg- och nollutsläppsteknologi och den kommer att

fortsätta växa.

Vi var tidigt ute på elektrifieringsresan och har sålt elektrifierade

stadsbussar i över tio års tid. Vi har byggt upp en omfattande kun-

skap som vi nu drar nytta av. Under 2020 startade vi serieproduk-

tion av medeltunga elektriska lastbilar för stadsdistribution och

sophantering. Under 2021 tog vi ytterligare steg på denna resa när

vi började sälja tunga elektriska lastbilar i Europa, med planerad

leverans mot slutet av 2022. Vi har idag ett brett program av eldrivna

lastbilar med en marknadsledande position i Europa. Detta har åstad-

kommits genom att bygga vidare på den stora kunskapen hos våra

medarbetare, på vår modulbaserade produktplattform och på vårt

globala industrisystem. Vi tillverkar lastbilar med förbränningsmo-

torer och elektriska lastbilar på samma monteringslinjer. Vi arbetar

med kompetensutveckling av våra kollegor – från ingenjörer till mon-

törer. Och vi certifi erar våra serviceverkstäder för att ta hand om de

elektriska fordonen.

Sammantaget gör det här att vi står redo för att dra fördel av

transformationen. Vi är dock övertygade om att den kommer att

gå olika fort i olika delar av världen och ske segment för segment.

Helelektriska fordon och maskiner svarar för närvarande för en

mycket liten del av våra totala leveranser, men det finns ett stort

och ökande intresse hos våra kunder och deras kunder i sin tur.

Det gäller städer som vill skapa en tyst och ren miljö, logistikföre-

tag som vill ligga i miljömässig framkant och inte minst transport-

köpare som vänder sig direkt till oss för att få hjälp med att sänka

koldioxidavtrycket från sina egna verksamheter.

Hastigheten i omställningen kommer att avgöras av flera faktorer,

såsom kostnader för fossila bränslen och priset på batterier samt

tillgången till laddningsinfrastruktur, grön el och olika incitament-

program. Vi kan dock inte vänta på att alla bitar ska falla på plats.

I stället arbetar vi tillsammans med beslutsfattare och partners för

att skapa de rätta förutsättningarna. Ett exempel är det planerade

samriskbolaget med Daimler Truck och Traton Group där vi har som

mål att etablera minst 1.700 gröna laddningspunkter för lastbilar

och bussar i Europa. Andra viktiga samarbeten är vår allians med

batteritillverkaren Samsung SDI, samriskbolaget med Daimler Truck

inom bränslecellstillverkning, cellcentric, och våra teknikpartner-

skap med NVIDIA respektive Aurora för att utveckla autonoma for-

don och maskiner. Vi skapade också en strategisk allians med Isuzu

Motors i samband med att vi sålde UD Trucks till dem i april.

Elektrifiering är en avgörande del av vår resa mot klimatneutralitet

eftersom den helt dominerande andelen av våra klimatpåverkande

utsläpp utgörs av fasen då våra kunder använder fordonen och

maskinerna. Men vi arbetar också med att minska klimatpåverkan

från vår egen verksamhet och från vår värdekedja. Vi har en viktig

roll att spela när det gäller att stimulera efterfrågan på klimatneu-

trala material och komponenter och vi arbetar nära våra leverantörer

för att driva på utvecklingen inom detta område. Under hösten

presenterade vi världens första fordon som tillverkats av grönt stål,

en autonom lastbärare. Vi har en tydlig vision och tillsammans med

våra kunder agerar vi här och nu för att skapa den värld vi vill leva i.

Med 2021 bakom oss har vi fått ytterligare ett kvitto på att vår

strategi och vår decentraliserade organisation fungerar väl. Vår för-

måga att hantera förändring och agera snabbt kommer att bli ännu

viktigare när vi ökar tempot i omställningen till ett klimatneutralt

transportsystem. Vi har ett brett utbud av elektriska last bilar, bussar

och maskiner, höga marknadsandelar och ett stort intresse från

våra kunder. Tillsammans med våra kunder och partners är vi i en

stark position för att leda omställningen av vår bransch mot en mer

hållbar framtid.

Martin Lundstedt

VD och koncernchef

VD-kommentar

Vårt engagemang för

utveckling utan att över-

skrida planetens gränser

innefattar alla FN:s 17 mål

för hållbar utveckling.

Strategi

Världen förändras. På många sätt blir den en allt

bättre plats att leva på med en minskande global

fattigdom, ökande livslängd och lägre kostnader

för förnybar energi. Men det finns också utmaningar.

Behovet av att driva hållbar utveckling och att

skapa tillväxt inom jordens begränsningar är större

än någonsin.

Framtidens

transporter

och infra-

struktur

En global agenda för 2030

En allt mer urbaniserad och uppkopplad planet

Jordens befolkning växer snabbt och världen

blir allt mer urbaniserad. År 2030 förväntas

två tredjedelar av jordens befolkning bo i

städer. Urbanisering är en global megatrend

– med många olika aspekter på och konse-

kvenser för transporter och infrastruktur.

Prognoser visar att urbaniseringen i kombi-

nation med den totala tillväxten av världens

befolkning skulle kunna addera ytterligare

2,5 miljarder människor till städerna år

2050, vilket motsvarar dagens samman-

lagda befolkning i Kina och Indien. Denna

utveckling kommer att få både miljömäs-

siga och sociala konsekvenser. Framöver är

vi övertygade om att hållbarhet är en förut-

sättning för att göra affärer. Människor

handlar online och allt fler föredrar att

använda tjänster framför att äga produkter.

Mer av makten flyttas från producenterna

till konsumenterna och förväntningarna på

användarupplevelsen är extremt höga.

Företag använder data för att tillhandahålla

sömlösa och individualiserade tjänster och

produkter.

Förväntade

förändringsfaktorer

År 2030:

• 30% av de fordon som säljs i

Europa förväntas vara elektriska.

• 8,6 miljarder människor delar pla-

neten, med 70% boende i städer.

• 4 av 5 ekonomiska supermakter

finns i Asien, med Kina som

världens största ekonomi.

• 90% av alla människor har

tillgång till internet.

• Effekterna av klimatförändring-

arna är tydliga.

• Konsumenternas makt ökar

och de vänjer sig vid sömlösa

och kundanpassade lösningar

i digitala kanaler.

Vad kommer det att

innebära för företagen?

• Ökad efterfrågan på transport-

och infrastrukturlösningar.

• Att vara hållbar är ett måste.

• Allt fler konsumenter föredrar att

använda tjänster i stället för att

äga produkter.

• Företag som äger kundgräns-

snittet och relevant data är

framgångsrika eftersom de kan

tillhandahålla sömlösa och indi-

vidualiserade tjänster och pro-

dukter.

• Mer makt ligger hos köparen.

B2B (business-to-business) och

B2C (business-to-consumer)

har gått ihop i B2P (business-

to-people).

Strategi

I vårt arbete har vi etablerat tre huvudområden där vår verksamhet

kan bidra till hållbar utveckling:

Klimat – att minska utsläppen från vår egen verksamhet

och värdekedja samt från användningen av våra produkter.

Resurser – att utnyttja transporter och material

på så resurseffektiva sätt som möjligt.

Människor – eftersom säkerhet och mänskliga

rättigheter utgör grunden för välstånd.

FN:s mål för hållbar utveckling sattes 2015 och röstades igenom

i generalförsamlingen av alla medlemsstater och därför kallas de ofta

en gemensam global agenda för 2030. Vårt engagemang för utveck-

ling utan att överskrida planetens gränser innefattar alla FN:s 17 mål.

Flera ämnen, exempelvis jämlikhet och kampen mot korruption, är

allmängiltiga för alla företag. Utöver dessa grundläggande ansvar ser

vi närmare kopplingar mellan vår affärsverksamhet och ett antal mål.

Denna globala agenda för 2030 påverkar den tekniska och regulato-

riska utvecklingen samt förväntningar från kunder, investerare, anställda

och andra intressenter där vi är verksamma. Vi lyfter viktiga strategiska

aktiviteter och dess huvudsakliga kopplingar till de globala målen på

sidorna 2643.

Vidare i koncernens Hållbarhetsnoter på sidorna 152179 knyter vi

även detaljerade upplysningar och indikatorer till specifika delmål i

FN:s hållbarhetsagenda.

Skapa värde

och bygga ett

nytt samhälle

Bidra till ökat välstånd

På väg in i en guldålder för logistikbranschen

En växande global befolkning, en

boom i e-handeln och en växande,

uppkopplad medelklass bidrar till

ökad efterfrågan på byggande och

transporter i framtiden. Klimatför-

ändringar, överbelastade städer

samt farliga väg- och arbetsförhål-

landen kräver att framtidens trans-

portteknik och systemlösningar är

säkrare, renare och effektivare. Det

ökade behovet av transporter och

ny infrastruktur i kombination med

den snabba utvecklingen av ny

teknik ger stora möjligheter för vår

bransch, som vi tror är på väg in i

en logistikens guldålder. Framöver

räknar vi med att ett nytt transport-

landskap kommer att uppstå. Ny

teknik och nya affärsmodeller kom-

mer att resultera i säkrare, mer håll-

bara och effektivare sätt att trans-

portera varor, material och

människor.

Förväntade

förändrings-

faktorer

År 2030:

• Elektromobilitet krä-

ver helhetslösningar.

• Autonoma lösningar

har potential att ge

radikalt ökad effek-

tivitet.

• Digitalisering och

uppkoppling möjlig-

gör optimering.

• Hållbarhet är lika

med lönsamhet.

Ekosystem levererar

kundvärde

Skräddarsydda

helhetslösningar

Polariserad

kundstruktur

Vår mission är att bidra till ökat välstånd med

transport- och infrastrukturlösningar. Arbetet vi

gör varje dag ska i förlängningen bidra till att vi blir

världens mest eftertraktade och framgångsrika

leverantör av transport- och infrastrukturlösningar.

Djärv mission

Världen står inte stilla och det gör inte heller Volvokoncernen. Vår

mission att bidra till ökat välstånd genom transport- och infrastruk-

turlösningar är vårt sätt att forma den värld vi vill leva i. Våra lösningar

på de globala utmaningarna sätter människan i centrum och bygger

på en historia av innovation. Vi förbättrar vardagen för våra kunder

och för samhället i stort. Människors hälsa, säkerhet och välbefin-

nande är vår främsta prioritet. En växande befolkning skapar behov

av allt fler transporter av människor och gods. Vår ambition är att

bidra genom att erbjuda ledande transport- och infrastrukturlös-

ningar som gör det möjligt för samhällen att blomstra på ett håll-

bart sätt.

Allt börjar med kunden

Även om vi erbjuder våra produkter och tjänster till företag är det

människor som fattar besluten. Tillit och relationer är lika viktiga som

totalerbjudandet. Genom att kombinera det bästa av våra erbjudan-

den och relationer, är vår vision att bli världens mest eftertraktade

och framgångsrika leverantör av transport- och infrastrukturlösningar.

Vi erbjuder både totallösningar och produkter och tjänster, skräd-

darsydda efter olika kunders behov och enkla att integrera via flera

försäljningskanaler.

Våra ambitioner vägleder oss på vår resa och vi föregår med gott

exempel. Vi är en pålitlig partner till våra kunder – deras behov styr

allt vi gör. Vår kultur bygger på omsorg om människor. Vi är målstyrda

och skapar engagemang genom inkludering, mångfald och förmågan

för team och individer att växa. En god lönsamhetsutveckling gör

det möjligt för oss att investera i framtiden och därmed äga vårt

eget öde.

Våra värderingar stödjer vårt beslutsfattande på alla nivåer varje

dag. Allt vi gör börjar med våra kunder och deras behov och vi ser för-

ändring som en positiv kraft för att lyckas. Vi skapar en högpreste-

rande kultur genom att fokusera på resultat och hjälpa varandra att

lyckas. Vi har ett affärstänk och vi leder med passion. Vi bygger för-

troende genom att konsekvent göra affärer med integritet och följa

vår uppförandekod.

Vår strategi vägleder oss när vi formar framtidens samhälle

genom Volvokoncernens transport- och infrastrukturlösningar.

Strategi / Bidra till ökat välstånd

Vad kommer

det att innebära

för vår bransch?

• Elektromobilitet och

autonoma lösningar

kommer att drivas av

stora kunder och

deras kunder.

• Fördelen med att

vara först på markna-

den kommer att vara

mycket stor.

• Från standardiserade

produkter till hållbara

och skräddarsydda

helhetslösningar.

• Olika ekosystem

skapar kundvärde.

Volvokoncernens resa fortsätter

AMBITIONER

VÄRDERINGAR

UPPFÖRANDEKOD

VISION

MISSION

Bidra till ökat välstånd med våra

transport- och infrastrukturlösningar

Att vara världens mest eftertraktade och fram-

gångsrika leverantör av transport- och infrastrukturlösningar

Framgång för kunden Tillit Passion Förändring Prestation

Vi respekterar

varandra

Vi gör affärer på ett ansvars-

fullt och lagenligt sätt

Vi skyddar företagets

information och tillgångar

Vi skiljer mellan privata intressen

och företagets intressen

Vi kommunicerar

öppet och ansvarsfullt

Ha ledande kundnöjdhet för alla våra

varumärken i respektive segment

Vara den mest eftertraktade

arbetsgivaren i branschen

Ha en bransch-

ledande lönsamhet

VOLVO-

KONCERNEN

Volvokoncernens strategi är en fortsätt-

ning på en resa som koncernen har varit

på under de senaste två decennierna.

Från 1999 till 2011 var Volvokoncernens

strategi framförallt inriktad på tillväxt,

inte minst via förvärv, samtidigt som

verksamheten fokuserades till kommer-

siella fordon.

Under perioden 20122015 genom-

gick Volvokoncernen ett omstrukture-

ringsprogram med målet att omorgani-

sera företaget för att ta bort över lapp-

ande verksamheter, minska de struktu-

rella kostnaderna samt öka effektivi-

teten och lönsamheten efter perioden

med förvärvsdriven tillväxt. Ett större

förvärv genomfördes – 45% av Dong-

feng Commercial Vehicles (DFCV) i

Kina 2015.

Perioden mellan 2016 och 2018

karaktäriserades av ett förstärkt fokus

på lönsamhet med en mer decentralise-

rad organisation och regionala värde-

kedjor. Den förbättrade utvecklingen,

med ökad lönsamhet och ett stärkt

kundfokus utvecklades till vårt nuva-

rande fokus – leverera idag och för-

ändra för framtiden.

Leverera idag och förändra för fram-

tiden är inte sekventiella händelser, de

måste drivas parallellt. För att förbli

relevant och lönsam är vårt nyckelfokus

framöver att driva både nuvarande lön-

samhet och en förändring för att möta

framtida krav.

Den kontinuerliga anpassningen av

koncernen till sin kärnverksamhet har

också omfattat avyttringen av Volvo

Cars (1999), Volvo Aero (2012), Volvo

Rents (2014), 75,1% av Wireless Car

(2019) och UD Trucks (2021).

FÖRVÄRVSDRIVEN TILLVÄXT

Skalekonomi, synergier och geografisk

expansion.

STÖRRE FÖRVÄRV

2001

Renault Trucks och Mack Trucks

2007

Nissan Diesel (UD Trucks)

2007

70% av Lingong (SDLG)

2007

Ingersoll Rand Road Development

2008

VECV (joint venture med Eicher)

19992011

Strategi / Bidra till ökat välstånd

Anger

riktningen

STÄNGA GAPET

Produktförnyelse, omstrukturering

och kostnadseffektivitet.

20122015

FÖRBÄTTRAD LÖNSAMHET

Kundfokus, enkelhet, snabbhet,

ständiga förbättringar och organisk

tillväxt.

20162018

LEVERERA IDAG OCH FÖR

ÄNDRA FÖR FRAMTIDEN

Kundcentrering, kontinuerlig lön-

samhetsförbättring, ökad takt i

utvecklingen av helhetslösningar

och partnerskap för hållbarhet.

2019–

Strategiska prioriteringar

Strategi / Strategiska prioriteringar

Förutom missionen, visionen, ambitionerna,

värderingarna och uppförandekoden har vi

beslutat om sju strategiska prioriteringar för

Volvokoncernen.

Omvandla Volvokoncernen till en ledande heltäckande integratör

samt erbjuda lättintegrerade produkter och tjänster via starka varu-

märken. En överblick över vår starka position på världsmarknaden

finns på sidan 5. Läs mer om vår affärsmodell och hur vi skapar värde

för kunder med början på sidan 18.

Utöka serviceverksamheten och erbjuda en portfölj med skräddar-

sydda lösningar riktade mot utvalda branschsegment. Serviceförsälj-

ningen steg med 9% under 2021 och svarade för 21% av koncernens

försäljning. Läs mer om hur vi stödjer våra kunder med olika lösningar

för att öka deras drifttid och lönsamhet genom att ta hänsyn till vilken

typ av transportapplikationer de utför på sidan 19.

Säkra en hållbar produkt- och serviceportfölj med hög attraktions-

kraft och rätt kvalitet genom att utnyttja såväl ny som välkänd teknik,

CAST, partnerskap och digital innovation – allt för att snabba på

lösningar inom elektromobilitet. Läs mer om våra partnerskap och

vårt modulära CAST-system på sidan 24. Mer information om utrull-

ningen av elektriska lastbilar och maskiner och vår resa mot koldioxid-

neutrala transport- och infrastrukturlösningar börjar på sidan 27.

Växa i Asien och USA: I Asien genom samarbetsprojekt, allianser

och genom att stärka Volvokoncernens närvaro i Kina. I USA genom

att förbättra koncernens marknadsposition avsevärt. Vi har bildat en

strategisk allians med Isuzu Motors (sidan 24) och kommit överens

om att förvärva en tillverkningsanläggning för tunga lastbilar i Kina

(sidan 58). I USA rullar vi ut elektriska lastbilar och allt fler kunder

kommer ombord på resan (sidan 30). Information om utvecklingen

i Nordamerika finns också på sidan 56.

Utveckla robust lönsamhet i de decentraliserade regionala värde-

kedjorna genom att utnyttja globala skalfördelar, digitalisering, ett

anpassat industrisystem och ständiga förbättringar med hjälp av

Volvo Production System. Läs mer om hur vi driver synergier genom

att ha samma lastbilsplattform och tillverka lastbilarna i samma

fabrik oavsett drivlina på sidan 35.

Arbeta selektivt med att identifiera, accelerera och skala upp

nya verksamheter samt utveckla nödvändiga kompetenser och

kapaciteter. Vi har skapat cellcentric, ett joint venture inom bränsle-

celler, tillsammans med Daimler Truck (sidan 34), det nya affärs-

området Volvo Energy för att stödja koncernens elektrifieringsresa

(sidan 34) och avser att installera och driva ett högpresterande

offentligt laddningsnätverk för batteridrivna, tunga fjärrtransport-

lastbilar och långfärdsbussar över hela Europa i ett joint venture

med Daimler Truck och Traton Group (sidan 35).

Stärka det värdebaserade ledarskapet och arbetssättten som

ger alla kollegor befogenhet att vidta åtgärder och ta ansvar för

resultaten. Läs mer om hur vi skapar en inkluderande, säker och

engagerande arbetsplats på sidan 42 och mer om medarbetar-

utveckling på sidan 164.

De strategiska prioriteringarna styr vårt beslutsfattande och resulterar i åtgärder, men bör inte ses som en detaljerad handlingsplan i sig.

Genom att förstå våra kunders prioriteringar och utmaningar kan vi tillhandahålla produkter, tjänster och lösningar som ökar våra kunders

intäkter och minskar deras kostnader samtidigt som de är till nytta för samhället. Detta är grunden för vår strategiska inriktning. Den ordning

i vilken prioriteringarna presenteras återspeglar inte deras relativa betydelse.

Vårt dagliga

arbete säkrar

vår framtid

Det resultat vi skapar varje dag är grunden

i vår verksamhet, både här och nu och

i framtiden.

Vi måste vara snabba och flexibla när det gäller produktionsvoly-

mer, när vi använder vår gemensamma arkitektur och delad tekno-

logi (CAST) där det är möjligt och genom att ha kontinuerliga

introduktioner istället för stora lanseringsprojekt. Vårt kvalitets-

arbete är avgörande för att uppnå kundnöjdhet och arbetet med

att regionalisera vår värdekedja är nödvändigt för att ge våra med-

arbetare rätt förutsättningar för att stödja våra kunder och för att

hantera potentiella störningar i leveranskedjan.

Volvokoncernens lönsamhet har förbättrats avsevärt de senaste

åren. Fokus har varit på en gradvis och uthållig lönsamhetsförbätt-

ring, minskad volatilitet i resultat och kassaflöde samt disciplin i

investeringar. Vi har stora tillgångar i våra medarbetare, produkter

och tjänster samt produktionsanläggningar och väl etablerade

återförsäljarnätverk. Vi är i en bra position för att stödja våra kunder.

För att behålla denna position och kunna investera ytterligare i ny

teknik är vårt mål både att prestera i kärnverksamheten och att

skapa ökad motståndskraft mot konjunkturnedgångar.

Att skapa motståndskraft när konjunkturen viker är nyckeln till

vår långsiktiga lönsamhet. Det finns cirka 2,8 miljoner lastbilar, bussar

och maskiner tillverkade av Volvokoncernen i drift. Av dessa är 1,2

miljoner uppkopplade. Med dessa som bas kan vi utöka vårt tjänste-

erbjudande och ta marknadsandelar. Ökad drifttid gynnar våra kun-

der, och en större serviceaffär förbättrar också vår motståndskraft

genom konjunkturcykeln.

Förbättra lönsamheten och investera för framtiden

Minskad

volatilitet

i resultat och

kassaflöde

Kontinuerliga

investeringar i nya

affärsmodeller

genom innovation

och ny teknik

Gradvis och

uthållig

lönsamhets -

förbättring

Disciplin

i kapitalallokeringar/

investeringar

Leverera idag

Strategi / Leverera idag

Koncernens finansiella ställning är också stark med en nettokassa i

Industriverksamheten på 66,2 miljarder kronor exklusive pensions-

och leasingskulder vid utgången av 2021.

161514 17 18 19 2120

22208 30 41 48 41

753 9 10 11

Justerat rörelse-

resultat, Mdr kr

Justerad rörelse-

marginal, %

Leverera idag  Förbättrad lönsamhet

211615 17 18 19 2014

–21

–10

28 43 62 75 66

Finansiella nettotillgångar exkl.

avsättningar för pensions- och

leasingskulder i Industriverk-

samheten, Mdr kr

Leverera idag  Stark finansiell ställning

Lönsamheten har förbättrats de senaste åren. År 2021 uppgick den

justerade rörelsemarginalen till 11,0% (8,4), trots en negativ påverkan

från brister i leveranskedjan som orsakade stopp i produktionen. Åren

20172021 var den genomsnittliga justerade rörelsemarginalen 9,9%.

Transformera mot koldioxidneutralitet

Den förväntade ekonomiska livslängden för Volvokoncer-

nens produkter är cirka tio år. För att ha en rullande flotta

som har nettonollutsläpp år 2050 är det vår ambition att

alla Volvokoncernens produkter som levereras från 2040

ska möjliggöra för kunderna att vara fossilfria. Vi förväntar

oss en gradvis övergång till batterielektriska och bränsle-

cellselektriska fordon. Vår ambition är att elektriska fordon

år 2030 ska svara för minst 35% av fordonsförsäljningen.

Även när de flesta av fordonen är elektriska, ser vi att det

finns applikationer för förbränningsmotorer som körs på

hållbara biobränslen eller andra fossilfria bränslen. På

vägen mot koldioxidfria transporter kommer det att finnas

viktiga steg när det gäller koldioxidlagstiftningen över hela

världen. Vi fortsätter att investera i förbränningsmotorer

och efterbehandlingssystem för att öka bränsleeffektivite-

ten, uppfylla lagkraven och förbli konkurrenskraftiga. Läs

mer om detta scenario och klimatrelaterade risker och

möjligheter på sidan 154.

Leder vägen till hållbara

transporter

100%

Andel

nya

lastbilar

2030 2040 20502020

Batterielektrisk

Bränslecellselektrisk

Andel bränsleceller?

Andel

förbränningsmotorer?

Fossilfri el

Fossilfri vätgas

Flytande biogas

HVO, elektrobränslen, vätgas m.m.

Förbränningsmotor

Rullande flotta

Flytande metan

Fossilbaserade bränslen Fossilfria bränslen

Vi driver omvandlingen av vår bransch för att

forma den värld vi vill leva i. Vi har gjort stora

framsteg när det gäller att förbättra lönsamheten

de senaste åren. Framöver kommer hastigheten

i transformationen att öka.

Våra ambitioner är tydliga:

• År 2030 ska mer än 50% av koncernens omsättning komma

från tjänster och helhetslösningar

• År 2030 ska mer än 35% av vår fordonsförsäljning vara elektrisk

• Vi kommer att föregå med gott exempel med ett hållbart internt

logistiksystem som är i världsklass till 2025

• Vi kommer att implementera minst 100 transport- och infra-

strukturlösningar tillsammans med våra kunder till 2025.

Förändra för att skapa värde

Behovet av transporter ökar och drivkrafterna bakom omvand-

lingen inom vår bransch är tydliga. Vi förändrar vår verksamhet för

att skapa ännu större värde för våra kunder och för att svara upp

mot behovet av hållbara transportlösningar som är säkra, fossilfria

och mer produktiva. Dagens lastbilar är inte utnyttjade till sin fulla

kapacitet på grund av trafikstockningar, otillräcklig ruttplannering,

icke-optimerade serviceintervaller och låg fyllnadsgrad. En full-

lastad lastbil som körs på diesel är ett av de mest energieffektiva

fordonen som transporterar gods på våra vägar med nuvarande

infrastruktur. Det är dock uppenbart att elektromobilitet och

alternativa bränslen är här för att stanna och lösningar för framtiden.

Dessa erbjudanden kommer att vidareutvecklas för att möta

kommande stränga CO

-regler och för att ge våra kunder ännu

mer hållbara alternativ.

När det gäller säkerhet är det ett faktum att människor dör

i trafiken och att mänskliga misstag är den överlägset främsta

orsaken. Det är också ett faktum att människor och varor tillbringar

mycket tid i köer. Vårt dagliga livsmönster och icke-optimerade

infrastruktur- och logistikmodeller skapar både tillfällig trängsel

och vid andra tidpunkter kraftigt outnyttjade vägnät. De senaste

åren har vi kontinuerligt investerat i nya affärsmodeller och ny

teknik för att kunna erbjuda säkrare, mer hållbara och mer produktiva

lösningar till våra kunder. Vi har också en fördel av att vårt industri-

system är lätt att anpassa för att tillverka fordon med olika drivlinor

på befintliga monteringslinjer.

Det finns mycket stora möjligheter för Volvokoncernen, och för

att det ska ta fart och slå igenom ligger fokus på att accelerera

införandet av ny teknik och nya affärsmodeller för att skapa dragkraft

och få genomslag. Det är då den verkliga förändringen sker.

Förändra för framtiden

Strategi / Förändra för framtiden

Uppfylla våra

ambitioner

Finansiella mål

Mål: Volvokoncernens rörelsemarginal ska

överstiga 10% mätt över en konjunkturcykel.

Utfall: Under 2021 uppgick rörelsemarginalen

till 11,6% (8,1). Under 20172021 var den

genomsnittliga rörelsemarginalen 9,8%.

Under 2021 uppgick den justerade rörelse-

marginalen uppgick till 11,0% (8,4). Under

20172021 var den genomsnittliga justerade

rörelsemarginalen 9,9%. För mer information

om den justerade rörelsemarginalen, se

Nyckel tal på sidan 204.

Rörelsemarginal

i Volvokoncernen, %

20 2117 1918

8,1 11,68,9 11,58,8

Mål: Financial Services mål är en avkastning

på eget kapital på 1215% med en soliditet

överstigande 8%.

Utfall: Under 2021 uppgick avkastningen

på eget kapital till 18,0% med en soliditet

på 8,0%.

Avkastning på eget kapital

i Financial Services, %

20 2117 1918

8,3 18,014,3 15,015,1

Mål: Industriverksamheten ska under normala

förhållanden inte ha någon finansiell netto-

skuldsättning exklusive avsättningar för pen-

sions- och leasingsskulder.

Utfall: Vid utgången av 2021 hade Industri-

verksamheten finansiella nettotillgångar på

66,2 miljarder kronor.

Finansiell nettoställning exkl.

pensions- och leasingskulder,

Industriverksamheten, Mdr kr

20 2117 1918

74,7 66,226,3 62,643,9

De nuvarande finansiella målen

beslutades av styrelsen under 2017.

Volvokoncernen har de senaste åren genomgått en omfattande

omstruktureringsprocess för att sänka de strukturella kostnaderna

och öka effektiviteten och befinner sig nu i en fas med fokus på

organisk tillväxt och ökad lönsamhet genom ständiga förbättringar

och innovation.

Ett tydligt och enkelt mål för rörelsemarginalen stödjer ansträng-

ningarna med att öka lönsamheten i koncernen genom konjunktur-

Strategi / Finansiella mål

cykeln. Målet stämmer också överens med hur koncernen och dess

affärsområden utmanas och utvärderas internt.

En skuldfri balansräkning i Industriverksamheten, exklusive pen-

sions- och leasingskulder, möjliggör för Volvokoncernen att bättre

hantera konjunkturcyklerna i en kapitalintensiv bransch och att

säkerställa konkurrenskraftiga upplåningskostnader för Financial

Services.

Affärsmodell

Volvokoncernen arbetar för

att skapa verkliga fördelar

för både våra kunder och

samhället när det gäller

produktivitet, säkerhet,

energieffektivitet och

bränsleeffektivitet.

Affärsmodell / Kunder

Ökad drifttid

och förbättrad

lönsamhet

Våra kunder bidrar till välstånd genom att transportera människor

och gods samt att förse samhället med den infrastruktur som

behövs för att främja utveckling. Vi arbetar med att stödja våra

kunder genom ett erbjudande som syftar till att öka deras produk-

tivitet, säkra drifttiden, öka bränsleeffektiviteten och möjliggöra

ännu mer hållbara val, vilket bidrar till deras lönsamhet och minskar

deras miljöpåverkan.

Fokus på kunden

Kundfokus är centralt genom hela vår värdekedja. Inom produkt-

utveckling betyder det att vi utvecklar produktiva, bränsle effektiva

och hållbara lösningar för våra kunder. I produktionen strävar vi

efter att ha den högsta kvaliteten, vilket också kräver att våra leve-

rantörer håller en hög standard. Vårt återförsäljarnätverk säkerstäl-

ler tillgänglighet för våra kunder. Vi använder ett cirkulärt förhåll-

ningssätt och har ett ansvarsfullt affärsbeteende för att bygga

förtroende och se till att våra produkter bidrar till välstånd.

Vi analyserar de segment och applikationer där våra kunder är

verksamma för att kunna hitta de bästa lösningarna, förutse framtida

möjligheter och vara flexibla inför förändringar. Våra utvecklingspro-

jekt i samarbete med kunder och andra partners är viktiga delar av

produktutvecklingen när vi förbereder oss för framtida utmaningar.

Skapa värde för våra kunder

Genom våra dagliga kontakter med kunder, intervjuer med dem

och med våra kundnöjdhets- och benchmarkundersökningar samt

väsentlighetsanalyser, kan vi se att våra kunder värderar produktivitet,

tillgänglighet och bränsleeffektivitet högst. Framtida tekniker har

stor potential att öka våra kunders produktivitet. Tillgänglighet är

en nödvändighet för våra kunder. För att säkra tillgänglighet är nya

fordon utvecklade inom Volvokoncernen uppkopplade för att kunna

planera service och undvika oplanerade stopp. Cirka 1,2 miljoner

fordon och maskiner är uppkopplade, vilket är betydelsefullt för att

vi ska kunna nå målen om ökad effektivitet, minsta möjliga miljö-

påverkan och att göra vägarna säkrare.

Ökad bränsleeffektivitet och anpassning till förnybara bränslen

samt elektrifierade fordon och maskiner är en central del i vår pro-

duktutveckling eftersom detta har en stor påverkan på miljön och

våra kunders lönsamhet. Vi erbjuder till exempel fordon med kapa-

citet att köra på flytande naturgas (LNG) eller biogas samt en allt

större serie batterielektriska fordon.

Våren 2021 började Volvo Lastvagnar serietillverka sin nya serie

tunga lastbilar Volvo FH, Volvo FH16, Volvo FM och Volvo FMX.

Alla fyra modellerna har utvecklats med stort fokus på att förbättra

fordonens förarmiljö, säkerhet och produktivitet, vilket gör dem

Vi strävar efter att vara världens mest efter-

traktade och framgångsrika leverantör av

transportlösningar. Därför är kunden integrerad

i varje del av vår värdekedja.

• Utmärkta produkter och tjänster

• Nära kundrelationer

• Effektivt arbetssätt

• Ökade intäkter

• Minskade kostnader

• Ökad lönsamhet

Värde för Volvokoncernen

• Produktivitet

• Tillgänglighet

• Bränsleeffektivitet

• Ökade intäkter

• Minskade kostnader

• Ökad lönsamhet

Värde för kunderna

Transport- och infrastrukturlösningar

Insikter för ytterligare värdeskapande

GEMENSAMT VÄRDESKAPANDE

För att vara framgångsrika är nyckeln att vi lyckas skapa

värde för våra kunder genom att bidra till att förbättra

deras lönsamhet. Genom att förstå våra kunders priori-

teringar och utmaningar kan vi erbjuda produkter och

tjänster som ökar kundernas intäkter och minskar kost-

naderna. Lösningar som förbättrar kundernas produkti-

vitet, säkerställer att fordon och maskiner fungerar som

de ska och förbättrar bränsleeffektiviteten är nyckel-

områden för att skapa kundvärde. Genom att leverera

kundvärde och göra det effektivt så kommer vi också

att skapa värde för oss själva, våra ägare och samhället.

Kunder

Affärsmodell / Kunder

mer effektiva än sina föregångare. Under hösten 2021 introduce-

rade Volvo Lastvagnar även flera viktiga nya uppdateringar av sina

11- och 13-liters Euro6-motorer som ytterligare förbättrar bränsle-

förbrukningen och körbarheten.

För att förstärka Volvo Lastvagnars engagemang för hållbara

transportlösningar har de nya Volvo FH-, FM- och FMX-lastbilarna

också utvecklats med elektriska drivlinor med planerad produk-

tionsstart mot slutet av 2022.

Under året lanserade Renault Trucks en uppdaterad serie tunga

lastbilar med fokus på förbättrad förarkomfort, driftsäkerhet och

effektivitet. Denna utveckling förstärktes med lanseringen av nya

11- och 13-litersmotorer som, i kombination med integrationen av

ny teknik och dedikerade tjänster, ger bränslebesparingar på upp

till 10% jämfört med den tidigare generationen motorer. Renault

Trucks tillkännagav också sina investeringsambitioner inom elek-

tromobilitet. Från 2023 kommer ett helelektriskt erbjudande att

finnas tillgängligt för varje segment – distribution, bygg- och

anläggning samt fjärrtransporter.

Med lanseringen av tre nya elektriska kompaktmaskiner – och

introduktionen av två befintliga elektriska kompaktmaskiner på

den nordamerikanska marknaden – fortsatte Volvo CE sin elektri-

fieringsresa med totalt fem modeller, och positionerar sig nu som

en tillverkare med ett växande utbud av kommersiellt tillgängliga

elektriska maskiner.

För att möta den växande globala efterfrågan på elektrifierade

transportlösningar lanserades Volvo BZL Electric, ett helt nytt

busschassi med elektrisk drivlina. Volvo BZL Electric är en global

plattform för ren, tyst och energieffektiv kollektivtrafik.

Koncernen har redan helelektriska lastbilar, bussar och entrepre-

nadmaskiner i serieproduktion. Volymerna var små 2021, men kun-

dintresset är stort och koncernen förväntar sig att övergången till

elektriska fordon kommer att gå segment för segment, marknad för

marknad och region för region. Med en planerad utrullning av tunga

elektriska lastbilar från Volvo Lastvagnar och Renault Trucks under

2022 och 2023 kommer Volvokoncernen att erbjuda elektriska

lastbilar med räckvidder som för närvarande förväntas täcka nästan

hälften av de lastbilstransporter som utförs inom EU. Läs mer om

våra elektriska lastbilar med början på sidan 28.

Mäta framgång

Det enda riktiga måttet på framgång är kundnöjdhet. Vi strävar

efter att vara ledande i kundnöjdhet för alla våra varumärken inom

respektive segment. Varje affärsområde inom Volvokoncernen föl-

jer upp kundnöjdhet och hur varumärket uppfattas genom under-

sökningar. Informationen är en viktig del för att förstå våra kunders

behov och i vårt eget arbete med ständiga förbättringar. Under-

sökningarna och studierna görs av ledande undersökningsföretag

där beslutsfattare bland både kunder och icke-kunder intervjuas.

STÖDJER KUNDER MED OLIKA BEHOV

FINANSIERING OCH FÖRSÄKRING, INKLUSIVE BETALNINGSMODELLER BASERADE PÅ UTNYTTJANDE

UPPKOPPLAD PLATTFORM

FORDON OCH MASKINER

Reservdels-

tjänster

Fordons-

tillgänglighet

Fordons-

produktivitet

Flott-

produktivitet

Mobilitets-

tjänster

Plattforms-

lösningar

Det finns olika affärsmodeller för olika kunder. Utbudet går från att sälja ett fordon eller en maskin och få betalt per

enhet, till att lösa kundens uppdrag och få betalt för resultat. Vi kommer att ha olika erbjudanden längs detta utbud

samtidigt, för olika kunder beroende på preferenser, segment och geografisk marknad.

Hjälp mig

att underhålla

mitt fordon

Håll mitt

fordon

tillgängligt

Maximera

utnyttjandet av

mitt fordon

Maximera

utnyttjandet

av min flotta

Tillhandahåll

rätt transport-

kapacitet när jag

behöver den

Optimera min

försörjnings-

kedja

Affärsmodell / Kunder

Lastbilar skräddarsys för olika applikationer

DISTRIBUTION

FRANKRIKE

BYGG OCH ANLÄGGNING

USA

FJÄRRTRANSPORTER

EUROPA

GRUVINDUSTRI

INDONESIEN

Service & underhåll

Administration

UNGEFÄRLIG KOSTNADSFÖRDELNING

Bränsle

Förare

Fordon

Kunderna har olika kostnadsstruktur och vill därför ha olika lösningsförslag beroende på var i världen de befinner

sig och vilken typ av arbete de utför. Att skapa värde för kunden genom att öka kundens lönsamhet betyder

därmed att erbjuda lastbilar som är anpassade för varje marknad och applikation.

Affärsmodell / Värdekedja

Driva effektivitet

för att skapa värde

Volvokoncernen skapar långsiktig konkurrenskraft genom att maximera värdeskapandet

i alla delar av värdekedjan via ökad effektivitet, kvalitet och prestanda och genom att

agera ansvarsfullt mot affärspartners, anställda och världen runt omkring oss.

Kunder

Kunden är i centrum för allt vi gör och kundpers-

pektivet finns i varje del av värdekedjan. Genom

att leverera kundnytta kommer vi också att leverera

värde till oss själva och våra intressenter. Våra kun-

der bidrar till välstånd genom att transportera

människor och gods samt att förse samhället med

den infrastruktur som behövs för att främja utveckling.

Vi hjälper våra kunder genom att erbjuda ett utbud som

ökar deras produktivitet, säkrar tillgänglighet och ökar

bränsleeffektivitet, vilket driver deras lönsamhet och

minskar deras påverkan på miljön.

Återanvändning

Vi strävar efter att öka materialeffektiviteten och minska

energianvändningen. I detta arbete införlivar vi mer återvunnet

material, återvinner värme och återvinner avfall. Att förlänga

olika produkters livslängd och drifttid är en viktig del av ökad

cirkularitet och resurseffektivitet. Här är huvuddelarna service,

underhåll och reparation för att öka användnings graden för

alla material i produkterna. När vi ökar vår servicebaserade

verksamhet är den huvudsakliga effekten ökad drifttid och

tillgänglighet till maskiner och fordon.

Distribution och service

Vårt globala nätverk av återförsäljare och serviceverkstäder bemannas av

kompetent och serviceinriktad personal som är nyckelfaktorer för kundnöjd-

het och framgång. Varje affärsområde inom Volvokoncernen stödjer sina kun-

der via effektiva återförsäljarverkstäder och service- och underhållsavtal. Med

våra serviceavtal och uppkopplade lösningar vet kunderna när de har service

inbokad och vad kostnaden kommer att bli för underhåll och reparationer.

Kunderna kan samla sina fordons-, finansierings- och andra serviceköp i en

helhetslösning. Vi arbetar tillsammans med vår återförsäljarorganisation

genom ständiga förbättringar och utvecklingsprogram, med målet att säker-

ställa att våra kunder alltid får bästa möjliga service.

Produktion och logistik

Vårt globala industri- och logistiksystem strävar efter

ständiga förbättringar för att möta interna krav och leverera

på kundernas förväntningar. Vårt industrisystem består av

både kapitalintensiva komponentfabriker och arbetskrafts-

intensiva monteringsanläggningar. Komponentfabrikerna

levererar till Volvokoncernens globala produktionssystem,

medan monteringsanläggningarna i de flesta fall är belägna

nära slutmarknaden för att kunna tillgodose lokala behov

och specifikationer samt korta leveranstider.

Produktutveckling

Att uppfylla våra kunders behov och förbättra deras långsiktiga

lönsamhet är basen för utvecklingen av våra produkter och tjänster.

Vår produktutveckling påverkas också av lagstiftning, samhällsför-

ändringar och ny teknik. Det finns starka trender som automatisering,

elektrifiering och uppkoppling vilka måste balanseras med investe-

ringar i utvecklingen av nuvarande teknik.

Inköp

Långsiktigt samarbete med leverantörer driver effektivitet, kvalitet

och ansvarsfullt beteende genom hela värdekedjan. Volvokoncernen

eftersträvar förstklassiga inköp och vi ställer höga krav på oss själva

och på våra partners i försörjningskedjan. Vi har både globala och

lokala leverantörskedjor för att tillhandahålla komponenter, delar och

kompletta tjänster och system. När vi utvecklar en robust leveran-

törsbas beaktar vi ett brett spektrum av möjligheter och risker. Under

2021 stärkte vi vår uppförandekod för leverantörer med hårdare krav

och mål, inklusive mer explicita due diligence-krav på våra direkta

leverantörer för att täcka ytterligare nivåer i leverantörskedjan.

Värdekedja

Affärsmodell / Värdekedja

För kunder

Drygt 2 miljoner lastbilar och nästan 100.000 bussar, som koncernen tillverkat de senaste tio

åren, rullar på vägar över hela världen. Våra anläggningsmaskiner utför arbete på byggen över

hela världen och vi har levererat drygt 700.000 maskiner de senaste tio åren. För våra kunder

är drifttid allt. Oavsett om det är en kund som äger en enda lastbil eller en lastbilsflotta, om

de är en kollektivtrafikleverantör eller en bussägare, en entreprenör eller en stenbrotts ägare,

hänger deras prestanda på pålitliga produkter och tjänster som uppfyller deras affärs behov.

Volvokoncernen har en lång historia av att utveckla smarta lösningar för att öka deras prestanda.

För anställda

Koncernens 95.850 anställda är vår viktigaste tillgång. Medarbetarnas engagemang och

en högpresterande företagskultur, baserad på framgång för kunden, förtroende och passion,

är avgörande för att koncernen ska kunna uppfylla sin mission. Koncernen strävar efter

att erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor och förmåner samt en stimulerande,

säker och hälsosam arbetsmiljö. År 2021 betalade vi 42.589 Mkr i löner och ersättningar.

För samhället

Våra produkter och tjänster gör att samhällen fungerar. Våra kunder kör busslinjer så att

människor kan komma till jobbet, de transporterar mat och industrivaror och de bygger

infrastruktur som vägar och sjukhus. Därutöver skapar vägtransporter också flera miljoner

arbetstillfällen runt om i världen. Vi bidrar också till den lokala ekonomin genom att vara en

stor arbetsgivare i många samhällen, vilket ger både direkt och indirekt sysselsättning. Under

2021 betalade vi 9.426 Mkr i sociala kostnader, 4.928 Mkr i pensionskostnader och 9.651 Mkr

i inkomstskatter, tillsammans 24.005 Mkr. Vi betalar också bland annat tullar samt fastighets-

och energiskatter.

För leverantörer

En stabil leverantörsbas och professionella partnerskap är avgörande för att kunderna ska bli

framgångsrika. Volvokoncernen ger både inkomst och sysselsättning åt ett stort antal företag

och många samhällen runt om i världen. Inköpta varor och tjänster är Volvokoncernens enskilt

största kostnad och under 2021 köpte vi varor och tjänster för 253.656 Mkr.

42,6 miljarder kr

24,0 miljarder kr

253,7 miljarder kr

För långivare

Företag som ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga kräver tillgång till kapital för att kunna

investera. Volvokoncernen strävar efter att säkerställa att kapitalet används på bästa möj-

liga sätt och att försäkra långivare med den finansiella styrkan för att säkerställa vinst och

återbetalning. Volvokoncernen betalade under 2021 sina långivare i industriverksamheten

854 Mkr i ränta.

För aktieägare

Volvokoncernen strävar efter att skapa ett ökat värde för sina aktieägare. Detta uppnås genom

en positiv kursutveckling och utbetalning av utdelningar. Under 20162021 steg kursen för

Volvo B-aktien med 97%. Aktieägarna får i normala fall en viss andel av det fria egna kapitalet

i form av en utdelning, efter det att verksamheten har tillförts nödvändigt kapital för fortsatt

utveckling enligt strategierna. Under 2021 erhöll aktieägarna utdelningar om totalt 49.820

Mkr, inklusive likviden från försäljningen av UD Trucks. Till årsstämman 2022 föreslår styrelsen

en ordinarie utdelning om 6,50 kronor per aktie och en extra utdelning om 6,50 kronor per

aktie, totalt 26.435 Mkr.

För Volvokoncernen

En betydande andel av det kapital som genereras återförs normalt till verksamheten. Kapitalet

används bland annat till investeringar som ska stärka konkurrenskraften och skapa långsiktigt

värde för koncernen och dess intressenter. Under 2021 investerade Volvokoncernen 18,0 miljarder

kronor i forskning och utveckling samt ytterligare 8,8 miljarder kronor i fastigheter, maskiner och

inventarier, totalt 26,8 miljarder kronor.

0,9 miljarder kr

49,8 miljarder kr

26,8 miljarder kr

DRIFTTID OCH

LÖNSAMHET

Bidra till välstånd för många intressenter

Att hänga med i den senaste utvecklingen är avgörande för att vara

framgångsrik och svårt att göra på egen hand, och det är därför

Volvokoncernen har samarbeten och partnerskap.

Baserat på ny, framväxande teknik och de senaste rönen inom

uppkoppling, automation och elektrifiering ser vi stora möjligheter

att tillsammans skapa ett mer hållbart transportsystem och få

samhällen att blomstra. Det är anledningen till att vi bildar ett

nytt ekosystem med olika typer av samarbeten och partnerskap.

Många allianser och partnerskap

Vi har en strategisk allians med Samsung SDI för att utveckla

batteripaket för Volvokoncernens ellastbilar.

Genom att dela Green Deal-visionen om hållbara transporter

och ett koldioxidneutralt Europa till 2050 har vi och Daimler Truck

lanserat ett joint venture för bränsleceller som kallas cellcentric.

Tillsammans med Daimler Truck och Traton Group har vi kommit

överens om att installera och driva ett högpresterande offentligt

laddningsnätverk för batterie lektriska tunga fjärrtransportlastbilar

och turistbussar över hela Europa. Vi arbetar tillsammans med

både NVIDIA och Aurora för att utveckla autonoma lastbilar.

Vi samarbetar med SSAB kring forskning, utveckling, serie-

produktion och kommersialisering av världens första fordon

tillverkade av fossilfritt stål. Det här är några exempel som du kan

läsa mer om i denna års redovisning. Vi har också en strategisk alli-

ans med Isuzu Motors.

Partnerskap

för att skapa

ledarskap

Affärsmodell / Partnerskap

Strategisk allians med Isuzu Motors

Den 1 april slutförde Volvokoncernen och Isuzu Motors den affär

där Isuzu Motors förvärvade UD Trucks från Volvokoncernen för

19 miljarder kronor på kontant- och skuldfri basis som en del av

bildandet av en strategisk allians. Alliansen syftar att ta tillvara

möjligheter från den pågående omvandlingen av branschen och

att bygga en långsiktig och stabil relation.

Arbetet i alliansen fokuserar på att utnyttja potentiella synergi-

effekter inom bland annat följande områden. Att bilda ett teknik-

samarbete för att dra nytta av parternas kompletterande expert-

områden inom både välkänd och ny teknik samt skapa en större

volymbas för att kunna göra investeringar i teknik av världsklass.

Att skapa de bästa långsiktiga förutsättningarna för en starkare

verksamhet inom tunga lastbilar för UD Trucks och Isuzu Motors

i Japan och på internationella marknader. Att utvärdera ytterligare

möjligheter till ännu bredare och djupare samarbeten inom kom-

mersiella fordon på fler geografiska marknader och inom fler pro-

duktområden för framtidens logistiklösningar i städer. Att utvär-

dera samarbeten inom inköp och logistik genom att ta tillvara

möjligheterna inom gemensam teknik, kompletterande geografisk

täckning och volymtillväxt.

Tekniken utvecklas i en snabbare takt

än någonsin tidigare. Kombinerade på

nya sätt erbjuder den nya och

innovativa lösningar i nästan alla

branscher.

Partnerskap

Volvokoncernen och dess partners kan dra fördel av koncernens

modulbaserade plattform Common Architecture & Shared Tech-

nology (CAST). Ambitionen med CAST är att utveckla en konkur-

renskraftig uppsättning modulbaserade produkter och tjänster

som är lätta att integrera, möter framtida juridiska, marknadsmäs-

siga och samhälleliga krav samt överträffar kundernas förvänt-

ningar. CAST- systemet är modulärt, skalbart och kostnadseffek-

tivt. Vi säker ställer en enhetlig syn på nödvändiga gemensamma

arkitektur- och plattformslösningar, samlar och stödjer aktiviteter

kring utveckling av ny möjliggörande teknik och strävar efter konti-

nuerlig utveckling av standardiserade gränssnitt för både hårdvara

och mjukvara. Genom väldefinierade prestationssteg och kontinu-

erligt minskad komplexitet stödjer CAST-systemet våra olika varu-

märkens strategier när det gäller nya, disruptiva tekniktrender

samtidigt som synergierna för Volvokoncernen och dess joint

ventures och allianser maximeras.

CAST – Volvokoncernens modulsystem

CAST

Volvo

Penta

Anläggnings-

maskiner

Lastbilar

Bussar

Joint

ventures &

Allianser

Affärsmodell / Vår hållbarhetsidé

Delat värde-

skapande

När vi genomför vår affärsmodell möter vi en rad strategiska risker

och möjligheter. Många av dessa är relaterade till hållbar utveckling.

Vi hänvisar vanligtvis till tre huvudområden i vår hållbarhetsstrategi:

Resurser

Människor

Klimat

Klimat – fokus på att minska utsläppen av växthusgaser från vår

affärsverksamhet och tlllverkningsprocess, vi strävar efter 100 %

fossilfritt.

Resurser – att använda naturresurser på det mest effektiva sättet och

bidra till att förbättra våra kunders logistikverksamhet med 100%.

Människor – med fokus på hälsa, bemyndigande, affärsmoral

och respekt för mänskliga rättigheter, vi strävar efter 100% säkra

produkter och säker verksamhet.

Vår strategi svarar upp mot en rad

hållbarhetsrelaterade frågor. Detta

innebär att vi beaktar vår påverkan

på omvärlden som en del av vår

verksamhets långsiktiga framgång.

I den här års- och hållbarhetsredovisningen presenterar vi exempel

som ytterligare beskriver våra strategiska hållbarhetsområden

med händelser, mål och resultat från 2021.

Hållbarhetsrapportering

När det gäller rapportering avser den lagstadgade hållbarhets-

redovisningen hållbarhet såsom miljöfrågor, sociala frågor och

bemötande av anställda, respekt för mänskliga rättigheter,

anti-korruption och mutor samt mångfald i bolagsstyrelser.

Dessutom möter vi en rad intressenters önskemål om vår håll-

barhetsprestanda. Därför har vi utarbetat en detaljerad redogörelse

för dessa frågor i hållbarhetsnoterna på sidan 152179. I noterna

presenterar vi risker och möjligheter, ledningsstrategi, policyer,

mått och indikatorer för att följa upp hållbarhetsprestanda. De

väsentliga hållbarhetsfrågorna redovisas i enlighet med GRI-stan-

darderna och i linje med andra rapporteringsramverk, se sidan 152.

Vi inkluderar även relaterade ämnen i bolagsstyrningsrapporten.

Vår hållbarhetsidé

Klimat och

resurser

Fördubbla ökningen av

energieffektivitet (7.3)

Huvudsakliga kopplingar till

FN:s mål för hållbar utveckling

Öka medvetenhet och kapacitet

kring begränsning av klimat-

förändringar (13.3)

Hållbara transportsystem (11.3)

Status 2021

+17%

Mål 2030

–30%

absoluta utsläpp

SCOPE 3

ANVÄNDARFAS

Anläggningsmaskiner

Klimat och resurser

Resan

mot netto-

nollutsläpp

Klimatförändringarna är vår tids största utmaning,

och det är Volvokoncernens långsiktiga ambition

att leda vår bransch mot nettonollutsläpp.

Klimat förändringar, befolkningstillväxt och

ökande urbanisering förändrar landskapet och

förväntningarna på transporter och infrastruktur.

Utveckling totala växthusgasutsläpp

Omställningen till lägre utsläpp är i tidigt stadium men

takten förväntas öka i och med ökad försäljning av

elektriska fordon och genom ökad bränsleeffektivitet.

Volvokoncernen följer upp flera mätetal kopplat till

växhusgaser. Ett av dessa är totala utsläpp från scope 1,

2 och 3 (kategori 11, användning av sålda produkter).

Produkternas användning står för omkring 96% av de

totala utsläppen enligt den senaste analysen. Under

2021 var dessa utsläpp 286 miljoner ton jämfört med

323 miljoner ton 2019.

Volvokoncernen har introducerat flera lösningar med

förbättrad energi- och bränsleeffektivitet, men den

största effekten än så länge kommer från lägre försälj-

ningsvolymer av lastbilar jämfört med basåret 2019.

Eftersom användarfasen står för en så stor del av de

totala utsläppen påverkas resultatet väsentligt av försälj-

ningsvolymer från ett år till ett annat. Volvokoncernen

verkar inom cykliska branscher kopplade till den ekono-

miska aktiviteten, och därför

kommer försäljningsvolymer och

användning av rullande flottor att

variera över tid.

Mer information om resultatet

finns på sidan 160. Läs även mer

om metoder, andra mätetal, mål

och resultat i Hållbarhetsnoterna

på sidorna 152162.

Volvokoncernen har anslutit sig till Science-Based Target-initiativets

(SBTi) kampanj ”Business Ambition for 1.5 °C”. Kampanjen efter-

strävar nettonollutsläpp av växthusgaser över värdekedjan senast

år 2050, men vår ambition är att nå detta redan 2040. Förändrings-

takten är extra viktig och koncernen har satt upp ambitiösa delmål

längs vägen.

Transport- och infrastrukturbranschen har börjat sin omställning

mot nettonollutsläpp, med bussar som legat i täten av utvecklingen.

För lastbilar och anläggningsmaskiner är omställningen i ett tidigt

stadium, men den förväntas accelerera med utvecklingen av batteri-

elektiska fordon, med förbränningsmotorer som kan använda bräns-

len med lägre utsläpp och, senare under detta årtionde, med fordon

som drivs av bränsleceller. Volvokoncernen är i framkant av utveck-

lingen och vill driva förändringen men är samtidigt medveten om

dess utmaningar. År 2021 levererade koncernen 942 helektriska

fordon, huvudsakligen i Europa och Nordamerika . Orderingången

uppgick till 1.683 helelektriska fordon. I Europa var Volvo Lastvag-

nars marknads andel på helelektriska tunga lastbilar 42,2% och

Renault Trucks 19,4% under 2021.

Incitament från myndigheter, investeringar i laddningsinfrastruk-

tur och andra åtgärder behövs för att öka takten. Internationella

Energi myn digheten (IEA) har lagt fram scenarier för nettonoll 2050

som pekar på en gradvis ökad användning av helelektriska kommer-

siella fordon och att det krävs att omkring 50% av alla nya lastbilar

globalt är noll utsläppsfordon 2035. Utveckingen är även beroende

av ett kraftigt ökat utbud av förnybar energi. Volvokoncernens ansats

är att använda vårt modulära utvecklings-, produktions- och monte-

ringssystem (CAST – Common Architecture & Shared Technology)

för snabb anpassning efter kundbehov och efterfrågan. Systemet

möjliggör flexibel produktion vilket begränsar investeringsbehoven.

Status 2021

–

Mål 2030

–50%

absoluta utsläpp

Status 2021

+7%

Mål 2030

–40%

utsläpp per

fordonskilometer

Status 2021

–

Mål 2034

–37,5%

absoluta utsläpp

SCOPE 3

ANVÄNDARFAS

Volvo Penta

Klimatmål, godkända av SBTi

Status 2021

–

Mål 2030

–40%

utsläpp per

fordonskilometer

SCOPE 3

ANVÄNDARFAS

Lastbilar

SCOPE 3

ANVÄNDARFAS

Bussar

SCOPE 12

Egna anläggningar

Mton

20 21

323 241 286

UTRULLNING AV ELEKTRISKA LASTBILAR

Elektromobilitet spelar en nyckelroll på vägen mot fossilfria

transporter. Våra ellastbilar, baserade på Volvokoncernens

teknik, rullar redan på gatorna i daglig verksamhet. De elek-

trifierade transportlösningarna hjälper transportoperatörer

att avsevärt minska utsläpp och buller. Vi är fast beslutna

att fortsätta driva vår bransch mot en hållbar framtid.

Vi tror att övergången till elfordon kommer att ske segment

för segment, marknad för marknad och region för region.

Det har redan börjat inom kollektivtrafik, distribution, avfall

och återvinning och inom vissa byggsegment på en del

marknader. Och 2021 började Volvo Lastvagnar sälja tre

nya tunga helelektriska modeller, eftersom man anser att

tiden är mogen för ett snabbt uppsving i elektrifieringen av

tunga vägtransporter. Tillverkning är planerad att påbörjas

under andra halvan av 2022, se nästa sida.

När den totala ägandekostnaden uppvägs av möjligheten

att tillhandahålla fossilfria transporter och nödvändiga för-

utsättningar som laddinfrastruktur finns, tror vi att över-

gången till elfordon kommer att gå snabbt. Volvokoncernen

har djup kundkännedom och applikationsexpertis inom

många segment och detta kommer att förbli en avgörande

faktor för att skapa kundnytta även när det kommer till elek-

triska fordon.

På grund av olika egenskaper och krav, såsom lastvikt,

energianvändning och årlig körsträcka, kommer det att finnas

en blandning av fordon med låga koldioxidutsläpp eller noll-

utsläpp år 2030 – batterielektriska, bränslecellselektriska

och förbränningsmotorer som kan köras på flytande naturgas

(LNG), biogas eller andra hållbara biobränslen.

FLERA OLIKA PRODUKTER KOMMER ATT BEHÖVAS

Avfallshantering

Stads- och regional distribution Interregionala transporter

Fjärrtransporter

Tunga transporter

Tungt anläggningsarbete

Bygg- och anläggningsarbete

Batterielektrisk Bränslecellselektrisk

Förbränningsmotor (flytande naturgas/diesel) Årlig körsträcka

Energianvändning

Klimat och resurser

Titta på våra video-

filmer på Youtube.

Filmerna är på

engelska.

Klimat och resurser

RENAULT TRUCKS UTÖKAR SITT

UTBUD AV ELEKTRISKA LASTBILAR

Renault Trucks utökar sitt utbud av ellastbilar för fler applika-

tioner av stadsdistribution och för att möta behoven hos

sina kunder. En 19-tons D Wide Z.E. har lagts till de tidigare

16- och 26- tons modellerna av Renault Trucks D Z.E. och D

Wide Z.E., som har varit i produktion sedan 2020. Renault

Trucks erbjuder också ett bredare utbud av hjulbaser och

speciella anslutningsmöjligheter för påbyggnader med kyl

eller frysmöjligheter.

Utrustad med ett tvåaxligt chassi för förbättrad manövrer-

barhet, är 19-ton tunga Renault Trucks D Wide Z.E. ett bra

fordon för temperaturkontrollerad distribution, med en opti-

merad nyttolast. Dessutom har Renault Trucks utvecklat ett

nytt system för att öka energieffektiviteten hos helelektriska

lastbilar utrustade med kylskåp. Renault Trucks D och D Wide

Z.E. Lastbilar på 16, 19 och 26 ton finns nu med möjlighet till

kylanslutning, som tillför den energi som krävs för kylsystemet

direkt från fordonets 600 V-batterier.

VOLVO LASTVAGNAR REDO ATT ELEKTRIFIERA EN STOR DEL AV TRANSPORTERNA

Med försäljningsstart av tre nya helelektriska tunga last-

bilsmodeller under 2021 menar Volvo Lastvagnar att tiden

är inne för en snabb elektrifiering av tunga vägtransporter.

De optimistiska framtidsutsikterna baseras på Volvolast-

bilarnas förmåga att tillgodose många olika transportbehov.

Inom EU skulle exempelvis närmare hälften av alla lastbils-

transporter kunna elektrifieras i den nära framtiden.

Med försäljningen av de nya eldrivna Volvo FH och Volvo

FM-modellerna kommer eldrivna transporter att vara ett

tänkbart alternativ inte bara i stadsområden utan också för

regionala transporter mellan städer. Dessutom ser nya

el drivna Volvo FMX till att det blir enklare att åstadkomma

renare och tystare anläggningstransporter. Serieproduk-

tionen av de nya eldrivna modellerna för Europa är planerad

att inledas under andra halvan av 2022. De nya modellerna

kompletterar Volvo FL Electric och Volvo FE Electric för

stadsdistribution och avfallshantering, som har serietill-

verkats sedan 2019. I Nordamerika inleddes försäljningen

av Volvo VNR Electric i december 2020.

Med försäljningsstarten av de nya modellerna har Volvo

Lastvagnar nu ett program av sex medeltunga och tunga

eldrivna lastbilar, vilket gör att det är det mest kompletta

utbudet av elektrifierade last bilar i branschen.

Kan täcka nästan hälften av EU:s transportbehov

Med de nya modellernas högre lastkapacitet, kraftfullare

drivlinor och en räckvidd på upp till 300 km, skulle Volvo

Lastvagnars utbud av ellastbilar kunna hantera omkring

45% av alla godstransporter i Europa idag (Enligt Eurostats

statistik ”Road-Freight Transport by distance” (2018) upp-

gick transportsträckan för 45% av alla varor som skickades

i Europa med vägtransport till kortare än 300 km). På så vis

blir det möjligt att på allvar bidra till att minska vägtransport-

ernas klimatpåverkan, som enligt officiell statistik står för

cirka 6% av de totala koldioxidutsläppen i EU.

Volvo VNR Electric

Volvo FM Electric

Mack LR Electric sopbil

Klimat och resurser

KUNDERNA KOMMER OMBORD PÅ RESAN

Förändringen mot elektrifiering sker inom hela transport-

branschen. Fler och fler företag tar sina första steg på

denna resa tillsammans med Volvokoncernen. Här är några

exempel:

Under 2021 fick Volvo Lastvagnar en order på 100 Volvo

FM Electric-lastbilar från DFDS, norra Europas största

frakt- och logistikföretag. Affären var den största kommer-

siella ordern dittills för Volvos ellastbilar, och en av de

största någonsin för tunga ellastbilar världen över. I januari

2022 beställde DFDS ytterligare 25 lastbilar.

Urby, ett dotterbolag till La Poste Group och Banque des

Territoires som specialiserat sig på logistik för den första

och sista milen, investerar i en flotta utan utsläpp. De har

beställt 20 elektriska Renault Trucks D Z.E-lastbilar, för

stadsdistribution, som kommer att användas i 15 franska

städer från 2022.

I Nordamerika lade Volvo Lastvagnars kund Performance

Team, A Maersk Company, en order på 16 Volvo VNR

Electric-lastbilar – den dittills största kommersiella ordern

av den nordamerikanska lastbilsmodellen med nollutsläpp.

Manhattan Beer Distributors, en stor öl- och dryckes-

distributör baserad i New York City, beställde fem Volvo

VNR Electric-lastbilar — de första batteridrivna lastbilarna

med nollutsläpp i Manhattan Beer Distributors flotta med

fler än 400 distributionslastbilar.

I juni meddelade Mack Trucks att New York City Depart-

ment of Sanitation (DSNY) planerade att köpa sju Mack

LR Electric-sopbilar, som kommer att användas i samtliga

av stadens stadsdelar.

Titta på våra videofilmer på Youtube.

Filmerna är på engelska.

Nästa genera-

tion Volvo

VNR Electric

Inuti den nya

revolutione-

rande tunga,

elektriska driv-

linan

Renault

Trucks D Z.E

Klimat och resurser

VOLVO CE BIDRAR TILL EN HÅLLBAR FRAMTID MED

ETT VÄXANDE UTBUD AV ELDRIVNA MASKINER

Med tre nya eldrivna kompaktmaskiner – en hjullastare

och två grävare – visade Volvo Construction Equipment

(Volvo CE) sitt engagemang för att bygga den värld vi vill

leva i genom att erbjuda ett växande utbud av eldrivna

maskiner. Totalt har kunderna nu fem elektriska modeller

att välja mellan.

De tre nya modellerna var tillgängliga att reservera online

på tolv europeiska marknader från oktober 2021 för leverans

under 2022. Erbjudandet kommer även att utökas till andra

marknader. Återigen visar Volvo CE att hållbara lösningar

inte bara är ett löfte för morgondagen, utan en verklig inno-

vation idag. Volvo CE:s växande sortiment av elektriska

maskiner ger kunderna en renare, tystare och bekvämare

arbetsmiljö – men nu med ett ännu bredare utbud.

Dessa innovationer är nästa steg i Volvo CE:s ambition

att nå nollutsläpp av växthusgaser år 2040 – tillsammans

med utveckling av lösningar baserade på bränslecellstekno-

logi och förbränningsmotorer med reducerade emissioner.

TRANSFORMATIVA INVESTERINGAR

Under året förvärvade Volvokoncernen 60% av Designwerk

Technologies AG, ett ingenjörsföretag i Schweiz, som

utvecklar och säljer elektromobilitetsprodukter och ingen-

jörstjänster. Designwerk Technologies erbjuder skräddar-

sydda ellastbilar under varumärket Futuricum samt mobila

snabbladdare och högspänningsbatterisystem.

Volvo Group Venture Capital gjorde minoritetsinveste-

ringar i FourKites, Driivz och Foretellix. Volvo Group Ven-

ture Capitals roll är att göra investeringar för att driva

transformationen av transportbranschen genom att under-

lätta skapandet av nya tjänster och lösningar samt att

stödja samarbeten mellan startup-bolag och Volvokoncer-

nen.

FourKites är en av de ledande globala plattformarna för

realtidsvisibilitet inom transport och var banbrytande när de

erbjöd transportvisibilitet i realtid 2014. Sedan dess har de

byggt upp världens största plattform som syftar till att hjälpa

ledande varumärken att sänka driftkostnaderna, förbättra

leveranssäkerheten och skapa bättre kundrelationer. Före-

taget följer dagligen över en miljon leveranser i 176 länder

med en årlig tillväxt på över 120%.

Driivz Ltd. är ett

ledande globalt företag

som gör programvara

för laddning av elfordon

och som har utvecklat

en end-to-end-plattform för

hantering av stora laddningsnät. Plattformen fungerar som

ett operativsystem för laddningsnät för elfordon och kan

användas av laddningspunktsoperatörer, elbilsflottor och

andra nyckelspelare i ekosystemet. Plattformen är skalbar

och modulbaserad, vilket gör den mycket flexibel och att

den kan anpassas för att möta kundernas behov.

Foretellix är ett ledande bolag inom mätbar säkerhet för

förarstödssystem och självkörande fordon. Utöver Volvo

Group Venture Capitals investering ingick Volvo Autono-

mous Solutions ett närmare partnersamarbete med Fore-

tellix tidigare under året i syfte att gemensamt skapa en

verifieringslösning för autonom körning som fungerar både

på allmänna vägar och i avgränsade områden.

Klimat och resurser

VOLVO MEDGRUNDARE AV ”FIRST MOVERS COALITION” FÖR ATT DRIVA PÅ

EFTERFRÅGAN PÅ TEKNIK MED LÅGA KOLDIOXIDUTSLÄPP

Ungefär hälften av de utsläppsminskningar som krävs för

att nå 2050 års klimatmål är beroende av teknik i tidiga

utvecklings-, demonstrations- eller prototypfaser. Att acce-

lerera innovationen under detta decennium är avgörande

för att få ut dessa tekniker på marknaden och göra dem

konkurrenskraftiga ur ett kostnadsperspektiv.

För att snabbstarta denna förändring lanserar World

Economic Forum, i samarbete med USA:s särskilda sän-

debud för klimatfrågor, John Kerry, First Movers Coalition

– en ny plattform utifrån vilken företag gör inköps-

åtaganden som skapar efterfrågan för teknik med låga kol-

dioxidutsläpp. Volvokoncernen går med i koalitionen som

medgrundare.

Åtagandena syftar till att vara kollektivt tillräckligt bety-

dande för att kommersialisera framväxande tekniker för

avkarbonisering. Dessa åtaganden är inriktade på ny teknik

och syftar till att skapa en marknad till år 2030 som sedan

kan ökas för att uppnå koldioxidfria utsläpp år 2050.

VOLVO BUSSAR LANSERADE NYTT

GLOBALT ERBJUDANDE INOM

ELEKTROMOBILITET

Volvo Bussar utökade erbjudandet inom elektromobilitet

till att omfatta marknader över hela världen. Med lanse-

ringen av det nya elchassit Volvo BZL Electric erbjuder Volvo

Bussar en stabil plattform för hållbar och effektiv kollektiv-

trafik för städer världen över, och samtidigt en produkt

som garanterar pålitlig drift och lönsamhet för kunderna.

Den globala efterfrågan på elektromobilitetslösningar

inom kollektivtrafik växer och Volvo Bussar räknar med

en snabb tillväxt de kommande åren. Med nya Volvo BZL

Electric erbjuder Volvo Bussar en global plattform för ren,

tyst och energieffektiv kollektivtrafik. Det gör att vi kan

möta den växande efterfrågan på viktiga marknader som

är redo för ett skifte till elektromobilitet.

Volvo Bussar har lång erfarenhet av olika elektromobilitets-

lösningar, ofta i nära samarbeten med operatörer världen

över. Nya Volvo BZL Electric är konstruerad för att kunna

användas både som singeldäckare och dubbeldäckare.

Klimat och resurser

VÄRLDENS FÖRSTA FORDON TILLVERKAT AV FOSSILFRITT STÅL

Under 2021 presenterade Volvokoncernen världens första

fordon tillverkat av fossilfritt stål. Fordonet tillverkades vid

Volvo CE:s anläggning i Braås med fossilfritt stål från

SSAB. Under 2022 kommer fler fordon, i form av en serie

med konceptfordon och komponenter tillverkade av fossil-

fritt stål.

Maskinen, en lastbärare för användning i gruvdrift och

stenbrott, avtäcktes vid ett Grönt stål-evenemang i oktober.

Volvo CE:s ambition är att använda fossilfritt stål i alla sina

produkter, med införande steg-för-steg. Omställningen mot

grönt stål är ett viktigt steg både för Volvokoncernen och för

transport- och infrastrukturbranschen i sin helhet, i synnerhet

mot bakgrund av att 70% av en lastbils vikt utgörs av stål

och gjutjärn – en siffra som är ännu högre än så för Volvo

CE:s maskiner. Denna första konceptmaskin är bara början.

Tillverkning i mindre skala planeras under 2022 för att sedan

följav av serietillverkning.

Utöver att skapa världens första, fossilfria fordon med

SSAB, handlar Grönt stål-samarbetet också om att använda

överskott av fossilfritt väte från ståltillverkaren Ovako för att

driva Volvokoncernens bränslecellsfordon.

BRÄNSLEBESPARINGAR

MED NY GENERATION AV

RENAULT TRUCKSMOTORER

Elektriska lastbilar är nyckeln till att minska CO-avtrycket

från våra produkter, men det handlar också om att för-

bättra nuvarande motorer. Efter stora uppdateringar med

förbättrad bränsleeffektivitet på Volvo Lastvagnar de

senaste två åren, gjorde Renault Trucks under 2021 stora

förändringar i sina T-, T High-, C- och K-serier när det gäller

design, körkomfort och komfort ombord. De fortsatte

denna utveckling med lanseringen av nya 11- och 13-liters

Euro VI Steg E-motorer som, i kombination med integra-

tionen av ny teknik och dedikerade tjänster, ger bränsle-

besparingar på upp till 10% jämfört med den tidigare

generationen av Renault Trucks-motorer.

10%

Titta på våra videofilmer

på Youtube. Filmerna är

på engelska.

Volvo lanse-

rar världens

första fordon

av fossilfritt

stål

Klimat och resurser

LANSERING AV NYA SAMRISKFÖRETAGET CELLCENTRIC INOM BRÄNSLECELLER

Volvokoncernen och Daimler Truck AG har officiellt presente-

rat grunddragen i sin utvecklingsplan för cellcentric, som är

företagens nya gemensamma samriskföretag inom bränsle-

celler och som bygger på ett mycket viktigt och banbrytande

åtagande om att påskynda användandet av vätgasbaserade

bränsleceller för fjärrtransportbilar och andra användnings-

områden. Med målet att bli en ledande global tillverkare av

bränslecellssystem kommer cellcentric att göra en av Euro-

pas största satsningar inom serietillverkning av bränslecells-

system. Produktionen är planerad att inledas 2025. Till sin

hjälp har samriskföretaget flera årtionden av expertis och

utvecklingsarbete från både

Volvokoncernen och

Daimler Truck.

Enligt Volvokon-

cernen kommer bat-

terielektriska och

vätgasbaserade

bränslecellslastbi-

lar att komplettera

varandra, beroende

på enskilda kunders

behov. Batteridrift

kommer främst att använ-

das för lägre lastvikter och kortare sträckor, medan bränsle-

cellsdrift blir förstahandsvalet för tyngre laster och längre

avstånd. De största lastbilstillverkarna i Europa kräver där-

för, med stöd av Volvokoncernen och Daimler Truck, att

cirka 300 vätgasstationer med hög prestanda lämpade för

tunga fordon utvecklas senast år 2025 och att det senast år

2030 finns 1.000 stationer för tankning av vätgas i Europa.

Det här gemensamma initiativet, som går ut på att vätgas

ska användas som bärare av grön elektricitet och som

bränsle i eldrivna lastbilar, är ett viktigt led i att fasa ut de

fossila bränslena inom vägtransporter.

Volvokoncernens mål är att börja med kundtester av

bränslecellslastbilar om cirka tre år och att serietillverk-

ningen av bränslecellslastbilar ska vara i gång under andra

halvan av det här årtiondet. Alla fordonsrelaterade aktiviteter

genomförs oberoende av varandra, eftersom de båda företa-

gen förblir konkurrenter inom alla fordons- och produktpro-

gram och särskilt när det gäller lösningarna för bränslecells-

integrering för samtliga produkter.

VOLVO ENERGY  MED FOKUS PÅ ATT ACCELERERA ELEKTRIFIERINGEN

I februari 2021 beslutade Volvokoncernen att skapa ett

nytt affärsområde, Volvo Energy. Affärsområdet kommer

att stödja koncernens elektrifieringsresa genom att säkra

laddningsinfrastruktur och andra relaterade elektromobili-

tetstjänster samt hantera koncernens flöde av batterier

under hela livscykeln. På det senare området kommer

miljö påverkan från elektriska och hybridelektriska kommer-

siella fordon och maskiner minskas genom att använda

batterier ges ett andra liv inom olika användningsområden.

Joachim Rosenberg, som är medlem av Volvos koncern-

ledning och tidigare ordförande för UD Trucks, leder det

nya affärsområdet.

”Vi ser ett stort och växande intresse hos många kunder

för elektriska fordon och maskiner. Det är en väldigt gläd-

jande utveckling som skyndar på omställningen till mer

hållbara transportlösningar. Vår ambition är att erbjuda

våra kunder de mest konkurrenskraftiga lösningarna när

det handlar om elektrifiering, inklusive batterier och ladd-

ningsinfrastruktur. Med Volvo Energy tar vi ett helhets-

grepp över hela livscykeln som är bra både för våra kun-

ders affär och för samhället i stort”, säger Martin

Lundstedt, vd och koncernchef.

Om cellcentric

Den 1 mars 2021 bildade Daimler Truck AG och Volvo-

koncernen cellcentric. För detta ändamål förvärvade

Volvokoncernen 50 procent av aktierna i befintliga

Daimler Truck Fuel Cell GmbH & Co. KG för cirka 6,3

miljarder kronor (cirka 0,6 miljarder euro) på kassa-

och skuldfri basis. Fler än 300 ytterst specialiserade

experter arbetar för cellcentric i tvärvetenskapliga

team på anläggningar i Nabern och

Stuttgart i Tyskland och Burnaby i

Kanada. Hittills har cirka 700 enskilda

patent utfärdats, vilket understryker

den ledande roll som företaget har när

det gäller teknisk utveckling.

SAMRISKFÖRETAG FÖR ETT

EUROPEISKT HÖGPRESTERANDE

LADDNINGSNÄTVERK

I december 2021, undertecknade Volvokoncernen, Daimler

Truck och Traton Group ett bindande avtal om att skapa ett

samriskföretag för att installera och driva ett högpresterande

offentligt laddningsnätverk för batteridrivna, tunga fjärr-

transportlastbilar och långfärdsbussar över hela Europa.

Parterna har åtagit sig att initiera och påskynda den nöd-

vändiga uppbyggnaden av laddningsinfrastruktur för det

ökande antalet elfordons kunder i Europa och bidra till

transporter med nettonollutsläpp i Europa till 2050. Bildan-

det av samriskföretaget förutsätter att myndighetsgodkän-

nanden erhålls.

Samriskföretaget – som ska ägas till lika delar av de tre

parterna – är planerat att starta sin verksamhet 2022.

Parterna åtar sig tillsammans att investera 500 miljoner

euro, vilket antas vara den i särklass största investeringen

hittills i laddningsinfrastruktur inom den europeiska tunga

lastbilsindustrin. Planen är att installera och driva minst

1.700 högpresterande gröna laddningspunkter vid och

nära motorvägar samt vid logistik- och destinationspunkter

inom fem år från etableringen av samriskföretaget. Antalet

laddningspunkter förväntas utökas avsevärt över tid genom

samarbeten med ytterligare partners och genom offentlig

finansiering. Det planerade samriskföretaget kommer att

drivas under en egen företagsidentitet och vara baserat i

Amsterdam i Nederländerna. Samriskföretaget kommer att

bygga på de grundande partnerföretagens breda erfaren-

heter av och kunskaper om tunga lastbilar.

Samriskföretaget kommer att erbjuda både högprestanda-

laddning och laddning över natten. Utgångspunkten för

högprestandaladdningen är den nuvarande CCS-standarden

på 350 kW. Så snart och där det är möjligt kommer nyare

standarder med högre effekt att tas i bruk för att möjliggöra

och prioritera 45-minutersladdning, som vanligtvis förväntas

vara runt 750 kW. Laddning över natten kommer att vara

50100 kW.

ATT DRIVA SYNERGIER GENOM SAMMA PLATTFORM OCH SAMMA ANLÄGGNING

Volvokoncernens modulära fordonsarkitektur skapar förde-

lar både i utvecklings- och tillverkningsfasen. Arkitekturen

gör att vi kan sätta antingen en förbränningsmotor eller

en elektrisk drivlina i samma chassi. På så sätt minskar vi

utvecklingstiden och kostnaderna och kan snabbare få ut

nya erbjudanden till marknaden. Dessutom kan vi tillverka

de olika varianterna på samma monteringslinjer, vilket åter-

igen minskar kostnaderna och gör att vi snabbt kan skala

upp volymerna när förutsättningarna är de rätta.

Klimat och resurser

Förbrännings-

motor

Elektrisk

drivlina

Batteri-

pack

Bränsle-

cellspack

Bränslecells-

elektrisk

Batteri-

elektrisk

Förbrännings

motor

Förmonteringsstationer

Monteringslinje

SAMMA ANLÄGGNINGSAMMA FORDONSPLATTFORM

Förbränningsmotor

Batterielektrisk

Bränslecellselektrisk

Klimat och resurser

Världens naturresurser är begränsade och den ekonomiska aktiviteten

ökar snabbt. Detta innebär att det finns stora incitament för att ompröva

befintliga mönster inom tillverkning och transporter.

För att använda resurserna så effektivt som möjligt måste produk-

terna utvecklas så att resursslöseri och utsläpp i möjligaste mån minime-

ras och produkter och material behålls i användningsfasen under en längre

tid. Samtidigt kan transportbranschen som helhet göra betydande pro-

duktivitetsförbättringar. Enligt vissa beräkningar använder den genom-

snittliga lastbilen i branschen bara 4050% sin totala lastkapacitet. Affärs-

På väg mot

cirkularitet

och resurs-

effektivitet

ÖKA EFFEKTIVITETEN I TRANSPORTSYSTEMEN

Att öka transporteffektiviteten skapar möjligheter för hållbart värdeskapande utöver bränsleförbrukning och elektrifiering. Enligt Volvo-

koncernens uppskattningar används lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner i genomsnitt ca 30% av sin livscykel och den genomsnitt-

liga lastbilen på väg utnyttjas till 4050% av sin totala kapacitet. Teoretiskt är upp till 50% av transporterna tillgängliga för mer last.

Mot den bakgrunden och det faktum att 510% av världens totala bränsle förbrukas för att flytta varor och material, är potentialen

för ökad klimat- och kostnadseffektivitet inom transportbranschen avsevärd, vilket kan leda till en snabb transformation av branschen.

Tillgångarna används

~30% av livscykeln

Upp till 50% av total kapacitet är

teoretiskt tillgänglig för mer last

510% av den totala bränsle-

förbrukningen går åt till att

flytta gods och material

5–10%

<30%

40–50%

5–10%

<30%

40–50%

5–10%

<30%

40–50%

RESURSEFFEKTIV TEKNIK OCH MÖJ

LIGHETER MED CIRKULÄRT BRÄNSLE

Biogasdrivna Volvo FH och Volvo FM med I-See är de mest

bränslesnåla gasbilarna vi någonsin har byggt. Gasdrivlinan

spelar en viktig roll för att minska fossila utsläpp här och nu.

Tekniken har utvecklats för bränsleeffektivitet samt möjligheten

att minska utsläppen på dagens fjärrtransporter, där ellastbilar

ännu inte är effektiva. Med naturgas är besparingen upp till

20% från tank-till-hjul. Med flytande biogas (bio-LNG) är de

fossila utsläppen nära noll.

Bio-LNG ger flera fördelar. Lägre klimatpåverkan är avgö-

rande och i EU har bio-LNG potential att ersätta cirka 20% av

dagens dieselbaserade transporter. Tekniken är också en viktig

möjliggörare för cirkularitet inom organisk avfallshantering.

I processen att framställa bio-LNG från jordbruksavfall eller

annat biologiskt nedbrytbart avfall och använda det för förbrän-

ning undviks en betydande del av metanutsläppen från avfallet

och det som blir kvar kan användas som gödsel.

7.3 – Fördubbla ökningen av energieffektivitet

9.4 – Resurseffektivitet och minskade koldioxidutsläpp

perproducerad enhet

12.2 – Hållbar förvaltning och användning av naturresurser

Huvudsakliga kopplingar

till FN:s mål för hållbar

utveckling

modeller som bygger på delningsekonomi, artificiell intelligens och

maskininlärning kan optimera varuflöden och leda till minskade trans-

portbehov samt spara värdefulla naturresurser.

Volvokoncernen vill föregå med gott exempel. Vi strävar efter att

vårt eget transportsystem ska vara i världsklass. Det vi lär oss kom mer

vi också att erbjuda våra kunder och bidra till att avsevärt öka effektivi-

teten i deras transportsystem. Detta innebär att man utnyttjar ett brett

spektrum av möjligheter som kommer att leda till lägre logistikkostna-

der, minskade utsläpp och mindre slöseri med resurser.

När vi fokuserar ännu mer på service och tjänster är vårt mål att

öka försäljningen av totala transportlösningar. Medan den traditionella

transaktionsförsäljningen kommer att finnas kvar, erbjuder vi olika

affärsmodeller för olika kunder beroende på deras behov. Mer informa-

tion om olika affärsmodeller finns på sidan 20.

Klimat och resurser

VOLVO OCH HOLCIM I SAMARBETE OM

AUTONOMA ELEKTRISKA DUMPRAR

Volvo Autonomous Solutions och Holcim Schweiz har gått sam-

man för att gemensamt testa och vidareutveckla användandet

av autonoma elektriska dumprar i dagbrott. Båda företagen

delar det gemensamma målet att utveckla säkra, effektiva,

innovativa och hållbara infrastruktur och transportlösningar.

Holcims kalkstensbrott Gabenchopf i Siggenthal har valts

som plats för projektet. De batterielektriska dumprarna som

testas markerar tydligt nästa steg för branschen. De är inte

bara tystare och mer miljömässigt hållbara än konventionella

maskiner, utan även säkrare och samtidigt en del av en CE-

certifierad, elektrisk och autonom transportlösning för dag-

brotts- och cementindustrin.

”Detta projekt demonstrerar en hållbar transportlösning som

är kommersiellt gångbar och kombinerar den senaste tekniken

inom digital kommunikation, automation och elektrifiering”,

säger Nils Jaeger, vd för Volvo Autonomous Solutions.

Testerna och den troliga implementeringen av de elektriska

dumprarna i dagbrottet är en del av Holcims digitaliseringsinitiativ

”Plants of Tomorrow”. Andra delar av initiativet är pågående tester

med robotar och artificiell intelligens genom hela produktionspro-

cessen för att utveckla innovativa lösningar och på så sätt skapa

säkrare, effektivare och mer hållbar cementproduktion.

PROTOTYP AV AUTONOM FJÄRR

TRANSPORTLASTBIL I NORDAMERIKA

Volvo Autonomous Solutions och Aurora uppnådde nästa mil-

stolpe i sitt samarbete om att ta fram autonoma lastbilar för

motorvägstransporter i USA. I september presenterades en

prototyp av Volvo Lastvagnars flaggskepp Volvo VNL för fjärr-

transporter, som är integrerad med teknologi utvecklad av Aurora

(Aurora Driver). Den utgör ett viktigt steg mot en kommersiell

lansering av helt autonoma tunga lastbilar i Nordamerika.

Även om övergången till autonoma lastbilar inte kommer

att ske över en natt, kommer Volvo Autonomous Solutions

fortsätta öka utvecklingstakten för att stödja kundernas förän-

derliga behov inom många olika transportsegment och mark-

nader. I slutänden kommer bolagets autonoma transportlös-

ningar även att gynna allmänheten i form av säkrare, mer

effektiva och mer hållbara kommersiella gods transporter

över hela USA.

ÅTERTILLVERKNING AV RENAULT TRUCKS

Affärsnyttan för cirkularitet utvecklas i snabbt takt för att hantera

knappa resurser. Volvokoncernen har en stark position inom reno-

vering och återtillverkning av både komponenter och fordon.

Renault Trucks har under under året skalat upp sin verksamhet för

återtillverkade och renoverade lastbilar. Under 2021 konverterade

man omkring 500 begagnade fordon i sina lastbilscenter.

Centren fokuserar på kundlösningar som ökar cirkularitet

genom att förlänga tiden produkterna brukas.

Fordon som använts på marknaden upp till fyra år uppgraderas

med både hård- och mjukvara och returneras till sina ägare med

full kapacitet i syfte att kunna köras mer än en miljon kilometer.

Begagnade lastbilar köps även tillbaka och byggs om för ett

nytt användningsområde, t.ex. en dragbil använd för fjärrtranspor-

ter som görs om till en jämnlastbil eller en traditionell drivlina som

optimeras för körning på biobränsle.

Delar och komponenter återtillverkas till samma prestanda

som nya eller bättre. Renault Trucks återtillverkar huvudsakligen

motorer, växellådor, insprutningssystem och partikelfilter.

Läs mer på renault-trucks.com

Människor

Tillgång till yrkes- och

teknisk utbildning (4.3)

Huvudsakliga kopplingar till

FN:s mål för hållbar utveckling

Tillgängliggör hållbara transport-

system för alla (11.2)

Trygg och säker

arbetsmiljö (8.8)

Halvera antalet dödsfall och skador

i trafikolyckor i världen (3.6)

Människor

Säkerhet är prioriterat i allt vi gör. Vi har en

vision om noll olyckor med Volvokoncernens

produkter och på våra arbetsplatser.

Vi strävar efter

säkra vägar och

arbetsplatser

Varje år förlorar fler än 1,3 miljoner människor livet och 50 miljoner

skadas i vägtrafikolyckor runt om i världen. Vi arbetar därför pro-

aktivt med att utveckla intelligenta lösningar som inte bara mildrar

konsekvenserna av olyckor utan strävar efter att helt undvika dem.

Vår vision är noll dödade, noll skadade och i slutänden noll olyckor.

Enligt Världshälsoorganisationen kan kostnaden för vägtrafik-

olyckor uppgå till 3% av global BNP. Därför finns ett starkt fokus

på säkerhet inom transport- och infrastrukturbranschen samt från

regeringar runt om i världen. Säkerhetsfunktioner på fordon och

maskiner är viktiga, men vårt arbete inkluderar också en rad upp-

drag med kunder och tillsynsorgan, samt trafiksäkerhet och förar-

utbildning. Besök volvogroup.com/safety för mer information.

På samma sätt som med miljö, tror vi på att ta en helhetssyn på

säkerhet genom hela värdekedjan. Vi arbetar för att förbättra hälsa

och säkerhet i vår egen verksamhet och vi ställer höga krav på våra

partners i leveranskedjan. Samarbete, innovation, livslångt lärande,

att utmana status quo och att vara nyfiken driver engagemang och

förbättringsarbete. Vi strävar efter ökad hälsa och säkerhet i vår

egen verksamhet och har satt som mål att minska den totala

olycksfrekvensen med minst 50% till 2030 jämfört med 2019.

Att prioritera säkerhet är också grunden för hälsa, icke-diskrimi-

nering och andra aspekter på mänskliga rättigheter. För mer infor-

mation, se hållbarhetsnoterna på sidorna 152179.

SÄKERHET I VÅR VERKSAMHET

Vi arbetar för att förbättra hälsa och säkerhet i vår

egen verksamhet och vi ställer höga krav på våra

partners i leveranskedjan.

SÄKERHET FÖR VÅRA KUNDER

Vår vision är noll olyckor med Volvokoncernens pro-

dukter, och erbjudandet av världsledande produkter

och lösningar för hållbara transporter är en viktig del

för att komma närmare denna vision. Vår inriktning

är att ta hänsyn till hela trafiksystemet och se var vi

kan bidra. I detta arbete tar vi hänsyn till åsikter från

förare och operatörer, pendlare och andra trafikanter

som cyklister och fotgängare.

Människor

SÄKERHETSZONER FÖR BUSSAR

Att köra försiktigt är den bästa allmänna säkerhetsåtgärden.

För att hjälpa busschaufförer att följa reglerna kan operatörer

definiera zoner med en bestämd maxhastighet. Inne i zonen kan

fordonet helt enkelt inte överskrida den förinställda nivån. Dessa

så kallade Safety Zones används i Volvobussar i cirka 20 länder

över hela världen. Den brasilianska staden Curitiba minskade

antalet olyckor med 50% på sin mest trafikerade bussrutt efter

att ha implementerat säkerhetszoner.

Volvo Safety Zones är en förfining av geofencing-teknik där

Volvo Bussar tillför intelligens och funktionalitet till fordonet.

Operatörer kan helt enkelt ställa in gränserna för en zon och

den maximala hastighet de vill tillåta. Områden nära skolor och

allmänna parker är självklara användningsområden, men så är

även farliga vägsträckor. Och det finns ingen gräns för hur

många zoner som kan skapas.

Klockan är 17.00 och det är rusningstid i Curitiba i Brasilien.

Volvobussen som åker söderut på Bus Rapid Transit (BRT)

North Corridor är full av folk på väg hem från jobbet och skolan.

När bussen närmar sig infarten till Praça do Japão förbereder

sig föraren på att sänka hastigheten till 30 km/h. Denna idylliska

offentliga plats ligger i en av stadens säkerhetszoner och även

om föraren glömmer att sänka hastigheten kommer bussen att

sakta ner automatiskt.

Bussen är en av bussarna i staden som använder säkerhets-

zoner. Systemet är en av många innovationer som staden har

tagit till sig för att utveckla sitt kollektivtrafiksystem. Curitiba

var den första staden i världen som antog särskilda expressbuss-

korridorer, kända som BRT. Idag omfattar nätet sex korridorer.

Bara i BRT North Corridor har Urbanization of Curitiba (URBS),

ett lokalt ägt företag som sköter kollektivtrafiken i staden, kart-

lagt åtta säkerhetszoner, där maxhastigheterna varierar mellan

20 km/h och 60 km/h, beroende på risken för olyckor.

Fysikens lagar visar att när hastigheten fördubblas är broms-

sträckan fyra gånger längre och krockvåldet fyra gånger större.

Det är lätt att se att det är en viktig säkerhetsfaktor att hålla

nere hastigheten. Och i operatörernas depåer kan begränsad

hastighet minska

oavsiktliga skador

på karosser, lampor

och backspeglar.

NYA SÄKERHETSFUNKTIONER PÅ ELEKTRISKA STADSBUSSAR

Under året presenterade Volvo Bussar de senaste tilläggen

till sitt stadsbusserbjudande för kunderna. Utökade laddnings-

möjligheter och hur Volvo Bussar tar bort osäkerheten kring

kraven på batterikapacitet tillsammans med nya säkerhets-

funktioner stod i fokus.

I vissa situationer, till exempel vid en busshållplats, kanske

folk inte hör bussen närma sig. Lösningen är AVAS – Acoustic

Vehicle Alerting System – som är ett hastighetsberoende syn-

tetiskt ljud designat för att göra den omedelbara omgivningen.

uppmärksam

Volvo 7900 Electric kan förses med ett sidodetekterings-

system. Sensorer på trottoarkanten hjälper föraren att över-

vaka fordonets närsida, vilket minskar risken för en kollision

vid kurvtagning, till exempel när det står cyklister mellan

bussen och trottoarkanten.

En annan nyhet är att de yttre backspeglarna kan ersättas

av kameror. Förare får bättre sikt bakåt på interiördisplayer

optimalt placerade i synfältet. Och det framåtriktade synfältet

störs inte av den yttre spegelstrukturen.

Volvo 7900 Electric har ett förstärkt frontkrockskydd. Den

är designad för att klara R29-kravet för frontkrock, en säker-

hetsstandard för tunga lastbilar. Den förbättrade strukturella

designen ger ett extra skydd för föraren. Detta är bara ett

exempel på hur Volvo går längre än vad lagstiftningen kräver.

VOLVO 7900 ELECTRIC

Människor

ACTIVE CARE  FÖRUTSPÅTT

UNDERHÅLL ÄR SÄKERT UNDERHÅLL

Active Care är en telematiktjänst som kombinerar övervakning

av maskinernas tillstånd med tillhandahållande av veckorapporter

som tillsammans hjälper till att minska stilleståndstiden. Detta

fjärranalysverktyg ger flera fördelar, inklusive att fånga upp pro-

blem innan de blir allvarliga fel, vilket minskar risken för incidenter

och oplanerat underhåll i fält. Istället kan underhållet planeras

och utföras säkert.

VOLVO LASTVAGNAR LÄGGER TILL UNIKA LJUD TILL SINA ELEKTRISKA LASTBILAR

För att förbättra säkerheten har Volvo Lastvagnar utvecklat ett

akustiskt system med unika ljud till sina elektriska lastbilar.

Målet är att skapa uppmärksamhet och öka säkerheten för fot-

gängare, cyklister och andra medtrafikanter när ellastbilar är i

närheten. Lastbilarna är annars nästan helt tysta. Samtidigt har

ljuden designats för att vara behagliga och diskreta, både för

föraren och andra runtomkring lastbilen. Ljuden är utvecklade

för att inte tränga genom väggar, för att möjkliggöra transporterer

på kvällar och nätter samt bidra till en bättre förarmiljö.

Sedan den 1 juli 2021 måste alla nya elfordon inom EU avge

en viss ljudnivå när de framförs i hastigheter upp till 20 km/h.

Kravet på ljudnivån beror på hastigheten och ljudet förstärks när

hastigheten ökar. Vid 20 km/h måste det vara åtminstone 56

decibel.

Om fordonet är för tyst måste ett externt akustiskt system för

uppmärksamhet adderas, s.k. AVAS (Acoustic Vehicle Alerting

System). För att möta den nya lagstiftningen och samtidigt

behålla de stora fördelarna med den låga ljudnivån från eldrivna

lastbilar, har Volvo Lastvagnar utvecklat en unik uppsättning av

premiumljud för sina ellastbilar. Den nya samlingen av ljud är

resultatet av grundlig forskning och tester av AB Volvos egna

akustikexperter.

Volvo Lastvagnars egenutvecklade akustiska system för upp-

märksamhet för ellastbilar har inte bara ett ljud utan fyra olika.

De informerar människor i närheten om vad lastbilen gör – kör

framåt, går på tomgång, backar, osv. Ljuden kommer att variera

i intensitet, baserat på lastbilens hastighet och kommer att

skifta i frekvens då hastigheten ökar eller minskar.

LJUD FÖR SÄKERHET

Människor

Vi är Volvokoncernen

Att skapa en inkluderande, säker och engagerande arbetsmiljö

byggd på omsorg om människor är ett viktigt fokusområde för

Volvokoncernen. Vi inser att digitalisering, elektromobilitet och

automatisering har en betydande inverkan på vår verksamhet och

våra arbetssätt, och i detta skifte är våra medarbetare vår mest

värdefulla tillgång. Vårt tillvägagångssätt är att investera i

människor, att uppmuntra till livslångt lärande, att utveckla

talanger och att skapa en kultur som sätter människan i centrum

SÄKERHET DYGNET RUNT PÅ VOLVOKONCERNEN I BRASILIEN

På Volvokoncernens verksamhet i Curitiba i Brasilien, lägger de

anställda tonvikt på säkerhet 24 timmar om dygnet, 7 dagar i

veckan.

”Vi är väldigt bra på att ta hand om oss själva i fabriken och på

kontoret. Vi har vidtagit en hel rad åtgärder för att minska antalet

olyckor. Men så fort vi lämnar jobbet glömmer vi att tänka på vår

säkerhet. Det är därför vi startade programmet 247 Safety, säger

Maila Faria”, säkerhetschef, Volvo Group Latin America.

247 Safety-programmet riktar sig till alla 3.000 anställda

och konsulter i fabriken och kontoren i Curitiba. Syftet är att göra

medarbetarna medvetna om att säkerhet inte bara är avgörande

på jobbet. Det är lika viktigt att ha ett förebyggande förhållnings-

sätt hemma, på träningspasset, på bussen eller på en cykeltur.

Genom att påverka medarbetarnas attityder och uppmuntra dem

att omsätta sina kunskaper även hemma med sina familjer, tar

Volvokoncernen i Brasilien ett helhetsgrepp på säkerhet.

Safety 247 vilar på fyra pelare; Var säker hemma, Ta dig till

Volvo säkert, Var säker på jobbet och Kom hem säkert. Trots pan-

demin och svårigheterna med att föra människor samman har

programmet väckt ett stort intresse. Den årliga säkerhetsveckan

hölls delvis digitalt, vilket ytterligare betonade vikten av säkerhet

i hemmet, på jobbet, under pendlingen och när man går tillbaka

till jobbet efter restriktionerna. Ett brett utbud av kommu nika-

tions metoder, såsom affischer, nyhetsbrev, informationsevene-

mang, frågesporter, spel och en digital säkerhetsvecka har

använts för att engagera medarbetarna.

och där alla uppmuntras att bidra. Detta kompetensskifte kommer

att hjälpa Volvokoncernen att förverkliga sitt åtagande om

människor – att skapa säkra arbetsplatser, att använda den fulla

potentialen i vår mångfald och att driva engagemang, så att våra

anställda rekommenderar Volvokoncernen som en bra arbetsplats.

