Nischbanken Lea Bank har stängt sina böcker för det andra kvartalet här under morgonen och publicerat sin delårsrapport. Och med oss här idag för att presentera rapporten så har jag bolagets vd Oddbjörn Berendsen som gäster oss här i den digitala studion. Hjärtligt välkommen Oddbjörn.
Du ska få ge en presentation så kommer jag komma tillbaka lite senare och ställa lite frågor där även tittarna har möjlighet att ställa frågorna via livechatten. Så varsågod, Aldian.
Tack ska du ha. Välkommen till andra kvartals presentasjon med Leabank. Jag håper alla har haft en fin sommer. Vi tar nästa slide. Vi kommer till att gå igenom hovedpunktene för andra kvartal och utvecklingen vi ser i kvartalet. Så ska vår nyhetsifo Tobias Kildal gå igenom mer detaljert P&L och balans. Christian Svensen vill gå igenom mer på TAPS-området, så jag ger en uppdatering där. Och så vill jag avslutta till slut med att säga vad fokusområdet är för de nästa kvartal, och lite hur vi ligger an i förhållande finansiella targets vi har satt för bolaget. Så vi tar nästa slide. Ser vi på gross loss, brutt och utlån, så har vi nå kommit över 10 milliarder i andra kvartal. 10,3 milliarder seck i fördel på 4 marknader. Det är Norge som är det största landet nu med underkant av 3,7 milliarder. Efterföljt av Finland på 3,6 milliarder och Sverige på 2,4 milliarder och Spana runt 650 milliarder. Vi tar nästa slide. Jag ger en uppdatering på huvudpunktene i andra kvartal. Resultatet kom inn på 43,1 millioner för skatt, etterskatt 33 millioner. Vi ser en underliggande ökt lönsmed. Troen har rapporterat över 10%. Justerar vi för överskuddskapital så är den runt 15%. Vi fortsätter att ha en god kostnadskontroll i bolaget. Det har varit ett känneteckn för detta bolaget i alla år. Vi ser nu att vi har nått target som är satt på 30% på kost och income i andra kvartal. Ser vi på växten så har vi haft en ganska stark växt gjennom kvartalet, växt i brutt och utlån endde på 550 miljoner. Vi ser också en stark inntäktsväxt, year over year så har vi en växt i brutt och inntäkter på 17%. Som vi har varit inne om för så skjer det ganska mycket i det svenska marknaden i hensyn till regulering. Bara kort recap så må alla svenska låneförmedlare, lånebrokers, ha bankkonsum och de måtte söka innen utgången av juli. Vi ser att våra största distribusjonspartner i Sverige har sendt en ansökan till Finansinspektionen. Och den första lånebroker har också fått inbygd en banklisens eller en KMB-lisens som är kreditmarknadsbolag. Så det är positivt i förhållande till distribusjonsmässiga. Ser vi på kreditrisk-området så fortsätter vi med stabile tap. Tapen i prosent kom in på 3,6%. Det har varierat runt 3,6-3,7% de sista fyra kvartalena. Vi har också gjort några grep för att redusera exponeringen vår med misslåd till lån. I Q2 gjorde vi en deal på att vi selger en portefölje på 20,5 miljoner euro, runt 225 miljoner seck i det finska marknaden. Selva transaksjonen skjer nu i midten i august. Hvis vi tar med den transaksjonen så vill steg 3-ration gå ner med cirka 2,2 prosentpoäng basert på Q2-tal. Vi har också inngått en ny och förberedt overflow-avtalet i det finska marknaden. och kommer att fokusera framöver på andra marknader också innenför NPR-management. Ser vi på några nökkeltall för kvartalet så ser vi att ren egenkapital är 1,3 milliarder. Delar vi det på antall aksjer så får man en bokfört verdi per aksje på 13,38. Tar vi nästa slide. Om vi ser på växten som har varit lite mer i detalj, så har vi vokst bra i kvartalet, nästan 550 miljoner sek. Vi vokser också i alla fyra geografiska marknader, också i lokalvaluta. Vi ser också att steg 1 lån vokser year over year med 22%. och nästan 1,5 miljard. Brutt och utlån de senaste 12 månader vokser med lite över 1,8 miljarder. Vi har också god vokst i detta kvartalet konkret, 5,2 prosent i steg 1 och 5,6 prosent i kvartalsvis vekt i brutt och utlån. Och ser man på distribusjonen i prosent så ser man att prosentvis som jag var inne om så är Finland och Norge ganska lika. Sverige ligger på 23 % av totalbrutt på utlån och spana på 6,3 %. Då tar vi nästa slide. Och nästa slide så vill Tobias Kilda gå igenom P&L och balanser mer i detalj.