Här ger vi några exempel som tar oss framåt. Vänligen finn

detaljerad information om medarbetare med data, nyckeltal och

ytterligare upplysningar i våra Hållbarhetsnoter på sidan 164173.

Människor

VIDAREUTBILDNING FÖR ANSTÄLLNING VID ZAMITA ACADEMY I ZAMBIA

Vi tror på att utbildning och livslångt lärande är nyckeln till indivi-

duell egenmakt och vi deltar i ett flertal tekniska och yrkesinrik-

tade utbildningsprogram runt om i världen. Detta görs i sam-

arbete med universitet, tekniska gymnasier och internationella

utvecklingsorganisationer. Ett exempel utanför Volvokoncernen

är ZAMITA Industrial Academy i Ndola i Zambia.

Den zambiska regeringen har bestämt sig för att skapa en mil-

jon nya arbetstillfällen under en femårsperiod för att komma till

räötta med sina utmaningar med arbetslöshet. Samtidigt möter

industrin för kommersiella transporter och tungt anläggnings-

arbete brist på skickliga förare och tekniker till sin verksamhet.

ZAMITA är ett multilateralt projektsamarbete mellan FN:s orga-

nisation för industriell utveckling (UNIDO), Sveriges ambassad

i Zambia, Volvokoncernen och Zambias regering.

Vid utgången av 2021 hade akademin utbildat över tusen stu-

denter med en snabb ökning av antalet kvinnor sedan starten.

Läs mer om detta och andra utbildnings- och utvecklingsinsatser

på sidan 166.

STRATEGIN BLIR VERKLIGHET  ATT GENOMFÖRA SKIFTET

Vår bransch är i början av sitt största skifte – i detta skifte behö-

ver vi både leverera idag och förändra för framtiden. Vad detta

innebär i vårt vardagliga arbete skiljer sig från en individ och

arbetsroll till en annan. Vår verksamhet i Gent i Belgien – en av

de största produktionsanläggningarna i koncernen – har accele-

rerat omvandlingen under 2021. En nyckel till denna accelera-

tion är kompetens. Med rätt kompetens har människor befo-

genhet att vidta åtgärder och ansvara för resultatet.

”Det är människorna som gör att Volvokoncernen utvecklas

och vi måste ha dem med ombord. Vi måste investera i deras

ägarskap, skapa stolthet men också i deras ansvarstagande,

förklarar Koen Leemans, Director, Production i Gent-fabriken.

”Vi vill att alla ska förstå helheten och vara med och forma

framtiden.”

Huvudsyftet med kompetensutvecklingsprogrammet var att

påskynda produktionsstarten av nya produkter. Under 2021 har

Volvokoncernen introducerat de nya högvolymproduktlinjerna

– Volvo FH, FM och FMX – samtliga med ny arkitektur och

modularisering för både elektriska och traditionella drivlinor.

”Tack vare en stark tvärfunktionell insats mellan nyckelope-

ratörer, specialister från metodlabbet, teamledare, arbetsledare

samt produktions- och logistikingenjörer kunde vi förbereda oss

som aldrig förr vilket resulterade i en smidig övergång till att

bygga våra nya modeller”, säger Bram Timmermans, Team

Leader Cab Drop Assembly.

Utvalda nyckeloperatörer delades in i team tillsammans med

operatörer och personal i Tuvefabriken i Göteborg, som varit en

pilotanläggning för introduktion av nya fordon. De tvärfunktio-

nella teamen byggde upp dokumentation och ett standardiserat

arbetssätt. Alla platser med stora förändringar inför den kom-

mande produktlanseringen kartlades i Gentfabriken och pilot-

områden för utbildning byggdes upp. Nyckeloperatörerna blev

även interna utbildare och bjöd in alla team till dialog för att

skapa medvetenhet och förståelse för att stödja produktlanse-

ringen av de nya produktlinjerna under våren 2021.

Som ett resultat av utbildningen och inkluderingen var pro-

duktionsteamen mer involverade och engagerade i projektstar-

terna, vilket har minimerat tidsförluster under produktionen,

kortare ledtider och färre träningslastbilar.

”När vi startade det här kompetensskiftet ville vi ta med oss

medarbetarna på en resa för att skapa ett gemensamt tänk och

bygga en grund för framtiden för att möta de nya utmaningar

som ligger framför oss, beskriver Koen. ”Vi ser redan nu att vi

har lyckats öka engagemanget och ägandet i teamen och är

mycket bättre förberedda när vi introducerar framtida produkter

i vår fabrik”.

Förvaltningsberättelse

2021

Ägarstruktur och juridisk form

AB Volvo (publ) med orga nisa-

tions nummer 5560125790 är

ett aktiebolag vars aktier är upp-

tagna till handel på Nasdaq

Stockholm, Sverige. AB Volvo

är moderbolag i Volvokoncernen

och har sitt huvudkontor i Göte-

borg, Sverige. Det yttersta

moderbolaget för koncernen

är AB Volvo med registrerad

adress 405 08 Göteborg,

Sverige.

Affärsverksamhet

Volvokoncernen bidrar till ett

ökat välstånd genom att erbjuda

transport- och infrastrukturlös-

ningar som lastbilar, bussar,

anläggningsmaskiner och moto-

rer för marina och industriella

applikationer samt finansiering

och tjänster som ökar kundernas

drifttid och produktivitet. Volvo

grundades 1927 och är i dag dri-

vande i utvecklingen av framti-

dens hållbara transport- och

infrastrukturlösningar. Volvokon-

cernen har produktionsanlägg-

ningar i 19 länder och försäljning

på mer än 190 marknader. En

stor del av koncernens verksam-

het finns i Sverige. Andra större

verksamheter finns i USA, Brasi-

lien, Indien, Frankrike och Kina.

Lagstadgad hållbarhets-

rapport

Volvokoncernen har upprättat

en hållbarhetsredovisning enligt

rikt linjerna från Global Reporting

Initiative (GRI Standards) och i

enlighet med kraven i Årsredovis-

ningslagen. Koncernens hållbar-

hetsredovisning består av Håll-

barhetsnoter på sidorna 152179

tillsammans med andra hållbar-

hetsupplysningar i denna Års-

och Hållbarhetsrapport, se:

Strategi och affärsmodell,

sidorna 1043

Policyer, utredningar och

resultat, sidorna 154179

Väsentliga risker och hante-

ring, sidorna 7075 och 154–

179

Nyckeltal, sidorna 154179.

Upplysningar enligt EU:s tax-

onomiförordning, sidan 162.

Händelser efter balansdagen

Konflikten mellan Ryssland och

Ukraina kan komma att ha en

negativ påverkan på utveck-

lingen av Volvokoncernens

finansiella resultat och ställning.

Det är emellertid inte möjligt att

för närvarande bedöma konse-

kvenserna av konflikten för

Volvokoncernen.

Resultatutveckling

KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR

Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen

Mkr 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Nettoomsättning Not 6, 7 361.062 326.472 13.437 13.960 –2.283 –1.987 372.216 338.446

Kostnad för sålda produkter –277.048 –252.933 –7.700 –8.375 2.285 1.989 –282.463 –259.319

Bruttoresultat 84.013 73.539 5.738 5.586 2 2 89.753 79.127

Forsknings- och utvecklingskostnader –18.027 –16.798 – – – – –18.027 –16.798

Försäljningskostnader –21.575 –24.284 –2.384 –2.226 – – –23.959 –26.510

Administrationskostnader –4.859 –4.611 –11 –9 – – –4.870 –4.621

Övriga rörelseintäkter och kostnader Not 8 300 –3.673 –54 –1.786 – – 246 –5.459

Resultat från innehav i joint ventures

och intresseföretag Not 5, 6 –54 1.749 – – – – –54 1.749

Resultat från övriga aktieinnehav –15 –4 0 0 – – –15 –3

Rörelseresultat 39.783 25.919 3.289 1.564 2 2 43.074 27.484

Ränteintäkter och liknande resultatposter 362 372 – – –4 –73 358 299

Räntekostnader och liknande

resultatposter –1.172 –1.422 0 0 4 73 –1.167 –1.349

Övriga finansiella intäkter och kostnader Not 9 926 –518 – – – – 926 –518

Resultat efter finansiella poster 39.899 24.351 3.289 1.564 2 2 43.190 25.917

Inkomstskatter Not 10 –9.140 –5.439 –807 –404 –0 0 –9.947 –5.843

Periodens resultat 30.759 18.912 2.482 1.160 1 2 33.243 20.074

Hänförligt till:

AB Volvos ägare 32.787 19.318

Innehav utan bestämmande inflytande 456 755

33.243 20.074

Resultat per aktie före utspädning, kronor Not 19 16,12 9,50

Resultat per aktie efter utspädning, kronor Not 19 16,12 9,50

ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Mkr 2021 2020

Periodens resultat 33.243 20.074

Poster som inte kommer att omklassificeras till resultaträkningen:

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner Not 20 6.091 –1.901

Omvärdering av aktieinnehav värderade till verkligt värde Not 19 48 –6

Poster som senare kan komma att omklassificeras till resultaträkningen:

Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet 5.775 –9.741

Andel övrigt totalresultat för joint ventures och intresseföretag 1.349 –939

Ackumulerade kursdifferenser återförda till resultatet –324 –50

Övrigt totalresultat, netto efter inkomstskatter 12.938 –12.637

Periodens totalresultat 46.182 7.437

Hänförligt till:

AB Volvos ägare 45.354 6.895

Innehav utan bestämmande inflytande 828 542

46.182 7.437

För Volvokoncernen var 2021 ett år med en stark ökning av nettoomsättningen och förbättrat rörelseresultat trots de utmaningar

som skapades av brister i leverantörskedjan. Både fordons- och servicevolymerna steg markant jämfört med föregående år.

Ökad försäljning och förbättrad lönsamhet

Förvaltningsberättelse 2021 / Resultatutveckling

17 18 19 2120

333 391 432 372338

Nettoomsättning Mdr kr

17 18 19 20 21

29.678

34.478 49.531 27.484 43.074

Rörelseresultat Mkr

Nettoomsättning

Under 2021 ökade nettoomsättningen med 10% till 372 miljarder

kronor (338). Justerat för valutakursförändringar och avyttringen

av UD Trucks den 1 april, 2021, ökade försäljningen med 21%.

Fordonsförsäljningen ökade med 25% till följd av växande trans-

portvolymer och förbättrad byggaktivitet. Serviceförsäljningen

ökade med 11%, en konsekvens av högt utnyttjande av lastbils-

flottorna och anläggningsmaskiner, vilket drev efterfrågan på

reservdelar och service.

Nettoomsättningen i Lastbilar ökade med 27% justerat för

valuta rörelser och avyttringen av UD Trucks, till följd av stark efter-

frågan på både nya och begagnade lastbilar samt tillväxt i service-

verksamheten. För Anläggningsmaskiner ökade den valuta juste-

rade nettoomsättningen med 17%, en ökning på alla marknader

förutom Kina, med stöd av investeringar i infrastruktur och hög

efterfrågan inom rå varusektorn. Bussars nettoomsättning mins-

kade med 5% justerat för valutarörelser, där framförallt segmentet

turistbussar påverkats negativt av covid-19 pandemin. Netto-

omsättningen för Volvo Penta ökade med 26% justerat för valuta

eftersom både marin-och industrimotor-verksamheten fortsatte

den stabila återhämtningen efter försvagningen på grund av covid-

19 pandemin.

Volvokoncernens försäljning av försvarsmateriel, såsom definie-

rad i den svenska förordningen om krigsmateriel (1992:1303) para-

graf A, uppgick 2021 till 0,63% (0,93) av nettoomsättningen.

Rörelseresultat

Under 2021 uppgick Volvokoncernens justerade rörelseresultat till

41,0 miljarder kronor (28,6). Det justerade rörelseresultatet exkluderar

realisationsvinsten från avyttringen av UD Trucks om 1,7 miljarder

kronor, en positiv effekt om 0,2 miljarder kronor relaterad till att

avskrivningar på tillgångar som innehas för försäljning upphört samt

0,2 miljarder kronor till upplösning av en tidigare redovisad omstruk-

tureringsreserv relaterad till koncernens kostnadsbesparingsprogram.

Under 2020 exkluderade det justerade rörelseresultatet

–1,1 miljarder

kronor, varav omstruktureringskostnader på

–2,2 miljarder kronor

relaterade till personalminskningar och en positiv effekt på 1,1 miljarder

kronor relaterad till att avskrivningar på tillgångar som innehas för

försäljning hade upphört.

Nettoomsättning per

rörelsesegment, Mkr

2021 2020 %

Lastbilar 230.881 208.262 11

Anläggnings maskiner 92.031 81.453 13

Bussar² 13.652 14.712 –7

Volvo Penta 14.437 11.891 21

Koncernfunktioner och övrigt² 13.459 12.949 4

Elimineringar –3.398 –2.796 –

Industriverksamheten 361.062 326.472 11

Financial Services 13.437 13.960 –4

Omklassificeringar och elimineringar –2.283 –1.987 –

Volvokoncernen

372.216 338.446 10

1 Justerat för ändrade valutakurser samt förvärvade och avyttrade

verksamheter ökade nettoomsättningen med 21%.

2 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar

till Koncernfunktioner och övrigt från och med den 1 oktober 2021.

Räkenskaperna har omräknats i denna rapport. Läs mer i Not 31.

Nettoomsättning per

marknadsområde, Mkr

2021 2020 %

Europa 154.296 130.457 18

Nordamerika 94.356 76.501 23

Sydamerika 28.810 20.133 43

Asien 62.310 80.088 –22

Afrika och Oceanien 21.291 19.293 10

Industri verksamheten 361.062 326.472 11

Varav:

Fordon 282.666 247.397 14

Service 78.396 79.075 –1

Justerat rörelseresultat per

rörelsesegment, Mkr

2021 2020

Lastbilar 25.567 17.251

Anläggningsmaskiner 12.228 10.071

Bussar² 59 –452

Volvo Penta 2.092 1.448

Koncernfunktioner och övrigt² –2.265 –1.375

Elimineringar 53 12

Industriverksamheten 37.733 26.955

Financial Services 3.279 1.606

Omklassificeringar och elimineringar 2 2

Koncernens justerade rörelseresultat 41.015 28.564

Justeringar¹ 2.059 –1.081

Volvokoncernens rörelseresultat 43.074 27.484

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se avsnitt för Nyckeltal.

2 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar

till Koncernfunktioner och övrigt från och med den 1 oktober 2021.

Räkenskaperna har omräknats i denna rapport. Läs mer i Not 31.

Justerad rörelsemarginal, %

2021 2020

Lastbilar 11,1 8,3

Anläggningsmaskiner 13,3 12,4

Bussar¹ 0,4 –3,1

Volvo Penta 14,5 12,2

Industriverksamheten 10,5 8,3

Volvokoncernens justerade rörelsemarginal 11,0 8,4

Volvokoncernens rörelsemarginal 11,6 8,1

1 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar

till Koncernfunktioner och övrigt från den 1 oktober 2021. Räkenskaperna

har omräknats i denna rapport. Läs mer i Not 31.

Förvaltningsberättelse 2021 / Resultatutveckling

Det högre justerade rörelseresultatet var främst en effekt av ökad

fordons- och serviceförsäljning, lägre försäljningskostnader och för-

bättrat resultat i begagnatverksamheten. Detta motverkades delvis

av högre materialkostnader, störningar i försörjningskedjan som

påverkade industrisystemet, lägre bidrag från joint ventures och

ökade FoU-kostnader relaterade till investeringar i teknik som driver

transformationen. Under 2020 inkluderade det justerade rörelse-

resultatet statliga permitteringsprogram om 2,2 miljarder kronor

och en positiv effekt om 0,6 miljarder kronor från en korrigering

av aktuariella beräkningar av koncernens pensionsskulder.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 43,1 miljarder

kronor (27,5).

Valutapåverkan på rörelseresultatet

Under 2021 påverkade förändrade valutakurser i jämförelse med

föregående år Volvokoncernens rörelseresultat negativt med 2,5 mil-

jarder kronor. Effekten var relaterad till omvärdering av rörelse resultat

i utländska dotterföretag med –2,1 miljarder kronor och omvärdering

av utestående fordringar och skulder med -0,3 miljarder kronor.

Valuta effekten från nettoflöden hade en obetydlig påverkan på

rörelse resultatet. Omvärderingen av rörelseresultat påverkades nega-

tivt främst av försvagningen av USD, EUR och BRL. Nettoflödena i

utländsk valuta påverkades negativt av försvagning av USD och CNY,

vilket motverkades av en positiv effekt från en förstärkning av ZAR

och en försvagning av KRW där nettoflödet är negativt.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk avseende

Industri verksamhetens transaktionsexponering från operativa nettoflöden,

graf

4:5 4:6

, samt valutapåverkan på försäljningen och rörelseresultatet.

Finansnetto

Under 2021 var ränteintäkterna i nivå med föregående år och upp-

gick till 0,4 miljarder kronor (0,3). Räntekostnaderna uppgick till

1,2 miljarder kronor (1,3). Övriga finansiella intäkter och kostnader

uppgick till 0,9 miljarder kronor (–0,5). Förändringen jämfört med

2020 var främst hänförlig till omvärderingseffekter av finansiella

tillgångar och skulder.

Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader.

Inkomstskatter

Årets skattekostnad uppgick till 9,9 miljarder kronor (5,8) vilket

motsvarar en effektiv skattesats om 23% (23).

Periodens resultat och resultat per aktie

Periodens resultat för 2021 uppgick till 33.243 Mkr (20.074).

Resultatet per aktie före utspädning uppgick till 16,12 kronor

(9,50) och efter utspädning till 16,12 kronor (9,50).

Operativa nyckeltal Industriverksamheten, % 2021 2020

Bruttomarginal 23,3 22,5

Forsknings- och utvecklingskostnader i %

av nettoomsättning 5,0 5,1

Försäljningskostnader i % av nettoomsättning 6,0 7,4

Administrationskostnader i % av nettoomsättning 1,3 1,4

Rörelsemarginal 11,0 7,9

Kostnader per kostnadsslag, Mkr 2021 2020

Materialkostnader (frakt, distribution, garanti)

och inköpta tjänster 232.774 209.444

Personalkostnader 56.944 53.788

Avskrivningar 18.720 20.599

Övrigt 20.881 23.417

Total 329.319 307.247

Förändring av rörelseresultatet

Volvokoncernen

Mdr kr

Förändring

(exklusive

valuta)

Valuta-

effekt Totalt

Rörelseresultat 2020 27,5

Förändring av bruttoresultat

Industriverksamheten 13,7 –3,2 10,5

Förändring av bruttoresultat

Financial Services 0,5 –0,3 0,2

Lägre kreditförluster 1,2 0,0 1,2

Vinst vid försäljning av koncernbolag¹ 1,6 0,0 1,6

Högre kapitalisering av utvecklingskostnader 0,9 0,0 0,9

Högre forsknings- och utvecklingskostnader –2,3 0,2 –2,1

Lägre försäljnings- och

administrationskostnader 1,3 1,0 2,3

Resultat från innehav i joint ventures

och intresseföretag –1,7 0,0 –1,7

Omstrukturingskostnader² 2,9 0,0 2,9

Övrigt –0,1 –0,1 –0,2

Rörelseresultat 2021 18,0 –2,5 43,1

1 Inkluderar en vinst om 1,7 Mdr kr från försäljning av UD Trucks.

2 2020 inkluderades kostnader om 2,2 Mdr kr avseende personalneddragningar.

Valutakursernas inverkan på rörelseresultatet

Volvokoncernen, Jämfört med föregående år, Mkr

Nettoomsättning

–16.063

Kostnad för sålda produkter 12.490

Forsknings- och utvecklingskostnader 161

Försäljnings- och administrationskostnader 1.009

Övriga –66

Sammanlagd effekt av valutakurs förändringar

på rörelseresultatet –2.469

1 Koncernens försäljningsvärde redovisas till månatliga genomsnittskurser.

Forsknings- och utvecklingskostnader

191817 20 21

Forsknings- och

utvecklings-

kostnader, Mdr kr

Forsknings- och

utvecklings-

kostnader i % av

Industriverksam-

hetens netto-

omsättning

15,9

4,2

18,5

4,4

16,1

5,0

16,8

5,1

18,0

5,0

Förvaltningsberättelse 2021 / Resultatutveckling

Finansiell ställning

Fortsatt stark finansiell ställning

Balansräkning

Under 2021 ökade de totala tillgångarna i Volvokoncernen med 5,0

miljarder kronor jämfört med årsskiftet 2020. Valutaeffekter ökade

de totala tillgångarna med 23,9 miljarder kronor och försäljningen

av UD Trucks minskade de totala tillgångarna med 34,3 miljarder

kronor. Justerat för valutaeffekter och försäljningen av UD Trucks

ökade de totala tillgångarna med 15,4 miljarder kronor. Ökningen

var främst i varulager och kundfinansieringsfordringar, vilket mot-

verkades av en minskning av likvida medel.

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar

Läs mer i Not 17 Varulager

Läs mer i Not 18 Likvida medel.

KONCERNENS BALANSRÄKNING  TILLGÅNGAR

Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen

Mkr

31 dec

2021

31 dec

2020

31 dec

2021

31 dec

2020

31 dec

2021

31 dec

2020

31 dec

2021

31 dec

2020

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar Not 12 36.971 34.423 98 154 – – 37.070 34.577

Materiella anläggningstillgångar Not 13

Fastigheter, maskiner och inventarier 54.299 48.985 48 68 – – 54.348 49.053

Förvaltningsfastigheter 57 60 – – – – 57 60

Tillgångar i operationell leasing 32.150 29.460 19.658 19.155 –11.838 –10.653 39.969 37.962

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i joint ventures och

intresseföretag Not 5 20.685 13.160 – – – – 20.685 13.160

Övriga aktier och andelar Not 5 524 262 15 15 – – 539 276

Långfristiga kundfinansierings-

fordringar Not 15 1.669 1.061 83.774 70.773 –2.057 –1.287 83.386 70.547

Pensionstillgångar, netto Not 20 2.372 1.712 – – – – 2.372 1.712

Långfristiga räntebärande fordringar Not 16 1.747 4.603 74 – –70 –410 1.752 4.193

Övriga långfristiga fordringar Not 16 9.211 9.228 187 157 –170 –815 9.227 8.569

Uppskjutna skattefordringar Not 10 9.744 9.505 1.203 1.089 0 1 10.947 10.595

Summa anläggningstillgångar 169.430 152.458 105.058 91.411 –14.135 –13.164 260.352 230.705

Omsättningstillgångar

Varulager Not 17 63.715 47.273 202 352 – – 63.916 47.625

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga kundfinansierings-

fordringar Not 15 868 635 68.352 58.096 –1.102 –746 68.118 57.985

Aktuella skattefordringar 1.336 1.659 373 528 – – 1.708 2.187

Räntebärande fordringar Not 16 1.976 1.698 0 4 –26 –15 1.950 1.686

Intern finansiering

16.672 10.925 – – –16.672 –10.925 – –

Kundfordringar Not 16 39.321 34.278 1.455 1.383 – – 40.776 35.660

Övriga fordringar Not 16 18.103 17.105 1.840 1.361 –3.201 –3.208 16.742 15.258

Kortfristiga placeringar Not 18 167 213 – – – – 167 213

Likvida medel Not 18 59.435 81.973 3.913 4.680 –1.223 –1.448 62.126 85.206

Tillgångar som innehas för försäljning Not 3 – 29.362 – 4.934 – – – 34.296

Summa omsättningstillgångar 201.593 225.121 76.135 71.337 –22.223 –16.342 255.504 280.116

Summa tillgångar 371.022 377.579 181.193 162.748 –36.359 –29.506 515.856 510.821

1 Intern finansiering avser intern utlåning från Industriverksamheten till Financial Services.

Under 2021 minskade nettovärdet av tillgångar och skulder som

innehas för försäljning med 23,0 miljarder kronor jämfört med års-

skiftet 2020. Förändringen var främst hänförlig till försäljningen av

UD Trucks till Isuzu Motors. Inga tillgångar och skulder som innehas

för försäljning redovisades per den 31 december 2021.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter i avsnittet om

tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

Under 2021 ökade andelar i joint ventures och intresseföretag med

7,5 miljarder kronor jämfört med årsskiftet 2020, främst på grund

av investeringar i aktier i det nya joint venturet tillsammans med

Daimler Truck AG, cellcentric GmbH & Co. KG.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier

och andelar.

Under 2021 fortsatte Volvokoncernen att investera i framtidens teknik och återförde

49,8 miljarder kronor till sina aktieägare och bibehöll samtidigt en solid finansiell ställning.

Förvaltningsberättelse 2021 / Finansiell ställning

KONCERNENS BALANSRÄKNING  EGET KAPITAL OCH SKULDER

Industriverksamheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen

Mkr

31 dec

2021

31 dec

2020

31 dec

2021

31 dec

2020

31 dec

2021

31 dec

2020

31 dec

2021

31 dec

2020

Eget kapital och skulder

Eget kapital hänförligt till

AB Volvos ägare Not 19 126.546 132.280 14.500 13.018 –2 –3 141.045 145.295

Innehav utan bestämmande inflytande Not 11 3.073 2.847 – – – – 3.073 2.847

Summa eget kapital 129.619 135.127 14.500 13.018 –2 –3 144.118 148.142

Långfristiga avsättningar

Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser Not 20 12.095 18.282 82 148 – – 12.177 18.430

Avsättningar för uppskjutna skatter Not 10 2.774 1.166 2.153 2.099 – – 4.926 3.265

Övriga avsättningar Not 21 10.610 10.217 49 238 557 464 11.216 10.918

Summa långfristiga avsättningar 25.478 29.664 2.284 2.484 557 464 28.319 32.612

Långfristiga skulder

Obligationslån Not 22 79.365 66.391 – – – – 79.365 66.391

Övriga lån Not 22 16.488 18.053 10.148 11.905 –1.823 –1.182 24.812 28.775

Intern finansiering

–82.734 –58.839 74.223 59.412 8.512 –573 – –

Övriga skulder Not 22 42.978 38.094 1.557 1.371 –7.705 –8.041 36.831 31.424

Summa långfristiga skulder 56.096 63.699 85.928 72.687 –1.016 –9.796 141.008 126.590

Kortfristiga avsättningar Not 21 11.535 12.411 36 225 383 517 11.954 13.153

Kortfristiga skulder

Obligationslån Not 22 21.747 30.904 – – – – 21.747 30.904

Övriga lån Not 22 21.230 17.055 7.432 10.968 –962 –669 27.700 27.354

Intern finansiering

–36.176 –38.547 63.141 51.050 –26.964 –12.503 – –

Leverantörsskulder 76.079 59.013 666 598 – – 76.745 59.611

Aktuella skatteskulder 3.720 3.885 567 714 – – 4.287 4.599

Övriga skulder Not 22 61.693 57.730 6.639 6.354 –8.354 –7.515 59.978 56.569

Skulder som innehas för försäljning Not 3 – 6.638 – 4.649 – – – 11.286

Summa kortfristiga skulder 148.293 136.678 78.445 74.333 –36.281 –20.688 190.457 190.324

Summa eget kapital och skulder 371.022 377.579 181.193 162.748 –36.359 –29.506 515.856 510.821

1 Intern finansiering avser intern utlåning från Industriverksamheten till Financial Services.

Nettovärdet av tillgångar och skulder relaterade till pensioner och

liknande förpliktelser uppgick till en skuld om 9,8 miljarder kronor per

den 31 december 2021, vilket var en minskning med 6,9 miljarder

kronor jämfört med årsskiftet 2020.

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

Den 31 december 2021 uppgick Volvokoncernens eget kapital till

144,1 miljarder kronor jämfört med 148,1 miljarder kronor vid slutet

av 2020. Soliditeten uppgick till 27,9% (29,0). Avkastningen på

eget kapital uppgick till 23,4% (13,8).

Soliditeten i Industri verksamheten var vid samma tidpunkt

34,9% (35,8). Avkastningen på sysselsatt kapital i Industriverk-

samheten uppgick till 25,3% (14,7).

Avkastning på sysselsatt kapital,

Industriverksamheten % Mdr kr

17 18 20 2119

22,4 14,7 25,328,420,5

Förvaltningsberättelse 2021 / Finansiell ställning

Finansiell nettoställning

Under 2021 minskade de finansiella nettotillgångarna i Industri-

verksamheten exklusive avsättningar för pensions- och leasing-

skulder med 8,5 miljarder kronor och uppgick till 66,2 miljarder

kronor den 31 december 2021. Förändringen förklaras i huvudsak

av ett positivt operativt kassaflöde om 29,4 miljarder kronor samt

en positiv effekt från försäljningen av UD Trucks om 18,4 miljarder

kronor, vilket motverkades av investeringar i aktier i ett nytt joint

venture tillsammans med Daimler Truck AG, cellcentric GmbH &

Co. KG samt utdelning till AB Volvos aktieägare om 49,8 miljarder

Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande

förpliktelser samt leasingskulder

Industriverksamheten Volvokoncernen

Mkr 31 dec 2021 31 dec 2020 31 dec 2021 31 dec 2020

Långfristiga räntebärande tillgångar

Långfristiga kundfinansieringsfordringar – – 83.386 70.547

Långfristiga räntebärande fordringar 1.747 4.603 1.752 4.193

Kortfristiga räntebärande tillgångar

Kortfristiga kundfinansieringsfordringar – – 68.118 57.985

Räntebärande fordringar 1.976 1.698 1.950 1.686

Intern finansiering 16.672 10.925 – –

Kortfristiga placeringar 167 213 167 213

Likvida medel 59.435 81.973 62.126 85.206

Tillgångar som innehas för försäljning – 1 – 4.671

Summa räntebärande finansiella tillgångar 79.998 99.414 217.499 224.501

Långfristiga räntebärande skulder

Obligationslån –79.365 –66.391 –79.365 –66.391

Övriga lån –11.995 –13.575 –20.343 –24.341

Intern finansiering 82.734 58.839 – –

Kortfristiga räntebärande skulder

Obligationslån –21.747 –30.904 –21.747 –30.904

Övriga lån –19.575 –15.489 –26.068 –25.802

Intern finansiering 36.176 38.547 – –

Skulder som innehas för försäljning – 4.255 – –45

Summa räntebärande finansiella skulder exkl. leasingskulder –13.772 –24.718 –147.523 –147.483

Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande

förpliktelser samt leasingskulder 66.227 74.696 69.976 77.018

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

samt leasingskulder, netto

Industriverksamheten Volvokoncernen

Mkr 31 dec 2021 31 dec 2020 31 dec 2021 31 dec 2020

Långfristig leasingskuld –4.492 –4.477 –4.469 –4.434

Kortfristig leasingskuld –1.655 –1.567 –1.632 –1.552

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto –9.723 –16.570 –9.805 –16.717

Skulder som innehas för försäljning – –1.123 – –1.127

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

samt leasingskulder, netto –15.870 –23.737 –15.907 –23.830

Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande

förpliktelser samt leasingskulder

Industriverksamheten Volvokoncernen

Mkr 31 dec 2021 31 dec 2020 31 dec 2021 31 dec 2020

Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser

samt leasingskulder 66.227 74.696 69.976 77.018

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder, netto –15.870 –23.737 –15.907 –23.830

Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande

förpliktelser samt leasingskulder 50.356 50.959 54.070 53.188

kronor. Förändrade valutakurser ökade de finansiella nettotillgång-

arna med 3,0 miljarder kronor.

Inklusive pensions- och leasingskulder uppgick Industriverksam-

hetens finansiella nettotillgångar till 50,4 miljarder kronor den 31

december 2021. Under året minskade avsättningarna för pensions-

och leasingskulder med 7,8 miljarder kronor. Förändringen förklaras

i huvudsak av omvärdering av avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser om 7,7 miljarder kronor, en minskning i

pensions och leasingskulder om 1,1 miljarder kronor som ingick i

försäljningen av UD Trucks, vilket delvis motverkades av negativa

Förvaltningsberättelse 2021 / Finansiell ställning

Förändring av finansiell nettoställning Industriverksamheten

Mdr kr 2021 2020

Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid slutet

av föregående period 74,7 62,6

Operativt kassaflöde 29,4 18,5

Förvärv och försäljningar av aktier och andelar, netto –7,4 –0,5

Förvärv och försäljningar av verksamheter, netto

17,9 0,4

Kapitalöverföring till/från Financial Services 1,6 0,0

Valutaeffekt 3,0 –2,2

Utdelning till AB Volvos aktieägare –49,8 –

Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande – –0,8

Övriga förändringar –3,2 –3,3

Finansiell nettoställning exkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång 66,2 74,7

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid slutet av föregående period –23,7 –25,3

Utbetalning av pensioner som ingår i operativt kassaflöde 1,8 3,6

Omvärdering av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

7,7 –1,8

Kostnader för tjänstgöring samt övriga pensionskostnader

–2,0 –1,6

Investeringar och amorteringar av leasingkontrakt 0,3 0,4

Överföring pensioner och leasingskulder till UD Trucks 1,1 –

Valutaeffekt –0,7 1,3

Övriga förändringar –0,4 –0,2

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång –15,9 –23,7

Finansiell nettoställning inkl. pensioner och liknande förpliktelser samt leasingskulder vid periodens utgång 50,4 51,0

1 Inkluderar både kassaflödeseffekten från försäljningen av UD Trucks och interna lån som finansierade försäljningen av kundfinansieringsportföljen i VFS Japan.

Detta betalades tillbaka av UD Trucks vid tidpunkten för försäljningen

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.

2 Inklusive korrigering av aktuariella beräkningar om –1,7 miljarder kronor under 2020.

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

3 Inklusive korrigering av aktuariella beräkningar om 0,6 miljarder kronor under 2020.

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.

valutakursförändringar om 0,7 miljarder kronor. Omvärderingarna

var framför allt en effekt av väsentligt högre diskonteringsräntor

och ökad avkastning på tillgångar. Försäljningen av UD Trucks

påverkade Industriverksamhetens finansiella nettotillgångar inklu-

sive pensions- och leasingskulder med totalt 19,5 miljarder kronor.

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Volvokoncernens likvida medel uppgick till 62,1 miljarder kronor

den 31 december 2021 jämfört med 85,2 miljarder kronor den 31

december 2020. Därutöver fanns beviljade men ej utnyttjade

kreditfaciliteter uppgående till 42,3 miljarder kronor (41,6) den 31

december 2021. Likvida medel innehöll 2,8 miljarder kronor (2,5)

som inte är tillgängliga för användning av Volvokoncernen och 8,7

miljarder kronor (11,0) där andra begränsningar råder, huvudsak-

ligen likvida medel i länder med valutaregleringar eller andra legala

restriktioner.

Läs mer i Not 18 Likvida medel

Läs mer i Not 22 Skulder om förfallostruktur på kreditfaciliteterna

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Finansiella nettotillgångar exkl. avsättningar för pensions-

och leasingskulder, Industriverksamheten Mdr kr

17 18 20 2119

43,9 74,7 66,262,6

26,3

Förvaltningsberättelse 2021 / Finansiell ställning

Under 2021 uppgick det operativa kassaflödet i industriverksamheten

till 29,4 miljarder kronor (18,5). Det högre operativa kassaflödet jäm-

fört med 2020 är främst en effekt av ett högre rörelseresultat med

13,9 miljarder kronor samt en lägre ökning av rörelsekapitalet med 2,3

miljarder kronor (11,0). Detta motverkades delvis av en ökning av

betalda inkomstskatter med 4,5 miljarder kronor och högre investe-

ringar med 3,9 miljarder kronor jämfört med 2020.

Det operativa kassaflödet i Financial Services var negativt och

uppgick till

–12,7 miljarder kronor (0,8). Förändringen jämfört med

2020 berodde främst på en väsentligt högre ökning av ny affärs-

volym i kreditportföljen.

Läs mer i Not 10 Inkomstskatter.

Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.

Investeringar och avyttringar

Under 2021 uppgick Industriverksamhetens investeringar i materiella

och immateriella anläggningstillgångar till 12,5 miljarder kronor (8,7).

Lastbilars investeringar i materiella och immateriella anlägg-

ningstillgångar uppgick till 9,8 miljarder kronor (6,8). De största

investeringarna var kopplade till industriella effektiviseringsåtgär-

der och ersättningsinvesteringar, som den pågående installationen

av en ny formningslinje i gjuteriet i Skövde och uppgraderingar av

fabrikerna i USA. Investeringarna avsåg även produktuppgrade-

ringar såsom utveckling av såväl batterielektriska som bränsle-

cells elektriska lastbilar med både produktutvecklingssaktiviteter

och anpassningar i fabriker. Investeringar i återförsäljarnät och

verkstäder skedde främst i Europa och avsåg huvudsakligen upp-

graderingar och ersättningsinvesteringar.

Investeringarna inom Anläggningsmaskiner uppgick till 1,2 mil-

jarder kronor (0,9). De största investeringarna i fabrikerna var rela-

terade till ersättningsinvesteringar men även till industriella effekti-

viseringsåtgärder i främst Asien. Produktrelaterade investeringar

under året var framförallt relaterade till produktuppgraderingar med

både fortsatta anpassningar av fabrikerna till elektriska maskiner

och produktutvecklingsaktiviteter.

Investeringarna i Bussar var under året 0,4 miljarder kronor (0,2)

och i Volvo Penta 0,7 miljarder kronor (0,5).

Investeringsnivån i anläggningar, maskiner och inventarier under

2021 ökade jämfört föregående år, vilket var betydligt påverkat av

covid-19-pandemin. Under 2022 förväntas investeringar i maski-

ner och inventarier öka ytterligare. Investeringarna kommer även

fortsättningsvis i huvudsak bestå av optimering av den industriella

strukturen, produktrelaterade verktyg, ersättningsinvesteringar

samt återförsäljarinvesteringar.

Förvärv och avyttringar av aktier och andelar

Under 2021 påverkade förvärv och avyttringar av aktier och andelar

kassaflödet negativt med totalt 7,4 miljarder kronor (0,5). Den nega-

tiva effekten berodde främst på investeringar i aktier i ett nytt joint

venture tillsammans med Daimler Truck AG, cellcentric Gmbh &

Co KG.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier

och andelar.

Förvärv och avyttringar av verksamheter

Under 2021 hade förvärv och avyttringar av verksamheter en positiv

kassaflödeseffekt om 22,0 miljarder kronor (0,4). Den positiva

effekten var främst hänförlig till försäljningen av UD Trucks om 22,8

miljarder kronor.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.

Finansiering och utdelning

Under 2021 minskade nettoupplåningen med 7,0 miljarder kronor,

främst på grund av ett förbättrat operativt kassaflöde. Under 2020

ökade nettoförändring av lån med 7,3 miljarder kronor för att säkra

likviditeten i Volvokoncernen. Under 2021 betalades utdelningar till

AB Volvos aktieägare med totalt 49,8 miljarder kronor (0). Desssa

bestod av en ordinarie utdelning om 6,00 kronor per aktie och två

extrautdelningar om totalt 18,50 kronor per aktie, varav en extra-

utdelning om 9,50 kronor var hänförlig till likviden från försäljningen

av UD Trucks.

Läs mer i Not 29 Kassaflöde, om förändring av lånen.

Förändring av likvida medel

Under 2021 minskade likvida medel med 23,1 miljarder kronor

och uppgick till 62,1 miljarder kronor den 31 december 2021.

Läs mer i Not 18 Likvida medel om redovisningsprinciper.

Läs mer i Not 29 Kassaflöde, om principer för upprättande av

kassa flödesanalysen.

Kassaflödesanalys

Förbättrat operativt kassaflöde

Förvaltningsberättelse 2021 / Kassaflödesanalys

KONCERNENS KASSAFLÖDESANALYSER

Industriverk samheten Financial Services Elimineringar Volvokoncernen

Mkr 2021 2020 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 39 .78 3 25.919 3.28 9 1.564 2 2 4 3 . 0 74 27.484

Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar Not 12 2.75 7 3.067 36 76

– –

2.7 93 3.143

Avskrivningar materiella anläggningstillgångar Not 13 7. 2 3 8 7.569 26 27 – – 7. 2 6 4 7.596

Avskrivningar leasingtillgångar Not 13 4. 301 5.292 4.361 4.569 0 0 8.66 3 9.860

Övriga ej kassapåverkande poster Not 29 –1 .444 –818 453 2.019 –7 16 –998 1.217

Total förändring i rörelsekapital varav –2 . 270 –10.961 –16 .05 4 –3.051 85 3 330 –1 7. 4 7 1 –13.682

Förändring i kundfordringar –1.999 –1.970 –64 –60 – – –2.062 –2.030

Förändring i kundfinansieringsfordringar –623 –332 –15 . 619 –4.068 871 289 –1 5 . 370 –4.112

Förändring i varulager –12.438 2.351 1 51 114 – – –12 . 2 87 2.465

Förändring i leverantörsskulder 13.13 7 –4.397 37 372 – – 1 3 .174 –4.025

Övriga förändringar i rörelsekapital –347 –6.612 –559 592 –19 41 –925 –5.979

Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag

769 1.070 – – –

–

769 1.070

Erhållna räntor och liknande poster

3 47 382 0 0 18 –96 365 286

Erlagda räntor och liknande poster –85 4 –1.191 6 0 –6 88 –85 4 –1.102

Övriga finansiella poster –307 –336 – – – – –307 –336

Betalda inkomstskatter –8. 65 7 –4.132 –99 4 –796 – – –9. 6 51 –4.927

Kassaflöde från den löpande verksamheten 41 .6 6 4 25.862 –8.877 4.408 860 340 3 3 . 6 47 30.610

Investeringsverksamheten

Investeringar i immateriella anläggningstillgångar

–3.7 37 –2.972 15 –51 – – –3 .72 2 –3.023

Investeringar i materiella anläggningstillgångar

–8.806 –5.730 –3 –3 – – –8.809 –5.733

Investeringar i leasingtillgångar

–37 –23 –9 . 291 –9.425

21 885

–9. 30 8 –8.564

Avyttringar av im-/materiella anläggningar och

leasingtillgångar

356 1.409 5.495 5.833 –15 –895 5.837 6.346

Operativt kassaflöde 29.440 18.545 –12.6 62 761 866 330 1 7. 6 4 5 19.636

Förvärv av aktier och andelar Not 5

–7. 3 8 4 –475

Försäljning av aktier och andelar Not 5

– 13

Förvärv av verksamheter Not 3

–789 –10

Försäljning av verksamheter Not 3

22 .7 73 435

Räntebärande fordringar inklusive kortfristiga placeringar –87 1.070

Kassaflöde efter nettoinvesteringar 3 2 .1 5 8 20.669

Finansieringsverksamheten

Upptagna lån

Not 29 8 9 .1 41 128.453

Återbetalning av lån

Not 29 –9 6 .1 1 3 –121.132

Utdelning till AB Volvos aktieägare –49.820 –

Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande –63 1 –778

Övrigt –1 32 –99

Förändring av likvida medel exkl.

omräkningsdifferenser –25.396 27.113

Omräkningsdifferenser på likvida medel 2. 316 –3.368

Förändring av likvida medel –23.080 23.745

Likvida medel vid årets början Not 18 85. 206 61.461

Likvida medel vid årets slut Not 18 6 2 .1 2 6 85.206

1 Ej kassapåverkande poster från orealiserade valutaeffekter och valutaomräkningar har justerats på upptagna lån och återbetalning av lån.

Investeringar i fastigheter, maskiner

och inventarier, Industriverksamheten

18 19 20 21

Fastigheter,

maskiner och

inventarier,

i % av netto-

omsättningen

Fastigheter,

maskiner och

inventarier,

Mdr kr

1,8

5,7

2,4

8,8

1,8

7,0

1,9

8,1

1,8

5,7

Operativt kassaflöde,

Industriverksamheten Mdr kr

17 18 20 2119

26,6 18,5 29,438,328,4

Förvaltningsberättelse 2021 / Kassaflödesanalys

Under 2021 höjde Moody’s sin långsiktiga rating från A3, stabil till

A2, stabil, och S&P höjde sin rating från A-, stabil till A-, positiv.

Målet med Volvokoncernens finansiella styrning är att säker-

ställa en långsiktigt attraktiv total avkastning för aktieägarna och

en finansiell styrka och flexibilitet som tryggar avkastning och

återbetalning till långivarna. En långsiktigt konkurrenskraftig verk-

samhet kräver tillgång till kapital för att kunna investera. Den finan-

siella styrningen säker ställer att kapitalet används på bästa möjliga

sätt genom tydligt definierade nyckel tal och mål för industriverk-

samheten likaväl som för kund finansieringsverksamheten. Målen

för koncernens rörelsemarginal och avkastning på eget kapital för

kundfinansieringsverksamheten Financial Services är av sedda att

säkerställa avkastningskravet från aktie ägarna. Målen om att under

normala förhållanden inte ha en finansiell nettoskuldsättning i indu-

striverksamheten och soliditet i kundfinansier ingsverksamheten

syftar till att trygga den finansiell stabiliteten.

Styrningsprinciper för finansiell flexibilitet

För att säkerställa finansiell stabilitet och flexibilitet genom hela

konjunkturcykeln har Volvokoncernen en stark likviditetsposition.

Utöver likvida medel och kortfristiga placeringar är likviditets-

positionen också uppbyggd av beviljade kreditfaciliteter. Både

upplåning och utlåning i Financial Services sker i lokal valuta och

kundfinansieringsportföljen är matchad både från ett ränte- och

ett likviditetsriskperspektiv i enlighet med Volvokoncernens policy.

För mer information se Not 4 till koncernens räkenskaper.

Diversifierade finansieringskällor

Volvokoncernen har en centraliserad portföljhantering av finansi ella till-

gångar och skulder, lånetransaktioner samt likviditetshantering genom

internbanken Volvo Treasury. Koncernens finansiella skulder är uppde-

lade i två portföljer, en för industriverksamheten och en för kundfinan-

sieringsverksamheten, för att motsvara behoven i de skilda verksam-

heterna. Genom att ha diversifierade finansieringskällor ökar Volvo

Treasury möjligheten att ha en kontinuerlig tillgång till kapitalmarkna-

derna. För att få tillgång till flera kapitalmarknader runt om i världen,

använder sig Volvokoncernen av en rad olika instrument för att låna

pengar, såsom bilateral bankupplåning, företagsobligationer och certi-

fikat, hybrid obligationer, lån från olika statliga institutioner samt värde-

papperisering av tillgångar i kundfinansieringsportföljen, så kallade

ABS:er. En allt viktigare del av internbankverksamheten är att hantera

ökade finansieringsbehov på nya tillväxtmarknader.

Ramverk för grön finansiering

Volvokoncernen har ett grönt ramverk för finansiering av investe-

ringar och projekt inom rena transporter. Ramverket gör det möjligt

för Volvokoncernen att emittera gröna obligationer och andra

gröna finansiella instrument. Det gör det också möjligt för bolaget

att identifiera, välja, hantera och rapportera om berättigade projekt

och tillgångar i linje med International Capital Market Association

Green Bond Principles. Upplånade medel kommer att öronmärkas

till projekt inom områden som forskning, utveckling och tillverk-

ning av elektrifierade fordon, maskiner och motorer, vilka inte har

några utsläpp av avgaser. Upplåningen kommer också att använ-

das av Volvo Financial Services för att erbjuda gröna lån till kunder

Volvokoncernens likviditetsposition

den 31 december 2021

Likvida medel Beviljade

kreditfaciliteter

140

120

100

Mdr kr

42,3

62,1

104,4

som köper koncernens elektriska produkter. Ramverket för grön

finansiering har varit föremål för en oberoende extern bedömning av

CICERO Shades of Green, som har klassificerat ramverket som

mörkgrönt

– deras högsta nivå.

En stark och stabil kreditvärdering är betydelsefull

Att vara en stor utgivare av obligationer innebär att det är viktigt

att ha ett starkt och stabilt kreditbetyg. Nivån på kreditbetyget är

inte enbart av betydelse för långivarna utan också för ett antal

andra intressenter när det handlar om att skapa långsiktiga relatio-

ner. Ett starkt kreditbetyg påverkar för mågan att attrahera och

finansiera kundernas inköp av koncernens produkter samt tilliten

från leverantörer på ett positivt sätt. Det ger också tillgång till utö-

kade finansieringskällor och lägre lånekostnader.

Volvokoncernen har avtalsförbindelser med två globala kredit-

värderingsinstitut: Standard & Poor’s Rating Services (S&P) och

Moody’s Investor Services (Moody’s). Under 2021 höjde Moody’s

sin långsiktiga rating från A3, stabil till A2, stabil, och S&P höjde

sin rating från A-, stabil till A-, positiv.

Finansiell styrning

Förbättrat kreditbetyg

Kreditbetyg den 24 februari 2022

Kortsiktigt Långsiktigt

Moody’s (Corporate Rating) P1 A2, stabil

S&P (Corporate Rating) A2 A–, positiv

R&I (Japan) a-1 A+, stabil

Geografiskt diversifierade upplåningsprogram

CNY

SEK

JPY

AUD

EUR

CAD

USD

BRL

INR

CNH

Förvaltningsberättelse 2021 / Finansiell styrning

Eget kapital hänförligt till AB Volvos ägare

Mkr

Aktie-

kapital

Övriga

reserver

Omräknings-

differenser

Balanse-

rade vinst-

medel Totalt

Innehav utan

bestäm-

mande

inflytande

Totalt eget

kapital

Enligt balansräkning 31 december 2019 2.554 236 6.800 129.004 138.595 3.083 141.678

Periodens resultat – – – 19.318 19.318 755 20.074

Övrigt totalresultat

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner Not 20 – – – –1.901 –1.901 – –1.901

Omvärdering av aktieinnehav

värderade till verkligt värde Not 5, 19 – –6 – – –6 – –6

Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet – – –9.528 – –9.528 –213 –9.741

Andel övrigt totalresultat för joint ventures

och intresseföretag – – – –939 –939 – –939

Ackumulerade kursdifferenser återförda till resultatet – – –50 – –50 – –50

Övrigt totalresultat – –6 –9.578 –2.840 –12.424 –213 –12.637

Periodens totalresultat – –6 –9.578 16.478 6.895 542 7.437

Transaktioner med aktieägare

Utdelning till AB Volvos aktieägare – – – – – –778 –778

Förändringar avseende innehav

utan bestämmande inflytande – – – – – – –

Övriga förändringar 8 – – –201 –193 – –193

Transaktioner med aktieägare 8 – – –201 –193 –778 –972

Enligt balansräkning 31 december 2020 2.562 230 –2.778 145.281 145.295 2.847 148.142

Periodens resultat – – – 32.787 32.787 456 33.243

Övrigt totalresultat

Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner Not 20 – – – 6.091 6.091 – 6.091

Omvärdering av aktieinnehav värderade till verkligt värde Not 5, 19 – 48 – – 48 – 48

Omräkningsdifferenser avseende utlandsverksamhet – – 5.403 – 5.403 372 5.775

Andel övrigt totalresultat för joint ventures

och intresseföretag – – – 1.349 1.349 – 1.349

Ackumulerade kursdifferenser återförda till resultatet – – –324 – –324 – –324

Övrigt totalresultat – 48 5.079 7.440 12.566 372 12.938

Periodens totalresultat – 48 5.079 40.227 45.354 828 46.182

Transaktioner med aktieägare

Utdelning till AB Volvos aktieägare – – – –49.820 –49.820 –631 –50.451

Förändringar avseende innehav

utan bestämmande inflytande – – – – – 26 26

Övriga förändringar – –270 – 486 216 4 220

Transaktioner med aktieägare – –270 – –49.334 –49.604 –602 –50.206

Enligt balansräkning 31 december 2021 2.562 8 2.301 136.174 141.045 3.073 144.118

1 Läs mer i Not 19 Eget kapital och antal aktier för specifikation av övriga reserver.

Förändringar i eget kapital

Förvaltningsberättelse 2021 / Förändringar i eget kapital

191817 20 21

214 250 277 208 231 Mdr kr

Nettoomsättning

17 20 21

Mdr kr

9,2

10,5 11,4 8,3 11,1

19,8 26,4 31,6 17,3 25,6

Justerat rörelseresultat

och justerad rörelsemarginal

Antal tillsvidareanställda

50.974 (56.483).

Lastbilar

Ökad

försäljning

och bättre

lönsamhet

Nettoomsättningen inom lastbilsverksamheten ökade med 21%

till 225 miljarder kronor, exklusive UD Trucks som avyttrades den

1 april 2021. Ökningen var en konsekvens av stark efterfrågan på

både lastbilar och service på de flesta marknader runt om i världen.

Brist på halvledare, andra komponenter och fraktkapacitet gjorde det

dock omöjligt att till fullo möta kundernas efterfrågan. Det justerade

rörelseresultatet uppgick till 25.567 Mkr (17.251) motsvarande en

justerad rörelsemarginal på 11,1% (8,3).

God efterfrågan på de flesta marknader

Den gradvisa förbättring som var synlig på många lastbilsmarknader

under loppet av 2020 fortsatte under 2021, med bra efterfrågan i

Volvokoncernens viktigaste lastbilsregioner tack vare goda

transport volymer, höga fraktpriser och förbättrad kundlönsamhet.

Denna efterfrågesituation var bred över segmenten, både i Europa

och Nordamerika och på både nya och begagnade fordon. Utnyttjan-

det av den installerade lastbilsflottan var tillbaka på nivåerna före

covid-19, vilket drev en hög efterfrågan på reservdelar och service.

Efterfrågan i Brasilien var stark, främst driven av gruv- och jord-

brukssektorerna samt ett fortsatt behov av att förnya en åldrande

lastbilsflotta. Efter ett par svaga år i Indien med en finanskris följd

av covid-19-nedstängningar, växte lastbilsmarknaden under 2021.

Statliga stimulanser bidrog till att stärka ekonomin. Den kinesiska

lastbilsmarknaden bromsade in under andra halvåret 2021 som en

följd av en försvagad ekonomi och ett starkt första halvår drivet av

ett förköp inför emissionsreglerna CN6, som infördes den 1 juli.

Order och leveranser

Under 2021 steg nettoorderingången till koncernens helägda last-

bilsverksamheter med 34% till 257.856 (192.421) lastbilar, exklu-

sive UD Trucks som avyttrades den 1 april 2021. Orderingången

ökade i samtliga marknader med undantag för Asien där den var på

samma nivå som under 2020. Efterfrågan var stark då kunder på

många marknader både ville byta ut gamla lastbilar och utöka sina

flottor. Detta återspeglades dock inte fullt ut i orderingången under

det andra halvåret, eftersom koncernens lastbilsvarumärken var

restriktiva med att lägga in order i produktionen på grund av stora

orderböcker och långa leveranstider.

Under året levererades totalt 198.464 lastbilar från koncernens

helägda verksamheter, en ökning med 31% jämfört med 151.383

lastbilar 2020, exklusive UD Trucks. Dock hämmades både produk-

tionen och leveranserna av lastbilar av störningar i leveranskedjan

relaterade till halvledare och andra komponenter samt brist på frakt-

kapacitet. Detta orsakade betydande störningar och stopp i koncer-

nens produktion av lastbilar under året.

Volvokoncernen utökar snabbt sitt utbud av helelektriska lätta,

medeltunga och tunga lastbilar. Den totala orderingången för hel-

elektriska lastbilar uppgick till 1.062 (79) fordon och 371 (67)

helelektriska lastbilar levererades under 2021.

God lönsamhet

Under 2021 ökade nettoomsättningen i lastbilsverksamheten med

11% till 230.881 Mkr (208.262). Justerat för valutakursförändringar

och UD Trucks, som avyttrades den 1 april 2021, ökade nettoomsätt-

ningen med 27%, varav fordonsförsäljningen med 32% och service-

försäljningen med 12%.

Det justerade rörelseresultatet uppgick till 25.567 Mkr (17.251)

motsvarande en justerad rörelsemarginal på 11,1% (8,3), exklusive

I korthet

Lastbilsverksamhetens produkterbjudande omfattar allt från

tunga lastbilar för fjärrtransporter och anläggningsarbete till

lätta lastbilar för distribution. Erbjudandet omfattar även

service och reparationer samt finansiering och leasing.

Position på världs marknaden

Volvokoncernen är världens näst största tillverkare av tunga

lastbilar.

Andel av

koncernens

netto omsättning

Fördelning

av netto-

omsättning

62%

Fordon

76%

Service

24%

Fördelning av nettoom-

sättning per marknad, %

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

Varumärken

Volvo MackRenault

Trucks

Eicher

Dongfeng

Trucks

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Lastbilar

Volvo

Volvo Mack

Volvo

Volvo Mack

Volvo

Renault

Trucks

Volvo

Renault

Trucks

Dongfeng

Tunga Medeltunga

Eicher

Tunga Medeltunga

9,4

9,6

6,9

7,7

22,2 22,2

17,2

16,8

16,3

16,5

8,8 8,8

6,7

6,8

31,6

30,5

13,0

12,2

7,1

3,7

5,1

19,4

39,8

42,2

6,6

4,4

12,9

16,6

Nordamerika

Kina

Indien

Australien

Europa (EU29)

Brasilien

Sydafrika

Nettoomsättning och

rörelseresultat Mkr

2021 2020

Nettoomsättning exkl. UD Trucks

Europa 107.794 92.113

Nordamerika 65.281 51.941

Sydamerika 23.527 15.715

Asien 16.609 15.224

Afrika och Oceanien 12.233 10.567

Total nettoomsättning exkl. UD Trucks 225.444 185.559

Varav

Fordon 172.163 136.048

Service 53.281 49.512

UD Trucks² 5.348 22.703

Total nettoomsättning 230.881 208.262

Justerat rörelseresultat¹ 25.567 17.251

Justeringar

1.781 –1.486

Rörelseresultat 27.349 15.764

Justerad rörelsemarginal, % 11,1 8,3

Rörelsemarginal, % 11,8 7,6

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

2 UD Trucks avyttrades den 1 april 2021. För mer information, se Not 31.

Leveranser per marknad

Antal lastbilar

2021 2020

Leveranser exkl. UD Trucks

Europa 98.600 79.814

Nordamerika 47.613 32.019

Sydamerika 28.609 17.440

Asien 14.814 14.585

Afrika och Oceanien 8.828 7.525

Totala leveranser exkl. UD Trucks 198.464 151.383

UD Trucks¹ 3.994 15.458

Totala leveranser 202.458 166.841

Leveranser exkl. UD Trucks

Tunga lastbilar (>16 ton) 167.290 128.471

Medeltunga lastbilar (716 ton) 13.136 8.041

Lätta lastbilar (<7 ton) 18.038 14.871

Totala leveranser exkl. UD Trucks 198.464 151.383

UD Trucks¹ 3.994 15.458

Totala leveranser 202.458 166.841

Volvo 122.525 93.846

UD Trucks¹ 3.994 15.458

Renault Trucks 51.460 41.117

Mack 23.631 16.420

Andra varumärken 848 –

Totala leveranser 202.458 166.841

Ej konsoliderad verksamhet²

VE Commercial Vehicles (Eicher) 51.777 30.192

Dongfeng Commercial Vehicle

Company (Dongfeng Trucks) 177.430 221.217

1 UD Trucks avyttrades den 1 april 2021. För mer information, se Not 31.

2 Volvokoncernen äger 45,6% i VECV, som tillverkar Eicherlastbilar, och

45% i DFCV, som tillverkar Dongfenglastbilar.

Marknadsandelar, tunga lastbilar %,

2020

2021

1 EU, Norge och Schweiz.

2 Volvokoncernen äger 45,6% i VECV, som tillverkar

Eicherlastbilar, och 45% i DFCV, som tillverkar

Dongfenglastbilar.

STARKA POSITIONER GLOBALT

Batterielektrisk i Europa

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Lastbilar

justeringar om 1.781 Mkr (–1.486). För information om justeringar, se

Nyckeltal på sidan 202. Det högre resultatet var främst en effekt av

ökade fordons- och servicevolymer, förbättrad lönsamhet i begagnat-

affären och lägre försäljningskostnader. Högre materialkostnader,

störningar i leveranskedjan i industrisystemet, lägre bidrag från joint

ventures och ökade FoU-kostnader hade en negativ inverkan. Under

2020 inkluderade det justerade rörelseresultat en positiv effekt på

322 Mkr från en korrigering av aktuariella beräkningar av koncernens

pensionsskulder och 362 Mkr från en fördelaktig skattedom i Brasi-

lien. Före avyttringen den 1 april 2021 hade UD Trucks en marginellt

positiv inverkan på det justerade rörelseresultatet.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 27.349 Mkr

(15.764). Valutakursförändringar påverkade negativt med 1.178

Mkr jämfört med 2020.

Viktiga händelser

I mars inledde Volvokoncernen ett samarbete med Aurora i USA för

att påskynda utbyggnaden av autonoma transportlösningar. Inled-

ningsvis är fokus på lösningar för så kallade hub-till-hub-applikationer

för den nordamerikanska marknaden. I september visades en proto-

typ av Volvo VNL, Volvo Lastvagnars flaggskepp för fjärrtransporter,

integrerad med virtuell teknik utvecklad av Aurora (Aurora Driver).

I mars tillkännagav Renault Trucks sina investeringsambitioner

inom elektromobilitet. Från 2023 planerar Renault Trucks att ha

ett helelektriskt erbjudande tillgängligt för varje segment: distribu-

tion, bygg- och anläggning samt fjärrtransporter.

I april meddelade Volvo Lastvagnar att man började sälja tunga

helelektriska Volvo FH, Volvo FM och Volvo FMX, med seriepro-

duktion planerad att påbörjas mot slutet av 2022.

Dessutom slutförde Volvokoncernen och Daimler Truck AG bil-

dandet av bränslecellssamarbetet cellcentric. Ambitionen är att

göra det nya samriskföretaget till en ledande global tillverkare av

bränsleceller. Serieproduktion av bränslecellssystem i cellcentric

är planerad att starta 2025.

Den 1 april sålde Volvokoncernen UD Trucks till Isuzu Motors

som en del av den strategiska alliansen mellan de två företagen.

Se sidan 24 för mer information.

I april lanserade Renault Trucks även sitt uppgraderade sortiment

av tunga lastbilar med fokus på förbättrad förarkomfort samt till-

förlitlighet och effektivitet.

100

150

200

250

300

350

400

Europa 30

Nordamerika

Brasilien

2017 201 8 2019 2020

307

244

322

311

321

336

231

235

2021

Indien

Kina

251

1.117

306

1.148

194

1.174

1.619

277

270

154

1.395

Marknadsutveckling, tunga lastbilar

Tusental

I augusti ingick Volvo Lastvagnar avtal om att förvärva JMC

Heavy Duty Vehicle Co., Ltd i Taiyuan, Kina. Läs mer nedan.

I september fick Volvo Lastvagnar sin hittills största order på

ellastbilar i Nordamerika när Performance Team, ett Maerskföre-

tag, i Kalifornien köpte 16 Volvo VNR Electric. Volvo Lastvagnar

fick också en order på 100 Volvo FM Electric-lastbilar från DFDS,

norra Europas största frakt- och logistikföretag.

I december undertecknade Volvokoncernen, Daimler Truck och

Traton Group ett bindande avtal om att installera och driva ett hög-

presterande offentligt laddningsnätverk för batteridrivna tunga fjärr-

transportlastbilar och långfärdsbussar över hela Europa. Bildandet

av samriskföretaget förutsätter att myndighetsgodkännanden erhålls.

I Tyskland genomfördes ett oberoende energieffektivitetstest

med en fullastad tung elektrisk Volvo FH-lastbil. Lastbilen över-

träffade sin officiella räckvidd och använde 50% mindre energi

än sin dieselmotsvarighet.

I januari 2002, fortsatte elektrifieringsresan i Nordamerika med

lanseringen av en ny, förbättrad version av helelektriska Volvo VNR

Electric. Den nya lastbilen har en längre räckvidd på upp till 440 km,

snabbare laddning och finns i fler varianter än sin föregångare.

VOLVO LASTVAGNAR FÖRVÄRVAR EN TILLVERKNINGS-

ANLÄGGNING FÖR TUNGA LASTBILAR I KINA

I augusti ingick Volvo Lastvagnar avtal om

att förvärva JMC Heavy Duty Vehicle Co.,

Ltd., ett dotterbolag till Jiangling Motors

Co., Ltd., vilket innefattar en produktions-

anläggning i Taiyuan, Shanxi-provinsen,

Kina, för cirka 1,1 miljarder kronor. Målet är

att börja producera de tunga Volvo FH-,

Volvo FM- och Volvo FMX-lastbilarna där

från och med slutet av 2022.

Volvo Lastvagnar har varit verksamt på

den kinesiska marknaden sedan 1934.

Under de senaste åren har den starka till-

växten av logistiktjänster, bland annat

inom e-handeln, lett till en ökad försäljning

av Volvolastbilar i landet. I linje med Volvo-

koncernens långsiktiga strategi utökar där-

för Volvo Lastvagnar sin verksamhet i Kina.

”Vi vill vara med och forma framtiden för

hållbara transportlösningar. Efter långva-

riga närvaro i Kina ökar vi vår försäljning

och vi utökar samtidigt vårt starka nätverk

av försäljnings- och serviceställen tillsam-

mans med våra privata återförsäljarpart-

ner. Under de senaste åren har vi sett en

snabb utveckling av logistikmarknaderna

och en ökad efterfrågan på våra premium-

lastbilar och våra tjänster. För att möta

efterfrågan från kinesiska transportföretag

är det hög tid för oss att etablera en regio-

nal värdekedja med egen tillverkning av

tunga lastbilar i Kina” , säger Roger Alm, vd

för Volvo Lastvagnar.

Verksamheten i Taiyuan kommer att

omfatta pressning, svetsning, tillverkning

av hytter, lackering och slutmontering av

Volvolastbilar. Efter investeringen kommer

anläggningen inom några få år att kunna

producera 15.000 Volvolastbilar per år

med potential till ytterligare ökad kapaci-

tet. Transaktionen är föremål för sedvan-

liga villkor, bland annat myndighetsgod-

kännanden.

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Lastbilar

VOLVO FL

ELECTRIC

Volvokoncernen är i serietill-

verkning av elektriska lastbilar

i både Europa och Nordamerika.

Helelektriska lastbilar

Nettoorderingång Leveranser

2021 2020 2021 2020

Volvo 440 – 121 24

Renault Trucks 613 79 249 43

Tunga- och medeltunga 290 21 64 10

Lätta 323 58 185 33

Mack 9 – 1 –

Totalt 1.062 79 371 67

Tack vare en stark återhämtning i de flesta regioner ökade Volvo

Construction Equipments (Volvo CE) nettoomsättning med 13% till

92 miljarder kronor 2021. Leveranserna steg med 7% efter avmatt-

ningen 2020 med stöd av infrastrukturinvesteringar i många mark-

nader. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 12.228 Mkr (10.071)

motsvarande en justerad rörelsemarginal på 13,3% (12,4).

Globala tillväxt kompenserar för nedgång i Kina

Efter flera år med hög efterfrågan på anläggningsmaskiner i Kina,

driven av statliga infrastrukturinvesteringar, sjönk efterfrågan

avsevärt under året då minskade statliga investeringar ledde till

lägre byggaktivitet och sämre utnyttjande av kundernas maskin-

parker.

Detta uppvägdes dock mer än väl av en god utveckling i andra

regioner, särskilt Europa och Nordamerika, då efterfrågan åter-

hämtade sig från utmaningarna under 2020.

Ökad försäljning och förbättrad lönsamhet

Under 2021 ökade Anläggningsmaskiners nettoomsättning med

13% till 92.031 Mkr (81.543). Justerat för valutakursförändringar

ökade nettoomsättningen med 17%, varav maskinförsäljningen

ökade med 18% och serviceförsäljningen med 16%.

Det justerade rörelseresultatet uppgick till 12.228 Mkr (10.071),

vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 13,3% (12,4). Det

gjordes inga justeringar under 2021 men justeringar på –488 Mkr

under 2020. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan

202. Det ökade resultatet drevs främst av förbättrad produkt- och

marknadsmix samt ökad serviceförsäljning, som delvis motverkades

av högre materialkostnader, fraktkostnader, störningar i leverans-

kedjan och ökade FoU-kostnader. Under 2020 inkluderade det juste-

rade rörelseresultat en negativ effekt på 316 Mkr från nedskrivning

av momskrediter i Brasilien och positiv effekt på 96 Mkr från en kor-

rigering av aktuariella beräkningar av koncernens pensionsskulder.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 12.228 Mkr

(9.583). Valutakursförändringar påverkade negativt med 922 Mkr

jämfört med 2020.

Volvo CE:s färdriktning mot 2030

Fast beslutna att prestera idag och förändra för framtiden, bekräftade

Volvo CE sina sju strategiska prioriteringar och lanserade mer kon-

kreta mål om att placera hållbarhet, elektromobilitet, branschledande

lönsamhet, mångfald och engagemang i centrum för företagets fort-

satta fokus. Detta omfattar också en banbrytande ambition om att

35% av leveranserna år 2030 ska bestå av elektriska maskiner.

Hållbar utveckling är fortfarande kärnan i Volvo CE:s vision idag

och för framtiden. Därför visade Volvo CE upp nydanande kom-

mersiella produkter och konceptlanseringar inom områdena elek-

tromobilitet, automation och mer hållbar tillverkning.

Viktiga händelser

Med lanseringen av tre nya elektriska kompaktmaskiner – och

introduktionen av två befintliga elektriska kompaktmaskiner på

den nordamerikanska marknaden – fortsatte Volvo CE sin elektri-

fieringsresa med totalt fem modeller, och positionerar sig nu som

en tillverkare med ett växande utbud av kommersiellt tillgängliga

elektriska maskiner.

Anläggningsmaskiner

Förbättrad

lönsamhet

Antal tillsvidareanställda

13.847 (13.404).

191817 20 21

66 84 89 81 92 Mdr kr

Nettoomsättning

191817 20 21

Mdr kr

11,9 13,4 13,4 12,4 13,3

7,9 11,3 11,9 10,1 12,2

Justerat rörelseresultat

och

justerad rörelsemarginal

I korthet

Volvo CE är en av de ledande inom utvecklingen av produkter

och tjänster för bygg och anläggning, utvinning, avfallshantering

och materialhantering.

Position på världs marknaden

En av världens ledande tillverkare av dumprar, hjullastare och

grävmaskiner. Tillverkar även väganläggningsmaskiner och

kompakta anläggningsmaskiner. Erbjudandet omfattar även

tjänster såsom kundsupportavtal, maskinkontrollsystem,

redskap, finansiering och leasing.

Fördelning av nettoom-

sättning per marknad, %

Andel av

koncernens

netto omsättning

Fördelning

av netto-

omsättning

25%

Maskiner

86%

Service

14%

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

Varumärken

Volvo

Rokbak

SDLG

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Anläggningsmaskiner

Volvo CE tog också sina första steg i utvecklingen av bränsle cells-

teknologi med ett testlabb dedikerat åt bränsleceller i Eskilstuna.

Under året visade Volvo CE upp världens första prototypmaskin

tillverkad av fossilfritt stål tillsammans med ståltillverkaren SSAB.

Volvo CE väckte också en självlärande hjullastare till liv, resultatet

av ett okonventionellt samarbete med LEGO® Technic, se nedan.

Volvo CE fortsatte också utrullningen av produkter på den kom-

mersiella sidan med två nya 50-tonsgrävmaskiner för tung grävning,

massutgrävning och storskalig platsförberedelse.

I Indien lanserades 16 nya maskiner utvecklade för att uppfylla de

nya utsläppsnormerna CEV4. I Kina visade sig en ny kanal för online-

försäljning vara effektiv för att driva försäljningen av nyligen lanse-

rade grävmaskiner utvecklade särskilt för den kinesiska marknaden.

För att spegla Volvo CE:s ökade fokus på tjänster, introducerades

udner 2021 uppdaterade tjänster och servicelösningar, bland annat

Efficient Load Out och Volvo Active Control.

Som svar på marknadens efterfrågan på ett mer holistiskt försälj-

ningsalternativ, lanserade Volvo CE också ett nytt Equipment- As-

A-Service (EAAS)-erbjudande, som låter kunderna betala för en

paketlösning med produkter och tjänster.

Under Q4 levererades den första 20-tons elektriska grävmaskinen

EC230 från fabriken i Sydkorea, ännu en milstolpe på företagets

elektrifieringsresa.

Leveranser per marknad

Antal anläggningsmaskiner

2021 2020

Europa 20.453 15.762

Nordamerika 6.217 5.025

Sydamerika 4.263 2.335

Asien 65.635 68.232

Afrika och Oceanien 3.303 2.406

Totala leveranser 99.871 93.760

Större anläggningsmaskiner

73.144 65.959

Kompakta anläggningsmaskiner

26.727 27.802

Varav

Helelektriska 321 12

Totala leveranser 99.871 93.760

Varav

Volvo 39.903 38.112

SDLG 59.753 55.504

Varav i Kina 51.819 50.901

1 Grävmaskiner >10 ton, hjullastare >120 hk, ramstyrda dumprar,

tipptruckar och väganläggningsmaskiner.

2 Grävmaskiner <10 ton, hjullastare <120 hk, kompaktlastare och grävlastare.

Nettoomsättning och

rörelseresultat Mkr

2021 2020

Europa 29.524 23.191

Nordamerika 16.583 13.020

Sydamerika 3.951 2.245

Asien 36.427 39.095

Afrika och Oceanien 5.546 3.902

Total nettoomsättning 92.031 81.453

Varav

Maskiner 79.390 70.146

Service 12.641 11.306

Justerat rörelseresultat

12.228 10.071

Justeringar

0 –488

Rörelseresultat 12.228 9.583

Justerad rörelsemarginal, % 13,3 12,4

Rörelsemarginal, % 13,3 11,8

1 För information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

Europa

Nordamerika

Sydamerika

Asien (exkl. Kina)

Kina

Afrika & Oceanien

160

320

*Rullande 12 månader per november

2017 20192018

148

117

200

220

167

134

219

292

178

143

195

317

195

152

220

408

2020

157

127

187

411

2021*

Marknadsutveckling inom Volvo CE:s produktkategorier,

anläggningsmaskiner

Tusental

SJÄLVLÄRANDE KONCEPTHJULLASTARE

Denna autonoma och eldrivna prototypen Volvo LX03 är det för-

sta verkliga exemplet på en självlärande koncepthjullastare med

intelligens nog att fatta beslut, utföra arbetsuppgifter och intera-

gera med människor. Det är också första gången som en LEGO®

Technic-modell har byggts som en riktig maskin i verklig storlek.

Även om LX03 inte är kommersiellt tillgänglig förväntas den ge

viktig input till morgondagens applikationer.

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Anläggningsmaskiner

Under ett år som kraftigt påverkades av den pågående covid-

19- pandemin minskade Bussars nettoomsättning med 7% till

14 miljarder kronor. Det justerade rörelseresultatet uppgick till 59 Mkr

(–452), motsvarande en justerad rörelsemarginal på 0,4% (–3,1).

Covid-19 påverkade turistbussmarknaden

Effekterna av covid-19 fortsatte att ha en betydande påverkan på

den globala bussmarknaden under 2021, med en negativ inverkan på

turistbussmarknaden och tillhörande serviceförsäljning. Stadsbuss-

marknaden visade en bättre utveckling, med en ökad efterfrågan på

elfordon. I takt med att vaccinationstalen steg och restriktionerna

hävdes ökade utnyttjandet av kundernas bussflottor, vilket ledde till

en förbättring av serviceförsäljningen.

Under året lades stor kraft på att hålla en låg kostnadsnivå för att

anpassa dessa till marknadsförhållandena. Ett starkt fokus på att

mildra den utmanande situationen i försörjningskedjan begrän-

sade den negativa effekten på verksamheten och leveranserna.

Efterfrågan på elektromobilitetslösningar steg och Volvo Bussar

fortsatte fokusera på att erbjuda totala systemlösningar. Orderin-

gången på elektrifierade bussar uppgick till 408 (461), varav 185

(174) avsåg hybrider. Större beställningar omfattade 122 elbussar

till Nobina i Sverige, 61 elbussar till Helsingfors och 64 bussar av

hybridmodellen S-Charge till den belgiska operatören OTW.

För att stödja turistbusskunderna erbjöd Volvo Bussar anpas-

sade finansieringslösningar samt lösningar för ett säkert resande

för passagerarna. Orderingången för turistbussar var låg på grund

av pandemin, men med viss återhämtning främst i Nordamerika.

Viktiga order inkluderar 39 bussar av den nyligen introducerade

Volvo 9700 DD, för regionaltrafik i Stockholm.

Leveranserna minskade med 17% till 4.252 bussar (5.425).

Försäljningen minskade men lönsamheten förbättrades

Från och med den 1 oktober 2021 har verksamheten i Nova Bus

omklassificerats från segmentet ”Bussar” till ”Koncernfunktioner

och övrigt”. För att underlätta jämförelse har räkenskaperna för

2020 och 2021 omräknats. Se Not 31 för mer information.

Bussars nettoomsättning minskade med 7% till 13.652 Mkr

(14.712). Justerat för valutakursförändringar minskade den med

4%, varav fordonsförsäljningen minskade med 8% och serviceför-

säljningen ökade med 13%. Det justerade rörelse resultatet uppgick

till 59 Mkr (–452), vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på

0,4% (–3,1) exklusive justeringar om 20 Mkr (–77). För informa-

tion om justeringar, se Nyckeltal på sidan 204. Det förbättrade

resultatet var främst en effekt av ökad serviceförsäljning, förbättrat

resultat i begagnataffären och kostnadskontroll, medan lägre voly-

mer av nya fordon och kostnader relaterade till störningar i industri-

systemet hade en negativ inverkan. Under 2020 inkluderade det

justerade rörelseresultat en positiv effekt på 52 Mkr från en korri-

gering av aktuariella beräkningar av koncernens pensionsskulder.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 78 Mkr (–529).

Valutakursförändringar påverkade positivt med 65 Mkr jämfört

med 2020.

Förändrat affärslandskap

Grunden för att erbjuda människor transportlösningar är att de ska

vara hållbara. Samhällets, kundernas och passagerarnas krav ökar

i takt med att medvetenheten blir större om behovet av att minska

Bussar

Förbättrat

resultat trots

lägre volymer

Antal tillsvidareanställda

5.117 (6.608)

191817 20 21

26 26 31 14 15 Mdr kr

Nettoomsättning

Mdr kr

20191817 2121

Mkr

876 765 1.337

–452

3,4 3,0 4,3

–3,1

0,4

Justerat rörelseresultat

och justerad rörelsemarginal

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

Fördelning av nettoom-

sättning per marknad, %

Andel av

koncernens

netto omsättning

Fördelning

av netto-

omsättning

Fordon

77%

Service

23%

I korthet

Volvo Bussar är ledande inom utvecklingen av hållbara person-

transportlösningar. Produktutbudet omfattar stads-, intercity-

och turistbussar samt chassier, tillhörande transportsystem,

finansiella tjänster samt tjänster för ökad produktivitet, drifttid

och säkerhet. Volvo Bussar har försäljning i 85 länder och ett

globalt servicenät med fler än 1.500 åter försäljare och verk-

städer. Produktions anläggningar finns i Europa, Nordamerika

och Sydamerika.

Position på världsmarknaden

Volvo Bussar är en av världens största tillverkare av stadsbussar

och turist bussar i premiumsegmentet.

Från och med den 1 oktober 2021 har verksamheten i Nova Bus omklassi-

ficerats från segmentet Bussar till Koncernfunktioner och övrigt. För att

underlätta jämförelse har räkenskaperna för 2020 och 2021 omräknats.

Se Not 31 för mer information.

Varumärken

Volvo Prevost

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Bussar

utsläppen från transporter. Trenden med ökad efterfrågan på elek-

trifierade kollektivtrafiklösningar förstärktes, främst genom ett ökat

intresse och efterfrågan globalt.

Kraven på uppkopplade fordon och tjänster, digitalisering och

automatiserade lösningar har stegrats. Uppkopplade tjänster och

digitala lösningar krävs ofta för att operatörer och kunder ska kunna

bedriva sin trafik så säkert och effektivt som möjligt.

Ny VD och strategisk riktning

Anna Westerberg utsågs till VD för Volvo Bussar från och med den

1 februari 2021, då hon tillträdde från tjänsten som chef för Volvo

Group Connected Solutions. En översyn av Volvo Bussars strate-

giska inriktning inleddes och lanserades under året. En ny vision,

”Att vara den mest eftertraktade och framgångsrika leverantören av

hållbara persontransportlösningar och driva värdeskapande genom

innovation, partnerskap och människor” , och nya strategiska priori-

teringar som stödjer visionen lanserades. Den nya strategiska inrikt-

ningen fokuserar på lönsam tillväxt, att utveckla människor och kul-

tur, accelerera elektromobilitet, öka försäljningen av tjänster och

lösningar och använda partnerskap.

Produkt- och tjänstlanseringar

För att möta den växande globala efterfrågan på elektrifierade

transportlösningar lanserades Volvo BZL Electric, ett helt nytt

chassi med elektrisk drivlina. Volvo BZL Electric är en global platt-

form för ren, tyst och energieffektiv kollektivtrafik på viktiga mark-

nader som är redo för övergången till elektromobilitet. Den är base-

rad på beprövad teknik som redan implementerats i Europa.

Under året lanserades elektriska bussar med energilöfte. Det är en

ny affärslösning för kunder som antingen redan har eller planerar att

introducera elbussflottor. Den innebär att Volvo Bussar garanterar

kapacitet för den energimängd som krävs för en säker drift under hela

kontraktstiden med hänsyn till klimat, hastighet, körsträcka, tempera-

tur och laddningsmönster.

Den nya kundportalen, Volvo Connect, introducerades. Volvo

Connect ger kunderna ett digitalt gränssnitt till tjänster och informa-

tion för att driva sin verksamhet effektivt.

En ny variant av dubbeldäckaren Volvo 9700 DD lanserades för

turistbusskunder. Den nya dubbeldäckaren är 4 meter hög, utvecklad

för Europa och kompletterar den tidigare versionen framtagen för den

nordiska marknaden. Detta innebär att Volvo Bussar har ett komplett

modellprogram av premiumbussar för turistsegmentet och är väl för-

beredda för när turistbussmarknaden återhämtar sig.

Leveranser per marknad

Antal bussar

2021 2020

Europa 1.388 1.565

Nordamerika 1.118 854

Sydamerika 726 1.152

Asien 585 1.097

Afrika och Oceanien 705 757

Totala leveranser 4.522 5.425

Varav

Helelektriska 211 223

Hybrider 232 83

1 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar

till segmentet Koncernfunktioner och övrigt från och med den 1 oktober

2021. För att underlätta jämförelse har räkenskaperna för 2020 och

2021 omräknats. Se Not 31 för mer information.

Nettoomsättning och

rörelseresultat

Mkr 2021 2020

Europa 5.886 5.765

Nordamerika 4.089 3.223

Sydamerika 882 1.793

Asien 1.371 2.397

Afrika och Oceanien 1.423 1.535

Total nettoomsättning 13.652 14.712

Varav

Fordon 10.459 11.794

Service 3.192 2.919

Justerat rörelseresultat

59 –452

Justeringar

20 –77

Rörelseresultat 78 –529

Justerad rörelsemarginal, % 0,4 –3,1

Rörelsemarginal, % 0,6 –3,6

1 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar

till segmentet Koncernfunktioner och övrigt från och med den 1 oktober

2021. För att underlätta jämförelse har räkenskaperna för 2020 och

2021 omräknats. Se Not 31 för mer information.

2 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

ELEKTRISKA BUSSAR MINSKAR UTSLÄPP OCH BULLER

I december 2020 sattes 145 nya Volvo 7900

elektriska ledbussar i trafik i centrala Göteborg.

Ett år senare står det klart att de har bidragit till

att minska både utsläpp och buller i stadstrafiken.

”Det har gått över förväntan! Jag är väldigt

glad att vi med elektrifiering bidrar till en tystare

och renare stad” , säger Hanna Björk, hållbarhets-

chef på Västtrafik, som ansvarar för kollektiv-

trafiken i regionen.

Beräkningar visar att koldioxidutsläppen i

stadstrafiken har minskat med 10% jämfört med

fordon som ersatts, vilka redan kördes på förny-

bara bränslen. Utsläppen av kväveoxider har

nästan halverats och partiklarna har minskat

med nästan 20%. Dessutom tycker passage-

rarna att elbussarna är bekväma och att de har

gett en tystare stadsmiljö.

”Västtrafik har ambitiösa mål att minska

utsläppen med 90% till 2035 jämfört med 2006.

Till 2030 ska alla 700 bussar som kör i stads- och

stadstrafik vara eldrivna” ,säger Hanna Björk.

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Bussar

Under 2021 ökade Volvo Pentas nettoomsättning med 21% till 14

miljarder kronor drivet av en stark marknadsåterhämtning och ökat

utnyttjande av Volvo Pentas produkter. Det justerade rörelseresul-

tatet uppgick till 2.092 Mkr (1. 448) motsvarande en justerad

rörelsemarginal på 14,5% (12,2).

Fokus på framgångsrika kunder

Volvo Pentas fokus är att leverera miljömässigt hållbara produkter

och tjänster som gör kunderna framgångsrika och därigenom skapar

tillväxt för företaget. För att nå visionen om att bli världsledande

inom hållbara motorer och drivlinor strävar Volvo Penta efter att

ha de mest engagerade medarbetarna i branschen.

Volvo Penta kommer att dra nytta av sin egen innovationsför-

måga och Volvokoncernens resurser för att leda utvecklingen av

industrialiserade och högkvalitativa produkter och tjänster som

skapar mervärde för kunderna och gör deras verksamheter långsik-

tigt framgångsrika. Volvo Penta vill öka takten i omställningen till

uppkopplade produkter, digitala tjänster och upplevelser samt

elektrifierade och autonoma system.

Positiv utveckling på marknaden

I spåren av covid-19-pandemin valde många att tillbringa mer av

fritiden i sitt närområde, vilket tillsammans med hög ekonomisk

aktivitet bidrog till att försäljningen av fritidsbåtar nådde rekord-

nivåer under 2021. I kombination med störningar i försörjnings-

kedjorna ledde detta till längre ledtider. Flera uppskjutna projekt

inom den kommersiella marina sektorn återupptogs, till exempel

inom turistnäringen. Efterfrågan på fartyg för användning inom

havsbaserad vindkraft fortsatte att utvecklas positivt.

Marknaden för industriella motorer och applikationer återhäm-

tade sig med en positiv utveckling inom alla segment, på grund av

ökande handel och ökad aktivitet inom bygg- och gruvbranscherna.

Den starka efterfrågan i kombination med begränsningar hos

underleverantörer påverkade ledtiderna även för detta segment.

Marknaden för generatoraggregat utvecklades väl under hela året.

Ökade volymer påverkade resultatet positivt

Volvo Pentas nettoomsättning ökade med 21% till 14.437 Mkr

(11.891). Justerat för valutakursförändringar ökade nettoomsätt-

ningen med 26%, varav motorförsäljningen ökade med 27% och

serviceförsäljningen med 23%.

Det justerade rörelseresultatet uppgick till 2.092 Mkr (1.448),

vilket motsvarar en justerad rörelsemarginal på 14,5% (12,2). Det

gjordes inga justeringar under 2021 men justeringar på –46 Mkr

under 2020. För information om justeringar, se Nyckeltal på sidan

204. Den ökade lönsamheten drevs främst av högre försäljning av

både motorer och service samt positiv prisrealisering, vilket delvis

motverkades av lägre produktivitet i industrisystemet på grund av

störningar i leveranskedjan samt högre rörelse- och FoU-kostnader.

Under 2020 inkluderade det justerade rörelseresultatet en positiv

effekt på 48 Mkr från en korrigering av aktuariella beräkningar av

koncernens pensionsskulder och en negativ effekt på 177 Mkr från

omstruktureringskostnader relaterade till beslutet att avveckla försälj-

ningen av utombordare.

Det rapporterade rörelseresultatet uppgick till 2.092 Mkr (1.402).

Valutakursförändringar påverkade negativt med 293 Mkr jämfört

med 2020.

Volvo Penta

Ökad

försäljning

och god

lönsamhet

I korthet

Volvo Pentas mål är att vara marknadens mest innovativa och

kundfokuserade leverantör av hållbara motorer och drivlinor för

användning till sjöss och på land. Volvo Penta levererar moto-

rer och drivlinor för både fritidsbåtar och kommersiella fartyg

samt för generatoraggregat och industriella applikationer.

Position på världsmarknaden

Volvo Penta är en av världens största tillverkare av motorer

och drivlinor för fritidsbåtar. Volvo Penta är också en ledande

tillverkare av motorer för kommersiell sjöfart, industriella app-

likationer och generatoraggregat.

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

Antal tillsvidareanställda

1.832 (1.798)

20191817 21

11 14 13 12 14 Mdr kr

Nettoomsättning

20191817 21

Mkr

1.439 2.341 1.876 1.448 2.092

12,9 17,0 14,1 12,2 14,5

Justerat rörelseresultat

och justerad rörelsemarginal

Fördelning av nettoom-

sättning per marknad, %

Andel av

koncernens

netto omsättning

Fördelning

av netto-

omsättning

Motorer

Service

71%

29%

Varumärke

IndustrimotorerMarinmotorer

Volvo Penta

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Volvo Penta

Viktiga milstolpar på resan mot nettonoll

Volvo Penta fortsatte sin resa mot ökad elektrifiering inom både

industri- och marinsegmenten. Produktionen av den elektriska

drivlinan på 600V till Rosenbauers brandbil ”Revolutionary Tech-

nology” påbörjades.

Volvo Penta inledde även ett samarbete med den amerikanska

tillverkaren av terminaltraktorer, TICO, i syfte att producera

utsläppsfria elektriska terminaltraktorer. De första prototyperna

utvecklades och levererades för testning.

Samarbetet med Danforss Editron kring elektriska drivlinor för

två persontransportfartyg slutfördes framgångsrikt. Volvo Penta

och Danfoss Editron tillkännagav senare ett samarbete för att ytter-

ligare driva omvandlingen mot hållbara lösningar i marinbranschen.

Under 2021 tillkännagav Volvo Penta också förvärvet av aktie-

majoriteten i ZEM AS, en norsk leverantör av elektriska drivlinor,

som ett led i att påskynda och utöka Volvo Pentas utbud och kapa-

citet inom marin elektromobilitet.

Prisbelönta innovationer för att minska utsläpp, öka

produktivitet och förbättra användarupplevelsen

Under 2021 lanserades flera produkter med målet att minska

utsläppen och förbättra kundernas användarupplevelse.

Produktion inleddes av den nya 16-liters Steg V/Tier 4F- motorn,

vilken ger en rad fördelar. Tester har visat en minskad bränsleför-

brukning med upp till 10% jämfört med tidigare modell. Motorn

har dessutom ett högt vridmoment vid både låga och höga varvtal

samt goda höghöjdsprestanda. Den nya motorn är utvecklad för

krävande användning inom gruvdrift, jordbruk, bygg- och anlägg-

ning samt skogsbruk. Motorn utsågs till ”Årets motor” i kategorin

över 175 hk vid branschkonferensen ”Diesel Progress Summit”.

Därutöver startade Volvo Penta produktion av både D13 Steg V

och nytillskottet D8-motorn, båda för generatoraggregat.

Vid Consumer Electronics Show (CES) som gick av stapeln i januari,

presenterade Volvo Penta sitt nya system Assisted Docking digitalt.

Systemet som vänder sig till marina kunder, fick två ”Best of CES”-

nomineringar. På Fort Lauderdale International Boat Show presente-

rades systemet tillsammans med Garmin Surround View, vilket gör

dockningen ännu enklare och mer lik parkering av bilar än tidigare.

Sedan januari 2021 har Internationella sjöfartsorganisationens

(IMO) regler utvidgats till att omfatta även större fritidsfartyg som

Nettoomsättning och

rörelseresultat Mkr

2021 2020

Europa 7.464 6.064

Nordamerika 2.949 2.562

Sydamerika 474 345

Asien 2.698 2.228

Afrika och Oceanien 851 691

Total nettoomsättning 14.437 11.891

Varav

Motorer 10.282 8.365

Service 4.155 3.526

Justerat rörelseresultat

2.092 1.448

Justeringar

0 –46

Rörelseresultat 2.092 1.402

Justerad rörelsemarginal, % 14,5 12,2

Rörelsemarginal, % 14,5 11,8

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

Leveranser per segment

Antal enheter

2021 2020

Marinmotorer 17.149 14.842

Industrimotorer 24.839 20.444

Totala leveranser 41.988 35.286

Varav

Helelektriska 39 –

trafikerar amerikanskt territorialvatten samt Nord- och Östersjön.

För att möta de nya kraven har Volvo Penta utvecklat ett nytt, kom-

pakt och optimerat efterbehandlingssystem som minskar utsläppen

och ökar bränsleeffektiviteten för dessa applikationer.

DAME DESIGN AWARDS

Volvo Penta är ledande inom teknik som gör båtlivet enklare,

säkrare och mer tillgängligt än någonsin tidigare. Detta engage-

mang uppmärksammades på Metstrade Show 2021 i Amsterdam

i Nederländerna, där Assisted Docking System fick både en utmärk-

else i sin kategori och den totala utmärkelsen.

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Volvo Penta

I korthet

VFS erbjuder innovativa finansiella tjänster till återförsäljare och

kunder som förenklar deras köp- och ägar upplevelse och bidrar

till deras framgång. Som leverantör av finansiella tjänster för

Volvokoncernen tillhandahåller VFS flexibel finansiering, för-

säkring och andra tjänster skräddarsydda efter kundens nuva-

rande och framtida behov och möjliggör en långsiktig relation,

vilket ökar lojaliteten mot Volvokoncernens varumärken.

Position på världsmarknaden

VFS verksamhet täcker marknader med mer än 90% av

Volvokoncernens försäljning, med kundfinansiering tillgänglig

i 49 länder världen över. VFS förvaltar en kreditportfölj på 172

miljarder kronor med 275.000 fordon och maskiner.

Antal tillsvidare anställda

1.546 (1.511)

Kundkreditportföljens fördelning %

Volvo Lastvagnar, 53(51)

Volvo CE, 22 (22)

Mack Trucks, 12 (11)

Renault Trucks, 10 (10)

Bussar, 3 (3)

Under 2020 svarade UD Trucks, som avyttrades den 1 april 2021,

för 3% av kundkreditportföljen.

Penetrationsgrad

2020 2021

Eicher Volvo

BusesRenault

Trucks

Volvo

Trucks

Mack

Trucks

2014 272537383435 2220 2326

1 Andel enheter som finansieras av Volvo Financial Services i förhållande

till det totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader

där finansiering erbjuds.

Financial Services

God

lönsamhet

För 2021 levererade Volvo Financial Services (VFS) ett bra resultat

med en nyfinansieringsvolym på 85,1 miljarder kronor (74,1) och en

stabil penetration på 30% (30). Det justerade rörelseresultatet

ökade till 3.279 Mkr (1.606) medan avkastningen på eget kapital

förbättrades till 18,0% (8,3).

Genom samarbete med sina varumärkespartners i Volvokoncer-

nen tillhandahåller VFS innovativa och flexibla finansiella tjänster

och lösningar, inklusive finansiering, leasing, försäkringar och repa-

rations- och underhållskontrakt som passar kundernas sätt att

arbeta idag, samtidigt som man ständigt anpassar sig för att möta

behoven i en värld i förändring.

Leverera idag för att förändra för framtiden

VFS åtagande är att leverera en förstklassig kundupplevelse genom

att utnyttja kraften i att arbeta som en Volvokoncern. Att ha ett starkt

internt finansbolag för att stödja försäljningen och kunderna skapar

värde, särskilt under konjunkturnedgångar som under pandemin.

Under året fortsatte VFS att återhämta sig från de mest kritiska

stadierna av pandemin. Affärsaktiviteten var hög inom såväl last-

bils- som bygg- och anläggningsbranschen runt om i världen, och

nästan alla kunder som beviljades anstånd med betalningarna är

tillbaka till ordinarie avbetalningsplaner. Undantag finns inom vissa

branscher och marknader, såsom bussoperatörer, men den över-

gripande trenden var positiv.

Med majoriteten av betalningsanstånden avslutade är det tydligt

att beslutet att hjälpa kunder att klara sig igenom de svåra affärs-

förhållanden som skapades av pandemin var riktigt. Detta kommer

i sin tur att få bestående positiva effekter för kunderna när de väljer

VFS för finansiering, försäkring och andra lösningar. En solid kom-

mersiell grund, stödd av en tydlig anpassning till vart och ett av

Volvokoncernens varumärken, kommer att göra det möjligt för VFS

att fortsätta öka penetrationen.

God tillväxt i både portfölj och vinst

Nyfinansieringsvolymen för 2021 uppgick till 85,1 miljarder kronor

(74,1), vilket var en ökning med 20% justerat för valuta. Antalet finan-

sierade fordon och maskiner från Volvokoncernen uppgick till 69.556

(61.047) för 2021. Kreditportföljen (netto) om 171.784 Mkr (152.335)

växte med 10% justerat för valuta och avyttringen av UD Trucks. Kre-

ditportföljens upplåning är matchad vad gäller löptid, räntor och valu-

tor i enlighet med koncernens policy. För mer information, se Not 4.

Det justerade rörelseresultatet uppgick till 3.279 Mkr (1.606)

exklusive justeringar om 9 Mkr (–43). För information om juste-

ringar, se Nyckeltal på sidan 204. Det rapporterade rörelseresulta-

tet uppgick till 3.289 Mkr (1.564). Avkastningen på eget kapital

uppgick till 18,0% (8,3), då reserveringar för de ytterligare förvän-

tade kreditförlusterna till följd av pandemieffekterna 2020 hade

gjorts och portföljutvecklingen var god. Soliditeten var vid årets

slut 8,0% (8,0).

För 2021 uppgick kostnaderna för osäkra fordringar till 299 Mkr

(1.892). Bortskrivningar på 413 Mkr (821) gjordes under 2021, vilket

motsvarade 0,25% (0,49) av kreditportföljen. Den 31 december

2021 uppgick kreditreserverna till 1,82 % (2,07) av kreditportföljen.

Accelerera transformationen

För att ytterligare stärka den goda utvecklingen slutförde VFS en

verksamhetsövergripande omstrukturering för att minska antalet

ledningsnivåer med syfte att komma närmare kunderna samt att

öka fokus på att utveckla nya tjänster och aktiviteter som stödjer

transformationen.

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Financial Services

VFS presenterade också en ny strategi som innehåller en plan

för fortsatt framgång fram till 2025. Den nya strategin ligger nära

och är integrerad med Volvokoncernens varumärken för att leve-

rera på koncernens strategi. Närmare samarbete, ytterligare digita-

lisering, integrerade erbjudanden, nya tjänster, nya affärsmodeller

och kundlösningar är kärnan i transformationen och stödjer koncer-

nens försäljning av produkter och tjänster.

Tack vare omorganisationen och utrullningen av den nya strate-

gin påskyndar VFS sin omvandling till att ha en nyckelroll i arbetet

med att öka serviceerbjudandet till kunderna samtidigt som det

bidrar till att förbättra koncernens lönsamhet.

VFS arbetade nära vart och ett av Volvokoncernens affärsom-

råden för att skapa en strategi som är helt anpassad till och inte-

grerad i Volvokoncernens strategi och samtidigt möta behoven hos

kunderna under transformationen.

VFS utnyttjar sina styrkor när det gäller medarbetarnas engage-

mang, kundrelationer och digitala och informationstekniska lösningar

för att fokusera sina ansträngningar inom sex prioriterade områden:

finansiell penetration och lojalitet, hållbar tillväxt, utökad finansiering

av reservdelar och service, att driva tillväxt i försäkringsverksamheten,

öka farten inom ”equipment as a service” (EaaS) och elektromobili-

tetslösningar samt att skala upp digitala betalningslösningar.

Detta balanserade fokus på aktiviteter som är inriktade på att både

leverera idag och förändra för framtiden kommer att göra det möjligt

för VFS att förändra och anpassa sitt sätt att göra affärer till nya pro-

dukter och tjänster, vilket i slutändan påskyndar transformationen.