Tack för det, Jodberg. Då kan vi gå till nästa slide. Renteintektene på banken kommer in på 241 miljoner, en ökning från 206 miljoner i Q2 i fjord. Detta är en ökning på 17%. Rente nettoen endar på 163 miljoner, en ökning från 147 miljoner. Nu är ökning i fee och commission income som är ett naturligt resultat av ökning i balansestörrelsen. och vi endar därför på en total uppladding inkom på 192 miljoner som är en ökning från 157 i fjol. Opex endar på 58 miljoner, något som reflekterar god kostnadsdisciplin i banken och vi endar på en kost och inkom på 30% som är en nedgång från 34% i fjol. På tapslinjen så är vi på 91, som endar med ett resultat på 43 miljoner och en bundlinje på 32,2 miljoner. Detta gör att banken får en return on equity på 10,1 prosent. Vi går vidare till balansen. Som nevnt så ökar balansen eller utlånet till 10,3 miljoner och det är en ökning på en halv milliard eller överkant av en halv milliard från förra kvartalen. Vi har alltså en ökning på 420 miljarder i innskud, något som är drevet av en stark distribusjon i alla marknader på fundering. Banken har en stark likviditets- och stabil likviditetsportfölj på 2 miljarder, och vad gäller LCR och NSFR så ligger de så mycket innenför regulatoriska rammer. Kapitalbasen så har man en stärk kapitalbase, och CT1 kommer in på 13,7 % och då vill jag bara merka att detta är exkludert year-to-date profit, men det är 14,5 % inkludert year-to-date profit. EK endar på 13,97 % och här är det värd att nevna att det är också och tatt ut ett utbytte på 69,5 miljoner i Q2. Som Oddbjörn nevnte, så ger detta en bokfört egenkapital per aksje på 13,38 seck. Balansstörrelsen öker till 11,5, något som är en ökning på 2 miljarder från samma period i fjol. Då ger jag ordet vidare till vår CCRO Christian, som ska ge en uppdatering på kreditområdet.
Tack ska du ha Tobias, då kan vi ta nästa slide. Inledningsvis, la mig bara kjapt recap lite runt makroökonomi och vår take i förhållande de fyra marknader som vi opererar i. Vi ser ju nu att det är en gradvis bedring i alla fyra marknader. Inflasjon har bedrigt sig, kjöpekraften har bedrigt sig och vi ser också tegn till att arbetsmarknaden är på bedring. Fortsatt så lugger det lite i Finland i förhållande arbetsmarknaden, men det överordnade bildet är att det är bedring för makroökonomin i de marknaden vi är i. I lyset av detta ser vi också att sekundärmarkedet för misslådde lån också bedrar sig. Vi jobbar ju aktivt med NPL-management som vi refererar till det både i förhåll till egna inkasso-prosesser men också i förhåll till att selja misslådde lån enten via stock-sales, alltså one-off-transaktioner, eller genom lite mer langsiktiga avtaler som flow-avtaler, som det kallas. Som Oddbjörn var inne på så har det nå vært en ting som har skjedd här. Det ene är att vi har förnyat flow-avtalen i Finland. Detta ger sikkerhet för framtidig överkännelse till steg 3. Så detta är ju då en bedring på NBL-området. I tillegg så var också Oddburne inne på att vi har solgt en misslåd portefölje i Finland. Så denne salget är ju då foretatt i Q2 men selve transaksjonen vill bli foretatt i august. I tillegg bara jag uppfriska att vi i Q1 såg en misslått portefölje i Norge. Så vi ser att det är gradvis förbervningar med steg 3 och kreditkvaliteten i porteföljen. Hvis vi går tillbaka till sliden och ser på tapställena för det här kvartalet, så ser vi på venstre sida helt nöderst att tapsprosenten hamnar på 3,6%. Dette korresponderar till 92 miljoner kronor representerade i grafen över. Så det är relativt stabilt prosentvis när man ser kvartal för kvartal. Det är naturligt att den ökar i absolut kronor. Hvis vi beveger oss till den mittaste delen av denne topsliden och ser på non-performing loans så ser vi att den havnet på 16,8 % i Q2. Relativt stabilt från föregående kvartal men lavere än Q4 2025. Och igen, bara jag kjapt repetera det Oddbjörn sa. Justerat för salget som blev genomfört så ville steg 3-andelen varit 2,2 % lavere än det vi ser här. Och avslutningsvis på provisionssiden