Nyckeltal Financial Services

2021 2020

Antal finansierade enheter 69.556 61.047

Total penetrationsgrad

, % 30 30

Nyfinansieringsvolym, Mdr kr 85,1 74,1

Kreditportfölj netto, Mdr kr 172 152

Kostnader för osäkra fordringar, Mkr 299 1.892

Justerat rörelseresultat

3.279 1.606

Justeringar

9 –43

Rörelseresultat, Mkr 3.289 1.564

Kreditreserver som andel av

kredit portföljen, % 1,82 2,07

Avkastning på eget kapital, % 18,0 8,3

1 Andel enheter som finansieras av Volvo Financial Services i förhållande

till det totala antalet enheter sålda av Volvokoncernen på de marknader

där finansiering erbjuds.

2 För mer information om justerat rörelseresultat, se Nyckeltal på sidan 204.

Resultaträkning

Financial Services Mkr

2021 2020

Leasing och finansiella intäkter 13.437 13.960

Leasing och finansiella kostnader

–7.700 –8.375

Bruttoresultat 5.738 5.586

Försäljnings- och administrations-

kostnader –2.395 –2.236

Kostnader för osäkra fordringar

–266 –1.892

Övriga rörelseintäkter och

kostnader 213 106

Rörelseresultat 3.289 1.564

Inkomstskatter –807 –404

Periodens resultat 2.481 1.160

1 Kostnader för osäkra fordringar av operationella leasar på 33 Mkr är

inkluderade i leasing och finansiella kostnader i bruttoresultatet.

DRIVER TRANSFORMATIONEN TILLSAMMANS: FINAN-

SIERING AV ELEKTRISKA LASTBILAR OCH MASKINER

Att accelerera försäljningen av elektromobilitetslösningar är en

nyckelkomponent i VFS nya strategi. För att stödja detta mål

etablerade VFS ett särskilt kommersiellt team för att utveckla

finansiella tjänster och lösningar som stödjer Volvokoncernens

nuvarande och framtida elektriska produkter.

Genom att integrera unika finansierings- och leasingprogram

med underhålls- och servicealternativ för Volvokoncernens

varumärken och produkter, erbjuder VFS kunderna en enkel

betalningslösning som hjälper till att minska hindren för att ge

sig in i elektromobilitetens värld.

Penetrationen för elektriska lösningar växte, där VFS finansie-

rade 38% av Volvokoncernens försäljning av elektriska lastbilar

och 32% av försäljningen av elektriska anläggningsmaskiner.

Förvaltningsberättelse 2021 / Segment / Financial Services

Aktien

De flesta av världens ledande aktiebörser hade en positiv utveckling

under 2021. Priset på Volvos B-aktie steg med 8% under året efter

att ha stigit med 24% under 2020.

Volvoaktien är noterad på Nasdaq Stockholm. En A-aktie ger en

röst på bolagsstämman och en B-aktie ger en tiondels röst. Utdel-

ningen är densamma för båda aktieslagen. Volvoaktien ingår i ett

stort antal index som sammanställs av bland andra Dow Jones,

FTSE, S&P och Nasdaq Nordic.

Volvoaktiens utveckling

Överlag steg de ledande aktiebörserna under 2021. På Nasdaq

Stockholm steg det breda indexet OMXSPI med 35% efter en

uppgång på 11% under 2020. På Nasdaq Stockholm steg kursen

för Volvo A-aktien med 9% och var vid årets slut 212,60 (195,40)

kronor. Lägsta stängningskurs var 185,30 kronor den 21 september

och högsta stängningskurs var 240,00 kronor den 18 mars. Kursen

för Volvo B-aktien steg med 8% och uppgick vid årets slut till 209,65

(193,80) kronor. Lägsta stängningskurs var 183,12 kronor den 21

september och högsta stängningskurs var 238,80 kronor den 18

mars. Totalt omsattes 1,2 (1,5) miljarder Volvoaktier till ett värde av

242 (224) miljarder kronor på Nasdaq Stockholm med ett genom-

snitt per dag på 4,5 (5,9) miljoner aktier. Mätt i värde var Volvo-

aktierna de näst mest handlade på Nasdaq Stockholm under 2021.

Vid slutet av året uppgick Volvos börsvärde till 428 (395) miljarder

kronor.

Möjlighet till aktiekonvertering

Enligt beslut på årsstämman 2011 innehåller bolagsordningen ett

konverteringsförbehåll så att aktieägare ges möjlighet att konvertera

A-aktier till B-aktier efter begäran till styrelsen. Under 2021 konver-

terades totalt 3.125.400 A-aktier till B-aktier, vilket motsvarar 0,7%

av de A-aktier som fanns utestående vid slutet av 2020. Ytterligare

information om konverteringsförfarandet finns på Volvokoncernens

hemsida: www.volvogroup.se

Utdelning

Styrelsen föreslår att 6,50 kronor per aktie i ordinarie utdelning

betalas ut för räkenskapsåret 2021 och därutöver 6,50 kronor per

aktie i extra utdelning, vilket skulle innebära att totalt 26.435 Mkr

överförs till AB Volvos aktieägare. För föregående år betalades en

utdelning om 6,00 kr per aktie och en extrautdelning om 9,00 kr

per aktie, totalt 30.502 Mkr. Vidare föreslog styrelsen att likviden

från försäljningen av UD Trucks skulle delas ut till aktieägarna och

en extra bolagsstämma i juni 2021 beslutade att 9,50 kronor per

aktie, totalt 19.318 Mkr, skulle delas ut till aktieägarna.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Se not 27 på sidan 127 för de senaste beslutade riktlinjerna för

ersättning till ledande befattningshavare och sidan 196 för styrel-

sens förslag till årsstämman avseende uppdaterade riktlinjer.

Kommunikation med aktieägarna

Dialogen med aktieägare är viktig för Volvokoncernen. Utöver års-

stämman och ett antal större aktiviteter riktade till professionella

investerare, privata aktieägare och aktiemarknadsanalytiker upp-

rätthålls relationen mellan Volvokoncernen och aktiemarknaden

bland annat genom press- och telefonkonferenser i samband med

offentliggörandet av delårsrapporter, aktiesparträffar, investerar-

besök samt så kallade road shows där representanter för Volvo-

koncernen reser för att träffa investerare i framför allt Europa och

Nordamerika. På volvogroup.se är det möjligt att bland annat läsa

och ladda ner finansiella rapporter, söka information om aktien och

statistik på lastbilsleveranser samt få information om koncernens

styrning, exempelvis information som rör årsstämma, styrelse och

koncernledning och andra områden som bestäms i Svensk kod för

bolagsstyrning. På webbplatsen finns det också en aktuell lista

över de analytiker som bevakar Volvokoncernen samt möjlighet att

prenumerera på information från bolaget.

Volvo har beslutat att ha bolagsstyrningsrapporten som en från

års redovisningen skild handling enligt 6 kap 8 § i årsredovisnings-

lagen och den finns tillgänglig på sidorna 172187 i denna års- och

hållbarhetsredovisning.

Avtalsvillkor vid uppköpserbjudanden

Bestämmelser om att ett avtal kan förändras eller avslutas om

kontrollen över bolaget förändras, så kallade kontrollklausuler,

ingår i vissa av de avtal i vilka Renault Trucks har givits rätt att

sälja Renault s.a.s. och Nissan Motor Co. Ltd:s lätta lastbilar samt

i vissa av koncernens inköpsavtal.

En del av AB Volvos långsiktiga finansieringsavtal innehåller

bestämmelser som ger långivare rätt att i vissa fall kräva förtida

betalning om kontrollen över bolaget förändras. Denna typ av bestäm-

melser är inte ovanliga i finansieringsavtal. Det är AB Volvos bedöm-

ning att det har varit nödvändigt att acceptera dessa bestämmelser

för att erhålla finansiering på i övrigt godtagbara villkor.

Varför investera i Volvoaktien?

• Konkurrenskraftiga produkter och tjänster

• Ambitionen att leda transformationen av vår bransch

till mer hållbara lösningar

• Starka marknadspositioner globalt

• Bra avkastning på sysselsatt kapital

• Stark finansiell ställning

• God kontantutdelning till aktieägarna

Uppgång i aktiekursen under 2021

Resultat, utdelning

och direktavkastning

1 Ordinarie utdelning

6,00 kronor och extra

utdelning 9,00 kronor.

2 9,50 kronor per aktie

relaterade till likviden

från försäljningen av UD

Trucks under 2021 samt

en ordinarie utdelning

på 6,50 kronor och en

extra utdelning på 6,50

kronor enligt styrelsens

förslag till årsstämman

2022.

17 18 19 20 21

Resultat per aktie

efter utspädning, Kr

Utdelning

per aktie, Kr

Direkt-

avkastning, %

10,00

8,7

12,24

17,64

4,25

2,8

10,07

15,00

7,7

9,50

22,50

10,7

16,12

Förvaltningsberättelse 2021 / Aktie

Aktieägarna med störst röstmässig

andel i AB Volvo, den 31 december

2021

Röst-

andel, %

Kapital-

andel, %

Industrivärden 27,7 8,6

Geely Holding 16,0 8,2

AMF Försäkring

& Fonder 5,4 3,4

Alecta 4,2 3,3

AFA Försäkring 2,4 0,7

BlackRock 2,1 3,4

Fjärde AP-fonden 1,7 0,8

Norges Bank Invest-

ment Management 1,6 2,3

Vanguard 1,5 2,5

Swedbank Robur

Fonder 1,4 3,3

Aktiekapital 31 december 2021

Antal aktier 2.033.452.084

varav A-aktie

444.987.946

varav B-aktier

1.588.464.138

Aktiekapital, Mkr 2.562

Kvotvärde, kronor 1,62

Antal aktieägare 362.144

Privatpersoner 343.978

Juridiska personer 18.166

För ytterligare information om Volvoaktien

se Not 19.

1 A-aktier ger 1 röst.

2 B-aktier ger 110 röst.

Utländska ägare 39%

Övriga svenska institutioner 34%

Svenskt fondsparande 14%

Svenska privatpersoner 13%

Mer detaljerad information

om Volvoaktien finns i

11-årsöversiktens aktie-

statistik samt i Not 19.

Anställdas innehav av Volvoaktier genom pensionsstiftelser är obetydligt.

Källa: Euroclear

1 Andel av kapital

Ackumulerad totalavkastning för Volvos B-aktie

+7.007%

Källa: Investis Digital

Volvo B Totalavkastning (inklusive återinvesterade utdelningar)

SIX Return Index (inklusive återinvesterade utdelningar)

7.500

6.000

4.500

3.000

1.500

1990 1995 2000 2005 2010 202120151987

Diagrammet visar att 1.000 kronor investerade i Volvo B-aktier den 2 januari 1987 hade

vuxit till 71.070 kronor vid slutet av 2021 under förutsättning att samtliga utdelningar

under åren återinvesterats i Volvo B-aktier.

Källa: Euroclear

1 Andel av kapital

Sverige 61%

USA 23%

Storbritannien 5%

Luxemburg 4%

Belgien 2%

Schweiz 1%

Övriga 4%

130

250

210

170

2017 2018 2019 2020 2021

OMX Stockholm PI Index

Volvo B

OMX Stockholm Industrial Goods & Services

Källa:

Investis Digital

Kursutveckling, Volvo B-aktien 20172021 kronor

Ägarkategorier¹ Ägande per land¹

Förvaltningsberättelse 2021 / Aktie

Risker och osäkerhetsfaktorer

Kontrollerat risktagande

Huvudsakliga risker

På efterföljande sidor presenteras de huvudsakliga risker och osäker-

hetsfaktorer som Volvokoncernen står inför inom varje riskkategori.

Dessa risker kan separat eller i kombination ha en väsentlig negativ

effekt på koncernens verksamhet, strategi, finansiella resultat, kassa-

flöde, aktieägarvärde eller anseende.

Volvokoncernens affärsområden och lastbilsdivisioner övervakar

och hanterar risker i sin verksamhet. Dessutom använder Volvo-

koncernen en centraliserad Enterprise Risk Management (ERM)

Enterprise Risk Management-styrningsmodellen

För Volvokoncernens

styrningsmodell,

se sidan 181.

Koncernledningen analyserar riktigheten i de rapporterade

risk erna och mitigeringsaktiviteterna och säkerställer att de

anpassas till den strategiska och operativa agendan.

Styrelsen följer upp riskerna och mitigerings-

aktiviteterna årligen medan styrelsens revisions-

kommitté gör det regelbundet genom Volvo-

koncernens ERM-rapport.

ERM-kommittén granskar, analyserar och utmanar samman-

ställda risker och mitigeringsaktiviteter tre gånger per år.

ERM-kommittén består av Executive Vice President Group

Finance, Executive Vice President Legal & Compliance, Senior

Vice President Group Treasury & Corporate Finance och Senior

Vice President Group Reporting, Tax and Control.

Varje affärsområde och lastbilsdivision rapporterar sina

största risker och mitigeringsaktiviteter tre gånger per år

till ERM-funktionen, som granskar och sammanställer

rapporterade risker i Volvokoncernens ERM-rapport.

I Business Review-möten i varje affärsområde och lastbils-

division identifieras, mitigeras, övervakas och analyseras de

största riskerna. Dessa utgör grunden i ERM-rapporte-

ringen.

Ledningsgrupperna inom varje affärsområde och lastbilsdivision

är fullt ansvariga för riskhantering och riskmitigering inom deras

respektive område. Risker identifieras, mitigeringsaktiviteter

upprättas och övervakning och rapportering av utvecklingen är

en del av den dagliga verksamheten.

Styrelsen

Revisionskommitté

Koncernledning

Enterprise Risk

Management-kommitté

Enterprise Risk

Management-funktion

Business Review-möten

Ledningsgrupper

rapporteringsprocess, som är ett systematiskt och strukturerat

ramverk för rapportering och granskning av riskbedömningar och

åtgärder för att hantera riskerna samt för uppföljning av identifie-

rade risker.

Riskkategorier

ERM-processen klassificerar Volvokoncernens risker i fem kategorier:

• Makro- och marknadsrelaterade risker

• Verksamhetsrisker

• Klimatisker och risker relaterade till människor

• Efterlevnadsrisker

• Finansiella risker.

Förvaltningsberättelse 2021 / Risker och osäkerhetsfaktorer

MAKRO OCH MARKNADSRELATERADE RISKER

förordningar resulterar i en ofta komplex, osäker och föränderlig

juridisk och regulatorisk miljö för Volvokoncernens globala affärer

och verksamheter.

Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa efterlevnad av

tillämpliga lagar och förordningar och strävar efter att samarbeta

och vara transparent med alla styrande organ i certifierings- och

efterlevnadsprocesser, under utvecklingsfasen och under hela livs-

cykeln för koncernens produkter samt i investeringar i produktions-

anläggningar, men kan inte ge någon garanti för att den alltid fullt

ut kommer att uppfylla kraven. Om Volvokoncernen misslyckas med

eller underlåter att följa dessa lagar, förordningar och krav kan den

bli föremål för kostnader för återkallelser och andra åtgärder, bety-

dande straffavgifter och andra sanktioner och ansvarskrav samt skada

på koncernens anseende. En underlåtenhet att uppfylla tillämpliga

lagar och förordningar på detta område kan också innebära ett miss-

lyckande med att säkerställa ett uppdaterat och kompatibelt produkt-

och tjänsteutbud i tid för att uppfylla bestämmelser, vilket kan ha en

väsentligt negativ effekt på Volvokoncernens verksamhet, opera-

tiva resultat, finansiella villkor och varumärke.

Dessutom blir säkerhetsföreskrifter också allt viktigare med auto-

noma fordon i kommersiella tillämpningar. Om regelverket inte är

bestämt, eller inte tillräckligt tydligt, finns det en risk att det auto-

noma erbjudandet inte kan skalas upp, eller att regelverket inte efter-

levs. En säkerhetsincident kan ha en skadlig effekt på koncernens

varumärkesimage och eventuella resultat. En incident i branschen

kan också leda till snabbt ändrade eller utökade regelverk.

Politisk instabilitet och säkerhet

Volvokoncernen har verksamhet i fler än 190 länder. Politisk insta-

bilitet, väpnade konflikter eller social oro kan påverka koncernens

möjligheter att göra affärer i berörda områden. Terrorism, sabotage

och annan kriminell eller olaglig verksamhet riktad mot Volvokon-

cernens anställda, informationssystem, produkter, produktions-

system eller anläggningar, eller mot dem tillhörande affärspartners,

leverantörer eller kunder, kan skada människor och allvarligt skada

koncernens verksamhet och varumärke.

Den föränderliga geopolitiska situationen och potentiella handels-

sanktioner kan också ge upphov till ytterligare tullar och andra han-

dels restriktioner och -barriärer som negativt kan påverka koncernens

produktionssystem och förmåga att bedriva sin verksamhet.

Den kommersiella fordonsbranschen är cyklisk

Volvokoncernens kunder är verksamma över hela världen, vissa inom

ett enda land och andra över gränser. Många globala och regionala

ekonomiska, regelmässiga, digitala, tekniska samt klimat- och

energi resursmässiga faktorer bidrar till en betydande volatilitet i

efterfrågan och risk på olika marknader.

Liksom många andra kapitalvarubranscher har fordonsbranschen

generellt sett varit cyklisk, påverkad av bl.a. BNP-utvecklingen och

motsvarande förändringar i efterfrågan på transporter, behovet att

ersätta åldrande fordon och maskiner samt förändrade lagar och

regler. Även om branschen genomgår en fortsatt förändring av

fokus från produkter till tjänster, finns cyklikaliteten i branschen kvar.

Fluktuerande efterfrågan på koncernens produkter och tjänster gör

det ekonomiska resultatet av verksamheten beroende av koncernens

förmåga att snabbt reagera på marknadsförändringar. Oförmåga att

anpassa sig till förändrad efterfrågan kan leda till kapacitetsbegräns-

ningar eller underutnyttjande av resurser, vilket kan ha en negativ

effekt på resultat och finansiell ställning.

Konkurrens

Volvokoncernen verkar på marknader som är mycket konkurrens-

utsatta och möter därför intensiv konkurrens från globala och lokala

konkurrenter. Volvokoncernen möter också konkurrens från nya

marknadsaktörer, som försöker erbjuda t.ex. hållbara transporter,

ökad logistikeffektivitet, ny teknik och/eller nya affärsmodeller.

I denna marknadsmiljö kan det inte finnas någon garanti för att

nuvarande eller nya konkurrenter inte kan vara mer framgångsrika

än koncernen när det gäller att föra ut nya produkter och tjänste-

lösningar på marknaden, att implementera nya tekniker eller sam-

arbetsmodeller eller att erbjuda mer attraktivt prissatta produkter,

tjänster eller lösningar.

Lagstiftning

Volvokoncernen är föremål för miljö-, arbetsmiljö- och säkerhets-

lagar och förordningar som påverkar verksamheten, anläggningarna,

produkterna och tjänsterna i var och en av de jurisdiktioner där Volvo-

koncernen är verksam. Framför allt är bestämmelserna om avgasut-

släpp, buller, säkerhet och föroreningar från produktions anlägg ningar

och produkter omfattande och under utveckling. Dessa lagar och

VERKSAMHETSRISKER

De faktorer som driver omvandlingen kommer från olika källor

som kanske inte alltid korrelerar. Omfattande och kontinuerligt

framväxande regelverk och statliga åtgärder sätter den legala ramen.

Sociala attityder och kundpreferenser relaterade till klimatföränd-

ringar och övergången till en ekonomi med lägre koldioxidutsläpp

är ytterligare faktorer som Volvokoncernen påverkas av. Dessutom

influeras investerarnas preferenser och sentiment mer och mer av

miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga frågor (ESG).

Förändringar i dessa faktorer, inklusive förändringstakten för någon

av dessa faktorer, såväl som själva omvandlingstakten, kan ha en

negativ inverkan på resultatet av strategiska affärsbeslut och i

Transformations- och teknikrisker

Den pågående och accelererande omvandlingen av transport- och

fordonsindustrin mot klimatneutrala och hållbara transport- och

infrastrukturlösningar innebär olika transformationsrisker för Volvo-

koncernen. Volvokoncernens framtida affärsframgång beror på dess

förmåga att utveckla nya, attraktiva, konkurrenskraftiga och energi-

effektiva produkter samt att framgångsrikt positionera sig i detta

branschskifte. Underlåtenhet att utveckla produkter i linje med efter-

frågan och regleringar, särskilt med tanke på digitalisering, elektro-

mobilitet och autonoma lösningar kan påverka koncernens verksam-

het negativt.

Förvaltningsberättelse 2021 / Risker och osäkerhetsfaktorer

slutändan på Volvokoncernens övergripande verksamhet. Föränd-

ringar i invest erarnas preferenser och sentiment kan avsevärt

påverka Volvokoncernens affärsplaner och finansiella resultat.

Efterlevnad av kraven på CO, bränsleeffektivitet och utsläpps-

kontroll kan leda till ett behov av att påskynda introduktionen av

betydande volymer elfordon samt att implementera ytterligare ny

teknik för konventionella dieselmotorer. Det finns ingen garanti för

att sådana nya tekniker och lösningar kan tillverkas och säljas med

lönsamhet eller att kunderna kommer att köpa dem i de kvantiteter

som behövs för att uppfylla regulatoriska krav. Även om utman ingar

inom dessa områden löses och hanteras kan de ha en negativ inver-

kan på koncernens rykte, resursanvändning, produktionskostnader

eller kostnader för produktåterkallelser och kan föra med sig negativa

effekter på resultat och finansiell ställning.

Många av de nya produkterna och teknikerna befinner sig fortfa-

rande i tidiga utvecklingsstadier vilket – tillsammans med avsakna-

den av brett accepterade standarder – utgör betydande risker för

Volvokoncernen eftersom det krävs att man väljer relevanta tekni-

ker, relevant produktkvalitet och introducerar dem på ett klokt sätt

tidsmässigt, samtidigt som man respekterar den breda variationen

i mognadsnivå bland marknader och segment över hela världen.

Om Volvokoncernen missbedömer, är för sen att upptäcka eller miss-

lyckas med att anpassa sina produkter och tjänster till trender, legala

krav och kundkrav på enskilda marknader eller andra förändringar

i efterfrågan, kan det ha en väsentlig negativ inverkan på koncernens

resultat, finansiella ställning och kassaflöden.

Nya affärsmodeller

Transport- och fordonsindustrin står inför ny teknik, affärsmodeller,

konkurrenter och globala trender som digitalisering, vilka tillsammans

skapar en mycket disruptiv miljö. Dessa faktorer förändrar Volvo-

koncernen från en tillverkare av tunga kommersiella fordon till mer

av en leverantör av transport- och logistiklösningar. Volvokoncernen

har under de senaste åren kontinuerligt investerat i nya affärsmodel-

ler och ny teknik för att kunna erbjuda säkrare, mer hållbara och

mer produktiva lösningar till sina kunder. Framöver kommer ett nytt

transportlandskap att fortsätta växa fram och det kommer att påverka

stora delar av Volvokoncernens verksamhet och arbetssätt, med

risker relaterade till förmågan att svara på specifika kundbehov med

skräddarsydda tjänster och tillgången på tekniska innovationer som

svarar mot de stora trenderna i branschen (d.v.s. digitalisering, elek-

tromobilitet och autonoma lösningar). Om Volvokoncernen missbe-

dömer, är för sen att upptäcka eller misslyckas med att anpassa sina

produkter och tjänster till trender, legala krav och kundkrav på enskilda

marknader eller andra förändringar i efterfrågan, kan det ha en väsent-

lig negativ inverkan på koncernens resultat, finansiella ställning och

kassaflöden.

En ytterligare risknivå relaterar till behovet av att utvecklas från

ett fordons-/produktfokus till ett ekosystemdrivet synsätt, där fordon

och infrastrukturer ska utvecklas och implementeras samtidigt.

Övergången till elektrifiering beror också på externa faktorer såsom

existensen av en fungerande laddningsinfrastruktur och tillgång till

förny bara energikällor för att driva batterielektriska och bränsle cells-

elektriska produkter. Om Volvokoncernen inte lyckas med detta

teknikskifte kan intjäningsförmågan och den finansiella ställningen

påverkas allvarligt.

Industrisystemet

Vår förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan och

förväntningar på produktkvalitet är i hög grad beroende av att vi i rätt

tid får tillgång till material, komponenter och andra viktiga tjänster,

samt av vår förmåga att på rätt sätt utnyttja kapaciteten i koncer-

nens olika produktions- och serviceanläggningar. År 2021 var vår

försörjningskedja och vårt industrisystem ansträngda på många

områden på grund av t.ex. brist på halvledare och andra material och

komponenter, brist på transporttjänster och utvecklingen av covid-

19-pandemin och vidtagna åtgärder. Ytterligare störningar i försörj-

ningskedjan och det industriella systemet kan uppstå från en mängd

olika faktorer, inklusive fortsatt eller ytterligare brist på material,

arbetskraft och komponenter, strejker, pandemier eller extremt väder,

som var och en eller i kombination kan resultera i stopp och andra

störningar i produktion och leveranser, vilket kan försämra vår för-

måga att möta våra kunders order, och därmed negativt påverka

Volvokoncernens affärsverksamhet, anseende och resultat från

verksamheten.

Beroende av leverantörer och material med begränsad tillgång

Det pågående teknikskiftet till elektrifiering och andra nya kunder-

bjudanden i kombination med nödvändiga investeringar i traditionell

teknik kan leda branschen och Volvokoncernen till att bli beroende

av nya leverantörer, nya material och material som används i nya

applikationer och i olika kvantiteter jämfört med traditionell teknik.

En del av dessa material kan utgöra en leveransrisk på grund av brist

eller geopolitiska störningar, konflikter eller oro för mänskliga rättig-

heter. Samtidigt kan leverantörer som tillhandahåller mer traditio-

nella produkter förlora affärer och riskera att stängas, vilket kan leda

till att Volvokoncernen kan få brist på leverantörer inom ett visst

område och därmed ett behov av investeringar.

Kostnadsinflation och prisökningar

Inflationstrender kan uppstå för råvaror och andra material som

koncernen köper på världsmarknaden samt för löner och tjänster.

Möjligheten att föra över sådana högre kostnader i prisökningar för

produkter och tjänster kan begränsas av konkurrenstryck eller redan

avtalade priser till kunder i orderböcker och andra avtal. Stigande

priser på råvaror och andra kostnader kan därför ha en negativ inver-

kan på vinstmarginalen och påverka koncernens resultat negativt.

Cybersäkerhet och IT-infrastruktur

Verksamheten i många av Volvokoncernens affärsprocesser är bero-

ende av pålitliga IT-system och -infrastruktur. Detta gäller t.ex. pro-

duktion, logistik och försäljning samt produkter som använder upp-

koppling och automatiseringsfunktioner. Störningar, cyber attacker

och andra säkerhetshot mot våra produkter eller affärer kan skada

Volvokoncernens verksamhet, anseende och ha en betydande nega-

tiv inverkan på lönsamhet och finansiell ställning. Tidig upptäckt av

cybersäkerhets- och andra säkerhetsincidenter blir alltmer komplex

och Volvokoncernen försöker undersöka och hantera incidenter i syfte

att förhindra att de upprepas.

Förvaltningsberättelse 2021 / Risker och osäkerhetsfaktorer

KLIMATRISKER OCH RISKER RELATERADE TILL MÄNNISKOR

Människor och kultur

Volvokoncernen är fast övertygad om att det finns en hög korrelation

mellan koncernens framtida framgång och dess förmåga att rekrytera,

behålla och utveckla kvalificerad personal. Volvokoncernen räknar

med att utnyttja hela mångfalden av sin personalstyrka för att upp-

fylla kundernas krav. Att under transformationen hantera det nödvän-

diga kompetensskiftet inom specialiserade områden är nyckeln för

att lyckas. För att uppfylla förväntningarna från anställda och andra

intressenter krävs ett starkt fokus på områden som ledarskap, påver-

kansmöjligheter, anställdas engagemang, mänskliga rättigheter,

koncernens kultur och värderingar, kunskapsdelning samt grupper

med mångfald. Underlåtenhet att göra rätt enligt koncernvärdena

riskerar att ha en negativ inverkan på Volvokoncernens rykte såväl som

på hur koncernen uppfattas som arbetsgivare och på möjligheten

att rekrytera, behålla och utveckla den kunskap och de färdigheter

hos medarbetarna som är nödvändiga för att säkerställa kundernas

framgång och övergången till ny teknik.

Mänskliga rättigheter

Volvokoncernen har åtagit sig att respektera internationellt erkända

mänskliga rättigheter och undvika att orsaka eller bidra till negativa

konsekvenser för de mänskliga rättigheterna i linje med tillämplig

lagstiftning över hela världen, relevanta globala ramverk såsom FN:s

vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP)

och FN Global Compact samt sina egna standarder.

Negativa effekter på mänskliga rättigheter kan potentiellt upp-

komma inte bara inom koncernens egen organisation utan också

Pandemier

Utbrottet av pandemier över hela världen, såsom den pågående

covid-19-pandemin, kan leda till stora störningar i ekonomierna

i många länder, inklusive koncernens nyckelmarknader, och kan

påverka den globala ekonomiska aktiviteten och koncernens resultat

negativt framöver. Varaktigheten och den förväntade utvecklingen

av covid-19-pandemin är okänd, och inga förutsägelser kan göras

i relation till framtida effekter. Varje förlängning eller förvärring av

virusutbrottet skulle dock förväntas påverka koncernens finansiella

resultat negativt och kan ha en väsentlig negativ effekt på koncernens

verksamhet och finansiella utveckling.

Klimatrisk

Den vetenskapliga samsynen indikerar att utsläppen av växthusgaser

fortsätter att förändra sammansättningen av jordens atmosfär på

sätt som påverkar, och förväntas fortsätta att påverka, det globala

klimatet. De potentiella effekterna av klimatförändringar på Volvo-

koncernens kunder, produkterbjudanden, verksamhet, anläggningar

och leverantörer ökar och är osäkra, eftersom de kommer att vara

olika beroende på lokala och kundspecifika omständigheter. Som

framgår av sidan 154 i hållbarhetsnoterna har Volvokoncernen

identifierat ett antal klimatrelaterade transformationsrisker, som

ingår i Volvokoncernens Enterprise Risk Management-process.

Dessa risker, inklusive deras potentiella ekonomiska inverkan, beskrivs

mer i detalj under riskkategorierna ”Lagstiftning” , ”Transformations-

och teknikrisker” , ”Nya affärsmodeller” och ”Beroende av leveran-

törer och material med begränsad tillgång”.

Volvokoncernen förlitar sig på tredje part där betydande delar av

underhåll och drift av IT-systemen har outsourcats. Volvokoncernen

har vidtagit försiktighetsåtgärder vid valet och den löpande hante-

ringen av dessa tredje parter, men händelser eller incidenter orsa-

kade av sårbarheter i deras verksamhet eller produkter kan orsaka

störningar i driften, förlust eller läckage av data, skada på anseendet

och ekonomiska förluster.

Sammanslagningar och förvärv, partnerskap och avyttringar

Förutom Volvokoncernens interna arbete och fokus på organisk till-

växt, gör Volvokoncernen förvärv och avyttringar, liksom ingår i joint

ventures, partnerskap och andra former av samarbeten. Detta är

viktiga delar i genomförandet av vår strategi. Det kan dock inte finnas

någon försäkran om att dessa transaktioner och samarbeten blir eller

förblir framgångsrika och inte heller att de kommer att ge förväntade

fördelar. Förvärv kan t.ex. ge upphov till eventualförpliktelser, ökade

avskrivningskostnader och nedskrivningar relaterade till goodwill

och andra immateriella tillgångar samt oförutsedda svårigheter att

integrera en förvärvad enhet. Avyttringar kan medföra risker i t.ex.

den operativa delningen eller genom avtalsenliga åtaganden eller

legala åtaganden med avseende på den avyttrade verksamheten.

Joint ventures och partnerskap kan misslyckas med att prestera

som förväntat av olika skäl, inklusive vår eller vår partners felaktiga

bedömning av behov och potentiella synergier, ett misslyckande med

att investera tillräckliga resurser i samarbetet eller en förändring av

strategisk riktning som samarbetet inte tillgodoser. Vidare kan joint

ventures och partnerskap begränsa t.ex. vår förmåga att bedriva

oberoende verksamhet inom samarbetsområdet och begränsningar

i vår eller vår partners operativa och ekonomiska resurser kan

begränsa samverkanskapaciteten.

Återköpsavtal med garanterade restvärden

Volvokoncernen erbjuder ibland kunder att förvärva koncernens

produkter med ett restvärdesåtagande, vilket innebär att kunden kan

återlämna tillgången vid ett avtalat datum och till ett avtalat pris.

De avtalade priserna fastställs inom varje affärsområde, som tar

ansvar för att upprätthålla en restvärdesmatris som syftar till att

spegla framtida marknadsvärden. Volvokoncernen kommer att ha en

restvärdesrisk om fordon som omfattas av restvärdes åtaganden och/

eller återköpta fordon endast kan säljas till ett pris som under stiger

fordonets bokförda restvärde. Ett restvärdesåtagande kan också bli

en framtida risk i fråga om lager av begagnade fordon om fordonet

inte säljs, vilket påverkar kassaflödet negativt. För mer information

om restvärdesåtaganden, se Not 13 Materiella anläggningstillgångar.

Förvaltningsberättelse 2021 / Risker och osäkerhetsfaktorer

EFTERLEVNADSRISKER

som är ägare till varumärket Renault. Dessutom äger Volvokoncernen

flera andra varumärken relaterade till verksamheten.

Användning i möjlig konflikt med tredje parts immateriella rättighet

eller tredje parts obehöriga användning av Volvokoncernens ägande-

rätter, kan ha betydande inverkan på koncernens affärsverksamhet.

Rättsliga förfaranden

I sin normala verksamhet är Volvokoncernen inblandad i rättsliga

förfaranden. Dessa förfaranden kan avse ett antal ämnen, inklusive

fordonssäkerhet och andra produktrelaterade anspråk, garanti an-

språk, kommersiella tvister, immateriella rättigheter, anklagelser om

hälso-, miljö- eller säkerhetsfrågor, antitrust-, skatte- eller arbets-

tvister samt myndighetsförfrågningar och utredningar. Vidare kan

AB Volvo och andra företag i koncernen, liksom deras befattnings-

havare, vara föremål för anspråk på grund av bristande efterlevnad

av aktiemarknadsregler, värdepapperslagar och andra tillämpliga

regler och förordningar. Rättsliga förfaranden kan vara dyra, långa,

ta resurser i anspråk som kan användas för andra ändamål och är

ofta svåra att förutsäga. Det finns ingen försäkran om att avsätt-

ningar, där sådana gjorts, för ett visst rättsförfarande kommer att

täcka kostnaderna för ett negativt resultat, och inte heller att förfa-

randen där inga avsättningar gjorts inte ger upphov till några bety-

dande ytterligare kostnader. För information om vissa rättsliga för-

faranden där bolag inom Volvokoncernen är inblandade, se Not 21

Övriga avsättningar och Not 24 Eventualförpliktelser.

Korruption och bristande efterlevnad av konkurrenslagstiftning

Korruptionsrisker är främst kopplade till Volvokoncernens försäljnings-

aktiviteter och leveranskedja men kan också hänföra sig till admi-

nistrativa rutiner, såsom licensiering och tillstånd. Detta inkluderar

Volvokoncernens anställdas aktiviteter men kan även sträcka sig till

verksamheten hos Volvokoncernens affärspartners och mellan händer.

Den övergripande risknivån påverkas därför av försäljningsvolymer,

distributionssätt och av att Volvo bedriver affärsverksamhet även på

marknader som anses ha en hög risk ur ett korruptionsperspektiv.

Brist på efterlevnad av dataskyddslagar

Fokus på dataskydd ökar från myndigheter runt om i världen vilket

resulterar i att dataskyddslagar träder i kraft. EU:s dataskyddsför-

ordning (”GDPR”) har infört ökade böter för brott mot förordningen

och sätter en standard som tillämpas i flera andra dataskyddslagar

i de jurisdiktioner där Volvokoncernen är verksam. Bristande efter-

levnad av lagar om dataskydd kan orsaka koncernen böter och andra

påföljder och allvarliga överträdelser kan potentiellt leda till att myn-

digheter utfärdar instruktioner för att stoppa behandlingen av person-

uppgifter, vilket kan störa verksamheten. Koncernen kan också hamna

i rättstvister med personer som påstår sig ha drabbats av brott mot

uppgiftsskyddet. Överträdelser av lagen om dataskydd kan följakt-

ligen medföra allvarliga negativa effekter för affärsverksamheten,

inklusive skador på rykte och negativa effekter på koncernens lön-

samhet och finansiella ställning.

Immateriella tillgångar

Volvokoncernen äger eller har på annat sätt rätt till patent, varumär-

ken, ritningar och copyrights som avser de produkter och tjänster

som koncernen tillverkar och marknadsför. Dessa rättigheter har

utvecklats eller förvärvats under ett antal år och är värdefulla för

Volvokoncernens verksamhet. För att dessutom säkra investeringar

i FoU har Volvokoncernen en plan för immateriella tillgångar som defi-

nierar skapandet och användningen av dess immateriella rättigheter.

Handeln med förfalskade varor som andel av den globala handeln

har ökat betydligt. Produkter som bryter mot Volvokoncernens

immateriella rättigheter är ofta av undermålig kvalitet och innebär

risker för koncernen avseende kundernas säkerhet, fordonens pre-

standa, kvalitet och utsläppsnivåer, som kommer att påverka såväl

människors hälsa, som klimatet och varumärkets anseende.

AB Volvo och Volvo Car Corporation äger gemensamt namnet och

varumärket Volvo genom Volvo Trademark Holding AB. AB Volvo har

ensamrätt att använda namnet och varumärket Volvo för sina pro-

dukter och tjänster och enligt ett licensavtal. På samma sätt har

Volvo Car Corporation en ensamrätt att använda namnet och varu-

märket Volvo för sina produkter och tjänster. Volvokoncernens rättig-

heter att använda varumärket Renault är begränsade till enbart last-

bilsverksamheten och regleras av ett licensavtal med Renault s.a.s.,

genom koncernens affärsrelationer och i värdekedjan. Koncernen

strävar efter att hantera negativa konsekvenser för mänskliga rättig-

heter som den kan vara inblandad i. Konsekvenserna av risker inom

mänskliga rättigheter för Volvokoncernen kan vara allt från juridiskt

ansvar till skadat anseende eller negativ påverkan på varumärket,

beroende på hur allvarlig skadan är. Detta beror på om koncernen

anses vara orsakande, bidragande till eller ha direkt koppling till

den skada som orsakats, enligt definitionen i FN:s vägledande

principer för företag och mänskliga rättigheter.

Koncernen är medveten om att det innebär högre risk för poten-

tiella brott mot mänskliga rättigheter när man bedriver affärsverk-

samhet i vissa delar av världen. Koncernen har identifierat ett antal

länder där koncernen har ett betydande antal anställda och/eller nära

affärspartners som bedöms som högriskländer i det här avseendet.

Koncernen är också medveten om att vissa inköps- och kundsegment

utgör en större risk för negativ påverkan på mänskliga rättigheter.

Förvaltningsberättelse 2021 / Risker och osäkerhetsfaktorer

FINANSIELLA RISKER

Ränterisker

Volvokoncernens struktur i den finansiella nettoskulden är utsatt

för rörelser i marknadsräntor. Rörelser i räntenivåer kan påverka

koncernens nettovinst och kassaflöde eller värdet på finansiella

tillgångar och skulder.

Valutarisker

Volvokoncernens globala närvaro innebär att affärer görs i många

olika regioner med olika valutor. Mer än 95% av Volvokoncernens

nettoomsättning genereras i länder utanför Sverige. Volvokoncernens

kassaflöde, lönsamhet och balansräkning är utsatta för förändringar

i valutakurser.

Likviditetsrisker

Det är av avgörande betydelse för Volvokoncernen att säkerställa en

tillräcklig betalningsförmåga över tid, för att kontinuerligt hantera

krav och förväntningar från externa intressenter. Plötsliga föränd-

ringar i konjunkturcykeln, oförutsedda händelser på finansmarkna-

derna, förändringar i Volvokoncernens tillgång till finansmarknaderna

och förändringar i kundernas aptit på finansiering från koncernen,

kan leda till påfrestningar på koncernens likviditetsberedskap.

Underlåtenhet att på rätt sätt hantera koncernens likviditets-

risker kan orsaka väsentlig negativ inverkan på intjäningsförmåga

och finansiell ställning.

Nedskrivningsbehov

Volvokoncernen har betydande värden i goodwill och andra imma-

teriella tillgångar på sin balansräkning. Goodwill och aktiverade

utvecklingskostnader som ännu inte används skrivs inte av, varför

det finns en risk för nedskrivning om det beräknade återvinnings-

värdet är lägre än det redovisade värdet. Storleken på övervärdena

varierar mellan de olika verksamheterna och de är således i olika grad

känsliga för förändringar i omvärldsfaktorer. Instabilitet i marknadens

utveckling och volatilitet i räntor och valutor kan indikera ett ned-

skrivningsbehov. Se Not 12 Immateriella tillgångar.

Försäkring

Volvokoncernen tecknar vanligtvis försäkringsskydd där den är lagligt

eller avtalsenligt skyldig att göra det och från tid till annan på annat

sätt mot sådana risker, i sådana belopp och på villkor som den

anser kommersiellt motiverade. Om försäkringsskydd inte kan

erhållas på sådana villkor kan koncernen utsättas för väsentliga

oförsäkrade förluster, vilket kan ha en väsentligt negativ effekt på

koncernens verksamhet och finansiella ställning. Koncernen är inte

helt försäkrad mot effekter från över svämningar, jordbävningar och

andra naturkatastrofer.

Kreditrisk

Volvokoncernen är exponerad mot kreditrisk främst genom sin

försäljning till kunder inom Industriverksamheten och genom sina

långsiktiga kreditfordringar i kundfinansieringsverksamheten Finan-

cial Services. Den totala exponeringen per den 31 december 2021

återfinns i Not 15 Kundfinansieringsfordringar och Not 16 Ford-

ringar. Koncernen har också en finansiell kreditrisk på grund av

kortfristiga placeringar hos koncernens närmaste banker och oreali-

serade resultat från derivat som används för hedging. För mer infor-

mation, se Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk och

Not 15 Kundfinansierings fordringar. Om flera större kunder, återför-

säljare eller en bank i koncernens närhet inte uppfyller sina åtag-

anden kan koncernen drabbas av betydande förluster.

Pensionsåtaganden

Volvokoncernen har betydande pensionsåtaganden, varav vissa är i

förmånsbestämda planer. Förändringar i antaganden om ränte- och

inflationsnivåer, dödlighet, pensionsålder och pensionsgrundande

ersättningar kan leda till betydande förändringar av nuvärdet av redan

upplupna förpliktelser såväl som kostnaden för nya förpliktelser, vilket

påverkar finansieringsnivån för sådana planer. Avkastningen på för-

valtningstillgångarna kan också påverka finansieringsnivåerna väsent-

ligt. Förmånsbestämda förvaltningstillgångar förvaltas utanför kon-

cernen, med en betydande del av förvaltningstillgångarna i aktier och

andra liknande instrument som är exponerade för marknadsrisker.

Se Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser för

ytterligare information.

Om det råder underskott i förmånsplaner kan Volvokoncernen bli

skyldig att ge betydande oväntade kapitaltillskott, vilket skulle påverka

kassaflödet och koncernens finansiella ställning negativt.

Potentiella risker för bristande efterlevnad av konkurrenslagstift-

ningen (till exempel prissamarbete, marknadsdelning, olagligt infor-

mationsutbyte, missbruk av dominerande ställning) är i första hand

kopplade till anställdas beteende när de interagerar med konkurren-

ter och andra externa intressenter i olika situationer.

Korruptions- och konkurrenslagstiftningsöverträdelser kan innebära

allvarliga negativa konsekvenser för affärsverksamheten, inklusive

skador på koncernens anseende, rättsliga förfaranden, böter eller

fängelse för anställda. Koncernen kan också påverkas av anspråk

som tas upp av personer eller företag som påverkats av påstådd

icke-efterlevnad.

Förvaltningsberättelse 2021 / Risker och osäkerhetsfaktorer

Finansiella rapporter

Resultatutveckling

Sidan 45

Finansiell ställning

Sidan 48

Förändringar i eget kapital

Sidan 55

Kassaflödesanalys

Sidan 52

Noter till de finansiella

rapporterna

NOT SIDA

 Varulager 

 Likvida medel 

 Eget kapital och antal aktier 

 Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser



 Övriga avsättningar 

 Skulder 

 Ställda säkerheter 

 Eventualförpliktelser och

eventual tillgångar



 Transaktioner med närstående 

 Statliga stöd 

 Personal 

 Ersättning till revisorer 

 Kassaflöde 

 Finansiella instrument 

 Förändringar i Volvokoncernens

finansiella rapportering 



NOT SIDA

 Redovisningsprinciper 

 Viktiga källor till osäkerhet

i uppskattningar och kritiska bedömningar



 Förvärv och avyttringar av verksamheter 

 Mål och policy med avseende

på finansiell risk



 Andelar i joint ventures, intresseföretag

och övriga aktier och andelar



 Segmentsrapportering 

 Intäkter 

 Övriga rörelseintäkter och kostnader 

 Övriga finansiella intäkter och kostnader 

 Inkomstskatter 

 Innehav utan bestämmande inflytande 

 Immateriella anläggningstillgångar 

 Materiella anläggningstillgångar 

 Leasing 

 Kundfinansieringsfordringar 

 Fordringar 

Noter till de finansiella rapporterna

Koncernredovisningen för AB Volvo och dess dotterföretag är upprättad i

enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av

International Accounting Standards Board (IASB) såsom de antagits av

Europeiska Unionen (EU). Denna årsredovisning är upprättad i enlighet

med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter samt den svenska Års-

redovisningslagen. Vidare har RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för

koncerner tillämpats, utgiven av Rådet för finansiell rapportering. Belopp i

miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges. Beloppen inom parentes anger

2020 års värden.

1 Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper Not IFRS-standard

Förvärv och avyttringar 3, Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 3, IFRS 10

Tillgångar och skulder som innehas för

försäljning och avvecklade verksamheter

3, Förvärv och avyttringar av verksamheter IFRS 5, IFRS 13

Joint ventures 5, Andelar i joint ventures, intresseföretag

och övriga aktier och andelar

IFRS 11, IFRS 12, IAS 28

Intresseföretag 5, Andelar i joint ventures, intresseföretag

och övriga aktier och andelar

IFRS 12, IAS 28

Övriga aktier och andelar 5, Andelar i joint ventures, intresseföretag

och övriga aktier och andelar

IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 28, IAS 32

Rörelsesegment 6, Segmentsrapportering IFRS 8

Intäkter

7, Intäkter IFRS 9, IFRS 15, IFRS 16

Finansiella intäkter och kostnader 9, Övriga finansiella intäkter och kostnader IFRS 9

Inkomstskatter 10, Inkomstskatter IAS 12

Innehav utan bestämmande inflytande 11, Innehav utan bestämmande inflytande IFRS 10, IFRS 12

Forskning och utveckling 12, Immateriella anläggningstillgångar IAS 36, IAS 38

Goodwill 12, Immateriella anläggningstillgångar IFRS 3, IAS 36, IAS 38

Materiella anläggningstillgångar 13, Materiella anläggningstillgångar IFRS 13, IFRS 16, IAS 16, IAS 36, IAS 40

Leasing 14, Leasing IFRS 16

Varulager 17, Varulager IAS 2

Resultat per aktie 19, Eget kapital och antal aktier IAS 33

Pensioner och liknande förpliktelser 20, Avsättningar för pensioner och liknande

förpliktelser

IFRS 2, IAS 19

Restvärdesrisker 21, Övriga avsättningar IFRS 15, IAS 37

Produktgarantier 21, Övriga avsättningar IAS 37

Tekniska goodwillåtaganden 21, Övriga avsättningar IAS 37

Omstruktureringskostnader 21, Övriga avsättningar IAS 19, IAS 37

Utökad garanti och servicekontrakt , Övriga avsättningar IFRS , IAS 

Försäkringsverksamhet , Övriga avsättningar IFRS 

Eventualförpliktelser och eventual tillgångar 24, Eventualförpliktelser och eventualtillgångar IAS 37

Transaktioner med närstående 25, Transaktioner med närstående IAS 24

Statliga stöd 26, Statliga stöd IAS 20

Incitamentsprogram 27, Personal IAS 

Kassaflödesanalys 29, Kassaflöde IAS 7

Finansiella instrument 4, Mål och policy med avseende på finansiell risk IFRS 7, IFRS 9

15, Kundfinansieringsfordringar IFRS , IFRS , IFRS , IFRS , IAS 

16, Fordringar IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32

18, Likvida medel IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32

, Skulder IFRS , IFRS , IFRS , IAS 

30, Finansiella instrument IFRS 7, IFRS 9, IFRS 13, IAS 32

1:1

Noter till de finansiella rapporterna

VOLVOKONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER

Volvokoncernen beskriver de mest väsentliga redovisningsprinciperna i

anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive

redovisnings område. Volvokoncernen fokuserar på att beskriva de redo-

visningsval som koncernen har gjort inom ramen för gällande IFRS-stan-

dard och undviker att upprepa paragraftext från standarden, om Volvo-

koncernen inte anser det vara särskilt viktigt för förståelsen av notens

innehåll. Följande symboler

och

visar om belopp i noterna åter-

finns i resultat- alternativt balansräkning. Totalsumman i tabeller och räk-

ningar summerar inte alltid på grund av avrundningsdifferenser. Syftet är

att varje delrad ska överensstämma med sin ursprungskälla och därför

kan avrundningsdifferenser uppstå på totalsumman. Se tabell

1:1

för att

se i vilken not respektive redovisningsprincip återfinns samt tillämplig

IFRS- standard som anses ha en materiell påverkan.

Koncernredovisning

Konsolideringsprinciper

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och dotterföretag över

vilka moderbolaget innehar bestämmande inflytande. Bestämmande

inflytande föreligger när Volvokoncernen exponeras för, eller har rätt, till

rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget och har möjlighet att

påverka avkastningen genom sitt inflytande över företaget. Joint ventures

och intresseföretag redovisas genom tillämpning av kapitalandelsmeto-

den när Volvokoncernen har gemensamt bestämmande inflytande eller

betydande inflytande. Koncerninterna transaktioner likväl vinster på

transaktioner med joint ventures och intresseföretag elimineras i koncern-

redovisningen.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier

och andelar.

Läs mer i Not 11 Innehav utan bestämmande inflytande.

Omräkning till svenska kronor vid konsolidering av

företag som har annan funktionell valuta

Varje koncernföretags funktionella valuta bestäms utifrån den primära eko-

nomiska miljö i vilken företaget bedriver verksamhet. Den primära ekono-

miska miljön är vanligen den i vilken företaget primärt genererar och

förbrukar likvida medel. Den funktionella valutan är i de flesta fall valutan

i det land där företaget är beläget. AB Volvos och Volvokoncernens

rapporteringsvaluta är svenska kronor. Vid upprättandet av koncernredovis-

ningen omräknas poster i resultaträkningarna för utländska dotterföretag till

svenska kronor enligt månatliga genomsnittliga valutakurser. Poster i

balansräkningarna omräknas till svenska kronor genom att använda valuta-

kurser vid årets utgång (balansdagens kurs). De valutakursdifferenser som

uppstår redovisas som en separat komponent i övrigt totalresultat och acku-

muleras i eget kapital.

De ackumulerade omräkningsdifferenserna som är hänförliga till ett

visst dotterföretag, joint venture eller intresseföretag återförs till resultat-

räkningen som en del av den vinst eller förlust som uppkommer vid avytt-

ring av ett företag eller vid återbetalning av kapitaltillskott från ett företag.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i andra valutor än den funktionella valutan för det

rapporterande företaget (utländska valutor) omräknas till den funktionella

valutan genom att använda balansdagens kurs. Omräkningsdifferenser

avseende operationella tillgångar och skulder hänförs till rörelseresultatet,

medan omräknings differenser avseende finansiella tillgångar och skulder

hänförs till övriga finansiella intäkter och kostnader. Ränte bärande finan-

siella tillgångar och skulder är de poster som ingår i beräkning av Volvo-

koncernens finansiella nettoställning (se avsnitt Nyckeltal). Valutakurs-

differenser på lån och andra finansiella instrument i utländsk valuta, vilka

valutasäkrar nettotillgångar i utländska dotterföretag och intresseföretag,

redovisas mot omräkningsdifferenser på dessa företags egna kapital.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk om valutaexpo-

nering och valutariskhantering.

De viktigaste valutakurserna som har använts i koncernredovisningen

anges i tabell

1:2

Valutakurser

Genomsnittskurs

Balansdagens kurs

31 dec

Land Valuta 2021 2020 2021 2020

Australien AUD 6,4415 6,3380 6,5625 6,2646

Brasilien BRL 1,5925 1,8068 1,5856 1,5715

Eurozonen EUR 10,1449 10,4867 10,2269 10,0375

Kanada CAD 6,8453 6,8603 7,0636 6,3996

Kina CNY 1,3307 1,3329 1,4186 1,2537

Norge NOK 0,9980 0,9786 1,0254 0,9546

Storbritannien GBP 11,8022 11,7981 12,1790 11,0873

Sydafrika ZAR 0,5809 0,5614 0,5560 0,5590

Sydkorea KRW 0,0075 0,0078 0,0076 0,0075

USA USD 8,5815 9,2037 9,0437 8,1886

1:2

Nya redovisningsprinciper 2021

Ändringar i IFRS 7, IFRS 9 och IFRS 16

Ändringarna i IFRS 7, IFRS 9 och IFRS 16 som gäller från 1 januari 2021

är hänförliga till reformen för referensräntor – fas 2 och ger vägledning

kring hur effekterna av reformen ska redovisas. Referensräntereformen är

hänförlig till övergången från nuvarande referensräntor till nya referens-

räntor. Övergången innebär att kontraktsvillkoren för vissa finansiella

instrument kommer att ändras och ska redovisas som en justering av rörlig

ränta. Volvokoncernen följer noggrant övergången som kommer ske vid

olika tidpunkter för olika räntor under de kommande åren. Således kom-

mer ändringarna i IFRS 7, IFRS 9 och IFRS 16 tillämpas när nya referens-

räntor har införlivats i de underliggande kontrakten. Under tiden genom-

för Volvokoncernen system- och processuppdateringar för att säkerställa

hanteringen av nya referensräntor. Under 2021 har GBP LIBOR ersatts

med SONIA. Volvokoncernen hade ett begränsat antal räntederivatkon-

trakt knutna till GBP LIBOR som har avslutats vilket gav en obetydlig

effekt i resultaträkningen.

Inga andra nya eller ändrade redovisningsstandarder eller tolkningar

som trädde i kraft 1 januari 2021 har haft en materiell påverkan på Volvo-

koncernens finansiella rapporter.

Den 1 oktober 2021, omorganiserade Volvokoncernen sin bussverksam-

het varigenom Nova Buss har flyttats från segmentet Bussar till Koncern-

funktioner och övrigt vilket har medfört att de finansiella rapporterna har

räknats om. Omorganiseringen har inte påverkat de totala beloppen för

Industriverksamheten och Volvokoncernen. Omräknad segmentsredovis-

ning för helåret 2020 återfinns i not 31.

Nya redovisningsprinciper 2022 och senare

Ett antal nya och ändrade redovisningsstandarder och tolkningar har

publicerats vilka träder i kraft 2022 och senare. En av dessa är IFRS 17

Försäkringskontrakt som kommer att ersätta IFRS 4, den nuvarande

standarden för försäkringskontrakt. De nya eller ändrade redovisnings-

standarderna eller tolkningarna bedöms inte ha en materiell påverkan på

Volvokoncernens finansiella rapporter.

Noter till de finansiella rapporterna

Upprättandet av Volvokoncernens finansiella rapporter kräver att uppskatt-

ningar och antaganden görs, vilka kan påverka de redovisade värdena på

tillgångar och skulder vid tidpunkten för de finansiella rapporterna.

Därutöver påverkas även de redovisade beloppen för nettoomsättning och

kostnader för de presenterade perioderna. Vid upprättandet av de finan-

siella rapporterna, har ledningen gjort sina bästa bedömningar av vissa

belopp som inkluderas i de finansiella rapporterna med hänsyn tagen till

dess väsentlighet. Verkligt utfall kan avvika från tidigare gjorda uppskatt-

ningar. I enlighet med IAS 1 ska företaget upplysa om de antaganden och

andra viktiga källor till osäker heter i uppskattningar som, om verkligt utfall

inte stämmer, kan ha en materiell inverkan på de finansiella rapporterna.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

De källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar identi-

fierade av Volvokoncernen och som anses uppfylla dessa kriterier presen-

teras i anslutning till de poster de bedöms kunna påverka. Tabell

2:1

visar

var dessa beskrivningar återfinns.

Källa till osäkerhet i

uppskattningar och

kritiska bedömningar

Not

Försäljning med återköpsåtagan-

den och rörligt försäljningspris

, Intäkter

Uppskjuten skatt och osäkerhet

i inkomstskattemässiga behand-

lingar och tvister

, Inkomstskatter

Nedskrivning av goodwill och

övriga immateriella anläggnings-

tillgångar

, Immateriella

anläggnings tillgångar

Nedskrivning av materiella

anläggningstillgångar och

restvärdesrisker

, Materiella

anläggnings tillgångar

Värdering av leasingskulder

och nyttjanderättstillgångar

, Leasing

Reserv för förväntade

kredit förluster

,

,

Kundfinansierings-

fordringar

Fordringar

Nedskrivning av varulager , Varulager

Antaganden vid beräkning

av pensioner och liknande

förpliktelser

, Avsättningar för

pensioner och

liknande förpliktelser

Avsättningar för produkt garantier,

övriga avsättningar och avsätt-

ningar för rättsliga processer

, Övriga avsättningar

2:1

2 Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar och kritiska bedömningar

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Förvärv

Företag ingår i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten

vilket är när Volvokoncernen erhåller det bestämmande inflytandet över

verksamheten. Förvärv redovisas i enlighet med förvärvsmetoden. De för-

värvade identifierbara tillgångarna och övertagna skulderna värderas till

verkligt värde. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt innehav utan

bestämmande inflytande samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare

aktieinnehav, överstiger verkligt värde på koncernens andel av förvärvade

nettotillgångar, redovisas som goodwill. Alla förvärvsrelaterade utgifter

kostnadsförs. Eventuellt understigande belopp, så kallad vinst från ett för-

värv till lågt pris, redovisas i resultaträkningen.

I samband med stegvisa förvärv anses ett rörelseförvärv ha skett när

bestämmande inflytande har erhållits. Som en del i att erhålla det bestäm-

mande inflytandet, värderas förvärvade identifierbara nettotillgångar till

verkligt värde och goodwill redovisas. Den tidigare egetkapital-andelen

omvärderas till verkligt värde och uppkommen vinst eller förlust jämfört

med redovisat värde redovisas i resultaträkningen. Volvokoncernen beslu-

tar i samband med varje rörelseförvärv om innehavet utan bestämmande

inflytande ska redovisas till verkligt värde eller till den proportionella ande-

len av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Transaktioner mellan

Volvokoncernen och ägare med innehav utan bestämmande inflytande

redovisas i eget kapital så länge som det bestämmande inflytandet över

företaget kvarstår.

Avyttringar

Avyttrade dotterföretag ingår i koncernredovisningen till och med tid-

punkten för avyttringen vilket är när Volvokoncernen förlorar det bestäm-

mande inflytandet över dotterföretaget. En minskning av ägarandelen i

ett dotterföretag utan att förlora det bestämmande inflytandet redovisas

som en transaktion i eget kapital. Försäljning av verksamheter med

huvudsakligt syfte att avyttra immateriella och materiella anläggnings-

tillgångar behandlas som avyttring av immateriella och materiella anlägg-

ningstillgångar.

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning och

avvecklade verksamheter

I en global koncern som Volvokoncernen pågår ständigt processer avse-

ende försäljningar av tillgångar eller grupper av tillgångar till mindre vär-

den. I de fall kriterierna för klassificering som tillgångar och skulder som

innehas för försäljning är uppfyllda och tillgången eller gruppen av till-

gångar är av väsentligt värde redovisas tillgången, gruppen av tillgångar,

både omsättnings- och anläggningstillgångar, och till dem hörande skul-

der på separata rader i balansräkningen. Tillgången eller gruppen av till-

gångar värderas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter

avdrag för försäljningskostnader. Balansposterna och den eventuella

resultateffekt som uppstår vid omvärdering till verkligt värde med avdrag

för försäljningskostnader redovisas, om hänförligt till Industriverksamheten,

vanligen i segmentet Koncernfunktioner och övrigt, annars i segmentet

Financial Services. När affären är slutförd sker fördelning till respektive

segment.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar.

Läs mer i Not 11 Innehav utan bestämmande inflytande.

Läs mer i Not 13 Aktier och andelar i moderbolaget för information om AB Volvos

innehav av aktier och andelar i koncernföretag per den 31 december 2021.

Periodens förvärv

Volvokoncernen har under 2021 genomfört förvärv varav de största är

hänförliga till Designwerk Technologies AG och SOPROVI Algérie SPA. I

april förvärvade Volvokoncernen 60 procent av aktierna i Designwerk

Technologies AG, ett schweiziskt företag som utvecklar och säljer elektro-

mobilitetsprodukter och ingenjörstjänster i ett elektromobilt ekosystem. I

augusti förvärvade Volvokoncernen de resterande 70 procent av aktierna

i före detta joint venture-företaget SOPROVI Algérie SPA (stegvist för-

värv) som numera är ett dotterföretag i Volvokoncernen. Volvokoncernen

gjorde inte några förvärv under 2020 som, enskilt eller sammantaget,

haft någon väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. I tabell

3:1

specificeras effekterna på Volvokoncernens balansräkning och kassa-

flödesanalys i samband med förvärv av verksamheter.

Förvärv

2021 2020

Övriga anläggningstillgångar 337 –

Likvida medel 2 –

Övriga kortfristiga omsättningstillgångar 274 –

Långfristiga skulder –523 –

Kortfristiga skulder –245 –

Förvärvade nettotillgångar –155 –

Betald köpeskilling 474 –

Innehav utan bestämmande inflytande 26 –

Goodwill 654 –

Påverkan på koncernens likvida medel –472 –

3:1

Periodens avyttringar

Volvokoncernen har under 2021 genomfört avyttringar varav den största

är hänförlig till försäljningen av UD Trucks till Isuzo Motors. Avyttringen

genomfördes den 1 april och genererade en nettovinst på 1,7 miljarder

kronor vilket påverkade Volvokoncernens rörelseresultat positivt. Till följd

av Isuzu Motors förvärv av UD Trucks ska en tilläggsköpeskilling på högst

15 miljarder yen (ca. 1,2 miljarder kronor) betalas till Volvokoncernen,

beroende på hur UD Trucks utvecklas under åren 20212023. Tilläggs-

köpeskillingen omvärderas kontinuerligt under den specificerade tidspe-

rioden. Vid försäljningstillfället uppskattades det verkliga värdet på till-

läggsköpeskillingen till 6,3 miljarder yen (ca. 0,5 miljarder kronor). Det

redovisas som en finansiell tillgång till verkligt värde i resultatet och har

påverkat nettovinsten med samma belopp under tidsperioden.

Under 2020 genomförde Volvokoncernen avyttringar som genererade

en nettovinst inom rörelseresultatet. Avyttringarna inkluderar försäljning

av majoriteten av Volvo Bussars verksamhet i Indien till Volvokoncernens

joint venture VECV, samt försäljning av Volvo Construction Equipments

asfaltsverksamhet Blaw-Knox i Nordamerika.

I tabell

3:2

specificeras effekterna på Volvokoncernens balans- och

resultaträkning samt kassaflödesanalys i samband med avyttringar av

verksamheter.

3 Förvärv och avyttringar av verksamheter

Noter till de finansiella rapporterna

Avyttringar 2021 2020

Goodwill –890 –20

Övriga immateriella anläggningstillgångar –2.650 –

Materiella anläggningstillgångar –11.482 –144

Övriga aktier och andelar –854 –

Uppskjuten skattefodran –2.306 –

Varulager –4.763 –293

Kundfordringar –5.523 –2

Övriga fordringar –3.364 –2

Likvida medel –2.344 –3

Avsättningar 1.883 36

Lån 20.614 –

Övriga skulder 1.631 13

Leverantörskulder 4.200 4

Kortfristiga skulder 2.599 –

Avyttrade nettotillgångar –3.250 –411

Nettovinst/förlust vid avyttring

och påverkan inom rörelseresultatet 1.643 25

Kassaflödeseffekt och finansiell

nettoställning

2021 2020

Erhållna likvida medel 4.502 435

Återbetalning av lån 20.614 –

Likvida medel, avyttrade verksamheter –2.344 –3

Påverkan på koncernens likvida medel 22.773 432

Påverkan på koncernens finansiella

nettoställning 19.064 407

Detaljer avseende avyttringen av UD

Trucks

2021

Erhållen och kommande köpeskilling:

Likvida medel 4.506

Verkligt värde av villkorad köpeskilling 482

Total köpeskilling vid avyttring 4.988

Redovisat värde av avyttrade nettotillgångar –3.246

Transaktionskostnader –151

Omräkningsdifferenser i utländsk valuta

återförda till resultatet 62

Nettovinst 1.653

3:2

Tillgångar och skulder som innehas för försäljning

Per den 31 december, 2021 uppgick tillgångar och skulder som innehas

för försäljning till 0 Mkr (34.296) respektive 0 Mkr (11.286). Vid utgången

av 2020, så var beloppen främst hänförliga till överförandet av ägandet av

hela UD Trucks globala verksamhet från Volvokoncernen till Isuzu Motors,

som slutfördes den 1 april, 2021. Tillgångar och skulder som innehas för

försäljning i Industriverksamheten har omklassificerats inom segmentet

Koncernfunktioner och övrigt. Tillgångar och skulder som innehas för för-

säljning i Financial Services har omklassificerats inom segmentet Financial

Services.

Tillgångar och skulder som

innehas för försäljning

31 dec

2021

31 dec

2020

Immateriella anläggningstillgångar – .

Materiella anläggningstillgångar – 11.782

Finansiella anläggningstillgångar – .

Varulager – 5.755

Kundfordringar – 4.196

Övriga kortfristiga fordringar – 2.524

Totala tillgångar – 34.296

Avsättningar – 1.910

Övriga långfristiga skulder – 1.642

Leverantörsskulder – 4.796

Övriga kortfristiga skulder – 2.938

Totala skulder – 11.286

3:3

Förvärv och avyttringar efter periodens slut

Volvokoncernen har inte genomfört några förvärv eller avyttringar med

väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna efter periodens slut.

Noter till de finansiella rapporterna

Volvokoncernen är genom sin globala verksamhet utsatt för finansiella

risker i form av ränterisker, valutarisker, kreditrisker, likviditetsrisker och

övriga prisrisker. AB Volvos styrelse har antagit en finansiell riskpolicy som

reglerar hur dessa risker skall kontrolleras och styras och som definierar

roller och ansvar inom Volvokoncernen. Den finansiella riskpolicyn fastslår

också principer för hur finansiella aktiviteter skall utföras, sätter mandat

och styrprinciper för hantering av finansiella risker samt anger vilka instru-

ment som skall användas för att mildra dessa risker. Viktiga mandat och

styrprinciper beskrivs i respektive riskavsnitt.

AB Volvos styrelse och revisionskommitté informeras under året regel-

bundet om utvecklingen av Volvokoncernens finansiella risker och andra

ämnen som täcks av den finansiella riskpolicyn. Den finansiella riskpolicyn

ses över årligen. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av

Volvokoncernens verksamhet där delar av ansvaret för finansverksamheten

RÄNTERISKER

Med ränterisk avses risken att ändrade räntenivåer påverkar Volvo-

koncernens resultat och kassaflöde (kassaflödesrisk) eller det verkliga

värdet av finansiella tillgångar och skulder (prisrisk). Under 2021 imple-

menterades det första steget i reformen för referensräntor där GBP

LIBOR ersatts med SONIA. Volvokoncernen hade ett begränsat antal

räntederivat knutna till GBP LIBOR som som har avslutats vilket gav en

obetydlig effekt i resultaträkningen.

Läs mer i Not 1 Redovisningsprinciper om referensräntereformen.

POLICY

Finansiella tillgångar och skulder matchas avseende räntebindningstiden

för att minska exponeringen. Ränteswappar används för att förändra/

påverka räntebindningstiden för Volvokoncernens finansiella tillgångar och

skulder. Valutaränteswappar möjliggör upplåning i utländska valutor från

olika marknader utan att tillföra valutarisk. Volvokoncernen använder

ibland även standardiserade ränteterminskontrakt (futures) och ”forward

rate agreements” (FRA:s). Merparten av dessa kontrakt används för att

säkra räntenivåer för kort upplåning eller placering.

Kassaflödesrisker

Effekten av ändrade räntenivåer på framtida valuta- och ränteflöden

påverkar främst Financial Services och Industriverksamhetens finansiella

nettoställning. Ränterisken inom Financial Services hanteras med mål-

sättningen att uppnå en matchning mellan räntebindningen på in- och

utlåning, med avsikt att eliminera ränterisk. Beräkningen av matchnings-

graden exkluderar eget kapital som i Financial Services uppgår till 8%. Vid

utgången av 2021 var denna matchningsgrad 99% (98) i Financial Services,

vilket är i enlighet med koncernens policy.

Utöver tillgångar i Financial Services, bestod räntebärande tillgångar i

Volvokoncernen vid utgången av 2021 främst av likvida medel. Den 31

december 2021 var den genomsnittliga räntan på finansiella tillgångar i

Industriverksamheten 0,4% (0,2). Industri verksamhetens resultat och

lönsamhet är nära kopplat till konjunkturcykeln. Till följd av detta, för att

minimera ränterisken, är räntebindningstiden på finansiella lån på mellan

en och tre månader. Den genomsnittliga räntan på finansiella skulder i Indu-

striverksamheten, inklusive Volvo koncernens kreditkostnader, uppgick vid

årsskiftet till 3,6% (2,7). Ökningen är främst hänförlig till att medan voly-

men av räntebärande finansiella skulder i Industriverksamheten minskat

under året kvarstår den andra delen av den relativt dyra hybridobligationen

som gavs ut 2014 och denna får nu ett större genomslag på den genom-

snittliga räntesatsen.

Tabell

4:1

visar resultateffekt efter finansiella poster på Industri-

verksamhetens finansiella nettoställning exklusive leasingskulder och pen-

sioner och liknande förpliktelser, beaktat en genomsnittlig räntebindnings-

tid på tre månader avseende finansiella skulder, om räntenivån stiger med

1 procent enhet

. Påverkan på eget kapital är resultateffekt efter skatt.

1 Känslighetsanalysen avseende ränterisk baseras på förenklade antaganden. Det är

inte orimligt att marknadsräntorna förändras med en procentenhet på årsbasis.

Däremot stiger eller sjunker de i verkligheten oftast inte vid en och samma tid-

punkt. I känslighetsanalysen antas vidare en parallellförskjutning av avkastnings-

kurvan samt att räntor på både tillgångar och skulder påverkas på samma sätt av

ändrade marknadsräntor. Effekten av verkliga ränteförändringar kan därför avvika

från analysen i tabell

4:1.

Läs mer i Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser avseende

känslighetsanalys för de förmånsbestämda förpliktelserna vid förändringar av de

tillämpade antagandena för diskonteringsränta och inflation.

KASSAFLÖDESRISKER

PRISRISKER

FINANSIELL

VALUTAEXPONERING

AV EGET KAPITAL

KOMMERSIELL

VALUTAEXPONERING

KOMMERSIELL

KREDITRISK

RÅVARURISKER

FINANSIELL

KREDITRISK

FINANSIELL

MOTPARTSRISK

RÄNTERISKER VALUTARISKER KREDITRISKER

FINANSIELLA RISKER

ÖVRIGA PRISRISKERLIKVIDITETSRISKER

RÄNTERISKER

4 Mål och policy med avseende på finansiell risk

och de finansiella riskerna är centraliserat till Volvo Group Treasury, Volvo-

koncernens internbank. Volvo Group Treasurys ansvar inkluderar finansiering

av Industrial Operations samt finansiering av kreditportföljen i Financial

Services. Volvokoncernens balansräkning presenteras per segment där

Volvo Group Treasury är en del av Industrial Operations och den interna

utlåningen från Industrial Operations till Financial Services redovisas i

balansräkningen som intern finansiering.

Under 2021 har volatiliteten på de finansiella marknaderna återgått till mer

normaliserade nivåer jämfört med förra året och under dessa förutsättningar

har Volvokoncernen utfört finansiella aktiviteter och hanterat risk i enlighet

med den finansiella riskpolicyn. Information om återstående effekter från

covid-19- pandemin relaterat till finansiella risker är inkluderad i respektive not.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper avseende

finansiella instrument.

Läs mer om finansiella risker i avsnitt Finansiell styrning, sid 54 och avsnitt

Risker och osäkerhetsfaktorer, sid 70.

USD

20,3

BRL

5,0

Noter till de finansiella rapporterna

Volvokoncernens nettotillgångar

i olika valutor (Mdr kr) =

Läs mer i sektionen Valutaexponering

av eget kapital i denna not.

Risk finansiell

nettoställning

31 dec. 2021

Finansiell

nettoställning

exkl. pensioner

och liknande för-

pliktelser och

leasingskulder

Resultateffekt efter

finansiella poster

om räntenivån stiger 1%

(Ränterisk)

Påverkan på finansiell netto-

ställning om SEK stärks 10%

i förhållande till andra valutor

(Valutarisk)

Mkr

SEK 26.129 308 –

EUR 13.535 119 –1.353

USD 9.657 87 –966

CNY 6.011 62 –601

GBP 5.945 52 –594

Övriga 4.950 52 –495

Totalt

66.227 679 –4.010

Läs mer i sektionen Finansiell ställning om Industriverksamhetens finansiella nettoställning.

4:1

CNY

15,2

INR 2,0

KRW 3,3

ÖVRIGA 15,4

SEK

91,7

EUR

22,1

GBP 4,8

VALUTARISKER

Balansräkningen kan påverkas av förändringar i olika valutakurser. Valuta-

risker i Volvokoncernens verksamhet är relaterade till förändringar i värdet

av kontrakterade och förväntade framtida betalnings flöden (kommersiell

valutaexponering), förändringar i värdet av lån och placeringar (finansiell

valutaexponering) samt förändringar i värdet av tillgångar och skulder i

utländska dotterföretag (valutaexponering av eget kapital).

VALUTARISKER

POLICY

Målet för Volvokoncernens valutariskhantering är att säkerställa kassa-

flödet från avtalade flöden genom valutasäkring enligt fastställd policy

för finansiella risker samt att minimera exponeringen av finansiella

poster i Volvokoncernens balansräkning. Nedan redogörs för hur detta

arbete sker för kommersiell och finansiell valutaexponering samt för

valutaexponering av eget kapital.

Prisrisker

Exponering för prisrisk till följd av ändrade räntenivåer avser finansiella

tillgångar och skulder med längre räntebindningstid (fast ränta). Samtliga

utestående lån för Industriverksamheten har en kort räntebindningstid,

vilket gör att prisrisken blir obetydlig.

Inom Financial Services matchas finansiella tillgångar och skulder för

att minska risk. Volvo Group Treasury har mandat att utföra begränsade

valuta- och räntepositioner relaterade till Financial Services-portföljen.

Detta mandat regleras och begränsas av applicerbara marknadsrisk-

limiter. Det finns ett flertal metoder för att definiera marknadsrisk. Volvo

Group Treasury använder Value-at-Risk (VaR) som sitt huvudsakliga verk-

tyg för att mäta marknadsrisk (inklusive ränterisk, valuta risk och likvidi-

tetsrisk). Volvo Group Treasury beräknar VaR till en konfidensgrad av

97,7%, över en dags horisont baserat på historiska värden för volatilitet

och korrelation. Det totala VaR-mandatet för Volvo Group Treasury är 150

Mkr, och utnyttjandet mäts på daglig basis. Den 31 december 2021 var

VaR-utnyttjandet 11,8 Mkr (13,1).

Noter till de finansiella rapporterna

Omräkningsexponering av rörelseresultatet vid

konsolidering av utländska dotterföretag

I samband med omräkning av rörelseresultatet i utländska dotterföretag

påverkas Volvokoncernens resultat vid förändring av valutakurserna.

Volvo koncernen säkrar inte denna risk. I diagram

4:6

framgår omräk-

ningseffekten vid konsolidering av rörelseresultatet för 2021 i utländska

dotter företag i Volvokoncernen.

Läs mer i avsnittet om Valutaexponering av eget kapital.

Känslighetsanalyser för transaktionsexponering

I tabellen

4:2

framgår påverkan på rörelseresultatet om viktiga valutor för

Volvokoncernen förstärks med 10% i förhållande till alla andra valutor. Säk-

ringsredovisning tillämpas inte på säkring av kommersiella flöden, vilket

innebär att påverkan på eget kapital är påverkan på rörelse resultatet före

skatt.

Volvokoncernens valutauppföljning

Av tabellen och diagrammen

4:3

till

4:7

framgår valutapåverkan på rörelse-

resultatet och illustrerar transaktionsexponering och valutapåverkan på

rörelseresultatet från kommersiella nettoflöden i utländsk valuta, omräk-

ningseffekt vid konsolidering av rörelseresultatet av utländska dotterföretag

och valutapåverkan på försäljningen i viktiga valutor.

Läs mer om Volvokoncernens transaktionsexponering från kommersiella flöden ovan.

Finansiell valutaexponering

Lån och placeringar i koncernens dotterföretag sker huvudsakligen i lokala

valutor via Volvo Group Treasury och därigenom minimeras finansiell

valuta exponering i respektive företag. Volvo Group Treasury använder

olika derivatinstrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i olika valutor

utan att öka Volvokoncernens risk. Volvokoncernens finansiella netto-

ställning påverkas av förändrade valutakurser eftersom finansiella till-

gångar och skulder är för delade mellan koncernföretag vilka bedriver sin

verksamhet i olika valutor.

Av tabellen

4:1

framgår påverkan på Industriverksamhetens resultat efter

finansiella poster samt finansiell nettoställning exklusive leasingskulder och

pensioner och liknande förpliktelser netto om SEK förstärks med 10%.

Valutaexponering av eget kapital

Volvokoncernens redovisade värde av tillgångar och skulder i utländska

dotterföretag påverkas av gällande valutakurser då tillgångar och skulder

omräknas till svenska kronor. För att minimera valutaexponering av eget

kapital optimeras fortlöpande storleken på eget kapital i utländska dotter-

företag med hänsyn till kommersiella och legala förutsättningar och i sam-

band med denna aktivitet kan utbetalningar av större interna utdelningar

i utländsk valuta bli föremål för säkring. Kurs säkring av eget kapital kan före-

komma i fall då ett utländskt dotterföretag bedöms vara överkapitaliserat.

Nettotillgångar i utländska dotter- och intresseföretag och joint ventures

uppgick vid utgången av 2021 till 88 miljarder kronor (84). Kurssäkrings-

behov avseende investeringar i intresseföretag, joint ventures och övriga

företag avgörs från fall till fall.

Av kartan på föregående sida framgår Volvokoncernens nettotillgångar

(Mdr kr) fördelat per valuta.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens principval gällande

säkringsredovisning.

Känslighetsanalys

Risk valuta-

exponering

2021

Transaktions-

exponering från

kommersiella

nettoflöden

Påverkan på rörelse-

resultatet om valutan

stärks med 10% i

förhållande till

alla andra valutor

(Valutarisk)Mdr kr

SEK –43 –4,3

KRW –7 –0,7

EUR 5 0,5

GBP 9 0,9

USD 10 1,0

Underskottet i SEK är främst relaterat till utländska kommersiella flöden i

USD, GBP, EUR, NOK och CAD gentemot SEK.

4:2

Kommersiell valutaexponering

Transaktionsexponering från kommersiella flöden

Volvokoncernen bedriver tillverkning i 19 länder runt om i världen och mer

än 95% av försäljningen sker utanför Sverige. Transaktionsexponeringen

från kommersiella flöden uppkommer genom interna inköp och försälj-

ningar i utländsk valuta mellan produktionsenheter och marknadsbolag,

samt externa inköp och försäljningar i utländsk valuta runt om i världen. Då

den övervägande delen av verksamheten i Volvokoncernen bedrivs utanför

Sverige påverkar rörelser i valutakurser i många fall transaktionsflöden i

utländsk valuta mot andra valutor än mot SEK. Industriverk sam hetens

transaktionsexponering från kommersiella flöden för Volvokon cernens

viktiga valutor framgår i diagram

4:4

. Stapeldiagrammet visar transak-

tionsexponeringen från kommersiella kassa flöden i utländsk valuta,

uttryckt som netto överskott/underskott i viktiga valutor. Kommersiella

nettoflöden ökade jämfört med föregående år som en effekt av förbättrad

efterfrågan på Volvokoncernens produkter och tjänster. Underskott i SEK

och KRW beror främst på stora tillverkningskostnader från fabrikerna i

Sverige och Sydkorea samtidigt som externa intäkter i dessa valutor är

begränsade. Överskottet i EUR består däremot främst av nettot av stora

försäljnings- och inköpsflöden i EUR mellan många bolag runt om i världen.

Överskottet i USD är främst relaterat till extern försäljning till USA och till-

växtmarknader runt om i världen. Överskottet i GBP är relaterat till extern-

försäljning till Storbritannien.

Säkring av Volvokoncernens kommersiella valutaexponering verkställs

centralt . Volvokoncernens konsoliderade transaktions exponering i utländsk

valuta är värdet av prognostiserade framtida kassa flöden i utländsk valuta.

Volvokoncernen kan säkra den del av det prognosticerade framtida kassa-

flödet i utländsk valuta som med stor sannolikhet kommer att inträffa s. k.

avtalade flöden, emellertid har under 2021 endast framtida kassaflöden för

specifika order, beslutade från fall till fall, säkrats. I syfte att säkra värdet av

avtalade framtida kassaflöden i utländska valutor använder Volvokoncernen

terminskontrakt och valutaoptioner. Säkrad andel av avtalade framtida kas-

saflöden ligger för samtliga perioder inom ramen för Volvokoncernens finan-

siella riskpolicy. Volvokoncernen har inga utestående derivat för säkring av

kommersiella valutarisker per 31 december 2021.

1 Känslighetsanalyser för valutarisker baseras på förenklade antaganden. Det är

inte orimligt att en valuta förstärks med 10% i förhållande till andra valutor.

I verkligheten förändras dock normalt inte alla valutakurser vid en och samma

tidpunkt och i samma riktning och den verkliga effekten kan därför avvika från

känslighetsanalyserna. Se tabell

4:1

4:2

Noter till de finansiella rapporterna

Volvokoncernens valutauppföljning

När Volvokoncernen kommunicerar valutapåverkan på rörelseresultatet är följande faktorer inräknade:

Valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen, Mdr kr 2021 2020 Förändring

Nettoflöden i utländsk valuta –0,0

Realiserat och orealiserat resultat på valutariskkontrakt –0,0 –0,0 0,0

Orealiserat resultat på kund- och leverantörsskulder i utländsk valuta –0,2 0,2 –0,4

Omräkningseffekt på rörelseresultatet i utländska dotterföretag –2,1

Total valutapåverkan på rörelseresultatet, Volvokoncernen –2,5

Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta åskådliggörs i diagram

4:5

och omräkningseffekten vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska

dotterföretag åskådliggörs i diagram

4:6

för de viktigaste valutorna.

4:3

Transaktionsexponering från kommersiella

nettoflöden 2021 och 2020

–60

–45

–30

–15

SEK

KRW

AUD

CADNOKEUR

GBP

ZARUSD

Mdr kr

Valutaflöde 2020 Valutaflöde 2021

Övriga

10 9 5 5 4 6 5 –7 –43 6

8 6 2 4 3 4 3 –6 –32 8

Stapeldiagrammet visar transaktionsexponeringen från kommersiella

kassaflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen, uttryckt som netto över-

skott/underskott i viktiga valutor.

Läs mer i avsnittet Kommersiell valutaexponering.

4:4

Omräkningseffekt på rörelseresultatet 2021 jämfört med 2020

Förändring av kurser jämfört med 2020 (Totalt –2.121 Mkr).

Mkr

–1.000

200

–200

–400

–600

–800

USD

–900

BRL

–548

EUR

–232

RUB

–195

CNY

–134

TRY

–87

KRW

–47

JPY

–27

PLN

Övriga

–1

Omräkningseffekt vid konsolidering av rörelseresultatet i utländska

dotterföretag framgår i ovanstående stapeldiagram.

4:6

Valutapåverkan på rörelseresultatet från netto flöden

i utländsk valuta 2021 jämfört med 2020

Förändring av kurser jämfört med 2020 (Totalt –0,0 Mdr kr)

Mdr kr

–0,6

–0,5

–0,4

–0,3

–0,2

–0,1

0,1

0,3

0,2

USD

–0,6

KRW

0,3

ZAR

0,2

Övriga

0,1

NOK

0,1

CNY

–0,1

Valutapåverkan av nettoflöden i utländsk valuta i Volvokoncernen framgår

i ovanstående stapeldiagram.

4:5

Valutapåverkan på omsättningen 2021 jämfört med 2020

Förändring av kurser jämfört med 2020 (Totalt –16.063 Mkr).

Mkr

EUR

–3.083

BRL

–2.413

Övriga

–1.677

RUB

–935

CNY

–670

JPY

–604

KRW

–258

ZAR

227

USD

–6.649

–5.000

–6.000

–7.000

–4.000

–3.000

–2.000

–1.000

1.000

Valutapåverkan på omsättningen från inflöden i utländsk valuta

samt omräkningseffekt vid konsolidering av försäljningen i

utländska dotterföretag framgår i ovanstående stapeldiagram.

4:7

Noter till de finansiella rapporterna

KREDITRISKER

Med kreditrisk avses risken att Volvokoncernen inte erhåller betalning för

redovisade kundfordringar och kundfinansieringsfordringar (kommersiell

kredit risk), att Volvokoncernens placeringar inte kan realiseras (finansiell

kreditrisk) samt att en potentiell vinst inte blir realiserad om motparten

inte fullföljer sin del av kontraktet vid användning av derivatinstrument

(finansiell motpartsrisk).

POLICY

Målet för Volvokoncernens hantering av kreditrisker är att definiera, mäta

och följa upp kreditexponeringen för att minimera risken för förluster som

härrör sig från krediter till kunder och leverantörer, finansiell kreditrisk, mot-

partsrisk, samt kundfinansieringsverksamhet inom Financial Services.

Kommersiell kreditrisk

Volvokoncernens kreditgivning styrs av koncernövergripande policys och

regler för kundklassificering. Kreditportföljen skall vara fördelad mellan

olika kundkategorier och branscher. Kreditrisken hanteras genom aktiv

kreditbevakning, rutiner för uppföljning och i förekommande fall åter-

tagande av produkter. Vidare bevakas fortlöpande att erforderliga reser-

veringar sker för förväntade kreditförluster på finansiella fordringar. Risk-

hanteringsstrategin och effekterna av osäkerheten i uppskattningar och

kritiska bedömningar till följd av covid-19-pandemin inom Financial Services

presenteras i not 15, Kundfinansieringsfordringar och inom Industri verk-

sam heten i not 16, Fordringar. Dessutom presenteras i not 15, ålders-

analys av bruttoexponeringen av utestående kundfinansieringsfordringar

och i not 16, ålders analys av kundfordringar i relation till reserv för förvän-

tade kreditförluster.

Kundfinansieringsfordringarna för Volvokoncernen uppgick den 31 dec em-

ber 2021 till netto 152 miljarder kronor (129). Kreditrisken i denna portfölj

fördelas mellan ett stort antal enskilda kunder och återförsäljare. Säker-

het utgörs av de finansierade produkterna. I kreditgivningen eftersträvar

Volvokoncernen en balans mellan riskexponering och förväntad avkast-

ning. Syndikering av kundfinansieringsfordringar görs i viss utsträck ning i

syfte att reducera koncentrationsrisken.

Per 31 december 2021 uppgick Volvokoncernens kundfordringar till netto

41 miljarder kronor (36).

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om Volvokoncernens

koncentration av kredit risk i Financial Services.

Läs mer i Not 16 Fordringar.

Finansiell kreditrisk

Volvokoncernens finansiella tillgångar förvaltas till största delen av Volvo

Group Treasury. Alla placeringar måste uppfylla kraven på hög likviditet

och låg kreditrisk. Det sistnämnda uppnås genom att motparter för både

placeringar och derivattransaktioner enligt Volvokoncernens kreditpolicy

har erhållit en rating om A- eller bättre, hos något av de väletablerade

kredit ratinginstituten eller liknande.

Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick den 31 december

2021 till 62 miljarder kronor (85), varav merparten i form av bank räkningar

och kassa.

Läs mer i Not 18 Likvida medel.

Finansiell motpartsrisk

Vid användning av derivatinstrument uppkommer en motpartsrisk vilket

innebär att en potentiell förlust inte kan regleras (helt eller delvis) mot en

potentiell vinst om motparten inte full följer sin del av kontraktet. Volvo-

koncernen arbetar aktivt med limiter per motpart för att reducera risken

för höga nettobelopp mot enstaka motparter. För att minska expone-

ringen ytterligare ingår Volvokoncernen nettningsavtal, s.k. ISDA-avtal,

med alla motparter som kan komma ifråga för derivattransaktioner.

Nettnings avtalen innebär att fordringar och skulder kan kvittas i vissa

situationer, bl.a. i händelse av motpartens insolvens. Till dessa avtal med-

följer ofta s.k. ”Credit Support Annex” (CSA) villkor. CSA fastställer villkoren

för när parterna är skyldiga att utföra kontantöverföringar sinsemellan för

att reducera exponeringen på öppna nettopositioner. Nettningsavtalen

har dock ingen påverkan på Volvokoncernens resultaträkning eller finan-

siella ställning, eftersom ingångna derivattransaktioner redovisas brutto.

Tabell

4:8

visar effekterna av nettningsavtal och kontantöver föringar på

Volvo koncernens bruttoexponering i utestående ränte- och valuta derivat

per 31 december 2021.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om Volvokoncernens bruttoexponering

på tillgångssidan per typ av derivatinstrument.

KREDITRISKER

Påverkan från nettningsavtal och kontantöverföringar på Volvokoncernens bruttoexponering i derivat per 31 december 2021

Mkr Bruttoposition Nettningsavtal

Kontant-

överföringar Nettoposition Förändring

Ränte- och valutaderivat rapporterade som tillgångar 2.930 1.102 –1.240 588 %

Ränte- och valutaderivat rapporterade som skulder 2.379 –1.102 –1.128 148 %

4:8

Noter till de finansiella rapporterna

LIKVIDITETSRISKER

Med likviditetsrisk avses risken att Volvokoncernen inte skulle kunna

finansiera eller återfinansiera sina tillgångar eller fullgöra sina betalnings-

åtaganden.

POLICY

Volvokoncernen strävar efter att hålla en god finansiell beredskap genom

att ständigt hålla en viss andel av omsättningen i likvida tillgångar, huvud-

sakligen i form av kassabalanser på banker med en kreditrating på minst

A- från ett av de väletablerade kreditratinginstituten eller liknande. En god

balans mellan kort och lång upplåning samt avtalade långfristiga kreditfaci-

liteter är avsett att säkra tillgången till likviditet och således Volvokoncer-

nens betalningsförmåga.

Volvokoncernens likvida medel uppgick till 62 miljarder kronor (85) den

31 december 2021. Därutöver finns beviljade men ej utnyttjade kredit-

faciliteter på 42 miljarder kronor (42). Diagram

4:9

visar förväntade

framtida kassaflöden relaterade till finansiella skulder. Kapitalflödet avser

förväntade in- och utbetalningar på lån, leasingskulder och derivat, se not

22 Skulder. Förväntat ränteflöde baseras på marknadens förväntade

framtida räntor och avser betalningar av räntor på lån, leasingskulder och

derivat. Ränteflödet redovisas inom det operativa kassaflödet från den

löpande verksam heten. De outnyttjade kreditfaciliteternas löptidsfördel-

ning är också inkluderad i not 22, i tabell

22:3

. Den stora andelen låneför-

fall under 2023 och 2024 är en effekt av den normala affärsverksam-

heten i Volvokoncernen, där portföljen inom Financial Services har en

kortare förfallostruktur i jämförelse med Industriverksamheten.

Financial Services mäter matchningsgraden av in- och utlåningens

längd. Beräkningen av matchningsgraden exkluderar eget kapital som i

Financial Services uppgick till 8%. Vid utgången av 2021 var denna

matchningsgrad 99% (98) i Financial Services vilket är i enlighet med

Volvokoncernens policy. Av praktiska och affärsmässiga skäl har Volvo

Group Treasury mandat att avvika till en matchningsgrad om 80120%

avseende deras portfölj för Financial Services. Vid utgången av 2021 var

denna matchningsgrad 94% (99). Vinster och förluster hänförliga till den

lägre matchningsgraden påverkar segmentet Koncernfunktioner och

övrigt inom Industriverksamheten.

Volvokoncernen emitterade 2014 en hybridobligation på totalt 1,5 miljarder

euro i syfte att ytterligare stärka Volvokoncernens balansräkning och för-

länga för fallostrukturen på skuldportföljen. Den första delen av denna

obligation (0,9 miljarder euro) återbetalades 2020. Resterande del (0,6

miljarder euro) har ett första inlösendatum under 2023 och redovisas som

ett lån med en genomsnittlig ursprunglig förfallostruktur på 61,6 år och är

efterställd övriga idag utestående finansiella skulder.

Läs mer i Not 14 Leasing om löptidsanalys för långfristiga leasingskulder

i tabell

14:4

Framtida kassaflöden inklusive leasingskulder och derivat

relaterade till långfristiga och kortfristiga finansiella skulder

1, 2

–60

–10

–40

–20

–30

–50

Mdr kr

2028 eller senare

Kapitalflöde lån Ränteflöde

2023 2024 2025

2022

2026 2027

–49,4 –49,5 –25,9 –12,8 –7,7 –0,4

–3,5 –2,6 –1,2 –0,6 –0,2 –0,1

–7,9

–0,2

4:9

1 Utöver derivat inkluderade i kapitalflöden i diagram

4:9

innehar Volvokoncernen

derivat relaterade till finansiella skulder som redovisas som tillgångar vilka för-

väntas ge upphov till 2,0 miljarder kronor (5,5) i framtida kapitalflöde och

–0,0

miljarder kronor (

–0,1) i framtida ränteflöde.

2 Räntor relaterade till hybridobligationen är inkluderade med ett belopp på 0,6

miljarder kronor (0,9), vilket avser perioden fram till och med första inlösen datum

för den återstående delen vilket är under 2023. Ränte betalningar som sker efter

en ej utnyttjad inlösenmöjlighet är i dagsläget ej fastställda.

LIKVIDITETSRISKER

ÖVRIGA PRISRISKER

Råvarurisker

Med råvarurisk avses risken att ändrade råvarupriser påverkar Volvokoncer-

nens resultat. Upphandling av råvaror såsom stål, ädla metaller och el sker

regelbundet inom Volvokoncernen varvid pris erhålls på globala marknader.

POLICY

Förändringar i råvarupriserna ingår i Volvokoncernens produktkostnads-

kalkyler. Ökade råvarukostnader påverkar därmed försäljningspriset för

slutprodukterna. Volvokoncernen ingår även långsiktiga inköpsavtal eller

avtal strukturerade för att minska volatiliteten i råvarukostnader.

ÖVRIGA PRISRISKER

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Joint ventures

Joint ventures är företag i vilka Volvokoncernen har gemensamt bestäm-

mande inflytande tillsammans med en eller flera externa parter. Andelar i

joint ventures redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden. Volvokoncer-

nens mest betydande innehav i joint ventures är VE Commercial Vehicles,

Ltd., (VECV) och cellcentric GmbH & Co. KG (cellcentric). Både ägandet i

VECV och cellcentric anses vara joint ventures eftersom Volvokoncernen

har undertecknat avtal vilket anger att gemensam överenskommelse krävs i

avgörande frågor avseende styrningen. Ägandet i VECV syftar till att stärka

Volvokoncernens position i Indien. Per den 1 mars, 2021, förvärvade Volvo-

koncernen 50 procent av andelarna i existerande Daimler Truck Fuel Cell

GmbH & Co. KG och skapade ett joint venture med Daimler Truck AG. Båda

parterna enades om att byta namn på företaget till cellcentric GmbH & Co.

KG (cellcentric). Joint venture-företaget kommer att utveckla, producera

och kommersialisera bränslecellsystem för användning i tunga lastbilar som

huvudfokus. Båda innehaven inkluderas i rörelsesegmentet Lastbilar.

Intresseföretag

Intresseföretag är företag i vilka Volvokoncernen har ett betydande infly-

tande. I normalfallet när koncernens innehav motsvarar mer än 20% men

mindre än 50% av röstvärdet. Andelar i intresseföretag redovisas i enlighet

med kapitalandelsmetoden. Innehavet i den kinesiska fordonstillverkaren

Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV) klassificeras som ett

intresseföretag och innehavet inkluderas i rörelsesegmentet Lastbilar.

Kapitalandelsmetoden

Volvokoncernens andel av företagens vinst/förlust som rapporteras enligt

kapitalandelsmetoden redovisas som resultat från innehav i joint ventures

och intresseföretag i Volvokoncernens resultaträkning. I förekommande

fall har resultatet reducerats med avskrivning av övervärden och hänsyn har

tagits till effekten av tillämpning av olika redovisningsprinciper. Resultat

från företag redovisade enligt kapitalandelsmetoden redovisas i rörelseresul-

tatet då Volvokoncernens investeringar av detta slag är av rörelsekaraktär.

Vissa av intresseföretagen intas av praktiska skäl i Volvokoncernens

finansi ella rapporter med en viss tidsförskjutning, vanligtvis upp till ett

kvartal. Utdelningar från joint ventures och intresseföretag ingår inte i

koncernens resultat. Det redovisade värdet på andelar i joint ventures och

intresseföre tag förändras med Volvokoncernens andel av företagens

resultat efter skatt minskat med avskrivning av övervärden och erhållna

utdelningar. Värdet av investeringar i joint ventures och intresseföretag

påverkas vidare av Volvokoncernens andel av företagens övriga totalresultat

samt av omräkningsdifferenser vid omräkning av företagens eget kapital i

Volvokoncernens konsolidering.

När kapitalandelsmetoden tillämpas och intresseföretag eller joint ven-

tures redovisar förluster, kan ytterligare nedskrivningar redovisas om ned-

skrivningsbehov föreligger. Exempelvis är en väsentlig eller långvarig ned-

gång i verkligt värde av aktierna en indikation på nedskrivningsbehov.

Investeringar som redovisas i enlighet med kapitalandelsmetoden kan

dock inte uppgå till ett negativt bokfört värde och därför justeras inte kon-

cernens andel av en förlust om innehavet då uppgår till ett negativt värde.

Avsättningar görs för ytterligare förluster i den mån Volvokoncernen har

en legal eller formell förpliktelse att göra betalningar för ett joint venture

eller intresseföretag.

Övriga aktier och andelar

Under övriga aktier och andelar redovisas aktieinnehav i företag i vilka

Volvokoncernen inte har ett betydande inflytande, vilket generellt betyder

att Volvokoncernens innehav motsvarar mindre än 20% av röstvärdet.

Noterade aktier och andelar redovisas till verkligt värde via övrigt total-

resultat till följd av att aktierna inte innehas för handel. För onoterade

aktier och andelar kan verkligt värde inte fastställas på ett tillförlitligt sätt,

dessa värderas därför till upp lupet anskaffningsvärde. Intjänad eller betald

ränta hänförlig till dessa tillgångar redovisas i resultaträkningen bland

finansiella poster i enlighet med effektivräntemetoden. Utdelning hänförlig

till dessa tillgångar redovisas som resultat från övriga aktieinnehav inom

rörelseresultatet.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och värdering av

finansiella instrument.

Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar

Noter till de finansiella rapporterna

Joint ventures

Volvokoncernens innehav av aktier i joint ventures framgår enligt nedan.

Andelar i joint ventures

31 dec 2021

Procentuellt

innehav

31 dec 2021

Redovisat värde

31 dec 2020

Procentuellt innehav

31 dec 2020

Redovisat värde

VE Commercial Vehicles., Ltd., (VECV) 45,6 2.618 45,6 2.359

cellcentric 50,0 6.678 – –

Övriga innehav i joint ventures

122 108

Andelar i joint ventures 9.418 2.467

5:1

1 Övriga innehav i joint ventures inkluderar innehav i World of Volvo AB och Force Réseau. Under 2021 förvärvade Volvokoncernen de kvarvarande 70 procent av aktierna

i det före detta joint venture-företaget SOPROVI Algérie SPA som numera är ett dotterföretag inom Volvokoncernen.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter.

Nedan följer finansiell information i sammandrag för Volvokoncernens joint ventures:

Resultaträkning i sammandrag 2021 2020

VECV

cellcentric

(10 months)

Övriga joint

ventures Totalt VECV

Övriga joint

ventures Totalt

Nettoomsättning 13.912 88 616 14.615 8.847 304 9.151

Rörelseresultat

248 –1.053 7 –798 –219 –40 –259

Ränteintäkter och liknande resultatposter 57 – 0 57 53 1 54

Räntekostnader och liknande resultatposter –51 – 0 –51 –43 0 –43

Övriga finansiella intäkter och kostnader 0 –4 –2 –6 –1 – –1

Inkomstskatter –85 – –2 –87 83 8 91

Periodens resultat

169 –1.057 4 –884 –128 –31 –159

Övrigt totalresultat

–13 3 1 –9 –1 –5 –6

Periodens totalresultat 156 –1.054 5 –893 –129 –36 –165

5:2

1 Avskrivningar uppgående till 678 Mkr (500) inkluderas i rörelseresultatet.

2 I periodens resultat från joint ventures ingår avskrivningar av övervärden.

3 Inkluderar den del av övrigt totalresultat som är hänförlig till joint ventures. Omräkningsdifferenser relaterade till omräkning av joint ventures eget kapital är exkluderade.

Balansräkning i sammandrag 31 dec 2021 31 dec 2020

VECV cellcentric

Övriga joint

ventures Totalt VECV

Övriga joint

ventures Totalt

Anläggningstillgångar 5.522 13.057 491 19.070 5.368 90 5.457

Kortfristiga placeringar och likvida medel 1.629 380 50 2.059 1.813 63 1.876

Övriga omsättningstillgångar 6.007 390 200 6.597 4.150 216 4.366

Summa tillgångar 13.158 13.827 741 27.726 11.331 368 11.699

Eget kapital

5.741 13.312 320 19.374 5.173 286 5.459

Långfristiga finansiella skulder 527 – – 529 667 – 667

Övriga långfristiga skulder 209 159 302 669 240 2 242

Kortfristiga finansiella skulder 4.666 – 20 4.686 3.426 21 3.447

Övriga kortfristiga skulder 2.014 355 100 2.469 1.826 59 1.885

Summa eget kapital och skulder 13.158 13.827 741 27.726 11.331 368 11.699

5:3

1 Inkluderar valutakursdifferenser hänförliga till omräkning av joint ventures eget kapital i Volvokoncernen.

Finansiell nettoställning för joint ventures (exkluderat pensioner och liknande förpliktelser) uppgick till 1.575 Mkr (1.624) per den 31 december 2021.

Per den 31 december 2021 uppgick Volvokoncernens andel av eventualförpliktelser i joint ventures till 106 Mkr (93). Utdelning under 2021 från VECV

uppgick till 26 Mkr (–).

Noter till de finansiella rapporterna

Intresseföretag

Volvokoncernens innehav av aktier i intresseföretag framgår enligt nedan.

Andelar i intresseföretag

31 dec 2021

Procentuellt innehav

31 dec 2021

Redovisat värde

31 dec 2020

Procentuellt innehav

31 dec 2020

Redovisat värde

Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd (DFCV) 45,0 10.324 45,0 9.574

Övriga innehav i intresseföretag

944 1.118

Andelar i intresseföretag 11.268 10.693

5:4

1 Övriga innehav i intresseföretag inkluderar värdet av Blue Chip Jet II HB och WirelessCar Sweden AB.

Nedan följer finansiell information i sammandrag för Volvokoncernens intresseföretag:

Resultaträkning i sammandrag

2021 2020

DFCV

Övriga

intresseföretag Totalt DFCV

Övriga

intresseföretag Totalt

Nettoomsättning 57.045 3.818 60.863 68.546 4.730 73.276

Rörelseresultat 880 141 1.022 3.492 17 3.509

Periodens resultat

731 39 769 3.679 –32 3.647

Övrigt totalresultat

–5 – –5 2 – 2

Periodens totalresultat 726 39 764 3.681 –32 3.649

5:5

1 I periodens resultat från intresseföretag ingår avskrivningar på övervärden samt interna transaktioner.

2 Innehåller Volvokoncernens andel av intresseföretagens redovisade övriga totalresultat. Omräkningsdifferenser relaterade till omräkning av intresseföretagens eget

kapital är exkluderade.

Balansräkning i sammandrag

31 dec 2021 31 dec 2020

DFCV

Övriga

intresseföretag Totalt DFCV

Övriga

intresseföretag Totalt

Anläggningstillgångar 20.647 1.207 21.854 19.590 1.605 21.195

Omsättningstillgångar 43.733 1.432 45.164 55.160 2.181 57.341

Summa tillgångar 64.380 2.639 67.019 74.750 3.786 78.537

Eget kapital

21.684 1.229 22.913 20.303 1.770 22.073

Långfristiga skulder 5.090 483 5.573 4.544 432 4.976

Kortfristiga skulder 37.606 927 38.533 49.904 1.584 51.488

Summa eget kapital och skulder 64.380 2.639 67.019 74.750 3.786 78.537

5:6

1 Inkluderar valutakursdifferenser hänförliga till omräkning av intresseföretagens eget kapital i Volvokoncernen.

Utdelning under 2021 från DFCV uppgick till 767 Mkr (1.058).

Noter till de finansiella rapporterna

Övriga aktier och andelar

Redovisat värde av Volvokoncernens innehav av aktier och andelar i övriga

företag per den 31 december 2021 framgår i tabellen nedan.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om klassificering och värdering av

finansiella instrument.

Aktieinnehav i noterade och

onoterade företag

31 dec 2021

Redovisat

värde

31 dec 2020

Redovisat

värde

Innehav i noterade företag

51 0

Innehav i onoterade företag 488 276

Övriga aktier och andelar 539 276

5:8

1 Förändring i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgår till 48 Mkr (–8).

Resultat från innehav i joint ventures

och intresseföretag

2021 2020

Resultat från innehav i joint ventures

VECV 80 –55

cellcentric –522 –

Övriga företag 2 –15

Delsumma –440 –70

Resultat från innehav i intresseföretag

DFCV

362 1.776

Övriga företag 11 45

Delsumma 373 1.821

Omvärdering, nedskrivning och resultat

vid avyttring av aktier

Övriga företag 13 –2

Delsumma 13 –2

Resultat från innehav i joint ventures

och intresseföretag

–54 1.749

5:7

1 I resultatet ingår en internvinsteliminering om netto 37 Mkr (39) samt en juste-

ring enligt Volvokoncernens redovisningsprinciper på 71 Mkr (130).

2 I resultat från innehav i joint ventures ingår Volvokoncernens del av avskrivningar

på övervärden om – Mkr (–) och från innehav i intresseföretag ingår avskrivningar

på övervärden om 37 Mkr (39).

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Rapporteringen av rörelsesegment är konsekvent med den interna rap-

porteringen till den högsta verkställande beslutsfattaren. Högsta verk-

ställande beslutsfattare har definierats som Volvos koncernledning, vilka

fattar strategiska beslut och är ansvariga för fördelning av resurser till

rörelsesegmenten och utvärdering av deras finansiella prestation.

Volvokoncernen innefattar tio affärsområden: Volvo Lastvagnar, Mack

Trucks, Renault Trucks, Volvo Autonomous Solution, Volvo Construction

Equipment, Volvo Bussar, Volvo Penta, Arquus, Volvo Financial Services,

och Volvo Energy.

Varje affärsområde, förutom lastbilsvarumärkena, Arquus, Volvo Auto-

nomous Solution och Volvo Energy ses som ett separat rörelsesegment.

Arquus ingår i rörelsesegmentet Koncernfunktioner och övrigt. Lastbilsvaru-

märkena, Volvo Autonomous Solution och Volvo Energy ses som ett rörel-

sesegment då verksamheterna är mycket integrerade, strategisk resursal-

lokering sker till segmentet som helhet och självständigheten för respektive

lastbilsvarumärke är lägre än för andra segment. Affärsområdet UD Trucks

såldes den 1 april 2021.

Den 1 oktober 2021 omorganiserade Volvokoncernen sin bussverksam-

het varigenom Nova Bus har flyttats från segmentet Bussar till Koncern-

funktioner och övrigt.

Volvokoncernen har koncerngemensamma funktioner i både segmentet

Lastbilar och i segmentet Koncernfunktioner och övrigt. Funktionerna för

produktion, utveckling och logistik för drivlinor och reservdelar ingår i Last-

bilssegmentet. Volvo Group IT och Volvo Group Real Estate betraktas som

affärsstödsfunktioner och ingår i segmentet Koncernfunktioner och övrigt.

Kostnaderna för dessa verksamheter delas mellan de olika affärsområdena

baserat på utnyttjande i enlighet med av koncernen fastställda principer.

Segmentsrapportering

2021 Lastbilar

Anlägg-

nings-

maskiner Bussar¹

Volvo

Penta

Koncern-

funktioner och

övrigt inkl.

elimineringar¹

Industriverk-

samheten

Financial

Services

Elimi-

neringar

Volvo-

kon cernen

Nettoomsättning,

externa kunder 228.573 91.722 12.884 13.710 12.186 359.075 13.140 – 372.216

Nettoomsättning,

internt 2.309 309 767 727 –2.125 1.986 297 –2.283 0

Netto omsättning 230.881 92.031 13.652 14.437 10.061 361.062 13.437 –2.283 372.216

Kostnader –203.496 –79.803 –13.577 –12.348 –12.001 –321.225 –10.149 2.285 –329.088

Resultat från

andelar i joint ventures

och intresseföretag –36 0 4 3 –24 –54 – – –54

Rörelseresultat 27.349 12.228 78 2.092 –1.964 39.783 3.289 2 43.074

Ränteintäkter och

liknande resultatposter 362 – –4 358

Räntekostnader

och liknande

resultatposter –1.172 0 4 –1.167

Övriga finansiella

intäkter och kostnader 926 – – 926

Resultat efter finansiella poster 39.899 3.289 2 43.190

Övrig segments information

Avskrivningar och

nedskrivningar –13.317 –2.097 –716 –504 2.337 –14.297 –4.423 – –18.720

Omstrukturerings-

kostnader 143 –3 18 0 0 159 –1 – 157

Intäkter/förluster

från avyttringar 1.649 –5 – – 0 1.643 – – 1.643

Investeringar i im-/

materiella anlägg-

ningstillgångar 10.708 1.338 347 750 590 13.732 9.302 –21 23.014

Andelar i

joint ventures och

intresse företag 19.746 0 92 42 806 20.685 – – 20.685

Tillgångar

som innehas för

försäljning – – – –

Skulder som

innehas för försäljning

– – – –

6:1

1 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar till Koncernfunktioner och övrigt

från och med den 1 oktober 2021. Räkenskaperna för 2021 har omräknats i denna rapport.

Noter till de finansiella rapporterna

2020 Lastbilar

Anlägg-

nings-

maskiner Bussar¹

Volvo

Penta

Koncern-

funktioner och

övrigt inkl.

elimineringar¹

Industri-

verksam-

heten

Financial

Services

Elimi-

neringar

Volvo-

kon cernen

Nettoomsättning,

externa kunder 206.198 81.230 14.066 11.400 11.872 324.766 13.679 – 338.446

Nettoomsättning,

internt 2.064 223 646 491 –1.719 1.706 281 –1.987 0

Netto omsättning 208.262 81.453 14.712 11.891 10.154 326.472 13.960 –1.987 338.446

Kostnader –194.236 –71.870 –15.247 –10.493 –10.458 –302.303 –12.396 1.989 –312.710

Resultat från

andelar i joint ventures

och intresseföretag 1.738 – 6 4 1 1.749 – – 1.749

Rörelseresultat 15.764 9.583 –529 1.402 –303 25.919 1.564 2 27.484

Ränteintäkter och

liknande resultatposter 372 – –73 299

Räntekostnader

och liknande resultat-

poster –1.422 0 73 –1.349

Övriga finansiella

intäkter och kostnader –518 – – –518

Resultat efter finansiella poster 24.351 1.564 2 25.917

Övrig segments information

Avskrivningar och

nedskrivningar –15.117 –2.304 –764 –580 2.837 –15.928 –4.671 – –20.599

Omstrukturerings-

kostnader –1.649 –574 –140 –223 –72 –2.659 –44 – –2.703

Intäkter/förluster

från avyttringar 43 8 –31 – 4 25 – – 25

Investeringar i im-/

materiella anläggnings-

tillgångar 7.848 1.104 350 583 415 10.300 8.632 – 18.933

Andelar i

joint ventures

och intresse företag 12.280 0 77 38 765 13.160 – – 13.160

Tillgångar som

innehas för försäljning 29.362 29.362 4.934 – 34.296

Skulder som

innehas för försäljning –6.638 –6.638 –4.649 – –11.286

6:2

1 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar till Koncernfunktioner och övrigt från och med den 1 oktober 2021. Räkenskaperna för 2020 har

omräknats i denna rapport.

Läs mer i Not 31 Förändringar i Volvokoncernens finansiella rapportering 2021.

Redovisning

per marknads-

område

Nettoomsättning¹

Anläggnings-

tillgångar

2021 2020 2021 2020

Europa 158.070 134.708 74.941 71.509

varav Sverige 10.160 10.283 26.435 26.063

varav Frankrike 30.806 28.349 12.274 10.910

varav Stor

britannien 17.511 13.915 8.398 7.692

Nordamerika 98.771 81.372 22.459 17.972

varav USA 81.324 65.872 20.522 16.342

Sydamerika 30.424 21.499 2.064 1.939

varav

Brasilien 21.794 13.934 1.582 1.464

Asien 63.154 81.111 5.394 5.451

varav Kina 29.675 36.294 2.311 2.118

varav Japan 5.933 19.636 – 236

Övriga marknader 21.797 19.755 2.662 2.553

Summa 372.216 338.446 107.520 99.424

6:3

1 Redovisning av nettoomsättning per marknadsområde grundas

på var leverans av varor och service har skett.

2 Anläggningstillgångar inkluderar materiella och immateriella

anläggnings tillgångar utom goodwill.

Noter till de finansiella rapporterna

andel av kostnad för såld vara. Kvarvarande intäkt redovisas som återbe-

talningsskuld, samt resterande kostnad för såld vara redovisas som en

returrättstillgång över åtagandeperioden. Om fordonet inte säljs tillbaka,

redovisas återbetalningsskulden som intäkt och returrättstillgången som

kostnad för såld vara vid slutet av åtagandeperioden.

Service

Service inkluderar försäljning av reservdelar, underhållsservice, reparatio-

ner, utökad garanti, lösningar för uppkopplad teknik och andra eftermark-

nadsprodukter. Intäkter redovisas när kontrollen har överförts till kunden

vilket är när Volvokoncernen har utfört service och kostnad för utföran det

uppstått så att kunden kan dra nytta av levererad service. För reserv delar

redovisas intäkten vid en specifik tidpunkt, normalt sett i samband med

leverans till kunden. För underhålls service, lösningar för uppkopplad tek-

nik och andra eftermarknadsprodukter redovisas intäkter över tid, normalt

sett över kontraktsperioden. I de fall betalning sker i förskott avseende

servicekontrakt redovisas en avtalsskuld.

Service inkluderar även intäkter inom Financial Services relaterat till

finansiell leasing, avbetalningskontrakt och operationell leasing. Under

2021 uppgick intäkter från Financial Services till 13.437 Mkr (13.960).

Läs mer i Not 6 Segmentsrapportering, om nettoomsättningens fördelning per

segment och marknadsområde.

Läs mer i Not 14 Leasing, om leasingintäkter för tillgångar i operationell leasing

och finansiella intäkter på kundfinansieringsfordringar.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

Försäljning med återköpsåtaganden

När Volvokoncernen säljer fordon med återköpsåtaganden (buybacks och

tradebacks) är bedömningen huruvida kontrollen har överförts från Volvo-

koncernen till kunden och vid vilken tidpunkt intäkter ska redovisas kri-

tisk. Bedömningen avser huruvida det föreligger ett betydande ekono-

miskt incitament eller inte för kunden att utöva sin rätt att sälja tillbaka

fordonet vid slutet av åtagandeperioden. Bedömningen av betydande

ekonomiskt incitament utförs i början av kontraktet och utfallet vid slutet

av åtagandeperioden kan skilja sig åt jämfört med den initiala bedöm-

ningen. Faktorer som tas hänsyn till och som kräver bedömning är upp-

skattning av förväntat marknadsvärde dvs nettoförsäljningsvärde vid slutet

av restvärdesåtagandeperioden och historiska återköp. Den framtida mixen

av fordon och service baseras på kundernas efterfrågan för produkter och

lösningar med lägre miljöpåverkan. Störningar i leverantörskedjan och i pro-

duktionen till följd av covid-19 och den gradvisa introduktionen av batteri-

elektriska och bränslecellselektriska fordon innebär i viss mån osäkerheter i

bedömningen av förväntat marknadsvärde.

Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar för en beskrivning av

rest värdesrisker och bedömningen av marknadsvärde.

Rörligt försäljningspris

En del försäljningstransaktioner har ett rörligt försäljningspris såsom rest-

värdesgarantier. Vid bedöm ning av rörligt försäljningspris används den

förväntade värdemetoden och intäkter redovisas när det är mycket san-

nolikt att en återföring inte kommer att ske. Både den förväntade värde-

metoden samt huruvida det är mycket sannolikt kräver bedömning för att

göra en uppskattning. Uppskattningarna görs vid ingången av kontraktet

med löpande omvärdering vid varje rapportperiod.

REDOVISNINGSPRINCIP

Industriverksamhetens redovisade nettoomsättning avser intäkter från

försäljning av fordon och service. Intäktsredovisning av fordon och service

sker när kontrollen har överförts från Volvokoncernen till kunden. Tid-

punkten för överföring av kontroll avser kundens möjlighet att använda

fordonet eller service i dennes verksamhet och erhålla kassa flöden till

följd av användandet. Fordon och service säljs separat likväl som i kombi-

nation. I kombinerade kontrakt där fordon och service är separerbara i det

avseendet att dessa kan användas oberoende av varandra, fördelas trans-

aktionspriset mellan fordon och service baserat på fristående försälj-

ningspriser enligt prislistor.

Financial Services redovisade nettoomsättning avser ränteintäkter

relaterat till finansiell leasing och avbetalningskontrakt likväl som intäkter

från operationella leasingkontrakt. Ränteintäkter redovisas över underlig-

gande kontraktsperiod och intäkter från operationell leasing redovisas

över leasingperioden.

Fordon

Fordon inkluderar försäljning av nya fordon, maskiner och motorer likväl

som försäljning av begagnade fordon, maskiner, släp, överbyggnader och

special fordon. En fabriksgaranti inkluderas som en del i försäljningen, läs

mer i not 21 Övriga avsättningar om produktgarantier. Kunderna kan

betala för fordon i samband med försäljningen eller senarelägga betal-

ningen genom att ingå avtal om olika betalningslösningar såsom avbetal-

ningsköp och finansiell leasing.

Intäkter redovisas vid en specifik tidpunkt, då kontrollen av fordonet

har överförts till kunden vilket normalt sett är när fordonet har levererats

till kunden. Värdet av lämnade rabatter, varureturer samt rörligt försälj-

ningspris har beaktats som en del av intäktsredovisningen.

I de fall en försäljning av fordon görs i kombination med ett återköps-

åtagande (buyback och tradebacks) är kriteriet för att bedöma huruvida

kontroll har överförts baserat på om kunden har ett betydande ekonomiskt

incitament att utöva sin rätt att sälja tillbaka fordonet eller inte. Ett bety-

dande ekonomiskt incitament existerar om återköpspriset är högre än för-

väntat marknadsvärde, dvs nettoförsäljningsvärdet vid slutet av rest-

värdesåtagandeperioden, eller om historiska återköp indikerar att det är

sannolikt att kunden kommer att sälja tillbaka fordonet vid slutet av åta-

gandeperioden. Kontrollen har således inte överförts och transaktionen

redovisas som en operationell leasingtransaktion. Intäkten och kostnaden

redovisas då över restvärdesåtagandeperioden i resultaträkningen. En till-

gång i operationell leasing, en rest värdes skuld och en förutbetald leasing-

intäkt redovisas i balansräkningen. Tillgången skrivs av över åtagandepe-

rioden och den förutbetalda leasing intäkten intäktsredovisas över samma

period. Restvärdesskulden förblir oförändrad fram till slutet av åtagande-

perioden. Om fordonet säljs tillbaka vid slutet av åtagandeperioden, åter-

betalas restvärdesskulden till kunden och fordonet omklassificieras från

tillgångar i operationell leasing till varulager.

Läs mer i Not 14 Leasing om leaseintäkter för tillgångar i operationell leasing.

Läs mer i Hållbarhetsnoter och avsnitt Upplysningar enligt EU:s taxonomi-

förordning avseende taxonomikvalificerad omsättning.

I de fall kunden inte bedöms ha ett ekonomiskt incitament att sälja tillbaka

fordonet så redovisas transaktionen enligt reglerna för försäljning med

returrätt. Intäkter motsvarande försäljningspriset med avdrag för återköps-

åtagandet redo visas vid försäljningstidpunkten, liksom en proportionell

Intäkter

Noter till de finansiella rapporterna

Uppdelning av intäkter

Lastbilar

Anläggnings-

maskiner Bussar¹

Volvo

Penta

Koncern-

funktioner och

övrigt inkl.

elimineringar¹

Industri-

verksam-

heten

Financial

Services

Elimine-

ringar

Volvo-

kon cernen

2021

Nettoomsättning

per produktgrupp

Fordon 175.509 79.390 10.459 10.282 7.026 282.666 – –2.279 280.387

Service 55.373 12.641 3.192 4.155 3.035 78.396 13.437 –4 91.829

Nettoomsättning 230.881 92.031 13.652 14.437 10.061 361.062 13.437 –2.283 372.216

Nettoomsättning per

geografisk region

Europa 107.798 29.524 5.886 7.464 3.623 154.296 5.929 –2.155 158.070

Nordamerika 65.308 16.583 4.089 2.949 5.427 94.356 4.519 –105 98.771

Sydamerika 23.569 3.951 882 474 –67 28.810 1.618 –4 30.424

Asien 21.360 36.427 1.371 2.698 455 62.310 843 – 63.154

Afrika och Oceanien 12.846 5.546 1.423 851 624 21.291 528 –20 21.797

Nettoomsättning 230.881 92.031 13.652 14.437 10.061 361.062 13.437 –2.283 372.216

Tidpunkt för intäkts-

redovisning

Intäktsredovisning av

fordon och service vid

leverans 213.656 89.780 13.073 14.437 7.628 338.575 – –223 338.352

Intäktsredovisning av

fordon och service över

kontraktsperioden 17.225 2.251 578 0 2.432 22.486 13.437 –2.061 33.863

Nettoomsättning 230.881 92.031 13.652 14.437 10.061 361.062 13.437 –2.283 372.216

7:1

1 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar till Koncernfunktioner och övrigt

från och med den 1 oktober 2021. Räkenskaperna för 2021 har omräknats i denna rapport.

Uppdelning av intäkter

Lastbilar

Anläggnings-

maskiner Bussar¹

Volvo

Penta

Koncern-

funktioner och

övrigt inkl.

elimineringar¹

Industri-

verksam-

heten

Financial

Services

Elimine-

ringar

Volvo-

kon cernen

2020

Nettoomsättning

per produktgrupp

Fordon 149.902 70.146 11.794 8.365 7.190 247.397 – –1.946 245.451

Service 58.360 11.306 2.919 3.526 2.964 79.075 13.960 –41 92.995

Nettoomsättning 208.262 81.453 14.712 11.891 10.154 326.472 13.960 –1.987 338.446

Nettoomsättning per

geografisk region

Europa 92.127 23.191 5.765 6.064 3.309 130.457 6.116 –1.865 134.708

Nordamerika 52.038 13.020 3.223 2.562 5.659 76.501 4.907 –36 81.372

Sydamerika 15.830 2.245 1.793 345 –79 20.133 1.380 –14 21.499

Asien 35.441 39.095 2.397 2.228 927 80.088 1.022 1 81.111

Afrika och Oceanien 12.826 3.902 1.535 691 338 19.293 535 –73 19.755

Nettoomsättning 208.262 81.453 14.712 11.891 10.154 326.472 13.960 –1.987 338.446

Tidpunkt för intäkts-

redovisning

Intäktsredovisning av

fordon och service vid

leverans 189.798 79.605 14.150 11.891 7.442 302.887 – –484 302.403

Intäktsredovisning av

fordon och service över

kontraktsperioden 18.464 1.848 563 0 2.711 23.585 13.960 –1.503 36.043

Nettoomsättning 208.262 81.453 14.712 11.891 10.154 326.472 13.960 –1.987 338.446

7:2

1 Verksamheten i Nova Bus har omklassificerats från segmentet Bussar till Koncernfunktioner och övrigt från och med den 1 oktober 2021. Räkenskaperna för 2020 har

omräknats i denna rapport.

Läs mer i Not 31 Förändringar i Volvokoncernens finansiella rapportering 2021.

Noter till de finansiella rapporterna

Avtals- och returrättstillgångar

31 dec, 2021

Varav förfaller

inom 12 månader

Varav förfaller

efter 12 månader 31 dec, 2020 31 dec, 2019

Avtalstillgångar 3.779 1.199 2.581 5.945 6.423

Returrättstillgångar 1.889 315 1.574 1.152 1.280

Reservdelstillgångar 167 127 40 138 165

Summa 5.835 1.641 4.195 7. 235 7.868

7:3

Avtalstillgångar redovisas som övriga fordringar och inkluderar redo visade

intäkter för utfört arbete som ännu inte har fakturerats.

Returrättstillgångar och reservdelstillgångar avser produktkostnaden för

de tillgångar som kan komma att returneras till Volvo koncernen.

Avtalsskulder redovisas som övriga skulder och inkluderar förskottsbetal-

ningar från kunder, t.ex. förskott för serviceavtal och utökad garanti, för

vilka intäkter redovisas när tjänsten tillhandahålls. Återbetalningsskulder

härrör till rätten att returnera en produkt samt restvärdesgarantier och

inkluderar de belopp som förväntas betalas till kunden om fordonet eller

reservdelen returneras. I servicekontrakt uppgår intäkter som förväntas

redovisas under den återstående kontraktstiden avseende ännu ej levere-

rade tjänster till 23.732 Mkr (18.715) per den 31 december 2021. Ungefär

34% förväntas att intäktsredovisas under 2022 och resterande 66% för-

väntas intäktsredovisas under 20232025. Förändringen av avtals- och

återbetalningsskulder är främst hänförlig till ökade förutbetalda servicein-

täkter. Under 2021 har intäkter redovisats med 16.692 Mkr (14.396) som

var inkluderade i avtalsskulderna vid periodens början.

Avtals- och återbetalningsskulder

31 dec, 2021

Varav förfaller

inom 12 månader

Varav förfaller

efter 12 månader 31 dec, 2020 31 dec, 2019

Avtalsskulder

Förutbetalda intäkter för service 18.155 3.715 14.440 15.826 16.419

Förskott från kunder 7.435 4.511 2.923 8.010 7.707

Övriga förutbetalda intäkter 1.928 1.599 329 1.570 1.427

Upplupna kostnader avseende

återförsäljarbonus och rabatter 5.009 4.998 11 5.255 6.659

Återbetalningsskulder 2.435 737 1.698 1.543 1.726

Summa 34.962 15.560 19.401 32.204 33.938

7:4

Övriga rörelseintäkter och kostnader 2021 2020

Vinster/förluster vid försäljning av

koncernbolag

1.643 25

Förändring av reserv för, samt nedskriv-

ningar av, kundfinansieringsfordringar

–266 –1.892

Förändring av reserv för, samt nedskriv-

ningar av, övriga osäkra fordringar

–263 176

Skador och tvister

–775 –715

Omstruktureringskostnader

157 –2.703

Volvos vinstdelningsprogram 0 –138

Övriga intäkter och kostnader –250 –212

Summa 246 –5.459

8:1

1 Inkluderar en vinst från avyttringen av UD Trucks om 1.653 Mkr.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter

om vinst/förlust vid försäljning av verksamheter.

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar.

3 Läs mer i Not 16 Fordringar.

4 Inkluderar advokatkostnader för efterföljande skadeståndskrav relaterat till EU:s

konkurrensutredning (2016).

5 Under 2020 inkluderades kostnader om 2.210 Mkr avseende personalneddragningar.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk om

Volvo koncernens hantering av kreditrisk och kreditreservering.

Övriga rörelseintäkter och kostnader

Noter till de finansiella rapporterna

Övriga finansiella intäkter och kostnader

REDOVISNINGSPRINCIP

I övriga finansiella intäkter och kostnader redovisas orealiserad omvärde-

ring av derivat som används för att säkra ränte exponeringen samt reali se-

rade och orealiserade vinster och förluster från derivat som säkrar framtida

kassaflöden i utländsk valuta. Derivaten är värderade till verkligt värde via

resultaträkningen och säkringsredovisning tillämpas ej på dessa derivat.

Den orealiserade omvärderingen av derivat som använts för att säkra ränte-

exponering är främst relaterad till skuldportföljen i Industriverksam heten

samt kundfinansieringsportföljen i Financial Services.

Läs mer i Not 1 Redovisningsprinciper, om fordringar och skulder i utländsk valuta.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om redovisning av finansiella tillgångar

värderade till verkligt värde via resultaträkningen och dess effekt på resultat och

kassaflöde.

Övriga finansiella intäkter och

kostnader

2021 2020

Orealiserad omvärdering av derivat

som säkrar ränteexponering 924 –379

Realiserade resultat samt orealiserad

omvärdering av derivat som säkrar

framtida kassaflöden i utländsk valuta 32 –22

Finansiella instrument som värderas

till verkligt värde via resultaträkningen 956 –401

Valutakursvinster och förluster på

finansiella tillgångar och skulder –56 –205

Finansiella intäkter och kostnader

hänförliga till skatter 281 334

Kostnader för Treasuryfunktion,

kreditfaciliteter, m.m. –256 –245

Summa

926 –518

9:1

1 Övriga finansiella intäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument

uppgick till 900 Mkr (–606). Beloppet specificeras i not 30 Finansiella

instrument i tabell

30:3

Inkomstskatter

REDOVISNINGSPRINCIP

Periodens inkomstskatt omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell

skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där kon-

cernbolag är verksamma.

Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader som uppkommer

mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga värdet på tillgångar

och skulder samt på skattemässiga underskottsavdrag. Uppskjutna skatte-

fordringar redovisas om det är sannolikt att beloppen kan nyttjas mot fram-

tida skattepliktiga överskott.

Uppskjutna skatteskulder hänförliga till temporära skillnader gällande

investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag redovisas

i balansräkningen utom i de fall då Volvokoncernen kan styra tidpunkten

för åter föringen av de temporära skillnaderna avseende ackumulerade

utdelningsbara medel och det är sannolikt att en sådan återföring inte

kommer att ske inom en överskådlig framtid.

Skattelagarna i Sverige och i vissa andra länder ger företag möjlighet

att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver.

I Volvokoncernens finansiella rapporter behandlas obeskattade reserver

som temporära skillnader vilka redovisas som uppskjuten skatteskuld.

Skatteskulder redovisas för troliga inkomstskattekostnader till följd av

identifierade skatterisker. När det således är troligt att skattemyndig-

heten eller domstol inte kommer att godta en osäker inkomstskattemässig

behandling enligt skattelagstiftningen justeras skatteskulden för upp-

skattat utfall. Skatteanspråk där justering av skatteskulden ej bedöms

erforderlig rapporteras generellt som eventualförpliktelser.

Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

Uppskjuten skatt

Volvokoncernen redovisar uppskjutna skattefordringar avseende under-

skottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas efter att en grundlig

bedömning gjorts för att säkerställa att det är sannolikt att tillräckliga skat-

tepliktiga vinster kommer att genereras under kommande år för att möjlig-

göra att underskottsavdragen kommer kunna utnyttjas. Bedömningen

grundar sig på en utvärdering av affärsplaner. Dessutom beaktas kvitt-

ningsmöjligheter av skattetillgångar och skatte skulder samt det faktum att

en signifikant del av underskottsavdragen är hänförliga till länder med lång

eller obegränsad nyttjandetid.

Värderingsreserv redovisas för uppskjutna skattefordringar som inte

bedöms kunna realiseras baserat på gällande prognos. I händelse av att verk-

ligt utfall inte stämmer med prognos eller om prognosen för kommande tids-

perioder justeras kan förändringar behöva göras i värderingsreserven.

Detta kan få betydlig påverkan på Volvokoncernens finansiella ställning och

periodens resultat.

Osäkerhet i inkomstskattemässiga behandlingar och tvister

Volvokoncernen utvärderar löpande inkomstskattemässiga ställningsta-

ganden för att besluta om en skatteskuld eller en eventualförpliktelse skall

redovisas. Bedömningen grundar sig på flera faktorer, bland annat föränd-

rade fakta och omständigheter, utvecklingen av ärendet och erfarenheter

från liknande fall. Den faktiska utgången av inkomstskattemässiga ställ-

ningstaganden kan avvika från den förväntade utgången och väsentligt

påverka framtida finansiella rapporter.

Noter till de finansiella rapporterna

Fördelning av inkomstskatter 2021 2020

Aktuella skatter för perioden –9.132 –6.853

Justering av aktuella skatter

för tidigare perioder 393 278

Uppskjutna skatter som uppkommit

eller återförts under perioden –960 926

Omvärdering av uppskjutna

skattefordringar –248 –194

Summa inkomstskatter –9.947 –5.843

10:1

Svensk inkomstskattesats uppgick till 21% (21) för år 2021. Av följande

tabell framgår de främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk

inkomstskattesats och Volvo koncernens effektiva skattesats med utgångs-

punkt från resultat efter finansiella poster.

Specifikation av effektiv skattesats, % 2021 2020

Svensk inkomstskattesats 21 21

Skillnad mellan inkomstskattesats i

Sverige och övriga länder 3 3

Ej skattepliktiga intäkter –2 –3

Ej avdragsgilla kostnader 0 1

Aktuella skatter hänförliga till tidigare år –1 –1

Omvärdering av uppskjutna skatter 2 1

Övriga skillnader 1 1

Effektiv skattesats för

Volvokoncernen 23 23

10:2

Den effektiva skattesatsen för Volvokoncernen, per den 31 december 2021,

påverkades framför allt av landsmixen i koncernens intjäning.

Specifikation av uppskjutna

skatte fordringar och skatteskulder

31 dec

2021

31 dec

2020

Uppskjutna skattefordringar:

Outnyttjade underskottsavdrag 1.066 2.186

Andra outnyttjade skatteavdrag 479 755

Internvinster i lager 994 1.270

Nedskrivning av varulager 494 499

Reserv för osäkra fordringar 1.251 1.068

Avsättningar för garantiåtaganden 3.241 2.861

Avsättningar för restvärdesrisker 341 274

Leasingskulder 1.146 1.252

Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser 3.186 4.477

Avsättningar för

omstruktureringsåtgärder 50 126

Övriga avdragsgilla

temporära skillnader 6.563 5.714

Uppskjutna skattefordringar före

avdrag för värderingsreserv 18.810 20.481

Värderingsreserv –527 –828

Uppskjutna skattefordringar efter

avdrag för värderingsreserv 18.283 19.653

Kvittning av uppskjutna skattefordringar

och -skulder –7.336 –9.058

Uppskjutna skattefordringar, netto 10.947 10.595

Uppskjutna skatteskulder:

Överavskrivningar fastigheter,

maskiner och inventarier 1.832 1.552

Överavskrivningar leasingtillgångar 2.138 2.225

Nyttjanderättstillgångar, leasing 1.104 1.207

LIFO-värdering varulager 418 352

Kapitaliserad produkt- och

programvaruutveckling 2.177 2.271

Obeskattade reserver 2.239 2.239

Övriga skattepliktiga

temporära skillnader 2.348 2.472

Uppskjutna skatteskulder 12.255 12.318

Kvittning av uppskjutna skattefordringar

och -skulder –7.329 –9.053

Uppskjutna skatteskulder, netto 4.926 3.265

Uppskjutna skattefordringar

och -skulder, netto

6.021 7.330

10:3

1 Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder redovisas i balansräkningen delvis

netto efter beaktande av kvittningsmöjligheter. Uppskjutna skatte fordringar och

skatteskulder har värderats efter de skatte satser som förväntas gälla för den

period då tillgången realiseras eller skulden regleras enligt de skatte satser och

skatteregler som har beslutats eller antagits per balansdagen.

Noter till de finansiella rapporterna

Värderingsreserven för uppskjutna skattefordringar uppgick till 527 Mkr

(828) per den 31 december 2021. Den största delen av reserven, 405 Mkr

(690), bestod av en skattekredit i Brasilien.

Per den 31 december 2021, uppgick Volvokoncernens outnytt jade

underskottsavdrag brutto till 4.096 Mkr (9.350) vilka hänför sig till en

uppskjuten skattefordran redovisad i balansräkningen om 1.066 Mkr

(2.186). Av den totala uppskjutna skattefordran hänförlig till outnyttjade

underskottsavdrag hänförde sig 685 Mkr (884) till Frankrike och 0 Mkr

(929) till Sverige.

De outnytt jade underskottsavdragen brutto förfaller enligt nedan-

stående tabell.

Förfallotid, outnyttjade

underskottsavdrag brutto

31 dec

2021

31 dec

2020

efter 1 år 7 0

efter 2 år 25 5

efter 3 år 14 47

efter 4 år 11 164

efter 5 år 10 23

efter 6 år eller mer

4.029 9.110

Summa 4.096 9.350

10:4

1 Underskottsavdrag med lång eller obegränsad nyttjandetid var i huvudsak

hänförligt till Frankrike. Underskottsavdrag med obegränsad nyttjandetid upp-

gick till 3.524 Mkr (8.839) vilket motsvarade 86% (95) av de totala outnyttjade

underskottsavdragen.

Förändring i uppskjutna

skatte fordringar och -skulder, netto

2021 2020

Uppskjutna skattefordringar och

-skulder, netto, ingående balans 7.330 8.899

Redovisat i resultaträkningen –1.208 732

Redovisat i övrigt totalresultat, varav:

Omvärdering av förmånsbestämda

pensionsplaner –1.699 406

Omklassificering av tillgångar och

skulder som innehas för försäljning – –1.446

Effekt av ändrade valutakurser

samt övriga förändringar 1.598 –1.261

Uppskjutna skattefordringar och -skulder,

netto per 31 december 6.021 7.330

10:5

Det ansamlade belopp avseende outdelade vinstmedel i utländska dotter-

företag, vilket Volvokoncernen för närvarande har för avsikt att på obe-

stämd tid återinvestera utanför Sverige och för vilket uppskjutna skatter ej

har beaktats, var vid årets slut 28 miljarder kronor (28). Outdelade vinst-

medel som finns i länder där utdelningen är skattefri har exkluderats.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk avseende hur

Volvokoncernen hanterar valutaexponering av eget kapital.

Innehav utan bestämmande inflytande

REDOVISNINGSPRINCIP

Ägare med ett innehav utan bestämmande inflytande har ett begränsat

ägande av aktier och röstandel i ett dotterföretag, därmed även en

begränsad rätt till dotterföretagets egna kapital. Innehav utan bestäm-

mande inflytandes andel av det egna kapitalet redovisas separat från eget

kapital hänförligt till AB Volvos ägare. Vid förvärv beräknas innehav utan

bestämmande inflytande till det verkliga värdet eller till den proportionella

andelen av det förvärvade företagets nettotillgångar. Förändringar i äga-

randelar som inte resulterar i en förändring av bestämmande inflytande

redovisas inom eget kapital.

Volvokoncernen har några få icke helägda dotterföretag varav Shandong

Lingong Construction Machinery Co. (Lingong), i Kina, är det största före-

aget med innehav utan bestämmande inflytande. Ägare med innehav utan

bestämmande inflytande innehar 30% ägande i företaget. Under 2021

uppgår resultatet för innehavet utan bestämmande inflytande i Lingong

till 430 Mkr (742). Det ackumulerade beloppet tillhörande innehav utan

bestämmande inflytande inom eget kapital i Lingong uppgår till 3.000

Mkr (2.806).

Nedan följer finansiell information i sammandrag för Shandong Lingong

Construction Machinery Co.

Resultaträkning i sammandrag 2021 2020

Nettoomsättning 24.319 24.814

Rörelseresultat 1.515 2.734

Periodens resultat 1.435 2.474

Övrigt totalresultat

1.231 –704

Periodens totalresultat

2.666 1.770

Utdelning till ägare utan

bestämmande inflytande 606 768

11:1

Balansräkning i sammandrag

31 dec

2021

31 dec

2020

Anläggningstillgångar 3.166 3.589

Kortfristiga placeringar och likvida medel 4.831 5.564

Övriga omsättningstillgångar 17.918 14.809

Summa tillgångar 25.915 23.962

Långfristiga skulder 86 702

Kortfristiga skulder 15.829 13.906

Summa skulder 15.915 14.608

Eget kapital hänförligt till

AB Volvos aktieägare

7.000 6.548

Innehav utan bestämmande inflytande

3.000 2.806

11:2

1 Inkluderar valutakursdifferenser hänförliga till omräkning av företagets eget

kapital i Volvokoncernen.

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid redovisning av

immateriella anläggningstillgångar bestående av goodwill, kapitaliserad

produkt- och programutveckling samt övriga immateriella tillgångar.

Läs mer i Hållbarhetsnoter och avsnitt Upplysningar enligt EU:s

taxonomiförordning avseende taxonomikvalificerade investeringar.

Goodwill

Goodwill redovisas som en immateriell anläggningstillgång med obestäm-

bar nyttjandeperiod. För ej avskrivningsbara tillgångar såsom goodwill sker,

utöver vid indikation, en årlig prövning av ett eventuellt nedskrivningsbehov.

Goodwill fördelas och prövas på nivån för kassagenererande enheter vilka är

identifierade som Volvokoncernens rörelsesegment. Dock ingår två nya

kassa genererande enheter, Nova Bus och Designwerk i rörelsesegmentet

Koncernfunktioner och övrigt. Om det redovisade värdet för den prövade

kassagenererande enheten överstiger det beräknade återvinningsvärdet,

redovisas skillnaden som en nedskrivning. Återvinningsvärdet för en kassa-

genererande enhet bestäms av nyttjandevärdet, vilket är baserat på en dis-

konterad kassaflödesmodell med en prognosperiod om fem år. Värderingen

baseras på en finansiell plan vilken är en del av Volvokoncernens finansiella

planeringsprocess och representerar företagsledningens bästa bedömning

om verksamhetens utveckling. Antaganden om marknadens långsiktiga till-

växt bortom prognosperioden uppgår till 2% (2) och den egna verksamhetens

utveckling i förhållande till denna ligger till grund för bedömningen. Volvo-

koncernen förväntas i modellen bibehålla en stabil kapitaleffektivitet över tid.

Andra faktorer som beaktas i beräkningen är rörelseresultat, mix av varor och

tjänster, omkostnader och investeringsbehov. Volvokoncernen använder en

diskonteringsränta på 10% (10) före skatt för 2021.

Under 2021 har återvinningsvärdet på Volvokoncernens verksamheter

överstigit det redovisade värdet för alla kassagenererande enheter, såle-

des har ingen nedskrivning redovisats. Volvokoncernen har också analy-

serat huruvida en negativ justering av flera procentenheter på gjorda anta-

ganden för diskonteringsränta och rörelseresultat skulle resultera

i nedskrivning av goodwill. Utifrån den analysen föreligger inget nedskriv-

ningsbehov för någon av de kassagenererande enheterna. De operatio-

nella faktorer som tillämpats i värderingen baseras på ledningens strategi

och kan indikera bättre värden än historiskt utfall för de olika kassagene-

rerande enheterna. Koncernen verkar även i en cyklisk bransch varför

utfallet kan variera över tid.

Headroom varierar mellan olika kassagenererande enheter och de är i

olika grad känsliga för förändringar i ovanstående antaganden. Volvokon-

cernen följer därför löpande utvecklingen för de kassagenererande enhe-

ter vars headroom är beroende av att Volvokoncernens bedömningar

infrias. Instabilitet i marknadens återhämtning och volatilitet i räntor och

valutor kan leda till indikation på nedskrivningsbehov. De viktigaste fakto-

rerna som påverkar Volvokoncernens framtida resultatutveckling beskrivs

i Volvokoncernens rörelsesegment samt i avsnittet om Riskhantering.

Forskning och utveckling

Utgifter för utveckling av nya produkter och programvaror redovisas som

immateriella tillgångar om sådana utgifter med hög säkerhet kommer att

leda till framtida ekonomiska fördelar för företaget. Immateriella tillgångar

skrivs av över dess bedömda nyttjandeperiod.

Reglerna innebär att höga krav ställs för att utgifter för utveckling skall

redovisas som tillgång. Till exempel skall en ny produkts eller program varas

tekniska funktionalitet kunna påvisas innan utgifter för dess utveckling

börjar redovisas som tillgång. Detta innebär vanligen att utgifter kapitalise-

ras endast under industrialiseringsfasen av ett produktutvecklingsprojekt.

Övriga kostnader avseende forskning och utveckling redovisas i resultat-

räkningen när de uppstår.

Volvokoncernen har utvecklat en process för att driva produktutveck-

lingsprojekt, vilken är indelad i sex faser med fokus på olika delar av

projekt et. Varje fas börjar och slutar med en avstämningspunkt, så kallad

gate, vars kriterier måste upp fyllas för att projektets beslutande kommitté

skall tillåta att projektet går vidare till nästa fas. Under industrialiseringsfasen

förbereds industrisystemet för serieproduktion och produkten lanseras. En

motsvarande process är framtagen för programvaruutveckling.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar består av varumärken, återförsäljarnätverk,

licenser och andra rättigheter. Vid deltagande i industriella projekt i sam-

arbete med andra företag er lägger Volvokoncernen i vissa fall en inträdes-

avgift för att deltaga, som aktiveras som en immateriell tillgång.

Avskrivning och nedskrivning med bestämbara nyttjandeperioder

Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av linjärt

över deras bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningar baseras på tillgångarnas

anskaffningsvärden, i förekommande fall reducerade med nedskrivningar

och bedömda nyttjandeperioder. Avskrivningar redovisas i respektive funk-

tion till vilken de tillhör, varav avskrivningar av produktutveckling redovisas

som kostnader för forskning och utveckling i resultaträkningen. Prövning av

ett eventuellt nedskrivningsbehov för avskrivningsbara tillgångar sker om det

finns indikationer på värdeminskning. Dessutom görs en årlig nedskrivnings-

prövning av kapitaliserade utvecklingsutgifter för produkter och programva-

ror som ännu inte tagits i bruk. Återvinningsvärdet är det högre av verkligt

värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet

beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden som tillgången väntas ge

upphov till på egen hand eller från den lägsta kassagenererande enheten som

tillgången är hänförd till. Om det beräknade återvinningsvärdet understiger

det redovisade värdet görs en nedskrivning till tillgångens återvinningsvärde.

Bedömd nyttjandeperiod

Varumärken Max 5 år

Distributionsnätverk 10 år

Produkt- och programvaruutveckling 38 år

Övriga imateriella tillgångar 35 år

12:1

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

Nedskrivning av goodwill och övriga immateriella anläggningstillgångar

Vid nedskrivningsprövning av goodwill och övriga immatereilla anlägg-

ningstillgångar sker uppskattningar för att bestämma återvinningsvärdet

för kassagenererande enheter. Återvinningsvärdet baseras på företags-

ledningens uppskattning av framtida kassa flöden. De kassagenererade

enheternas headroom varierar och är i olika grad känslig för förändringar i

antaganden och omvärldsfaktorer. Utökade kunderbjudanden med fokus

på att gå över till mer hållbara lösningar påskyndar investeringar i forsk-

ning och utveckling. Investeringarnas omfattning och bedömningen av

framtida nyttjandeperioder är osäker på grund av teknik- och infrastruk-

turutveckling, utsläppsregler, statliga incitament och kund efterfrågan.

Även om företagsledningen anser att uppskattade framtida kassaflöden

och andra gjorda antagande är rimliga så föreligger osäker heter vilket i

hög grad kan påverka gjorda värderingar.

Immateriella anläggningstillgångar

100

Noter till de finansiella rapporterna

Immateriella anläggningstillgångar,

anskaffningsvärden

Goodwill

Kapitaliserad produkt- och

program varuutveckling

Övriga immateriella

tillgångar

Summa immateriella

anläggnings tillgångar

Ingående balans 2020 22.981 48.431 5.956 77.369

Investeringar

– 2.263 759 3.023

Försäljningar/utrangeringar – –3.829 –326 –4.155

Förvärvade och avyttrade verksamheter

–13 – 0 –13

Omräkningsdifferenser –1.229 –714 –354 –2.297

Omklassificering vid försäljning

499 796 841 2.136

Omklassificeringar och övrigt –10 –287 –31 –328

Anskaffningsvärde per den 31 december 2020 22.228 46.661 6.846 75.735

Investeringar

– 3.078 644 3.722

Försäljningar/utrangeringar – –137 –8 –144

Förvärvade och avyttrade verksamheter

–236 –4.120 –2.627 –6.983

Omräkningsdifferenser 692 85 129 906

Omklassificering vid försäljning

1.229 4.147 1.960 7.336

Omklassificeringar och övrigt 11 9 –110 –91

Anskaffningsvärde per den 31 december 2021 23.924 49.723 6.833 80.480

12:2

Immateriella anläggningstillgångar,

ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar

Goodwill

Kapitaliserad produkt- och

programvaruutveckling

Övriga immateriella

tillgångar

Summa immateriella

anläggnings tillgångar

Ingående balans 2020 – 35.533 5.168 40.700

Avskrivningar – 2.818 175 2.993

Nedskrivningar – 0 150 150

Försäljningar/utrangeringar – –3.824 –326 –4.150

Förvärvade och avyttrade verksamheter

– – 0 0

Omräkningsdifferenser – –634 –230 –864

Omklassificering vid försäljning

– 2.134 499 2.632

Omklassificering och övrigt – –302 –4 –305

Ackumulerade avskrivningar per den 31 december 2020 – 35.725 5.432 41.157

Avskrivningar – 2.659 135 2.793

Nedskrivningar – – – –

Försäljningar/utrangeringar – –126 –7 –133

Förvärvade och avyttrade verksamheter

– –2.828 –1.837 –4.664

Omräkningsdifferenser – 67 101 168

Omklassificering vid försäljning

– 2.827 1.365 4.192

Omklassificeringar och övrigt – 2 –104 –102

Ackumulerade avskrivningar per den 31 december 2021 – 38.325 5.086 43.411

Nettovärde enligt balansräkning

per den 31 december 2020

22.228 10.936 1.414 34.577

Nettovärde enligt balansräkning

per den 31 december 2021

23.924 11.399 1.748 37.070

12:3

1 Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade

och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

2 Anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

1 Den 1 oktober 2021 omorganiserade

Volvokoncernen sin bussverksamhet

varigenom goodwill avseende Nova

Bus har omallokerats från Bussar till

Övriga kassagenererande enheter.

Goodwill per kassa genererande

enhet

31 dec

2021

31 dec

2020

Lastbilar 12.620 11.993

Anläggningsmaskiner 8.923 8.568

Bussar

826 794

Penta 356 298

Övriga kassagenererande enheter

1.198 575

Totalt goodwillvärde 23.924 22.228

12:4

101

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Volvokoncernen tillämpar anskaffningsvärdemetoden för värdering av

materiella anläggningstillgångar bestående av fastigheter, maskiner, inven-

tarier och förvaltningsfastigheter samt tillgångar i operationell leasing.

Byggnader inkluderar rörelsefastigheter och förvaltningsfastigheter.

Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla

hyresintäkter och värdestegring. Förvaltningsfastigheter redovisas till

anskaffningsvärde. Upplysningar om förvaltningsfastigheters verkliga

värde beräknas internt enligt direktavkastningsmetoden eftersom

observer bara marknadsindata inte finns tillgängliga. Avkastningskravet är

baserat på faktiska förhållanden på fastighetsmarknaden för jämförbara

fastigheter med jämförbart läge. Tillämpad värderings metod faller såle-

des in under nivå 3 i värderingshierarkin och det har inte skett några för-

ändringar i värderingsmetod under året. Mark inkluderar mark och mark-

anläggningar. Maskiner och inventarier avser produktionsutrustning

såsom maskiner, typbundna verktyg och övriga inventarier. Pågående

nyanläggningar avser anläggningar under uppförande inklusive förskotts-

betalningar. Nyttjanderättstillgångar hänförs till leasingkontrakt där

Volvo koncernen är leasetagare.

Tillgångar i operationell leasing ägs till största del av Volvokoncernen.

Dessa transaktioner redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing

och består av operationella leasingavtal med kunder inom Financial Services

och uthyrningsverksamhet som avser att handha fordon för uthyrning inom

Industriverksamheten. Tillgångar inom uthyrningsverksamheten leasas

till viss del av Volvokoncernen och vidareuthyrs sedan till kunder som ope-

rationella leasingavtal. Försäljning med återköpsåtaganden inom Industri-

verksamheten redovisas även som tillgångar i operationell leasing.

Läs mer i Not 7 Intäkter om försäljning med återköpsåtaganden.

Läs mer i Not 14 Leasing om nyttjanderättstillgångar och tillgångar

i operationell leasing.

Läs mer i Hållbarhetsnoter och avsnitt Upplysningar enligt EU:s

taxonomiförordning avseende taxonomikvalificerade investeringar.

Avskrivning och nedskrivning

Byggnader, maskiner, inventarier och förvaltningsfastigheter skrivs av över

bedömda nyttjandeperiod. Mark är inte avskrivningsbart. Avskrivningarna

redovisas linjärt baserat på tillgångarnas anskaffningsvärde, i förekom-

mande fall reducerade med restvärde, och bedömda nyttjandeperioder.

Nyttjanderättstillgångar skrivs i allmänhet av linjärt över leasingperioden.

Tillgångar i operationell leasing skrivs av linjärt över kontraktsperioden.

Under avtalsperioden justeras det avskrivningsbara beloppet med accelere-

rade avskrivningar och/eller nedskrivningar. Justeringen redovisas i resultat-

räkningen för att motsvara uppskattat framtida nettoförsäljningsvärde för att

kontinuerligt återspegla potentiella restvärde risker vid slutet av kontrakts-

tiden. Avskrivningar redovisas i respektive funktion de tillhör. Prövning av ett

eventuellt nedskrivningsbehov sker om det föreligger en indikation på att en

anläggningstillgång har minskat i värde genom att beräkna återvinnings-

värdet vilket är det högre beloppet av tillgångens nettoförsäljningsvärde och

nyttjandevärde.

Bedömd nyttjandeperiod

Typbundna verktyg 38 år

Operationell leasing, uthyrningsverksamhet 35 år

Försäljning med återköpsåtaganden 35 år

Maskiner och inventarier 520 år

Byggnader och förvaltningsfastigheter 2050 år

Markanläggningar 20 år

13:1

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar

Nedskrivningsprövning genomförs om det föreligger indikation på att en

materiell anläggningstillgång har minskat i värde. Nedskrivningsprövningen

baseras på en bedömning av återvinningsvärdet för en tillgång, eller den

kassagenererande enhet som tillgången tillhör. För att bestämma återvin-

ningsvärdet används uppskattade framtida kassaflöden, vilka baseras på

interna affärsplaner och prognoser. Den pågående omställningen inom

transportsektorn till ny teknik med batterielektriska- och bränslecells-

elektriska fordon medför osäkerhet om nuvarande och framtida invester-

ingar i produktionsanläggningar samt bedömda nyttjandeperioder. Många

monteringsanläggningar kan producera både ellastbilar och lastbilar med

förbränningsmotorer som begränsar investeringsbehoven och risken för ned-

skrivningar. Även om företagsledningen anser att uppskattade framtida

kassaflöden och andra gjorda antagande är rimliga så föreligger osäkerheter

vilket i hög grad kan påverka gjorda värderingar.

Restvärdesrisker

Volvokoncernen är utsatt för restvärdesrisker avseende tillgångar i opera-

tionell leasing vilket är risken för att Volvokoncernen i framtiden kan komma

att behöva avyttra begagnade fordon med förlust om värdeutvecklingen för

dessa produkter är sämre än vad som förutsågs vid kontraktets ingång. Vid

bedömning av restvärdesrisker görs beräkningar av begagnade fordons

framtida nettoförsäljningsvärde (verkligt marknadsvärde). Det beräknade

framtida nettoförsäljningsvärdet för fordonet vid slutet av kontraktsperio-

den följs kontinuerligt på individuell basis. Lägre priser för begagnade for-

don kan således få en negativ påverkan på Volvokoncernens rörelseresultat.

Höga lagernivåer i lastbils- respektive anläggningsmaskinsbranschen och

låg efterfrågan kan få en negativ påverkan på priserna på nya och begag-

nade fordon. Vid bedömning av framtida nettoförsäljningsvärden för varje

fordon som inkluderas i tillgångar i operationell leasing tar företagsled-

ningen hänsyn till nuvarande begagnatpris. Prisnivån påverkas av värdet av

tilläggsutrustning, antal körda mil, nuvarande skick, förväntad framtida

prisutveckling, förändrade marknadsförhållanden inklusive övergången till

batterielektriska- och bränslecellselektriska fordon, alternativa distribu-

tionskanaler, ledtider för lager, reparations- och renoveringskostnader, han-

teringskostnader, indirekta kostnader i samband med försäljning av begag-

nade fordon samt lagkrav.

Materiella anläggningstillgångar

102

Noter till de finansiella rapporterna

Omklassificeringar

Omklassificeringar och övrigt presenterade i tabellerna

13:2

och

13:3

består till största delen av pågående nyanläggningar, uthyrningsverksam-

het och tillgångar avseende försäljning med återköpsåtaganden (buyback

och tradebacks).

För pågående nyanläggningar sker omklassificering när tillgången är

tillgänglig för användning genom att flytta tillgången till respektive kate-

gori inom fastigheter, maskiner och inventarier.

För uthyrningsverksamhet och försäljning med återköpsåtaganden

uppstår omklassificering när fordon säljs eller hyrs ut till kunder genom att

flytta fordon från varulager till tillgångar i operationell leasing. Om fordonet

återtas vid slutet av återköps åtagandeperiodens eller leasingperiodens slut,

omklassificeras fordonet åter till varulager.

Förvaltningsfastigheter

Förvaltningsfastig heternas anskaffningsvärde uppgick på balansdagen

till 95 Mkr (93). Årets omklassi ficeringar uppgick till 1 Mkr (0). De acku-

mulerade avskrivningarna uppgick på balansdagen till 38 Mkr (33), varav

4 Mkr (4) är hänförligt till 2021. Det bokförda värdet uppgick till 57 Mkr

(60). Förvaltningsfastigheternas verkliga värde på balansdagen uppgick

till 102 Mkr (91) och 97% (97) av förvaltnings fastigheternas uthyrnings-

bara yta har under året varit uthyrd. Rörelse resultatet har påverkats av

hyresintäkter från förvaltningsfastigheter som uppgick till 10 Mkr (11)

samt direkta kostnader som uppgick till 6 Mkr (7).

Materiella

anläggningstillgångar,

anskaffningsvärde

Fastigheter, maskiner, inventarier

och förvaltningsfastigheter

Tillgångar i operationell

leasing

Byggnader Mark

Maskiner

och inven-

tarier

Pågående

nyanlägg-

ningar

Nyttjande-

rättstill-

gångar

Opera-

tionell

leasing

Uthyr-

ningsverk-

samhet

Försäljning

med

återköps-

åtaganden

Summa

materiella

anläggnings-

tillgångar

Ingående balans 2020 32.847 6.962 78.460 6.887 8.706 32.402 5.343 25.301 196.908

Investeringar 480 45 1.523 3.686 1.612 8.564 – – 15.910

Försäljningar/utrangeringar –502 –150 –2.758 –2 –580 –10.669 – – –14.661

Förvärvade och avyttrade

verksamheter

–94 –3 –172 – – – – – –270

Omräkningsdifferenser –2.246 –453 –5.242 –370 –663 –2.288 –454 –1.475 –13.191

Omklassificering vid försäljning

–129 –72 2.150 –96 –72 – – –206 1.576

Omklassificeringar och övrigt 1.298 216 2.002 –3.489 449 –275 –188 –288 –275

Anskaffningsvärde per den

31 december 2020 31.655 6.544 75.964 6.617 9.452 27.734 4.701 23.332 185.998

Investeringar 371 110 2.031 6.297 1.211 9.271 – – 19.292

Försäljningar/utrangeringar –271 –63 –1.363 – –707 –10.063 – – –12.468

Förvärvade och avyttrade

verksamheter

–8.160 –5.809 –6.964 –102 –648 – 2 –379 –22.060

Omräkningsdifferenser 1.301 189 2.234 334 414 1.585 204 807 7.068

Omklassificering vid försäljning

8.460 5.862 7.389 168 831 – – 363 23.074

Omklassificeringar och övrigt 1.350 275 2.919 –4.522 411 242 –247 973 1.400

Anskaffningsvärde per den

31 december 2021 34.705 7.107 82.209 8.792 10.965 28.770 4.660 25.096 202.304

13:2

1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing.

Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvad

och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

103

Noter till de finansiella rapporterna

Materiella anläggnings-

tillgångar, ackumulerade

avskrivningar

och nedskrivningar

Fastigheter, maskiner, inventarier

och förvaltningsfastigheter

Tillgångar i

operationell leasing

Byggnader Mark

Maskiner

och

inventarier

Pågående

nyanlägg-

ningar

Nyttjande-

rättstill-

gångar

Opera-

tionell

leasing

Uthyr-

ningsverk-

samhet

Försäljning

med återköps-

åtaganden

Summa

materiella

anläggnings-

tillgångar

Ingående balans 2020 17.068 1.299 60.016 15 1.968 9.800 1.529 8.391 100.084

Avskrivningar 1.226 75 4.271 – 2.021 4.574 729 3.059 15.954

Nedskrivningar –6 9 1 – 0 0 –11 1.510 1.502

Försäljningar/utrangeringar –424 –10 –2.618 – –355 –4.805 – – –8.211

Förvärvade och avyttrade

verksamheter

–38 –1 –152 – 0 0 – – –191

Omräkningsdifferenser –1.119 –79 –3.159 – –218 –682 –131 –401 –5.790

Omklassificering vid försäljning

–34 –13 1.375 – 167 – – 33 1.527

Omklassificeringar och övrigt 15 –4 –79 –15 –84 –375 –483 –4.929 –5.955

Ackumulerade avskrivningar

och ned skrivningar per den

31 december 2020 16.688 1.276 59.656 0 3.498 8.511 1.632 7.662 98.923

Avskrivningar 1.182 92 4.061 – 1.931 4.320 704 2.995 15.286

Nedskrivningar – – –1 – –1 35 –5 613 640

Försäljningar/utrangeringar –182 –7 –1.267 – –536 –4.601 – – –6.593

Förvärvade och avyttrade

verksamheter

–5.161 –194 –5.954 – –316 – 2 –57 –11.680

Omräkningsdifferenser 714 39 1.717 – 154 491 64 254 3.433

Omklassificering vid försäljning

5.285 199 6.251 – 376 – – 57 12.168

Omklassificeringar och övrigt –10 1 –16 – –100 375 –828 –3.668 –4.247

Ackumulerade avskrivningar

och ned skrivningar per

den 31 december 2021 18.516 1.406 64.446 – 5.006 9.131 1.568 7.856 107.930

Nettovärde enligt

balansräkning per

31 december 2020

14.967 5.268 16.308 6.617 5.953 19.223 3.069 15.670 87.075

Nettovärde enligt

balansräkning per

31 december 2021

16.189 5.701 17.763 8.792 5.959 19.638 3.092 17.239 94.374

13:3

1 Läs mer i Not 14 Leasing, om nyttjanderättstillgångar och tillgångar i operationell leasing.

Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade

och avyttrade verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

4 Anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

104

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Volvokoncernen som leasegivare

Leasingavtal definieras i två kategorier, operationella och finansiella,

beroende på avtalens finansiella innebörd.

Operationell leasing erbjuds av Financial Services (operationella leasing-

avtal) och av Industriverksamheten (avtal inom uthyrningsverksamhet).

Även försäljning med återköpsåtaganden (buybacks och tradebacks)

redovisas i enlighet med reglerna för operationell leasing när kunden har

ett betydande ekonomiskt incitament att sälja tillbaka fordonet och

kontrollen därmed inte anses vara överförd till kunden. Operationella

leasingavtal redovisas som materiella anläggningstillgångar inom till-

gångar i operationell leasing och värderas till anskaffningsvärde med

avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Till-

gångens anskaffningsvärde utgörs av kostnaden för anskaffningen och

eventuella initiala direkta utgifter relaterade till kontraktet. Avskrivning av

tillgångar redovisas linjärt över kontraktstiden. Under perioden justeras

avskrivningarna via resultaträkningen genom avskrivningar eller nedskriv-

ningar för att överensstämma med det beräknade framtida nettoförsälj-

ningsvärdet för att reflektera restvärdesrisken vid slutet av kontraktspe-

rioden. Leasingintäkten är jämnt fördelad över kontraktsperioden och

redovisas inom netto omsättningen.

Läs mer i Not 7 Intäkter, om försäljning med återköpsåtaganden.

Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar, om restvärdesrisker relaterat

till tillgångar i operationell leasing.

Finansiell leasing erbjuds av Financial Services. Eftersom Industriverk-

samheten tillverkar de fordon som leasas från Financial Services till kun-

derna agerar Volvokoncernen som en tillverkare som är leasegivare. Följ-

aktligen ger en finansiell leasingtillgång upphov till en vinst som redovisas

inom Industriverksamheten. Finansiella leasingkontrakt redovisas som

lång- och kortfristiga kundfinansieringsfordringar inom Financial Services.

Tillgången värderas till ett belopp som motsvarar nettoinvesteringen i lea-

singkontraktet, dvs bruttoinvesteringen (framtida minimileaseavgifter

och ej garanterat restvärde) diskonterad med räntan i det finansiella leas-

ingkontraktet minskat med ej intjänade finansiella intäkter samt reserv för

förväntade kreditförluster. Reserver för förväntade kreditförluster beak-

tas i värderingen av kundfinansieringsfordringar vid första redovisnings-

tillfället och omvärderas under kontraktsperioden. Leasingintäkten redo-

visas som ränteintäkt inom nettoomsättningen i Financial Services.

Variabla leasingavgifter som inte beror på ett index eller en räntesats

redovisas som intäkt när de uppstår. Erhållna betalningar från finansiella

leasingkontrakt fördelas mellan ränteintäkter och amortering av fordran.

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om finansiell leasing.

Volvokoncernen som leasetagare

Leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar samt räntebärande

leasingskulder i balansräkningen. Leasingskulder redovisas inom övriga

lån och värderas till nuvärdet av framtida leasingavgifter. Leasingavgif-

terna diskonteras med användning av en räntesats som reflekterar vad

Volvokoncernen skulle behöva betala för en finansiering genom lån för att

förvärva en motsvarande tillgång, med motsvarande säkerhet och mot-

svarande period. Nyttjanderättstillgångar presenteras som materiella

anläggningstillgångar och värderas till anskaffningsvärdet med avdrag för

ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Kostnaden för

en nyttjanderättstillgång omfattar det initiala beloppet av leasingskulden,

justerat för leasingavgifter som betalats före inledningsdatumet, efter

avdrag för eventuella förmåner som erhållits. Dessutom inkluderas initiala

direkta utgifter samt en uppskattning av kostnader för nedmontering,

bortforsling eller återställande av den underliggande tillgången. Den lea-

sade tillgången skrivs av linjärt över kontraktsperioden, eller över tillgång-

ens nyttjandeperiod om äganderätten överförs till Volvokoncernen vid

slutet av leasingperioden. Leasingkostnaden redovisas som avskrivning

av tillgången inom rörelseresultatet samt som räntekostnader inom

finansnettot. Betalningar fördelas mellan erlagd ränta och amortering av

leasingskulden.

Leasingavtal med Volvokoncernen som leasetagare är framförallt avtal

avseende fastigheter (såsom kontorsbyggnader, lagerlokaler och återför-

säljarlokaler), tjänstebilar och produktionsutrustning. För leasing av fastig-

heter och tjänstebilar utgör servicekomponenterna normalt en betydande

del av kontrakten och servicen separeras därför. Servicekomponenterna

redovisas som rörelsekostnader och ingår inte i nyttjanderättstillgången

och leasingskulden. För andra leasingavtal ingår både den leasade till-

gången och servicen i nyttjanderättstillgången och leasingskulden.

Om leasingavtalet innehåller variabla leasingavgifter som inte beror på

ett index eller en räntesats, eller inkluderar en tillgång med lågt värde eller

har en leasingperiod som är tolv månader eller kortare redovisas leasing-

betalningarna som rörelsekostnader när de uppstår.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR OCH

KRITISKA BEDÖMNINGAR

Värdering av leasingskulder och nyttjanderättstillgångar

Vid ingången av leasingavtal görs bedömningar relaterade till avtalets

omfattning, leasingperiod och den räntesats som används för att diskon-

tera framtida leasingavgifter vilka påverkar värderingen av leasingskulden

och nyttjanderättstillgången.

Bedömning av avtalets omfattning inkluderar antaganden huruvida en

leasad tillgång och/eller en servicekomponent identifieras i kontraktet.

I kombinerade kontrakt fördelas det totala kontraktsbeloppet mellan den

leasade tillgången och servicen genom att använda ett fristående mark-

nadspris.

Även vid fastställande av kontraktets leasingperiod krävs en bedöm-

ning. Leasingperioden inkluderar den icke uppsägningsbara perioden. Om

Volvokoncernen är rimligt säker på att utnyttja en möjlighet att förlänga

leasingavtalet eller på att inte utnyttja ett alternativ att säga upp leasing-

avtalet i förtid, beaktas detta. Kontrakten innehåller en mängd olika vill-

kor. Förlängningsoptioner samt möjligheten att säga upp kontrakt i förtid

avser främst fastighetskontrakt. Således utvärderas alla relevanta fakta

och omständigheter som skapar ett ekonomiskt incitament att inkludera

valfria perioder. Vikten av den underliggande tillgången i verksamheten

och dess plats, tillgänglighet av lämpliga alternativ, betydande förbätt-

ringar på tillgången, hyresnivån under förlängningsperioder jämfört med

marknadspriset samt tidigare praxis är exempel på faktorer som inklude-

ras i analysen. Leasingperioden bestäms på individuell basis och omvär-

deras om en option utnyttjas.

Bedömningar krävs också för att bestämma räntesatsen som används

för att diskontera framtida leasingavgifter och om den implicita räntan

i leasingkontraktet enkelt kan fastställas och användas eller om Volvo-

koncernens marginella upplåningsränta skall användas.

Leasing

105

Noter till de finansiella rapporterna

Volvokoncernen som leasegivare

Leasingintäkter

31 dec

2021

31 dec

2020

Finansiella leasingavtal

Finansiella intäkter från kund-

finansieringsfordringar 2.516 2.625

Summa

2.516 2.625

Operationella leasingavtal

Leasingintäkter från tillgångar

i operationell leasing 10.937 11.532

Summa

10.937 11.532

14:1

Under 2021 uppgick vinsten från försäljning av fordon föremål för finan-

siella leasingavtal till 3.624 Mkr (2.863) och redovisades inom Industri-

verksamheten.

Framtida inbetalningar från ej uppsägningsbara finansiella och opera-

tionella leasingavtal (minimileasingavgifter exklusive försäljning med åter-

köpsåtaganden) uppgick den 31 december 2021 till 77.181 Mkr (70.293).

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar om finansiell leasing.

Löptidsanalys för fordringar

av leasingavgifter

Finansiell

leasing

Operationell

leasing

2022 22.222 8.041

2023 15.854 5.652

2024 10.364 3.663

2025 5.738 1.493

2026 2.574 670

2027 eller senare 708 202

Summa odiskonterade leasingavgifter 57.460 19.721

Ej garanterade restvärden 1.123

Ej intjänade finansiella intäkter –4.052

Reserv för osäkra fordringar

avseende framtida inbetalningar –1.429

Kundfinansieringsfordringar

(kort- och långfristiga) 53.102

14:2

Volvokoncernen som leasetagare

Leasingskulder

31 dec

2021

31 dec

2020

Långfristiga leasingskulder 4.469 4.434

Kortfristiga leasingskulder 1.632 1.552

Summa leasingskulder 6.101 5.986

14:3

Löptidsanalys långfristiga leasingskulder, Mkr

2028 eller senare

1301 855 636 402 304 972

2023 2024 2025 2026 2027

14:4

Under 2021 uppgick det totala kassautflödet för leasingavtal till 2.922

Mkr (3.231), med en fördelning på 834 Mkr (975) inom operativt kassa-

flöde och 2.088 Mkr (2.256) inom finansieringsverksamheten.

106

Noter till de finansiella rapporterna

Redovisat i resultaträkningen 2021 2020

Räntekostnader på leasingskulder inom Financial Services –1 –2

Avskrivningar på nyttjanderätts tillgångar –1.995 –2.085

Kostnader för korttidsleasingavtal –462 –530

Kostnader för leasing av lågt värde –91 –114

Variabla leasingkostnader –39 –47

Intäkter från vidareuthyrning av

nyttjanderättstillgångar 155 140

Vinster eller förluster från sale and leaseback-transaktioner 13 –

Vinster eller förluster från nyttjanderätts tillgångar 5 2

Redovisat i rörelseresultatet –2.415 –2.636

Räntekostnader på leasingskulder inom Industriverksamheten –237 –282

Redovisat i finansnettot –237 –282

14:6

Redovisat värde på nyttjanderättstillgångar

per 31 dec 2021

Byggnader Mark

Maskiner

och inven-

tarier

Tjänste-

bilar

Tillgångar i

operationell

leasing och

uthyrnings-

verksamhet

Summa

Anskaffningsvärde

Ingående balans 2021 6.841 579 801 1.231 439 9.891

Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar

1.207 95 166 45 –16 1.497

Anskaffningsvärde per 31 dec 2021 8.048 674 967 1.276 423 11.388

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans 2021 –2.341 –99 –366 –693 –141 –3.640

Avskrivningar –1.313 –29 –190 –399 –64 –1.995

Övriga förändringar 104 3 46 271 48 472

Ackumulerade avskrivningar per 31 dec 2021 –3.550 –125 –510 –821 –157 –5.163

Redovisat värde i balansräkningen per 31 dec 2021 4.498 549 457 455 266 6.225

Redovisat värde på nyttjanderättstillgångar

per 31 dec 2020

Byggnader Mark

Maskiner

och inven-

tarier

Tjänste-

bilar

Tillgångar i

operationell

leasing och

uthyrnings-

verksamhet

Summa

Anskaffningsvärde

Ingående balans 2020 6.548 512 639 1.007 418 9.124

Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar

293 67 162 224 21 767

Anskaffningsvärde per 31 dec 2020 6.841 579 801 1.231 439 9.891

Ackumulerade avskrivningar

Ingående balans 2020 –1.331 –68 –207 –362 –131 –2.099

Avskrivningar –1.358 –40 –187 –436 –64 –2.085

Övriga förändringar 348 9 28 105 54 544

Ackumulerade avskrivningar per 31 dec 2020 –2.341 –99 –366 –693 –141 –3.640

Redovisat värde i balansräkningen per 31 dec 2020 4.500 480 435 538 298 6.251

14:5

1 Avser tillgångar som leasas av Volvokoncernen och sedan vidareuthyrs till kunder som operationella leasingavtal.

2 Justeringar av tillkommande nyttjanderättstillgångar är främst relaterade till nya leasingavtal.

107

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Avbetalningsköp, återförsäljarfinansiering och övriga fordringar inom kund-

finansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell vars syfte är

att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga kassaflödena består

enbart av betalningar av kapitalbelopp och ränta och värderas till upplupet

anskaffningsvärde i enlighet med effektivräntemetoden. Finansiella leasing-

kontrakt värderas till upplupet anskaffningsvärde, för information om redo-

visning och klassificering av finansiell leasing hän visas till not 14 Leasing.

Volvokoncernen använder den förenklade modellen för förväntade

kredit förluster för kundfinansieringsfordringar, under vilken reserver för

förväntade kundförluster sätts av till ett belopp motsvarande förväntade

kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan vid

första redovisningstillfället och omvärderas sedan under fordringens löptid.

Ränteintäkter hänförliga till kundfinansieringsfordringar redovisas

inom nettoomsättningen, huvudsakligen inom Financial Services. För-

ändringar i reserven för förväntade kreditförluster redovisas inom övriga

rörelseintäkter och kostnader.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

Reserv för förväntade kreditförluster

Upprättandet av reserver för förväntade kreditförluster på kund finan si-

eringsfordringar är avhängigt de antaganden som görs avseende förfallna

betalningar, samt återtagsfrekvens och kvalitetsnivå på återtagna säker-

heter.

En kollektiv bedömning görs för kundfinansieringsfordringar med låg

kreditrisk. Tillgångarna grupperas utifrån likartadade riskfaktorer exem-

pelvis baserat på typ av kunder, geografisk marknad, ursprunglig kreditra-

ting, typ av säkerhet och tidpunkt för utställande av fordran för att kunna

göra en kollektiv bedömning av kreditrisken. Basen för den kollektiva

bedömningen är kreditförlusthistorik, vilken justeras med hänsyn till aktu-

ella och förväntade förhållanden i de olika regionerna baserat på ledning-

ens bedömning av makroekonomisk data och portföljspecifika faktorer,

exempelvis BNP, oljepriser, arbetslöshetsstatistik etc.

Sedan covid-19-pandemins start har processen kring bedömningar av

förväntade kreditförluster förstärkts. Den kollektiva bedömningen för

kundfinansieringsfordringar med låg kreditrisk bedöms på en mer detalje-

rad nivå, för att identifiera individuella segment i respektive marknad vars

påverkan av pandemin är betydande, med syfte att prognosticera för för-

väntade kreditförluster på dessa specifika marknader. Som en väsentlig

del i den kollektiva bedömningen, bedöms de största kunderna i varje

marknad individuellt, baserat på de finansiella förhållandena som råder för

varje kund och värdet av den underliggande säkerheten. De statliga stöden

kopplat till pandemin och omförhandlingar genom förlängda betalnings-

villkor samt dess avslut beaktas, och bevakas i detalj gällande nuvarande

betalningsförmåga och indikationer på försämrad kreditrisk. Beaktning

tas även för faktorer som har fått en mer aktuell påverkan i närtid, som

höjd räntenivå och störningar i distributionskedjan. Worst-case-scenarion

från kreditförlusthistorik används också för att estimera pandemins

potentiella påverkan.

Sammantaget används den kollektiva bedömningen av kreditförlusthis-

torik fortfarande som bas, vilken justeras baserat på den detaljerade

bedömningen från våra största kunder. Denna ger en grundlägg ande för-

ståelse om hur pandemin påverkar kunder i de olika segmenten i respek-

tive marknad för att sätta av för förväntade kreditförluster på den reste-

rande kundfinansieringsportföljen.

Kundfinansieringsfordringar

En individuell bedömning görs avseende kundfinansieringsfordringar

med försämrad kreditrisk, baserat på kundernas finansiella situation och

värdet på underliggande säkerheter och garantier. Volvokoncernen anser

att en finansiell tillgång är kreditförsämrad om den uppfyller ett eller

flera av följande kriterier; när det föreligger indikationer på att kunden

har betalningsproblem, exempelvis en ansökan om konkurs, obehörig

överföring av säkerhet, vid överlämnande av säkerhet etc. eller allra

senast, när kunden har underlåtit att betala 90 dagar efter att fordran har

förfallit till betalning.

Riskhanteringsstrategi

Med undantag för återförsäljarfinansiering sträcker sig förfallostrukturen

på kundfinansieringsfordringar över flera år. Kunderna betalar dock nor-

malt månadsvis under hela löptiden för att minska utestående exponering.

Kundfinansieringsfordringarna är säkrade i de finansierade fordonen och

maskinerna. I de fall kunden inte kan betala, är det dock inte säkert att

värdet på återtagna fordon och maskiner motsvarar det utestående finan-

sierade beloppet. För att minimera denna risk har Financial Services tydliga

processer för förvaltning av kreditportföljen, som innefattar konservativa

kreditgodkännanden, kontinuerlig uppföljning av enskilda krediter, använ-

dandet av både interna och externa resurser för indrivning av förfallna ford-

ringar, segmentsanalyser av kreditportföljen och kontinuerlig uppföljning

av de ekonomiska, politiska och industriella förhållanden på respektive

marknad. I vissa fall täcks utestående risk dessutom genom handpenning,

andra kreditgarantier såsom borgensåtagande, kredit försäkringar eller

säkerheter på annan egendom som tillhör låntagaren, antingen redan vid

finansieringstillfället eller när det finns tecken på att kundens betalnings-

förmåga försämrats. När en kundfinansieringsfordran inte blivit betald 90

dagar efter förfallodagen ställs ett anspråk på att återta det finansierade

fordonet eller maskinen. Det finns även situationer där återtag påbörjas

tidigare. När säkerheten återtagits, fastställs ett nettoförsäljningspris

samtidigt som det finansierade fordonet eller maskinen överförs till varu-

lagret och blir en del av Volvokoncernens normala försäljning av begag-

nade fordon och maskiner och den förväntade kundförlusten skrivs av. Om

återtag ej skett när en kundfinansieringsfordran passerat förfallodagen

med mer än 180 dagar skrivs den förväntade kreditförlusten av. Financial

Services fortsätter med verkställighetsåtgärder i syfte att erhålla betalning

för obetalda kundfinansieringsfordringar som skrivits av under året.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk,

för en beskrivning av kredit-, ränte- och valutarisker.

Per den 31 december 2021 uppgick reserven av förväntade kreditförluster

inom Financial Services till 1,82% (2,07) av den totala kreditportföljen

inom segmentet. Kreditreserv i förhållande till total kreditport följ används

som ett viktigt mätetal för Financial Services och inkluderar operationell

leasing och varulager. Reserven för förväntade kreditförluster på kundfinan-

sieringsfordringarna har ökat från 2,900 Mkr till 3,308 Mkr under året,

framförallt på grund av ändrade valutakurser. Ökningen av förväntade kre-

ditförluster relaterat till högre volym i kreditportföljen, motverkades delvis

av en minskning av förväntade kreditförluster till följd av en förbättrad

finansiell situation för kunderna inom Financial Services, vilket lett till en

lägre andel av reserver i förhållande till den totala kreditportföljen. Delar

av den ökade reserven för förväntade kreditförluster på kundfinansie-

ringsfordringar relaterat till pandemin som reserverades föregående år, är

fortfarande en del av reserven för kundfinansieringsfordringar med låg

kreditrisk, till följd av att specifika kunder ännu ej identifierats med för-

sämrad kreditrisk. När en kund identifierats som kreditförsämrad ökas

kreditreserven för kundfinansieringsfordringar med försämrad kreditrisk,

och motsvarande andel med låg kreditrisk minskas.

108

Noter till de finansiella rapporterna

Långfristiga

kundfinansieringsfordringar

31 dec

2021

31 dec

2020

Avbetalningsköp 49.081 40.732

Finansiell leasing 32.279 28.576

Övriga fordringar 2.026 1.239

Långfristiga

kundfinansieringsfordringar 83.386 70.547

15:1

Förfallostruktur långfristiga kundfinansieringsfordringar Mkr

2.388

37.630

23.065 13.776 6.529

2027 eller senare

2023 2024 2025 2026

15:2

Kortfristiga

kundfinansieringsfordringar

31 dec

2021

31 dec

2020

Avbetalningsköp 26.183 21.427

Finansiell leasing 20.823 18.571

Återförsäljarfinansiering 18.952 16.485

Övriga fordringar 2.160 1.502

Kortfristiga

kundfinansierings fordringar 68.118 57.985

15:3

Kreditrisk kundfinansierings-

fordringar

31 dec

2021

31 dec

2020

Kundfinansieringsfordringar, brutto 154.812 131.431

Reserv för förväntade kreditförluster

på kundfinansierings fordringar –3.308 –2.900

Varav med försämrad kreditrisk –617 –611

Varav med låg kreditrisk –2.691 –2.289

Kundfinansieringsfordringar

efter avdrag för reserver 151.504 128.531

15:4

1 När en fordran övergår till försämrad kreditrisk överförs den avsatta reserven

till reserven för försämrad kreditrisk.

2 Förändring av redovisningsprincip för operationella leasar inom Financial Services.

Förändring av reserv

för förväntade kredit-

förluster på kundfinan-

sieringsfordringar

2021 2020

Låg

kredit-

risk

För-

sämrad

kredit-

risk

Låg

kredit-

risk

För-

sämrad

kredit-

risk

Ingående balans 2.289 611 1.982 361

Nya reserver redovisade

över resultaträkningen 519 238 1.461 269

Återföring av reserv

redovisad över

resultaträkningen –65 –76 –3 –52

Upplösning av reserv

hänförlig till konstaterade

kundförluster –0 –386 –0 –702

Rörelse mellan låg

kredit risk och

försämrad

kredit risk

–188 188 –802 802

Effekt av ändrade

valutakurser 129 43 –297 –68

Omklassificering

111 – – –

Syndikeringar och övrigt –104 – –52 0

Reserv för förväntade

kreditförluster i

kundfinansierings-

fordringar per den 31

december 2.691 617 2.289 611

15:5

Kundfinansieringsfordringar,

bruttoexponering

31 dec 2021 31 dec 2020

Ej förfallna 130 3190 >90 Totalt Ej förfallna 130 3190 >90 Totalt

Kundfinansieringsfordringar, totalt 141.281 7.915 4.803 813 154.812 118.974 8.248 2.657 1.551 131.431

Varav med låg kreditrisk 140.441 7.415 4.390 113 152.359 118.250 8.021 2.237 102 128.610

Varav med försämrad kreditrisk 840 500 413 700 2.454 725 227 420 1.449 2.821

15:6

Effektiv ränta för långfristiga kundfinansieringsfordringar uppgick till 4,92%

(4,87) per den 31 december 2021.

Effektiv ränta för kortfristiga kundfinansieringsfordringar uppgick till 4,77%

(4,71) per den 31 december 2021.

109

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Volvokoncernen

använder den förenklade modellen för förväntade kreditförluster på kund-

fordringar, enligt vilken reserver sätts av till ett belopp motsvarande förvän-

tade kreditförluster under fordringens hela löptid. Reserven beaktas redan

vid första redovisningstillfället och omvärderas sedan under fordringens

löptid. Förändringar i reserver för förväntade kreditförluster av kundford-

ringar redovisas i övriga rörelse intäkter och kostnader.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument under rubriken borttagande från balans-

räkningen av finansiella tillgångar om diskontering av finansiella tillgångar.

Fordringar

Under 2021 har majoriteten av kunderna avslutat sina omförhandlings-

perioder och återgått till normala betalningsnivåer. I allmänhet uppfyller

kunderna sina betalningsskyldigheter till följd av de förlängda statliga

stöd de erhållit, de tidigare omförhandlingsperioder av betalningsplaner

som de kommit överrens om med Financial Services och andra gäldenä-

rer, vilket har gynnat kundernas ekonomiska återhämtning. Under året har

även den makroekonomiska miljön förbättrats vilket lett till utökad efter-

frågan inom transport- och bygg/anläggningssektorn, därutöver har kun-

derna gynnats av centralbankernas stöd mot kreditmarknaderna. Det för-

väntas att reserven för förväntade kredit förluster på kundfinansieringsfordringar

minskar i takt med att den globala ekonomin återhämtar sig och växer från

nuvarande nivåer. Det råder dock fortfarande osäkerheter kring portföljens

utveckling när de statliga åtgärderna fasas ut.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, för information om vinster och förluster

upptagna i rörelseresultatet till följd av fortsatt redovisning av överförda kund-

finansieringsfordringar i tabell

30:3

Tabell

15:6

visar bruttoexponeringen avseende kundfinansierings till gångar

inom Volvokoncernen per åldersintervall. Reserven för förväntade kredit-

förluster under tillgångsportföljens livstid uppgår för kundfinansierings-

fordringar med låg kreditrisk till 2.691 Mkr (2.289) och för kundfinansie-

ringsfordringar med försämrad kreditrisk till 617 Mkr (611), inkluderade

i tabell

15:4

och

15:5

. Resterande utestående risk täcks av säkerheter

i de finansierade produkterna och, i särskilda fall, även genom andra

kredit garantier såsom borgensåtaganden, kreditförsäkringar, säker heter

på annan egendom som tillhör låntagaren etc. Säkerheter tagna i anspråk

och som uppfyller kriterierna för redovisning i balansräkningen uppgår till

104 Mkr (155) per den 31 december 2021.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

Reserv för förväntade kreditförluster

Kundfordringar är kortfristiga till sin natur och som en följd av detta är även

riskbedömningshorisonten kort. Som en konsekvens av den vedertagna

affärsmodellen inom anläggningsmaskinsbranschen i Kina, finns det också

en mindre andel kundfordringar med långa betalningstider från kunderna.

En kollektiv bedömning av nedskrivningsbehovet görs för förväntade

kredit förluster på kundfordringar med låg kreditrisk. Basen för denna

kollek tiva bedömning är kreditförlusthistorik vilken justeras med hänsyn

tagen till aktuella och förväntade förhållanden. En individuell bedömning av

nedskrivningsbehovet görs avseende kundfordringar med försämrad kredi-

trisk baserat på kundernas finansiella situation.

Covid-19-pandemin har gått in i en ny fas där många länder har lättat på

sina restriktioner och ändrat de supportåtgärder deras regeringar införde

förra året. Framtiden och den fortsatta utvecklingen av pandemin är dock

fortfarande okänd. Som en följd av detta är bedömningar av avsättningar

för förväntade kreditförluster avseende kundfordringar fortfarande i fokus,

för att säkerställa att avsättningarna återspeglar den nya fasen i vår ekono-

miska omgivning.

Koncentration av kreditrisk

Kundkoncentration

De tio största kunderna i Financial Services verksamhet står för 5,7% (5,6)

av den totala tillgångsportföljen. Resterande del av portföljen är hänför lig till

ett stort antal kunder och kreditrisken kan därför anses vara utspridd på en

mängd kunder. Financial Services har under 2021 utfört syndiker ingar om

9,8 miljarder kronor (6,8) för att minska koncentrationen av kreditrisk.

Koncentration på geografiska marknader

Graf

15:7

visar kundkoncentrationen för Financial Services- portföljen

uppdelad på geografiska marknader.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk för beskrivning

av kreditrisker.

Läs mer i Förvaltningsberättelsen om utvecklingen inom Financial Services

under året.

Geografisk marknad, andel av kundfinansieringsportföljen (%)

Europa, 39,7%

Nordamerika, 39,0%

Asien, 7,1%

Sydamerika, 9,9%

Afrika och Oceanien, 4,3%

15:7

110

Noter till de finansiella rapporterna

Åldersanalys kundfordringar

31 dec 2021 31 dec 2020

Ej förfallna 130 3190 >90 Totalt Ej förfallna 130 3190 >90 Totalt

Kundfordringar brutto 37.173 1.813 1.258 1.377 41.622 32.788 1.692 557 1.394 36.431

Reserv för förväntade kreditförluster

på kundfordringar –241 –59 –53 –493 –846 –183 –11 –28 –549 –771

Kundfordringar netto 36.932 1.753 1.205 885 40.776 32.605 1.680 529 846 35.660

16:4

Riskhanteringsstrategi

Kreditrisker hanteras genom aktiv kreditbevakning och uppföljnings-

rutiner i enlighet med Volvokoncernens Kredithanteringsdirektiv. Detta

direktiv inkluderar åtgärder att utföra när en kundfaktura ej betalas vid

förfallo dagen. När en ökad kreditrisk är konstaterad, exempelvis genom

en konkurs, eller när en reserv för förväntade kreditförluster på kundford-

ringar har varit oförändrad i två år och det kan påvisas att alla nödvändiga

åtgärder utförts upplöses reserven och fordran skrivs av. Bortsett från

vissa undantag är samtliga kundfordringar som skrivits av fortsatt föremål

för verkställighetsåtgärder med syfte att erhålla betalning.

En betydande del av kundfordringarna är hänförliga till anläggnings-

maskinsbranschen i Kina. Som en konsekvens av den vedertagna affärs-

modellen i Kina finns det också en mindre andel kundfordringar med långa

betalningstider från kunderna. Om aktiviteten inom anläggningsbran-

schen och gruvindustrin minskar snabbt och kraftigt kan detta få en nega-

tiv påverkan på kunders och återförsäljares möjlighet att möta sina för-

pliktelser mot koncernen och därmed påverka koncernens finansiella

resultat negativt.

Omförhandlade fordringar är på samma nivå som föregående år, med

merparten av exponeringen relaterad till omförhandlade fordringar inom

Anläggningsmaskiner i Kina. Omförhandlade fordringar fortsätter att

bevakas noggrant vad gäller inkommande betalningar och tecken på för-

sämrad kreditrisk.

Per den 31 december 2021 uppgick den totala reserven för förväntade

kreditförluster för kundfordringar till 2,03% (2,12) av totala kundfordringar.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk om kreditrisk.

Långfristiga fordringar

31 dec

2021

31 dec

2020

Övriga räntebärande fordringar

436 203

Ränte- och valutaderivat

2.090 4.437

Avtals- och returrättstillgångar

4.195 3.390

Övriga fordringar 4.257 4.733

Långfristiga fordringar 10.978 12.763

16:1

1 Beloppet är den långfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30

Finansiella instrument, tabell

30:1

2 Beloppet är den långfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30 Finansiella

instrument, tabell

30:1

Läs mer i Not 7 Intäkter om avtals- och returrättstillgångar.

1 Beloppet är den kortfristiga delen av övriga räntebärande fordringar i not 30

Finansiella instrument, tabell

30:1

2 Beloppet är den kortfristiga delen av ränte- och valutaderivat i not 30 Finansiella

instrument, tabell

30:1

Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och returrättstillgångar.

Kortfristiga fordringar

31 dec

2021

31 dec

2020

Övriga räntebärande fordringar

1.255 199

Kundfordringar 40.776 35.660

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3.225 2.700

Mervärdesskatt 4.205 2.638

Ränte- och valutaderivat

840 1.612

Avtals- och returrättstillgångar

1.641 3.845

Övriga fordringar 7.526 5.950

Kortfristiga fordringar efter avdrag

för reserv för förväntade kreditförluster

på kundfordringar 59.468 52.605

16:2

1 Varav omklassificering till övriga långfristiga fordringar –104 Mkr (55).

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument.

Förändring av reserv för förväntade

kreditförluster på kundfordringar

2021 2020

Ingående balans 771 1.021

Ny reserv redovisad över resultaträkningen 433 378

Återföring av reserv redovisad över

resultaträkningen –177 –418

Upplösning av reserv hänförlig till

konstaterade kundförluster –144 –196

Effekt av ändrade valutakurser 61 –71

Omklassificeringar etc.

–99 57

Reserv för förväntade kreditförluster

på kundfordringar per den 31 december 846 771

16:3

111

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och netto-

försäjningsvärdet.

Anskaffningsvärdet fastställs enligt den så kallade först in-först ut-

principen (FIFU) och bygger på en standard kostnads metod inkluderande

kostnader för alla direkta tillverkningskostnader samt hänförlig andel av

kapacitets- och andra tillverkningsrelaterade omkostnader. Omprövning sker

regelbundet av standardkostnaden och anpassning sker efter aktuella för-

hållanden. Tillverkningskostnader baseras på normal kapacitets utnyttjande

och allokeras till varulagret medan oabsorberade kostnader på grund av för-

ändringar i produktionsvolym redovisas i resultaträkningen när de uppkom-

mer. Kostnader för forskning och utveckling, försäljning, administration och

finansiella kostnader ingår ej.

Nettoförsäljningsvärdet beräknas som försäljningspris reducerat med

kostnader hänförliga till försäljningen.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH BEDÖMNINGAR

Nedskrivning av varulager

Beräkningen av nettoförsäljningsvärdet bygger på en uppskattning av ett

framtida försäljningspris, vilket påverkas av flera parametrar, såsom mark-

nadens efterfrågan, modelländringar och prisutveckling för begagnade

produkter. Om det uppskattade nettoförsäljningsvärdet är lägre än anskaff-

ningsvärdet görs en nedskrivning av varulagret.

Varulager

31 dec

2021

31 dec

2020

Färdiga produkter 32.297 26.589

Produktionsmaterial m.m. 31.619 21.036

Varulager 63.916 47.625

17:1

Det totala lagervärdet, efter nedskrivningar, var 63.916 Mkr (47.625) per

den 31 december 2021. Varulager som redovisats som kostnad för sålda

produkter under perioden uppgick till 273.872 Mkr (244.512).

Förändring av nedskrivning

i varulager

2021 2020

Ingående balans 3.452 4.303

Förändring av nedskrivning av varulager

redovisad över resultaträkningen 334 554

Utrangeringar –373 –510

Effekt av ändrade valutakurser 171 –259

Omklassificeringar etc. –3 –637

Nedskrivning av varulager

per den 31 december 3.581 3.452

17:2

Varulager

112

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

I likvida medel ingår räntebärande värdepapper med hög likviditet vilka

lätt kan omvandlas till kassamedel inklusive kortfristiga placeringar och

omvända återköpsavtal med en löptid som understiger tre månader från

anskaffningstidpunkten. Räntebärande värdepapper med en löptid som

överstiger tre månader från anskaffningstidpunkten redovisas som kort-

fristiga placeringar.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, om redovisningsprinciper avseende

finansiella instrument.

Likvida medel

31 dec

2021

31 dec

2020

Bankräkningar och kassa 46.286 60.571

Kortfristiga placeringar med en

ursprunglig löptid understigande

3 månader

1.803 2.327

Placeringslån i bank 14.038 14.495

Omvända återköpsavtal

– 7.812

Likvida medel 62.126 85.206

18:1

1 I tillägg till detta innehar Volvokoncernen även kortfristiga placeringar med en

ursprunglig löptid överstigande 3 månader om 167 Mkr (213) i statliga värde-

papper per 31 december 2021.

2 Ett omvänt återköpsavtal är ett finansiellt avtal där en part förbinder sig att köpa

ett värdepapper av en motpart och samtidigt kommer överens om att värde-

pappret ska säljas tillbaka till ett bestämt pris vid en given tidpunkt i framtiden.

Likvida medel per 31 december 2021 inkluderar 2,8 miljarder kronor (2,5)

som inte är tillgängliga för användning av Volvokoncernen samt 8,7 miljarder

kronor (11,0) för vilka andra begränsningar finns, huvudsak ligen likvida

medel i länder där valutarestriktioner eller andra legala restriktioner förelig-

ger. Därmed är det inte möjligt att omedelbart använda dessa likvida medel

i andra delar av Volvokoncernen, dock finns det vanligtvis inga begräns-

ningar för att använda dessa inom Volvokoncernens verksamhet i respek-

tive land.

Likvida medel

113

Noter till de finansiella rapporterna

Förändring av övriga reserver

Aktieinnehav

värderade till

verkligt värde

Ingående balans 2021 230

Omvärdering av aktieinnehav

värderade till verkligt värde 48

Avyttring –270

Utgående balans 31 december 2021 8

19:1

Information avseende

antal aktier

31 dec

2021

31 dec

2020

Egna A-aktier – –

Egna B-aktier – –

Totalt egna aktier – –

Egna aktier i % av totalt

registrerade aktier – –

Utestående A-aktier 444.987.946 448.113.346

Utestående B-aktier 1.588.464.138 1.585.338.738

Totalt utestående aktier 2.033.452.084 2.033.452.084

Totalt registrerade A-aktier 444.987.946 448.113.346

Totalt registrerade B-aktier 1.588.464.138 1.585.338.738

Totalt registrerade aktier 2.033.452.084 2.033.452.084

Genomsnittligt antal

utestående aktier 2.033.452.084 2.033.452.084

19:2

Information avseende aktier 2021 2020

Antalet utestående aktier 31 december, i miljoner 2.033 2.033

Genomsnittligt antal aktier före utspädning, i miljoner 2.033 2.033

Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, i miljoner 2.033 2.033

Genomsnittligt aktiepris, kr 208,80 158,23

Nettoresultat hänförligt till AB Volvos ägare 32.787 19.318

Resultat per aktie före utspädning, kr 16,12 9,50

Resultat per aktie efter utspädning, kr 16,12 9,50

19:4

A-aktier B-aktier Totalt

Utestående aktier 2021 2020 2021 2020 2021 2020

Utestående aktier ingående balans 448.113.346 456.184.336 1.585.338.738 1.577.267.748 2.033.452.084 2.033.452.084

Omvandlade A-aktier till B-aktier –3.125.400 –8.070.990 3.125.400 8.070.990 – –

Utestående aktier, 31 december 444.987.946 448.113.346 1.588.464.138 1.585.338.738 2.033.452.084 2.033.452.084

19:3

REDOVISNINGSPRINCIP

Resultat per aktie före utspädning beräknas utifrån periodens resultat

hänförligt till aktieägare i AB Volvo dividerat med AB Volvos genomsnitt-

liga antal utestående aktier under räkenskapsåret. Resultat per aktie efter

utspädning beräknas utifrån periodens resultat hänförligt till aktieägarna i

AB Volvo, dividerat med AB Volvos genomsnittliga antal utestående

aktier efter utspädning under räkenskapsåret. Om det under året funnits

potentiella aktier som lösts in eller förfallit inkluderas dessa i det genom-

snittliga antalet aktier som används för att beräkna resultat per aktie efter

utspädning.

AB Volvos årstämma den 31 mars 2021 beslutade att till aktieägarna dela

ut 6,00 kronor (

–) per aktie i ordinarie utdelning och 9,00 kronor (–) per

aktie i extrautdelning.

Den 1 april avyttrade Volvokoncernen UD Trucks och på en extra bolags-

stämma den 29 juni beslutades att likviden från försäljningen skall delas ut

till aktieägarna genom en extra utdelning om 9.50 kronor per aktie.

Moderbolagets aktiekapital uppgick till 2.562 Mkr (2.562) den 31

december 2021 och är uppdelat i två serier av aktier, A och B. Båda serierna

ger samma rättigheter, förutom att innehav av aktier i serie A berättigar till

en röst per aktie medan innehav av aktier i serie B berättigar till en tiondels

röst per aktie. Aktiens kvotvärde är 1,26 kronor (1,26). Under 2021 har AB

Volvo konverterat totalt 3.125.400 aktier i serie A till aktier i serie B. Fritt

eget kapital i moderbolaget uppgick till 61.311 Mkr (54.801) per den 31

december 2021.

Läs mer i Förändringar i eget kapital i moderbolaget om AB Volvos aktiekapital.

Eget kapital och antal aktier

114

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Volvokoncernens ersättningar efter avslutad anställning, såsom pensio-

ner, sjukvårdsförmåner och andra ersättningar, erläggs till övervägande

del genom fortlöpande betalningar till fristående myndigheter eller organ

som därmed övertar förpliktelserna mot de anställda, det vill säga genom

så kallade avgiftsbestämda planer.

Resterande ersättningar efter avslutad anställning fullgörs genom så

kallade förmånsbestämda planer där förpliktelserna kvarstår inom Volvo-

koncernen och tryggas av egna stiftelser. Förmånsbestämda planer före kom-

mer inom Volvokoncernen framför allt i dotterföretag i USA där de omfattar

både pensioner och andra förmåner, till exempel sjukvårdsförmåner.

Andra väsentliga förmånsbestämda planer omfattar tjänstemän i den

svenska verksamheten (främst ITP-planen) samt anställda i Frankrike,

Storbritannien och Belgien.

Aktuariella beräkningar upprättas för samtliga förmånsbestämda planer

i syfte att fastställa nuvärdet av Volvokoncernens förpliktelser avseende

oantastbara förmåner för nuvarande och tidigare anställda. Aktuariella

beräkningar upprättas årligen och baseras på aktuariella antaganden vilka

fastställs vid bokslutstidpunkten. Förändringar av förpliktelsernas nuvärde

till följd av förändrade aktuariella antaganden samt erfarenhets baserade

justeringar utgör omvärderingar.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i Volvokoncernens

balansräkning motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunk-

ten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. Alla

förändringar i nettopensionsskulden (tillgången) redovisas när de inträffar.

Tjänstgöringskostnader och nettoräntekostnad (intäkt) redovisas i resul tat-

räkningen medan omvärderingar så som aktuariella vinster och förluster

redovisas i övrigt totalresultat. Särskild löneskatt inkluderas i pensions-

skulden i de svenska och belgiska planerna.

För avgiftsbestämda planer redovisas kostnaderna för premierna löpande

i resultaträkningen.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

Antaganden vid beräkning av pensioner och liknande förpliktelser

Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning,

huvudsakligen pensioner och sjukvårdsförmåner, är beroende av aktuariella

antaganden. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje

förmånsbestämd plan. De mest väsentliga antagandena avser diskonte-

ringsränta och inflation. Inflationsantaganden är baserade på analyser av

externa marknadsindikatorer. En känslighetsanalys återfinns i graf

20:6

och

visar effekten på de förmånsbestämda förpliktelserna om väsentliga anta-

ganden förändras. Det finns också andra antaganden så som löneöknings-

takt, avgångs intensitet, mortalitet, kostnadstrender för sjukvård och andra

faktorer. Antaganden om löneökningstakt avspeglar historisk lönekostnads-

utveckling, kort- och långsiktiga framtidsutsikter och förväntad inflation.

Takten på pensionsavgångar och mortalitet baseras främst på officiell mor-

talitetsstatistik. Kostnadstrender för sjukvårds kostnader är baserade på his-

toriska data samt kortsiktiga framtidsutsikter och en bedömning av sanno-

lika långsiktiga trender. Volvokoncernen har en global aktuarie för att säker-

ställa att en professionell bedömning görs och att de aktuariella antaganden

konsekvent utvecklas. Volvokoncernen ser årligen över aktuariella antagan-

den och gör justeringar av dessa när detta anses lämpligt.

Även om covid-19 pandemin var fortsatt aktiv runt om i världen, har

rörelserna på finansmarknaderna under 2021 haft en signifikant positiv

påverkan på fonderingen av koncernens pensionsplaner.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

I efterföljande tabeller lämnas upplysningar om förmåns bestämda planer.

Volvokoncernen redovisar skillnaden mellan utestående förpliktelser och

förvaltningstillgångarnas värde i balansräkningen. Upplysningarna avser

tillämpade antaganden i aktuariella beräkningar, redo visade kostnader

under räkenskapsåret samt värdet av förpliktelser och förvaltningstill-

gångar vid periodens utgång. Dessutom specificeras förändringar av värden

på förpliktelser och förvaltningstillgångar under perioden.

Tillämpade antaganden

i aktuariella beräkningar

31 dec

2021

31 dec

2020

Sverige

Diskonteringsränta, %

2,00 1,45

Inflation, % 1,75 1,75

Förväntad löneökningstakt, % 2,40 2,40

Förväntad livslängd vid pension

vid 65 år (Män/Kvinnor)

Pension idag (medlem 65 år), antal år 20,923,5 20,923,5

Pension om 25 år (medlem

40 år idag), antal år 22,724,6 22,724,6

USA

Diskonteringsränta, %

1, 2

1,152,81 0,532,42

Inflation, % 2,20 2,20

Förväntad löneökningstakt, % 3,50 3,003,50

Förväntad livslängd vid pension

vid 65 år (Män/Kvinnor)

Pension idag (medlem 65 år), antal år 20,522,3 20,522,2

Pension om 25 år

(medlem 40 år idag), antal år 22,424,1 22,324,0

Frankrike

Diskonteringsränta, %

1,19 0,87

Inflation, % 1,50 1,50

Förväntad löneökningstakt, % 2,50 2,50

Storbritannien

Diskonteringsränta, %

1,80 1,40

Inflation, % 3,30 2,90

Förväntad löneökningstakt, % 0,00 0,00

Förväntad livslängd vid pension

vid 65 år (Män/Kvinnor)

Pension idag (medlem 65 år), antal år 22,123,8 22,023,7

Pension om 25 år

(medlem 40 år idag), antal år 23,926,4 23,826,3

Belgien

Diskonteringsränta, %

1,21 0,81

Inflation, % 1,50 1,50

Förväntad löneökningstakt, % 2,51 2,52

20:1

1 Diskonteringsräntan för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan

på förstklassiga företagsobligationer. I länder där det inte finns någon fungerande

marknad för sådana obligationer används marknadsräntan på statsobligationer.

Diskonteringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom

att extrapolera bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva.

2 För samtliga planer utom tre har en diskonteringsränta inom spannet 2,472,81%

(1,972,42) använts.

115

Noter till de finansiella rapporterna

I graf

20:6

presenteras en analys av känsligheten i de förmånsbestämda

förpliktelserna avseende förändringar av de tillämpade antagandena för

diskonteringsränta och inflation. Känslighetsanalysen baseras på för-

ändring av ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta.

I praktiken är detta ej troligt och förändringar i vissa antaganden kan vara

korrelerade. Beroende på planens och förmånens utformning på varje

plan kan känslighetseffekten på förpliktelserna variera för de olika antag-

andena.

Sverige

Pensioner

USA

Pensioner

Frankrike

Pensioner

Stor britannien

Pensioner

Belgien

Pensioner

USA

Övriga

förmåner

Genomsnittlig löptid på förpliktelserna, år 23,0 11,9 13,1 18,3 12,3 10,5

20:5

Sammandrag av avsättningar för

pensioner och liknande förpliktelser

31 dec

2021

31 dec

2020

Förpliktelser –65.122 –67.920

Förvaltningstillgångar 55.317 51.203

Avsättning netto för pensioner

och liknande förpliktelser –9.805 –16.718

20:2

Pensionskostnader 2021 2020

Kostnader för tjänstgöring

under innevarande år 1.943 1.558

Räntekostnader 1.062 1.314

Ränteintäkter –917 –1.128

Kostnader för tjänstgöring

under tidigare perioder

–67 –710

Vinst/förlust avseende regleringar –51 –

Årets kostnader avseende

förmånsbestämda pensionsplaner 1.971 1.034

Årets kostnader avseende

avgiftsbestämda pensionsplaner 2.958 2.597

Årets pensionskostnader 4.928 3.631

20:3

1 Kostnader för förmåner intjänade under tidigare perioder under 2020 inkluderar

en positiv effekt på 721 Mkr från kommunicerade frysningar av två förmåns-

bestämda planer i USA, en förändring av inflationsindex från RPI till CPI för två

förmånsbestämda planer i Storbritannien, en frysning av den nuvarande förmåns-

bestämda planen i Nederländerna samt en påverkan i Frankrike avseende en redu-

cering.

Årets kostnader avseende förmåns-

bestämda planer utöver pensionsplaner

2021 2020

Kostnader för tjänstgöring

under innevarande år 110 86

Räntekostnader 104 142

Ränteintäkter –28 –28

Kostnader för tjänstgöring

under tidigare perioder 4 –15

Vinst/förlust avseende regleringar – –

Omvärderingar 148 79

Årets kostnader 338 265

20:4

116

Noter till de finansiella rapporterna

Förpliktelser i förmånsbestämda planer

Sverige

Pensioner

USA

Pensioner

Frankrike

Pensioner

Stor-

britannien

Pensioner

Belgien

Pensioner

USA

Övriga

förmåner

Övriga

planer Summa

Förpliktelser ingående balans 2020

23.964 21.675 2.733 8.068 3.562 3.620 4.713 68.335

Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar 0 56 0 –4 0 38 –898 –807

Kostnader för tjänstgöring under innevarande år

431 502 178 1 265 19 248 1.644

Räntekostnader 405 636 32 157 39 103 85 1.456

Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 99 –357 –89 –182 – 0 –63 –592

Regleringar – – – – – 0 –3 –3

Tillskjutna medel från arbetstagare – – – – 0 30 40 70

Omvärderingar

– Effekter av ändrade demografiska antaganden

– –135 17 –163 – –39 3 –316

– Effekter av ändrade finansiella antaganden 1.524 2.070 4 910 132 306 9 4.956

– Erfarenhetsbaserade justeringar 749 –51 –30 –231 17 65 41 560

Omräkning av utländska valutor 0 –2.711 –109 –752 –148 –436 –241 –4.396

Utbetalda ersättningar –494 –1.413 –57 –272 –118 –342 –291 –2.987

Förpliktelser, 31 december 2020

26.677 20.273 2.680 7.533 3.750 3.363 3.644 67.920

varav

Fonderade förmånsbestämda planer

–26.073 –19.560 –18 –7.534 –3.749 0 –2.405 –59.339

Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar 0 –6 – – –3 0 66 56

Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 861 547 170 0 213 51 211 2.053

Räntekostnader 385 459 24 123 31 70 74 1.165

Kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder 69 55 – – –106 –0 –19 –1

Regleringar – –1.140 – – – – –2 –1.142

Tillskjutna medel från arbetstagare – – – – – 29 53 82

Omvärderingar

– Effekter av ändrade demografiska antaganden

– 59 0 – – –23 –37 –1

– Effekter av ändrade finansiella antaganden –3.255 –1.155 –109 –179 –186 –172 –130 –5.185

– Erfarenhetsbaserade justeringar –238 –37 –111 – –59 152 27 –267

Omräkning av utländska valutor – 2.154 52 742 73 348 135 3.505

Utbetalda ersättningar –551 –1.389 –106 –286 –106 –338 –288 –3.064

Förpliktelser, 31 december 2021 23.948 19.819 2.600 7.934 3.607 3.480 3.735 65.122

varav

Fonderade förmånsbestämda planer

–23.517 –19.088 –15 –7.934 –3.579 – –2.567 –56.699

20:7

1 Under 2020 inkulderar kostnader för tjänstgöring under innevarande år i Sverige en positiv effekt om 604 Mkr från en korrigering av aktuariella beräkningar.

2 Under 2020 inkluderar omvärderingar en negativ effekt om 1.663 Mkr från en korrigering av aktuariella beräkningar.

3 Förpliktelsen, 31 december 2020 i Sverige inkluderar en ökning av skulden om 1.059 Mkr relaterad till en korrigering av aktuariella beräkningar.

4 Av den totala omvärderingen av de förmånsbestämda förpliktelserna, har 5.601 Mkr (– 5.121) redovisats i övrigt totalresultat, och –148 Mkr (–79) i resultaträkningen.

−

Påverkan på förpliktelsen, Mkr

Om inflationen minskar med 0,5% Om inflationen ökar med 0,5%

Om diskonteringsräntan ökar med 0,5% Om diskonteringsräntan minskar med 0,5%

KÄNSLIGHETS-

ANALYS 2021

Sverige Pensioner

USA Pensioner

USA Övriga förmåner

Övriga förmåner

Frankrike Pensioner

Storbritannien Pensioner

Sverige Pensioner

USA Pensioner

USA Övriga förmåner

Övriga förmåner

Frankrike Pensioner

Storbritannien Pensioner

Belgien Pensioner

–6

–398

–11

–28

–150

2.950

1.262

188

774

174

216

238

–2.579

–1.136

–172

–679

–159

–191

–210

414

162

3.225

–2.340

20:6

117

Noter till de finansiella rapporterna

Sverige

Den huvudsakliga förmånsbestämda pensionsplanen i Sverige är ITP2-

planen, som grundar sig på slutlönen. Planen är delvis stängd, vilket innebär

att enbart nyanställda som är födda före 1979 går in i ITP2-lösningen. Volvo-

koncernens pensionsstiftelse i Sverige bildades 1996 för tryggande av för-

pliktelser rörande ålderspension till tjänstemän i Sverige enligt ITP-planen.

I samband med bildandet tillfördes stiftelsen ett förvaltningskapital uppgå-

ende till 2.456 Mkr vilket motsvarade värdet på pensionsförpliktelserna vid

denna tidpunkt. Sedan bildandet har ytterligare kapital om netto 6.654 Mkr

tillförts stiftelsen, varav 322 Mkr (1.998) tillfördes under år 2021.

Förvaltnings kapitalet i Volvokoncernens svenska pensions stiftelse placeras

i svenska och utländska aktier och fonder samt i ränte bärande värdepapper

och alternativa tillgångar enligt en strategisk allokering som beslutas av stif-

telsens styrelse. Den 31 december 2021 uppgick värdet av stiftelsens för-

valtningskapital till 20.822 Mkr (17.871), varav 35% (45) var placerat i eget-

kapitalinstrument. Värdet av utfärdade pensionsförpliktelser hänförliga till

ITP-planen uppgick vid samma tidpunkt till 23.496 Mkr (26.048).

Förvaltningstillgångarnas verkliga

värde i fonderade planer

Sverige

Pensioner

USA

Pensioner

Frankrike

Pensioner

Stor-

britannien

Pensioner

Belgien

Pensioner

USA

Övriga

förmåner

Övriga

planer Summa

Förvaltningstillgångar ingående balans 2020

14.680 22.301 15 8.040 2.685 –12 2.301 50.010

Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar 0 45 – –4 0 49 –169 –79

Ränteintäkter 250 656 0 162 30 0 58 1.156

Regleringar – – – – – – 0 0

Omvärderingar 964 2.062 0 908 104 0 27 4.065

Tillgångstak – – – –749 – – –1 –750

Tillskjutna medel från arbetsgivare 1.998 0 0 147 209 39 152 2.545

Tillskjutna medel från arbetstagare – 28 – – 0 263 40 331

Omräkning av utländska valutor 0 –2.771 –1 –752 –110 –4 –170 –3.808

Utbetalda ersättningar 1 –1.404 – –272 –114 –302 –175 –2.266

Förvaltningstillgångar, 31 december 2020 17.892 20.917 15 7.480 2.804 33 2.063 51.203

Förvärv och avyttringar samt övriga förändringar 0 –3 –1 – 0 – 51 47

Ränteintäkter 264 478 0 123 23 – 56 944

Regleringar – –1.090 – – – – – –1.090

Omvärderingar

2.368 –119 0 –561 171 – –46 1.813

Tillgångstak – – – 464 – – 16 479

Tillskjutna medel från arbetsgivare 322 – – 65 163 – 215 766

Tillskjutna medel från arbetstagare – 30 – – – – 54 84

Omräkning av utländska valutor – 2.188 0 740 54 3 85 3.070

Utbetalda ersättningar –1 –1.387 0 –286 –102 0 –223 –2.000

Förvaltningstillgångar, 31 december 2021 20.845 21.013 14 8.024 3.113 37 2.271 55.317

20:8

1 Av den totala omvärderingen av förvaltningstillgångarna, har 2.292 Mkr (3.314) blivit redovisade i övrigt totalresultat.

Avsättningar netto, för pensioner

och liknande förpliktelser

Sverige

Pensioner

USA

Pensioner

Frankrike

Pensioner

Stor-

britannien

Pensioner

Belgien

Pensioner

USA

Övriga

förmåner

Övriga

planer Summa

Avsättning netto för pensioner och liknande

förpliktelser, 31 december 2020 –8.784 643 –2.665 –53 –947 –3.330 –1.581 –16.718

varav redovisade under rubriken:

Pensionstillgångar, netto – 1.512 – 81 – 120 0 1.712

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

–8.784 –869 –2.665 –134 –947 –3.449 –1.581 –18.430

Avsättning netto för pensioner och liknande

förpliktelser, 31 december 2021 –3.102 1.194 –2.586 91 –494 –3.443 –1.464 –9.805

varav redovisade under rubriken:

Pensionstillgångar, netto – 2.234 – 104 – 34 – 2.372

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser –3.102 –1.040 –2.586 –13 –494 –3.477 –1.464 –12.177

20:9

118

Noter till de finansiella rapporterna

Svenska företag kan trygga nya pensionsförpliktelser genom avsätt-

ningar i balansräkningen eller genom överföring av medel till pensions-

stiftelsen. En kreditförsäkring måste dessutom tecknas avseende värdet

av utfärdade förpliktelser. Utöver förmåner beträffande ålderspension om -

fattar ITP-planen även kollektiv familjepension vilken Volvo koncernen

finansierar genom en försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Enligt ett

uttalande från Rådet för finansiell rapportering är detta en förmånsbe-

stämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2021 har

Volvokoncernen inte haft tillgång till information från Alecta som möjlig-

gjort redovisning av denna plan såsom en förmånsbestämd plan. Planen

har således redovisats såsom en avgiftsbestämd plan. Volvo koncernen

beräknar att under 2022 betala premier till Alecta om cirka 243 Mkr. Den

kollektiva konsolideringsnivån mäter fördelningsbara tillgångar i förhål-

lande till försäkringsåtagandet. Enligt Alectas konsolideringspolicy för

förmånsbestämda försäkringar ska den kollektiva konsolideringsnivån

normalt tillåtas variera mellan 125% och 175%. Alectas prelimi nära kon-

solideringsgrad uppgår till 172% (148). Om konsolideringsnivån ligger

under eller överstiger normalintervallet kan en åtgärd vara att höja det

avtalade priset för nyteckning eller att införa premie reduktioner.

Volvokoncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta uppgick

per den 31 december 2021 till 0,24% (0,18) och andelen av totalt antal

aktiva försäkrade uppgick till 1,72% (1,78).

I Sverige utgår en förmån till alla anställda, en jubileumsplan, där man

tilldelas ett visst antal aktier baserat på tjänstgöringstid om 25, 35 och 45

år. Denna plan redovisas som aktierelaterade ersättningar. För aktiebase-

rade ersättningar skall verkligt värde av ersättningsbeloppet bestämmas

vid tidpunkten för tilldelning. Planen redovisas under övriga skulder. Som

en konsekvens av covid-19-pandemin sköts tilldelningen av jubileumsak-

tierna upp under 2020. Därmed sker tilldelning av jubileumsaktierna för

både 2020 och 2021 under innevarande år.

USA

I USA har Volvokoncernen avdragsgilla pensionsplaner, sjukvårds planer

efter pensionering samt pensionsplaner som ger rätt till uppskov med

skatten. De avdragsgilla pensionsplanerna fonderas medan övriga planer

vanligtvis ej är fonderade. Det finns fem finansierade pensionsplaner

varav alla fem är stängda för nya deltagare. Tre av de fem planerna är

öppna för framtida pensionsintjäning. Volvokoncernens dotterföretag i

USA tryggar sina pensionsförpliktelser i huvudsak genom överföringar av

medel till fristående pensionsplaner. US Retirement Trust förvaltar till-

gångarna till de fem planerna. Den strategiska allokeringen av plantill-

gångarna måste leva upp till placeringsreglementet som beslutats av stif-

telsens styrelse. Alla medlemmar i styrelsen utses av företaget, men varje

enskild medlem har ett lagstadgat personligt ansvar att i alla lägen utgå

ifrån förmånstagarnas bästa. Den 31 december 2021 uppgick det sam-

manlagda värdet av pensionsförpliktelser i sådana fristående planer till

19.088 Mkr (19.560). Det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i

dessa planer uppgick vid samma tidpunkt till 21.013 Mkr (20.917), varav

13% (11) var placerat i egetkapitalinstrument. Enligt regelverket för tryg-

gande av pensionsförpliktelser föreskrivs vissa miniminivåer avseende

värdet på förvaltningstillgångar i förhållande till värdet på förpliktelser.

Under 2021 och 2020 överförde Volvokoncernen inga medel till de ame-

rikanska pensionsplanerna.

Likvida medel, 869 (2%)

Egetkapitalinstrument, 11.274 (20%)

Skuldinstrument, 38.771 (69%)

Fastigheter, 1.682 (3%)

Värdepapper med bakomliggande

tillgångar, 2.658 (5%)

Övriga tillgångar, 584 (1%)

Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag

den 31 december 2021¹

Likvida medel, 1.359 (3%)

Egetkapitalinstrument, 11.580 (22%)

Skuldinstrument, 36.018 (69%)

Fastigheter, 1.412 (3%)

Värdepapper med bakomliggande

tillgångar, 1.447 (3%)

Övriga tillgångar, 359 (1%)

Förvaltningstillgångarnas fördelning på tillgångsslag

den 31 december 2020

20:10

Verkligt värde på

förvaltningstillgångar

31 dec 2021 31 dec 2020

Likvida medel 869 1.357

Noterade förvaltningstillgångar

Egetkapitalinstrument 8.476 9.400

Skuldinstrument 38.413 35.358

Fastigheter 20 167

Derivat –15 –3

Övriga tillgångar 1.001 500

Onoterade förvaltningstillgångar

Övriga tillgångar 7.074 5.397

Totalt

55.838 52.176

20:11

1 Exkluderar tillgångstak om 521 Mkr (973).

119

Noter till de finansiella rapporterna

Frankrike

I Frankrike har Volvokoncernen två typer av förmånsbestämda pensions-

planer, Indemnité de Fin de Carrière (IFC) samt Jubileumsplan. Planerna

är ej fonderade. IFC är obligatorisk i Frankrike. Ersättningarna grundar sig

på de kollektivavtal som är tillämpliga för bolaget, medarbetarens anställ-

ningstid per pensionsdagen och slutlönen. Pension utbetalas enbart om

de anställda arbetar för bolaget när de går i pension. Jubileumsplanen

utgår från en intern överenskommelse och grundar sig på lång och trogen

tjänst vid 20, 30, 35 och 40 års anställning. Den 31 december 2021 upp-

gick det totala värdet på förpliktelsen till 2.600 Mkr (2.680).

Storbritannien

I Storbritannien har Volvokoncernen fem förmånsbestämda pensions-

planer, vilka alla är fonderade. Pensionsfonderna utgörs av fristående

legala enheter, vilka leds av en professionell förvaltare. Samtliga planer är

stängda för nya deltagare och framtida pensionsintjäning. Fördelningen

av tillgångarna måste vara i enlighet med den invester ingsstrategi som

är överenskommen mellan företaget och den professionella förvaltaren.

För tre av planerna har Volvokoncernen en oinskränkt rättighet till det

redovisade överskottet för den planen eller planerna om en netto tillgång

redovisas i balansräkningen när pensionsplanen upphör. För två planer är

detta inte fallet i juridiskt mening och därför tillämpas ett tillgångstak i

dessa fall. Den 31 december 2021 uppgick det sammanlagda värdet på

förpliktelser som säkrats av pensionstillgångar till 7.934 Mkr (7.533). Det

sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer uppgick vid

samma tidpunkt till 8.024 Mkr (7.480), varav 5% (6) var placerat i eget-

kapitalinstrument. Under 2021 har Volvokoncernen överfört extra medel

till pensions planerna i Storbritannien med 65 Mkr (147).

Belgien

I Belgien har Volvokoncernen fyra traditionella förmånsbestämda planer

vilka är baserade på slutlön där alla planer är stängda för nya deltagare.

Alla planer är öppna för framtida pensionsintjäning. Två av planerna är fon-

derade via en extern pensionsfond med en legalt avgränsad Volvo-del och

två är fonderade via en gruppförsäkring vilka i Belgien benämns som

Branch 21. Förmåner betalas vid pensionering ut som en klumpsumma.

Det finns också en öppen avgiftsbestämd pensionsplan samt ett vinstdel-

ningsprogram för vilket utbetalningar sker till en avgiftsbestämd pen-

sionsplan som fonderas av den egna pensionsfonden eller genom grupp-

försäkring. Alla avgiftsbestämda planer i Belgien har en lagstadgad

minimumgaranti vad gäller avkastning och redovisas därför som förmåns-

bestämda planer. Den strategiska allokeringen avseende tillgångarna

måste vara i enlighet med investeringspolicyn, föreslagen av Volvokoncer-

nen och formellt beslutad av styrelsen för pensionsfonden. Alla pensions-

fondens styrelsemedlemmar är nominerade av företaget. Den 31 decem-

ber 2021 uppgick det sammanlagda värdet på förpliktelsen till 3.607 Mkr

(3.750). Det sammanlagda värdet av förvaltningskapital i dessa planer

uppgick vid samma tidpunkt till 3.113 Mkr (2.804), varav 27% (27) var

placerat i egetkapitalinstrument. Under 2021 har Volvokoncernen över-

fört extra medel till pensionsplanerna i Belgien med 163 Mkr (209).

Investeringsstrategi och riskhantering

Volvokoncernen hanterar allokeringen och investeringen av tillgångarna i

pensionsplanerna för att möta långsiktiga mål. De viktigaste målen hand-

lar om att klara aktuella och framtida pensionsförpliktelser, tillhandahålla

tillräcklig likviditet för att klara utbetalningskrav samt att tillhandahålla

en total avkastning som maximerar pensionstillgångarna i förhållande till

pensionsskulderna. Detta sker genom att maximera avkastningen på till-

gångarna utifrån en lämplig risknivå. Det slutliga investeringsbeslutet lig-

ger ofta hos den lokala pensionsförvaltaren, men investeringspolicyn för

samtliga planer säkerställer att riskerna i investeringsportföljerna är väl

spridda. Den primära långsiktiga riskreducerande aktiviteten är att stänga

förmånsbestämda planer och ersätta dessa med avgiftsbestämda planer

där detta är möjligt. Risker hänförliga till redan utgivna pensionsförplik-

telser, exempelvis livslängd och inflation, samt utköpspremier och till-

hörande matchningsstrategier över vakas på löpande basis för att minska

Volvo koncernens exponering.

De senaste åren har några av de förmånsbestämda planerna stängts för

nya deltagare och ersatts av avgiftsbestämda pensionsplaner för att minska

riskerna för Volvokoncernen.

I Sverige bestäms miniminivån på värdet av förvaltningstillgångarna av

PRI Pensionsgaranti. Detta är obligatoriskt för att få vara kvar i systemet

och kunna få en försäkring för pensionsskulden. Tillskotten motsvarar van-

ligtvis de pensionsförmåner som beräknas intjänas under det kommande

året plus eventuella underskott gentemot miniminivån, såvida planen inte

uppvisar ett överskott enligt lokala fonderingsprinciper.

I USA fastställs miniminivån på tillskotten till pensionsplanerna av bola-

get för att undvika straffavgifter, behålla flexibiliteten samt att undvika

omfattande extra finansiell rapportering till de amerikanska pensions-

myndigheterna och till deltagarna i pensionsplanen. Miniminivån på till-

skotten motsvarar vanligtvis de förmåner som beräknas intjänas under

det kommande året plus en sjundedel av eventuellt underskott, såvida

planen inte uppvisar ett överskott enligt lokala fonderingsprinciper.

I Storbritannien finns ingen fastställd miniminivå för värdet på förvalt-

ningstillgångarna. Det finns lagkrav på att genomföra en grundlig skuld -

beräk ning var tredje år. För varje separat plan som visar ett underskott

fastställs en finan si e rings plan som skall säkra en fullständig finansie ring

av planen inom en rimlig tidsrymd. Finansieringsplanen skall överenskommas

med bolaget och lämnas till tillsyns myndigheten för godkännande.

I Belgien definieras miniminivån på fondering i lag och följs löpande upp av

tillsynsmyndigheten FSMA. Ramverket för minimikravet utgår från en dis-

konteringsränta som baseras på förväntad avkastning på plantillgångarna.

Pensionsfonden måste alltid vara fullt fonderade på detta skuldmått. De

årliga tillskotten till pensionsfonden följer en tillskottsplan utformad för

att ge stabilitet över planens livslängd.

Volvokoncernen beräknar att under 2022 överföra ett belopp om

0,51,0 miljarder kronor till pensionsplaner.

120

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Avsättningar redovisas i balansräkningen när en legal eller informell för-

pliktelse föreligger till följd av en inträffad händelse, det är troligt att ett

utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig upp

skattning av beloppet kan göras. När dessa kriterier inte uppfylls kan

eventualförpliktelser komma att redovisas.

Avsättningar för produktgarantier

Avsättningar för produktgarantier redovisas som kostnad för sålda pro

dukter och inkluderar kontraktsgaranti och garantikampanjer. Avsätt-

ningar för kontraktsgaranti redovisas i samband med att produkterna

säljs. Avsättning för kampanjer avseende specifika kvalitetsproblem redo

visas i samband med att kampanjen beslutas.

Avsättningar för tekniska goodwillåtaganden

Tekniska goodwillåtaganden är åtaganden utöver kontraktsgaranti eller

kampanjer för att upprätthålla en god affärsrelation med kunden. Avsätt

ningar för tekniska goodwillåtaganden fastställs utifrån historisk statistik

för kunder där ett inslag av informell förpliktelse föreligger.

Avsättningar för utökad garanti

En utökad garanti är en produktförsäkring som säljs till kunden som gäller

för en produkt enligt vissa villkor under en bestämd period som en tilläggs-

försäkring utöver de kontraktuella garantierna. Avsättningen reflekterar

risken att den förväntade kostnaden för att uppfylla villkoren enligt till

läggsförsäkringen överstiger den förväntade intäkten.

Avsättningar i försäkringsverksamhet

Volvokoncernen har ett internt försäkringsbolag och avsättningar i försäk-

ringsverksamhet är relaterad till skadeanspråk från tredje man till bolag inom

Volvokoncernen. Skadereserven inkluderar också en avsättning för ej rappor

terade skador baserat på tidigare erfarenhet. Den ointjänade premie reserven

rapporteras som en upplupen kostnad inom övriga kortfristiga skulder.

Avsättningar för omstruktureringskostnader

En avsättning för beslutade omstruktureringsåtgärder redovisas när en detal

jerad plan för åtgärdernas genomförande föreligger samt när denna plan

kommunicerats till dem som berörs. Ersättningar vid uppsägning till följd av

ett frivilligt uppsägningsprogram redovisas som en avsättning och kostnad

när den anställde accepterar erbjudandet. Vanligtvis redovisas omstrukture

ringskostnader som en del av övriga rörelseintäkter och rörelse kostnader.

Avsättningar för restvärdesrisker

Restvärdesrisker innebär att Volvokoncernen i framtiden kan tvingas avyttra

begagnade fordon med förlust om värdeutvecklingen för dessa fordon är

sämre än vad som förutsågs vid kontraktets ingång. Restvärdesrisker är

hänförliga till operationella leasingkontrakt och försäljning med återköps-

åtaganden (buybacks och tradebacks) där Volvokoncernen har ett rest-

värdes åtagande. Majoriteten av dessa kontrakt redovisas som tillgångar i

operationell leasing och returrättstillgång i balansräkningen. Under kontrakts-

perioden justeras avskrivningarna via resultaträkningen i förhållande till

det beräknade framtida nettoförsäljningsvärdet för att löpande reflektera

eventuella restvärdesrisker vid slutet av kontraktsperioden.

Läs mer i Not 13 Materiella anläggningstillgångar om restvärdesrisker.

Återköpsåtaganden som är oberoende i förhållande till försäljningstrans-

aktionen redovisas inte som tillgångar i operationell leasing eller som

returrättstillgång i balansräkningen. De eventuella restvärdesriskerna

avseende dessa kontrakt redovisas som avsättningar. Till den del restvär-

desexponeringen inte uppfyller definitionen för avsättning redovisas åter-

stående bruttoexponering under eventual förpliktelser.

Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Avsättningar för servicekontrakt

Servicekontrakt erbjuder förebyggande underhåll till kunden enligt en

överenskommen serviceplan. Avsättningen reflekterar risken att den för-

väntade kostnaden för att tillhandahålla servicetjänster och reparationer

i enlighet med servicekontraktet överstiger den förväntade intäkten.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar består huvudsakligen av avsättningar för tvister gäl-

lande rättsliga processer, avsättningar för externt utfärdade kreditgarantier

och övriga avsättningar, såvida de inte specificeras separat.

Långfristiga avsättningar enligt ovanstående förväntas till största delen

regleras inom 2 till 3 år.

KÄLLA TILL OSÄKERHET I UPPSKATTNINGAR

OCH KRITISKA BEDÖMNINGAR

Osäkerheten gällande belopp eller tidpunkt för utflöde av resurser varierar

för olika sorters avsättningar. Angående avsättningar för produktgarantier,

tekniska goodwillåtaganden, utökad garanti, restvärdesrisker och service-

kontrakt baseras avsättningarna på historisk statistik och uppskattade

framtida kostnader, varför det avsatta beloppet i högre grad överens-

stämmer med det verkliga utflödet av resurser. Angående avsättningar för

tvister, som skattefrågor och rättsliga processer, är osäkerheten högre.

Avsättningar för produktgarantier

Avsättningar för produktgarantier fastställs utifrån historisk statistik med

hänsyn till kända förändringar avseende garantianspråk, garantiperioder,

genomsnittlig tid från att fel uppstår till dess att garantikrav inkommer till

företaget och förväntade förändringar i kvalitetsindex. Det faktiska utfallet

av produktgarantier kan avvika från det förväntade utfallet och väsentligt

påverka redovisade garantikostnader och avsättningar under kommande

tidsperioder. Återbetalning från leverantörer, vilka minskar Volvokoncer-

nens kostnader för garantiåtaganden, redo visas när de anses vara säkra.

Övriga avsättningar

Volvokoncernen arbetar aktivt för att säkerställa regelefterlevnad av tillämp-

liga miljölagar och regelverk, vilka ofta är komplexa och osäkra. Om Volvokon-

cernen misslyckas med att möta klimatrelaterade mål eller miljökrav skulle

Volvokoncernen kunna drabbas av betydande böter och andra sanktioner som

skulle kunna ha en väsentlig påverkan på den finansiella rapporteringen.

Avsättningar för rättsliga processer

Volvokoncernen granskar löpande utvecklingen av väsentliga tvister som

bolag i koncernen är part i, såväl civil- som skatterättsliga, för att upp-

skatta behovet av att redovisa avsättningar och eventualförpliktelser i

koncernens finansiella rapporter. Volvokoncernen tar hänsyn till ett antal

faktorer när bedömning görs om en avsättning eller en eventualförplik-

telse skall redovisas, bland annat vilken typ av rättstvist som är aktuell,

storleken på ersättningsanspråk, utvecklingen av tvisten, uppfattningar

från juridiska ombud och andra rådgivare, erfarenheter från liknande fall

och beslut fattade av Volvokoncernens ledning angående företagets pla-

nerade agerande avseende tvisten i fråga. Den faktiska utgången av en

rättstvist kan avvika från den förväntade utgången av tvisten. Skillnader

mellan faktiskt och förväntat utfall av en tvist kan väsentligt påverka framtida

finansiella rapporter och ha en ofördelaktig inverkan på Volvokoncernens

rörelse resultat, finansiella ställning och likviditet.

Avsättningar för rättsliga processer inkluderas i övriga avsättningar

i tabell

21:1

Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Övriga avsättningar

121

Noter till de finansiella rapporterna

Volvokoncernen har upptäckt att en komponent i avgasefterbehandlings-

systemet som används på vissa marknader och modeller kan åldras i för-

tid, vilket leder till försämrad prestanda avseende utsläppskontroll. Volvo-

koncernen reserverade 7 miljarder kronor vilket påverkade rörelseresultatet

för 2018, relaterat till uppskattade kostnader för att hantera detta. Den

negativa kassaflödeseffekten påbörjades under 2019 och kommer fort-

sätta de kommande åren. Volvokoncernen kommer löpande se över reser-

vens storlek allteftersom ärendet utvecklas.

För att anpassa verksamheten till lägre efterfrågan som en följd av

covid-19-pandemin reducerade Volvokoncernen antalet medarbetare på

tjänstemannasidan under 2020. En avsättning för omstrukturerings-

kostnader om 3.200 Mkr kronor redovisades under andra kvartalet 2020

varav 992 Mkr löstes upp under fjärde kvartalet 2020. Ytterligare 159 Mkr

löstes upp under fjärde kvartalet 2021.

Redovisat

värde

31 dec

2020

Avsätt-

ningar

Åter-

föringar

Ianspråk–

taganden

Förvärvade

och avytt-

rade verk-

samheter

Omräknings-

differenser

Omklassi-

ficeringar

Redovisat

värde

31 dec

2021

Varav

förfaller

inom 12

månader

Varav

förfaller

efter 12

månader

Avsättningar för

produktgarantier

14.389 7.618 –1.228 –6.504 –467 644 718 15.170 7.746 7.424

Avsättningar för

tekniska goodwill -

åtaganden 1.051 210 –461 –213 –102 57 118 660 330 330

Avsättningar för

utökad garanti 517 276 –55 –231 – 46 –48 505 282 223

Avsättningar i

försäkrings -

verksamhet 623 173 –91 –19 – 54 0 740 – 740

Avsättningar för

omstrukturerings-

kostnader 1.786 22 –181 –1.043 – 26 –5 605 517 88

Avsättningar för

restvärdesrisker 494 978 –423 –721 –4 18 –8 334 145 189

Avsättningar för

servicekontrakt 403 667 –179 –386 –36 26 –89 406 248 158

Övriga

avsättningar 4.808 2.669 –1.001 –1.789 –66 205 –76 4.750 2.686 2.064

Summa 24.071 12.613 –3.619 –10.906 –675 1.076 610 23.170 11.954 11.216

21:1

1 Inkluderar en avsättning för komponent i avgasefterbehandlingssystemet. För mer information se nedan.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter, för en beskrivning av förvärvade och avyttrade

verksamheter samt tillgångar och skulder som innehas för försäljning.

122

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Upptagna lån värderas till upplupet anskaffningsvärde genom effektivränte-

metoden. En av Volvokoncernen emitterad hybridobligation är klassificerad

som skuld i Volvokoncernens finansiella rapportering eftersom den medför ett

kontraktuellt åtagande att erlägga räntebetalningar samt återbetala nominellt

skuldbelopp till innehavaren.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument om redovisningsprinciper avseende

finansiella instrument.

Långfristiga skulder

Nedanstående uppställning visar Volvokoncernens långfristiga skulder

där de största lånen är fördelade per valuta. Lån i dotterföretag sker

huvud sakligen via Volvo Group Treasury i lokal valuta och därigenom mini-

meras finansiell valuta exponering i respektive företag. Volvo Group Treasury

använder olika derivat instrument för att tillhandahålla ut- och inlåning i

olika valutor utan att öka Volvokoncernens risk.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk om hur finansie-

ringen av Industriverksamheten respektive Financial Services hanteras och pre-

senteras i Volvokoncernens balansräkning.

Skulder

Långfristiga obligationslån och övriga lån

Valuta/startår/förfalloår

Faktisk ränta

per 31 dec 2021, %

Effektiv ränta

per 31 dec 2021, % 31 dec 2021 31 dec 2020

Obligationslån

EUR 2012202120232078

0,004,79 0,004,79 50.052 34.969

SEK 2018202120232025 0,392,31 0,392,31 24.282 25.741

NOK 2019202020232024 1,792,62 1,802,65 2.820 3.580

HKD 20192024 2,31 2,31 840 765

USD 20192029 2,96 2,96 452 409

JPY 20202023 0,70 0,70 919 927

Summa obligationslån

2, 3

79.365 66.391

Övriga lån

USD 2014202020232024 0,493,00 0,713,00 2.875 6.522

EUR 2012201820232026 0,002,34 0,002,34 4.031 6.760

MXN 2020202120242026 6,007,14 6,167,37 1.449 742

JPY 2019202020232024 0,371,24 0,371,24 1.570 1.585

BRL 2013202120232028 3,009,82 3,009,82 5.258 3.500

AUD 2019202020232024 0,971,51 0,971,52 119 315

CNY 2019202120232024 3,404,99 3,404,99 1.222 2.409

Lån i övriga valutor 1.901 2.091

Leasingskulder 4.469 4.434

Omvärdering av utestående derivat till SEK

1.917 416

Summa övriga lån

2, 3

24.812 28.775

22:1

1 Inkluderar den återstående delen av hybridobligationen om 0,6 miljarder euro med första inlösenmöjlighet 2023 och slutligt förfall 2078.

2 Lån avsedda för finansiering av kreditportföljen i Financial Services uppgick till 73.180 Mkr (50.332) i obligationslån och 18.141 Mkr (23.149) i övriga lån.

3 Långfristiga lån för vilka säkerheter har ställts uppgick till 3.030 Mkr (6.638).

Läs mer i Not 23 Ställda säkerheter.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell

30:1

om den långfristiga delen av utestående ränte- och valutaderivat.

Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och återbetalningsskulder samt försäljning med restvärdesåtaganden.

Övriga långfristiga skulder 31 dec 2021 31 dec 2020

Förutbetalda leasingintäkter

5.129 4.647

Restvärdesskulder

9.049 8.540

Förutbetalda intäkter för service

14.440 12.268

Återbetalningsskulder

1.698 1.042

Förskott från kunder

2.923 1.583

Utestående ränte- och valutaderivat

80 643

Övriga skulder 3.512 2.701

Summa övriga skulder 36.831 31.424

22:2

123

Noter till de finansiella rapporterna

Ställda säkerheter

31 dec

2021

31 dec

2020

Inteckningar i fastigheter,

maskiner och inventarier 48 48

Tillgångar i operationell leasing 246 181

Kundfinansieringsfordringar 6.449 14.731

Summa ställda säkerheter 6.742 14.960

23:1

Långfristiga och kortfristiga lån om 6.168 Mkr (14.283) har säkrats genom

ställda säkerheter till ett belopp av 6.742 Mkr (14.960).

Vid värdepapperisering av tillgångar har obligationer utgivits om 5.977

Mkr (14.135), knutna till lån i USA vilka är säkrade av kundfinansieringsford-

ringar uppgående till 6.449 Mkr (14.731) med lastbilar och anläggnings-

maskiner som underliggande tillgång. Under 2021 har inga lån med ställda

säkerheter utgivits (4.991).

Läs mer i Not 22 Skulder.

23 Ställda säkerheter

Förfallostruktur

År

Obligationslån

och övriga lån

Ej utnyttjade

långfristiga

kreditfaciliteter

2023 49.461 5.511

2024 25.867 16.340

2025 12.765 –

2026 7.720 20.454

2027 455 –

2028 eller senare 7.909 –

Summa 104.177 42.305

22:3

Läs mer i Not 14 Leasing, tabell

14:4

för förfallostruktur av långfristiga

leasingskulder.

Volvokoncernen emitterade 2014 en hybridobligation på 1,5 miljarder

euro. Efter återbetalning av den första delen av denna obligation 2020

återstår 0,6 miljarder euro med första inlösenmöjlighet 2023. Den över-

vägande delen av låneförfall under 2023 är en del i den normala affärs-

verksamheten i Volvokoncernen, där portföljen för Financial Services har

en kortare förfallostruktur i jämförelse med Industriverksamheten.

Beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter är så kallade stand-by

faciliteter för upplåning. En avgift utgår för beviljade kreditfaciliteter vilken

redovisas inom övriga finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.

Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader.

Kortfristiga skulder

Kortfristiga obligationslån och övriga

lån

31 dec

2021

31 dec

2020

Obligationslån 21.747 30.904

Summa obligationslån

1,2

21.747 30.904

Övriga lån 25.812 25.572

Leasingskulder 1.632 1.552

Omvärdering av utestående derivat till SEK

255 230

Summa övriga lån

1,2

27.700 27.354

22:4

1 Lån avsedda för finansiering av kreditportföljen i Financial Services uppgick till

21.747 Mkr (30.904) i obligationslån och 21.819 Mkr (19.945) i övriga lån.

2 Kort fristiga lån för vilka säkerheter har ställts uppgick till 3.138 Mkr (7.645).

Läs mer i Not 23 Ställda säkerheter.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell

30:1

om den kortfristiga

delen av utestående ränte- och valutaderivat.

Övriga kortfristiga lån innefattar kortfristig del av långfristiga lån med

12.112 Mkr (16.943).

Övriga kortfristiga skulder

31 dec

2021

31 dec

2020

Förskott från kunder

4.511 6.427

Löner och källskatter 13.287 11.697

Mervärdesskatt 4.447 4.295

Upplupna kostnader avseende

återförsäljarbonus och rabatter

4.998 5.247

Övriga upplupna kostnader 11.744 10.138

Förutbetalda leasingintäkter

3.250 3.116

Förutbetalda intäkter för service

3.715 3.558

Övriga förutbetalda intäkter

1.599 1.266

Restvärdesskulder

4.882 4.705

Återbetalningsskulder

737 501

Övriga finansiella skulder 237 279

Ränte- och valutaderivat

127 66

Övriga skulder 6.444 5.274

Summa övriga skulder 59.978 56.569

22:5

1 Läs mer i Not 7 Intäkter, om avtals- och återbetalningsskulder samt

försäljning med restvärdesåtaganden.

Läs mer i Not 30 Finansiella instrument, tabell

30:1

om den kortfristiga

delen av utestående ränte- och valutaderivat.

I tabell

22:5

presenteras Volvokoncernens övriga kortfristiga skulder. I icke

räntebärande kort fris tiga skulder ingår även leverantörsskulder som uppgick

till 76.745 Mkr (59.611) samt aktuella skatte skulder som uppgick till 4.287 Mkr

(4.599). Av Volvokoncernens kortfristiga skulder utgjordes 141.010 Mkr

(130.890) eller 74% (69) av icke räntebärande skulder.

124

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

En eventualförpliktelse redovisas vid en möjlig förpliktelse för vilken det

återstår att få bekräftat om företaget har en befintlig förpliktelse som

skulle kunna leda till ett utflöde av resurser. Alternativt finns en befintlig

förpliktelse som inte uppfyller kriterierna att redovisas som avsättning

eller annan skuld i balansräkningen då det inte är troligt att ett utflöde av

resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller en tillräckligt

tillförlitlig uppskattning av beloppet av förpliktelsen inte kan göras.

En eventualtillgång är en möjlig tillgång som härrör från inträffade hän-

delser som kommer att bekräftas av osäkra framtida händelser, vilka inte

helt ligger inom Volvokoncernens kontroll. Upplysning lämnas om en

eventualtillgång där ett inflöde av resurser är sannolikt.

Eventualförpliktelser

31 dec

2021

31 dec

2020

Kreditgarantier utfärdade för kunder

och övriga 7.421 4.419

Skatteanspråk 4.926 4.008

Restvärdesåtaganden 402 795

Övriga eventualförpliktelser 5.222 4.610

Summa eventualförpliktelser 17.971 13.832

24:1

Totala eventualförpliktelser uppgick den 31 december 2021 till 17.971 Mkr

(13.832).

Utställda kreditgarantier uppgick till 7.421 Mkr (4.419). Det redovisade

beloppet för kreditgarantier motsvarar bruttoexponeringen och har inte

reducerats med hänsyn till värdet av erhållna motgarantier eller andra

säkerheter såsom rätten att återta produkter. Värdet av sådana erhållna

motgarantier och andra säkerheter, som reducerar exponeringen, är bero-

ende av prisutvecklingen på begagnade produkter samt möjligheten att

återta produkter.

En betydande del av kreditgarantierna avser kreditgarantier relaterade

till kinesiska återförsäljare och slutkunder inom Anläggningsmaskiner.

Skatteanspråk uppgick till 4.926 Mkr (4.008) och avser framställda eller

förväntade yrkanden mot Volvokoncernen där kriterierna för att redovisa

en skatteskuld eller avsättning ej uppfyllts. Globala företag som Volvo-

koncernen är emellanåt involverade i skatteprocesser av varierande

omfattning och i olika stadier. Volvokoncernen utvärderar löpande dessa

skatteprocesser. När det är sannolikt att ytterligare skatt skall erläggas

och det är möjligt att göra en rimlig bedömning av utfallet sker erforderlig

reservering. Av totala skatteanspråk, avser 1,3 miljarder kronor (1,2) en

transferpris revision i Brasilien samt 2,2 miljarder kronor (1,7) två revisioner

avseende tullar i Indien.

Restvärdesåtaganden uppgick till 402 Mkr (795) och avsåg försäljnings-

transaktioner kombinerade med återköpsåtaganden (buybacks och trade-

backs) som är oberoende i förhållande till försäljningstransaktionen

och redovisas därför inte som tillgång i balansräkningen. Beloppet mot-

svarar bruttoexponeringen och har inte reducerats med beräknade

nettoförsäljningsvärden avseende begagnade produkter tagna som

säkerheter. I den utsträckning begagnade produkter förväntas resultera i

en förlust vid försäljning redovisas en avsättning för restvärdesrisken.

Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar om avsättningar för restvärdesrisker.

Övriga eventualförpliktelser uppgick till 5.222 Mkr (4.610) och inkluderar

bland annat bud- och prestationsklausuler samt rättsliga processer.

Rättsliga processer

I januari 2011 blev Volvokoncernen och andra lastbilsföretag föremål för

en utredning av EU-kommissionen gällande eventuell överträdelse av

EU:s konkurrensbestämmelser. I juli 2016 meddelade EU-kommissionen

ett förlikningsbeslut mot Volvokoncernen och andra lastbilsföretag som

slog fast att de deltagit i en överträdelse av konkurrensreglerna som för

Volvokoncernens del varade under 14 år mellan 1997 och 2011. Volvokon-

cernen betalade böter motsvarande 670 miljoner euro.

Som en följd av EU-kommissionens förlikningsbeslut har Volvo erhållit

och försvarar sig mot en betydande mängd skadeståndskrav från kunder

och andra externa parter som hävdar att de direkt eller indirekt lidit skada

på grund av det agerande som omfattas av beslutet. Kraven har fram-

ställts i olika länder (däribland EU-medlemsstater, Storbritannien och

Israel) av ett stort antal parter som agerar antingen enskilt eller som en del

i en större grupp av klagande eller i en grupptalan. Det är troligt att ytter-

ligare krav kommer att framställas.

Det är i nuläget inte möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av vilket

ansvar som skulle kunna uppkomma till följd av dessa krav. Tvisterna är

emellertid av ansenlig omfattning och ett ogynnsamt utfall för några eller

samtliga krav kan, beroende på typ och omfattning av sådana utfall,

komma att påverka Volvokoncernens finansiella resultat, kassaflöde och

finansiella ställning väsentligt.

Volvokoncernen är även involverad i ett antal rättsliga processer för-

utom de som finns beskrivna ovan. Volvokoncernen bedömer det inte som

sanno likt att dessa sammantaget medför någon risk för en väsentlig

påverkan på Volvokoncernens finansiella ställning.

Upptäckt av för tidigt åldrande av komponent

i avgasefterbehandlings systemet

Volvokoncernen har upptäckt att en komponent i avgasefterbehandlingssys-

temet som används på vissa marknader och modeller kan åldras i förtid, vilket

leder till försämrad prestanda avseende utsläppskontroll. Volvokoncernen har

redovisat en avsättning som löpande kommer att utvärderas allteftersom

ärendet utvecklas.

Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.

Totala eventualtillgångar uppgick den 31 december 2021 till – Mkr (1.252).

Eventualförpliktelser och eventualtillgångar

125

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Statliga stöd är ekonomiska bidrag från statliga och överstatliga organ

som erhålls i utbyte mot att Volvokoncernen uppfyller vissa uppställda villkor.

De ekonomiska bidragen redovisas i de finansiella rapporterna när rimlig

säkerhet föreligger att villkoren kommer uppfyllas och att bidragen kommer

erhållas.

Bidrag som är hänförliga till tillgångar redovisas i balansräkningen,

antingen som en förutbetald intäkt eller som en reduktion av de hänförbara

tillgångarnas redovisade värden. Bidrag som är hänförliga till resultatet

redovisas som förutbetalda intäkter i balansräkningen och intäktsförs så

att de möter kostnaden som stödet avser. Om kostnader uppkommit före

bidragen har erhållits, men avtal slutits om att erhålla bidragen, redovisas

bidragen i resultaträkningen för att möta kostnaderna som stödet avser.

Under 2021 har statliga stöd uppgående till 895 Mkr (3.473) erhållits och

936 Mkr (3.107) har redovisats i resultaträkningen.

Under covid-19-pandemin erhöll Volvokoncernen stöd relaterade till

olika statliga permitteringsprogram. Av det totala beloppet för erhållna

statliga stöd har 189 Mkr (2.672) erhållits avseende de statliga permitte-

ringsprogrammen. 268 Mkr (2.248) har redovisats i resultaträkningen

som en minskning av relaterade personalkostnader. Stöden har huvudsak-

ligen erhållits från myndigheterna i Kanada och USA.

Läs mer i not 27 Personal, tabell 27:4 och 27:5.

Statliga stöd inkluderar även skattelättnader relaterade till produktut-

veckling med 309 Mkr (351) vilka främst erhållits i Frankrike och USA.

Övriga stöd har huvudsakligen erhållits från svenska, kinesiska och ameri-

kanska statliga organ och från EU-kommissionen.

Transaktioner med närstående

Statliga stöd

REDOVISNINGSPRINCIP

Volvokoncernen har mellanhavanden med några av dess närstående par-

ter, såsom intresseföretag och joint ventures. Transaktionerna uppstår

i den löpande verksamheten och baseras på affärsmässiga villkor och

marknadspriser. Det består huvudsakligen av försäljning av fordon, reserv-

delar, maskiner och service såväl som inköp av reservdelar, motorer och

fordon till vidareförsäljning. Transaktioner mellan AB Volvo och dess dot-

terbolag har eliminerats i koncernredovisningen och transaktioner med

styrelsen eller koncernledningen består av ersättningar, vilka inte upp-

lyses om i denna not.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och

andelar.

Läs mer i Not 27 Personal om ersättningar till styrelsen och koncernledningen.

Läs mer i Bolagsstyrningsrapport om styrelsen och koncernledningen.

Volvokoncernens transaktioner med närstående presenteras i tabell

25:1

och

25:2

Försäljning av

varor, service samt

övriga intäkter

Inköp av varor,

service samt

övriga kostnader

2021 2020 2021 2020

Intresseföretag 899 1.547 60 53

Joint ventures 1.575 1.837 935 726

25:1

Fordringar Skulder

31 dec

2021

31 dec

2020

31 dec

2021

31 dec

2020

Intressseföretag 48 242 30 24

Joint ventures 353 330 69 71

25:2

126

Noter till de finansiella rapporterna

REDOVISNINGSPRINCIP

Incitamentsprogram

Volvokoncernen har ett långfristigt och ett kortfristigt incitamentspro-

gram vilket redovisas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda. Under intjä-

nandeperioden redo visas incitamentsprogrammet som en kostnad och

en kortfristig skuld.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, antagna av

årsstämman den 31 mars 2021

Dessa riktlinjer (AB Volvos ersättningspolicy) avser ersättning och andra

anställningsvillkor för Volvokoncernens ledning (ledande befattningshavare).

Riktlinjerna är framåtblickande, vilket innebär att de ska tillämpas på

ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersätt-

ningar, efter att dessa föreslagna riktlinjer antagits av årsstämman 2021.

Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Nya

aktierelaterade incitamentsprogram beslutas i förekommande fall av bolags-

stämman, men något sådant program föreslås inte för närvarande.

Riktlinjernas främjande av Volvokoncernens affärsstrategi, långsiktiga

intressen och hållbarhet

En framgångsrik implementering av Volvokoncernens affärsstrategi och

tillvaratagandet av koncernens långsiktiga intressen, inklusive dess håll-

barhet, förutsätter att koncernen kan rekrytera, behålla och utveckla

högre chefer. Dessa riktlinjer möjliggör för AB Volvo att kunna erbjuda

ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning. Ytterli-

gare information om Volvokoncernens affärsstrategi finns tillgänglig i

Volvokoncernens års- och hållbarhetsrapport.

Ersättningsformer

Volvokoncernens ersättning till ledande befattningshavare ska bestå av

följande komponenter: grundlön, kort- respektive långfristig rörlig ersätt-

ning, pensionsförmåner och andra förmåner.

Kortfristig rörlig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktö-

ren, uppgå till högst 100 procent av grundlönen och, såvitt avser övriga

ledande befattningshavare, högst 80 procent av grundlönen.

Långfristig rörlig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktö-

ren, uppgå till högst 100 procent av grundlönen och, såvitt avser övriga

ledande befattningshavare, högst 80 procent av grundlönen. Det nuva-

rande långfristiga incitamentsprogrammet för koncernens högsta chefer,

inklusive de ledande befattningshavarna, introducerades i samband med

årsstämman 2016. Programmets syfte är att främja långsiktigt värdeska-

pande och stärka intressegemenskapen mellan koncernens högsta chefer

och aktieägarna. Detta uppnås genom att programmet, som utgår från en

fyraårig cykel, har en prestationsbaserad årlig tilldelning som investeras i

Volvoaktier med ett obligatoriskt krav att behålla aktierna i tre år. Det blir

ingen utbetalning under det långfristiga incitamentsprogrammet om den

årsstämma som äger rum året efter prestationsåret beslutar att inte göra

någon utdelning till aktieägarna. Programmet finansieras årligen genom en

tilldelning baserad på prestationsmål fastställda av styrelsen. Nettoutfallet

(efter skatt) av betalningen måste omedelbart investeras i AB Volvo-aktier,

som sedan måste behållas i minst tre år. På detta sätt kommer de ledande

befattningshavarna bygga upp ett aktieinnehav i bolaget och samtidigt ha

ett långsiktigt intresse i aktiernas värdeutveckling. Vid utgången av treårs-

perioden får de ledande befattningshavarna avyttra aktier förutsatt att de

då uppfyller kravet på innehav av aktier. Kravet innebär att verkställande

direktören ska inneha aktier värda minst två bruttoårslöner och övriga

ledande befattningshavare aktier värda minst en bruttoårslön. Innehavs-

kraven för ledande befattningshavare ska upphöra om den ledande befatt-

ningshavarens anställning upphör, och styrelsen får medge andra undantag

från kraven efter vad styrelsen bedömer vara lämpligt.

Ytterligare kontantersättning får utgå under extraordinära omständig-

heter förutsatt att sådana särskilda arrangemang är tidsbegränsade och

endast görs på individnivå i syfte att rekrytera eller behålla ledande befatt-

ningshavare eller som ersättning för extraordinära insatser utanför indivi-

dens ordinarie uppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp

motsvarande 100 procent av den årliga grundlönen. Beslut om sådan

ersättning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningskommittén.

Pensionsförmåner till verkställande direktören ska baseras på en pre-

miebestämd pensionsplan. Den pensionsgrundande lönen ska omfatta

grundlön och kortfristig rörlig ersättning. Pensionsavsättningarna till

verkställande direktören hänförliga till den årliga grundlönen ska inte

uppgå till mer än 35 procent av grundlönen.

Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring och

bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmåner får

inte uppgå till mer än 3 procent av verkställande direktörens årliga grundlön.

För andra ledande befattningshavare ska utbetalning av pensionsför-

måner baseras på en premiebestämd pensionsplan med undantag för de

fall där lag eller kollektivavtal kräver en förmånsbestämd pension. Den

pensionsgrundande lönen ska inkludera grundlön och, när lag eller kol-

lektivavtal så kräver, kortfristiga ersättningar. De totala pensionsavsätt-

ningarna till andra ledande befattningshavare ska inte uppgå till mer än 35

procent av grundlönen, om inte en högre procentsats uppkommer på

grund av lag eller kollektivavtal.

Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring

och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmå-

ner får inte uppgå till mer än 10 procent av den årliga grundlönen för övriga

ledande befattningshavare.

Ersättning till ledande befattningshavare som är bosatta utanför

Sverige eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till

eller har varit bosatta i ett annat land än Sverige kan bli vederbörligen

anpassad för att följa tvingande regler eller lokal praxis, varvid dessa rikt-

linjers övergripande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

Utöver ersättning enligt ovan kan ledande befattningshavare som flyt-

tar för eller med en befattning eller som arbetar i flera länder även erhålla

ersättning och förmåner som är rimliga med hänsyn till de särskilda

omständigheter som följer av sådana arrangemang, varvid hänsyn ska tas

till dessa riktlinjers övergripande ändamål samt allmänna riktlinjer och

rutiner för gränsöverskridande arbete inom Volvokoncernen.

Upphörande av anställning

Vid upphörande av en ledande befattningshavares anställning får uppsäg-

ningstiden vara högst tolv månader. Grundlönen under uppsägningstiden

och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsva-

rande grundlönen för två år.

För ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller

som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till eller har varit

bosatta i ett annat land än Sverige får erbjudas uppsägningstid och

avgångsvederlag som är skäliga mot bakgrund av de särskilda omständig-

heterna, varvid hänsyn ska tas till dessa riktlinjers övergripande ändamål

samt allmänna riktlinjer och rutiner inom Volvokoncernen.

Kriterier för utdelning av rörlig kontantersättning m.m.

Kort- och långfristig rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och

mätbara kriterier. Kriterierna – som exempelvis kan vara knutna till EBIT,

kassaflöde, avkastning på investerat kapital eller liknande nyckeltal eller

hållbarhetsmål – ska vara utformade för att främja Volvokoncernens strategi

och långsiktiga värdeskapande samt stärka kopplingen mellan uppnådda

prestationsmål och utfall. Kriterierna för kortfristig och långfristig rörlig

Personal

127

Noter till de finansiella rapporterna

ersättning ska fastställas årligen av styrelsen, och i vilken utsträckning

kriterierna uppfyllts ska bedömas över årliga mätperioder.

I vilken utsträckning kriterierna för tilldelning av rörlig ersättning har

uppfyllts ska fastställas när den relevanta mätperioden avslutats. Styrel-

sen ansvarar för att fastställa rörlig ersättning till samtliga ledande befatt-

ningshavare.

Återbetalning och justeringar

Ledande befattningshavare som deltar i Volvokoncernens nuvarande kort-

fristiga och långfristiga incitamentsprogram är skyldiga att, under vissa

omständigheter och under viss tid, återbetala hela eller delar av redan

utbetalad rörlig ersättning om utbetalning skett av misstag eller baserats

på avsiktligt förfalskad data eller i händelse av en väsentlig justering av

Volvokoncernens finansiella resultat. Vidare får styrelsen besluta om änd-

ringar av utbetalningar enligt incitamentsprogram (innan utbetalning

skett) när extraordinära omständigheter föreligger eller för att justera för

oförutsedda engångshändelser.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har

styrelsen beaktat att de förmåner som erbjuds till ledande befattnings -

havare behöver ligga i linje med de allmänna strukturer som tillämpas för

AB Volvos anställda, på nivåer som är konkurrenskraftiga på marknaden.

Således har lön och anställningsvillkor för andra anställda inom AB Volvo

beaktats genom att information om detta inkluderats i ersättnings-

kommitténs och styrelsens beslutsunderlag vid bedömningen av om dessa

riktlinjer och de begränsningar som följer av dem är rimliga.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över

och genomföra riktlinjerna

Styrelsen har inrättat en ersättningskommitté. I kommitténs uppgifter

ingår att bereda styrelsens beslut om förslag till riktlinjer för ersättning till

ledande befattningshavare. Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer

åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid bolags-

stämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av

bolagsstämman. Ersättningskommittén ska även följa och utvärdera pro-

gram för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare, tillämpningen

av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande

ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer inom koncernen. Ersätt-

ningskommitténs ledamöter är oberoende i förhållande till AB Volvo och

dess bolagsledning. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättnings-

relaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller andra perso-

ner i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.

Frångående av riktlinjerna

Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om

det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt

för att tillgodose Volvokoncernens långsiktiga intressen, inklusive dess

hållbarhet, eller för att säkerställa koncernens ekonomiska bärkraft. Som

angivits ovan ingår det i ersättningskommitténs uppgifter att bereda sty-

relsens beslut i ersättningsfrågor, vilket innefattar eventuella beslut om

avsteg från riktlinjerna

Beskrivning av betydande förändringar av riktlinjerna och hur

aktieägarnas synpunkter har tagits i beaktande

Under 2020 har ersättningskommittén och styrelsen haft såväl enskilda

som gemensamma samtal med aktieägare, och har följt upp kommentarer

och frågor som mottagits från aktieägare i samband med årsstämman i

juni 2020 eller annars under året. För ytterligare information, vänligen se

avsnittet Beaktande av aktieägares synpunkter i Ersättningsrapporten

2020. Ersättningskommittén och styrelsen har för 2021 och framåt

beslutat föreslå en förändring av bolagets pensionsåtagande i förhållande

till dess verkställande direktör, vice verkställande direktör samt övriga

ledande befattningshavare bosatta i Sverige, med syfte att förenkla pen-

sionsåtagandena samt att få dem mer i linje med gällande pensionsplaner

för motsvarande individer på den svenska marknaden, utan att materiellt

ändra ersättningen från ett finansiellt perspektiv. Eftersom riktlinjerna är

framåtblickande gäller förändringarna för nya anställningsavtal som ingås

efter godkännande av de reviderade riktlinjerna av årsstämman 2021 och,

för befintliga anställningsavtal, om förändringarna godkänns av berörda

ledande befattningshavare.

Styrelsens arvode

Enligt årsstämmans beslut 2021 skall arvode till styrelsens ledamöter

valda vid årsstämman för tiden intill utgången av årsstämman 2022 utgå

enligt följande: Styrelsens ordförande tillerkändes 3.700.000 kronor

(3.600.000) och envar av övriga ledamöter 1.100.000 kronor

(1.060.000) med undantag för VD i AB Volvo, tillika koncernchef för

Volvokoncernen som ej erhåller något arvode. Därutöver tillerkändes ord-

föranden i revisionskommittén 390.000 kronor (380.000) och övriga

medlemmar av revisionskommittén 180.000 kronor (175.000) var, samt

ordföranden i ersättningskommittén 165.000 kronor (160.000) och

övriga leda möter i ersättningskommittén 118.000 kronor (115.000) var.

Under 2020 beslutade styrelsens ledamöter att minska styrelsens ersätt-

ning med 20 procent från årsstämman 2020 till årsstämman 2021. För

ytterligare information se Bolagsstyrningsrapporten.

Ersättning till

koncern ledningen

Kronor

Fast ersättning Rörlig ersättning

Fast lön

Övriga

förmåner

Kortfristig rörlig

ersättning

Långfristig

rörlig ersättning

Övriga

ersättningar

Pensions-

premier

VD och koncernchef 16.308.335 299.575 14.157.306 10.608.905 745.091 7.218.565

Vice VD 8.843.217 151.640 6.132.094 4.595.140 343.792 3.624.790

Övriga medlemmar i

koncernledningen

86.395.346 18.247.173 57.600.553 45.229.106 653.353 27.201.038

Summa 2021 111.546.898 18.698.388 77.889.953 60.433.152 1.742.236 38.044.393

Summa 2020 100.732.038 20.477.118 58.792.001 58.792.001 3.000.000 41.485.746

27:1

1 Övriga förmåner består huvudsakligen av bil-, och diverse försäkringsförmåner, samt kostnader relaterade till expatriater.

2 Övriga ersättningar avser ersättning i samband med förändringar av pensionåtagande för svenska medlemmar i koncernledningen

(för 2020 avser det ersättning i samband med anställning i koncernen).

3 Koncernledning bestod, utöver VD och vice VD, av 13 (13) medlemmar vid årets slut.

128

Noter till de finansiella rapporterna

VD och koncernchefs anställningsvillkor och ersättning

Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning

VD och koncernchef har en ersättning som består av en fast årslön och en

kort-och långfristig rörlig ersättning. Under verksamhetsåret 2021 base-

rades den kortfristiga rörliga ersättningen på Volvokoncernens rörelsere-

sultat och operativa kassa flöde; den långfristiga rörliga ersättningen

baserades på rörelseresultat och avkastning på investerat kapital. Kort-

respektive långfristig rörlig ersättning uppgår till vardera högst 100% av

den bonusgrundande lönen.

För verksamhetsåret 2021 erhöll VD och koncernchef en fast lön inklu-

sive semesterersättning om 16.308.335 kronor (14.517.854) och en

kortfristig rörlig ersättning om 14.157.306 kronor (10.720.811). Den fasta

lönen var under 2020 lägre då VD och koncernchef sänkte sin lön under

en del av året på grund av den extraordinära situationen hänförlig till

covid-19-pandemin. Den kortfristiga rörliga ersättningen utgjorde 88,1%

(70,3) av den bonusgrundande lönen.

Som en del i avtalet om ändring av pensionsåtaganden per den 1 juli

2021 (vidare beskrivet nedan under Pension till VD och koncernchef) har

en ökning av den fasta lönen skett med 4,46% per detta datum, och ett

engångsbelopp om 745.091 kronor har betalats under året. Övriga förmå-

ner, bestående av främst bilförmån uppgick till 299.575 kronor (251.546).

VD och koncernchef deltog även i det långfristiga rörliga incitaments-

program som beslutades av styrelsen 2021. Under räkenskapsåret har

utfallet för det långfristiga rörliga incitamentsprogrammet uppgått till

10.608.905 kronor (10.720.811) vilket var 66,1% (70,3) av den bonus-

grundande lönen. Hela nettobeloppet skall återinvesteras i Volvo B-aktier.

Beloppet erhålles under förutsättning att bolagsstämman som hålls 2022

beslutar om utdelning till aktieägarna för 2021.

Pension

Under perioden från den 1 januari till 30 juni 2021 omfattades VD och

koncernchef dels av de pensionsförmåner som följer av kollektiv avtal och

dels av Volvo Management Pension (VMP) och Volvo Executive Pension

(VEP). Både VMP och VEP är premiebestämda pensions planer. Den pen-

sionsgrundande lönen utgörs av års lön, semester ersätt ning och en beräk-

nad rörlig kortfristig ersättning. Premien för VMP var 30.000 kronor per år

plus 20% av pensionsgrundande lön över 30 inkomst bas belopp och pre-

mien för VEP var 10% av pensionsgrundande lön. Det fanns inga ytterli-

gare åtaganden utöver betalning av premierna.

Under denna period omfattades VD och koncernchef även av Volvo

Företagspension, en premiebestämd extra ålderspension. Den premien

uppgick 2021 till 4.764 kronor (8.568).

Från den 1 juli 2021 har alla tidigare pensionsåtaganden ersatts. Följ-

aktligen, omfattades VD och koncernchef, under perioden 1 juli till 31

december 2021 av en pensionsförmån i form av en premiebestämd pen-

sionsplan med premier på 35% av den årliga fasta lönen. Det fanns inga

ytterligare åtaganden utöver betalning av premierna.

Totala pensionspremier för VD och koncernchef uppgick för 2021 till

7.218.565 kronor (7.714.902).

Avgångsvederlag

VD och koncernchef har tolv månaders uppsägningstid från AB Volvos

sida och sex månaders uppsägningstid från sin sida. Vid uppsägning från

företagets sida utgår ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner.

Om han påbörjar annat arbete under den tid som avgångsvederlag utgår

reduceras avgångsvederlaget med 100% av inkomsten från den nya

anställningen.

Vice VDs anställningsvillkor och ersättning

Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning

Vice VD har en ersättning som består av en fast årslön och en kort- och

långfristig rörlig ersättning. Under verksamhetsåret 2021 baserades den

kortfristiga rörliga ersättningen på Volvokoncernens rörelseresultat och

operativa kassa flöde; den långfristiga rörliga ersättningen baserades på

rörelseresultat och avkastning på investerat kapital. För år 2021 kunde

kort-, respektive långfristig rörlig ersättning uppgår till vardera högst

80% av den bonusgrundande lönen.

För verksamhetsåret 2021 erhöll Vice VD en fast lön inklusive semes-

terersättning om 8.843.217 kronor (7.871.465) och en kortfristig rörlig

ersättning om 6.132.094 kronor (4.647.870). Den fasta lönen var under

2020 lägre då Vice VD sänkte sin lön under en del av året på grund av den

extraordinära situationen hänförlig till covid-19-pandemin. Den kortfris-

tiga rörliga ersättningen utgjorde 70,5% (56,3) av den bonusgrundande

lönen.

Som en del i avtalet om ändring av pensionsåtaganden per den 1 juli

2021 (vidare förklarat nedan under Pension till Vice VD) har en ökning av

den fasta lönen skett med 5,39% per detta datum samt ett engångsbe-

lopp om 343.792 kronor har betalats under året. Övriga förmåner, bestå-

ende av främst bilförmån och försäkringsförmån uppgick till 151.640 kro-

nor (91.810) under 2021.

Vice VD deltog även i det långfristiga rörliga incitamentsprogram som

beslutades av styrelsen 2021. Under räkenskapsåret har utfallet för det

långfristiga rörliga incitamentsprogrammet uppgått till 4.595.140 kronor

(4.647.870) vilket var 52,8% (56,3) av den bonusgrundande lönen. Hela

nettobeloppet skall återinvesteras i Volvo B-aktier. Beloppet erhålles

under förutsättning att bolagsstämman som hålls 2022 beslutar om

utdelning till aktieägarna för 2021.

Pension

Under perioden från den 1 januari till 30 juni 2021 omfattades Vice VD

dels av de pensionsförmåner som följer av kollektiv avtal och dels av Volvo

Management Pension (VMP) och Volvo Executive Pension (VEP). Både

VMP och VEP var premiebestämda pensions planer. Den pensionsgrun-

dande lönen utgörs av års lön, semester ersätt ning och en beräknad rörlig

kortfristig ersättning. Premien för VMP var 30.000 kronor per år plus

20% av pensionsgrundande lön över 30 inkomst bas belopp och premien

för VEP var 10% av pensionsgrundande lön. Det finns inga ytterligare åta-

ganden utöver betalning av premierna.

Under denna period omfattades Vice VD även av Volvo Företagspen-

sion, en premie bestämd extra ålderspension. Den premien uppgick 2021

till 4.764 kronor (8.568).

Under perioden 1 juli till 31 december 2021 omfattades Vice VD fort-

satt av de pensionsförmåner som följer av kollektivavtal (ITP). Däremot

har alla tidigare pensionsåtagande ersatts av en ny Volvo Executive Pen-

sion (VEP) plan. Detta är en premiebestämd pensions plan med premier på

35% av den årliga fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp

(2.046.000 kronor för 2021). Det fanns inga ytterligare åtaganden utö-

ver betalning av premierna.

Totala pensionspremier för Vice VD uppgick för år 2021 till 3.624.790

kronor (4.049.242).

Avgångsvederlag

Anställningsavtalen för vice VD innehåller regler om avgångsvederlag vid

uppsägning från företagets sida. Vice VD har tolv månaders uppsägnings-

tid från AB Volvos sida och sex månaders uppsägningstid från sin sida. Vid

uppsägning från företagets sida är Vice VD berättigad till ett avgångs-

vederlag motsvarande tolv månadslöner.

129

Noter till de finansiella rapporterna

Ersättning till koncernledning

Fast lön, kort- och långfristig rörlig ersättning

Medlemmarna av koncernledningen har en ersättning som består av fast

årslön och en kort- och långfristig rörlig ersättning. Under verksamhets-

året 2021 baserades den kortfristiga rörliga ersättningen på Volvokoncer-

nens rörelseresultat och operativa kassa flöde; den långfristiga rörliga

ersättningen baserades på rörelseresultat och avkastning på investerat

kapital. Kort- respektive långfristig rörlig ersättning för koncern ledning,

exklusive VD och koncernchef, kunde under 2021 uppgå till vardera högst

80% av den bonusgrundande lönen.

För verksamhetsåret 2021 uppgick fast lön till 86.395.346 kronor

(78.342.719) för övriga koncernledningen, exklusive VD och koncernchef

samt Vice VD, och ersättning i samband med förändringar av pensionsåta-

gande för svenska medlemmar i koncernledningen uppgick till 653.353

kronor (3.000.000; i samband med anställning i koncernen). Den fasta

lönen var under 2020 lägre då koncernledningen sänkte sina löner under

en del av året på grund av den extraordinära situationen hänförlig till

covid-19-pandemin. Kortfristig rörlig ersättning uppgick till 57.600.553

kronor (43.423.320) för övriga koncernledningen, exklusive VD och kon-

cernchef samt Vice VD. Den kortfristiga rörliga ersättningen utgjorde i

genomsnitt 68,3% (56,3) av den bonusgrundande lönen. Som en del i

avtalet om ändring av pensionsåtaganden per den 1 juli 2021 (vidare för-

klarat nedan under Pension till koncernledning) för de medlemmar i kon-

cernledningen som ingår i den svenska pensionplanen, har en ökning av

den fasta lönen skett med 5,50% – 8,13% per detta datum samt

engångsbelopp om 0 – 246.135 kronor har betalats under året. Övriga

förmåner, bestående av bil- och bostadsförmån samt kostnader relate-

rade till expatriater, uppgick till 18.247.173 kronor (20.133.762) kronor.

Koncernledningen deltog även i det långfristiga rörliga incitaments-

program som beslutades av styrelsen 2021. Under räkenskapsåret har

utfallet för det långfristiga rörliga incitamentsprogrammet, exklusive VD och

koncernchef samt Vice VD, uppgått till 45.229.106 kronor (43.423.320)

vilket var 52,8% (56,3) av de bonusgrundande lönerna. Hela netto-

beloppet skall återinvesteras i Volvo B-aktier. Beloppet erhålles under för-

utsättning att bolagsstämman som hålls 2022 beslutar om utdelning till

aktieägarna för 2021.

Pension

Under perioden från den 1 januari till 30 juni 2021 omfattades de medlem-

mar i koncernledningen som ingår i den svenska pensions planen både av

pensionsförmåner som följer av kollektiv avtal (ITP), Volvo Management

Pension (VMP)-, och Volvo Executive Pension (VEP)-planerna. Både VMP

och VEP var premiebestämda pensions planer. Den pensionsgrundande

lönen utgjordes av års lön, semester ersätt ning och en beräknad rörlig kort-

fristig ersättning. Premien för VMP planen var 30.000 kronor per år plus

20% av den pensionsgrundande lönen över 30 inkomstbas belopp och pre-

mien för VEP var 10% av pensionsgrundande lön. Det fanns inga ytterli-

gare åtaganden utöver betalning av premierna.

De medlemmar i koncernledningen som ingår i den svenska pensions-

planen omfattades även av Volvo Företagspension, en premie bestämd

extra ålderspension. Den premien uppgick 2021 till 4.764 kronor (8.568)

per medlem.

Under perioden 1 juli till 31 december 2021 omfattades de medlemmar

i koncernledningen som ingår i den svenska pensions planen fortsatt av de

pensionsförmåner som följs av kollektivavtal (ITP). Däremot har alla tidi-

gare pensionsåtagande ersatts av en ny Volvo Executive Pension (VEP)

plan. Detta är en premiebestämd pensions plan med premier på 35% av den

årliga fasta lönen som överstiger 30 inkomstbasbelopp (2.046.000 kro-

nor för 2021). Det fanns inga ytterligare åtaganden utöver betalning av

premierna.

Premier för pensioner till koncernledningen, exklusive VD och koncern-

chef samt Vice VD, uppgick till 27.201.038 kronor (29.721.602) under

2021.

Avgångsvederlag

Anställningsavtalen för medlemmar av koncernledningen innehåller regler

om avgångsvederlag vid uppsägning från företagets sida. Medlemmar

bosatta i Sverige har högst tolv månaders uppsägningstid från AB Volvos

sida och högst sex månaders uppsägningstid från sin sida. Reglerna inne-

bär att den anställde vid uppsägning från företagets sida, är berättigad till

avgångsvederlag motsvarande högst tolv månadslöner.

Medlemmar som är bosatta utanför Sverige eller bosatta i Sverige men

som har en väsentlig anknytning till annat land eller tidigare har varit

bosatta i annat land får erbjudas uppsägningstider och avgångsvederlag

som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är eller har varit

bosatta eller till vilket de har en väsentlig anknytning, företrädesvis lös-

ningar motsvarande vad som gäller för ledningspersoner bosatta i Sverige.

Volvokoncernens kostnader för ersättning till koncernledningen

Kostnaderna för den totala ersättningen till koncernledningen uppgick till

380 Mkr (345) och avsåg fast lön, rörlig kort- och långfristig ersättning,

övriga förmåner och ersättningar för pensioner. De inkluderar också soci-

ala avgifter på löner och förmåner, särskild löneskatt på pensioner samt

tillkommande kostnader för övriga förmåner.

Långfristigt incitamentsprogram

Långfristigt incitamentsprogram från 2016

Styrelsen fattade år 2016 beslut om ett långfristigt kontantbaserat incita-

mentsprogram till Volvokoncernens 300 högsta befattningshavare. För

mer information, vänligen se avsnittet Ersättningsformer på sidan 127.

130

Noter till de finansiella rapporterna

Medel antal anställda

2021 2020

Antal anställda Varav kvinnor, % Antal anställda Varav kvinnor, %

AB Volvo

Sverige 283 49 301 51

Dotter företag

Sverige 20.538 24 20.150 23

Västra Europa (exkl. Sverige) 20.383 17 21.037 17

Östra Europa 6.584 20 6.754 20

Nord amerika 16.301 21 15.875 20

Sydamerika 6.358 17 5.736 17

Asien 11.384 16 17.429 14

Övriga marknader 2.128 19 2.292 20

Volvokoncernen totalt 83.958 20 89.573 19

27:2

Styrelse ledamöter och andra befattnings havare

2021 2020

Antal på

balans dagen Varav kvinnor, %

Antal på

balans dagen Varav kvinnor, %

AB Volvo

Styrelse ledamöter

11 45 11 36

VD & koncernchef, Vice VD och andra ledande befattningshavare 15 27 15 27

Volvokoncernen

Styrelse ledamöter 555 25 573 23

Verk ställande direktörer och andra högre chefer 597 27 613 26

27:3

1 Styrelseledamöter valda av årsstämman.

Löner och ersättningar

Mkr

2021 2020

Styrelse och VD

varav rörlig

lönedel

Övriga

anställda

Styrelse och VD

varav rörlig

lönedel Övriga anställda

AB Volvo

73,5 34,4 404,9 62,5 28,8 338,0

Dotterföretag 706,2 184,9 41.404,9 770,7 139,9 39.715,6

Volvokoncernen totalt 779,7 219,3 41.809,8 833,2 168,7 40.053,6

27:4

Löner, ersättningar

och sociala kostnader

Mkr

2021 2020

Löner och

ersättningar

Sociala

kostnader

Pensions -

kostnader

Löner och

ersättningar

Sociala

kostnader

Pensions-

kostnader

AB Volvo

478,4 138,8 156,0 400,5 120,4 123,5

Dotterföretag 42.111,1 9.287,3 4.772,0 40.486,3 9.150,0 3.507,1

Volvokoncernen totalt

42.589,5 9.426,1 4.928,0 40.886,7 9.270,3 3.630,7

27:5

1 Inkluderar nuvarande och tidigare styrelseledamöter, VD och koncernchef, vice VD samt övriga medlemmar i koncernledningen.

2 Moderbolagets pensionskostnader för styrelseledamöter och VD framgår av not 3 Administrationskostnader i moderbolagets årsredovisning.

3 Av koncernens pensionskostnader avser 89 Mkr (92) styrelse och VD, inklusive nuvarande och tidigare styrelseledamöter, VD, vice VD samt övriga medlemmar i koncern-

ledningen. Koncernens ute stående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 625 Mkr (609). Kostnaden för icke- monetära förmåner uppgick i koncernen till 2.877 Mkr

(2.853) varav till styrelser och verkställande direktörer i koncernföretag 30 Mkr (41). Kostnaden för icke- monetära förmåner i moderbolaget uppgick till 6 Mkr (9) varav till

bolagets styrelse och VD 0,0 Mkr (0,1).

4 Inklusive ersättning från statliga myndigheter om 268 Mkr (2.248) på grund av den extraordinära situationen orsakad av covid-19-pandemin.

131

Noter till de finansiella rapporterna

Ersättning till revisorer 2021 2020

Deloitte

– Revisionsuppdraget 105 105

varav till Deloitte AB 35 30

– Revisionsverksamhet utöver

revisionsuppdraget 6 7

varav till Deloitte AB 2 2

– Skatterådgivning 1 2

varav till Deloitte AB – –

– Övriga tjänster 6 7

varav till Deloitte AB – –

Summa 118 121

Revisionsarvode till övriga 3 3

Koncernen totalt 121 124

28:1

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bok-

föringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisions-

verksamhet utöver revisionsuppdraget innebär kvalitets säkrings tjänster

som skall utföras enligt författning, bolagsordning, stadgar eller avtal.

Beloppet inkluderar en översiktlig granskning av halvårsrapporten. Skatte-

rådgivning innehåller både rådgivning och granskning av efterlevnad inom

skatteområdet. Alla andra uppdrag defineras som övriga tjänster.

28 Ersättning till revisorer

Kassaflöde

REDOVISNINGSPRINCIP

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden. Utländska

koncernföretags kassaflöden omräknas till genomsnittskurser. Föränd-

ringar i koncernstruktur, förvärv och försäljningar redovisas brutto, exklu-

sive likvida medel, och ingår i kassaflödet från investeringsverksamheten

under förvärv av verksamheter och försäljning av verksamheter.

Läs mer i Not 18 Likvida medel.

Övriga ej kassapåverkande poster 2021 2020

Reserver för förväntade kreditförluster på

kund- och kundfinansieringsfordringar 534 1.725

Resultat vid försäljning av verksamheter

–1.643 –25

Orealiserade valutakurseffekter på

kundfordringar och leverantörsskulder 34 50

Orealiserade valutakurseffekter på övriga

operativa fordringar och skulder 114 –270

Avsättning för incitamentsprogram 1.523 1.053

Resultat vid avyttringar av im-/materiella

anläggningstillgångar 27 55

Resultat vid försäljning av aktier

och andelar 15 43

Resultat från innehav i joint ventures 67 –1.751

Pensionsförmåner intjänade under året 2.053 1.645

Periodisering av försäljning med

återköpsåtaganden –3.154 –3.137

Avsättning för omstrukturering –160 1.685

Övriga förändringar –409 144

Totala övriga ej kassapåverkande poster –998 1.217

29:1

1 Under 2021 avyttrade Volvokoncernen verksamheten i UD Trucks med en

reavinst om 1,7 miljarder kronor.

Läs mer i Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om vinst/förlust

vid försäljning av verksamheter.

132

Noter till de finansiella rapporterna

Förändring av lån 2021 Kassaflöden Ej kassapåverkande poster

31 december

2020

Upptagna

lån

Återbetalning

av lån

Omklassi-

ficeringar

och övriga

förändringar

Orealiserade

valutaeffekter

Valuta-

omräkningar

31 december

2021

Kortfristiga obligationslån och övriga lån 58.258 54.274 –88.200 27.772 –5.127 2.470 49.447

Långfristiga obligationslån och övriga lån 95.166 36.101 –5.981 –26.913 1.501 4.302 104.177

Ränte- och valutaderivat –5.496 – – – 3.484 – –2.013

Realiserade derivat – – –766 – – – –

Övrigt – –1.234

–1.165 – – – –

Kassaflödespåverkan från förändring av lån 89.141 –96.113

Förändring av lån 2020 Kassaflöden Ej kassapåverkande poster

31 december

2019

Upptagna

lån

Återbetalning

av lån

Omklassi-

ficeringar

och övriga

förändringar

Orealiserade

valutaeffekter

Valuta-

omräkningar

31 december

2020

Kortfristiga obligationslån och övriga lån 56.135 66.452 –115.109 55.091 4.133 –8.445 58.258

Långfristiga obligationslån och övriga lån 101.616 63.614 –5.128 –55.676 –1.104 –8.155 95.166

Ränte- och valutaderivat –1.328 – – – –4.169 – –5.496

Realiserade derivat – – –895 – – – –

Övrigt – –1.612

– – – – –

Kassaflödespåverkan från förändring av lån 128.453 –121.132

29:2

1 Inkluderar nya lån från förvärvade verksamheter, vilka ingår i kassaflödet från investeringsverksamheten under förvärv av verksamheter, samt omvärdering av leasing-

skulder vilket inte har har haft någon kassaflödespåverkan. Under 2020 omklassificerades 584 Mkr från kortfristiga och långfristiga övriga lån till skulder som innehas

till försäljning. Under 2021 gjordes inga omklassificeringar till skulder som innehas för försäljning.

2 Under 2021 justerades 1,2 miljarder kronor (1,6) i nya leasingskulder (inkluderade i långfristiga övriga lån), som en ej kassapåverkande post.

Nettolåneskulden minskade med 7,0 miljarder kronor (–7,3), främst på

grund av ett förbättrat operativt kassaflöde.

Financial Services utförde syndikeringar om 9,8 miljarder kronor (6,8).

Samtliga syndikeringar har påverkat årets kassaflöde.

Läs mer i Not 22 Skulder om kortfristiga lån och långfristiga lån.

Läs mer i Förvaltningsberättelsen om Kassaflödesanalys och Finansiell ställning.

REDOVISNINGSPRINCIP

Finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen i enlighet med

instrumentets avtalsvillkor. Transaktionskostnader inkluderas i tillgångar-

nas verkliga värden förutom i de fall då värdeförändringar redovisas över

resultat räkningen. Transaktionskostnader i samband med upptagande av

finansiella skulder amorteras över lånets löptid som finansiella kostnader.

En finansiell tillgång avförs från balansräkningen vid förfall eller när

väsentligen alla risker och förmåner förknippade med tillgången har över-

förts till en extern part.

Verkligt värde för finansiella tillgångar fastställs utifrån gällande mark-

nadspriser i de fall sådana finns. Om marknadspriser inte finns tillgängliga

fastställs det verkliga värdet för enskilda tillgångar med hjälp av olika

värderings tekniker. Verkligt värde på finansiella instrument är klassifice-

rade baserat på i vilken utsträckning marknadsdata har använts i beräk-

ningen av verkligt värde. Majoriteten av Volvo koncernens finansiella

instrument värderade till verkligt värde är klassificerade enligt nivå 2. Vär-

dering i nivå 2 sker på marknadsmässiga grunder med hjälp av observer-

bara marknadspriser som finns tillgängliga vid varje bokslutstidpunkt.

Utgångspunkten för räntan är nollkupongs kurvan i respektive valuta från

vilken det görs en nuvärdesberäkning av förväntade framtida kassaflöden.

För valuta kontrakt är utgångspunkten terminspåslaget utifrån gällande

spotkurs för respektive valuta och framtida tidpunkt vid bokslutstillfället.

Baserat på gällande terminskurser görs sedan en nuvärdesberäkning per

balans dagen. Aktier och andelar är klassificerade enligt nivå 1 för noterade

aktier och nivå 3 för onoterade aktier. Köpoptioner är klassificerade enligt

nivå 3, baserat på Black & Scholes optionsvärderingsmodell.

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Kundfinansieringsfordringar innehas som en del av en affärsmodell vars

syfte är att erhålla avtalsenliga kassaflöden. De avtalsenliga kassa flödena

består enbart av betalningar av kapitalbelopp och ränta och värde ras till

upplupet anskaffningsvärde i enlighet med effektiv ränte meto den. I denna

kategori inkluderar Volvo koncernen även kundfordringar och innehav av aktier

i onoterade bolag för vilka ett verkligt värde ej kan fastställas. Det redovisade

värdet har analyserats och jämförts med ett beräknat verkligt värde och är en

rimlig uppskattning av verkligt värde.

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar.

Läs mer i Not 15 Kundfinansieringsfordringar.

Läs mer i Not 16 Fordringar.

Finansiella instrument

133

Noter till de finansiella rapporterna

1 Volvokoncernens bruttoexponering av derivat redovisade på tillgångssidan har

reducerats med 80% (87) till 588 Mkr (758) genom nettningsavtal och

likvid överföringar.

2 De indata som används i värderingsmodellen för beräkning av marknadsvärde

har varit oförändrade under 2021.

3 Volvokoncernens bruttoexponering av derivat redovisade på skuldsidan har

reducerats med 94% (64) till 148 Mkr (492) genom nettningsavtal och

likvid överföringar.

4 I Volvokoncernens balansräkning ingår i finansiella skulder lånerelaterade derivat om

–2.173 Mkr (–647). Kreditrisken är inkluderad i verkligt värde värderingen av lånen.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk.

Redovisade belopp och verkliga värden för finansiella instrument

Mkr

31 dec 2021 31 dec 2020

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Redovisat

värde

Verkligt

värde

Tillgångar

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet

Ränte- och valutaderivat

Not 16 2.930 2.930 6.049 6.049

Övriga derivat

564 564 564 564

Kortfristiga placeringar Not 18 167 167 213 213

3.661 3.661 6.826 6.826

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

Innehav av aktier och andelar i börsnoterade företag Not 5 51 51 – –

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Kundfordringar Not 16 40.776 40.776 35.660 35.660

Kundfinansieringsfordringar Not 15 151.504 151.504 128.531 128.531

Innehav av aktier och andelar i onoterade företag Not 5 488 488 276 276

Övriga räntebärande fordringar Not 16 1.692 1.692 402 402

194.460 194.460 164.870 164.870

Likvida medel Not 18 62.126 62.126 85.206 85.206

Skulder Not 22

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Ränte- och valutaderivat

2.379 2.379 1.356 1.356

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

Långfristiga obligationslån och övriga lån 102.259 103.536 94.750 97.024

Kortfristiga obligationslån och övriga lån 49.192 49.329 58.027 58.188

Leverantörsskulder 76.745 76.745 59.611 59.611

228.197 229.610 212.388 214.823

30:1

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat

I denna kategori inkluderar Volvokoncernen innehav av aktier i börsnoterade

bolag till följd av att aktierna ej innehas för handel. Förändring i verkligt

värde redovisas i övrigt totalresultat och uppgår till 48 Mkr (–8).

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures, intresseföretag och övriga aktier och andelar.

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Volvokoncernens finansiella instrument som innehas för handel värderas till

verkligt värde via resultaträkningen. Som framgår av tabell

30:1 utgörs

dessa instrument av derivat som används för att säkra ränta och valuta samt

kortfristiga placeringar, vilka presenteras vidare i not 18 Likvida medel.

Derivat som används för att säkra ränteexponering i finansieringen av

kundfinansieringsportföljen i Financial Services samt skuldportföljen

inom Industriverksamheten redovisas i denna kategori. Orealiserade vin-

ster och förluster till följd av fluktuationer i de finansiella instrumentens

verkliga värden redovisas i övriga finansiella intäkter och kostnader. Volvo-

koncernen avser att behålla dessa derivat till förfall varför marknadsvärde-

ringen, över tid, inte påverkar resultat eller kassaflöde till följd av match-

ning av räntebindning på in- och utlåning i Financial Services.

Finansiella instrument som används för säkring av valutarisk i prognos-

ticerade kommersiella kassaflöden redovisas också under denna kategori.

Realiserade resultat samt orealiserad omvärdering av derivat redovisas i

övriga finansiella intäkter och kostnader för att möjliggöra nettning av

samtliga interna flöden, innan externa derivat ingås för att säkra valuta-

risken. Under 2021 har ingen säkring skett av valutarisk i prognosticerade

kommersiella kassaflöden. Vid säkring av kassaflöden för specifika ordrar

beslutas klassificeringen av resultateffekten av säkringen från fall till fall.

Under 2021 har –3 Mkr (–47) redovisats i rörelse resultatet och 32 Mkr

(63) i finansnettot avseende resultat effekter från säkringar av valutarisk

för specifika ordrar.

Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostnader.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk.

Volvokoncernen tillämpar inte säkringsredovisning.

Information angående redovisade och verkliga värden

I tabell

30:1 jämförs redovisade och verkliga värden för Volvokoncernens

samtliga finansiella instrument.

134

Noter till de finansiella rapporterna

Borttagande från balansräkningen av finansiella tillgångar

Volvokoncernen genomför diskonteringar av finansiella tillgångar i syfte

att minimera finansiella risker. En utvärdering görs för att avgöra om

väsentligen alla risker och fördelar har blivit överförda till extern part vid

diskonteringen. Volvokoncernens avsikt är att inte ingå avtal med diskon-

teringar om inte väsentligen alla risker och fördelar kan bli överförda till

extern part. Per den 31 december 2021 fanns inga överförda finansiella

tillgångar som inte uppfyllt kraven om borttagande från balansräkningen i

Volvo koncernen.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten till kas-

saflöden från tillgången upphört eller när väsentligen alla risker och förde-

lar överförts. Fortsatt engagemang i dessa finansiella tillgångar återspeg-

las i Volvokoncernens balansräkning som en del av externa kreditgarantier.

Dessa är värderade enligt bästa uppskattning och redovisas som avsätt-

ning i balansräkningen uppgående till 0,2 miljarder kronor (0,1).

Volvokoncernens maximala exponering för förlust motsvaras av den

totala regress som är kopplad till överförda och borttagna finansiella till-

gångar som är en del av de externa kreditgarantierna, det vill säga det

I tabell

30:2 nedan följer en sammanställning av utestående derivat som säkrar valuta- och ränterisker.

totala belopp som Volvokoncernen skulle behöva betala om kunderna inte

kan betala sina skulder. Sannolikheten för att alla kunder försummar sina

skulder vid samma tidpunkt anses vara låg. Brutto exponeringen för

Volvokoncernen uppgick till 7,4 miljarder kronor (4,4) relaterat till kredit-

garantier utfärdade för kunder och övriga och ingår i Volvo koncernens

eventualförpliktelser. Detta belopp har inte reducerats med hänsyn till

värdet av erhållna motgarantier eller andra säkerheter såsom rätten att

återta produkter.

Läs mer i Not 21 Övriga avsättningar.

Läs mer i Not 24 Eventualförpliktelser.

Vinster, förluster, ränteintäkter och räntekostnader

hänförliga till finansiella instrument

Av tabell

30:3 framgår hur vinster och förluster samt ränte intäkter och

räntekostnader har påverkat Volvokoncernens resultat efter finansiella

poster, fördelat på olika kategorier av finansiella instrument.

Utestående derivatinstrument 31 dec 2021 31 dec 2020

Mkr Nominellt belopp Redovisat värde Nominellt belopp Redovisat värde

Ränteswappar

– fordran 112.571 2.779 126.549 5.448

– skuld 202.829 –2.265 167.422 –1.214

Ränteterminskontrakt

– fordran – 0 248 –

– skuld – – 666 –73

Valutaterminskontrakt

– fordran 13.457 150 25.779 596

– skuld 10.719 –114 7.255 –67

Köpta optioner

– fordran 2.000 1 10.409 2

– skuld 3.068 – 0 –

Utställda optioner

– fordran – – – –

– skuld – – 205 –2

Totalt 551 4.691

30:2

135

Noter till de finansiella rapporterna

1 I vinster och förluster hänförliga till finansiella tillgångar och skulder värderade till

verkligt värde via resultaträkningen ingår upplupen och realiserad ränta.

2 Volvokoncernen använder terminskontrakt och valutaoptioner för att säkra

avtalade kommersiella flöden. I posten ingår både orealiserat och realiserat

resultat av valutaderivat. Beloppet inkluderar vinster/förluster på –261 Mkr rela-

terat till säkring av kassaflöde i utländsk valuta från utdelningar betalade till kon-

cernbolag.

3 Upplysning om förändring av reserver för förväntade kreditförluster på kundford-

ringar finns i not 16 Fordringar samt i not 8 Övriga rörelseintäkter och kostnader.

Beloppet inkluderar vinster/förluster på 228 Mkr från omvärdering av fordringar i

utländsk valuta relaterat utdelningar betalade till koncernbolag.

4 Beloppet inkluderar vinster/förluster där tillgångar borttagits ur balansräkningen

då väsentligen all risk har överförts till extern motpart, där överförda poster om

266 Mkr (177) är relaterade till försäljning av kundfinan sieringsfordringar och

99 Mkr (91) är hänförliga till intäkter från förtida inlösen. Information om föränd-

ringar i reserver för förväntade kredit förluster på kundfinansierings fordringar

finns i not 15 Kundfinansieringsfordringar och not 8 Övriga rörelseintäkter och

kostnader.

5 Förändring i verkligt värde för innehav av aktier i börsnoterade bolag via övrigt

totalresultat uppgick till 48 Mkr (–8).

Läs mer i Not 5 Andelar i joint ventures,

intresseföretag och övriga aktier och andelar.

6 I räntekostnader hänförliga till finansiella skulder värderade till upplupet anskaff-

ningsvärde redovisat i rörelseresultatet ingår även räntekostnader för finansiering

av operationell leasing som inte är klassificerat som ett finansiellt instrument.

7 I vinster/förluster, intäkter och kostnader hänförliga till finansiella instrument

rapporterade i finansnettot har 900 Mkr (–606) redovisats som övriga finansiella

intäkter och kostnader.

Läs mer i Not 9 Övriga finansiella intäkter och kostna-

der.

8 Räntekostnader rapporterade i finansnettot hänförliga till pensioner om 219 Mkr

(294) ingår ej i ovanstående tabell.

Läs mer i Not 4 Mål och policy med avseende på finansiell risk.

Redovisat i rörelseresultatet

2021 2020

Mkr

Vinst/

Förlust

Ränte-

intäkter

Ränte -

kostnader

Vinst/

Förlust

Ränte-

intäkter

Ränte -

kostnader

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Valutaderivat

1, 2

–264 – – –47 – –

Kortfristiga placeringar 13 – – – – –

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Kundfordringar/leverantörsskulder

32 – – –102 – –

Likvida medel 46 – – – – –

Kundfinansieringsfordringar

366 7.020 – 267 7.208 –

Innehav av aktier och andelar i noterade bolag

0 – – 20 – –

Innehav av aktier och andelar i onoterade bolag –16 – – 14 – –

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde

– – –2.451 – – –2.992

Påverkan på rörelse resultatet 177 7.020 –2.451 152 7. 208 –2.992

Redovisat i finansnettot

7, 8

2021 2020

Mkr

Vinst/

Förlust

Ränte-

intäkter

Ränte -

kostnader

Vinst/

Förlust

Ränte-

intäkter

Ränte -

kostnader

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet

Kortfristiga placeringar 0 0 – –28 1 –

Ränte- och valutaderivat

1, 2

–2.784 –7 –1.075 7.473 –1 –1.246

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Likvida medel – 365 – – 299 –

Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde 3.684 – 126 –8.051 – 192

Påverkan på finansnettot

7, 8

900 358 –949 –606 299 –1.055

30:3

136

Noter till de finansiella rapporterna

UD Trucks

Den 1 april 2021 avyttrade Volvokoncernen UD Trucks. I sektionen för

Lastbilar presenteras vissa poster av intresse exklusive UD Trucks för att

underlätta jämförbarheten av Volvokoncernens finansiella resultat mellan

perioderna. UD Trucks nettoförsäljning, vissa resultatposter av intresse,

Förändringar i Volvokoncernens finansiella rapportering 2021

nettoorderingång och leveranser för det första kvartalet 2021 och helåret

2020 när UD Trucks var del av Volvokoncernen presenteras således

nedan i jämförelsesyfte. UD Trucks hade en marginellt positiv påverkan på

Volvokoncernens justerade rörelseresultat.

Nettoomsättning, Mkr Första kvartalet 2021 Helår 2020

Europa 4 14

Nordamerika 27 97

Sydamerika 42 116

Asien 4.751 20.218

Afrika och Oceanien 613 2.259

Total nettoomsättning 5.438 22.703

Varav

Fordon 3.346 13.855

Service 2.092 8.848

Vissa resultatposter av intresse, Mkr Första kvartalet 2021 Helår 2020

Forsknings- och utvecklingskostnader –242 –1.102

Försäljningskostnader –793 –3.642

Administrationskostnader –87 –257

Nettoorderingång, Antal lastbilar Första kvartalet 2021 Helår 2020

Europa – –

Nordamerika 33 63

Sydamerika 83 374

Asien 3.556 11.979

Afrika och Oceanien 1.345 3.668

Total orderingång 5.017 16.084

Varav

Tunga lastbilar (>16 ton) 3.885 12.365

Medeltunga lastbilar (716 ton) 874 3.080

Lätta lastbilar (<7 ton) 258 639

Leveranser, Antal lastbilar Första kvartalet 2021 Helår 2020

Europa – –

Nordamerika 16 37

Sydamerika 109 244

Asien 3.028 12.424

Afrika och Oceanien 841 2.753

Totala leveranser 3.994 15.458

Varav

Tunga lastbilar (>16 ton) 3.005 12.181

Medeltunga lastbilar (716 ton) 771 2.695

Lätta lastbilar (<7 ton) 218 582

31:1

137

Noter till de finansiella rapporterna

Nova Bus

Den 1 oktober 2021 omorganiserade Volvokoncernen sin bussverksamhet

varigenom Nova Bus har flyttats från segmentet Bussar till segmentet

Koncernfunktioner och övrigt. För att underlätta jämförbarheten mellan

perioderna har de finansiella rapporterna för 2020 och 2021 av segmen-

ten Bussar och Koncernfunktioner och övrigt omräknats. Således presen-

teras nettoomsättning, rörelseresultat, leveranser och övrig segmentsinfor-

mation för 2020 nedan för jämförelsesyfte. Omorganisationen har inte

påverkat de totala beloppen för Industriverksamheten och Volvokoncernen.

Segmentsrapportering

Bussar

Koncernfunktioner och övrigt

inkl. elimineringar

Mkr

Tidigare

redovisat

2020 Omräkning

Efter

omräkning

2020

Tidigare

redovisat

2020 Omräkning

Efter

omräkning

2020

Nettoomsättning, externa kunder 18.955 –4.890 14.066 6.983 4.890 11.872

Nettoomsättning, internt 836 –190 646 –1.908 190 –1.719

Nettoomsättning 19.791 –5.079 14.712 5.074 5.079 10.154

Kostnader –20.320 5.073 –15.247 –5.384 –5.073 –10.458

Resultat från andelar i joint ventures och intressebolag 6 – 6 1 – 1

Rörelseresultat –522 –7 –529 –309 7 –303

Justeringar¹ –77 – –77 1.059 – 1.059

Justerat rörelseresultat –445 –7 –452 –1.370 7 –1.363

Rörelsemarginal, % –2,6 –0,1 –3,6 – – –

Justerad rörelsemarginal, % –2,2 –0,1 –3,1 – – –

Övrig segmentsinformation

Avskrivningar och nedskrivningar –801 37 –764 2.874 –37 2.837

Omstruktureringskostnader –140 – –140 –72 – –72

Intäkter/förluster från avyttringar –31 – –31 4 – 4

Investeringar i im-/materiella anläggningstillgångar 431 –81 350 334 81 415

Andelar i joint ventures och intressebolag 77 – 77 765 – 765

Tillgångar som innehas för försäljning – – – 29.362 – 29.362

Skulder som innehas för försäljning – – – –6.638 – –6.638

31:2

1 För mer information om justerat rörelseresultat, se avsnitt för Nyckeltal.

138

Noter till de finansiella rapporterna

Uppdelning av intäkter

Bussar

Koncernfunktioner och övrigt

inkl. elimineringar

Mkr

Tidigare

redovisat

2020 Omräkning

Efter

omräkning

2020

Tidigare

redovisat

2020 Omräkning

Efter

omräkning

2020

Nettoomsättning per produktgrupp

Fordon 16.072 –4.278 11.794 2.912 4.278 7.190

Service 3.720 –801 2.919 2.163 801 2.964

Nettoomsättning 19.791 –5.079 14.712 5.074 5.079 10.154

Nettoomsättning per geografisk region

Europa 5.765 – 5.765 3.309 – 3.309

Nordamerika 8.302 –5.079 3.223 580 5.079 5.659

Sydamerika 1.793 – 1.793 –79 – –79

Asien 2.397 – 2.397 927 – 927

Afrika och Oceanien 1.535 – 1.535 338 – 338

Nettoomsättning 19.791 –5.079 14.712 5.074 5.079 10.154

Tidpunkt för intäktsredovisning

Intäktsredovisning av fordon och service vid leverans 19.214 –5.065 14.150 2.378 5.065 7.442

Intäktsredovisning av fordon och service

över kontraktsperioden 577 –15 563 2.696 15 2.711

Nettoomsättning 19.791 –5.079 14.712 5.074 5.079 10.154

31:3

Leveranser per

marknad

Bussar

Antal bussar

Tidigare

redovisat

2020 Omräkning

Efter

omräkning

2020

Europa 1.565 – 1.565

Nordamerika 1.644 –790 854

Sydamerika 1.152 – 1.152

Asien 1.097 – 1.097

Afrika och Oceanien 757 – 757

Totala leveranser 6.215 –790 5.425

Varav

Helelektriska 227 –4 223

Hybrider 473 –390 83

31:4

139

Moderbolaget

NOT SIDA

 Redovisningsprinciper 

 Intäkter samt inköp och försäljning

mellan koncernföretag



 Administrationskostnader 

 Övriga rörelseintäkter och kostnader 

 Resultat från aktier och andelar

i koncernföretag



 Resultat från innehav i joint ventures

och intresseföretag



 Resultat från övriga aktier och andelar 

 Räntekostnader och liknande

resultatposter



 Övriga finansiella intäkter och kostnader 

 Bokslutsdispositioner 

 Inkomstskatter 

 Immateriella och materiella

anläggningstillgångar



 Aktier och andelar 

 Övriga långfristiga fordringar 

 Övriga fordringar 

 Obeskattade reserver 

 Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser



 Övriga avsättningar 

 Långfristiga skulder 

 Övriga skulder 

 Eventualförpliktelser 

 Kassaflöde 

140

Moderbolaget

Moderbolaget AB Volvo

Organisationsnummer 5560125790

Beloppen inom parentes anger 2020 års värden.

Förvaltningsberättelse

AB Volvo är moderbolag i Volvokoncernen och har sitt huvudkontor i

Göteborg, Sverige. Verksamheten omfattar koncernens huvudkontor med

tillhörande staber samt vissa koncern gemensamma funktioner.

I resultat från aktier och andelar i koncernföretag ingår utdelningar med

48.654 Mkr (1.128).

Bokfört värde av aktier och andelar i koncernföretag uppgick till 67.683

Mkr (71.857), varav 66.720 Mkr (70.554) avsåg aktier i helägda dotter-

företag. Dotter företagens motsvarande egna kapital (inklusive kapital-

andel i obeskattade reserver men exklusive innehav utan bestämmande

inflytande) uppgick till 129.512 Mkr (144.701).

Andelar i joint ventures och intresse företag uppgick till 8.938 Mkr (8.938).

I koncernbokslutet redo visas dessa innehav enligt kapitalandelsmetoden. De

delar av joint ventures och intresse företagens egna kapital som motsvarar

AB Volvos ägarandel var 11.150 Mkr (10.177).

Finansiell nettoskuld uppgick till 42.877 Mkr (7.565).

Eget riskbärande kapital (eget kapital med tillägg av obeskattade reserver)

uppgick till 81.210 Mkr (74.700) eller 60% (90) av balansomslutningen.

Resultaträkning

Mkr 2021 2020

Nettoomsättning Not 2 266 327

Kostnad för sålda tjänster Not 2 –485 –327

Bruttoresultat –219 0

Administrationskostnader Not 2, 3 –1.329 –1.185

Övriga rörelseintäkter och kostnader Not 4 101 128

Rörelseresultat –1.447 –1.057

Resultat från aktier och andelar i koncernföretag Not 5 44.931 413

Resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag Not 6 787 1.058

Resultat från övriga aktier och andelar Not 7 –1 –1

Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 0

Räntekostnader och liknande resultatposter Not 8 –546 –587

Övriga finansiella intäkter och kostnader Not 9 –17 –19

Resultat efter finansiella poster 43.708 –193

Bokslutsdispositioner Not 10 15.813 1.020

Inkomstskatter Not 11 –3.190 653

Periodens resultat 56.331 1.480

Övrigt totalresultat

Periodens resultat 56.331 1.480

Övrigt totalresultat, netto efter inkomstskatter – –

Periodens totalresultat 56.331 1.480

141

Moderbolaget

Balansräkning

Mkr 31 dec 2021 31 dec 2020

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Not 12 7 7

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernföretag Not 13 67.683 71.857

Andelar i joint ventures och intresseföretag Not 13 8.946 8.946

Övriga aktier och andelar Not 13 1 1

Övriga långfristiga fordringar Not 14 487 –

Uppskjutna skatteforfdringar Not 11 242 298

Summa anläggningstillgångar 77.366 81.109

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga fordringar hos koncernföretag 56.546 1.735

Övriga fordringar Not 15 1.235 85

Summa omsättningstillgångar 57.781 1.820

Summa tillgångar 135.147 82.929

Eget kapital och skulder

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital 2.562 2.562

Reservfond 7.337 7.337

Fritt eget kapital

Fria fonder 390 390

Balanserade vinstmedel 4.590 52.930

Periodens resultat 56.331 1.480

Summa eget kapital 71.210 64.699

Obeskattade reserver Not 16 10.000 10.000

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 17 275 268

Övriga avsättningar Not 18 – 3

Summa avsättningar 275 271

Långfristiga skulder Not 19

Skulder till koncernföretag 5.739 5.589

Övriga skulder 6 6

Summa långfristiga skulder 5.745 5.595

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 133 87

Övriga skulder till koncernföretag 45.414 1.789

Skatteskuld 1.836 1

Övriga skulder Not 20 534 487

Summa kortfristiga skulder 47.917 2.364

Summa eget kapital och skulder 135.147 82.929

142

Moderbolaget

Kassaflödesanalys

Mkr 2021 2020

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat –1.447 –1.057

Avskrivningar 0 0

Övriga ej kassapåverkande poster Not 22 69 –45

Total förändring i rörelsekapital varav 625 –105

Förändring i kundfordringar 14 –107

Förändring i leverantörsskulder 55 134

Övriga förändringar i rörelsekapital 556 –132

Erhållna räntor och liknande poster 1 0

Erlagda räntor och liknande poster –546 –597

Övriga finansiella poster –16 –23

Erhållna utdelningar från koncernföretag Not 5 15.933 1.127

Erhållna utdelningar från joint ventures och intresseföretag Not 6 1.213 876

Erhållna koncernbidrag 1.020 25.792

Betalda inkomstskatter –2.261 –1.108

Kassaflöde från den löpande verksamheten 14.591 24.860

Investeringsverksamheten

Investeringar i im-/materiella anläggningstillgångar Not 12 – –

Försäljning av im-/materiella anläggningstillgångar Not 12 0 0

Förvärv av aktier i koncernföretag Not 13 –4.580 –300

Avyttring av aktier i koncernföretag Not 5, 13 4.504 –

Förvärv av aktier och andelar i övriga företag Not 13 –1 –125

Avyttringar av aktier och andelar i övriga företag Not 13 – 176

Räntebärande fordringar Not 14 –150 –

Kassaflöde efter nettoinvesteringar 14.364 24.611

Finansieringsverksamheten

Nya lån Not 22 35.456 –

Återbetalning av lån Not 22 – –24.611

Utdelning till AB Volvos aktieägare –49.820 –

Övrigt 0 –

Förändring av likvida medel 0 0

Likvida medel vid årets början – –

Likvida medel vid årets slut – –

143

Moderbolaget

Förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital Fritt eget kapital

Mkr Aktie kapital Reservfond Överkursfond

Balanserade

vinstmedel Totalt

Totalt eget

kapital

Enligt balansräkning 31 december 2019 2.554 7.337 390 52.938 53.328 63.219

Periodens resultat – – – 1.480 1.480 1.480

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat – – – – – –

Periodens totalresultat – – – 1.480 1.480 1.480

Transaktioner med aktieägare

Utdelning till AB Volvos aktieägare – – – – – –

Övriga förändringar 8 – – –8 –8 0

Transaktioner med aktieägare 8 – – –8 –8 0

Enligt balansräkning 31 december 2020 2.562 7.337 390 54.410 54.800 64.699

Periodens resultat – – – 56.331 56.331 56.331

Övrigt totalresultat

Övrigt totalresultat – – – – – –

Periodens totalresultat – – – 56.331 56.331 56.331

Transaktioner med aktieägare

Utdelning till AB Volvos aktieägare – – – –49.819 –49.819 –49.819

Aktierelaterade ersättningar – – – –1 –1 –1

Transaktioner med aktieägare – – – –49.820 –49.820 –49.820

Enligt balansräkning 31 december 2021 2.562 7.337 390 60.921 61.311 71.210

Läs mer i koncernens Not 19 Eget kapital och antal aktier om moderbolagets aktiekapital.

144

Moderbolaget

Beloppen inom parentes anger 2020 års värden.

1 Redovisningsprinciper

Årsredovisningen för moderbolaget är upprättad i enlighet med Årsre-

dovisningslagen (1995:1554) och RFR 2, Redovisning för juridiska per-

soner. Enligt RFR 2 skall moderbolaget tillämpa alla International Financial

Reporting Standards, antagna av EU, så långt det är möjligt inom ramen för

Årsredovisningslagens regelverk.

De ändringar i RFR 2 som gäller för det räkenskapsår som börjar den

1 januari 2021, har inte haft någon påverkan på moderbolaget.

Det finns inga tillkännagivna ändringar i RFR 2 som gäller för räkenskapsår

som börjar den 1 januari 2022 och senare.

Volvokoncernens redovisningsprinciper återfinns i respektive not i

koncer nens del av årsredovisningen. De huvudsakliga skillnaderna mellan

redovisningsprinciperna som tillämpas i Volvokoncernen och moder bolaget

beskrivs nedan.

Aktier och andelar i koncernföretag och andelar i joint ventures och

intresse företag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde och

prövning av nedskrivningsbehov sker årligen. Vid rörelseförvärv inkluderar

moderbolaget i enlighet med RFR 2 utgifter hänförliga till förvärvet i

anskaffnings värdet. Utdelningar redovisas i resultaträkningen. Samtliga

aktieinnehav redovisas som finansiella tillgångar och resultatet redovisas

inom resultatet från finansiella poster.

Moderbolaget tillämpar undantaget i tillämpningen av IFRS 9 som avser

redovisning och värdering av finansiella garantiavtal till förmån för dotter-

och intresseföretag. Moderbolaget redovisar de finansiella garanti avtalen

som eventualförpliktelser.

RFR 2 innehåller ett undantag som medför att samtliga leasing kontrakt

redovisas som operationella leasingkontrakt när moderbolaget är leasetagare.

Redovisning av koncernbidrag har skett i enlighet med alternativregeln

i RFR 2. Koncernbidragen redovisas som bokslutsdispositioner.

Enligt RFR 2 behöver inte de bestämmelser i IAS 19 som gäller

förmånsbestämda pensionsplaner tillämpas i juridisk person. Däremot

skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19. I RFR 2

hän visas till lagen om tryggande av pensionsutfästelse mm (”tryggande-

lagen”) för bestämmelser om redovisning av avsättningar till pensioner

och liknande förpliktelser och redovisning av förvaltningstillgångar i

pensions stiftelser.

Volvokoncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda i sin finan-

siella rapportering. Detta innebär skillnader som kan vara väsentliga, vid

redovisning av förmånsbaserade planer avseende pensioner samt vid

redovisning av förvaltningstillgångar placerade i Volvo Pensionsstiftelse.

Redovisningsprinciperna för förmånsbaserade planer skiljer sig från

IAS 19 främst avseende:

• Beräkningen av pensionsskulden enligt svenska redovisningsprinciper

tar inte hänsyn till framtida löneökningar.

• Diskonteringsräntan för den svenska skuldberäkningen bestäms av

PRI Pensionsgaranti respektive Finansinspektionen.

• Förändringar i diskonteringsräntan, verklig avkastning på

förvaltningstillgångarna och övriga aktuariella antaganden redovisas

direkt i resultat- och balansräkningen.

• Underskott måste antingen återställas genom inbetalningar eller

redovisas som skuld i balansräkningen.

• Överskott kan inte redovisas som tillgång men kan i vissa fall

gott göras bolaget för att minska pensionskostnaderna.

Noter till de finansiella rapporterna

Intäkter samt inköp och försäljning

mellan koncernföretag

Moderbolagets redovisade nettoomsättning uppgick till 266 Mkr (327)

och avser i huvudsak försäljning av tjänster till koncernföretag 238 Mkr

(288). Intäkter redovisas när kontrollen har överförts till kunden vilket är

när moderbolaget har utfört service och kostnad för utförandet uppstått

så att kunden kan dra nytta av levererad service.

Inköp från koncernföretag uppgick till 322 Mkr (232).

3 Administrationskostnader

Personal

Löner och ersättningar uppgick till 478 Mkr (418), sociala kostnader till

139 Mkr (120) och pensionskostnader till 143 Mkr (210). Under 2020

erhölls statliga stöd om 23 Mkr till följd av den extraordinära situation

som uppstod på grund av covid-19. Av dessa har 6 Mkr återbetalats till

myndigheterna i Sverige under 2021. Inga statliga stöd har mottagits

under 2021. Pensionskostnader om 14 Mkr (10) avsåg styrelse och VD.

Moderbolaget har utestående pensionsförpliktelser om 5 Mkr (1) till dessa.

Antalet anställda var vid årets slut 284 personer (289).

Läs mer i koncernens Not 27 Personal om medelantal anställda, löner och

ersättningar inklusive incitamentprogram samt könsfördelning av styrelse och

ledande befattningar.

Avskrivningar

I administrationskostnader ingår avskrivningar på 0 Mkr (0) vilka avser

maskiner och inventarier.

Ersättning till revisorer 2021 2020

Deloitte AB

– Revisionsuppdraget 17 17

– Revisionsverksamhet utöver

revisionsuppdraget 9 3

– Övriga tjänster 0 0

Summa 26 20

3:1

Läs mer i koncernens Not 28 Ersättning till revisorer om vad som ingår i de

olika kategorierna.

145

Moderbolaget

4 Övriga rörelseintäkter och kostnader

I övriga rörelseintäkter och kostnader ingår royaltyintäkter med 107 Mkr

(202), nedskrivningar av fordringar med 0 Mkr (33) och lämnade gåvor, bidrag

samt kostnader för Volvos vinstdelningsprogram med 9 Mkr (14).

5 Resultat från aktier och andelar i koncernföretag

Resultat från aktier och andelar i

koncernföretag

2021 2020

Erhållen utdelning

Volvo Autonomous Solutions AB, Sverige 21.176 –

Volvo Construction Equipment AB, Sverige 5.779 –

Volvo Treasury AB, Sverige 5.000 –

Volvo China Investment Co., Kina 3.064 394

VNA Holding Inc., USA 2.678 –

Volvo Lastvagnar AB, Sverige 2.550 –

Volvo Powertrain AB, Sverige 1.800 –

Volvo Investment AB, Sverige 1.700 –

JSC Volvo Vostok, Ryssland 1.308 214

AB Volvo Penta, Sverige 1.030 –

Volvo Information Technology AB, Sverige 1.000 –

Volvo Group Venture Capital AB, Sverige 650 –

Volvo Financial Services AB, Sverige 500 –

Volvo Group Italia Spa, Italien 132 243

Volvo Group UK Ltd., Storbritannien 109 –

Volvo Malaysia Sdn Bhd, Malaysia 80 63

Volvo Group Insurance Fösäkrings AB, Sverige 75 –

Volvo Danmark AS, Danmark 20 –

Volvo Information Technology GB Ltd.,

Storbritannien 3 –

Volvo Automotive Finance (China) Ltd., Kina – 196

Volvo Norge AS, Norge – 18

Delsumma 48.654 1.128

Nedskrivning av aktier

Volvo Equipamentos de Construcao

Latin America, Brasilien – –490

Volvo Italia Spa, Italien – –225

Delsumma – –715

Återföring nedskrivning av aktier

UD Trucks Corporation, Japan 1.260 –

Delsumma 1.260 –

Resultat vid avyttring aktier

UD Trucks Corporation, Japan –4.980 –

Volvo Logistic UK Ltd, Storbritannien 0 –

Volvo Information Technology GB Ltd.,

Storbritannien –3 –

Delsumma –4.983 –

Resultat från aktier och andelar i koncernföretag 44.931 413

5:1

Resultat från innehav i joint ventures

och intresseföretag

I resultat från innehav i joint ventures och intresseföretag ingår utdelning

från Dongfeng Commercial Vehicles Co., Ltd med 767 Mkr (1.058) och

från VE Commercial Vehicles Ltd. med 20 Mkr (

–).

7 Resultat från övriga aktier och andelar

AB Volvo har inte haft några transaktioner som har haft någon väsentlig

påverkan på bolagets resultat.

8 Räntekostnader och liknande resultatposter

Av räntekostnader och liknande resultatposter, 546 Mkr (587), avsåg 546

Mkr (587) räntor till koncernföretag.

9 Övriga finansiella intäkter och kostnader

Bland övriga finansiella intäkter och kostnader ingår valutakursvinster och

valutakursförluster, kostnader för kreditbedömning och kostnader för att

vara börs noterad.

10 Bokslutsdispositioner

Koncernbidrag uppgår till netto 15.813 Mkr (1.020) och återföring av

överavskrivningar till 0 Mkr (0).

146

Moderbolaget

Inkomstskatter fördelades enligt följande:

Inkomstskatter 2021 2020

Aktuell skatt för perioden –3.078 –111

Justering av aktuella skatter

för tidigare perioder –56 673

Uppskjuten skatt –56 91

Summa inkomstskatter –3.190 653

11:1

Uppskjuten skatt avser en beräknad skatt på temporära skillnader.

Uppskjutna skatter har omvärderats med hänsyn till de skattesatser

som förväntas gälla för den period då tillgången realiseras eller skulden

regleras. De främsta orsakerna till skillnaden mellan skatt enligt gällande

skatte sats 20,6% (21,4) och redovisad inkomstskatt för perioden framgår

av tabell

11:2

Inkomstskatter för perioden 2021 2020

Resultat före skatt 59.521 827

Inkomstskatt enligt gällande skattesats –12.261 –177

Realisationsvinster/ förluster –1.072 0

Skattefria utdelningar 10.185 468

Skatteeffekt på grund av förändrad skattesats 0 –3

Ej skattepliktiga omvärderingar av aktieinnehav 0 2

Övriga ej avdragsgilla kostnader –14 –210

Övriga ej skattepliktiga intäkter 281 0

Justering av aktuell skatt för tidigare perioder –56 673

Utländsk källskatt –259 –93

Justering av uppskjuten skatt

för tidigare perioder –4 4

Aktuell skatt på schablonintäkt 10 –11

Periodens inkomstskatt –3.190 653

11:2

Specifikation av uppskjutna

skattefordringar

31 dec

2021

31 dec

2020

Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser 242 298

Uppskjutna skattefordringar 242 298

11:3

11 Inkomstskatter

Immateriella anläggnings-

tillgångar, anskaffningsvärde

Övriga

immateriella

tillgångar

Summa

immateriella

anläggnings-

tillgångar

Ingående balans 2020 116 116

Anskaffningsvärde per 20201231 116 116

Anskaffningsvärde per 20211231 116 116

Immateriella anläggnings-

tillgångar, ackumulerade

avskrivningar

Övriga

immateriella

tillgångar

Summa

immateriella

anläggnings-

tillgångar

Ingående balans 2020 116 116

Ackumulerade avskrivningar

per 20201231 116 116

Ackumulerade avskrivningar

per 20211231 116 116

Nettovärde enligt balans-

räkning per den 31 december

2020

– –

Nettovärde enligt balans-

räkning per den 31 december

2021

– –

Materiella anläggnings-

tillgångar, anskaffningsvärde

Maskiner och

inventarier

Summa

materiella

anläggnings-

tillgångar

Ingående balans 2020 17 17

Försäljningar/utrangeringar –1 –1

Anskaffningsvärde per 20201231 16 16

Försäljningar/utrangeringar –1 –1

Anskaffningsvärde per 20211231 15 15

Materiella anläggnings-

tillgångar, ackumulerade

avskrivningar och

nedskrivningar

Maskiner och

inventarier

Summa

materiella

anläggnings-

tillgångar

Ingående balans 2020 10 10

Avskrivningar 0 0

Försäljning/utrangeringar –1 –1

Ackumulerade avskrivningar

per 20201231 9 9

Avskrivningar 0 0

Försäljning/utrangeringar –1 –1

Ackumulerade avskrivningar

per 20211231 8 8

Nettovärde enligt balans-

räkning per den 31 december 2020

7 7

Nettovärde enligt balans-

räkning per den 31 december 2021

7 7

1 Anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

12:1

12 Immateriella och materiella anläggningstillgångar

147

Moderbolaget

13 Aktier och andelar

Aktier och andelar i koncernföretag

Under 2021 har investering i Volvo Fuel Cell Holding AB gjorts med 3.000

Mkr och i Volvo Energy AB inklusive ett aktieägartillskott med 200 Mkr.

Aktieägartillskott har utbetalts till Volvo Investment AB med 1.380 Mkr.

Aktier i UD Trucks har sålts till ett redovisat värde av 8.928 Mkr. Aktier i

Volvo Equipamentos de Construcao Latin America har erhållits i form av

utdel-ning från Volvo Autonomous Solutions AB med 176 Mkr. Hela inne-

havet i Volvo Equipamentors de Construaco Latin America har överförts till

Volvo Construction Equipment AB i form av aktieägartillskott med 516 Mkr.

Under 2020 betalades aktieägartillskott till Volvo Logistics AB med

300 Mkr. Nedskrivning av innehav i Volvo Equipamentos de Construcao

Latin America gjordes med 490 Mkr och i Volvo Italia Spa med 225 Mkr.

Andelar av joint ventures och intresseföretag

Under 2021 har det inte funnits några transaktioner som har påverkat värdet

av andelar i joint ventures och intressebolag.

Under 2020 gjordes investering med 50% av andelarna i World of Volvo

AB med 125 Mkr. Investeringen klassificerades som ett joint venture tillsam-

mans med Volvo Car Corporation. Andelen med 50% ägarandel i Blue Chip

Jet II HB avyttrades med 176 Mkr.

Övriga aktier och andelar

Det har inte funnits några transaktioner som väsentligt har påverkat

värdet av övriga aktier och andelar under 2021 eller 2020.

Förändringar av AB Volvos innehav av

aktier och andelar

Koncernföretag

Joint ventures och

intresseföretag

Övriga aktier

och andelar

2021 2020 2021 2020 2021 2020

Ingående balans 71.857 72.272 8.946 8.997 1 1

Förvärv/nyteckningar 3.176 – – 125 – –

Avyttringar/Inlösen av aktier –11.196 – – –176 – –

Aktieägartillskott 2.096 300 – – 1 1

Nedskrivningar aktier och andelar – –715 – – –1 –1

Återföring nedskrivning av aktier och andelar 1.750 – – – – –

Enligt balansräkning den 31 december 67.683 71.857 8.946 8.946 1 1

13:1

Innehav av andelar i joint ventures,

intresseföretag och övriga aktier och andelar

31 dec 2021 31 dec 2021 31 dec 2020

Organisations-

nummer

Procentuellt

innehav

Redovisat

värde

Redovisat

värde

Dongfeng Commercial Vehicles Co. Ltd., Kina – 45,0 7.197 7.197

VE Commercial Vehicles Ltd., Indien

3, 4

– 34,7 1.616 1.616

World of Volvo AB, Sverige

5592339849 50,0 125 125

Övriga bolag – 9 9

Summa redovisat värde, joint ventures,

intresseföretag och övriga aktier och andelar 8.947 8.947

13:2

1 Procentuellt innehav avser moderbolaget AB Volvos innehav.

2 Avser AB Volvos redovisade värde på sitt innehav.

3 Volvo Lastvagnar AB och AB Volvo äger tillsammans 45,6%.

4 I Volvokoncernen konsolideras bolagen som joint ventures enligt kapitalandelsmetoden.

148

Moderbolaget

AB Volvo äger direkt eller indirekt 279 (285) legala enheter. De direkt ägda enheterna är specificerade i nedanstående tabell.

Innehav av andelar i koncernföretag

31 dec 2021 31 dec 2020

Organisations-

nummer

Procentuellt

innehav

Redovisat

värde

Redovisat

värde

Volvo Lastvagnar AB, Sverige 5560139700 100 8.711 8.711

Volvo Autonomous Solutions AB, Sverige 5565399853 100 8.134 8.134

UD Trucks Corporation, Japan – – – 8.928

Volvo Bussar AB, Sverige 5561973826 100 3.033 3.033

Volvo Construction Equipment AB, Sverige 5560219338 100 8.076 7.559

AB Volvo Penta, Sverige 5560341330 100 586 586

VNA Holding Inc., USA – 100 3.688 3.688

Volvo Financial Services AB, Sverige 5560005406 100 2.667 2.667

Volvo Treasury AB, Sverige 5561354449 100 13.044 13.044

Volvo Investment AB, Sverige 5565194494 100 4.268 2.888

Volvo Lastvagnar Sverige AB, Sverige 5565318572 100 2.355 2.355

Volvo Fuel Cell Holding AB, Sverige 5592756729 100 3.000 –

Volvo China Investment Co Ltd., Kina – 100 1.302 1.302

Volvo Automotive Finance (China) Ltd., Kina – 100 491 491

Volvo Group UK Ltd., Storbritannien

– 35 350 350

Volvo Group Mexico SA, Mexico – 100 543 543

Volvo Group Venture Capital AB, Sverige 5565424370 100 369 369

Volvo Powertrain AB, Sverige 5560000753 100 898 898

Volvo Information Technology AB, Sverige 5561032698 100 1.511 1.511

Volvo Parts AB, Sverige 5563659746 100 200 200

Volvo Group Insurance Försäkrings AB, Sverige 5164018037 100 182 182

Volvo Business Services AB, Sverige 5560295197 100 118 118

Volvo Danmark AS, Danmark – 100 157 157

VFS Servizi Financiari Spa, Italien

– 25 101 101

Kommersiella Fordon Europa AB, Sverige 5560493388 100 2.693 2.693

Volvo Norge AS, Norge – 100 50 50

Volvo Malaysia Sdn Bhd., Malaysia – 100 48 48

JSC Volvo Vostok, Ryssland

– 75 177 177

Volvo Group Italia Spa, Italien

– 65 335 335

Volvo Logistics AB, Sverige 5561979732 100 385 385

Volvo Information Technology GB Ltd., Storbritannien – – – 3

VFS Latvia SIA, Lettland – 100 9 9

VFS Int Romania Leasing Operational, Rumänien – 100 2 2

Volvo Equipamentos de Construcao, Latin America, Brasilien – – – 340

Volvo Energy AB, Sverige 5592854169 100 200 –

Övriga bolag – 0 0

Summa redovisat värde, koncernföretag

67.683 71.857

13:3

1 Procentuellt innehav avser moderbolaget AB Volvos innehav.

2 Avser AB Volvos redovisade värde på sitt innehav.

3 Volvo Lastvagnar AB och AB Volvo äger tillsammans 100%.

4 Volvo Group Italia Spa och AB Volvo äger tillsammans 100%.

5 AB Volvo och Volvo Trucks Region Central Europe GmbH äger tillsammans 100%.

6 Renault Trucks (SAS), Volvo Lastvagnar AB, Volvo Bussar AB, AB Volvo Penta och AB Volvo äger tillsammans 100%.

7 AB Volvos andel av dotterföretagens egna kapital (inklusive kapitaldel i obeskattade reserver) utgjorde 129.512 Mkr (144.701).

149

Moderbolaget

Avsättningar för pensioner och

liknande förpliktelser

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner, avgiftsbestämda planer

och förmånsbestämda planer.

Avgiftsbestämda planer, där bolaget betalar fasta premier till ett antal

olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har bolaget fullgjort sitt åtag-

ande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnads-

förs under den period den anställde utför sina tjänster.

Förmånsbestämda planer, där bolagets åtagande är att erlägga förut-

bestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering.

Dessa planer tryggas genom avsättningar i balansräkningen eller genom

över föring av medel till pensionsstiftelse. En kreditförsäkring har dess-

utom tecknats avseende värdet av utfärdade förpliktelser. Den huvudsak-

liga förmånsbestämda pensionsplanen är ITP2-planen, som grundar sig

på slutlönen. Planen är delvis stängd, vilket innebär att enbart nyanställda

som är födda före 1979 har möjlighet att välja ITP2-lösningen. ITP2 i egen

regi för bolaget är delvis finansierad genom Volvo Pensionsstiftelse.

Pensionsförpliktelsen beräknas årligen på balansdagen, baserad på aktu-

ariella antaganden.

De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande

lönenivå per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på

3,84% (3,84) avseende ITP2 och

–0,1% (0,3) för övriga pensionsskulder.

Årliga förräntningsantaganden samt dödlighetsantaganden fastställs av

PRI för ITP2 respektive Finansinspektionen för övriga pensionsskulder.

Volvo Pensionsstiftelse bildades 1996 för tryggande av pensions-

åtaganden enligt ITP-planen. Sedan bildandet har moderbolaget tillfört

stiftelsen förvaltningskapital om netto 332 Mkr.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser i moderbolagets

balansräkning motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten,

med avdrag för värdet av förvaltningstillgångarna.

Förpliktelser i

förmåns bestämda planer

Fonderat Ofonderat Totalt

Förpliktelser, ingående

balans 2020 700 248 948

Kostnader för tjänstgöring 26 19 45

Räntekostnad 28 1 29

Utbetalda ersättningar –23 0 –23

Förpliktelser,

31 december 2020 731 268 999

Kostnader för tjänstgöring 24 20 44

Räntekostnad 29 0 29

Utbetalda ersättningar –25 –13 –38

Förpliktelser,

31 december 2021 759 275 1.034

17:1

Förvaltningstillgångarnas verkliga

värde i fonderade planer

Förvaltningstillgångar, ingående balans 2020 931

Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna 126

Inbetalning och gottgörelse till/från stiftelsen 0

Förvaltningstillgångar, 31 december 2020 1.057

Verklig avkastning på förvaltningstillgångarna 153

Inbetalning och gottgörelse till/från stiftelsen 0

Förvaltningstillgångar, 31 december 2021 1.210

17:2

14 Övriga långfristiga fordringar

31 dec

2021

31 dec

2020

Övriga icke räntebärande fordringar 337 –

Övriga räntebärande fordringar 150 –

Summa övriga långfristiga fordringar 487 –

14:1

Övriga icke räntebärande fordringar inkluderar ett belopp på 337 Mkr (–)

och avser en tilläggsköpeskilling kopplat till avyttringen av UD Trucks.

Läs mer i koncernens Not 3 Förvärv och avyttringar av verksamheter om

avyttringen av UD Trucks.

15 Övriga fordringar

31 dec

2021

31 dec

2020

Kundfordringar 5 14

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 172 20

Övriga fordringar 1.058 51

Summa övriga fordringar 1.235 85

15:1

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter inkluderar ett belopp på 144

Mkr (–) och avser en tilläggsköpeskilling kopplat till avyttringen av UD

Trucks.

Det finns ingen reserv för osäkra fordringar vid årets utgång. Verkligt

värde bedöms inte avvika från redovisat värde.

16 Obeskattade reserver

31 dec

2021

31 dec

2020

Periodiseringsfond 10.000 10.000

Ackumulerade överavskrivningar:

Maskiner och inventarier – 0

Summa obeskattade reserver 10.000 10.000

16:1

150

Moderbolaget

Avsättningar för pensioner

och liknande förpliktelser

31 dec

2021

31 dec

2020

Förpliktelser

–1.034 –999

Förvaltningstillgångar 1.210 1.057

Överskott (+) / underskott (–) 176 58

Begränsning av tillgångsvärdet i enlighet

med RFR2 (då förvaltningstillgångarna

överstiger motsvarande kapitalvärde.) –451 –326

Avsättningar netto, för pensioner

och liknande förpliktelser

–275 –268

17:3

1 Kapitalvärdet för ITP2 uppgår till

–746 Mkr (–714).

2 Pensionsförpliktelser netto, avseende ITP2 uppgår till 0 Mkr (0).

Pensionskostnader 2021 2020

Kostnader för tjänstgöring 44 46

Räntekostnad

29 29

Ränteintäkt

–27 17

Kostnad för förmånsbestämda

pensionsplaner 46 92

Kostnad för avgiftsbestämda

pensionsplaner 44 62

Särskild löneskatt / avkastningsskatt

50 51

Försäkringskostnad FPG 3 5

Redovisad pensionskostnad 143 210

17:4

1 Ränteintäkter om netto 29 Mkr (17) redovisas i finansnettot.

2 Kostnad för särskild löneskatt/avkastningsskatt beräknas enligt

skatte lagstiftning och avsättning görs under kortfristiga skulder.

18 Övriga avsättningar

I övriga avsättningar ingår omstruktureringskostnader med – Mkr (3).

19 Långfristiga skulder

Förfallostruktur

20232027 5.741

2028 eller senare 4

Summa långfristiga skulder 5.745

19:1

20 Övriga skulder

31 dec

2021

31 dec

2020

Löner och källskatter 324 282

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 204 191

Övriga skulder 6 14

Summa övriga skulder 534 487

20:1

Inga ställda säkerheter har lämnats för de kortfristiga skulderna.

21 Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelserna uppgick den 31 december 2021 till 284.913 Mkr

(278.457) och av dessa var 284.861 Mkr (278.410) lämnade för koncern-

företag.

Garantier för kreditprogram ingår med belopp som motsvarar kredit-

ramarna. Dessa uppgick till 272.306 Mkr (266.286) och hela beloppet

lämnades till förmån för koncernföretag.

Vid utgången av året uppgick utnyttjat belopp till 135.841 Mkr (138.757),

varav för koncernföretag 135.826 Mkr (138.743).

22 Kassaflöde

Övriga ej kassapåverkande poster 2021 2020

Resultat vid försäljning av

aktier och andelar 219 –

Transferprisjusteringar, netto –160 –85

Övriga förändringar 10 40

Totala övriga ej kassapåverkade poster 69 –45

22:1

Nettoförändring

av lån

Långfristiga skulder

till koncernföretag

Lån

Volvo Treasury AB

Kortfristiga skulder

till koncernföretag

Lån/Koncernkonto

Volvo Treasury AB

31 december 2019 5.589 26.323

Kassaflöde nya lån – –

Kassaflöde åter-

betalning av lån – –24.611

Omklassificering – –

Övrigt – –4

31 december 2020 5.589 1.708

Kassaflöde nya lån 150 35.306

Kassaflöde åter-

betalning av lån – –

Omklassificering – –

Övrigt – –1

31 december 2021 5.739 37.013

22:2

151

SIDA

Om rapporten 152

Påverkan, intressenter och väsentliga frågor 153

Klimat och miljö 154

Styrning, strategi möjligheter & risker 154

Riskhantering, nyckeltal och mål 156

TCFD-index 157

Energi och utsläpp 158

Avfall och vatten 161

Material med särskilda risker, lagefterlevnad 161

Biologisk mångfald 162

Hållbar finansiering 162

Upplysningar enligt EU:s Taxonomiförordning 162

Investeringar i forsking och utveckling 163

Anställda och utveckling Säkerhet 164

Anställning 164

Relationen mellan arbetstagare och ledning 165

Mångfald och lika möjligheter 165

Träning och utbildning 166

SIDA

Säkerhet 167

Kundens hälsa och säkerhet 167

Arbetsmiljö 168

Mänskliga rättigheter 170

Styrning kring mänskliga rättigheter 170

Policy och väsentliga risker 170

Värdekedjeperspektiv 170

Medvetenhet och åtgärdsmekanismer 171

Specifika rapporter 172

Ansvarsfull försäljning 174

Leverantörer 175

Bedömning utifrån miljökriterier 176

Bedömning utifrån sociala kriterier 176

Program för hållbara mineraler 176

Affärsetik och lagefterlevnad 177

Efterlevnad, Antikorruption, Visselblåsning 177

Skattehantering, lobbyverksamhet 178

Organisationsprofil och

rapporterings metoder 178

Om rapporten

Dessa hållbarhetsnoter innefattar Volvokoncernens sam-

lade hållbarhetsupplysningar. Eftersom många hållbar-

hetsfrågor är högst strategiska frågor och integrerade i

affärsmodellen och verksamheten finns hållbarhetsupp-

lysningar även i andra delar av rapporten, se nedan.

Styrning

Den övergripande styrningen av hållbarhetsrelaterade

frågor finns med i bolagsstyrningsrapporten på sidorna

183 och 190.

Strategi och affärsmodell

Volvokoncernens strategi innefattar hållbarhetspriorite-

ringar och beskrivs på sidorna 1043. Vår affärsmodell

presenteras översiktligt på sidorna 1825. Med affärs-

verksamhet i mer än 190 länder, varav många klassifice-

ras som högriskländer när det gäller miljö, mänskliga rät-

tigheter och/eller korruption, måste vi säkerställa att vi

bedriver vår verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Miljö-

mässiga, sociala och finansiella hållbarhetsaspekter såväl

som affärsetik är integrerade i Volvokoncernens övergri-

pande strategi och affärsmodell, samt införlivade i våra

processer och policyer.

Policyer

Volvokoncernens Uppförandekod är en koncernövergri-

pande policy som sätter standarden för hur vi bedriver vår

affärsverksamhet etiskt, och i enlighet med gällande lagar

och förordningar. Den gäller överallt där vi är verksamma

och för alla våra anställda och andra som arbetar på vårt

uppdrag. Uppförande koden kompletteras av Volvokoncer-

nens policys om konkurrens, mänskliga rättigheter,

anti-korruption, exportkontroll, skatt och miljö, samt efter-

levnadsprogram och ledningssystem för effektiv policy-

spridning. I enlighet med vår decentraliserade styrnings-

modell är varje affärsområde ansvarigt för att säkerställa

att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med Volvo-

koncernens minimikrav och standarder för hållbarhet och

ansvarsfullt företagande. Det står också affärsområdena

fritt att komplettera befintliga policyer och lag efterlevnads-

program med strängare krav.

Risker och riskbegränsande åtgärder

Volvokoncernens process för bedömning av företagsrisker

omfattar hållbarhetsrelaterade risker. Framstående risker

för Volvokoncernen, varav många är hållbarhetsrelaterade,

rapporteras i det övergripande avsnittet Risker och osäker-

hetsfaktorer, se sidorna 7075. Dessa hållbarhetsnoter

innehåller en mer detaljerad översikt över risker och riskbe-

gränsande åtgärder, samt kompletterande information i de

fall där hållbarhetsfrågan ännu inte kvalifieras som fram-

stående från ett koncernövergripande perspektiv.

Nyckeltal

Nyckeltal avseende miljö, anställda och sociala faktorer,

mänskliga rättigheter och affärsetik rapporteras inom

ramen för varje fråga i Hållbarhetsnoterna.

Tillämpade redovisningsstandarder

Denna hållbarhetsrapport har upprättats i enlighet

med GRI Standards enligt nivå Core. GRI kom-

pletteras med andra relevanta ramverk när så

anges. GRI och FN:s guide för verksamhetsrap-

portering inom de globala målen för hållbar

utveckling har använts för att tillämpa upplys-

ningarna i rapporten på några av de globala

målens 169 delmål.

Kompletterande upplysningar till rapporten

Ytterligare källor finns tillgänglig på

volvogroup.com/asr2021. Detta omfattar:

• GRI-index, även tillgängligt på

volvogroup.com/gri2021

• SASB-index, Industrial Goods and Machinery

• Länder där organisationen är verksam

• Medlemskap i organisationer

• Uppförandekod och aktuella policyer

Hållbarhetsnoter

152

Hållbarhetsnoter / Påverkan, intressenter och väsentliga frågor

Påverkan, intressenter och väsentliga frågor

Rapportens innehåll

Volvokoncernens hållbarhetsupplysningar lämnas för att ge intressen-

ter relevant information om koncernens ekonomiska, miljömässiga

och sociala påverkan. Vid fastställandet av redovisningens innehåll till-

lämpar Volvokoncernen GRI:s redovisningsprinciper när det gäller

inkludering av intressenter, hållbarhetssammanhang, väsentlighet och

fullständighet.

Strategiskt ramverk

Volvokoncernens strategiska ramverk för att driva hållbarhet och resul-

tat kretsar kring klimat, resurser och människor och är knutna till mål

och delmål i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Hållbarhetspriori-

teringarna är ett resultat av dialogen med ett nätverk av hållbarhets-

specialister och ledningsgrupper inom alla lastbilsdivisioner, affärsom-

råden liksom Volvokoncernens högsta ledning och bolagsstyrelse.

Konsultationer med intressenter

Koncernen tar hänsyn till intressenternas perspektiv vid utform-

ningen och genomförandet av sin strategi. Det sker genom en öppen

dialog med en bred krets av intressenter kring hållbart företagande

i syfte att fastställa nyckelprioriteringar inom hållbarhet. I dialogen

efterfrågas intressenternas uppfattningar genom nyckelfunktioner

inom Volvokoncernen och innefattar perspektiv från kunder, investe-

rare, personal, leverantörer och samhället.

Olika intressentgrupper tar upp frågeställningar eller ber om sär-

skilda information om olika frågor men det finns vissa hållbarhets-

frågor som är gemensamma för de flesta intressenter. Under 2021

har den typen av frågor huvudsakligen kretsat kring klimat. Frågor har

även diskuterats kring mänskliga rättigheter, hälsa och strategiska

frågor kring medarbetare såsom mångfald och utbildning. Se mer om

intressentgrupper, väsentliga frågor och rapportering på volvogroup.

com/materiality. Prioritering inom rapportering tar även hänsyn till

materiatetsbeskrivningar från externa källor, exempelvis SASB redo-

visningsstandarder, i syfte att bekräfta att relevanta områden inne-

fattas i rapporten.

Väsentliga frågor, översatta till GRI:s standarder, sammanfattas i

tabellen nedan. Fler detaljer tillhandahålls under de särskilda hållbar-

hetsnoterna när det gäller de följande sidorna och kompletteras med

riskbeskrivningar på sidorna 154177.

Ytterligare frågor berörs översiktligt, men rapporteras inte helt

enligt GRI. Det är exempelvis avfall, vatten, biologisk mångfald,

material, lobbyverksamhet och skattehantering.

Väsentliga frågor och sammanfattning av huvudsaklig påverkan

GRI-fråga Kommentarer på huvudsaklig påverkan och avgränsningar

Ekonomiskt resultat Risker och möjligheter är i huvudsak relaterade till omställningsaspekterna av kundbehov, utsläppsregler,

teknikutveckling och knappa råvaror.

Energi och utsläpp Med fokus på klimatförändringar och behovet av att ställa om till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, är

minskad miljöpåverkan från kundernas användning av våra produkter en central drivkraft för verksamheten.

Mer än 95% av energi och utsläpp som avser produktens livscykel inträffar under kundens användningsfas.

Det är också viktigt att minska utsläppen i koncernens egna verksamheter och vid godstransporter.

Anställning Att löpande förbättra arbetsplatser, skapa arbetstillfällen och göra anpassningar till marknadens

efterfrågan avser i första hand koncernens egna verksamheter.

Relationen mellan

arbetstagare/ledning

En social dialog som är baserad på respekt skapar bättre arbetsplatser och kan bidra till effektiv

hantering av verksamheterna.

Mångfald och lika möjligheter Mångfald driver resultat för bolaget och jämlikhet i samhället.

Träning och utbildning Utbildning möjliggör matchning av kompentens till behov för anställda, koncernen och kunder och

hjälper till att skapa anställningsmöjligheter.

Arbetsmiljö Tyngdpunkten ligger på våra egna verksamheter och anställdas arbets situationer men omfattar även

kravställning gentemot leverantörer.

Kundens hälsa och säkerhet Hälsa och säkerhet avseende produktanvändningsfasen och den bredare påverkan på trafiksäkerhet

och slutanvändarnas arbetsmiljö.

Bedömning av leverantörers

miljö påverkan och sociala påverkan

Leverantörerna utgör en förlängning av koncernens verksamhet. Påverkan avser huvudsakligen leverantörer

i första ledet och fokusområdena omfattar sociala frågor liksom innovation för minskad miljöpåverkan.

Mänskliga rättigheter

(inklusive delfrågor)

Omfattar potentiell påverkan på mänskliga rättigheter inom koncernens verksamheter, leverantörskedjan,

verksamheter hos affärspartners och i relation till användningen av sålda produkter.

Antikorruption Volvokoncernen fördömer alla former av korruption. Korruption snedvrider marknaden, stör den fria

konkurrensen, bryter mot lagar och undergräver social utveckling.

153

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

Klimat och miljö

STYRNING, STRATEGI, MÖJLIGHETER OCH RISKER

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

7.3 Fördubblad takt i energieffektivitet

11.2 Hållbara transportsystem

12.2 Hållbar förvaltning av naturresurser

13.3 Kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad för att möta

klimat förändringar

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 201 – Ekonomiskt resultat

TCFD:s rekommendationer

Volvokoncernen stödjer TCFD. Detta är andra gången som Volvokoncer-

nen rapporterar enligt TCFD och rapporten innehåller koncernens upplys-

ningar om övergripande styrning, strategi och hantering av klimatrelate-

rade risker och möjligheter, inklusive relevanta klimatrelaterade nyckeltal

och mål. Volvokoncernen ser att det fortfarande finns mer arbete att göra

med att utveckla upplysningarna så att de följer alla 11 rekommendationer

från TCFD och tar hänsyn till ny vägledning om mätmetoder, mål och

omställningsplaner som publicerades i oktober 2021. Ett flertal klimatre-

laterade aktiviteter och projekt är planerade för 2022 som vidare kommer

bidra till att utveckla upplysningarna.

Styrning

Styrelsen för Volvo AB och bolagsledningen är ytterst ansvariga för över-

sikten av Volvokoncernens klimatrelaterade risker och möjligheter och

ansvarar för att sätta den strategiska inriktningen för koncernen, vilket

beskrivs i mer detalj på sidorna 180195 i bolagsstyrningsrapporten.

Ett antal tvärfunktionella arbetsgrupper samlar och tar fram information

som ska beaktas i det strategiska beslutsfattandet på styrelse- och led-

ningsnivå. Två sådana grupper med representanter från bolagsledningen

har regelbundet träffats under året med fokus på koncernens klimatmål

respektive hållbarhetsupplysningar. Arbetet har bland annat omfattat att

regelbundet granska koncernens klimatrelaterade målsättningar samt rap-

portera till styrelsen och bolagsledningen om vilka framsteg som görs

gentemot dessa mål.

Strategi

Volvokoncernen stödjer Parisavtalets målsättningar – att begränsa ökningen

av den globala medeltemperaturen till väl under 2 °C jämfört med förindu-

striella nivåer och att ytterligare eftersträva att begränsa temperaturök-

ningen till 1,5 °C. Volvokoncernen välkomnar klimatpakten från klimat-

toppmötet i Glasgow COP26 i november 2021 där parterna bekräftade

detta åtagande. Koncernen är medveten om de utmaningar detta innebär

mot bakgrund av de senaste bedömningarna om att en ökning mellan 1,8 °C

och 2,4 °C är mer sannolik, men har ändå åtagit sig att arbeta för högst

1,5 °C, i enlighet med SBTi Business Ambition och satt upp ambitiösa

vetenskapligt baserade mål för även för Scope 3-utsläpp i sin strävan att

nå nettonollutsläpp.

För att nå Parisavtalet ambitioner måste utsläppen minska snabbt

inom alla samhällets huvudområden, däribland byggnader, industri, trans-

port och energi, och det finns ett växande behov av produkter med lägre

utsläpp av växthusgaser och av lösningar med teknik som ökar resursef-

fektiviteten i transportsektorn. Den pågående omställningen inom trans-

portsektorn till ny teknik och nya tjänstebaserade affärsmodeller innebär

väsentliga affärsmöjligheter liksom omställningsrisker för koncernen. Det

har därför varit viktigt för koncernen att integrera klimatrelaterade risker

och möjligheter i Volvokoncernens övergripande strategi samt affärs- och

verksamhetsmodell.

Klimatrelaterade risker

Som en del av integrationen har Volvokoncernen genom koncernens process

för bedömning av företagsrisker (Enterprise Risk Management, ERM, se

sidan 70) identifierat ett antal klimatrelaterade risker enligt vad som beskrivs

nedan. Dessa kan delas in i två kategorier, klimatrelaterade omställningsrisker

och fysiska klimatrisker. Klimatrelaterade omställningsrisker innefattar till

exempel teknikrelaterade risker, reglering och legala risker, marknadsrisker

och risker kopplat till anseende och rykte. Fysiska klimatrisker omfattar både

akuta fysiska risker som extremväder, samt kroniska fysiska risker, till exempel

sådana som uppstår genom förändrade vädermönster, högre genomsnitts-

temperaturer och stigande havsnivåer.

Klimatrelaterade omställningsrisker

Volvokoncernen har identifierat ett antal klimatrelaterade omställnings-

risker, vilka är integrerade i koncernens process för bedömning av före-

tagsrisker. Omställningsrisker kan vara väsentliga för koncernen på kort,

medellång och lång sikt. Dessa risker, inklusive deras potentiella påver-

kan, beskrivs i mer detalj på sidorna 7075 under följande riskkategorier:

• Lagstiftning, sidan 71

• Transformationsrisker, sidan 72

• Nya affärsmodeller, sidan 72

• Beroende av leverantörer och material med begränsad tillgång, sidan 72

• Klimatrisk, sidan 73

Fysiska risker

Baserat på huvudscenariot som tagits fram i koncernens strategi – scenariot

med 1,5 °C – är inte de fysiska riskerna identifierade som väsentliga på

kort till medellång sikt. Klimatrelaterade akuta fysiska risker, som extrem-

väder samt kroniska fysiska risker, kommer sannolikt att öka på längre sikt

om den globala uppvärmningen avviker väsentligt från scenariot med

1,5 °C. Fysiska risker kommer att följas upp noga, granskas och rapporteras

om de anses väsentliga ur ett koncernperspektiv.

Klimatrelaterade möjligheter för Volvokoncernen

Omställningen av transportsektorn utgör stora utmaningar för Volvokoncer-

nen, men samtidigt erbjuder den också ett antal affärsmöjligheter. Koncer-

nen strävar efter att leda utvecklingen av ny teknik och utvecklar fortsatt en

bred portfölj av produkter och tjänster som använder sig av ny teknik. Ambi-

tionen är att fortsätta att erbjuda produkter och tjänster av hög kvalitet till

våra kunder, och samtidigt ge dem möjlighet att minska sin miljöpåverkan.

154

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

Volvokoncernen breddar sitt utbud av produkter som kan drivas med

förnybar energi genom introduktionen av elektriska fordon som beskrivs

på sidorna 2832. Koncernen investerar också i bränslecellsteknik med

målsättning att ha ett erbjudande med tunga vätgasdrivna fordon tillgäng-

ligt under andra hälften av detta årtionde. Parallellt med detta fortsätter

Volvokoncernen att erbjuda produkter som kan drivas av förnybara bräns-

len i flytande form och gasform, exempelvis HVO (hydrerade vegetabiliska

oljor) och biogas, se exampel på sidan 36. Utöver produkter med ny teknik,

har Volvokoncernen även utvecklat ett utbud av tjänstelösningar som hjäl-

per till att minska antalet transporter genom att optimera fyllnadsgraden,

konsolidera transporter och välja de mest effektiva rutterna.

Kundernas efterfrågan på produkter och lösningar med lägre miljöpåver-

kan ökar, även om omställningstakten varierar mellan olika affärsområden

och regioner. När el används som främst kraftkälla inom transporter mins-

kar driftskostnaden. Samtidigt ökar anskaffningskostnaden. Omställning

till elektrifiering är även beroende av externa faktorer som att det finns en

fungerande infrastruktur för laddning och tillgång till förnybara energikäl-

lor för att driva batterielektriska och bränslecellselektriska produkter.

Kundernas efterfrågan på olika marknader beror på olika faktorer såsom

tillgång till nödvändig infrastruktur och energi, statliga stimulansåtgärder

till grön teknik och slopade stimulansåtgärder för fossila bränslen. Volvo-

koncernen strävar efter att erbjuda produkter och lösningar i takt med

kundernas efterfrågan genom att använda sig av ett mycket flexibelt pro-

duktionssystem.

Koncernen har lanserat ett ramverk för grön finansiering (Green Finan-

cial Framework) i syfte att få tillgång till ytterligare kapital för utveck-

lingen och produktionen av hållbar teknik för transportsektorn.

Scenarioanalys

För att öka förståelsen för vilken risk som klimatförändringar utgör och

deras potentiella påverkan på Volvokoncernen har arbete med scenarioana-

lys för klimatförändringar påbörjats. Detta innefattar att undersöka kli-

matscenarier från Internationella energirådet (IEA) och Förenta nationernas

klimatpanel IPCC, samt sekundära källor som tolkar dessa scenarion speci-

fikt i förhållande till transportsektorn. Ännu befinner sig processen i ett

tidigt skede med mer arbete inplanerat under 2022. Hittills är huvudscena-

rierna ”väl under 2 °C” och ”1,5 °C” enligt vad som beskrivs nedan.

Klimatscenarier

Som en del i att fastställa nivåer för delmålen i SBTi för Volvokoncernens

affärsområden har det gjorts analyser för att förstå hur stora utsläpps-

minskningar som krävs för att tillämpa reduktionsplaner enligt Parisavtalets

målsättningar på väl under 2 °C och 1,5 °C. Detta har omfattat tillämp-

ningen av de målmodeller som utvecklats av SBTi inklusive klimatscenarier

från IEA och IPCC. Analyserna ger indata kring viktiga faktorer såsom

modellering av kundbehov, lagstadgade krav, utrullning av infrastruktur, till-

gång till förnybar energi och statliga stimulansåtgärder för ren teknik, vilka i

sin tur är nödvändiga indata för respektive affärsområdes planer.

Möjliga vägar framåt för ett 1,5 °C eller väl under 2 °C scenario omfattar

en framgångsrik minskad användning av fossila bränslen i transport- och

energisektorerna. Omställning till elektrifiering är inte bara beroende av

produkt- och tjänsteutbudet, utan även av externa faktorer som att det

finns en fungerande infrastruktur och förnybara energikällor för att driva

batterielektriska och bränslecellselektriska produkter. Eftersom Volvokon-

cernen inser behovet av samarbete på systemnivå deltar koncernen i en

rad initiativ med flera intressenter, däribland Världsnaturfonden WWF:s

Fossilbaserade bränslen Fossilfria bränslen

100%

Andel

nya

lastbilar

2030 2040 20502020

Batterielektrisk

Bränslecellselektrisk

Andel bränsleceller?

Andel förbränningsmotorer?

Fossilfri el

Fossilfri vätgas

Flytande biogas

HVO, elektrobränslen, vätgas m.m.

Förbränningsmotor

Flytande metan

Rullande flotta

Illustrativt scenario för 1,5 °C

Illustrationen ovan visar ett scenario för att nå Parisavtalets målsätt-

ningar för att uppnå nollnettoutsläpp till 2050. Eftersom det tar omkring

tio år att förnya en rullande flotta, är ambitionen att från 2040 endast till-

handahålla produkter som drivs av koldioxidsnål energi. Det går inte att

exakt förutsäga hur framtidens produktmix kommer att se ut, men i detta

scenario är det sannolikt att de rullande flottorna i transportsektorn inne-

fattar olika teknologier som kan drivas med förnybar energi. Dessa lös-

ningar kan vara batteridrivna, bränslecellsdrivna eller fordon som drivs av

förbränningsmotorer med låga koldioxidutsläpp. För att nå Parisavtalets

målsättningar måste detta skifte ske på en global nivå.

155

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

program Climate Savers där vi mellan 20152020 drev 14 initiativ för att

främja energieffektivitet, minska koldioxidutsläppen och påverka värde-

kedjan positivt som en del av detta. Volvokoncernen ser fram emot att fort-

sätta med denna typ av samarbete i framtiden, även mellan olika sektorer.

Som en del av vår analys har koncernen genomfört scenarier för minsk-

ning av växthusgasutsläpp baserat på sammansättningen av den årliga

volymen och växthusgasutsläppen från de produkter vars införande plane-

ras på olika marknader i framtiden. Affärsområdena och lastbilsdivisio-

nerna har gjort scenarioanalyser, vilka omfattar modellering av kundbehov,

lagstadgade krav, utrullning av infrastruktur, tillgång till förnybar energi,

statliga stimulansåtgärder för ren teknik med mera. Analysen visade att

utan åtgärder utgjorde scenariot risker för oss. De skulle visserligen behöva

åtgärdas, men vissa av förändringarna utgör samtidigt också stora möjlig-

heter. Resultaten av analysen har därefter införlivats i affärsstrategierna för

relevant affärsområde och lastbilsdivision för att stödja utvecklingen och

utbudet av rätt produktmix för respektive marknad i framtiden. Här kan

ingå såväl elektrifierade produkter som konventionella förbränningsmotor-

produkter som drivs av förnybara bränslen i vätske- och gasform.

Finansiell planering

Volvokoncernens investeringsplan omfattar en teknikutvecklingsplan för

att öka fordonen med nollutsläpp eller låga utsläpp som kan möjliggöra

transportlösningar med nettonollutsläpp. Här ingår lösningar baserade på

el- och vätgasdrivlinor samt hållbara biobränslen.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar kommer att öka i sam-

band med att koncernen bygger upp kapacitet för batteridrivna och bräns-

lecellsdrivna fordon. Tack vare koncernens modulära produktarkitektur

kan emellertid både eldrivna lastbilar och lastbilar med förbränningsmoto-

rer tillverkas i samma monteringslinor, vilket begränsar investeringsbeho-

ven inför omställningen i industrisystemet.

Många fabriker som idag tillverkar komponenter till förbränningsmoto-

rer kommer gradvis att införa tillverkning av komponenter till elfordon.

Investeringar i forskning och utveckling påskyndas för att hjälpa kunderna

att byta till mer hållbara lösningar. En väsentlig del av investeringarna är

redan idag inriktad mot produkter och tjänster som är baserade på

utsläppsfri teknologi och vi förväntar oss att denna andel gradvis ska öka.

Det faktiska utfallet kommer dock att bero på flera faktorer, såsom

utveckling av teknologi och infrastruktur, utsläppsregler, statliga stimu-

lansåtgärder och kundernas efterfrågan. Läs mer om hållbar finansiering

på sidorna 162163.

Riskhantering

Volvokoncernen arbetar med en koncernövergripande Enterprise Risk

Management-process (ERM), vilket är en systematisk och strukturerad

process för att sammanställa, analysera risker och riskbegränsande åtgärder,

samt följa upp de risker som kan påverka koncernens affärsverksamhet.

I enlighet med koncernens decentraliserade styrningsmodell har varje

affärsområde och lastbilsdivision eget ansvar för sin egen riskhantering.

För mer information om riskidentifiering och riskhantering, se sidan 70.

När riskerna har identifierats rapporterar lastbilsdivisioner, affärsområden

och koncernfunktioner risker i ERM-processen utifrån en integrerad tvär-

funktionell metod. ERM-processen omfattar alla typer av risker för Volvo-

koncernen, så processerna för att identifiera, bedöma och hantera kli-

matrisker och andra hållbarhetsrelaterade risker är helt integrerade i

Volvokoncernens bredare riskhantering.

De risker som identifieras i ERM-processen genomgår en väsentlig-

hetsanalys. Koncernen är medveten om att vissa externa faktorer påverkar

verksamheten på flera sätt och klimatförändringar är ett bra exempel på

det, eftersom de medför både långsiktiga strategiska risker, exempelvis till

följd av teknologiskiften och fler statliga förordningar, och risker på kort till

medellång sikt, exempelvis när det gäller kundnöjdhet, fysiska störningar i

produktionssystemet och krav i miljölagstiftning. Väsentlighetsanalysen

genomförs med interna och externa intressenter, och de risker som klassi-

ficeras som väsentliga är risker som, enskilt eller sammantagna, kan få en

väsentlig negativ påverkan på koncernens verksamhet, strategi, finansiella

resultat, kassaflöde, aktieägarvärde eller rykte. Dessa risker anses vara de

viktigaste riskfaktorerna för Volvokoncernen, se sidan 70.

Mätmetoder och mål

Med insikten att att klimatförändringar är en av vår tids största utma-

ningar har Volvokoncernen satt upp ambitiösa vetenskapligt baserade

mål. Hörnstenen för dessa mål är koncernens ambition att uppnå netto-

nollutsläpp av växthusgaser till 2040, vilket kräver att koncernen utveck-

lar ett utbud som hjälper kunderna att minska sina utsläpp. Att utveckla

produkter och lösningar som minskar kundernas utsläpp av växthusgaser

är därför en prioritering i Volvokoncernens klimatstrategi. I omställnings-

arbetet har Volvokoncernen fastställt flera mätmetoder och mål för att

bedöma och hantera klimatrelaterade och miljömässiga risker och möjlig-

heter när det gäller bolagets produkter och verksamhet.

Fokus på scope 3 – användning av sålda produkter

Den väsentligaste delen av utsläppen under produktens livscykel – mer än

95% – uppstår vid användningen av sålda produkter, när slutanvändare

kör eller använder fordon och maskiner. Försäljning av elfordon samt mät-

metoderna för forskning och utveckling är direkt knutna till att minska

utsläppen av växthusgaser under användningsfasen.

Fokus på scope 1- och 2utsläpp från vår egen produktion och verksamhet

Utsläpp från vår egen produktion och från inköpt energi. Mål och målsätt-

ningar är satta för att öka energieffektiviteten i verksamheten och att

minska koldioxidintensiteten i den använda energin.

Fokus på andra scope 3-utsläpp, risker eller möjligheter

Utsläpp från egna transporter och distribution utgör en mindre del av

påverkan under livscykeln, men är strategiskt viktigt på grund av att sek-

torn köper produkter från Volvokoncernen. Volvokoncernen arbetar med

tredjeparts logistikföretag för att öka användningen av effektiva trans-

portformer och för att minska onödiga transporter genom att exempelvis

öka fyllnadsgraden och effektivisera rutterna.

Relaterad information om lobbyverksamhet finns även på sidan 178.

156

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

ÖVERSIKT ÖVER MÄTETAL OCH MÅL

Mätetal Ambitioner eller mål

Övergripande

• Utsläpp i scope 1, scope 2 och scope 3

• Nettonoll till 2040

Fokus på scope 3 – användning av sålda produkter

• Scope 3-utsläpp vid användning av sålda produkter per segment

• Försäljningsvolymer från elfordon

• Forsknings- och utvecklingssastningar inom teknologi utan utsläpp av

avgaser och annan teknologi för minskning av växthusgasutsläpp

• Delmål per affärssegment

Validerade av SBTi – se nästa sida för detaljer

• 35% försäljning av elfordon till 2030

• Långsiktigt, nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan till 2040

Fokus på egen produktion och verksamhet

• Utsläpp i scope 1 och 2

• Energibesparingsinitiativ GWh

• Minska utsläppen i scope 1 och 2 med 50% till 2030

Validerat av SBTi – se nästa sida för detaljer

• Energibesparingsinitiativ om 150 GWh implementerade 20212025

Fokus på andra risker/möjligheter

• Fraktrelaterade koldioxidutsläpp per producerad enhet

• Minska fraktrelaterade koldioxidutsläpp per producerad enhet med

30% till 2025 jämfört med 2018

Vidare tar koncernen också kontinuerligt hänsyn till miljöavtrycket från den egna verksamheten. Fler mätetal anges på kommande sidor. Se Energi och

utsläpp på sidan 158 och Avfall, vatten och miljömässig lagefterlevnad på sidan 161.

Innehållsförteckning över TCFD:s rekommenderade upplysningar

Sidhänvisning

Styrning

Organisationens styrning av klimatrelaterade

frågeställningar och möjligheter

Styrelsens tillsyn över klimatrelaterade risker och möjligheter. 154, 185

Ledningens roll vad gäller att bedöma och hantera klimatrelaterade risker

och möjligheter.

154, 190

Strategi

Faktisk och potentiell påverkan av klimat-

relaterade risker och möjligheter på organi-

sationens verksamhet, strategi och finan-

siella planering i de fall sådana

upplysningar är av väsentlig karaktär

Klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen har identifierat

på kort, medellång och lång sikt.

154156

Påverkan av klimatrelaterade risker och möjligheter på organisationens

verksamhet, strategi och finansiella planering.

155

Motståndskraften i organisations strategi med hänsyn tagen till olika

klimatrelaterade scenarier, inklusive ett scenario med 2 °C eller lägre.

155156

Riskhantering

Faktisk och potentiell påverkan av klimat-

relaterade risker och möjligheter på organi-

sationens verksamhet, strategi och finan-

siella planering i de fall sådana

upplysningar är av väsentlig karaktär

Företagets processer för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker. 70, 156

Organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker. 70, 156

Processer för att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker

är integrerade i organisationens övergripande riskhantering.

70, 156

Mätmetoder och mål

Faktisk och potentiell påverkan av klimat-

relaterade risker och möjligheter på organi-

sationens verksamhet, strategi och finan-

siella planering i de fall sådana

upplysningar är av väsentlig karaktär

De mätmetoder som organisationen använder för att bedöma klimatrelaterade

risker och möjligheter i enlighet med sina strategi- och riskhanteringsprocesser.

156157

Scope 1, scope 2 och, om så är lämpligt, scope 3 utsläpp av växthusgaser

(Greenhouse Gas, GHG) och därtill relaterade risker.

156160

De verksamhetsmål som organisationen använder för att hantera klimat-

relaterade risker och möjligheter samt resultat i förhållande till dessa mål.

155160

157

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

ENERGI OCH UTSLÄPP

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

7.3 Fördubblad takt i energieffektivitet

8.4 Resurseffektivitet i produktionen

11.2 Hållbara transportsystem

12.2 Hållbar förvaltning av naturresurser

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 302 – Energi

GRI 305 – Utsläpp

TCFD:s rekommendationer

Volvokoncernens miljöpolicy är dess övergripande styrdokument för risk-

hantering kring utsläpp, resursanvändning, kemikalier och restmaterial.

Strategiska prioriteringar i förhållande till miljö och klimat utgår från pro-

duktens livscykelanalyser och syftar till att minska utsläpp och andra kli-

matrelaterade risker på de områden där det har störst påverkan.

Mätmetoder för utsläpp, mål och upplysningar baserade på GHG-proto-

kollets standard för företagens utsläpp av växthusgaser. Inom scope 3

redovisas kategori 11, användning av sålda produkter, för närvarande som

en väsentlig kategori i inventeringen av växthusgaser. Denna kategori

utgör över 95% av de totala utsläppen i inventeringen. När inget annat

nämns är växthusgasutsläppen justerade för förvärv och avyttringar i

enlighet med GHG-protokollets redovisningsprinciper. Volvokoncernen

har redovisat klimatrelaterade upplysningar, mål och resultat sedan början

på 2000-talet. Metoden för att hantera klimatrelaterade risker har varit till

stor nytta för koncernen, både när det gäller att minska utsläpp i linje med

satta mål och när det gäller att utveckla nya tekniker och affärsplaner för

att klara omställningen till fossilfria transporter.

Vetenskapligt baserade mål för utsläpp i scope 1, 2 och 3

Volvokoncernen åtog sig 2020 att sträva efter högst 1,5 °C, i enlighet

med ”Business Ambition for 1.5 °C” inom ramen för Science-Based Tar-

gets initiative (SBTi) och fick sina mål validerade i juni 2021. Volvokoncer-

nen strävar efter ett erbjudande med nettonollutsläpp i värdekedjan till

2040. Givet att den genomsnittliga livslängden på koncernens produkter

är cirka 10 år skulle detta innebära att koncernen uppnår nettonollutsläpp

av växthusgaser i hela livscykeln till 2050. Förändringstakten är extra vik-

tig och koncernen har satt upp ambitiösa delmål längs vägen.

Delmålen är satta på olika sätt för koncernens olika verksamheter. Vad

de har gemensamt är att de alla bidrar till Parisavtalets målsättningar.

Del av värdekedja Scope 1, 2 eller 3 Uppskattad andel baserad

på utsläppsinventering

2021 2020 2019

Mton Volvokoncernens vetenskapligt baserade

mål är avsedda att nå nettonollutsläpp av

växthusgaser i värdekedjan senast vid

mitten av århundradet. Målsättningen är

att uppnå detta redan till 2040.

Produktion,

teknikcenter,

lager och

återförsäljare

Scope 1

Direkta utsläpp

<0,5% 0,245 0,205 0,245

Scope 2

Indirekta utsläpp

från inköpt energi

<0,5% 0,114 0,121 0,124

Användning

av sålda

produkter

Scope 3 användarfas¹

Indirekta utsläpp från

användning av sålda

produkter

~95% 286 241 323

1. Redovisad data förskjuts med sex månader för lastbilar och bussar för att

säkerställa korrekt data.

Övriga indirekta

utsläpp

Övriga scope 3 Omkring 4% av utsläppen i senaste inventeringen är rela-

terade till inköpta varor, transporter och distribution, avfall

genereras i verksamheten, affärsresor, anställdas pendling

med mera.

Dessa utsläpp är inte med i rapporten. Dock

finns interna mål för vissa områden såsom

transporter.

158

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

Metoder och datainsamling

Metod och datainsamling för utsläpp i scope 1 och 2

Miljöpåverkan och inventering av växthusgaser fastställs enligt GHG-pro-

tokollets Corporate Accounting and Reporting Standard, som är ett stan-

dardiserat ramverk för mätning och rapportering av växthusgasutsläpp i

koldioxidekvivalenter (COe).

Mindre än 1% av livscykelutsläppen är knutna till scope 1 och 2, däribland

produktionsanläggningar, teknikcenter, kontor och återförsäljare. Dessa lig-

ger under Volvokoncernens direkta ledning och högre kontrollnivå.

Metod och datainsamling för utsläpp under användningsfasen i scope 3

Resultaten av scope 3-utsläpp rapporteras för att visa framstegen mot

SBTi-målen om nettonollutsläpp för Volvokoncernens produkter. Metodiken

för att beräkna utsläpp från användning av sålda produkter har utformats för

att uppfylla kraven i relevanta standarder i GHG-protokollet, nämligen GHG

Protocol Corporate Standard, GHG Protocol Corporate Value Chain (Scope

3) Accounting and Reporting Standard och Technical Guidance for Calcula-

ting Scope 3 Emissions, som omfattar förväntade livstidsutsläpp från alla

tillämpliga produkter som säljs under rapporteringsperioden.

Metodik och avgränsningar för målen följer vägledningen för att sätta

upp vetenskapligt baserade mål för transporter samt krav för att sätta mål

och verktyg från SBTi. Metodiken bygger på aktivitetsdata om produk-

tens årliga användning, antal år i drift, energiförbrukning och tillhörande

faktorer för växthusgasutsläpp ”från källa till hjul” för de olika använda

energikällorna (diesel, el med mera).

I brist på ett normaliserat testförfarande för lastbilar uppmanas tillver-

karna att presentera och motivera sina egna uppskattningar eller simule-

ringar utifrån bränsleförbrukning och specifika aktivitetsdata. Tillämpade

förväntade aktivitetsdata och övriga parametrar förknippas med en viss

osäkerhet och kan komma att ändras till följd av införandet av förordningar

eller globala, regionala eller nationella politiska förändringar, eller utveck-

ling av datakvalitet. Från ett känslighetsperspektiv kan alla parametrar i

beräkningen påverka resultatet, men antaganden kring antal år produkten

används har idag den största påverkan på det beräknade resultatet.

Dessutom tar beräkningarna inte hänsyn till alla aspekter av exempelvis

effektiviseringar i form av ökad last i ton per fordonskilometer, som är ett

viktigt mått för att öka effektiviteten inom transportsektorn och minska

utsläppen av växthusgaser. Eftersom beräkningsmetodiken håller på att

utvecklas och exempelvis olika källor till utsläppsfaktorer och metoder kan

användas för att fastställa aktivitetsdata (årlig användning, körsträcka med

mera) kommer Volvokoncernens utsläppsdata inte vara helt jämförbara

med dem från andra bolag. Vi förväntar oss också att koncernens metod

för att beräkna sina utsläpp kommer att utvecklas i framtiden och att detta

mycket väl kan leda till ändrade resultat och, för att säkerställa korrekt jäm-

förelse, även utgångsnivåerna. Om beräkningsmetoden utvecklas eller till-

lämpade antaganden ändras på något väsentligt vis avser vi att rapportera

detta på ett öppet sätt. Som läget är nu är dessa data användbara som

vägledning, men är föremål för de begränsningar som beskrivs ovan.

Andra scope 3-utsläpp

Återstående del av indirekta utsläpp svarar för cirka 4% av inventeringen.

De ingår i arbetet för nettonollutsläpp av växthusgaser i värdekedjan, men

de omfattas ännu inte av de validerade vetenskapligt baserade målen. För

vissa områden finns det redan mål, exempelvis godstransporter.

Mål och resultat 2021

Beräknade växthusgasutsläpp som uppstår när kunden använder Volvokon-

cernerns sålda produkter har minskat från omkring 323 miljoner ton 2019 till

omkring 286 miljoner ton 2021. Koncernen har introducerat flera lösningar

som förbättrar energi- och bränsleeffektivitet, men den största effekten än

så länge kommer från lägre volymer lastbilar jämfört med basåret 2019.

Klimatmål, godkända av SBTi

Status 2021

+17%

Mål 2030

–30%

absoluta utsläpp

SCOPE 3

ANVÄNDARFAS

Anläggningsmaskiner

Status 2021

–

Mål 2030

–50%

absoluta utsläpp

Status 2021

+7%

Mål 2030

–40%

utsläpp per

fordonskilometer

Status 2021

–

Mål 2034

–37,5%

absoluta utsläpp

SCOPE 3

ANVÄNDARFAS

Volvo Penta

Status 2021

–

Mål 2030

–40%

utsläpp per

fordonskilometer

SCOPE 3

ANVÄNDARFAS

Lastbilar

SCOPE 3

ANVÄNDARFAS

Bussar

SCOPE 12

Egna anläggningar

Lastbilar

Inom lastbilssegmentet minskade de beräknade växthusgasutsläppen per

fordonskilometer med 2% 20192021. Det beror främst på förbättringar

av bränsleförbrukningen. Se exempel på sidorna 2837.

Bussar

För bussar är resultatet per fordonskilometer 7% högre 2021 jämfört med

2019. Ökningen av relativa usläpp är främst ett resultat av försäljnings-

mixen med högre andel stadsbussar jämfört med långfärdsbussar. Kör-

mönstret för stadsbussar med många stopp och start ger högre utsläpp per

fordonskilometer än långfärdsbussar.

Anläggningsmaskiner

Försäljningen av anläggingsmaskiner har ökat väsentligt, särskilt i Asien, vilket

har lett till att de beräknade scope 3-utsläppen har ökat med 17% från basåret

2019. På längre sikt är planen att elektrifierade och mer energieffektiva pro-

dukter ska göra det möjligt att minska de totala utsläppen enligt uppsatta mål.

Volvo Penta

De totala beräknade växthusgasutsläppen var 5% lägre än 2019. Resulta-

tet beror främst på försäljningsvolymer.

Egen verksamhet

I Volvokoncernens egen verksamhet har växthusgasutsläppen minskat med

3% 20192021. Energibesparingar motsvarande 15 GWh implementerades

under 2021. Även om vissa av initiativen är relativt små jämfört med den

totala energiförbrukningen bidrar alla energibesparande åtgärder som

införs idag till att spara energi under många år. Störningarna i leverantörs-

kedjan under året har lett till vissa oregelbundenheter i produktionsmönst-

ret vilka har minskat utbytet av det arbete som gjorts avseende energibe-

sparingar och relaterade utsläpp av växthusgaser.

159

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

Rent generellt gäller att eftersom Volvokoncernen bedriver verksamhet i

konjunkturberoende branscher som är knutna till ekonomisk aktivitet,

såsom BNP-utveckling, kan försäljningsvolymer och användningen av

rullande flottor variera betydligt från år till år. Följaktligen beror de totala

växthusgasutsläppen på kort sikt på var vi befinner oss i konjunkturcykeln.

Eftersom koncernen dessutom säljer sina produkter på fler än 190 mark-

nader kan också växlingar i regional mix och marknadsmix få en bety-

dande påverkan på växthusgasutsläppen till följd av olika koldioxidintensi-

tet i energimixen. Produktmixen är ytterligare en faktor som kan ha en

betydande påverkan. Under 2021 bidrog exempelvis den starka volymtill-

växten för anläggningsmaskiner i Kina till en ökning av absoluta växthus-

gasutsläpp för affärsområdet.

Den faktiska utvecklingen beror också på ett antal externa faktorer,

såsom våra kunders tillgång till el och bränslen med låga koldioxidutsläpp,

exempelvis flytande biogas, laddningsstationer och på längre sikt vätgas

som ett utsläppssnålt alternativ med mera.

Volvokoncernen har redan lanserat flera eldrivna fordon och maskiner.

Däremot återstår det att lansera ett bredare utbud av elektriska produk-

ter, vilket förväntas påskynda minskningen av koncernens växthusgasut-

släpp. Att kunderna väljer dessa eldrivna fordon och maskiner samt till-

gången till el med låga koldioxidutsläpp kommer att vara avgörande för att

vi ska nå vårt mål om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040.

Detaljerat resultat för energi och utsläpp

Omfattningen har justerats för att överensstämma med kraven i SBTi. En

ny utgångsnivå sattes 2019. Siffrorna för 2020 och 2019 har justerats

och är inte jämförbara med med tidigare rapporter. Omkring 300 återför-

säljare lades till i rapporteringsomfattningen och verksamheten UD

Trucks har avyttrats.

Beräknade scope 3-utsläpp, kategori 11, användning av sålda

produkter per segment

Ton x1.000.000 COe 2021 2020 2019

Lastbilar 180 143 219

Bussar 5 8 14

Anläggningsmaskiner 82 74 70

Volvo Penta 19 16 20

Total användning av såld produkt 286 241 323

Scope 1 och 2 växthusgasutsläpp och utsläppskällor

Ton x1.000 COe 2021 2020 2019

Naturgas Scope 1 114 97 115

Diesel Scope 1 81 71 82

Övrigt Scope 1 50 37 48

Totala scope 1 Scope 1 245 205 245

Elektricitet Scope 2 102 107 106

Fjärrvärme Scope 2 12 14 17

Totala scope 2, Scope 2 114 121 124

Totala scope 2, platsbaserade Scope 2 204 193 215

Total scope 1 & 2 utsläpp 359 326 369

Utsläppsintensitet av växthusgaser, scope 1 och 2

Scope 1 och 2 2021 2020 2019

Nettoomsättning,

industriverksamheten, Mdr kr 361 326 418

Levererade produkter, (x1.000) 307 267 333

Koldioxid (scope 1 och 2) i relation till

nettoomsättning 0,99 1,00 0,88

Koldioxid (scope 1 och 2) i relation till

antalet levererade produkter 1,17 1,22 1,12

Utsläpp av koldioxid utanför omfattning

Ton x1.000 2021 2020 2019

Biogena koldioxidutsläpp 10 5 6

Energiförbrukning inom och utanför organisationen

(Som är kopplat till utsläpp inom scope 1 och 2)

Energi GWh 2021 2020 2019

Naturgas (Scope 1) 559 473 563

Diesel (Scope 1) 314 271 311

Övrigt (Scope 1) 197 149 179

Elektricitet (Scope 2) 1.099 952 1.086

Fjärrvärme (Scope 2) 255 197 216

Summa 2.423 2.043 2.355

Varav förnybar energi % 40% 37% 35%

Relativ energianvändning 2021 2020 2019

Nettoomsättning,

industriverksamheten Mdr kr 361 326 418

Energi/nettoomsättning MWh/Mkr 6,7 6,3 5,6

Implementerade energibesparande åtgärder

Målet är att implementera energibesparingar 20212025 motsva-

rande 150 GWh årlig besparing efter 2025.

Energi GWh 2021 2020 2019

Implementerade åtgärder per år GWh 15 37 40

Övriga utsläpp till luft

Kväveoxider (NO

), svaveloxider (SO

) och lösningsmedel

Ton 2021 2020 2019

ton 223 192 291

ton 5,0 3,7 8,5

Lösningsmedel (VOC, Flyktiga

organiska föreningar) ton 1.304 1.224 1.406

160

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

VATTEN, AVFALL OCH MILJÖMÄSSIG LAGEFTERLEVNAD

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

6.4 Effektivisering av vattenförbrukning

8.4 Förbättra resurseffektivitet i produktionen

12.2 Hållbar förvaltning av naturresurser

12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier

12.5 Minska mängden avfall

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 307 – Miljömässig lagefterlevnad 2016

Volvokoncernens miljöpolicy är dess övergripande styrdokument för risk-

hantering kring utsläpp, resursanvändning, kemikalier och restmaterial.

Miljöpolicyn är baserad på principerna för livscykelhantering och ständiga

förbättringar.

Koncernens ISO 14001-certifierade miljöledningssystem omfattar

uppskattningsvis 95% av produktionsanläggningarna och 90% av distri-

butionscentren. Ledningssystemet används på ett hierarkiskt sätt för att

sprida effektivt miljöarbete inom koncernens divisioner och affärsområ-

den. Detta innebär att affärsområden och lastbilsdivisioner är ansvariga

för sitt resultat på miljöområdet precis på samma sätt som gäller för finan-

siella och övriga resultat. Miljöledning utgör också en del av leverantörs-

bedömningarna, läs mer på sidan 175176.

Flera datapunkter nedan har korrigerats från vad som redovisades 2020.

Justeringar anses inte vara väsentliga.

Vatten

Riskerna med avloppsvatten begränsas genom aktiv miljöledning och kon-

troll i koncernens verksamheter.

Vattenanvändningen inkluderas i denna rapport på grund av särskilt

intresse och uppföljning hos vissa intressenter.

Vattenförbrukning i produktionen

2021 2020 2019

Total vattenförbrukning, miljon liter 4.628 4.856 5.389

Relativ vattenförbrukning,

Kubikmeter/Mkr nettoomsättning 12,8 14,9 12,9

På koncernnivå finns endast total vattenförbrukning tillgänglig, ej per källa.

Avfall och återvinning

Volvokoncernens anläggningar har antingen redan mål för att bli deponi-

fria eller är på väg att utveckla sådana. Detta arbete stöttas av ett direktiv

och riktlinjer som sätter upp kriterier för när koncernens anläggningar kan

anses vara deponifria.

Avfall per typ och hanteringsmetod

Ton 2021 2020 2019

Återvinning, metallskrot från

verksamheten 111.260 82.076 103.404

Återvinning, övrigt metallskrot 16.865 13.338 18.609

Återvinning, icke-metall 158.776 139.272 130.543

% återvinning av total 86% 86% 75%

Kompostering 2.433 1,868 2,314

Förbränning med energiutvinning 23.269 18.171 29.165

% återvunnet, komposterat eller

energiutvinning 94% 93% 85%

Förbränning utan

energiutvinning 2.027 1.634 2.150

Hantering av professionell

avfallsentreprenör 11.116 9.943 19.588

Deponi 5.858 6.043 26.792

Deponi, endast inert material 470 691 2.546

Totalt restavfall 332.075 273.037 335.111

Varav farligt avfall 53.314 51.712 50.909

Material med särskilda risker

Tillgången på vissa av de råvaror som koncernen använder i sina produkter

är knapp. Andra råvaror och substanser är potentiellt farliga. Volvokoncer-

nen arbetar för att minska sitt beroende av sådana råvaror och substanser

med målsättningen att skydda både människor och miljön, samt att säkra

en hållbar tillgång på dessa. Volvokoncernen utvärderar proaktivt alterna-

tiv i konstruktionsfasen och i inköpsprocesser med samarbetspartners för

att begränsa eller säkra användningen av vissa råmaterial och substanser

med särskilda risker.

Knappa råvaror kan innebära oönskade effekter såsom högre kostnader

och ökad risk för korrupt beteende eller negativ påverkan på mänskliga rät-

tigheter när de köps in från högriskområden. Volvokoncernen implemente-

rar ett särskilt leverantörsprogram för hållbara mineralinköp, Sustainable

Minerals Program, som för närvarande har fokus på mineralerna tenn, vol-

fram, tantal, guld och kobolt för att stötta ansvarsfulla inköp av råvaror. Pro-

grammet är uppbyggt utifrån OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet

för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden

och högriskområden, vilket är ett ramverk i fem steg, såväl som verktygen

från Responsible Minerals Initiative som koncernen är medlem i.

Miljömässig lagefterlevnad

Inga väsentliga miljöincidenter eller miljöutsläpp registrerades under 2021.

År 2021 hade Volvokoncernen 12 miljötillståndspliktiga anläggningar i

Sverige. Några av anläggningarnas miljötillstånd håller på att ses över till

följd av planerade förändringar.

161

Hållbarhetsnoter / Klimat och miljö

EU:s Taxonomi är ett klassificeringssystem för hållbara ekonomiska aktivite-

ter. Upplysningskraven enligt taxonomiförordningen är nya i årets rapporte-

ring. Upplysningarna bygger på den aktuella tolkningen av reglerna och kan i

framtiden komma att ändras utifrån ny regulatorisk vägledning och en utveck-

ling av rapporteringspraxis, när kunskaperna om taxonomins krav ökar.

Detta års upplysningar baseras på vägledningen från kommissionen

som publicerades 2 februari 2022 (’Kommissionens meddelande’) kring

tolkningar av vissa legala aspekter i den delegerade akten som antagits i

enlighet med artikel 8 i EU:s Taxonomiförordning. Detta gäller främst rap-

portering om vilken verksamhet som omfattas. Eftersom det finns alter-

nativa tolkningar av omfattade verksamheter har ytterligare frivillig infor-

mation kring omfattning lagts till för att ge mer transparens.

Volvokoncernen har fastställt att vissa av dess ekonomiska verksamhe-

ter uppfyller kriterierna för att omfattas för vidare utvärdering som ”miljö-

mässigt hållbara” enligt taxonomiförordningen ((EU) 2020852) och dess

delegerade akter (”Taxonomin”). Koncernen tillverkar produkter för trans-

porter med låga koldioxidutsläpp och andra produkter med låga koldioxid-

utsläpp som kan omfattas enligt avsnitten 3.3 Tillverkning av koldioxids-

nål transportteknik (3.3-aktiviteter) och 3.6 Tillverkning av annan

koldioxidsnål teknik (3.6-aktiviteter) i bilaga I till kommissionens delege-

rade förordning (EU) 20212139 (”Klimatförordningen”). De identifierade

verksamheterna definieras som möjliggörande verksamheter när det gäl-

ler målet för begränsning av klimatförändringar.

Både tillverkning av koldioxidsnål transportteknik och tillverkning av

annan koldioxidsnål teknik är av strategisk betydelse i Volvokoncernens

omställning till en värdekedja med nettonollutsläpp av växthusgaser. Läs

mer på sidan 155.

Ingen av verksamheterna i samriskbolag, eller Volvokoncernens inves-

teringar i samriskbolag, ingår i denna rapport.

Hittills tolkas koncernens verksamheter att endast omfattas inom målet för

begränsning av klimatförändringar och 3.3- respektive 3.6-aktiviteter utförs

inom olika segment i koncernen. Ingen av aktiviteterna borde därför ha dub-

belräknats vid framtagandet av nyckelindikatorerna.

De metoder som tillämpas för upplysningarna beskrivs i tabellen nedan.

Hållbar finansiering

UPPLYSNINGAR ENLIGT EU:S TAXONOMIFÖRORDNING

Biologisk mångfald

Volvokoncernen strävar efter att ta hänsyn till och hantera både direkt och

indirekt miljöpåverkan. När det gäller biologisk mångfald kan värdeked-

jans perspektiv delas in i tre huvudområden: den egna verksamheten,

inköpt material och påverkan under användning av sålda produkter.

Inom den egna verksamheten beaktas riskerna både för etablering av

ny verksamhet och för pågående verksamhet. Koncernen har infört mini-

mimiljökrav för att hjälpa till att förhindra negativ miljöpåverkan från

väsentliga miljöaspekter. Kraven gäller för all verksamhet i brist på sträng-

are lagkrav.

Uppströms i värdekedjan utvärderas koncernens leverantörer utifrån

liknande krav.

En av riskerna för biologisk mångfald inom transportsektorn är bränsle-

produktion. Biobränslen är fortsatt viktiga alternativ till konventionell die-

sel på flera marknader för att minska utsläppen av fossila växthusgaser på

kort sikt. Men tillgången på hållbara biobränslen uppfyller inte efterfrågan

inom alla områden.

Tabell 1:

Obligatoriska upplysningar

enligt Taxonomin¹

Tabell 2:

Frivillig Taxonomi-

information²

Omsättning

Rörelse-

kostnader Kapitalutgifter Omsättning

Rörelse-

kostnader Kapitalutgifter

Koncernen totalt (nämnare) Mkr 372.216 15.537 13.051 372.216 15.537 13.051

Verksamhet som omfattas Kod

Tillverkning av koldioxidsnål transportteknik 3.3 % 53 76 78 53 76 78

Tillverkning av annan koldioxidsnål teknik 3.6 % 0,1 2 0,3 25 21 12

Total andel verksamhet som

omfattas av taxonomin % 53 78 79 78 97 90

Verksamhet som inte omfattas % 47 22 21 12 3 10

1 Denna obligatoriska upplysning bygger på en bred tolkning av 3.3-aktiviteter och en striktare tolkning av 3.6-aktiviteter, enligt den ansats som förklaras i Kommissionens

meddelande. För 3.3-aktiviteter uttrycker Kommissionens meddelande att ’koldioxidsnål’ ej ska beaktas i utvärderingen om aktiviteten omfattas av Taxonomin. Denna

tolking innebär att den övervägande majoriteten av koncernens transportfordonsverksamhet omfattas av Taxonomin. För 3.6-aktiviteter beror omfattningen på syftet med

aktiviteten, som skall vara inriktat på att möjliggöra avsevärd minskning av växthusgaser, ur ett livscykelperspektiv, i andra delar av ekonomin.

2 Denna frivilliga information baseras på en bred tolkning kring omfattad verksamhet för både 3.3- och 3.6-aktiviteter, vilket skulle betyda att den absolut största delen av

maskinverksamheten kan omfattas på samma sätt som verksamhet kopplad till transportfordon.

162

Hållbarhetsnoter / Hållbar finansiering

UPPLYSNINGAR OM INVESTERINGAR I FORSKNING OCH UTVECKLING

En betydande del av Volvokoncernens forsknings- och utvecklingskostna-

der avser utsläppsminskande aktiviteter, såsom ökad bränsleeffektivitet,

möjliggöra koldioxidsnåla bränslen, elektrifiering samt energi- och trans-

porteffektivitet. Volvokoncernens forsknings- och utvecklingskostnader

har delats in i fyra huvudkategorier. Denna klassificering är ny i årets rap-

portering. Klassificeringen av olika forsknings- och utvecklingsprojekt

utvärderas löpande och kan komma att ändras i framtiden.

• Projekt för utsläppssnål och utsläppsfri teknik – direkt förknippade

med produkter med låga eller inga avgasutsläpp.

• Plattforms- och möjliggörande projekt – för att utveckla teknik

gemensam för både konventionella produkter samt koldioxidsnåla

fordon baserade på koncernens modulära arkitektur (CAST). Detta

inkluderar utveckling av teknik som till exempel gemensam elektrisk

arkitektur, lastbilshytter, aerodynamik, uppkopplade lösningar och

säkerhetsfunktioner.

• Projekt för bränsleeffektivitet och annan miljönytta – med syfte

att förbättra miljöprestandan hos fordon med förbränningsmotorer,

till exempel projekt för bränsleeffektivitet, utsläppsminskning,

biogas och andra utsläppssnåla bränslen.

• Neutrala projekt – projekt inom denna kategori kan medföra

miljöförbättringar men vilka inte har värderats som väsentliga.

Under 2021 klassificerades omkring 60% av Volvokoncernens forsk-

nings- och utvecklingskostnader brutto

som antingen projekt för utsläpps-

snål och utsläppsfri teknik, bränsleeffektivitet och annan miljönytta, eller

plattforms- och möjliggörande projekt.

Under året har Volvokoncernen också investerat 6,5 miljarder kronor i

cellcentric, ett samriskbolag på området bränsleceller. Varken investeringen

eller kostnaderna kopplat till cellcentric ingår i siffrorna ovan.

1 Exklusive effekter från aktivering och avskrivning.

Utsläppssnål/utsläppsfri, 20%

Plattform/möjliggörande, 26%

Bränsleeffektivitet/annan

miljöförbättring, 14%

Neutral, 40%

Forsknings- och utvecklingskostnader

NACE-kod systemet är ett statistiskt klassificeringssystem av ekono-

miska aktivteter inom EU. Det togs fram genom Förordning (EG) nr

18932006 som hänvisas till i Taxonomin. Detta system har använts som

vägledning för att identifiera möjliga omfattade ekonomiska aktiviteter.

Aktiviteter inom reservdelar, komponenter och produkter utanför

NACE-koder C29.1 och C28 anses generellt inte omfattas.

Kvalitativ information om omsättning

Upplysningar enligt Taxonomin i tabell 1 kring omfattade aktiviteter inne-

fattar intäkter från nya fordon samt reparation och underhåll inom

3.3-aktiviteter, och intäkter från nya maskiner med låga eller inga koldiox-

idutsläpp inom 3.6-aktiviteter.

Den frivilliga Taxonomiinformationen i tabell 2 omfattar intäkter från alla

nya fordon och maskiner, samt intäkter från reparation och underhåll.

Den rapporterade totala omsättningen omfattar intäkter som redovisats

enligt förklaringen i not 7, se sidan 94, och omfattar intäkter från Volvokon-

cernens industriverksamhet samt från finansiell och operationell leasing.

Kvalitativ information hänförlig till rörelsekostnader

Upplysningar enligt Taxonomin i tabell 1 kring omfattade rörelsekostnader

innefattar kostnadsförd forskning och utveckling för ny produktutveckling

såväl som underhåll av existerande produkter. De innefattar kostnader

kopplade till transportfordon inom 3.3-aktiviteter och kostnader hänförliga

till maskiner med låga eller inga koldioxidutsläpp inom 3.6-aktiviteter.

Den frivilliga Taxonomiinformationen i tabell 2 omfattar kostnader hän-

förliga till majoriteten av 3.3- och 3.6-aktiviteter.

Rapporterade rörelsekostnader omfattar kostnadsförd forskning och

utveckling från koncernens industriverksamhet. Dessa är de rörelsekost-

nader som i förhållande till upplysningskraven hittills uppskattats som

väsentliga. I takt med att interna processer förbättras och det kommer

mer vägledning och råd kring hur förordningen ska tolkas kan de totala

relevanta rörelsekostnaderna samt andelen av rörelsekostnader som

omfattas av taxonomin komma att justeras.

Kvalitativ information hänförlig till kapitalutgifter

Upplysningar enligt Taxonomin i tabell 1 kring omfattade kapitalutgifter

innefattar utgifter för kapitaliserad produktutveckling samt fastigheter,

maskiner och inventarier hänförliga till transportfordon inom 3.3-aktiviteter

och kapitaliserad forskning och utveckling, samt fastigheter, maskiner och

inventarier hänförda till maskiner med låga eller inga koldioxidutsläpp inom

3.6-aktiviteter.

Den frivilliga Taxonomiinformationen i tabell 2 innefattar kapitaliserad

produktutveckling samt fastigheter, maskiner och inventarier hänförliga

den största majoriteten av 3.3- och 3.6-aktiviteter.

Kapitaliserad produktutveckling och fastigheter, maskiner och inventa-

rier ingår i den angivna informationen, se noterna 1213 på sidorna 100–

103 för mer detaljer.

Volvokoncernens modulära produktarkitektur

Många av de produkter som utvecklas, tillverkas och säljs är baserade på

koncernens modulära system CAST (gemensam arkitektur och delad tek-

nik) för att främja enhetlighet och effektivitet i värdekedjan. Detta gör att

fordon med låga eller inga koldioxidutsläpp och konventionella fordon kan

baseras på samma fordonsplattform och tillverkas vid samma monte-

ringslinje. Därmed är kostnader och materiella och immateriella anlägg-

ningstillgångar sällan unika för en produkttyp, utan gemensamma för

olika produkter och anläggningar.

163

Hållbarhetsnoter / Anställda och utveckling

Anställda och utveckling

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

4.3 Lika tillgång till yrkesutbildning och högre utbildning

4.4 Öka antalet människor med relevanta färdigheter

5.1 Utrota diskriminering av kvinnor och flickor

5.5 Säkerställ fullt deltagande för kvinnor i ledarskap

och beslutsfattande

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 401 – Anställning 2016

GRI 402 – Relationen mellan arbetstagare och ledning

GRI 404 – Träning och utbildning 2016

GRI 405 – Mångfald och jämställdhet 2016

Volvokoncernens uppförandekod lägger grunden för ett ansvarsfullt

affärsbeteende som bygger förtroende bland intressenter i de samhällen

där koncernen verkar. Chefer inom affärsområden, divisioner och funktio-

ner har som en del av den löpande verksamheten ansvar för områden som

anställningsförfarande, arbetstagarrelationer, personlig utveckling och

mångfald. För att hantera dessa på ett effektivt sätt stöttas de av HR-kol-

legor både lokalt och centralt, samt av experter och ledningen. Utöver de

frågeställningar som listas nedan kan olika länder, regioner och enheter

hantera särskilda områden i enlighet med lokala förhållanden och behov.

ANSTÄLLNING

Att erbjuda inkluderande och trygga arbetsmiljöer som skapar engage-

mang, baserat på omsorg om människor, är ett viktigt fokusområde för

Volvokoncernen. Digitalisering, elektromobilitet och automatisering har en

betydande påverkan på verksamheten och sättet att arbeta, och Volvokon-

cernens personalstrategi beskriver därför medarbetardimensionen av resan

mot 2030. Vårt synsätt att våra medarbetare är vår mest värdefulla tillgång

kommer inte att förändras på grund av ökande automatisering och digitali-

sering. Istället är ett kompetensskifte i flera dimensioner centralt för Volvo-

koncernens prestations- och omställningsstrategi. Vår ansats är att inves-

tera i medarbetare, att stimulera till livslångt lärande, att få talanger att växa

och att skapa en medarbetarcentrerad kultur där alla uppmuntras att bidra.

Detta kompetensskifte kommer att hjälpa Volvokoncernen att förverkliga

sina ambitioner för medarbetare – att minska frekvensen för olyckor med från-

varo med 50%, att ha minst 35% kvinnliga medarbetare totalt och i lednings-

roller, att ha minst 85% medarbetarengagemang och att minst 85% av med-

arbetarna rekommenderar Volvokoncernen som en bra arbetsplats till 2030.

Personalomsättning och nyanställningar

Personalomsättning

, %

Fördelat per ålder, kön

och total

2021

Ålder och total

2020

Ålder och total

<40 40+ Alla <40 40+ Alla

Europa 10 7 8 10 7 8

Män 10 7 8 10 7 8

Kvinnor 9 8 8 10 7 8

Nordamerika 17 9 12 35 20 25

Män 16 9 12 36 21 26

Kvinnor 19 8 12 32 17 22

Sydamerika 8 5 7 16 19 17

Män 9 5 7 15 18 16

Kvinnor 8 6 7 18 24 19

Asien/Stillahavsomr. 12 8 7 10 9 8

Män 12 8 7 10 8 7

Kvinnor 12 7 9 14 11 11

Afrika 6 7 7 13 12 12

Män 6 7 7 13 13 13

Kvinnor 4 9 6 11 10 11

Koncernen totalt 11 8 9 15 10 12

Män 11 8 9 15 10 12

Kvinnor 11 8 9 15 10 12

1 Den totala personalomsättningen anger andelen av anställda som lämnade

koncernen frivilligt (exempelvis genom pensioner eller frivilliga uppsäg-

ningar) och ofrivilligt (inklusive uppsägningar kopplat till arbetsbrist).

Nyanställda

Fördelat per ålder,

kön och total

2021

Ålder och total

2020

Ålder och total

<40 40+ Alla <40 40+ Alla

Europa 3.817 1.293 5.110 1.514 621 2.135

Män 2.621 997 3.618 1.115 468 1.583

Kvinnor 1.196 296 1.492 399 153 552

Nordamerika 2.374 1.127 3.501 1.161 750 1.911

Män 1.881 855 2.736 909 558 1.467

Kvinnor 493 272 765 252 192 444

Sydamerika 1.165 227 1.392 640 95 735

Män 934 171 1.105 496 80 576

Kvinnor 231 56 287 144 15 159

Asien/Stilla-

havsomr. 1.150 150 1.300 830 89 919

Män 882 126 1.008 695 66 761

Kvinnor 268 24 292 135 23 158

Afrika 85 11 96 55 9 64

Män 58 8 66 39 9 48

Kvinnor 27 3 30 16 16

Koncernen totalt 8.591 2.808 11.399 4.200 1.564 5.764

Män 6.376 2.157 8.533 3.254 1.181 4.435

Kvinnor 2.215 651 2.866 946 383 1.329

164

Hållbarhetsnoter / Anställda och utveckling

Koncernen har över tid utvecklat pragmatiska lösningar och arbetssätt

för att anpassa sig till förändringar i efterfrågan. Volvokoncernen arbetar i

nära dialog med arbetstagarrepresentanter för att hitta lösningar som både

upprätthåller och stärker den kompetens koncernen behöver, samt minskar

negativa sociala konsekvenser. Detta kan omfatta att använda arbetstids-

banker för att minska arbetstiden, korttidspermittering, omskolning eller

kompetensutveckling för bibehållen anställningsbarhet, förtidspension,

ekonomisk kompensation, interna mobilitetsprogram och omställningspro-

gram via tredje part.

RELATIONER MELLAN ARBETSTAGARE OCH LEDNING

Volvokoncernen baserar relationen mellan företaget och dess anställda,

inklusive arbetstagarrepresentanter, på uppriktighet, öppenhet, rättvisa

och kreativitet. Dessa grundläggande principer utvecklades gemensamt

med ledamöterna i Global Works Council och vägleder hur vi agerar till-

sammans för att manövrera koncernen genom alla nödvändiga verksam-

hetsförändringar. En hörnsten i denna relation är den årliga globala

Volvodialogen (Volvo Global Dialogue), i vilken runt 50 medarbetarrepre-

sentanter från fler än 20 länder träffas tillsammans med vd och ledamöter

från Volvokoncernens högsta ledning för att diskutera den aktuella verk-

samhetssituationen och koncernens strategiska initiativ, men också sär-

skilda framtida möjligheter avseende nya affärsområden, digitalisering

och nödvändiga kompetensskiften.

Under 2021 hade vd och medlemmar av bolagsledningen åtskilligt fler

möten med Global Works Council och European Works Council. Dessa

dialoger har varit ännu viktigare på grund av osäkerheten kring produktion

och leveranser, vilket är en effekt av covid-19 och störningarna i leveran-

törskedjan. Virtuella möten har möjliggjort högre frekvens och en ännu

närmare dialog mellan arbetstagarrepresentanter och ledning.

AB Volvos styrelse har tre ordinarie ledamöter och två suppleanter som

utsetts av arbetstagarorganisationerna.

Process vid förändringar i verksamheten

Vid varje större förändring inom organisationen informeras arbetsta-

garrepresentanter och berörda myndigheter, i enlighet med vad som

krävs av lagar och avtal. Under 2021 genomförde koncernen åtta

informationsmöten med European Works Council. Dessa komplette-

rades av 72 konsultationer med lokala arbetstagarrepresentanter

och fackföreningar i olika länder kring förändringar och deras specifika

påverkan på lokal nivå.

Uppskattningsvis 45% av samtliga anställda runt om i världen är

medlemmar i en oberoende fackförening. Omkring 72% av samtliga

anställda globalt omfattas av kollektivavtal. Detta visar på en avsevärt

högre grad av medlemskap i fackföreningar och täckningsgrad vad gäller

kollektiva förhandlingar än genomsnittet jämfört med statistik från Inter-

nationella arbetsorganisationen (ILO), framförallt för koncernens främsta

marknader som Sverige, USA, Polen och Brasilien.

MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER

Mångfald och inkludering på arbetsplatsen främjar resultat genom att

berika kreativitet, uppmuntra innovation och förbättra beslutsfattande.

Volvokoncernen har arbetat systematiskt med mångfald och inkludering

under mer än ett decennium. Detta arbete omfattar en lång rad aspekter

såsom kultur, ålder, kompetens, bakgrund och kön. Det omfattar också

facilitering och stöd till nätverk för anställda avseende sexuell läggning

och könsidentitet, liksom för medarbetare med olika funktionsvariationer.

Den främsta målsättningen är att attrahera en bred grupp av människor,

att få dem att växa och utvecklas samt att uppnå de färdigheter och kom-

petenser som behövs idag såväl som i framtiden.

Som en del av sitt medarbetarlöfte har Volvokoncernen uttalat en

ambition om att ha 35% kvinnor anställda år 2030, både som ett genom-

snitt totalt och i ledningspositioner. Ett av de övergripande målen är att

koncernens personal och ledning på ett rimligt sätt återspeglar mångfal-

den i koncernens regioner och verksamheter. För att öka nivån avseende

könsfördelning arbetar Volvokoncernen utifrån flera dimensioner. Koncer-

nens rekryteringsstrategi strävar efter könsneutrala jobbannonser och

könsinkluderande rekryteringsprocesser med blandade intervjupaneler,

vilket ska leda till urvalslistor med mångfald bland kandidater. För att öka

den kvinnliga talangpoolen, både i ett kort- och långsiktigt perspektiv,

engagerar sig Volvokoncernen i aktiviteter som är utformade för att öka

könsfördelning och stimulera kvinnors intresse för teknik och tillverk-

ningsjobb, t.ex. genom praktikprogram, program för karriäråtervändare

och samarbete med tekniska gymnasier och icke-statliga organisationer.

I Volvokoncernens arbetsmiljö som präglas av delegerat beslutsfat-

tande, prestation och ansvarstagande, ligger ansvaret för att främja

mångfald hos lastbilsdivisioner, affärsområden, koncernfunktioner och

varje medarbetare. Olika länder, regioner och enheter kan möta olika

utmaningar vad gäller mångfald. För att maximera de positiva effekterna

av mångfald och inkludering ska cheferna och medarbetare i respektive

affärsområde och funktion ansvara för att göra det till en del av den dag-

liga verksamheten, samt för att driva igenom specifika mångfaldsmål och

handlingsplaner som passar deras verksamhetssammanhang.

På bolagsnivå följer Volvokoncernen upp ålder och kön som nyckelindi-

katorer på mångfald. Könsfördelningen följs upp för den totala arbetsstyr-

kan, för linjechefer, samt för högsta ledningsnivå såsom det beskrivs i

tabellen med könsfördelning nedan.

Mångfald i ledningar och bland anställda

Åldersfördelning i

koncernens arbetsstyrka, %

2021

<40 / 40+

2020

<40 / 40+

2019

<40 / 40+

Europa 36 / 64 36 / 64 37 / 63

Nordamerika 36 / 64 33 / 67 34 / 66

Sydamerika 61 / 39 61 / 39 59 / 41

Asien/Stillahavsområdet 57 / 43 51 / 49 44 / 56

Afrika 54 / 46 54 / 46 56 / 44

Koncerngenomsnitt 40 / 60 40 / 60 40 / 60

Könsfördelning i

koncernens arbetsstyrka, %

2021

Kvinnor /

Män

2020

Kvinnor /

Män

2019

Kvinnor /

Män

Europa 22 / 78 21 / 79 21 / 79

Nordamerika 21 / 79 21 / 79 14 / 86

Sydamerika 18 / 82 17 / 83 17 / 83

Asien/Stillahavsområdet 17 / 83 14 / 86 14 / 86

Afrika 26 / 74 24 / 76 24 / 76

Koncerngenomsnitt 21 / 79 19 / 81 19 / 81

Könsfördelning över tid, andel kvinnor, %

2021 2020 2019 2018 2017

Samtliga anställda 21 19 19 18 19

Chefer (samtliga nivåer) 23 20 20 19 19

Ledande befattningshavare

och VD:ar 27 26 26 25 25

AB Volvos styrelse

(Valda av årsstämman) 45 36 40 40 36

165

Hållbarhetsnoter / Anställda och utveckling

ExcelHer stöttar kvinnliga talanger i att återvända till arbetsplatsen

För att uppfylla ambitionerna om att skapa en inkluderande arbets-

plats och för att öka tillgängligheten på kvinnliga talanger har Volvo-

koncernen i Indien utformat ett initiativ som stöttar kvinnor i att ta

makten över att återlansera sina professionella karriärer. ExcelHer,

ett unikt karriärprogram som har utformats uteslutande för kvinnor,

är bara en av många insatser för att skapa en arbetsplats som präg-

las av delaktighet. Det nio månader långa programmet har till syfte

att hjälpa kvinnor som har haft ett karriärupphåll på mer än ett år -

genom att stötta dem i att fräscha upp sina tekniska eller funktio-

nella färdigheter, bygga upp sina ledarskapsförmågor och att hjälpa

samhället att dra nytta av denna talangpool.

Under uppdraget har deltagarna tillgång till personlig utveckling

och mentorskap från chefer i verksamheten. Vid praktikprogram-

mets slut har återvändarna möjlighet att prova på heltidsroller hos

Volvokoncernen i Indien, baserat på sina individuella prestationer och

verksamhetens behov. Programmet har fått positiv återkoppling

sedan det startade och den första klassen med omkring 25 kvinnor

är redan igång.

TRÄNING OCH UTBILDNING

Ledarskap, lärande och utveckling är av största vikt för koncernens

omställning och för medarbetarnas anställningsbarhet. Volvo Group Uni-

versity fokuserar på att erbjuda utbildningar av hög kvalitet inom områden

som är gemensamma för affärsområden, divisioner eller funktioner. Detta

sträcker sig från ledarskapsutveckling, försäljning och prishantering, agila

metoder och regelefterlevnad, till teknikrelaterade ämnen som elektro-

mobilitet och automatisering. Lärande kan ta sig många olika former och

den största delen av människors utveckling sker i teamen under arbetsda-

gens förlopp. Det uppmuntras av bolaget under hela anställningen. För att

säkerställa tillgången på utbildning trots de begränsningar som orsakades

av pandemin, så anpassades en stor del av de lärarledda programmen till

att hållas virtuellt. Utbildningskvaliteten bibehålls eller till och med för-

stärks och mångfalden bland deltagarna har ökat. Det har ytterligare öpp-

nat upp möjligheter för medarbetare utanför de större arbetsplatserna att

delta i utbildningsaktiviteter och att bygga nätverk inom hela koncernen.

Affärsverksamheten driver på utbildning inom de särskilda kompetens-

områden som den har behov av. Under produktionsstopp har teamen till-

gång till lärarledda sessioner och utbildning online som gör det möjligt för

ett stort antal medarbetare att öka sina kunskaper inom verksamhetskri-

tiska områden. En mångfald av digitala lösningar för lärande inom olika

ämnen och i en rad olika format är tillgängliga för alla medarbetare via

mobil eller dator. Dessa erbjuder en bas för individuellt lärande såväl som

att lära och reflektera tillsammans i team.

Program för att höja medarbetarnas kompetens

och program för omställningsstöd

Koncernen erbjuder program som är särskilt utformade för ledar-

skapsutveckling och för arbetssroller som behöver utveckla sina fär-

digheter, eller som kommer att ställas om över tid.

Resan mot elektromobilitet i Blainville

Att ställa om den tekniska kompetensbasen

är centralt för Volvokoncernens framtida

framgång. För att lyckas omskapar Volvo-

koncernen sitt förhållningssätt till tekniken

och introducerar nya arbetssätt samt

genomför ett kompetensskifte.

Blainvilleanläggningen var den första inom koncernen som produce-

rade helelektriska lastbilar. Ett program för kompetensskifte fastställdes

baserat på erfarenheter från Volvo Bussar, Volvo Group University till-

sammans med affärsenheten, GTO-divisionen (Group Trucks Opera-

tions) och experter från Group Trucks Technology. Tillsammans anpas-

sade de den befintliga utbildningsportföljen och utvecklade ytterligare

program för att få lärandeerbjudandet att passa de lokala behoven.

År 2021 hade 2 500 deltagare, operatörer och chefer i ekosystemet

runt elektromobilitet skaffat sig förståelsen nödvändig för verksam-

heten kring elektromobilitet samt tekniken för helelektriska lastbilar.

Elsäkerhetsprogrammet som efterlever franska regleringar kring han-

teringen av elektrisk högspänning utgjorde också en del av program-

met. Tack vare utbildningen kunde en säker produktionsstart garante-

ras med bibehållen effektivitet, god verksamhetsförståelse och ett

gradvis skifte mot nya färdigheter på Blainvilleanläggningen.

Yrkesutbildning är en viktig faktor för att skapa välstånd. Utöver utbild-

ning till anställda och distributörer tar koncernen initiativ till, stöttar och

driver yrkesutbildningar runt om i världen som fokuserar på praktiska fär-

digheter för mekaniker, buss- och lastbilsförare och maskinoperatörer.

Volvokoncernens specialister kan vara direkt delaktiga som lärare eller

instruktörer och i vissa länder samarbetar koncernen med tekniska gym-

nasier, högskolor och universitet.

Volvokoncernen och dess kunder har uppmärksammat viss obalans

mellan färdigheter och verksamhetsbehov på flera marknader. På flera av

dessa marknader samarbetar koncernen därför med nationella och inter-

nationella biståndsorganisationer för att tillhandahålla efterfrågad utbild-

ning som att ökar sysselsättningen och möjligheterna för människor att

vara självförsörjande.

Sådana projekt har som syfte att skapa anställningsmöjligheter i bran-

scher för tunga maskiner och kommersiella fordon. Projekten utformas för

att förbättra relevansen och kvaliteten på den tekniska utbildningen och

yrkesutbildningen i vår sektor och för att säkerställa att erfarna och nya

yrkesverksamma är utrustade med färdigheter som är gångbara på markna-

den och som förstärker deras anställningsbarhet. Se exempel från Zambia

på nästa sida.

166

Hållbarhetsnoter / Säkerhet

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

3.6 Halvera antalet olyckor i trafiken

8.8 Främja trygg och säker arbetsmiljö för alla

11.2 Tillgängliggöra säkra, prisvärda och hållbara transportsystem

för alla, förbättra trafiksäkerhet.

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 416 – Kundens hälsa och säkerhet 2016

Volvokoncernen utgår från värdekedjan när det gäller hälsa och säkerhet,

vilket tar hänsyn till effekterna på kunder, slutanvändare och andra intres-

senter. Koncernens verksamhet och dess produkter erbjuder en stor

spännvidd när det gäller tillämpningsområden och kan påverka olika indi-

vider såsom förare och operatörer, eller andra användare av trafiksyste-

men som cyklister och fotgängare.

Visionen är noll olyckor med Volvokoncernens produkter och en viktig

del av arbetet för att ta oss närmare denna vision är att tillhandahålla

ledande produkter och lösningar för hållbara transporter.

Volvokoncernens produkter används i komplexa och utmanande mil-

jöer. Varje år omkommer cirka 1,3 miljoner människor i trafikolyckor värl-

den över och flera miljoner människor skadas allvarligt. Utöver detta finns

risker i arbetsmiljön i och runt fordon och maskiner, på både vägar och

byggarbetsplatser. Kundens hälsa och säkerhet omfattar även frågor

kring buller och luftföroreningar.

Ett helhetsperspektiv innebär att alla dessa aspekter hanteras på ett

proaktivt och systematiskt sätt. Volvokoncernen arbetar systematiskt

med djupgående olycksutredningar för att förstå sammanhanget och

utmaningarna som kunder möter i sin verksamhet. Denna kunskap

används sedan i produktutveckling för ständiga förbättringar. Volvokon-

cernen arbetar också med samarbetspartners i universitetsvärlden och

beslutsfattare för att främja framsteg inom trafiksäkerhet och att möjlig-

göra att säkrare lösningar når marknaden. Att utforma de bästa lösning-

arna för att hantera globala säkerhetsutmaningar bidrar både till att leve-

rera i förhållande till koncernens åtagande avseende globala målen för

hållbar utveckling och till att erbjuda konkurrenskraftiga lösningar för kun-

der och affärspartners. Kunskapen om säkerhet delas genom kommuni-

kation och utbildningsprogram på många av koncernens marknader för

att skapa medvetenhet och främja säkra körbeteenden.

Bedömning av påverkan på hälsa och säkerhet

Alla produktlinjer bedöms avseende påverkan vad gäller hälsa och säker-

het. Sådana bedömningar kan omfatta produktutvärderingar, granskning

av olika processer under design-, utvecklings-, produktions- och använ-

darfaserna, liksom utredningar om verkliga olyckor. Läs mer på sidan

volvogroup.com/safety.

KUNDENS HÄLSA OCH SÄKERHET

Säkerhet

Förstärkning av zambiska ungdomars anställningsbarhet

Yrkesutbildning hjälper till att matcha jobb och förbättrar säkerheten i

fordonsbranschen. Zambian Industrial Training Academy (ZAMITA aca-

demy) öppnade ett kompetenscentrum 2016 för att höja kompetensen

hos arbetsstyrkan i verksamheten och underhållet av den moderna tunga

utrustning som används inom gruvdrift, bygg- och transportbranscherna.

Detta är en del av en övergripande nationell utvecklingsplan för att syste-

matiskt förbättra yrkesutbildning och att öka utbudet på utbildade arbe-

tare och att skapa en miljon nya zambiska arbetstillfällen över en femårs-

period. De samarbetspartners som driver akademin, FN:s organisation

för industriell utveckling (UNIDO), Sveriges ambassad i Zambia, Volvo-

koncernen och Zambias regering har förbundit sig att fortsätta ge stöd

till akademin de kommande åren.

Under de senaste åren har akademin expanderat till att betjäna utveck-

lingen av den kommersiella transportsektorns arbetsstyrka i Ndola, Zam-

bia. Projektets andra fas syftar till att öka ZAMITA:s kapacitet genom ett

multilateralt partnerskapsprogram mellan offentliga och privata aktörer

för att övervinna bristen på färdigheter i den kommersiella transportsek-

torn genom att skapa en koppling till Volvo Lastvagnar Sydafrika för tek-

niköverföring, uppdatering av läroplaner, tillhandahållande av den nöd-

vändiga infrastrukturen samt utbildning av personalen.

ZAMITA-akademin har ökat sina ansträngningar för att skapa produk-

tiva anställningar för unga zambiska män och kvinnor. Detta och liknande

initiativ hjälper till att överbrygga färdighetsluckor, underlättar säkra

verksamheter och ger nästa generations arbetsstyrka förmåga att hitta

meningsfulla anställningar. Vid årets slut 2021 hade akademin utbildat

mer än tusen studenter sedan starten.

167

Hållbarhetsnoter / Säkerhet

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

3.3 Bekämpa smittsamma sjukdomar

8.8 Främja trygg och säker arbetsmiljö för alla

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 403 – Occupational health and safety 2018

Volvokoncernen fortsatte att hantera konsekvenserna av covid-19-

pandemin under 2021. Betydande ansträngningar har gjort för att hindra

och bromsa pandemins spridning och för att skydda medarbetare. Nya

arbetsplatsrutiner med förebyggande hygien- och säkerhetsåtgärder för

produktionsenheter, kontor och mötesområden implementerades.

Distansarbete har möjliggjorts i stor omfattning, vilket omfattar ergo-

nomisk vägledning och en utökad IT-infrastruktur för att säkerställa

teknisk funktionalitet i digitala möten och samarbetsverktyg. Interna och

externa kommunikationskanaler har använts för att hålla arbetsstyrkan

informerad om situationen avseende pandemin, verksamhets upp-

dateringar och särskilda beteendeprotokoll. I många länder har Volvo-

koncernen ordnat vaccinationer på arbetsplatsen genom tredje parts-

leverantörer av hälsotjänster. Endast kritiska affärsresor har genomförts.

Dessutom har koncernen försökt att balansera distansarbetet med

proaktiva strategier för mental hälsa och välbefinnande, för att undvika att

bli isolerad, t.ex. genom att öka medvetenheten och säkerställa att rätt

stöd finns tillgängligt. Ett exempel är att webbinarier om mental hälsa och

om hur man kan stärka sin motståndskraft organiserades.

Volvokoncernen har därutöver fortsatt att fokusera på en trygg åter-

gång till arbetsplatsen med höga aktivitetsnivåer i koncernen. Att före-

bygga allvarliga olyckor och dödsolyckor, med riktade strategier för hög-

riskaktiviteter, har varit ett annat fokus under året.

Säkerhet är högst upp på dagordningen på de kvartalsvisa mötena för

verksamhetsgenomgång med alla affärsområden och deras enheter. Kon-

cernen har genom hela 2021 betonat att hälsa, säkerhet och välbefin-

nande är dess högsta prioritet och kommunicerat detta åtagande brett

genom koncernens högsta ledning. Inom koncernen samarbetar ett glo-

balt nätverk med fler än 200 arbetsmiljöexperter som omfattar läkare,

sjuksköterskor, säkerhetsingenjörer, psykologer och ergonomer för att

hitta och dela bästa praxis.

Ledningssystem för arbetsmiljö

Varje affärsområde, division och funktion har ansvar för att hantera hälsa,

säkerhet och välbefinnande. Volvo Bussar och Volvo CE har fortsatt med

certifieringen av sina delar av ledningssystemet i enlighet med ISO

45001. Andra har utvecklat interna system för hantering av säkerhet i

vilka regelbundna bedömningar och coachning finns integrerade som en

del av Volvo Group Management System, ett koncernövergripande led-

ningssystem, och Volvo Production System (VPS). Det säkerställer att

det finns skriftliga förfaranden, interna kontroller, tydligt ägarskap och

förvaltningsrevision, samt att avvikelser avhjälps. Omfattningen på det

förebyggande arbetet omfattar både fysisk och psykisk hälsa, samt säker-

het på arbetsplatsen. Den täcker samtliga koncernens medarbetare, på

arbetsplatsen eller utanför, samt under pendlingen till och från arbetet.

Identifiering av riskområden, riskbedömningar och

incidentutredningar

Volvokoncernen och dess dotterbolag tillämpar verktyg och processer för

att hantera risk och skapa produktiva arbetsmiljöer. Riskbedömningar

genomförs på en regelbunden basis på alla nivåer, från verkstadsgolvet till

kontoret. Experter på hälsa och säkerhet säkerställer kvaliteten på dessa

riskbedömningar och involverar linjechefer samt fackliga representanter i

arbetet. Fokus vid interna bedömningar och externa granskningar ligger på

potentiella risker och vanligen görs en utvärdering av ett stickprov på

riskbedömningar, samt av vidtagna och förebyggande åtgärder. Chefer och

arbetstagare utvärderas inom deras kunskap om för dem relevanta risker.

Åtgärder för att minska eller eliminera identifierade risker utformas och

implementeras, och riskbedömningar utvärderas och uppdateras regel-

bundet eller efter att det har inträffat en incident.

Registrerade olyckor rapporteras och följs på enhetsnivå, samt högre

upp i organisationen ända upp till koncernnivå. Utredningar som leder till

att korrigerande eller förebyggande åtgärder vidtas måste göras efter

varje registrerad olycka. Om olyckan är kopplad till risker som kan vara

relevanta för andra enheter delas olyckans orsaker samt korrigerande och

förebyggande åtgärder som vidtagits för att undvika upprepning med

dessa enheter genom det globala nätverket för hälsa och säkerhet. I vissa

fall tas det fram direktiv som sprids över hela bolaget som en del av en

förebyggande åtgärd.

Anställda utbildas utifrån riskbedömningen för en särskild maskin, pro-

cess eller arbetsplats i syfte att förstå riskerna och hur de ska hanteras –

genom att till exempel följa vissa rutiner eller använda personlig skyddsut-

rustning. Volvokoncernens policy för hälsa och säkerhet kräver att

kontrollhierarkin för riskåtgärder tillämpas vid fastställandet av korrigerande

eller förebyggande åtgärder som en reaktion på en utvald risk. Det första

alternativet är riskeliminering. Om det inte är möjligt att eliminera faror ska

risksubstitution, tekniska kontrollåtgärder, administrativa kontrollåtgärder

och personlig skyddsutrustning tillämpas. Policyn distribueras och synlig-

görs på väggarna i både fabriker och kontor inom företaget.

Medarbetare uppmanas att rapportera olyckor, incidenter och osäkra för-

hållanden, då de är en viktig källa till förbättringar och kan lyfta fram möjlig-

heter att på ett bättre sätt kontrollera de tillhörande riskerna. Volvokoncer-

nens uppförandekod och därtill kopplade processer tydliggör att repressalier

från ledningen mot individer som har avlagt sådana rapporter i god tro inte

tolereras. Om en chef eller kollega agerar i strid med uppförandekoden finns

en visselblåsarprocess som kan användas för att eskalera detta.

Hälso- och säkerhetskoordinatörer är anställda för att stötta gruppledare

och chefer i organisationen. Fortbildning erbjuds också när det gäller rutiner

för hälsa och säkerhet, roller och ansvarsområden för chefer samt hälso-

och säkerhetskoordinatörer.

Ergonomi i fokus

Ergonomi är ett prioriterat område i Volvokoncernen och individuella

arbetsstationer bedöms regelbundet för att göra förbättringar. Operatö-

rer, medarbetare och konsulter får också utbildning kring ergonomi på

arbetsplatsen som är skräddarsydd för olika områden, beroende på om

det är tillverkning, administration eller arbete från hemmet. Många av

koncernens arbetsplatser har utbildningscenter som även erbjuder och

främjar utbildningsmöjligheter kring fokuserade teman inom ergonomi.

Det finns ergonomisk vägledning för särskilda roller. Vägledningen sum-

merar de huvudsakliga ergonomiska specifikationerna inom t.ex. tillverk-

ning och tillhandahåller allmänna principer för ett ergonomiskt förhåll-

ningssätt till utformningen och planlösningen för arbetsstationer.

ARBETSMILJÖ

168

Hållbarhetsnoter / Säkerhet

Företagshälsovård

På de flesta enheter erbjuds de anställda företagshälsovård. Utbudet kan

variera mellan olika länder beroende på enheternas särskilda behov, nivån

på tillgänglig hälso- och sjukvård och lokal lagstiftning. I många länder

och anläggningar erbjuds hälso- och sjukvård med företagsläkare och

sjuksköterskor, psykologer, sjukgymnaster och ergonomer.

I vissa länder kan den typen av tjänster tillhandahållas av tredje part.

Om så är fallet måste de säkerställa skydd av persondata i enlighet med

aktuella förordningar. Företagshälsovården spelar en stor roll i att främja

hälsa. Dessa tjänsteleverantörer har tillgång till sekretessbelagda databa-

ser och kan tillhandahålla anonymiserade rapporter om relevanta häl-

soaspekter såsom diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, stressnivåer etc. vilka

kan ligga till grund för relevanta förebyggande och korrigerande åtgärder.

Samverkan, samråd och kommunikation kring hälsa och säkerhet

Arbetstagarrepresentanter i arbetsmiljökommittéer utses av de anställda.

Arbetsmiljökommittéerna är verksamma på fabriks-, återförsäljar- eller

enhetsnivå beroende på typ av affärsområde. Det övergripande målet för

kommittéerna är att samla representanter för arbetstagarna och led-

ningen, att fastställa åtgärder och att gemensamt komma överens om

vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Kommittéerna

möts regelbundet och fattade beslut ska kommuniceras till arbetsstyrkan,

åtgärder ska vidtas och följas upp. Kommittéerna kan också vara delak-

tiga i utredningar om olyckor och incidenter samt stödja ytterligare korri-

gerande eller förebyggande åtgärder.

Utbildning i hälsa och säkerhet för medarbetare

Samtliga anställda och konsulter utbildas i hälsa och säkerhet och i uppfö-

randekoden som en del av deras introduktionsutbildning. Mer specialise-

rad utbildning erbjuds beroende på ansvarsområdet i rollen. Särskild

utbildning för potentiellt farliga arbeten – som att arbeta med elektricitet

eller farliga ämnen, på hög höjd eller heta arbeten – är obligatorisk för

medarbetare som arbetar i dessa miljöer och måste repeteras regelbun-

det. All utbildning sker på arbetstid. Utbildningarnas effekt utvärderas

lokalt beroende på organisation och land.

Främjande av arbetstagares hälsa

Volvokoncernen har under lång tid tillhandahållit olika hälsofrämjande akti-

viteter utöver arbetssäkerhet. Dessa program tillhandahålls ofta av externa

samarbetspartners. Hälsofrämjande program kan omfatta frågeställningar

kring förhindrad smittspridning, missbruk, övervikt, hälsosam livsstil, trä-

ning, näring, sömn och stresshantering. Den psykiska arbetsmiljön växer i

betydelse och det finns många verktyg tillgängliga för att ge stöd och före-

bygga problem, samt för att främja en god psykisk hälsa. Det finns olika

verktyg som kan användas beroende på särskilda och individuella behov.

Individernas integritet är skyddad i enlighet med allmänna dataskydds-

lagar. Många länder har under året använt sig av enkäten Pulse och andra

verktyg för att skapa engagemang. Syftet har varit att förstå medarbetar-

nas attityder och känslor i allmänhet och i synnerhet till det sätt som

arbetslivet förändrats på, av distansarbete och fysisk distansering. Denna

strategi har visat sig användbar och åtgärder har vidtagits utifrån den.

Förebyggande och begränsning av effekter på arbetsmiljö i direkt

kopplade till affärsförbindelser

Granskningar genomförs hos leverantörer kring en bred palett av hållbar-

hetsfrågeställningar i enlighet med Volvokoncernens uppförandekod för

leverantörer. Hälsa och säkerhet utgör centrala beståndsdelar i denna pro-

cess. Läs mer om detta på sidorna 170171 – Bedömning av leverantörer

utifrån sociala kriterier.

Arbetsrelaterad säkerhet, liksom vägsäkerhet, är viktiga delar i koncer-

nens erbjudande till slutanvändare. Volvokoncernen tillhandahåller kund-

lösningar och utbildning för att öka säkert beteende och säker användning

av produkterna. Läs mer om kundens hälsa och säkerhet på nästa sida.

Antal medarbetare som täcks av ett ledningssystem för arbetsmiljö

Volvokoncernens övergripande ledningssystem, Volvo Group Management

System, omfattar ett ledningssystem för hälsa och säkerhet som är baserat

på lagstadgade krav och som täcker in samtliga anställda och konsulter,

vilka alla är inkluderade i säkerhetsredovisningen nedan.

Andelen anställda och konsulter som har omfattats av internrevision kan

inte rapporteras för föregående år. Dessa data fanns inte tillgängliga.

Fler än 64 anläggningar, vilket omfattar omkring 30% av koncernens

anställda, har till december 2021 valt att certifiera sin verksamhet i enlighet

med ISO 45001. Volvo Bussar och Volvo Construction Equipment är två

affärsområden som valt att certifiera respektive verksamhet i sin helhet.

Arbetsskador

Volvokoncernen mäter olycksfallsfrekvensen på alla platser, inklusive

fabriker, verkstäder och kontor i alla länder med verksamhet. Under 2021

var olycksfallsfrekvensen 1.03 per 200.000 arbetade timmar.

Data om hälsa och säkerhet samlas in kvartalsvis på koncernnivå och

på månadsbasis när det gäller flera affärsområden och lastbilsdivisioner.

Data samlas in kvartalsvis på koncernnivå och på månadsbasis när det

gäller flera affärsområden och lastbilsdivisioner. Arbete pågår för att

underlätta konsolideringen av data inom koncernen. Många olika nyckel-

tal rapporteras för olika behov, men antal olyckor med förlorad arbetstid

och att minska nivån på olyckor med frånvaro de nyckeltal som används

på koncernnivå.

Arbetsskador med stora följder eller av allvarlig karaktär och därtill

kopplade faror sammanställs inte på koncernnivå enligt en gemensam

definition men delas i hälso- och säkerhetsnätverk för att sprida kunskap

och hantera risker.

Olycksfalls frekvensen och antal arbetsrelaterade dödsfall 20142021

Olycksfalls-

frekvensen med

förlorad tid

(LTAR) per

200.000 arbe-

tade timmar.

Antal olyckor

med förlorad

arbetstid

1.109 980 809 789 972 1.004 656 735

Antal dödsfall

Anställda 3 0 0 3 1 0 0 0

Antal dödsfall

Entreprenörer 0 0 0 0 2 0 0 0

161514 17 18 19 20 21

1,061,381,59 1,00 1,22 1,22 0,87 1,03

169

Hållbarhetsnoter / Mänskliga rättigheter

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

5.1 Utrota diskriminering av kvinnor och flickor

8.7 Vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa

tvångsarbete, modernt slaveri och människohandel

8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och

säker arbetsmiljö för alla arbetstagare

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 406 – Icke-diskriminering 2016

GRI 407 – Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar 2016

GRI 408 – Barnarbete 2016

GRI 409 – Tvångsarbete 2016

GRI 412 – Bedömning av mänskliga rättigheter 2016

Rapporteringsramverket för FN:s Vägledande Principer

Volvokoncernen åtarsig att respektera internationellt erkända mänskliga

rättigheter. Negativ påverkan på mänskliga rättigheter kan potentiellt upp-

stå, inte bara inom vår egen organisation, utan även genom våra affärsrela-

tioner och i värdekedjan. Vi försöker även hantera negativ påverkan på

mänskliga rättigheter i de fall då Volvokoncernen är inblandad. Vi fortsätter

att stärka och se till att vårt arbete med mänskliga rättigheter är i linje med

följande internationella ramverk:

• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

• Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande

konventioner.

• FN:s Global Compact.

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

• Barnrättsprinciper för företag.

Dessa ramverk ger stöd och vägledning i miljöer med förhöjda risker vad

gäller mänskliga rättigheter och där lokal lagstiftning kan vara otillräcklig

eller inte verkställs på ett lämpligt sätt. Volvokoncernen rapporterar om

sitt arbete med mänskliga rättigheter enligt lagkrav, inklusive nationell

lagstiftning inom ramen för EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering

samt lagstiftning avseende modernt slaveri i Australien och Storbritan-

nien. Under 2021 publicerade vi yttranden om hur vi hanterar frågor kopp-

lat till modernt slaveri (Modern Slavery Statements) för relevanta företag

inom Volvokoncernen i linje med dessa lagstadgade upplysningskrav.

Styrning och tillsyn av mänskliga rättigheter

Volvokoncernens styrning av mänskliga rättigheter följer vår allokering av

verksamhetsansvar och omfattar flera tvärfunktionella styrningsforum i

bolaget. På koncernnivå styrs den strategiska inriktningen av Volvokon-

cernens styrgrupp för mänskliga rättigheter vilken bestårav relevanta

medlemmar från bolagsledningen.

Koncernfunktioner såsom Corporate Responsibility, Legal och Compli-

ance samt HR, tillsammans med koncernens lastbilsdivisioner och affärs-

områden, identifierar, bedömer och övervakar risker för de mänskliga rät-

tigheterna i vår verksamhetsmiljö. Arbetet med riskbedömning och

granskningsförfarande (due diligence) görs med en riskbaserad ansats

och inkluderar faktorer som risknivåer för mänskliga rättigheter i olika län-

der och vår verksamhet i det aktuella landet, segmentsrelaterade risker

vid vissa inköp och försäljning samt andra risker som anställda eller

externa intressenter har gjort oss uppmärksamma på.

Policyåtagande avseender mänskliga rättigheter

Volvokoncernen lanserade en separat policy för mänskliga rättigheter 2021.

Denna policy beskriver det gemensamma gränsvärdet för vårt åtagande om

att respektera mänskliga rättigheter och tillämpas inom alla Volvokoncernens

bolag, för alla medarbetare och övriga som arbetar på våra anläggningar.

Policyn för mänskliga rättigheter kompletteras av Volvokoncernens upp-

förandekod och specifika policyer, direktiv och vägledningar som har tagits

fram av våra lastbilsdivisioner och affärsområden inom flera områden som

rör mänskliga rättigheter. Dessa omfattar hälsa och säkerhet, ansvarsfulla

inköp enligt vår uppförandekod för leverantörer (uppdaterad 2021), perso-

nalfrågor, ansvarsfull försäljning och visselblåsning.

Framträdande risker för mänskliga rättigheter

Volvokoncernens hållbarhetsmålsättningar är uppdelade på de tre områdena

klimat, resurser och människor. Risker avseende mänskliga rättigheter kan

kopplas till våra aktiviteter och affärsrelationer inom alla dessa tre områden.

Policyn för mänskliga rättigheter beskriver Volvokoncernens tio mest framträ-

dande risker avseende mänskliga rättigheter inomdessa tre områden.

KLIMAT RESURSER MÄNNISKOR

Klimat och

miljöpåverkan

Farliga material och

ämnen

Mineraler och

metaller från kon-

fliktdrabbade och

högriskområden

Hälsa, säkerhet och

anläggningar

Rättvisa anställnings- och

arbetsvillkor

Föreningsfrihet och

kollektiva förhandlingar

Icke-diskriminering och

rättvis behandling

Tvingande arbete &

modernt slaveri

Barnarbete och barns

rättigheter

Försäljning till konflikt-

drabbade och högrisk-

områden

Dessa risker har identifierats genom implementeringen av gransknings-

förfarande avseende mänskliga rättigheter i hela värdekedjan, koncernens

process för bedömning av företagsrisker, pågående dialoger med fackför-

eningar, rapporter från åtgärdsmekanismer inklusive koncernens vissel-

blåsarmekanism, samt genom samarbete med andra bolag i branschen

och övriga. Även om dessa risker utgör våra nuvarande fokusområden

kommer vi att vara fortsatt vaksamma på andra risker avseende mänsk-

liga rättigheter som kan uppstå. Många av dessa ämnen är också del av

den obligatoriska utbildningen för alla medarbetare kring koncernens

uppförandekod och andra initiativ kring utbildning och medvetenhet avse-

ende mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter

170

Hållbarhetsnoter / Mänskliga rättigheter

Granskning av mänskliga rättigheter över värdekedjan

Vår arbete för mänskliga rättigheter är utformad för att identifiera, före-

bygga och motverka potentiella eller faktiska negativa risker och påverkan

på mänskliga rättigheter.

För att underlätta systematisk och löpande granskning av mänskliga

rättigheter i hela Volvokoncernen tillämpar vi och implementerar en plan

för mänskliga rättigheter därprioriterade aktiviteter listas. Vi eftersträvar

att vara i linje med processer och metodik inom FN:s vägledande principer

för företag och mänskliga rättigheter, samt annan erkänd, internationell

god praxis.

Vår egen verksamhet

Våra lastbilsdivisioner och affärsområden genomför granskningar av

mänskliga rättigheter i relevanta delar av sina värdekedjor, inklusive sin

egen verksamhet. På koncernnivå genomför vi landbaserad granskningar

av mänskliga rättigheter med målsättningen att täcka all vår verksamhet,

alla våra medarbetare och övrig personal på våra anläggningar i det gran-

skade landet.

Dessa omfattar skrivbordsanalyser, självutvärderingar och fysiska

seminarier med den lokala ledningen och HR-personal. Diskussioner hålls

även med medarbetare, leverantörer på anläggningen, fackföreningsre-

presentanter och andra intressenter när det är relevant. Resultaten från

varje granskning av mänskliga rättigheter på landnivå kommuniceras till

relevanta medlemmar i bolagsledningen. Efter respektive granskning

utvecklas handlingsplaner med ägarskap och ansvarsutkrävande hos den

lokala ledningen.

Granskningar av mänskliga rättigheter har genomförts i Indien (2017),

Sydafrika (2018), och Mexiko (2019). Efter ett uppehåll under 2020 och

2021 på grund av covid-19-pandemin och efter en översyn av process och

metodik har vi för avsikt att återuppta granskningar av mänskliga rättighe-

ter. Vårt mål är att genomföra granskningar av mänskliga rättigheter som

täcker all vår egen verksamhet i länder med förhöjda risker avseende

mänskliga rättigheter till 2025.

Vår leverantörskedja

Volvokoncernens uppförandekod för leverantörer beskriver minimikrav och

förväntningar på våra leverantörer på områdena klimat, resurser och

människor, inklusive mänskliga rättigheter och arbetsrätt, hälsa och säker-

het, ansvarsfulla inköp av råmaterial, miljöpåverkan och affärsetik. Under

2021 stärkte vi vår uppförandekod för leverantörer med striktare krav och

mål, inklusive tydligare krav på granskningar av våra direkta leverantörer

för att täcka ännu fler led i leverantörskedjan. Läs mer på sidan 175.

Affärspartners – lastbilsmontering och konstruktion av busskarosser

Utöver vår egen tillverkningsverksamhet samarbetar Volvokoncernen

med privata affärspartners som monterar lastbilar på vissa platser i Afrika

och Asien och som bygger busskarosser på våra chassin i enlighet med

kundernas krav på global nivå.

Pågående aktiviteter för att säkerställa att partners respekterar mänsk-

liga rättigheter i enlighet med Volvokoncernens standarder och inkluderar

sociala och miljömässiga krav i kontraktsmässiga överenskommelser,

självutvärderingar och granskningar på plats. Under 2021 följde vi upp en

Aktiviteter för ansvarsfulla

affärer 2021

Revisioner eller träning

hos leverantörer

Aktiviteter med partners

inom lastbilsmontering och

konstruktion av busskarosser

Bedömning av vissa försälj-

ningsaffärer till kommersiella

slutanvändare

171

Hållbarhetsnoter / Mänskliga rättigheter

granskning från 2019 hos en lastbilsmonteringspartner i Malaysia med

fokus på anställningspraxis. Uppföljningen 2021 genomfördes på plats

och den slutliga analysen är fortfarande under diskussion med partnern.

Volvo Bussar analyserade under 2021 riskprofilerna hos sina busska-

rossbyggare utifrån ett mänskliga rättigheter-perspektiv och inkluderade

mänskliga rättigheter och arbetsrättsrelaterade krav som en del av kon-

traktsmässiga överenskommelser för karossbyggare som identifierats

med hög risk.

Utöver detta ingår Volvokoncernen i CSR Europes Responsible Truck-

ing Initiative. Initiativet har som mål att förbättra anställnings- och arbets-

förhållanden för lastbilschaufförer i vägtransportsektorn i hela Europa.

Initiativet publicerade under 2021 nya sociala vägledningar för gemen-

samma förväntningar i förhållande till leverantörer och underleverantörer

kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik, läs mer på www.

csreurope.org/.

Våra försäljningskanaler och användningen av produkter

Vissa affärer granskas med avseende på risker som rör mänskliga rättigheter,

främst i samband med direkta affärer som omfattar kundfinansiering och

stöd från exportkreditgarantier, samt försäljning till vissa slutanvändare med

hög risk såsom militären eller brottsbekämpande organ. Vissa affärer bedöms

också i särskilda kundsegment, såsom sektorer för fossila bränslen, gruvdrift

och försäljning till konfliktdrabbade områden.

Under 2021 utvecklade Volvo Construction Equipment en ny standard

för ansvarsfull försäljning för återförsäljare som omfattar vissa obligatoriska

krav liksom två förväntningsnivåer, vilket därmed innebär en möjlighet att

samtala med våra återförsäljare kring ansvarsfull försäljning. Volvo Lastvag-

nar inledde en förstärkning av sina standarder och avtal med våra affärs-

partners inom försäljning så som distributörer och återförsäljare för att

inkludera krav som rör mänskliga rättigheter. Se sidan 174 för fler detaljer

om vårt tillvägagångssätt för ansvarsfull försäljning och specifika aktiviteter

som genomförts under 2021.

Medvetenhet om mänskliga rättigheter

Att utbilda och att höja medvetenheten bland våra kollegor och relevanta

affärspartners är en central del i vårt arbete med mänskliga rättigheter.

Under 2021 deltog ledningsgrupperna inom Volvo Lastvagnar, Volvo Bus-

sar, koncernens lastbilsdivisioner och koncernens HR-funktion i sessioner

för att höja medvetandet kring mänskliga rättigheter.

Dessutom organiserade våra koncernfunktioner, lastbilsdivisioner och

affärsområden flera sessioner, i vilka fler än 1 000 kollegor som arbetar inom

områden såsom HR, Legal och Compliance, kommunikation, inköp och för-

säljning, deltog. Dessa övergripande initiativ för att skapa medvetenhet om

mänskliga rättigheter kompletterar andra specifika utbildningar kring relate-

rade ämnen såsom mångfald och inkludering, hälsa och säkerhet, bekämp-

ning av diskriminering och trakasserier, lika lön och levnadslön, ansvarsfulla

inköp och ansvarsfull försäljning.

Intressenters engagemang för mänskliga rättigheter

Vi samtalar med våra kollegor och externa intressenter inklusive kunder,

investerare, icke-statliga organisationer och andra samhällsaktörer kring

vårt sätt att arbeta med mänskliga rättigheter och resultaten. Under 2021

handlade våra samtal med externa intressenter huvudsakligen om vår

övergripande styrning kring mänskliga rättigheter och policy, inköp från

konfliktdrabbade områden samt försäljning till militära slutanvändare och

till kunder på särskilda marknader. Se sidorna 174 för fler detaljer om

ansvarsfull försäljning, inklusive vår respons och åtgärder avseende oro

från intressenter.

Visselblåsarkanaler och åtgärdsmekanismer

Våra medarbetare, representanter för Volvokoncernen och externa intres-

senter kan rapportera alla överträdelser av vår uppförandekod och andra

policyer, inklusive brott mot mänskliga rättigheter, i de fall koncernen eller

någon av dess representanter tros vara inblandad. Klagomål kan rapporte-

ras genom interna samt offentligt tillgängliga visselblåsarkanaler som

beskrivs i vår uppförandekod, inklusive Volvokoncernens visselblåsarfunk-

tion. Rapporter kan göras anonymt varhelst så är tillåtet enligt lokal lag.

Volvokoncernen har för avsikt att avhjälpa eller samarbeta kring avhjälpan-

det av negativ påverkan på mänskliga rättigheter om våra aktiviteter har orsa-

kat eller bidragit till den, samt ta en roll i avhjälpandet av den negativa påver-

kan på mänskliga rättigheter som kan vara direkt kopplad till vår verksamhet,

våra produkter, tjänster eller affärsrelationer.

Se sidan 177 för mer information om våra visselblåsarkanaler och vilka

typer av frågor som rapporterades under 2021.

Specifika upplysningar om framstående mänskliga rättigheter

Klimat- och miljöpåverkan

Vi är medvetna om vikten av att ställa om till en ekonomi som präglas av låga koldioxidutsläpp i enlighet med Parisavtalet, samt att en säker och ren

miljö är central för att fullt ut komma i åtnjutande av mänskliga rättigheter. Vi har satt vetenskapligt baserade mål och arbetar aktivt för att minska

klimat- och miljöpåverkan i vår verksamhet och värdekedja. > Läs mer på sidan 158159

Farliga material och ämnen

Vi har som mål att fasa ut potentiellt farliga material och ämnen när så är möjligt, samt att säkerställa en säker och ansvarsfull hantering av dessa

genom värdekedjan.

Mineraler och metaller från konfliktdrabbade och högriskområden

Ett särskilt Program för hållbara mineraler stödjer vårt arbete för att fortsatt granska leverantörskedjans transparens och främja ansvarsfulla inköp,

utvinning och hantering av dylika material. > Läs mer på sidan 176

Hälsa och säkerhet

Då vi är ett människocentrerat bolag, är säkerheten alltid en prioritet för oss. Vi har en vision om noll olyckor med Volvokoncernens produkter och på

våra arbetsplatser. > Läs mer på sidan 168

172

Hållbarhetsnoter / Mänskliga rättigheter

Rättvisa anställnings- och arbetsvillkor

Volvokoncernen bedömer potentiella luckor i anställnings- och arbetsvillkor genom granskningsförfaranden i vår egen verksamhet och i leverantörs-

kedjan. Våra policyer, såsom uppförandekod, policy för mänskliga rättigheter, uppförandekod för leverantörer samt globala och lokala vägledningar

för personavdelningar tydliggör våra förväntningar.

Under 2021 tog vi initiativ till att utveckla ett ramverk för levnadslön som täcker våra egna verksamheter globalt för att öka medvetenhet och

identifiera potentiella luckor. Vi kommer att fortsätta att utveckla och implementera detta ramverk under 2022 och framåt för att hantera eventuella

identifierade luckor. För att stötta arbetet har Volvokoncernen ingått partnerskap med Fair Wage Network i syfte att ytterligare förstärka vår kom-

petens på området, samt för att se till att våra principer är i linje med bästa praxis internationellt sett.

Föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar

Volvokoncernen respekterar alla medarbetares rätt att bilda och ansluta sig till en fackförening för att representera sina intressen som anställda,

att organisera sig samt att kollektivt eller individuellt förhandla, liksom rätten att avstå från att gå med i en fackförening.

Vi bedömer risker kopplade till rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar som en del av vår övergripande granskning av mänskliga

rättigheter i vår egen verksamhet och i leverantörskedjan. Frågeställningar kring mänskliga rättigheter och arbetsrätt, liksom andra relevanta

ämnen, kan också lyftas under Volvo Global Dialogue – ett globalt forum i vilket arbetstagarrepresentanter deltar i diskussioner med Volvokoncernens

högsta ledning.

Vår uppförandekod för leverantörer kräver att dessa ska respektera sina anställdas rätt till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar. Den före-

skriver även att på de platser där lokala lagar kan begränsa rätten till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar ska leverantören tillåta alternativa

former av arbetstagarrepresentation, föreningar och förhandlingar.

> Läs mer om relationen mellan arbetstagare och ledning sidan 165 och ansvarsfulla inköp på sidan 175.

Rättvis behandling och icke-diskriminering

Inom Volvokoncernen tolererar vi inte trakasserier eller diskriminering och vi har för avsikt att motverka omedveten partiskhet.

Under 2021 rapporterades 38 anklagelser med koppling till trakasserier eller diskriminering till koncernens hjälplinje för visselblåsare, inkluderad

i kategorin ”Arbetsplatsärenden” på sidan 177. Alla rapporter utreddes vidare. Fler än hälften av ärendena kunde inte tillstyrkas. De flesta fall ledde

oavsett till någon form av åtgärd som till exempel träning, vägledning, eller förändringar i processer eller rutiner, Disciplinära åtgärder vidtogs i de

tillstyrkta ärendena.

Volvokoncernen tillhandahåller utbildning för att öka medvetenhet och förebygga trakasserier och diskriminering. Volvokoncernens uppförandekod

utgör grunden för detta. Utöver detta erbjuds särskilda kurser kring att förebygga trakasserier och diskriminering för chefer i vissa jurisdiktioner, till

exempel utbildningen Civil Treatment for Leaders i USA och workshopen Aktiva Åtgärder som hölls i Sverige för att möjliggöra en arbetsmiljö präglad

av noll-tolerans för trakasserier och diskriminering.

> Läsa mer om vårt arbete för mångfald, jämställdhet och inkludering på sidan 165.

Tvångsarbete och modernt slaveri

Volvokoncernen bedömer risker för tvångsarbete som en del av vår övergripande granskning av mänskliga rättigheter i vår verksamhet och i relevanta

delar av leverantörskedjan. Inga fall av tvångsarbete har identifierats i vår egen verksamhet eller i hållbarhetsrevisioner av leverantörer under 2021.

Under året publicerade vi yttranden om hur vi hanterar frågor kopplat till modernt slaveri (Modern Slavery Statements) för relevanta företag inom

Volvokoncernen i linje med lagstadgade upplysningskrav.

Covid-19-pandemin har lett till att riskerna för tvångsarbetskraft och modernt slaveri har ökat och vi fortsätter att övervaka dessa förhöjda risker i

vår leverantörskedja. Under 2021 omfattade utbildningen för alla medarbetare i vår uppförandekod även en modul som fokuserade på modernt slaveri.

> Läs mer om utbildningen i uppförandekoden på sidan 177

Barnarbete och barns rättigheter

Volvokoncernen bedömer risker som är relaterade till barnarbete och barns rättigheter som en del av vår övergripande granskning av mänskliga

rättigheter i vår verksamhet och i relevanta delar av leverantörskedjan. Inga fall av barnarbete har identifierats i vår egen verksamhet eller i hållbar-

hetsrevisioner av leverantörer under 2021.

Ett område som ligger nära vår verksamhet är trafiksäkerhet och i detta sammanhang betonas barns rättigheter som vägtrafikanter. Vår globala

kampanj Stanna. Titta. Vinka. har utformats för att lära barn runt om i världen om trafiksäkerhet och att sprida medvetenhet om alla vägtrafikanters

rättigheter.

Kopplat till vårt program för hållbara mineraler i leverantörskedjan överväger vi också hur Volvokoncernen kan vara mer närvarande på fältet för

att förebygga barnarbete och tvångsarbete i leverantörskedjorna för konfliktmineraler genom samarbete med civila samhällets organisationer lokalt.

> Se sidorna 167 för mer information om trafiksäkerhet, samt ansvarsfulla inköp på sidorna 175176.

Försäljning till konfliktdrabbade och högriskområden

Försäljning och användning av våra produkter i konflikt- och andra högrisksammanhang kan leda till negativ påverkan på mänskliga rättigheter.

Av denna anledning granskar vi vissa affärer – sådana som omfattar kundfinansiering och stöd från exportkreditgarantier, försäljning till vissa

lutanvändare med hög risk så som militären eller brottsbekämpande organ, samt försäljning till konfliktdrabbade områden.

> I tillägg till detta kapitel, se kapitel 174 för en översikt av aktiviteter kopplade till ansvarsfull försäljning.

173

Hållbarhetsnoter / Ansvarsfull försäljning

Volvokoncernen har processer och policyer som syftar till att säkerställa

att våra affärer bedrivs i överensstämmelse med gällande lagar och regler,

inklusive sanktioner och exportkontroll. Dessutom granskar vi vissa affä-

rer med avseende på risker kopplat till mänskliga rättigheter, miljöfaktorer

och affärsetik som del av kännedomen om kunden eller slutanvändaren.

Dessa bedömningar görs främst i samband med direktförsäljning som

omfattar kundfinansiering och stöd från exportkreditgarantier, försäljning

till vissa slutanvändare med hög risk såsom militären, samt försäljning till

konfliktdrabbade områden.

Bedömning av försäljningsaffärer

Vid bedömning av affärer använder vi trovärdiga verktyg för riskidentifie-

ring. Resultaten bedöms, beskrivs och eskaleras till relevanta forum inom

affärsområden eller koncernfunktioner. Åtgärder för identifierade resultat

omfattar vanligtvis kontakt med våra kunder för att hjälpa dem att begränsa

de identifierade riskerna. I vissa fall kan vi också anlita andra externa orga-

nisationer såsom ambassader eller icke-statliga organisationer. Om ris-

kerna bedöms vara för höga eller omöjliga att begränsa, kan vi besluta att

inte gå vidare med enskilda affärer. Vid våra bedömningar överväger vi risk-

nivåer för länder, kundsegment, slutanvändare och avsedd slutanvändning

för våra produkter. Våra affärsområden har ansvar för att utföra förhands-

granskningarna, med stöd från koncernfunktioner vid behov.

Under 2021 utförde Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Volvo Construc-

tion Equipment och Volvo Bussar omkring 170 granskningar av affärer,

inklusive kundfinansiering och försäljningar till vissa högriskmarknader.

Vissa av dessa bedömningar identifierade frågeställningar kopplade till

negativ påverkan på miljö och lokalsamhällen, otillräcklig respekt för

mänskliga rättigheter och arbetsrätt, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet

samt affärsetik.

Försäljning till militära slutanvändare

Volvokoncernens affärsområden måste eskalera potentiell försäljning till

militära slutanvändare i vissa länder för bedömning av koncernfunktioner

innan de skickar en offert. Militära slutanvändare omfattar försvaret och

andra väpnade styrkor och risknivån för länder tar hänsyn till faktorer som

vapenembargo, väpnade konflikter, politisk instabilitet och risker relate-

rade till mänskliga rättigheter. Denna process styrs av ett internt direktiv

om militärförsäljning och gäller i tillägg till krav på exportlicens från natio-

nella myndigheter. Europeiska unionens gemensamma regler som styr

kontroll av export av militärteknik och utrustning omfattar ett flertal krite-

rier kring respekt för mänskliga rättigheter och internationell humanitär

lag som medlemsstater förväntas beakta när de beviljar dylika exportlicenser.

Mänskliga rättigheter och internationell humanitär lag beaktas i tillägg till

efterlevnad, lobbying och anseendeaspekter. Under 2021 bedömde Volvo-

koncernen cirka 40 potentiella transaktioner till utvalda militära och statliga

slutanvändare i olika länder. Beroende på vilket land som är slutanvändare,

kräver affären antingen ett beslut från Volvokoncernens kommitté för mili-

tär försäljning (som omfattar relevanta medlemmar ur vår bolagsledning)

eller en rekommendation från koncernfunktion till affärsområdet som

underlag för deras eget beslut.

Intressentfrågor kring försäljningar till vissa marknader

I tillägg till frågor om vårt tillvägagångssätt avseende försäljning till mili-

tära slutanvändare, har Volvokoncernen fått särskilda frågor om använd-

ningen av koncernens produkter i Israel och vid utvinning av jade i norra

Myanmar.

I Israel sker försäljningen av våra lastbilar, bussar och anläggningsmaski-

ner och andra produkter via en privat importör. Denna försäljning är inte

inriktad på något särskilt område inom Israel och produkterna kan användas

inom många olika tillämpningsområden av olika användare. Dessutom har

våra produkter lång livslängd och kan hyras ut eller byta ägare många gånger

under sin livscykel och vi är begränsade i våra möjligheter att påverka hur och

var produkterna kommer att användas genom sin fulla livscykel.

En svensk icke-statlig organisation publicerade en rapport 2018 om ris-

ker avseende miljö och mänskliga rättigheter i jadeutvinningssektorn i norra

Myanmar som även omfattade våra produkter. Volvo Construction Equip-

ment har sedan dess fört samtal med externa organisationer för att bedöma

riskerna för mänskliga rättigheter i landet. Arbetet uppmärksammades av

den icke-statliga organisationens uppföljningsrapport 2020. Sedan 2020

har återförsäljaren inte haft försäljning till jadeutvinningssektorn. Militärkup-

pen 2021 drog åter uppmärksamhet till vår försäljning i Myanmar. Efter mili-

tärkuppen bildades ett internt samordningsteam inom Volvo Construction

Equipment för att noga övervaka den politiska situationen. Tillsammans

med vår återförsäljare har vi intensifierat granskningen av affärer med fokus

på slutanvändare och avsedd slutanvändning.

Styrning och medvetenhet

Som en del av arbetet med ständiga förbättringar fortsätter Volvokoncer-

nens affärsområden att förstärka sina styrningsprocesser, gransknings-

procedurer, samt utbildning och medvetenhet. Under 2021 har omkring

440 anställda som arbetar med försäljning och kundfinansiering inom

affärsområdena Volvo Trucks och Volvo Bussar deltagit i utbildning med

fokus på ansvarsfull försäljning.

Koppling till Agenda 2030 och redovisningsstandarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och

säker arbetsmiljö för alla arbetstagare

Ansvarsfull försäljning

Exempel på granskade affärer

En granskning av en kund inom gruvdrift i Afrika belyste anklagelser

om förorening av vatten som skett nyligen. Volvo Construction

Equipment lyfte frågan med återförsäljaren och kunden för att förstå

deras syn på anklagelserna. Kunden, ett lokalt företag, gjorde en

oberoende upphandling av ett närliggande universitet för att testa

vattenprover vid gruvans utlopp. Vattenanalysen och universitetsrap-

porten verifierade att gruvan inte var källan till problemet

174

Hållbarhetsnoter / Leverantörer

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsakliga kopplingar till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

8.8 Skydda arbetstagares rättigheter och främja en trygg och

säker arbetsmiljö för alla

12.4 Ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall

13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 414 – Bedömning av leverantörer utifrån sociala kriterier 2016

GRI 308 – Bedömning av leverantörer utifrån miljökriterier 2016

Koncernen förlitar sig på ett globalt nätverk av leverantörspartners för att

utveckla och designa komponenter, system eller kompletta lösningar för

de produkter och tjänster som Volvokoncernen erbjuder. En global leve-

rantörskedja kan innebära en rad miljömässiga och sociala risker. Den

pågående digitaliseringen, automatiseringen och elektrifieringen i trans-

port- och infrastrukturbranscherna ökar också användningen av nya

material och råvaror med knapp tillgång, samt beroendet av nya leveran-

törer och tillhörande risker.

Due diligence av leverantörskedjan

Grunden för Volvokoncernens program för ansvarsfulla inköp är gransk-

ningsaktiviteterna i vår leverantörskedja, vilka är baserade på åtagande,

bedömning, åtgärd och rapportering.

Åtagande

Volvokoncernens Uppförandekod för Leverantörspartners beskriver de mini-

mikrav för hållbarhet som leverantörer ska uppfylla kring områdena mänsk-

liga rättigheter, arbetsförhållanden, hälsa och säkerhet, ansvarsfulla inköp av

råvaror samt miljöprestanda och affärsetik. Den innefattar även ambitioner

som uppmuntrar till att gå längre än minimikraven för att ytterligare påskynda

hållbarhetsresultat och påverkan på de områden som täcks av uppfö-

randekoden. Volvokoncernens Uppförandekod för Leverantörspartners har

under 2021 förstärkts och uppdaterats för att ligga i linje med Volvokoncer-

nens hållbarhetsambitioner på områdena klimat, resurser och människor.

Den uppdaterade uppförandekoden beskriver bland annat en obligatorisk

väg framåt för alla leverantörer för att uppnå nettonollutsläpp av växthusga-

ser i sina leveranskedjor till senast 2040 och våra leverantörers skyldighet att

ta sitt ansvar i förhållande till cirkularitet.

Volvokoncernens policy för mänskliga rättigheter lanserades 2021 och

beskriver även Volvokoncernens förhållningssätt till mänskliga rättigheter,

läs mer på sidan 170.

Bedömning

Granskningar och revisioner av leverantörer koordineras av Volvokoncer-

nens centrala inköpsfunktion och innefattar framför allt leverantörer i för-

sta ledet. En riskbaserad strategi tillämpas för att göra en prioritering av

granskningar och revisioner. Prioriteringen görs genom att utvärdera ris-

ker kopplade till ett land eller en marknad, råvaror, processer eller arbets-

områden hos leverantörerna. Utöver denna övergripande riskkartläggning

kan även miljömässiga, mänskliga rättigheter och andra sociala risker

flaggas under alla typer av leverantörsgranskningar, -utbildning eller

-besök. Av denna anledning genomför Volvokoncernen de flesta revi-

sioner och granskningar med interna resurser med ett delat ansvar mellan

inköpare och utbildade revisorer som har till uppgift att säkerställa att rätt

åtgärder vidtas för att hantera de brister som identifieras.

Granskningar och utvärderingar görs i form av skrivbordsbedömningar uti-

från koncernens internt utvecklade riskverktyg och externa riskkartläggning

i kombination med leverantörernas självutvärderingar. Riskbedömningar

görs också baserat på användningen av vissa speciellt identifierade mineraler

och material. Volvokoncernen har identifierat en rad mineraler och material

med högre hållbarhetsrisker som kritiska, vilket inkluderar men inte är

begränsat till: tenn, tantal, volfram och guld, samt material som används på

vår elektrifieringsresa som kobolt, litium och grafit. Men även material som är

kopplade till höga koldioxidutsläpp så som aluminium/bauxit och järnmalm/

stål. Läs mer om vårt program för hållbara mineraler på nästa sida.

Mer djupgående granskningar genomförs traditionellt på plats hos leve-

rantörernas anläggningar av Volvokoncernens specialister. Trots situatio-

nen med covid-19-pandemin och därtill kopplade reserestriktioner har

ändå 45 granskningar på plats genomförts under året. Granskningsförfa-

randet utifrån uppförandekoden är baserat på en checklista med frågor

som omfattar en lång rad aspekter som mänskliga rättigheter, arbetsför-

hållanden, miljö och affärsetik. Ansvaret för förbättringar och korrigerande

åtgärder vilar alltid på leverantörerna själva. Fall av bristande efterlevnad

hanteras av den ansvariga köparen tillsammans med revisorn tills de är

lösta. Först och främst fokuserar arbetet på att bygga ett starkt samarbete

och att utveckla en hållbar leverantörsbas. De som misslyckas med att han-

tera kritiska frågor löper risk för att deras kontrakt avslutas. Alla Volvokon-

cernens inköpsmedarbetare får regelbunden obligatorisk utbildning kring

hållbarhetsbegreppet och innehållet i vår uppförandekod.

Under 2021 gick 97% av kostnader för direkt material till leverantörer

som hade genomfört självskattningar av miljö- och sociala kriterier, 93%

gick till leverantörer med fullt godtjänt resultat i skattningen. I högrisk-

områden var andelen 99%, och 96% hade fullt godtjänt resultat.

Totalt har 1.340 hållbarhetssjälvskattningar genomförts under 2021.

Resultatet av denna utvärdering är en av grunderna för val av leverantör.

Alla leverantörer som inte har ett godkänt resultat och som anlitas som

samarbetspartners i verksamheten ombeds ta fram en plan för korrigerande

åtgärder.

Utöver detta är nya leverantörer av direkt material i högriskländer före-

mål för granskning eller revision. Leverantörer av indirekt material gran-

skas när dessa är lokaliserade i högriskländer och när den årliga utgiften

hamnar över ett visst fördefinierat ekonomiskt gränsvärde.

Efter ett långt uppehåll på grund av covid-19-restriktioner har arbetet

med granskningar på plats återupptagits i vissa länder där resande har varit

möjligt, främst Indien och Kina. Direktsända hållbarhetsutbildningar inom

ramen för DRIVE Sustainability har också återlanserats i digitalt format

och under 2021 har Volvokoncernen bjudit in anlitade leverantörer i Ryss-

land, Frankrike, Indien och Turkiet. Vi har också deltagit aktivt och bjudit in

leverantörer till DRIVE Sustainabilitys e-utbildning som erbjuder en grund-

läggande presentation om DRIVE Sustainability och hållbara inköp. Totalt

1.100 anställda hos leverantörer slutförde e-utbildningen under 2021.

Leverantörer

BEDÖMNING AV LEVERANTÖRER UTIFRÅN SOCIALA KRITERIER OCH MILJÖKRITERIER

175

Hållbarhetsnoter / Leverantörer

Social påverkan i leverantörskedjan och vidtagna åtgärder

Under 2021 har avvikelser upptäckts inom områdena hälsa och säkerhet,

arbetstid och hållbarhetskommunikation till underleverantörer. På områ-

det hälsa och säkerhet upptäcktes avvikelser på områdena hantering av

farligt avfall. På området arbetstid var resultaten kopplade till övertid och

på området leverantörskommunikation hittades avvikelser kring ofören-

liga uppförandekoder hos underleverantörer, brist på krav kring vidarede-

legering och information om utbildning i sociala, miljömässiga och

affärsetiska krav till underleverantörer. Resultaten av granskningarna

återkopplas till leverantörerna. Leverantörer förväntas fastställa och

implementera en plan för korrigerande åtgärder i rätt tid. Dessa vidtagna

åtgärder övervakas sedan av den ansvarige köparen i samarbete med revi-

sor och den centrala funktionen för ansvarsfulla inköp. Samtliga leveran-

törer har bekräftat att korrigerande åtgärder vidtas.

Miljöpåverkan i leverantörskedjan och vidtagna åtgärder

Under 2021 identifierades mindre avvikelser kopplat till hantering av far-

ligt avfall, vilka är kopplade till avvikelserna ovan. Från ett miljöperspektiv

anses de inte vara betydande, men de anses vara mer väsentliga från

hälso- och säkerhetspektivet. Samtliga fall har bekräftat att korrigerande

åtgärder vidtas.

En viktig prioritering i miljöarbetet i leverantörskedjan ligger på omställ-

ningen till nettonollutsläpp av växthusgaser. Detta omfattar både kompo-

nenter och lösningar som används i koncernens produkter, men kommer i

allt större omfattning även att inbegripa utsläppsresultat hos leverantörer.

Under 2021 har utsläppsintensiva delar av leverantörskedjan identifierats

utifrån uppdaterade livscykelanalyser. Vi har också identifierat priorite-

rade leverantörer utifrån växthusgasintensitet, baserat både på nuvarande

och förväntad framtida teknik. Denna analys kommer att användas för att

fastställa individuella och specifika planer för minskad användning av fos-

sila bränslen med utvalda leverantörer. Målsättningen för leverantörsked-

jan följer Volvokoncernens övergripande målsättning som innebär att kun-

derna ska kunna köra fossilfritt efter år 2040.

Program för hållbara mineraler

Som en del av granskningsaktiviteterna i vår leverantörskedja har Volvo-

koncernen ett särskilt fokus på en rad utvalda mineraler och material.

Koncernens målsättning är att stötta sina leverantörer med att säkerställa

hållbara leverantörskedjor för dessa mineraler och det slutliga målet är att

säkerställa en miljömässigt och socialt sund leverantörskedja för kompo-

nenter och mineraler. Konfliktmineralerna och kobolt är del av vårt pro-

gram för hållbara mineraler i vilket vi påskyndar aktiviteterna i leverantör-

skedjan ännu mer, samt fördjupar och breddar genomförandet av

riskbedömningarna och driver på hållbara korrigerande åtgärder. Tenn,

tantal, volfram, guld och kobolt är del av våra globala leverantörskedjor

och används i en mängd material och komponenter. Som en del i detta

Exempel på samarbeten för hållbara leverantörskedjor

Responsible Minerals Initiative (RMI) är en samarbetsplattform för

att hantera frågor kring ansvarsfulla inköp av mineraler i globala leve-

rantörskedjor. Volvokoncernen arbetar med RMI i syfte att garantera

ansvarsfulla och hållbara inköp av tenn, tantal, volfram och guld (de

så kallade konfliktmineralerna), liksom av kobolt. Genom RMI kan

medlemmar utveckla och få tillgång till verktyg och resurser för att

säkerställa regelefterlevnaden och att stötta ansvarsfulla inköp av

mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden.

DRIVE Sustainability är ett nätverk som består av elva ledande for-

donsföretag, vilka arbetar för att förstärka hållbarheten i fordons-

branschen genom att gemensamt agera som en hävstång och av att

samarbeta med våra samarbetspartners i leverantörskedjan, intres-

senter och relaterade sektorer för aktiviteter med stor påverkan.

Volvokoncernen medverkar aktivt i åtskilliga av initiativets arbets-

grupper för att främja en cirkulär och hållbar värdekedja i fordons-

branschen. Under 2021 utökades DRIVE Sustainability-nätverket till

DRIVE+, där första ledets leverantörer bjuds in för att bli medlem-

mar i syfte att stärka dialogen, samarbetet och förståelsen för att

uppnå gemensamma hållbara leverantörskedjor. DRIVE Sustainabi-

lity lanserade även en plattform för hantering av råmaterial (Raw

Material Outlook Platform) under 2021, vilket är en öppen plattform

som hjälper fordonsindustrin att hantera och avhjälpa hållbarhetsrisker

genom att kartlägga värdekedjan och identifiera hållbarhetsrisker.

Global Battery Alliance är en offentlig-privat samarbetsplattform

inom ramen för World Economic Forum. Vår vision är att skapa en

cirkulär och hållbar värdekedja för batterier utifrån de tio vägledande

principer som täcker cirkulär återvinning av batterimaterial, att

säkerställa transparens kring utsläpp av växthusgaser och den grad-

visa minskningen av dessa, samt att utrota barn- och tvångsarbete.

arbete är koncernen medlem i RMI (Responsible Minerals Initiative, se

information på höger sida). Under 2021, har 821 leverantörer varit inklu-

derade i koncernens program för hållbara mineraler som syftar till att öka

transparensen i värdekedjan för konfliktmineraler och kobolt genom att

använda RMI:s mall för rapportering om konfliktmineraler och kobolt.

Många av de inbjudna företagen har redan bekräftat sitt deltagande

och samtliga kommer bedömas baserat på följande kriterier: a) styrka i

due diligence-program gällande genomlysning av de mänskliga rättighe-

terna och b) koppling till smältverk och raffinaderier med särskilda risker i

deras leverantörskedja. Den långsiktiga ambitionen av programmet är att

driva full spårbarhet senast till 2025 där samtliga leverantörer är god-

kända enligt vår standard för ansvarsfulla inköp.

176

Hållbarhetsnoter / Affärsetik och lagefterlevnad

Koppling till Agenda 2030 och redovisnings standarder

Huvudsaklig koppling till FN:s globala mål

och delmål för hållbar utveckling

16.5 Väsentligt minska alla former av korruption och mutor

Referenser till redovisningsstandarder

GRI 205 – Anti-korruption (2016)

COMPLIANCE PROGRAM

Lagefterlevnaden utgör grunden för allt vi gör inom Volvokoncernen.

Omfånget berör en mängd områden och arbetet vägleds av anställda inom

koncernen med expertis och kunnande, till exempel vårt arbete med efterlev-

nad av utsläppsregler, konkurrens- och antikorruptionslagstiftning, penningt-

vätt, lagar och regler gällande exportkontroll samt skydd av personuppgifter.

I vår uppförandekod står det att vi ska konkurrera på ett rättvist sätt utifrån

våra produkters och tjänsters meriter och inte delta i eller främja någon kor-

rupt verksamhet. Dessa principer för efterlevnad implementeras med hjälp av

speciellt dedikerade resurser och lagefterlevnadsprogram, inklusive policyer

och riktlinjer, ett brett utbud av e-utbildningar och skräddarsydd lärarledd

undervisning, rådgivning och stöd samt revision och granskning. Dessutom

har Volvokoncernen implementerat visselblåsarkanaler som kan användas av

interna och externa parter för alla frågor om lagefterlevnad.

ANTIKORRUPTION

Volvokoncernen förbjuder och fördömer strikt alla former av korruption,

däribland mutor. Det är inte enbart för att det är olagligt, utan bottnar också

i en stark övertygelse om att korruption snedvrider marknaden, påverkar

den fria konkurrensen, bryter mot lagar och undergräver den sociala utveck-

lingen. Volvokoncernens anställda på alla nivåer är förbjudna att delta i, eller

på annat vis vara inblandade i, någon form av korruption, däribland att

erbjuda eller direkt eller indirekt ta emot mutor, alltför dyra gåvor, represen-

tation eller indirekta betalningar. Volvokoncernen förväntar sig att alla dess

affärspartners upprätthåller motsvarande principer om antikorruption och

tolererar ingen inblandning i någon form av korruption.

Exponeringen för Volvokoncernen och dess anställda för korruptions-

risker beror på olika riskfaktorer. Exempelvis har bolaget en global närvaro

med affärsverksamhet i många länder, däribland länder som betraktas

som högriskländer ur ett korruptionsperspektiv. Volvokoncernens verk-

samhet omfattar kontrakt av höga värden samt direkt och indirekt delta-

gande i privata och offentliga upphandlingar. Dessutom är bolaget expo-

nerat för tredjeparters efterlevnadsrisker genom sin samverkan med ett

brett spektrum av affärspartners och andra tredjeparter, såsom tjänste-

män och företrädare för statliga organ eller myndigheter.

Volvokoncernen har tagit fram en specifik antikorruptionspolicy och

detaljerade riktlinjer kring antikorruption som kompletterar uppfö-

randekoden. Dessa omfattar bland annat krav på dokumentation och för-

teckningar, en obligatorisk riskbaserad process för genomlysningar (due

diligence) gällande antikorruption för nya och befintliga affärspartners,

regler och rutiner för indirekta betalningar, gåvor och representation,

ersättning från tredjeparter, sponsring och donationer till välgörenhet. Där

det bedöms som nödvändigt använder vi fler dokument inom närliggande

områden som penningtvätt och rapportering av bedrägerier. Koncern-

funktionen Group Compliance ansvarar för att utforma och utveckla kon-

cernens lagefterlevnadsprogram för antikorruption och övervakar imple-

menteringen i hela koncernen. Ett nätverk med regelefterlevnadsansvariga

inom affärsområdena och divisionerna arbetar nära Group Compliance för

att säkerställa implementering inom respektive område.

Volvokoncernen använder sig av en kombination av revisioner, led-

ningskontrollsystem och interna kontroller för att säkerställa efterlevnad

av uppförandekoden. Uppförandekoden uppmuntrar alla anställda att rap-

portera misstänkta överträdelser till sina chefer eller andra ledningsrepre-

sentanter. Ett annat sätt att lyfta en fråga är genom koncernens visselblå-

sarfunktion som finns på volvogroup.com.

Kommunikation och utbildning om antikorruption

Volvokoncernens högsta ledning, Group Compliance och andra interna

intressenter kommunicerar regelbundet kring vikten av antikorruptions-

efterlevnad i olika former. Utbildning är en viktig beståndsdel i koncer-

nens efterlevnadsprogram. Utifrån sitt riskbaserade tillvägagångssätt

genomförde Volvokoncernen under 2021 lärarledd utbildning i antikorrup-

tion för över 4 300 anställda. Antikorruption tas också upp i Volvokoncer-

nens årliga utbildning i uppförandekoden som nått över 37 000 anställda.

VISSELBLÅSNINGAR – RAPPORTER

Inom Volvokoncernen tror vi att en öppen kultur är avgörande för företagets

framgångar, och kan bidra till att upptäcka missförhållanden och förhindra

lagöverträdelser. Koncernens visselblåsarfunktion, Volvo Group Whistle, han-

teras av en tredje part och är tillgänglig för vem som helst inom eller utanför

företaget att ställa frågor eller rapportera misstänkta överträdelser gentemot

uppförandekoden. En uppdaterad policy för visselblåsning och utredningar

(Whistleblowing and Investigations Policy) har publicerats för att understryka

Volvokoncernens åtagande om skydd mot repressalier och allmänt skydd för

visselblåsare, däribland sekretess, rätt till anonymitet och andra viktiga aspek-

ter av korrekt hantering av rapporterade fall. Policyn bygger på rättsliga krav

från olika jurisdiktioner däribland EU:s direktiv 20191937 om skydd för per-

soner som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.

Funktionen Whistleblowing and Global Investigations är en oberoende

enhet inom Group Compliance. Under 2021 fick Group Compliance in 121

fall genom dess olika rapporteringskanaler. Alla rapporter utreddes vidare. Vi

observerade en ökad aktivitet jämfört med förra året. Nio av de inrapporte-

rade ärendena kategoriserades som misstänkt korruption eller intressekon-

flikt. Ett fall kunde styrkas och avslutades under året efter att lämpliga disci-

plinära och andra åtgärder vidtagits.

Visselblåsarrapporter som lyfts till Group Compliance

2021 2020

Typ av rapport Antal % Antal %

Överträdelser av principerna

om en rättvis arbetsplats 48 40% 39 40%

Brott mot bolagets tillgångar 24 20% 27 28%

Brott mot affärsetik 25 21% 10 10%

Brott som riskerar miljö,

hälsa och säkerhet 13 11% 3 3%

Överträdelser av privatliv

eller integritet 4 3% 1 1%

Brott mot finansiell integritet 0 0% 2 2%

Endast frågor 7 6% 15 15%

121 100% 97 100%

Affärsetik och lagefterlevnad

177

Hållbarhetsnoter / Affärsetik och lagefterlevnad

SKATTEPOLICY – HUVUDSAKLIGA PRINCIPER

Volvokoncernen har en tydlig policy avseende skattehantering inom hela

organisationen. Policyn antogs av AB Volvos styrelse och föreskriver följ-

ande principer.

Volvokoncernen ska följa skattelagar och regler i samtliga länder där

den bedriver verksamhet. Efterlevnad av skatteregler är både ett legalt

krav och en fråga om ansvarsfullt affärsbeteende. Efterlevnad av skatte-

regler kräver därför hänsyn till såväl lagstiftningens ordalydelse som dess

avsikt. I de fall skattelagstiftningen är oklar ska försiktighet iakttas genom

att agera med stor affärsmässig integritet i syfte att upprätthålla Volvo-

koncernens rykte som en skattebetalare som följer lagar och regler och

som bidrar till samhället i de länder där verksamheten bedrivs.

Volvokoncernen strävar efter att efterleva nationella och internationella

skatterapporteringskrav och ska agera transparent gentemot skattemyndig-

heter genom att förse dem med all relevant information som efterfrågas för

att de ska kunna bedöma koncernens efterlevnad av gällande skatteregler.

Volvokoncernen strävar efter att säkerställa att skatter betalas där vär-

den skapas genom att följa gällande regler och riktlinjer för internprissätt-

ning såsom dessa utvecklas av OECD och andra beslutsfattare.

Volvokoncernen ska bedriva sin verksamhet på ett skattemedvetet sätt,

särskilt genom att undvika dubbelbeskattning, skydda sina skatteford-

ringar och tillämpa skattekonsolidering i enlighet med lokal lagstiftning.

Volvokoncernen ska inte bedriva aggressiv skatteplanering genom

strukturer i skatteparadis eller liknande.

Den genomsnittliga bolagsskattesatsen för koncernen har varit 23%

(24) de senaste fem åren.

LOBBYVERKSAMHET

Volvokoncernen har en löpande dialog med myndigheter, lagstiftare och

beslutsfattare kring relevanta frågeställningar för koncernen och våra

kunder. Dialogen vägleds av årliga prioriteringar som har godkänts av kon-

cernledningen. Volvokoncernen deltar i direkt och indirekt lobbyverksam-

het kopplad till lagstiftning, regelverk och allmän opinion, främst i EU och

USA. Kostnader redovisas till lobbyregister för transparens. Den totala

personalkostnaden för lobby i EU och USA var omkring 14 Mkr 2021.

Volvokoncernen förhåller sig neutral i förhållande till politiska partier och

dess representanter. Volvokoncernens uppförandekod och relaterade poli-

cyer utgör grunden för vår hållning när det gäller påverkan på lagstiftning,

regelverk och allmän opinion.

Volvokoncernens direkta eller indirekta lobbyverksamhet vägleds av följ-

ande principer som har fastställts av koncernledningen:

1. I enlighet med klimatavtalet från Paris

2. Fri och rättvis handel

3. Konkurrens på lika villkor

4. Teknikneutralitet

5. Globala standarder

6. Långsiktiga förutsättningar

7. Tydlighet och förutsägbarhet

Volvokoncernen är medlem i åtskilliga branschorganisationer, vilket innebär

en möjlighet att följa utvecklingen av och lämna synpunkter på förslag till

lagstiftning och policyer. Under året har koncernen utvärderat ett antal bety-

delsefulla medlemskap och dessa organisationers ställningstagande avse-

ende klimatfrågor. Detta är en viktig del i arbetet med att uppnå nettonoll

utsläpp av växthusgaser i värdekedjan.

Under 2021 utvärderades 14 organisationer baserat på hur viktiga de är för

Volvokoncernens verksamhet, att de verkar på marknader eller regioner där

koncernen har betydande verksamhet samt koncernens möjlighet till infly-

tande över organisationens ställningstagande. Sju av de utvärderadeorgani-

sationerna ansågs varai linje med Volvokoncernens ambition att uppnå Pari-

savtalet, sju organisationer ansågs vara delvis i linje. Volvokoncernen kommer

att följa upp de positioner som ansågs vara delvis i linjei strävan att uppnå

harmoniserade klimatambitioner.

En lista över medlemskap intresseorganisationer finns tillgänglig på

volvogroup.com/lobbying.

Organisationsprofil och rapporteringsmetoder

Redovisningscykel

Redovisningscykeln är årlig. Inga väsentliga förändringar av information

har gjorts. Redovisningsperiod är 1 januari 2021 till 31 december 2021.

Datum för den senaste redovisningen var 26 februari 2021.

Organisationens namn

Namnet på bolaget som utfärdar denna rapport är AB Volvo (publ). Bola-

get är moderbolag i Volvokoncernen.

Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster

Volvokoncernen är en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar,

anläggningsmaskiner och marin- och industrimotorer. Volvokoncernen till-

handahåller också kompletta finansiella tjänster och service. Varumärkes-

portföljen består av Volvo, Volvo Penta, Rokbak, Renault Trucks, Prevost,

Nova Bus, Mack och Arquus. Koncernen har allianser och samriskbolag

med varumärkena SDLG, Eicher, Dongfeng och cellcentric.

Lokalisering av huvudkontoret och verksamheter

Volvokoncernen har sitt huvudkontor i Göteborg och har produktionsan-

läggningar i 19 länder och försäljning på mer än 190 marknader. Bolaget

grundades 1927 i Sverige och koncernen har fortfarande en stor del av sin

verksamhet där. Andra större verksamheter finns i USA, Brasilien, Indien,

Frankrike och Kina. För ytterligare information om större produktionsan-

läggningar, se volvogroup.com/asr2021.

Ägarstruktur och juridisk form

AB Volvo (publ) är ett börnoterat bolag, och dess aktier är upptagna till

handel på Nasdaq Stockholms huvudmarknad.

Organisationens storlek

Nettoomsättningen 2021 uppgick till 372 miljarder kronor. Se sidan 92 för

segmentsredovisning. Se sidan 213 för en sammanfattning av levererade

produkter.

178

Hållbarhetsnoter / Organisationsprofil och redovisningspraxis

Information om anställda och andra medarbetare

Totalt antal anställda per anställningskontrakt, per kön och region

Tillsvidare anställda Visstids anställda Bemanning/Konsulter Total arbetsstyrka

Män Kvinnor Män Kvinnor

Europa 38.173 10.355 1.195 721 7.860 58.306

Nordamerika 13.383 3.573 184 65 796 18.001

Sydamerika 4.839 1.021 723 218 140 6.941

Asien och Stillahavs området 8.687 1.685 413 143 806 11.736

Afrika 621 203 23 21 2 870

Koncernen totalt 65.703 16.837 2.538 1.168 9.604 95.850

Totalt antal anställda per anställningstyp, uppdelat efter kön

Heltid Deltid Bemanning/Konsulter Total arbetsstyrka

Män Kvinnor Män Kvinnor

Koncernen totalt 67.494 17.459 747 546 9.604 95.850

Leverantörskedjan

Som en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsma-

skiner och marin- och industrimotorer är koncernen starkt beroende av

stabila globala och lokala leverantörskedjor för leverans av komponenter,

reservdelar och kompletta tjänster och system.

Under 2021 gjorde Volvokoncernen inköp av varor och tjänster för 254

miljarder kronor.

Väsentliga förändringar i organisationen och dess leverantörskedja

Under 2021 slutfördes avyttringen av av UD Trucks vilket får en viss påver-

kan på den finansiella och miljömässiga rapporteringen, se finansiell not 3

på sidan 81.

Försiktighetsprincipens tillämpning

Försiktighetsprincipen har tillämpats. Detta exemplifieras av en livscykel-

strategi vid utvecklingen av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och

andra fordon samt maskiner. Genom att tillämpa en livcykelstrategi skapas

underlag för beslutsfattande kring miljövinster och möjliga kompromisser.

Denna strategi ligger till grund för koncernens miljöpolicy.

Externa initiativ

Volvokoncernen är en undertecknande part av FN:s Global Compact. Kon-

cernen erkänner och står bakom åtskilliga internationella konventioner och

principer, inklusive FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättighe-

terna, Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande

konventioner, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig-

heter, samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Utöver detta del-

tar Volvokoncernen i ett antal initiativ och samarbeten som mer specifikt

riktar in sig på att minska koldioxidutsläpp, till exempel:

• Science Based Targets initiative SBTI – ett samarbete mellan CDP,

FN:s Global Compact, World Resources Institute och WWF. Syftet

är att ge assistera teknisk och expertutlåtande till företag som sätter

vetenskapliga mål i linje med aktuell klimatforskning.

• Race to Zero – en annan del av Förenta Nationernas initiativ för

klimatarbete. Genom sin anslutning till Business Ambition for 1,5 °C

är Volvokoncernen även med i åtagandet inom Race to Zero.

• First Movers coalition – en platform över flera industrisegment som

antagit inköpsåtaganden i syfte att skapa en större efterfrågemarknad

för de kristiska teknologier som behövs för att nå nettonoll växthusgas-

utsläpp innan 2050.

• H2Accelerate – ett industrisamarbete med fokus på att skapa förutsätt-

ningar för storskalig introduktion av vätgasdrivna tunga lastbilar i Europa.

• European Clean Hydrogen Alliance – som eftersträvar en ambitiös

utvecklingstakt av vätgasteknologier fram till 2030 och att knyta sam-

man produktion av vätgas med hållbar energi, efterfrågan inom indu-

stri, transport och andra sektorer, såväl som distibution. EU strävar

med alliansen att ta ett globalt ledarskap inom området för att leverera

på sitt åtagande att nå koldioxidneutralitet innan 2050.

• Energy Transition Commission – en global koalition av företag från

energirelaterade branscher som engagerar sig i att nå nettonoll utsläpp

till mitten av århundradet.

• The Global Battery Alliance – en samarbetsplatform med offentliga och

privata aktörer med syftet att skapa värdekedjor för hållbara batterier.

• Responsible Minerals Initiative – ett brett industrisamarbete som

arbetar med frågor inom ansvarsfulla minaraler i globala leverantörs-

kedjor. Utvecklar verktyg och hjälpmedel som bistår inköpbeslut.

Datainsamling

Kvantitativa data som ligger till underlag för hållbarhetsupplysningar samlas

in från olika system.

Miljödata redovisas på anläggningsnivå när ett system för hållbarhets-

förvaltning har införts. Data kontrolleras internt av ett nätverk för hållbar-

hetskoordination och sammanställs på koncernnivå.

Data kring hälsa och säkerhet rapporteras in på enhetsnivå och sam-

manställs på affärsområdes , lastbilsdivisions och koncernnivå.

Övriga anställningsrelaterade data redovisas och kvalitetssäkras för

varje legalt bolag, sammanställs och kvalitetssäkras på ett delat service-

center samt kontrolleras och granskas på koncernnivå.

Information om lagefterlevnad samlas i ett ärendehanteringssystem

från hjälp och visselblåsarlinjen för uppförandekoden, vilket tillhandahålls

av en tredje part.

Kvalitativ data samlas in från olika funktioner var och en ansvariga för

att samordna sine respetive hållbarhetsfråga.

Externt bestyrkande

Volvokoncernen har säkerställt externt bestyrkande av vissa delar av sina

hållbarhetsrelaterade aktiviteter. En översiktlig granskning har genom-

förts på områdena Energi och Utsläpp som rapporterat på sidan 158160

och för aktiviteter inom koncernens åtagande till WWF Climate Savers

som beskrivs på sidan 158159 och vidare på volvogroup.com/climate.

På hemsidan finns även det separata bestyrkandet av tredje part.

Koncernens revisor avger ett lagstadgat yttrande i enlighet med revi-

sionsrekommendation RevR12 som definieras på sidan 203 i års och håll-

barhetsredovisningen under rubriken Revisorns yttrande avseende den

lagstadgade hållbarhetsrapporten.

179

Bolagsstyrningsrapport 2021

Bolagsstyrnings rapport

2021

Svensk kod för bolagsstyrning

AB Volvos aktier är upptagna till handel på börsen Nasdaq Stockholms

huvudmarknad. Volvo tillämpar som noterat bolag Svensk kod för bolags-

styrning (Koden), som finns tillgänglig på:

www.bolagsstyrning.se.

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med årsredo-

visningslagen och Koden, som en separat rapport som är skild från års-

och hållbarhetsredovisningen. Rapporten har granskats av Volvos reviso-

rer, och ett yttrande från revisorerna har fogats till rapporten.

Bolagsstyrningsmodell

Aktieägarna utövar sitt inflytande genom att rösta på bolagsstämmor i AB

Volvo, som är moderbolag i Volvokoncernen. På bolagsstämma beslutas

bland annat om sammansättningen av AB Volvos styrelse och val av revisorer.

En valberedning utsedd av årsstämman lämnar förslag till bolags-

stämman beträffande bland annat val av styrelseledamöter och styrelse-

ordförande samt beslut om arvode till styrelsen. Valberedningen lämnar

även, när så åligger den, förslag till bolagsstämman om val av externa revi-

sorer och förslag om beslut om arvode till revisorerna.

Styrelsen är ytterst ansvarig för Volvokoncernens organisation och

förvaltningen av dess verksamhet.

Styrelsen utser vidare verkställande direktör tillika koncernchef i AB

Volvo. Koncernchefen leder koncernens löpande verksamhet i enlighet

med styrelsens riktlinjer.

Volvokoncernen värdesätter sund bolagsstyrning som en viktig grund för att uppnå

sina långsiktiga strategiska mål och uppnå en förtroendefull relation till aktieägarna

och andra viktiga parter. En hög standard när det gäller öppenhet, tillförlitlighet och

etiska värderingar är vägledande principer för Volvokoncernens verksamhet.

180

Bolagsstyrningsrapport 2021

Revisionskommitté

Valberedning

Revisor

AB VOLVO

Affärsområden/

Lastbilsdivisioner

Röstar på bolagsstämma

Väljer styrelse

Bereder delar

av styrelsens

arbete

Väljer revisor

Utser

valberedning

Revisorerna genom-

för en översiktlig

granskning av halv-

årsrapporten samt

reviderar årsredo vis-

ningen och koncern-

redo visningen

Utser VD/koncernchef

Aktieägare

Bolagsstämma

Ersättningskommitté

VD/Koncernchef

Löpande verksamheten

Styrelse

Föreslår styrelse, revisor

och valberedning för

nästkommande årsstämma

Koncernledning

Internrevision

Intern kontroll avseende

finansiell rapportering

181

Bolagsstyrningsrapport 2021

Volvo har gett ut aktier av två slag: A-aktier och B-aktier. En A-aktie med-

för rätt till en röst och en B-aktie medför rätt till en tiondels röst vid röst-

ning på bolagsstämma. De två aktieslagen medför samma rätt till bola-

gets tillgångar och vinst. Ägare av A-aktier har enligt ett särskilt

omvandlingsförbehåll i bolagsordningen rätt att begära omvandling av

sina A-aktier till B-aktier. Genomförande av sådana omvandlingar sker

regelbundet och innebär att det totala antalet röster i bolaget minskar.

AB Volvos aktiebok förs av Euroclear Sweden AB. Per den 31 decem-

ber 2021 hade Volvo 358.253 aktieägare enligt aktieboken. Den röst-

mässigt största aktie ägaren per detta datum var AB Industrivärden, som

innehade 27,7 procent av rösterna. Per samma datum innehade Geely

Holding 16,0 procent av rösterna, AMF Försäkring & Fonder innehade 5,4

procent av rösterna, Alecta innehade 4,2 procent av rösterna och AFA

Försäkring innehade 2,3 procent av rösterna.

Mer information om Volvos aktie och dess aktieägare återfinns i års- och

hållbarhetsredovisningens förvaltningsberättelse på sidorna 6869.

Allmänt

Bolagsstämman är Volvos högsta beslutande organ. Årsstämman hålls

inom sex månader efter utgången av räkenskapsåret och äger normalt

rum i Göteborg.

Utöver vad som följer av lag beträffande aktieägares rätt att delta vid

bolagsstämman krävs enligt Volvos bolagsordning föranmälan inom viss i

kallelsen angiven tid, varvid i förekommande fall även ska anmälas om

aktie ägaren avser att ha med sig biträde.

En aktieägare som vill få ett särskilt ärende behandlat vid bolagsstäm-

man måste i god tid före bolagsstämman begära det hos styrelsen under

den adress som meddelas på Volvos webbplats, www.volvokoncernen.se.

Årsstämman 2021 hölls den 31 mars 2021 och en extra bolagsstämma

hölls den 29 juni 2021 för att besluta om en extra utdelning.

För att minska risken för spridning av covid-19-viruset och med hänsyn

till myndigheternas föreskrifter och råd om att undvika allmänna samman-

komster genomfördes både årsstämman 2021 och extrastämman genom

förhandsröstning (poströstning), utan fysiskt deltagande, med stöd av

tillfälliga lagregler. Som Kollegiet för svensk bolagsstyrning meddelade i

mars 2020 innebar detta inte någon avvikelse från Koden.

Årsstämma 2022

Volvos årsstämma 2022 kommer att hållas onsdagen den 6 april 2022. För

ytterligare information om årsstämman 2022, se i slutet av års- och hållbar-

hetsredovisningen samt Volvos webbplats, www.volvokoncernen.se.

AKTIER OCH AKTIEÄGARE BOLAGSSTÄMMA

Uppgifter

Valberedningen utses av bolagsstämman. Valberedningen ska fullgöra de

uppgifter som åligger valberedningen enligt dess instruktioner från

bolagsstämman samt reglerna i Koden. Huvuduppgiften är att på aktie-

ägarnas uppdrag bereda och lägga fram förslag till årsstämman beträf-

fande val av styrelse, val av styrelseordförande och styrelsearvodering

samt, när så åligger den, förslag om val av revisor samt arvode till revisorn.

Härutöver presenterar valberedningen förslag till ledamöter att ingå i

påföljande års valberedning, i enlighet med gällande instruktion för Volvos

valberedning.

VALBEREDNING

Sammansättning

Enligt gällande instruktion för Volvos valberedning (antagen av årsstäm-

man 2019) ska årsstämman välja fem ledamöter till valberedningen, varav

fyra ska representera de röstmässigt största aktieägarna i bolaget som

uttalat sin vilja att delta i valberedningen. Därutöver ska en av ledamöterna

vara styrelseordföranden i AB Volvo. Volvos årsstämma 2021 beslutade

att till ledamöter i valberedningen utse följande personer:

• Bengt Kjell (AB Industrivärden)

• Anders Oscarsson (AMF och AMF Fonder)

• Ramsay Brufer (Alecta)

• Carine Smith Ihenacho (Norges Bank Investment Management)

• Carl-Henric Svanberg, styrelsens ordförande

Valberedningen utsåg Bengt Kjell till valberedningens ordförande.

182

Bolagsstyrningsrapport 2021

Uppgifter

Styrelsen har det yttersta ansvaret för Volvos organisation och förvaltningen

av Volvos verksamhet. Styrelsen ansvarar för koncernens långsiktiga utveck-

ling och strategi, för att fortlöpande kontrollera och utvärdera koncernens

verksamhet samt för de övriga uppgifter som följer av aktiebolagslagen.

Sammansättning

Under 2021 bestod AB Volvos styrelse av elva stämmovalda ledamöter,

samt av tre ordinarie ledamöter och två suppleanter utsedda av arbets-

tagarorganisationer.

Årsstämman 2021 omvalde Matti Alahuhta, Eckhard Cordes, Hanne de

Mora, Eric Elzvik, Kurt Jofs, Martin Lundstedt, Kathryn V. Marinello,

Martina Merz, Helena Stjernholm och Carl-Henric Svanberg till styrelse-

ledamöter samt valde Martha Finn Brooks till ny styrelseledamot. Den

tidigare styrelseledamoten James W. Griffith ställde inte upp för omval.

Årsstämman omvalde Carl-Henric Svanberg till styrelseordförande.

Under avsnittet ”Styrelsens ledamöter” på sidorna 186187 framgår en

mer detaljerad presentation av varje styrelseledamot.

Inför årsstämman 2021 meddelade valberedningen att valberedningen,

i fråga om styrelsens sammansättning, tillämpat vad som föreskrivs i

punkten 4.1 i Koden som mångfaldspolicy. Målsättningen är att styrelsen

som helhet ska besitta erforderlig bredd avseende såväl bakgrund som

kunskap, varvid vikten av en jämn könsfördelning särskilt beaktas. Resul-

tatet av valberedningens tillämpning av mångfaldspolicyn är en styrelse

som representerar en bredd avseende såväl yrkesmässiga erfarenheter

och kunskaper som geografisk och kulturell bakgrund. 45 procent (fem av

elva) av de stämmovalda ledamöterna är kvinnor.

Oberoendekrav

Styrelsen i AB Volvo är föremål för de oberoendekrav som följer av Koden.

Inför årsstämman 2021 presenterade valberedningen följande bedöm-

ning avseende oberoende för de styrelseledamöter som valdes på års-

stämman 2021.

Carl-Henric Svanberg, Matti Alahuhta, Eckhard Cordes, Hanne de

Mora, Eric Elzvik, Martha Finn Brooks, Kurt Jofs, Kathryn V. Marinello och

Martina Merz bedömdes samtliga vara oberoende i förhållande till bolaget

och bolagsledningen samt i förhållande till bolagets större aktieägare.

Martin Lundstedt bedömdes, såsom verkställande direktör för AB Volvo

och koncernchef för Volvokoncernen, vara oberoende i förhållande till bola-

gets större aktieägare men inte i förhållande till bolaget och bolagsledningen.

Helena Stjernholm bedömdes vara oberoende i förhållande till bolaget

och bolagsledningen men inte i förhållande till en av bolagets större

aktieägare i sin egenskap av verkställande direktör och koncernchef för

AB Industrivärden.

Arbetsordning

Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning för styrelsearbetet.

Av arbetsordningen framgår bland annat hur styrelsens arbete ska för-

delas, inklusive ordförandens särskilda roll och uppgifter, instruktioner

rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direk-

tören samt hur den finansiella rapporteringen till styrelsen ska ske. Styrel-

sen har dessutom antagit särskilda instruktioner för styrelsens kommit-

téer, som knyter an till arbetsordningen.

Styrelsens arbete under 2021

Styrelsens arbete bedrivs i första hand inom ramen för formella styrelsemö-

ten samt möten i styrelsens kommittéer. Därutöver upprätthålls en löpande

STYRELSE

kontakt mellan styrelsens ordförande och koncernchefen för att diskutera

den pågående verksamheten och säkerställa att styrelsens beslut verkställs.

Under 2021 hölls tio ordinarie styrelsemöten, två extra styrelsemöten

och ett konstituerande styrelsemöte. På grund av covid-19-pandemin hölls

flera av styrelsemötena 2021 som videokonferensmöten. Mot bakgrund av

detta har styrelsen, ur både hållbarhets- och effektivitets perspektiv, beslu-

tat att vissa av de ordinarie styrelsemötena i fortsättningen ska hållas som

videokonferensmöten även efter pandemin. Styrelseledamöternas närvaro

vid styrelsemötena 2021 framgår av tabellen på sidan 185. Bolagets revisor

närvarade vid ett styrelsemöte under året.

Under 2021 fortsatte styrelsen att övervaka de åtgärder som vidtagits

för att möta utmaningarna och konsekvenserna av covid-19-pandemin,

med kontinuerligt fokus på hälsa och säkerhet för Volvokoncernens med-

arbetare, kunder och affärspartners samt att upprätthålla en snäv kost-

nadskontroll och fokus på kassaflöde. Den globala bristen på halvledare

och andra komponenter var en utmaning under hela året liksom upptrapp-

ningen av produktionen för att möta den starka efterfrågan, vilka båda har

övervakats noga av styrelsen.

Fokus på hållbarhet ökade ytterligare under 2021. Volvokoncernens håll-

barhetsarbete och hållbarhethetsmål är en integrerad del av koncernens

verksamhet och rapporteras regelbundet till styrelsen av koncernens led-

ning. Därutöver pågår ett arbete med att stärka rapporteringen och möjlig-

göra konsoliderade uppföljningar på hållbarhetsområdet. Under året valide-

rades Volvokoncernens klimatmål av initiativet Science Based Targets (för

mer information, se sidorna 158160) och styrelsen antog Volvokoncernens

policy för mänskliga rättigheter samt Volvokoncernens skattepolicy.

Hastigheten i omvandlingen av industrin ökar och mot bakgrund av

detta har styrelsen ägnat det mesta av sin tid åt strategiska frågor, med

särskilt fokus på banbrytande tekniker relaterade till digitalisering, upp-

koppling, automation och elektromobilitet. Dessa tekniker spelar en

väsentlig roll i koncernens positionering i omvandlingen av branschen mot

klimatneutrala och hållbara transport- och infrastrukturlösningar. Under

2021 ingick Volvokoncernen flera partnerskap med fokus på autonoma

lösningar, elektrifiering och laddningsinfrastruktur. Dessa inkluderar

bland annat ett partnerskap med Aurora för att gemensamt utveckla auto-

noma transportlösningar, slutförandet av transaktionen för att bilda ett

joint venture på området bränsleceller med Daimler Truck AG och under-

tecknandet av ett bindande avtal med Daimler Truck och Traton Group för

att skapa ett joint venture för att installera och driva ett högpresterande

offentligt laddningsnätverk för batteridrivna, tunga fjärrtransportlastbilar

och långfärdsbussar över hela Europa. Dessutom inleddes arbetet i den

strategiska alliansen med Isuzu under 2021. Vidare fattade styrelsen

beslut att investera i en lastbilsfabrik i Kina för att stärka Volvo Last-

vagnars position på den kinesiska marknaden i denna omvandlingsperiod.

Genom att ägna tid åt verksamhetsgenomgångar av koncernens olika last-

bilsdivisioner och affärsområden håller styrelsen sig löpande uppdaterad om

status för och utvecklingen av koncernens transformationsarbete och strate-

gier i relation till detta. Vidare har styrelsen ägnat tid åt talangutvärdering och

successionsplanering samt åt granskning och uppföljning av bolagets kvali-

tetsarbete. I anslutning till detta arbete gör styrelsen vanligtvis årligen besök

vid någon av bolagets verksamheter i världen. I oktober 2021 reste styrelsen

i Sverige och besökte Volvokoncernens lastbilsfabrik i Tuve i Göteborg och

koncernens anläggningsmaskinverksamhet i Eskilstuna och Braås.

Under 2021 beslutade styrelsen om en övergripande finansiell plan och

investeringsram för koncernens verksamheter. Dessutom följer styrelsen

regelbundet upp koncernens resultat och finansiella ställning och har fort-

löpande fokus på riskrelaterade frågor såsom övergripande riskhantering

183

Bolagsstyrningsrapport 2021

och pågående legala tvister och utredningar. Vidare granskar styrelsen

regelbundet ledningens kort- och långsiktiga incitamentsprogram för att

säkerställa att de uppfyller sitt syfte och driver rätt beteende i rådande

affärsläge.

Slutligen under 2021 beslutade styrelsen, mot bakgrund av Volvo-

koncernens förbättrade lönsamhet, motståndskraft mot konjunktur-

nedgångar och starka finansiella ställning och efter försäljningen av UD

Trucks, att föreslå att intäkterna från försäljningen av UD Trucks skulle

delas ut till aktieägarna som en extra utdelning.

Utvärdering av styrelsens arbete

Styrelsen genomförde under 2022 den årliga utvärderingen av sitt arbete

under föregående år. Syftet med utvärderingen är att vidareutveckla sty-

relsens effektivitet och arbetsmetoder och att bestämma huvudinrikt-

ningen för styrelsens kommande arbete. Utöver detta fungerar utvärde-

ringen som ett verktyg för att fastställa kraven för den kompetens som

behövs i styrelsen, och för att analysera den kompetens som redan finns i

den nuvarande styrelsen. Genom detta fungerar utvärderingen även som

underlag för valberedningens arbete med att föreslå styrelseledamöter.

Vid genomförandet av den årliga utvärderingen ombads styrelseleda-

möterna att, utifrån sitt eget perspektiv, fylla i frågeformulär och bedöma

olika områden som rör styrelsens arbete. De områden som utvärderades

för 2021 avsåg bland annat styrelsens sammansättning, förståelse för

nyckelintressenter, hantering av och fokus på styrelsemöten, styrelsestöd

och kommittéer samt styrelsens hantering av frågor gällande strategi och

strategiska prioriteringar, hållbarhet, potentiella risker, successionsplane-

ring och tillsyn av medarbetare. Områdena som omfattas av utvärde-

ringen kan skilja sig från ett år till ett annat för att återspegla utvecklingen

av styrelsens arbete och Volvokoncernen. Under 2021 riktades särskilt

fokus på omvandlingen av fordonsbranschen och, mot den bakgrunden,

strategiska frågor och prioriteringar för Volvokoncernen, främst relate-

rade till hållbarhet, digital utveckling och ny teknik.

Separata utvärderingar genomfördes för styrelsen som helhet, för styr-

elsens ordförande, för revisionskommittén och ersättningskommittén.

Resultatet av utvärderingarna avseende styrelsen som helhet och styrelse-

ordföranden kommer att diskuteras av styrelsen. Resultatet av utvärde-

ringen av kommittéerna kommer att diskuteras av varje berörd kommitté.

Utöver detta delas resultatet av utvärderingarna avseende styrelsen som

helhet och styrelsens ordförande med valberedningen.

Ersättning till styrelsens ledamöter

Årsstämman beslutar om de stämmovalda styrelseledamöternas arvo-

den. Information om styrelsens arvode, som beslutades av årsstämman

2021 återfinns i års- och hållbarhetsredovisningens not 27 ”Personal” i

koncernens noter. Styrelseledamöterna beslutade att frivilligt avstå från

20 procent av sina styrelse- och kommittéarvoden under tidsperioden

från årsstämman 2020 till årsstämman 2021 till följd av de negativa eko-

nomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin.

Ersättning till styrelsen, 2021

(från årsstämman den 31 mars 2021)

Kronor

Styrelsens ordförande 3.700.000

Ledamot

1.100.000

Ordförande i revisionskommittén 390.000

Ledamot i revisionskommittén 180.000

Ordförande i ersättningskommittén 165.000

Ledamot i ersättningskommittén 118.000

1 Med undantag för VD.

Uppgifter

Styrelsen har en revisionskommitté, främst i syfte att utöva tillsyn över

koncernens ekonomiska redovisning och rapportering och över revisionen

av bokslutet.

I revisionskommitténs uppgifter ingår bland annat att svara för bered-

ningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra koncernens finansiella

rapportering genom att granska delårsrapporter, års- och hållbarhets-

redovisning och koncernredovisning. Revisionskommittén har även till

uppgift att granska och övervaka juridiska och skattemässiga frågor inom

koncernen samt fullgörandet av lagar och föreskrifter, som kan ha en

väsentlig inverkan på den finansiella rapporteringen. Ytterligare en upp-

gift för revisionskommittén är att granska och övervaka bolagets reviso-

rers opartiskhet och självständighet. Kommittén har också ansvar för att

utvärdera såväl interna som externa revisorers arbete samt i före-

kommande fall hantera upphandlingen av revisorstjänster. Revisions-

kommittén godkänner även i förväg vilka andra tjänster än revision som

får upphandlas av bolagets revisorer. Revisionskommittén fastställer

vidare riktlinjer för transaktioner med till Volvo närstående bolag och per-

soner. Revisionskommittén ska vidare utvärdera kvaliteten, relevansen

och effektiviteten i koncernens system för intern kontroll med avseende

på den finansiella rapporteringen samt med avseende på internrevision

och riskhantering och fullgöra de uppgifter som i övrigt åligger en revi-

sionskommitté enligt lag eller dess instruktioner. Slutligen övervakar revi-

sionskommittén utvecklingen inom ESG (’Environmental, Social and

Governance’) standarder och koncernens rapportering inom dessa områ-

den.

Sammansättning och arbete under 2021

Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2021 utsågs

följande styrelseledamöter till ledamöter i revisionskommittén:

• Hanne de Mora

• Eric Elzvik

• Helena Stjernholm

Hanne de Mora utsågs till ordförande i revisionskommittén.

Revisionskommittén träffade de externa revisorerna utan ledningens

närvaro vid två tillfällen under 2021 i samband med revisionskommitté-

mötena. Revisionskommittén har även träffat chefen för internrevisionen

regelbundet i samband med kommittémötena.

Valberedningens oberoendebedömning inför årsstämman 2021 redovi-

sas på sidan 183 under rubriken ”Oberoendekrav”.

Revisionskommittén och de externa revisorerna gick bland annat igenom

den externa revisionsplanen och synen på hantering av risker. Under 2021

höll revisionskommittén nio ordinarie möten och ett extra möte. Ledamö-

ternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen på sidan 185.

Revisionskommittén rapporterar regelbundet resultatet av sitt arbete till

hela styrelsen och protokollen från revisionskommitténs möten är till-

gängliga för samtliga styrelseledamöter.

Styrelsens kommittéer

REVISIONSKOMMITTÉN

184

Bolagsstyrningsrapport 2021

Uppgifter

Styrelsen har en ersättningskommitté i syfte att bereda och besluta i frå-

gor om ersättning till högre chefer i koncernen. Kommittén ska lämna

rekommendationer till styrelsen avseende styrelsens beslut om anställ-

nings- och ersättningsvillkor för verkställande direktören och den vice

verkställande direktören i AB Volvo, principerna för ersättningar, inklusive

pensioner och avgångsvederlag, till övriga medlemmar i koncern-

ledningen, samt principerna för system beträffande rörlig lön, aktie-

baserade incitamentsprogram, pensioner och avgångsvederlag för andra

högre chefer i koncernen.

Ersättningskommittén ska även följa och utvärdera pågående och under

året avslutade program för rörliga ersättningar till ledningen, tillämpningen

av ersättningspolicyn avseende ersättning för Volvokoncernens ledning

och gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i koncernen.

Styrelsen ska för varje räkenskapsår upprätta en rapport över den ersätt-

ning som omfattas av ersättningsriktlinjerna. Ersättningsrapporten ska

innehålla den totala ersättningen, det vill säga både ersättning som har

betalats ut och den som återstår att betala ut, samt redogöra för hur sådan

ersättning står i relation till ersättningsriktlinjerna. Ersättningsrapporten

ger också information om ersättningen till AB Volvos verkställande direktör

och koncernchef samt vice verkställande direktör. Ersättningsapporten

ska överlämnas till årsstämman för godkännande.

Sammansättning och arbete under 2021

Vid det konstituerande styrelsemötet efter årsstämman 2021 utsågs

följande styrelseledamöter till ledamöter i ersättningskommittén:

• Carl-Henric Svanberg

• Matti Alahuhta

• Kurt Jofs

• Mikael Sällström

Carl-Henric Svanberg utsågs till ordförande i ersättningskommittén.

Valberedningens oberoendebedömning av ledamöterna i ersättnings-

kommittén enligt kraven i Koden inför årsstämman 2021 redovisas på

sidan 183 under rubriken ”Oberoendekrav”.

Under 2021 hade ersättningskommittén fyra ordinarie möten. Ledamö-

ternas närvaro vid kommittémötena framgår av tabellen nedan. Ersätt-

ningskommittén rapporterar regelbundet resultatet av sitt arbete till hela

styrelsen.

ERSÄTTNINGSKOMMITTÉN

1 Matti Alahuhta deltog delvis vid ordinarie styrelsemöte i februari 2021.

2 Eckhard Cordes deltog delvis vid ordinarie styrelsemöte i september 2021.

3 Martha Finn Brooks valdes som ny styrelseledamot i mars 2021 och har sedan dess deltagit vid samtliga styrelsemöten under 2021,

med undantag för ett ordinarie styrelsemöte i oktober 2021 och ett delvis deltagande vid styrelsemötet i december 2021.

4 James W. Griffith avgick från styrelsen i mars 2021.

5 Kurt Jofs utsågs till medlem av ersättningskommitén i mars 2021.

 Kathryn Marinello deltog delvis vid de ordinarie styrelsemötena i juni, september och december 2021.

7 Martina Merz deltog delvis vid de ordinarie styrelsemötena i februari, juni och september 2021.

8 Hanne De Mora deltog delvis vid det konstituerande styrelsemötet i mars 2021 och det extraordinarie styrelsemötet i november 2021.

9 Mikael Sällström deltog delvis vid ett av de ordinarie styrelsemötena i oktober 2021.

Ledamot

Styrelsemöten

(13 inkl. konsti-

tuerande)

Revisions-

kommittén

(10)

Ersättnings-

kommittén

(4)

Carl-Henric Svanberg 13 4

Martin Lundstedt 13

Matti Alahuhta

13 4

Eckhard Cordes

Eric Elzvik 13 10

Martha Finn Brooks

James W. Griffith

3 1

Kurt Jofs

13 3

Kathryn Marinello

Martina Merz

Hanne de Mora

13 10

Totalt antal möten 13 10 4

Ledamot

Styrelsemöten

(13 inkl. konsti-

tuerande)

Revisions-

kommittén

(10)

Ersättnings-

kommittén

(4)

Helena Stjernholm 13 10

Lars Ask, representant

för de anställda 12

Mats Henning, represen-

tant för de anställda 13

Mikael Sällström, represen-

tant för de anställda

12 4

Camilla Johansson, repre-

sentant för de anställda 13

Mari Larsson, repre sentant

för de anställda 13

Totalt antal möten 13 10 4

Styrelsens sammansättning samt närvaro under möten 1 januari 202131 december 2021

185

Bolagsstyrningsrapport 2021

Styrelsens ledamöter

Styrelseledamöter utsedda av arbetstagarorganisationer

Lars Ask

Representant för de anställda, ordinarie ledamot

Mats Henning

Representant för de anställda, ordinarie ledamot

Mikael Sällström

Representant för de anställda, ordinarie ledamot

Ledamot i ersättningskommittén

Camilla Johansson

Representant för de anställda, suppleant

Mari Larsson

Representant för de anställda, suppleant

Sofia Frändberg

Styrelsens sekreterare

Jur kand.

Född 1959 1961 1959 1966 1978 1964

Ledamot i

AB Volvos styrelse

Ordinarie ledamot sedan 6 april 2016.

Suppleant 16 juni 20092016.

Sedan 9 maj 2014. Sedan 7 september 2009. Sedan 6 april 2016. Sedan 22 maj 2015. Sekreterare till styrelsen sedan 1 april 2013.

Bakgrund inom Volvo Verksam inom Volvo sedan 1982. Verksam inom Volvo sedan 1982. Verksam inom Volvo 19801999 och sedan 2009. Verksam inom Volvo sedan 1997. Verksam inom Volvo sedan 2004. Executive Vice President Group Legal &

Compliance och General Counsel.

Innehav i Volvo,

eget och närståendes

116 B-aktier. 293 A-aktier, 655 B- aktier. 293 A-aktier, 155 B-aktier. 643 A-aktier, 155 B-aktier. 605 A-aktier, 155 B-aktier. 1.738 A-aktier, 59.007 B-aktier.

Styrelse ledamöter

valda av

årsstämman

Carl-Henric Svanberg

Styrelseordförande,

Ordförande i ersättnings-

kommit tén

Matti Alahuhta

Ledamot i ersättnings-

kommittén

Eckhard Cordes Eric Elzvik

Ledamot i revisionskommittén

Martha Finn Brooks

Kurt Jofs

Ledamot i ersättningskom-

mittén

Martin Lundstedt

Verkställande direktör och

koncernchef

Kathryn V. Marinello Martina Merz Hanne de Mora

Ordförande i revisions-

kommittén

Helena Stjernholm

Ledamot i revisionskom-

mittén

Utbildning Civilingenjör, Linköpings Tek-

niska Högskola, civilekonom,

Uppsala universitet.

Civilingenjör, fil dr, Helsinki

University of Technology.

MBA och fil dr från University

of Hamburg.

Civilekonom,

Handels högskolan

i Stockholm.

BA i Economics and Political

Science från Yale University.

MBA i International Business

från Yale School of Manage-

ment, Yale University.

Civilingenjör Kungliga

Tekniska Högskolan,

Stockholm.

Civilingenjör, Chalmers

Tekniska Högskola.

BA från State University of

New York at Albany, MBA &

doktorsexamen från Hofstra

University.

BS från University of

Cooperative Education,

Stuttgart.

BA Economics från HEC

i Lausanne, MBA från IESE

i Barcelona.

Civilekonom, Handels-

högskolan i Stockholm.

Född 1952 1952 1950 1960 1959 1958 1967 1956 1963 1960 1970

Ledamot i AB Volvos

styrelse

Styrelseordförande i AB Volvo

sedan 4 april 2012.

Sedan 2 april 2014. Sedan 1 april 2015. Sedan 5 april 2018. Sedan 31 mars 2021. Sedan 18 juni 2020. Sedan 6 april 2016. Sedan 2 april 2014. Sedan 1 april 2015. Sedan 14 april 2010. Sedan 6 april 2016.

Position och

styrelseuppdrag

Ordförande: European Round

Table of Industry (ERT).

Styrelseordförande:

DevCo Partners Oy

Styrelseledamot: Kone

Corpo ration.

Partner i Cevian Capital och

EMERAM Capital Partners.

Styrelseordförande:

Bilfinger SE. Ledamot:

Executive Com mittee of

Eastern European Economic

Relations of German Industry.

Styrelseordförande: Global-

Connect Group.

Styrelseledamot: Telefon-

aktiebolaget LM Ericsson,

Landis+Gyr Group AG och

VFS Global.

Styrelseledamot: Jabil, Cons-

tellium och CARE USA och

CARE Enterprise Inc.

Styrelseledamot: Telefonak-

tiebolaget LM Ericsson, Feal

AB och Arjeplog Hotel Silver-

hatten AB.

Verkställande direktör och

koncern chef för AB Volvo.

Styrelseordförande: Permobil

AB. Styrelseledamot: The

European Automobile Manu-

facturers’ Association The

European Automobile Manu-

facturers’ Association (ACEA)

och Autoliv Inc. Medlem:

Kungliga Ingenjörsveten-

skapsakademien (IVA) och

European Round Table

of Industry (ERT).

Koncernchef och verkstäl-

lande direktör för PODS.

Styrelseordförande: Concen-

trix. Styrelseledamot: Ares

Acquisition Corporation.

Verkställande direktör och

koncernchef för Thyssenkrupp

AG. Styrelseledamot: SAF Hol-

land SA.

Styrelseordförande:

Microcaps AG

Styrelseledamot: IMD

Super visory Board och

Nestlé S.A.

Verkställande direktör och

koncern chef för AB

Industri värden.

Styrelseledamot: AB

Industri värden, Sandvik AB

och Telefon aktie bolaget LM

Ericsson.

Huvudsaklig

arbetslivserfarenhet

Har innehaft ett flertal

befattningar inom Asea

Brown Boveri (ABB) och

Securitas AB, verk ställande

direktör och koncern chef på

Assa Abloy AB, verkstäl-

lande direktör och koncern-

chef på Telefonaktie bolaget

LM Ericsson, styrelse-

ordförande i BP plc., leda-

mot av External Advisory

Board för Earth Institute vid

Columbia University samt av

Advisory Board för Harvard

Kennedy School. Tidigare

uppdrag innefattar även

ordförande i Kungliga Ingen-

jörsvetenskapsakademien

(IVA).

Har innehaft ett flertal

chefs befattningar inom

Nokiakoncernen – verk-

ställande direktör Nokia

Tele communications,

verkställande direktör Nokia

Mobile Phones och Chief

Strategy Officer i Nokiakon-

cernen, verkställande direk-

tör på Kone Corporation

20052014 och mellan

20062014 även koncern-

chef. Tidigare uppdrag inne-

fattar även vice styrelseord-

förande i Metso Outotec

och styrelseledamot i ABB

Ltd.

Började 1976 inom Daimler

Benz AG, där han innehaft ett

flertal chefspositioner, bland

annat som chef för lastbils-

och bussverksamheten, chef

för Group Controlling, Corpo-

rate Development och M&A

i AEG AG samt koncernchef

för Mercedes Car Group.

Har vidare varit verkställande

direktör inom Metro Group,

rådgivare till EQT samt

styrelse leda mot i bland annat

Air Berlin, SKF, Carl Zeiss

och Rheinmetall AG. Är sedan

2012 partner i Cevian Capital

och EMERAM Capital

Partners.

Började på ABB 1984 och har

innehaft ett antal ledande

befattningar inom ABBs

finansfunktion i Sverige,

Singapore och Schweiz

– senast som Group CFO

20132017 och dessförinnan

som CFO för divisionerna

Discrete Automation &

Motion och Automation Pro-

ducts samt även som chef för

M&A och New Ventures samt

som chef för Corporate Deve-

lopment. För närvarande

senior industriell rådgivare för

EQT.

Har innehaft ett flertal

ledande befattningar i Cum-

mins lastbils- och bussverk-

samhet mellan 1986 och

2002. Mellan 2002 och

2005 var hon verkställande

direktör, Rolled Products

och Senior Vice President i

Alan Inc. och 20052009

var hon verkställande direk-

tör och COO för Novelis Inc.,

global ledare inom valsade

aluminiumprodukter och

återvinning. Hon har även

varit styrelse ledamot i Harley-

Davidson, International

Paper, Bombardier och pri-

vatägda Algeco Scotsman.

Tidigare befattningar innefat-

tar verkställande direktör och

ansvarig för Telefonaktiebola-

get LM Ericsson's Networks-

verksamhet 20032008,

verkställande direktör för

Segerström & Svensson

19992001, verkställane

direktör för Linjebuss 1996–

1999 samt olika befattningar

inom ABB och Telefonaktie-

bolaget LM Ericsson. Tidigare

uppdrag innefattar även

styrelseordförande i Vesper

Holding AB och Höganäs AB.

Verkställande direktör och

koncern chef i Scania 2012–

2015. Innan dess ledande

befattningar inom Scania

sedan 1992. Ordförande i

FN:s råd givande panel för

hållbara transporter 2015–

2016. Tidigare uppdrag

innefattar även ledamot

i Concentric AB.

Har innehaft ett flertal chefs-

befattningar på Citibank, Che-

mical Bank New York (nu JP

Morgan Chase), First Bank

Systems och First Data Corpo-

ration, divisionschef på Gene-

ral Electric Financial Assurance

Partnership Marketing och på

General Electrics Fleet Service,

verkställande direktör och kon-

cernchef för Ceridian Corpora-

tion och sedan även ordförande.

Ordförande, verk ställande

direktör och koncernchef för

Stream Global Services, Inc.

Senior rådgivare Ares Mana-

gement, LLC. Styrelseledamot

i Nielsen, RealPage, General

Motors Co. och MasterCard

US. Fram till 2020 verkstäl-

lande direktör och koncernchef

för Hertz Global Holdings.

Fram till januari 2015 koncern-

chef för Chassis Brakes Inter-

national. Har under närmare

25 år innehaft ett flertal befatt-

ningar inom Robert Bosch

GmbH, senast som Executive

Vice President Sales and Mar-

keting för divisionen Chassis

System Brakes kombinerat med

ansvar för regionerna Kina och

Brasi lien samt verkställande

direktör i dotter bolaget Bosch

Closure System. Har även varit

medlem av lednings gruppen i

Brose Fahrzeugteile GmbH

& Co.

Kreditanalytiker på Den

Norske Creditbank i Luxem-

burg 1984, olika befattningar

inom brand management

och controlling inom Procter

& Gamble 19861989, part-

ner i McKinsey & Company,

Inc. 19892002, en av grun-

darna och ägarna, tillika

styrelse ordförande, i det

globala konsultbolaget och

talang nätverket a- connect

(group) AG fram till maj

2021. Tidigare uppdrag inne-

fattar även styrelseledamot i

Metso Outotec Oyj.

Mellan 1998 och 2015,

anställd av private equity-

bolaget IK Investment Part-

ners (tidigare Industri Kapi-

tal) där hon haft olika be-

fattningar. Hon var partner

med ansvar för Stockholms-

kontoret. Hon var även

medlem i IK’s Executive

Committee. Dessförinnan

var hon verksam som kon-

sult vid Bain & Company.

Innehav i Volvo,

eget och närståendes

2.000.000 B-aktier. 146.100 B-aktier. Inget aktieinnehav. 7.475 B-aktier. 4.000 amerikanska depåbe-

vis kopplade till Volvo B-aktier

(ADRs).

41.215 B-aktier. 223.755 B-aktier. Inget aktieinnehav. 4.500 B-aktier. 18.230 B-aktier. 8.000 B-aktier.

186

Bolagsstyrningsrapport 2021

Styrelsens ledamöter

Suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer Styrelsens sekreterare

Lars Ask

Representant för de anställda, ordinarie ledamot

Mats Henning

Representant för de anställda, ordinarie ledamot

Mikael Sällström

Representant för de anställda, ordinarie ledamot

Ledamot i ersättningskommittén

Camilla Johansson

Representant för de anställda, suppleant

Mari Larsson

Representant för de anställda, suppleant

Sofia Frändberg

Styrelsens sekreterare

Jur kand.

Född 1959 1961 1959 1966 1978 1964

Ledamot i

AB Volvos styrelse

Ordinarie ledamot sedan 6 april 2016.

Suppleant 16 juni 20092016.

Sedan 9 maj 2014. Sedan 7 september 2009. Sedan 6 april 2016. Sedan 22 maj 2015. Sekreterare till styrelsen sedan 1 april 2013.

Compliance och General Counsel.

Innehav i Volvo,

eget och närståendes

116 B-aktier. 293 A-aktier, 655 B- aktier. 293 A-aktier, 155 B-aktier. 643 A-aktier, 155 B-aktier. 605 A-aktier, 155 B-aktier. 1.738 A-aktier, 59.007 B-aktier.

Styrelse ledamöter

valda av

årsstämman

Carl-Henric Svanberg

Styrelseordförande,

Ordförande i ersättnings-

kommit tén

Matti Alahuhta

Ledamot i ersättnings-

kommittén

Eckhard Cordes Eric Elzvik

Ledamot i revisionskommittén

Martha Finn Brooks

Kurt Jofs

Ledamot i ersättningskom-

mittén

Martin Lundstedt

Verkställande direktör och

koncernchef

Kathryn V. Marinello Martina Merz Hanne de Mora

Ordförande i revisions-

kommittén

Helena Stjernholm

Ledamot i revisionskom-

mittén

Utbildning Civilingenjör, Linköpings Tek-

niska Högskola, civilekonom,

Uppsala universitet.

Civilingenjör, fil dr, Helsinki

University of Technology.

MBA och fil dr från University

of Hamburg.

Civilekonom,

Handels högskolan

i Stockholm.

BA i Economics and Political

Science från Yale University.

MBA i International Business

från Yale School of Manage-

ment, Yale University.

Civilingenjör Kungliga

Tekniska Högskolan,

Stockholm.

Civilingenjör, Chalmers

Tekniska Högskola.

BA från State University of

New York at Albany, MBA &

doktorsexamen från Hofstra

University.

BS från University of

Cooperative Education,

Stuttgart.

BA Economics från HEC

i Lausanne, MBA från IESE

i Barcelona.

Civilekonom, Handels-

högskolan i Stockholm.

Född 1952 1952 1950 1960 1959 1958 1967 1956 1963 1960 1970

Ledamot i AB Volvos

styrelse

Styrelseordförande i AB Volvo

sedan 4 april 2012.

Position och

styrelseuppdrag

Ordförande: European Round

Table of Industry (ERT).

Styrelseordförande:

DevCo Partners Oy

Styrelseledamot: Kone

Corpo ration.

Partner i Cevian Capital och

EMERAM Capital Partners.

Styrelseordförande:

Bilfinger SE. Ledamot:

Executive Com mittee of

Eastern European Economic

Relations of German Industry.

Styrelseordförande: Global-

Connect Group.

Styrelseledamot: Telefon-

aktiebolaget LM Ericsson,

Landis+Gyr Group AG och

VFS Global.

Styrelseledamot: Jabil, Cons-

tellium och CARE USA och

CARE Enterprise Inc.

Styrelseledamot: Telefonak-

tiebolaget LM Ericsson, Feal

AB och Arjeplog Hotel Silver-

hatten AB.

Verkställande direktör och

koncern chef för AB Volvo.

Styrelseordförande: Permobil

AB. Styrelseledamot: The

European Automobile Manu-

facturers’ Association The

European Automobile Manu-

facturers’ Association (ACEA)

och Autoliv Inc. Medlem:

Kungliga Ingenjörsveten-

skapsakademien (IVA) och

European Round Table

of Industry (ERT).

Koncernchef och verkstäl-

lande direktör för PODS.

Styrelseordförande: Concen-

trix. Styrelseledamot: Ares

Acquisition Corporation.

Verkställande direktör och

koncernchef för Thyssenkrupp

AG. Styrelseledamot: SAF Hol-

land SA.

Styrelseordförande:

Microcaps AG

Styrelseledamot: IMD

Super visory Board och

Nestlé S.A.

Verkställande direktör och

koncern chef för AB

Industri värden.

Styrelseledamot: AB

Industri värden, Sandvik AB

och Telefon aktie bolaget LM

Ericsson.

Huvudsaklig

arbetslivserfarenhet

Har innehaft ett flertal

befattningar inom Asea

Brown Boveri (ABB) och

Securitas AB, verk ställande

direktör och koncern chef på

Assa Abloy AB, verkstäl-

lande direktör och koncern-

chef på Telefonaktie bolaget

LM Ericsson, styrelse-

ordförande i BP plc., leda-

mot av External Advisory

Board för Earth Institute vid

Columbia University samt av

Advisory Board för Harvard

Kennedy School. Tidigare

uppdrag innefattar även

ordförande i Kungliga Ingen-

jörsvetenskapsakademien

(IVA).

Har innehaft ett flertal

chefs befattningar inom

Nokiakoncernen – verk-

ställande direktör Nokia

Tele communications,

verkställande direktör Nokia

Mobile Phones och Chief

Strategy Officer i Nokiakon-

cernen, verkställande direk-

tör på Kone Corporation

20052014 och mellan

20062014 även koncern-

chef. Tidigare uppdrag inne-

fattar även vice styrelseord-

förande i Metso Outotec

och styrelseledamot i ABB

Ltd.

Började 1976 inom Daimler

Benz AG, där han innehaft ett

flertal chefspositioner, bland

annat som chef för lastbils-

och bussverksamheten, chef

för Group Controlling, Corpo-

rate Development och M&A

i AEG AG samt koncernchef

för Mercedes Car Group.

Har vidare varit verkställande

direktör inom Metro Group,

rådgivare till EQT samt

styrelse leda mot i bland annat

Air Berlin, SKF, Carl Zeiss

och Rheinmetall AG. Är sedan

2012 partner i Cevian Capital

och EMERAM Capital

Partners.

Började på ABB 1984 och har

innehaft ett antal ledande

befattningar inom ABBs

finansfunktion i Sverige,

Singapore och Schweiz

– senast som Group CFO

20132017 och dessförinnan

som CFO för divisionerna

Discrete Automation &

Motion och Automation Pro-

ducts samt även som chef för

M&A och New Ventures samt

som chef för Corporate Deve-

lopment. För närvarande

senior industriell rådgivare för

EQT.

Har innehaft ett flertal

ledande befattningar i Cum-

mins lastbils- och bussverk-

samhet mellan 1986 och

2002. Mellan 2002 och

2005 var hon verkställande

direktör, Rolled Products

och Senior Vice President i

Alan Inc. och 20052009

var hon verkställande direk-

tör och COO för Novelis Inc.,

global ledare inom valsade

aluminiumprodukter och

återvinning. Hon har även

varit styrelse ledamot i Harley-

Davidson, International

Paper, Bombardier och pri-

vatägda Algeco Scotsman.

Tidigare befattningar innefat-

tar verkställande direktör och

ansvarig för Telefonaktiebola-

get LM Ericsson's Networks-

verksamhet 20032008,

verkställande direktör för

Segerström & Svensson

19992001, verkställane

direktör för Linjebuss 1996–

1999 samt olika befattningar

inom ABB och Telefonaktie-

bolaget LM Ericsson. Tidigare

uppdrag innefattar även

styrelseordförande i Vesper

Holding AB och Höganäs AB.

Verkställande direktör och

koncern chef i Scania 2012–

2015. Innan dess ledande

befattningar inom Scania

sedan 1992. Ordförande i

FN:s råd givande panel för

hållbara transporter 2015–

2016. Tidigare uppdrag

innefattar även ledamot

i Concentric AB.

Har innehaft ett flertal chefs-

befattningar på Citibank, Che-

mical Bank New York (nu JP

Morgan Chase), First Bank

Systems och First Data Corpo-

ration, divisionschef på Gene-

ral Electric Financial Assurance

Partnership Marketing och på

General Electrics Fleet Service,

verkställande direktör och kon-

cernchef för Ceridian Corpora-

tion och sedan även ordförande.

Ordförande, verk ställande

direktör och koncernchef för

Stream Global Services, Inc.

Senior rådgivare Ares Mana-

gement, LLC. Styrelseledamot

i Nielsen, RealPage, General

Motors Co. och MasterCard

US. Fram till 2020 verkstäl-

lande direktör och koncernchef

för Hertz Global Holdings.

Fram till januari 2015 koncern-

chef för Chassis Brakes Inter-

national. Har under närmare

25 år innehaft ett flertal befatt-

ningar inom Robert Bosch

GmbH, senast som Executive

Vice President Sales and Mar-

keting för divisionen Chassis

System Brakes kombinerat med

ansvar för regionerna Kina och

Brasi lien samt verkställande

direktör i dotter bolaget Bosch

Closure System. Har även varit

medlem av lednings gruppen i

Brose Fahrzeugteile GmbH

& Co.

Kreditanalytiker på Den

Norske Creditbank i Luxem-

burg 1984, olika befattningar

inom brand management

och controlling inom Procter

& Gamble 19861989, part-

ner i McKinsey & Company,

Inc. 19892002, en av grun-

darna och ägarna, tillika

styrelse ordförande, i det

globala konsultbolaget och

talang nätverket a- connect

(group) AG fram till maj

2021. Tidigare uppdrag inne-

fattar även styrelseledamot i

Metso Outotec Oyj.

Mellan 1998 och 2015,

anställd av private equity-

bolaget IK Investment Part-

ners (tidigare Industri Kapi-

tal) där hon haft olika be-

fattningar. Hon var partner

med ansvar för Stockholms-

kontoret. Hon var även

medlem i IK’s Executive

Committee. Dessförinnan

var hon verksam som kon-

sult vid Bain & Company.

Innehav i Volvo,

eget och närståendes

2.000.000 B-aktier. 146.100 B-aktier. Inget aktieinnehav. 7.475 B-aktier. 4.000 amerikanska depåbe-

vis kopplade till Volvo B-aktier

(ADRs).

41.215 B-aktier. 223.755 B-aktier. Inget aktieinnehav. 4.500 B-aktier. 18.230 B-aktier. 8.000 B-aktier.

187

Bolagsstyrningsrapport 2021

Volvos revisorer väljs av årsstämman. Revisorerna genomför en översiktlig

granskning av halvårsrapporten samt reviderar årsredovisningen och kon-

cernredovisningen. Revisorerna granskar även bolagsstyrningsrapporten

och bekräftar om koncernen presenterat en hållbarhetsrapport. Reviso-

rerna rapporterar resultatet av sin revision genom revisionsberättelsen

och i ett yttrande till bolagsstyrningsrapporten samt tillhandahåller ett

särskilt yttrande om riktlinjerna för ersättningar till ledande befattnings-

havare, som de framlägger för årsstämman.

Nuvarande revisorer är Deloitte AB som valdes på årsstämman 2018

för en mandatperiod om fyra år. Jan Nilsson ansvarar för revisionen av

Volvo och är huvudansvarig revisor.

Information om ersättning som Volvo betalade till revisorerna återfinns

i års- och hållbarhetsredovisningens not 28 ”Ersättning till revisorer” i

koncernens noter.

Volvos funktion för internrevision, Group Internal Audit, förser styrelsen

och koncernledningen med oberoende, riskbaserad och objektiv säk-

ringsverksamhet kopplad till effektiviteten av koncernens system för

bolagsstyrning, riskhantering och kontroll. Group Internal bistår även med

rådgivning. Group Internal Audit hjälper koncernen att uppnå dess mål

genom att använda ett systematiskt, disciplinerat tillvägagångssätt för

att utvärdera och för att förbättra effektiviteten i riskhantering, kontroll-

och styrningsprocesser.

Group Internal Audit utför internrevisioner av utvalda fokusområden,

identifierade genom en oberoende riskanalys som omfattar involvering av

viktiga intressenter, information från tidigare revisioner samt information

från övriga säkringsfunktioner inklusive de externa revisorerna. Denna

revisionsplan är godkänd av revisionskommittén. Därutöver genomför

Group Internal Audit särskilda uppdrag som efterfrågas av ledningen och

revisionskommittén. Revisionerna omfattar bland annat bedömningar om

lämpligheten och effektiviteten i de processer inom koncernen som

relaterar till verksamhetsstyrning och riskhantering samt utvärderingar

avseende efterlevnad av riktlinjer och direktiv.

Chefen för Group Internal Audit rapporterar direkt till den verkställande

direktören, koncernens chefsjurist och styrelsens revisionskommitté.

För ytterligare information om den interna kontrollen avseende den

finansiella rapporteringen, se sidorna 194195.

EXTERN REVISION

INTERNREVISION

188

Bolagsstyrningsrapport 2021

Volvokoncernens strategi

Volvokoncernens mission är att “Bidra till ökat välstånd genom transport-

lösningar”. Volvokoncernen har som ambition att bidra till ökat välstånd

såväl socialt, miljömässigt och finansiellt, genom att sträva mot transport-

och infrastrukturlösningar som är säkra, fossilfria och produktiva. Volvo-

koncernen driver transformationen i sin industri för att forma den värld vi

vill leva i. Baserat på koncernens uppdaterade strategiska prioriteringar

och Volvokoncernens 2030-ambitioner definierar varje affärsområde sin

egen operationella plan. De långsiktiga planerna, såsom koncernens indu-

striella och teknologiska planer är också viktiga delar av koncernens strate-

giska riktning. För mer information om Volvokoncernens strategi, se sidorna

1017 i års- och hållbarhetsredovisningen.

Styrdokument

En annan viktig del i styrningen av koncernen är koncernens policies och

direktiv, såsom uppförandekoden och policies om investeringar, finan-

siella risker, redovisning, finansiell kontroll och internrevision, vilka inne-

håller koncerngemensamma operationella och finansiella regler för verk-

samheten samt ansvars- och befogenhetsstrukturer.

Organisationsstruktur

Volvokoncernen är organiserad i fem stabsfunktioner, tre lastbilsdivisio-

ner och tio affärsområden. De fem stabsfunktionerna (Group Finance,

Group Legal & Compliance, Group People & Culture, Group Communica-

tion och Group Digital & IT) har till uppgift att stödja hela organisationen

med expertkunskap inom respektive stabsfunktionsområde, att utveckla

standarder genom policies, direktiv och riktlinjer samt att tillhandahålla

tjänster och/eller produkter till hela koncernen.

Volvokoncernens lastbilsverksamhet stöds av de tre lastbilsdivisionerna:

Group Trucks Technology (GTT), Group Trucks Purchasing (GTP) och Group

Trucks Operations (GTO).

Volvokoncernens affärsverksamhet är organiserad i tio affärsområden:

Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks, Volvo Construction

Equipment, Volvo Bussar, Volvo Penta, Volvo Autonomous Solution

(VAS), Volvo Financial Services (VFS), ARQUUS och sedan februari 2021,

det nybildade affärsområdet Volvo Energy. Den 1 april 2021 avyttrade

Volvokoncernen UD Trucks.

För att stödja strategisk och affärsmässig utveckling har varje affärs-

område och lastbilsdivision kvartalsvisa möten (s.k. ”Business Review

Meet ings”), där viktiga beslut för respektive lastbilsdivision eller affärs-

område fattas.

För tvärfunktionell samordning, samarbete mellan olika funktioner och

verksamheter och för att fatta beslut som i vissa fall inte ingår i linjeorga-

nisationens ordinarie ansvar, har flera tvärfunktionella beslutsforum ska-

pats, inklusive: People Board, Digital & IT BRM, Connected Solutions

Board, Product Board, Quality Board och verkställande beslutsforum för

Sales & Operations Planning.

Med denna styrmodell kan Volvo dra nytta av synergieffekterna av globala

organisationer för produktutveckling, inköp och tillverkning samtidigt som

tydligt ledarskap och ansvar för respektive varumärke bibehålls för att

säkerställa att kundernas behov tillgodoses. Målet med styrmodellen är

att alla koncernens affärsområden ska drivas utifrån samma tydliga

affärsmässiga principer där varje enhet kan följa och optimera sin egen

resultatutveckling och kassaflödesgenerering på kort och lång sikt.

STYRNINGSRAPPORTER OCH ORGANISATIONSSTRUKTUR

Volvokoncernens organisationsstruktur

AFFÄRSOMRÅDEN

LASTBILSDIVISIONER

Mack

Trucks

Renault

Trucks

Volvo

Lastvagnar

Volvo

Bussar

Volvo

Penta

ARQUUS VFS

Volvo

Energy

VAS

Group Trucks Technology

Group Trucks Operations

Group Trucks Purchasing

Executive Assistant &

Head of CEO Office

Per den 31 december 2021

Group People & Culture

Group Digital & IT

Group Communication

Group Finance

Vice VD

Group Legal & Compliance

VD och koncernchef

Medlemmar av den utökade ledningsgruppen

Medlemmar av koncernledningen

189

Bolagsstyrningsrapport 2021

Koncernchefen ansvarar för den löpande förvaltningen av Volvokoncer-

nens verksamhet och har befogenhet att fatta beslut i de frågor som inte

kräver godkännande av AB Volvos styrelse. Koncernchefen leder Volvo-

koncernens verksamhet bland annat genom koncernledningen, den

utökade ledningsgruppen och de tvärfunktionella forumen.

Koncernledningen är det högsta operativa beslutsorganet och leds

av Volvokoncernens verkställande direktör och koncernchef Martin

Lundstedt. Vidare består koncernledningen av den vice verkställande

direktören, cheferna för koncernens stabsfunktioner, cheferna för affärs-

områdena Volvo Lastvagnar, Renault Trucks, Mack Trucks, Volvo Con-

struction Equipment och Volvo Energy samt cheferna för lastbilsdivisio-

nerna.

Medlemmarna i den utökade ledningsgruppen rapporterar direkt till

koncernchefen och dessa inkluderar cheferna för Volvo Bussar, Volvo

Penta, Volvo Autonomous Solutions (VAS), Volvo Financial Services

(VFS) och ARQUUS. Koncernledningen och den utökade ledningsgrup-

pen träffas kvartalsvis för att samordna koncernövergripande frågor.

Ersättning till koncernledningen

Årsstämman i AB Volvo ska, åtminstone vart fjärde år, besluta om riktlinjer

för ersättning till koncernledningen, efter förslag från styrelsen. Informa-

tion om de ersättningsriktlinjer som antogs av årsstämman 2021 åter-

finns i års- och hållbarhetsredovisningens not 27 ”Personal” i koncernens

noter i års- och hållbarhetsrapporten.

Förändringar i koncernledningen och den utökade ledningsgruppen

Anna Westerberg ersatte från och med den 1 februari 2021 Håkan Agnevall

som chef för Volvo Bussar och blev medlem i den utökade ledningsgruppen.

I februari 2021 utsågs Joachim Rosenberg, ledamot av koncernledningen,

till chef för det nya affärsområdet Volvo Energy.

I februari 2022 meddelades att Tina Hultkvist har utsetts till finanschef

och ny medlem i koncernledningen från och med den 15 mars 2022. Hon

efterträder därmed Jan Ytterberg, som fortsätter som senior rådgivare

inom Volvokoncernen.

Hållbarhets- och klimatarbete

Hållbarhet är av strategisk betydelse för koncernen och ansvaret för att

driva hållbarhetsarbetet ligger i första hand på lastbilsdivisionerna och

affärsområdena. Den organisationsstruktur som beskrivs i denna bolags-

styrningsrapport är tillämplig för samtliga av Volvokoncernens strategiska

frågor, inklusive klimat- och hållbarhetsfrågor. För hållbarhetsrelaterade

frågor förlitar sig Volvokoncernen på ett integrerat tillvägagångssätt för

att säkerställa att miljömässiga, sociala och ekonomiska ämnen tas i

beaktande i allt relevant beslutsfattande. Möjligheter och risker relate-

rade till hållbarhet identifieras inom alla lastbilsdivisioner och affärsområ-

den, och kan avse bland annat statlig reglering, teknikutveckling, kund-

nöjdhet och fysiska risker. De huvudsakliga riskerna konsolideras i

Volvokoncernens riskhanteringsprocess och hanteras av koncernled-

ningen och i lastbilsdivisionerna, affärsområdena och i koncernfunktioner.

På koncernnivå samordnas arbetet av tvärfunktionella forum och

arbetsgrupper tillsatta av en eller flera koncernledningsmedlemmar med

representanter från berörda lastbilsdivisioner och affärsområden. Dessa

forum och arbetsgrupper förbereder material för beslutsfattande på kon-

cernledningsnivå i frågor som ska genomföras i respektive lastbils division,

affärsområde och/eller koncernfunktion.

De mest betydelsefulla, tvärfunktionella forumen och arbetsgrupperna

för hållbarhetsrelaterade frågor är:

• Product Board, under ledning av koncernens Chief Technology Officer,

där klimatrelaterade möjligheter och risker hanteras i första hand som

ett led i omställningen till fossilfria transporter.

• People Board, som leds av Executive Vice President People & Culture,

som fokuserar på samtliga viktiga medarbetarrelaterade frågor såsom

utbildning, hälsa och säkerhet, mångfald, inkludering och talangut-

veckling.

• Environmental Committe, en delegerad kommitté från Group Legal &

Compliance där representanter för koncernfunktioner, lastbilsdivisioner

och affärsområden samordnar miljöarbetet med uppdraget att säker-

ställa ett effektivt arbete med Volvokoncernens miljöpolicy och miljö-

ledningssystem.

• Human Rights Board, ledd av Executive Vice President Group Com-

munication och chefen för Corporate Responsibility och med medlem-

mar ur koncernledningen, som samordnar implementeringen av kon-

cernens policy och arbete med mänskliga rättigheter.

KONCERNLEDNING OCH DEN UTÖKADE LEDNINGSGRUPPEN

190

Bolagsstyrningsrapport 2021

191

Bolagsstyrningsrapport 2021

Koncernledning

Martin Lundstedt

Verkställande direktör

och koncernchef

Jan Gurander

Vice VD

Roger Alm

Executive Vice President

Volvo Group och Presi-

dent Volvo Lastvagnar

Bruno Blin

Executive Vice

President Volvo Group

och President Renault

Trucks

Sofia Frändberg

Executive Vice

President Group Legal

& Compliance och

General Counsel

Andrea Fuder

Executive Vice

President Volvo Group

Trucks Purchasing och

Chief Purchasing

Officer

Jens Holtinger

Executive Vice

President Group Trucks

Operations

Melker Jernberg

Executive Vice

President Volvo

Group och President

Volvo Construction

Equipment

Diana Niu

Executive Vice

President Group

People & Culture

Scott Rafkin

Executive Vice

President och Chief

Digital Officer

Joachim Rosenberg

Executive Vice

President Volvo Group

och President Volvo

Energy

Lars Stenqvist

Executive Vice

President Group

Trucks Technology

och Volvo Group

Chief Technology

Officer

Martin Weissburg

Executive Vice

President Volvo

Group och President

Mack Trucks

Kina Wileke

Executive Vice

President Group

Communication

Jan Ytterberg

Executive Vice

President Volvo

Group och CFO

Civilingenjör. Civilekonom. MBA. Jur kand. MSc och MBA. Civilingenjör,

maskinteknik, Chalmers

tekniska högskola.

Civilingenjör

maskinteknik.

MBA och kandidat-

examen i ekonomi.

BBA (Bachelors in

Business Adminis-

tration), University

of Massachusetts at

Amherst.

Civilingenjör,

civil ekonom,

ekonomie magister.

Civilingenjör. Civilekonom. BSc

Industrial Manage-

ment.

Magisterexamen i

journalistik.

Civilekonom.

1967 1961 1962 1963 1964 1967 1970 1968 1966 1969 1970 1967 1962 1974 1961

Verkställande direktör

och koncernchef.

Medlem av Volvos

koncernledning

sedan oktober 2015.

Verkställande direktör

och koncernchef

Scania 20122015.

Innan dess ledande

befattningar inom

Scania sedan 1992.

Ordförande i FN:s

rådgivande panel för

hållbara transporter

20152016. Tidigare

uppdrag innefattar

även ledamot i

Concentric AB.

Vice VD sedan 2018.

Vice VD & CFO 2016–

2018. CFO & Executive

Vice President Volvo

Group 20142016.

CFO & Senior Vice

President Finance Volvo

Car Corporation 2011–

2013. CFO MAN Diesel

& Turbo SE 2010. CFO

MAN Diesel SE 2008–

2009. Group Vice

Presi dent och CFO

Scania AB 20012006.

President of Business

Unit Finance AB Volvo

19992001. Senior

Vice President &

Finance Director Scania

AB 19981999.

Medlem av Volvos

koncern led ning sedan

2014. Verksam inom

Volvo 19992001 och

sedan 2014.

Executive Vice Presi-

dent Volvo Group och

President Volvo Last-

vagnar sedan 2018.

Senior Vice President

Volvo Trucks Europe

20162018. Senior

Vice President Volvo

Group Trucks Northern

Europe 20152016.

Presi dent Volvo Group

Trucks Latin America

20122014. President

Volvo Trucks Latin Ame-

rica 20102011. Mana-

ging Director Volvo

Trucks, Region East

20042009. Medlem

av Volvos koncernled-

ning sedan januari

2019. Verksam inom

Volvo sedan 1989.

Efter att ha arbetat i

flera företag inom till-

verknings-, kvalitets-

och inköpsområdena

började han på Renault

Trucks Purchasing

1999. Har innehaft flera

ledande befattningar

genom åren innan han

utsågs till Senior Vice

President för Volvo

Group Purchasing. Han

har även varit Senior

Vice President, Group

Truck Sales South

Europe januari 2013–

2016. Executive Vice

President Volvo Group

och President Renault

Trucks sedan 2016.

Medlem av Volvos

koncern ledning sedan

mars 2016. Verksam

inom Volvo sedan 1999.

Medlem av Volvos

koncern ledning sedan

april 2013. Chef för

Corporate Legal AB

Volvo 19982013.

Corporate Legal

Counsel AB Volvo

19941997.

Har arbetat inom kvali-

tet och logistik och har

innehaft ett antal

ledande befattningar

inom Volkswagens

inköpsorganisation

sedan 1992. Ansvarig

för inköp på Scania

20122016. Executive

Vice President Volvo

Group Trucks Purcha-

sing och Chief Purcha-

sing Officer för Volvo

Group sedan 2017.

Medlem av Volvos

koncern ledning sedan

2017. Verksam inom

Volvo sedan 2017.

Executive Vice Presi-

dent Volvo Group Trucks

Operations sedan 2020.

Senior Vice President

Europe & Brazil Manu-

facturing Group Trucks

Operations 2016–

2020. Vice President

Powertrain Production

Skövde Plant 2012–

2016. Har innehaft flera

ledande befattningar

inom Volvokoncernen.

Medlem av Volvos kon-

cernledning sedan okto-

ber 2020. Verksam

inom Volvo sedan 1995.

Executive Vice Pre-

sident Volvo Group

och President Volvo

Construction Equip-

ment sedan 2018.

Verkställande direk-

tör och koncernchef

Höganäs AB 2014–

2017. Executive Vice

President EMEA vid

SSAB 20112014.

Har haft ett flertal

befattningar på Sca-

nia AB sedan 1989,

senast som Senior

Vice Presi dent

Buses and Coaches

Scania AB 2007–

2011. Medlem av

Volvos koncernled-

ning sedan januari

2018. Verksam inom

Volvo sedan 2018.

Executive Vice Pre-

sident Group People

& Culture sedan

2019. Verksam inom

Volvo sedan februari

2005 med ledande

befattningar, SVP

HR, inom två affärs-

områden, Trucks

Asia Pacific och

Volvo Construction

Equipment. Arbe-

tade på Telefonak-

tiebolaget LM Erics-

son från juli 1993 till

januari 2005 i ett

antal ledande posi-

tioner. Medlem av

Volvos koncernled-

ning sedan januari

2019.

Executive Vice Presi-

dent och Chief Digital

Officer för Volvo

Group sedan 2020.

President i Volvo

Financial Services

20142019. Finan-

cial Officer i Volvo

Financial Services

20102014. Senior

Vice President Glo-

bal Operations Volvo

Financial Services

20032009. Senior

Vice President Risk

Volvo Financial Ser-

vices 20012002.

Före 2001, innehade

Scott flertalet

ledande positioner

inom Volvo Car

Finance North Ame-

rica. Innan Scotts tid

hos Volvo var han

Business Assurance

och Capital Markets

Manager hos Coo-

pers & Lybrand LLC.

Medlem av Volvos

koncernledning

sedan januari 2020.

Verksam inom Volvo

sedan 2001.

Executive Vice Presi-

dent Volvo Group

och President Volvo

Energy sedan 2021

Executive Vice Pre-

sident Volvo Group

och Chairman UD

Trucks 20162021.

Executive Vice Presi-

dent Group Trucks

Sales 20152016.

Executive Vice

President Group

Trucks Sales &

Marketing APAC

20122014.

President Volvo

Group Asia Truck

Operations 2007–

2011. Vice President

Volvo Group Alliance

Office 2007. Vice

President Volvo

Powertrain 2005–

2007. Konsult hos

McKinsey & Com-

pany 19962004.

Medlem av Volvos

koncern ledning

sedan 2012. Verk-

sam inom Volvo

sedan 2005.

Executive Vice

President Group

Trucks Technology

och Volvo Group

Chief Technology

Officer sedan okto-

ber 2016. Chef för

R&D och CTO på

Volkswagen Truck &

Buss 20152016.

Senior Vice Presi-

dent Vehicle Defini-

tion R&D på Scania

20072015. Innan

dess ledande befatt-

ningar inom Scania

sedan 1992. Medlem

av Volvos koncern-

ledning sedan

10 oktober 2016.

Verksam inom Volvo

sedan oktober 2016.

Medlem i Kungliga

Ingen jörs veten skaps -

akademien (IVA).

President Mack

Trucks sedan 2018.

President Volvo Con-

struction Equipment

20142017. Presi-

dent & CEO Volvo

Financial Service

20102014. Presi-

dent Volvo Financial

Services Americas

20052010. Innan

Volvo, President

Woodard LLC, Presi-

dent Great Dane

Financial Services

och Senior Vice Pre-

sident ORIX.

Medlem av Volvos

koncernledning

sedan mars 2016.

Verksam inom Volvo

sedan 2005.

Ansvarig för Group

Communications

sedan 2018. Verk-

sam inom Volvokon-

cernen sedan 2008,

senast som Senior

Vice President

Brand, Communica-

tion & Marketing

Volvo Penta 2016–

2017, Senior Vice

President External

Corporate Communi-

cation Volvo Group

20122016 och

CEO Communication

Volvo Group 2008–

2012. Har innehaft

ett antal olika befatt-

ningar inom TV4-

Gruppen 1998–

2008. Medlem av

Volvos koncern-

ledning sedan januari

2018.

Executive Vice

President Group

Finance och CFO

sedan 2018. CFO

Husqvarna Group

20152018. Execu-

tive Vice President

och CFO, Scania

Group 20062015.

Innan dess olika

befattningar inom

ekonomi och finans,

Scania Group 1987–

2006. Medlem av

Volvos koncernled-

ning sedan novem-

ber 2018. Verksam

inom Volvo sedan

2018.

Ordförande i Permobil

AB. The European

Automobile Manufac-

turers’ Association The

European Automobile

Manufacturers’ Associ-

ation (ACEA) och

Autoliv Inc. Medlem i

Kungliga Ingen jörs-

vetenskaps akademien

(IVA) och European

Round Table of Industry

(ERT).

Ledamot i Teknik-

företagen och Skanska

AB.

Sekreterare i AB

Volvos styrelse sedan

april 2013. Medlem av

Advisory Board i cell-

centric GmbH & Co.

KG.

Ledamot i Tysk-Svenska

Handelskammaren.

Ledamot i Concen-

tric AB sedan april

2021.

Ledamot i Inter-

nationella Handels-

kammaren (ICC),

Sverige.

223.755 B-aktier. 83.306 B-aktier. 398 A-aktier,

26.332 B-aktier.

32.033 B-aktier. 1.738 A-aktier,

59.007 B-aktier.

1.600 A-aktier,

47.623 B-aktier.

16.788 B-aktier. 31.120 B-aktier. 54.169 B-aktier. 37.342 B-aktier. 87 A-aktier,

228.536 B-aktier.

32.062 B-aktier. 124.163 B-aktier. 344 A-aktier,

18.761 B-aktier.

18.925 B-aktier.

UtbildningFödd

Huvudsaklig

arbetslivs erfarenhet

Styrelse-

uppdrag

Innehav i Volvo,

eget och

närståendes

192

Bolagsstyrningsrapport 2021

Koncernledning

Martin Lundstedt

Verkställande direktör

och koncernchef

Jan Gurander

Vice VD

Roger Alm

Executive Vice President

Volvo Group och Presi-

dent Volvo Lastvagnar

Bruno Blin

Executive Vice

President Volvo Group

och President Renault

Trucks

Sofia Frändberg

Executive Vice

President Group Legal

& Compliance och

General Counsel

Andrea Fuder

Executive Vice

President Volvo Group

Trucks Purchasing och

Chief Purchasing

Officer

Jens Holtinger

Executive Vice

President Group Trucks

Operations

Melker Jernberg

Executive Vice

President Volvo

Group och President

Volvo Construction

Equipment

Diana Niu

Executive Vice

President Group

People & Culture

Scott Rafkin

Executive Vice

President och Chief

Digital Officer

Joachim Rosenberg

Executive Vice

President Volvo Group

och President Volvo

Energy

Lars Stenqvist

Executive Vice

President Group

Trucks Technology

och Volvo Group

Chief Technology

Officer

Martin Weissburg

Executive Vice

President Volvo

Group och President

Mack Trucks

Kina Wileke

Executive Vice

President Group

Communication

Jan Ytterberg

Executive Vice

President Volvo

Group och CFO

Civilingenjör. Civilekonom. MBA. Jur kand. MSc och MBA. Civilingenjör,

maskinteknik, Chalmers

tekniska högskola.

Civilingenjör

maskinteknik.

MBA och kandidat-

examen i ekonomi.

BBA (Bachelors in

Business Adminis-

tration), University

of Massachusetts at

Amherst.

Civilingenjör,

civil ekonom,

ekonomie magister.

Civilingenjör. Civilekonom. BSc

Industrial Manage-

ment.

Magisterexamen i

journalistik.

Civilekonom.

1967 1961 1962 1963 1964 1967 1970 1968 1966 1969 1970 1967 1962 1974 1961

Verkställande direktör

och koncernchef.

Medlem av Volvos

koncernledning

sedan oktober 2015.

Verkställande direktör

och koncernchef

Scania 20122015.

Innan dess ledande

befattningar inom

Scania sedan 1992.

Ordförande i FN:s

rådgivande panel för

hållbara transporter

20152016. Tidigare

uppdrag innefattar

även ledamot i

Concentric AB.

Vice VD sedan 2018.

Vice VD & CFO 2016–

2018. CFO & Executive

Vice President Volvo

Group 20142016.

CFO & Senior Vice

President Finance Volvo

Car Corporation 2011–

2013. CFO MAN Diesel

& Turbo SE 2010. CFO

MAN Diesel SE 2008–

2009. Group Vice

Presi dent och CFO

Scania AB 20012006.

President of Business

Unit Finance AB Volvo

19992001. Senior

Vice President &

Finance Director Scania

AB 19981999.

Medlem av Volvos

koncern led ning sedan

2014. Verksam inom

Volvo 19992001 och

sedan 2014.

Executive Vice Presi-

dent Volvo Group och

President Volvo Last-

vagnar sedan 2018.

Senior Vice President

Volvo Trucks Europe

20162018. Senior

Vice President Volvo

Group Trucks Northern

Europe 20152016.

Presi dent Volvo Group

Trucks Latin America

20122014. President

Volvo Trucks Latin Ame-

rica 20102011. Mana-

ging Director Volvo

Trucks, Region East

20042009. Medlem

av Volvos koncernled-

ning sedan januari

2019. Verksam inom

Volvo sedan 1989.

Efter att ha arbetat i

flera företag inom till-

verknings-, kvalitets-

och inköpsområdena

började han på Renault

Trucks Purchasing

1999. Har innehaft flera

ledande befattningar

genom åren innan han

utsågs till Senior Vice

President för Volvo

Group Purchasing. Han

har även varit Senior

Vice President, Group

Truck Sales South

Europe januari 2013–

2016. Executive Vice

President Volvo Group

och President Renault

Trucks sedan 2016.

Medlem av Volvos

koncern ledning sedan

mars 2016. Verksam

inom Volvo sedan 1999.

Medlem av Volvos

koncern ledning sedan

april 2013. Chef för

Corporate Legal AB

Volvo 19982013.

Corporate Legal

Counsel AB Volvo

19941997.

Har arbetat inom kvali-

tet och logistik och har

innehaft ett antal

ledande befattningar

inom Volkswagens

inköpsorganisation

sedan 1992. Ansvarig

för inköp på Scania

20122016. Executive

Vice President Volvo

Group Trucks Purcha-

sing och Chief Purcha-

sing Officer för Volvo

Group sedan 2017.

Medlem av Volvos

koncern ledning sedan

2017. Verksam inom

Volvo sedan 2017.

Executive Vice Presi-

dent Volvo Group Trucks

Operations sedan 2020.

Senior Vice President

Europe & Brazil Manu-

facturing Group Trucks

Operations 2016–

2020. Vice President

Powertrain Production

Skövde Plant 2012–

2016. Har innehaft flera

ledande befattningar

inom Volvokoncernen.

Medlem av Volvos kon-

cernledning sedan okto-

ber 2020. Verksam

inom Volvo sedan 1995.

Executive Vice Pre-

sident Volvo Group

och President Volvo

Construction Equip-

ment sedan 2018.

Verkställande direk-

tör och koncernchef

Höganäs AB 2014–

2017. Executive Vice

President EMEA vid

SSAB 20112014.

Har haft ett flertal

befattningar på Sca-

nia AB sedan 1989,

senast som Senior

Vice Presi dent

Buses and Coaches

Scania AB 2007–

2011. Medlem av

Volvos koncernled-

ning sedan januari

2018. Verksam inom

Volvo sedan 2018.

Executive Vice Pre-

sident Group People

& Culture sedan

2019. Verksam inom

Volvo sedan februari

2005 med ledande

befattningar, SVP

HR, inom två affärs-

områden, Trucks

Asia Pacific och

Volvo Construction

Equipment. Arbe-

tade på Telefonak-

tiebolaget LM Erics-

son från juli 1993 till

januari 2005 i ett

antal ledande posi-

tioner. Medlem av

Volvos koncernled-

ning sedan januari

2019.

Executive Vice Presi-

dent och Chief Digital

Officer för Volvo

Group sedan 2020.

President i Volvo

Financial Services

20142019. Finan-

cial Officer i Volvo

Financial Services

20102014. Senior

Vice President Glo-

bal Operations Volvo

Financial Services

20032009. Senior

Vice President Risk

Volvo Financial Ser-

vices 20012002.

Före 2001, innehade

Scott flertalet

ledande positioner

inom Volvo Car

Finance North Ame-

rica. Innan Scotts tid

hos Volvo var han

Business Assurance

och Capital Markets

Manager hos Coo-

pers & Lybrand LLC.

Medlem av Volvos

koncernledning

sedan januari 2020.

Verksam inom Volvo

sedan 2001.

Executive Vice Presi-

dent Volvo Group

och President Volvo

Energy sedan 2021

Executive Vice Pre-

sident Volvo Group

och Chairman UD

Trucks 20162021.

Executive Vice Presi-

dent Group Trucks

Sales 20152016.

Executive Vice

President Group

Trucks Sales &

Marketing APAC

20122014.

President Volvo

Group Asia Truck

Operations 2007–

2011. Vice President

Volvo Group Alliance

Office 2007. Vice

President Volvo

Powertrain 2005–

2007. Konsult hos

McKinsey & Com-

pany 19962004.

Medlem av Volvos

koncern ledning

sedan 2012. Verk-

sam inom Volvo

sedan 2005.

Executive Vice

President Group

Trucks Technology

och Volvo Group

Chief Technology

Officer sedan okto-

ber 2016. Chef för

R&D och CTO på

Volkswagen Truck &

Buss 20152016.

Senior Vice Presi-

dent Vehicle Defini-

tion R&D på Scania

20072015. Innan

dess ledande befatt-

ningar inom Scania

sedan 1992. Medlem

av Volvos koncern-

ledning sedan

10 oktober 2016.

Verksam inom Volvo

sedan oktober 2016.

Medlem i Kungliga

Ingen jörs veten skaps -

akademien (IVA).

President Mack

Trucks sedan 2018.

President Volvo Con-

struction Equipment

20142017. Presi-

dent & CEO Volvo

Financial Service

20102014. Presi-

dent Volvo Financial

Services Americas

20052010. Innan

Volvo, President

Woodard LLC, Presi-

dent Great Dane

Financial Services

och Senior Vice Pre-

sident ORIX.

Medlem av Volvos

koncernledning

sedan mars 2016.

Verksam inom Volvo

sedan 2005.

Ansvarig för Group

Communications

sedan 2018. Verk-

sam inom Volvokon-

cernen sedan 2008,

senast som Senior

Vice President

Brand, Communica-

tion & Marketing

Volvo Penta 2016–

2017, Senior Vice

President External

Corporate Communi-

cation Volvo Group

20122016 och

CEO Communication

Volvo Group 2008–

2012. Har innehaft

ett antal olika befatt-

ningar inom TV4-

Gruppen 1998–

2008. Medlem av

Volvos koncern-

ledning sedan januari

2018.

Executive Vice

President Group

Finance och CFO

sedan 2018. CFO

Husqvarna Group

20152018. Execu-

tive Vice President

och CFO, Scania

Group 20062015.

Innan dess olika

befattningar inom

ekonomi och finans,

Scania Group 1987–

2006. Medlem av

Volvos koncernled-

ning sedan novem-

ber 2018. Verksam

inom Volvo sedan

2018.

Ordförande i Permobil

AB. The European

Automobile Manufac-

turers’ Association The

European Automobile

Manufacturers’ Associ-

ation (ACEA) och

Autoliv Inc. Medlem i

Kungliga Ingen jörs-

vetenskaps akademien

(IVA) och European

Round Table of Industry

(ERT).

Ledamot i Teknik-

företagen och Skanska

AB.

Sekreterare i AB

Volvos styrelse sedan

april 2013. Medlem av

Advisory Board i cell-

centric GmbH & Co.

KG.

Ledamot i Tysk-Svenska

Handelskammaren.

Ledamot i Concen-

tric AB sedan april

2021.

Ledamot i Inter-

nationella Handels-

kammaren (ICC),

Sverige.

223.755 B-aktier. 83.306 B-aktier. 398 A-aktier,

26.332 B-aktier.

32.033 B-aktier. 1.738 A-aktier,

59.007 B-aktier.

1.600 A-aktier,

47.623 B-aktier.

16.788 B-aktier. 31.120 B-aktier. 54.169 B-aktier. 37.342 B-aktier. 87 A-aktier,

228.536 B-aktier.

32.062 B-aktier. 124.163 B-aktier. 344 A-aktier,

18.761 B-aktier.

18.925 B-aktier.

UtbildningFödd

Huvudsaklig

arbetslivs erfarenhet

Styrelse-

uppdrag

Innehav i Volvo,

eget och

närståendes

193

Bolagsstyrningsrapport 2021

Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden för

den interna kontrollen. Syftet med denna beskrivning är att ge aktie-

ägarna och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen

är organiserad i Volvo vad beträffar den finansiella rapporteringen.

Beskrivningen har utformats i enlighet med årsredovisningslagen och

beskrivningen är därmed begränsad till intern kontroll avseende den

finansiella rapporteringen.

Inledning

Volvo har en funktion för intern kontroll som har till syfte att stödja led-

ningen så att den löpande kan tillse god intern kontroll avseende den

finansiella rapporteringen. Arbetet som bedrivs genom denna funktion

grundar sig i huvudsak på att säkerställa efterlevnad av direktiv och rikt-

linjer och att skapa goda förutsättningar för kontrollaktiviteter i väsentliga

processer relaterade till den finansiella rapporteringen. Revisionskommit-

tén informeras regelbundet om resultatet av det arbete som funktionen

för intern kontroll inom Volvo bedriver rörande risker, kontrollaktiviteter

och uppföljning i den finansiella rapporteringen.

Volvo har vidare en internrevisionsfunktion, Group Internal Audit, som,

bland annat, oberoende granskar att bolag i koncernen efterlever de prin-

ciper och regler som återfinns i koncernens direktiv, riktlinjer och instruk-

tioner för finansiell rapportering. Chefen för internrevisionsfunktionen

rapporterar direkt till koncernchefen, till koncernens chefsjurist samt till

styrelsens revisionskommitté.

Kontrollmiljö

Grundläggande för Volvos kontrollmiljö är den företagskultur som är eta-

blerad i koncernen och som ledare och anställda verkar i. Volvo arbetar

aktivt med kommunikation och utbildning avseende bolagets värde-

Volvokoncernens program för intern kontroll

Årlig utvärdering av effektiviteten i den interna kontrollen

avseende finansiell rapportering (IKFR).

* FPP – Financial Policies and Procedures och

VICS – Volvo Internal Control Standard.

(

)

FPP* VICS*

Volvokoncernens

program för IKFR

INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN

Utökade ledningsgruppen

Nils Jaeger

President Volvo Autonomous

Solution

Emmanuel Levacher

President ARQUUS

Heléne Mellquist

President Volvo Penta

Marcio Pedroso

President Volvo Financial

Services

Anna Westerberg

President Volvo Bussar

Född 1969 1962 1964 1968 1975

Huvudsaklig

arbets livs-

erfarenhet

Ansvarig för Volvo Autono-

mous Solutions sedan 2020.

Verksam inom Volvokoncernen

sedan 2014, senast som Presi-

dent Volvo Financial Services

EMEA. Har innehaft flera

ledande befattningar inom

Deere & Company, inklusive

befattningen som Vice Presi-

dent International Finance,

Europe, CIS, N&M East,

Northern Africa and Global

Trade Finance.

Under sina 30 år inom fordons-

industrin (Renault Trucks,

Renault, Volvo), har Emmanuel

innehaft flertalet strategiska

och operationella funktioner i

kontakt med marknaderna på

fem kontinenter. Han är även

byggt upp erfarenhet med

franska och utländska reger-

ingar, myndigheter och offent-

liga och diplomatiska institu-

tioner.

20192020, Senior Vice

President Volvo Trucks Europe,

20162019 Senior Vice Presi-

dent Volvo Trucks International

och 20122016 verkställande

direktör i TransAtlantic AB.

19982011 har Heléne haft

flera ledande befattningar

inom Volvo koncernen.

Mellan 2015 och 2019 Presi-

dent Volvo Financial Services

Americas. President Volvo

Financial Services Brazil och

Chile 20112014. Vice Presi-

dent Latin America Markets för

Volvo Financial Services

20102011. Har innehaft en

rad chefspositioner och speci-

aluppdrag inom Volvo Group

Americas och Europe under

20012010. Innan 2001 inne-

hade Marcio flertalet ledar-

skapsbefattningar utanför

Volvo inom försäkringsbran-

schen och corporate finance.

President Volvo Bussar sedan

2021. Senior Vice President,

Volvo Group Connected Solu-

tions 20172021. Tidigare

President för Volvo Group Ven-

ture Capital 20142017 och

Vice President, Product Mana-

gement Industrial, Volvo Penta

20102014. Verksam inom

Volvokoncernen sedan 2009.

194

Bolagsstyrningsrapport 2021

grunder som beskrivs i bland annat koncernens uppförandekod, för att

säkerställa verksamheten i organisationen genomsyras av god etik och

integritet samt är i enlighet med lag.

Grundstommen i den interna kontrollen över den finansiella rapporte-

ringen byggs upp kring koncernens direktiv, riktlinjer och instruktioner

samt organisationens ansvars- och befogenhetsstruktur. Principer för

Volvos interna kontroll samt direktiv och riktlinjer för den finansiella rap-

porteringen finns samlade i Volvo Group Management System, ett kon-

cernövergripande ledningssystem som bland annat innehåller koncernens

instruktioner, regler och principer.

Riskbedömning

Risker avseende den finansiella rapporteringen utvärderas och övervakas

av styrelsen genom dess revisionskommitté, genom att identifiera väsent-

liga risker och hur de ska hanteras och motverkas. Bedömningen av vilken

grad av risk som föreligger för att det ska uppstå felaktigheter i den finan-

siella rapporteringen sker utifrån en rad kriterier, till exempel redovis-

ningsprincipernas komplexitet, värderingsprinciper av tillgångar och skul-

der, komplexa eller förändrade affärsförhållanden, etc. De identifierade

riskerna tillsammans med erforderliga mitigerande kontrollmål samlas i

ett ramverk för intern kontroll avseende finansiell rapportering, Volvo

Internal Control Standard (VICS).

Kontrollaktiviteter

Förutom styrelsen och dess revisionskommitté utgör ledningsgrupperna

och andra beslutsorgan i koncernen övergripande kontrollorgan. Affärs-

processerna är designade för att säkerställa att eventuella felaktigheter

eller avvikelser i den finansiella rapporteringen förebyggs, upptäcks och

korrigeras genom att inkludera kontrollaktiviteter som svarar mot de kon-

trollmål som definierats i VICS ramverket. Kontrollaktiviteter sträcker sig

från allt mellan granskning av resultatutfall jämfört med tidigare perioder

och prognoser på ledningsgruppsmöten till specifika kontoavstämningar

och analyser i de löpande processerna för den finansiella rapporteringen.

Information och kommunikation

Riktlinjer och instruktioner avseende den finansiella rapporteringen upp-

dateras och kommuniceras löpande från ledningen till samtliga berörda

anställda. Koncernens redovisningsfunktion har ett direkt operativt

ansvar för den löpande finansiella redovisningen och arbetar för att säker-

Till bolagsstämman i AB Volvo (publ) organisationsnummer 5560125790

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räken-

skapsåret 2021010120211231 på sidorna 180195 och för att den

är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns gransk-

ning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av

bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre

omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt

International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6

kap. 6 § andra stycket punkterna 26 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31

§ andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och kon-

cernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Göteborg den 24 februari 2022

Deloitte AB

Jan Nilsson

Auktoriserad revisor

REVISORS YTTRANDE OM BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

ställa en likformig tillämpning av koncernens riktlinjer, principer och

instruktioner för den finansiella rapporteringen samt att identifiera och

kommunicera brister och förbättringsområden i processer för den finan-

siella rapporteringen.

Uppföljning

Det löpande ansvaret för uppföljning ligger inom koncernens redovisnings-

funktion. Därutöver genomför funktionerna för internrevision och intern kon-

troll granskning och uppföljning i enlighet med vad som anges i inledningen

av denna beskrivning. Mer specifikt bedriver och koordinerar funktionen

intern kontroll utvärderingsaktiviteter genom Volvo Group Internal Control

Programme, vilket syftar till att årligen systematiskt utvärdera kvaliteten av

den interna kontrollen över finansiell rapportering. En utvärderingsplan fast-

ställs årligen och presenteras för revisions kommittén.

Detta utvärderingsprogram innefattar tre huvudsakliga områden:

1. Koncernövergripande kontroller: Självutvärderingsprocedur som

genomförs av ledningsgrupper på såväl affärsområdes-/koncern funktion

som bolagsnivå. De områden som utvärderas är främst efterlevnad av

koncernens finansiella direktiv och koncernens upp förandekod.

2. Processkontroller på transaktionsnivå: Processer relaterade till den

finansiella rapporteringen utvärderas genom testning av rutiner/

kontroller baserat på ramverket för intern kontroll över finansiell

rapportering, Volvo Internal Control Standards (VICS).

3. Generella IT-kontroller: Processer för underhåll, utveckling och behö-

righetsadministration avseende finansiella applikationer utvärderas

genom testning av rutiner/kontroller.

Resultat av utvärderingsaktiviteter rapporteras till koncernens ledning samt

till revisionskommittén. Under 2021 har funktionen för intern kontroll avlagt

rapport till revisionskommittén vid två tillfällen avseende årsplan, uppföljning

av utestående punkter och slutlig bedömning av kontrollmiljön.

Göteborg den 24 februari 2022

AB Volvo (publ)

Styrelsen

195

Övrig information 2021

Styrelsen föreslår att årsstämman antar följande ersättningsriktlinjer för

ledande befattningshavare. Jämfört med nuvarande ersättningsriktlinjer,

antagna på årsstämman 2021, föreslås två ändringar. För det första, i

syfte att få den totala ersättningen till en mer marknadsmässig och kon-

kurrenskraftig nivå, föreslås avseende det långfristiga incitamentspro-

grammet en höjning av den maximala utfallsnivån för verkställande direk-

tören, från nuvarande nivå på högst 100 procent av grundlönen till högst

150 procent av grundlönen. Att öka den maximala utfallsnivån för det

långfristiga incitamentsprogrammet, där utbetalningen till 100 procent

investeras i Volvo-aktier under en treårig innehavsperiod, kommer dess-

utom att ytterligare stärka gemenskapen med aktieägarnas långsiktiga

intressen. För det andra föreslås att förtydliga att ersättningar enligt det

långfristiga incitamentsprogrammet ska, i tillägg till ersättningar enligt

det kortfristiga incitamentsprogrammet, betraktas som pensionsgrun-

dande lön, om så krävs enligt lag eller kollektivavtal.

Styrelsens för AB Volvo (publ) förslag på riktlinjer avseende

ersättning för Volvokoncernens ledning (ersättningspolicy)

Dessa riktlinjer (AB Volvos ersättningspolicy) avser ersättning och andra

anställningsvillkor för Volvokoncernens ledning (ledande befattningshavare).

Riktlinjerna är framåtblickande, vilket innebär att de ska tillämpas på avta-

lade ersättningar, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar,

efter att dessa föreslagna riktlinjer antagits av årsstämman 2022. Riktlin-

jerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman. Nya aktie-

relaterade incitamentsprogram beslutas i förekommande fall av bolagsstäm-

man, men något sådant program föreslås inte för närvarande.

Riktlinjernas främjande av Volvokoncernens affärsstrategi,

långsiktiga intressen och hållbarhet

En framgångsrik implementering av Volvokoncernens affärsstrategi och

tillvaratagandet av koncernens långsiktiga intressen, inklusive dess håll-

barhet, förutsätter att koncernen kan rekrytera, behålla och utveckla

högre chefer. Dessa riktlinjer möjliggör för AB Volvo att kunna erbjuda

ledande befattningshavare en konkurrenskraftig totalersättning. Ytter-

ligare information om Volvokoncernens affärsstrategi finns tillgänglig i

Volvokoncernens års- och hållbarhetsrapport.

Ersättningsformer

Volvokoncernens ersättning till ledande befattningshavare ska bestå av

följande komponenter: grundlön, kortfristig respektive långfristig rörlig

ersättning, pensionsförmåner och andra förmåner.

Kortfristig rörlig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktö-

ren, uppgå till högst 100 procent av grundlönen och, såvitt avser övriga

ledande befattningshavare, högst 80 procent av grundlönen.

Långfristig rörlig ersättning får, såvitt avser den verkställande direktö-

ren, uppgå till högst 150 procent av grundlönen och, såvitt avser övriga

ledande befattningshavare, högst 80 procent av grundlönen. Det nu varande

långfristiga incitamentsprogrammet för koncernens högsta chefer, inklu-

sive de ledande befattningshavarna, introducerades i samband med års-

stämman 2016. Programmets syfte är att främja långsiktigt värdeska-

pande och stärka intressegemenskapen mellan koncernens högsta chefer

och aktieägarna. Detta uppnås genom att programmet, som utgår från en

fyraårig cykel, har en prestationsbaserad årlig tilldelning som investeras i

Volvo-aktier med ett obligatoriskt krav att behålla aktierna i tre år. Det blir

ingen utbetalning under det långfristiga incitamentsprogrammet om den

årsstämma som äger rum året efter prestationsåret beslutar att inte göra

någon utdelning till aktieägarna. Programmet finansieras årligen genom

en tilldelning baserad på prestationsmål fastställda av styrelsen. Nettout-

fallet (efter skatt) av betalningen måste omedelbart investeras i AB Volvo-

aktier, som sedan måste behållas i minst tre år. På detta sätt kommer de

ledande befattningshavarna bygga upp ett aktie innehav i bolaget och

samtidigt ha ett långsiktigt intresse i aktiernas värdeutveckling. Vid

utgången av treårsperioden får de ledande befattningshavarna avyttra

sina aktier förutsatt att de då uppfyller kravet på innehav av aktier. Kravet

innebär att verkställande direktören ska inneha aktier värda minst två

bruttoårslöner och övriga ledande befattningshavare aktier värda minst

en bruttoårslön. Innehavskraven för ledande befattningshavare ska upp-

höra om den ledande befattningshavarens anställ ning upphör, och styrel-

sen får medge andra undantag från kraven efter vad styrelsen bedömer

vara lämpligt.

Ytterligare kontantersättning får utgå under extraordinära omständig-

heter förutsatt att sådana särskilda arrangemang är tidsbegränsade och

endast görs på individnivå, antingen i syfte att rekrytera eller behålla ledande

befattningshavare, eller som ersättning för extraordinära insatser utanför

individens ordinarie uppgifter. Sådan ersättning får inte överstiga ett belopp

motsvarande 100 procent av den årliga grundlönen. Beslut om sådan ersätt-

ning ska fattas av styrelsen på förslag av ersättningskommittén.

Pensionsförmåner till verkställande direktören ska baseras på en

premie bestämd pensionsplan. Den pensionsgrundande lönen ska enbart

omfatta grundlön. Pensionsavsättningarna till verkställande direktören

hänförliga till den årliga grundlönen ska inte uppgå till mer än 35 procent

av grund lönen.

Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring

och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmå-

ner får inte uppgå till mer än 3 procent av verkställande direktörens årliga

grundlön.

För andra ledande befattningshavare ska utbetalning av pensionsför-

måner baseras på en premiebestämd pensionsplan med undantag för de

fall där lag eller kollektivavtal kräver en förmånsbestämd pension. Den

pensionsgrundande lönen ska inkludera grundlön och, när lag eller kol-

lektivavtal så kräver, rörliga ersättningar. De totala pensionsavsättning-

arna till andra ledande befattningshavare ska inte uppgå till mer än 35

procent av grundlönen, om inte en högre procentsats uppkommer på

grund av lag eller kollektivavtal.

Andra förmåner kan inkludera t.ex. livförsäkring, sjukvårdsförsäkring

och bilförmån. Premier och andra kostnader hänförliga till sådana förmå-

ner får inte uppgå till mer än 10 procent av den årliga grundlönen för övriga

ledande befattningshavare.

Ersättning till ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige

eller som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till eller har

varit bosatta i ett annat land än Sverige kan bli vederbörligen anpassad för

att följa tvingande regler eller lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergri-

pande ändamål så långt som möjligt ska tillgodoses.

Utöver ersättning enligt ovan kan ledande befattningshavare som flyt-

tar med anledning av sin befattning eller som arbetar i flera länder även

erhålla ersättning och förmåner som är rimliga med hänsyn till de särskilda

omständigheter som följer av sådana arrangemang, varvid hänsyn ska tas

till dessa riktlinjers övergripande ändamål samt allmänna riktlinjer och

rutiner för gränsöverskridande arbete inom Volvokoncernen.

Förslag till riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare

196

Övrig information 2021

Upphörande av anställning

Vid upphörande av en ledande befattningshavares anställning får upp-

sägningstiden vara högst tolv månader. Grundlönen under uppsägnings tiden

och avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsva-

rande grundlönen för två år.

För ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige eller

som är bosatta i Sverige men har väsentlig anknytning till eller har varit

bosatta i ett annat land än Sverige får erbjudas uppsägningstid och

avgångsvederlag som är skäliga mot bakgrund av de särskilda omständig-

heterna, varvid hänsyn ska tas till dessa riktlinjers övergripande ändamål

samt allmänna riktlinjer och rutiner inom Volvokoncernen.

Kriterier för utdelning av rörlig kontantersättning m.m.

Kortfristig och långfristig rörlig ersättning ska vara kopplad till förutbe-

stämda och mätbara kriterier. Kriterierna – som exempelvis kan vara

knutna till EBIT, kassaflöde, avkastning på investerat kapital eller liknande

nyckeltal eller hållbarhetsmål – ska vara utformade för att främja Volvo-

koncernens strategi och långsiktiga värdeskapande samt stärka kopp-

lingen mellan uppnådda prestationsmål och utfall. Kriterierna för kortfris-

tig och långfristig rörlig ersättning ska fastställas årligen av styrelsen, och

i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts ska bedömas över årliga mät-

perioder.

I vilken utsträckning kriterierna för tilldelning av rörlig ersättning har

uppfyllts ska fastställas när den relevanta mätperioden avslutats. Styr-

elsen ansvarar för att fastställa rörlig ersättning till samtliga ledande

befattningshavare.

Återbetalning och justeringar

Ledande befattningshavare som deltar i Volvokoncernens nuvarande

kortfristiga och långfristiga incitamentsprogram är skyldiga att, under

vissa omständigheter och under viss tid, återbetala hela eller delar av

redan utbetalad rörlig ersättning om utbetalning skett av misstag eller

baserats på avsiktligt förfalskad data eller i händelse av en väsentlig juste-

ring av Volvokoncernens finansiella resultat. Vidare får styrelsen besluta

om ändringar av utbetalningar enligt incitamentsprogram (innan utbetal-

ning skett) när extraordinära omständigheter föreligger eller för att justera

för oförutsedda engångshändelser.

Lön och anställningsvillkor för anställda

Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har

styrelsen beaktat att de förmåner som erbjuds till ledande befattnings-

havare behöver ligga i linje med de allmänna strukturer som tillämpas för

AB Volvos anställda, på nivåer som är konkurrenskraftiga på marknaden.

Således har lön och anställningsvillkor för andra anställda inom AB Volvo

beaktats genom att information om detta inkluderats i ersättningskom-

mitténs och styrelsens beslutsunderlag vid bedömningen av om dessa

riktlinjer och de begränsningar som följer av dem är rimliga.

Beslutsprocessen för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna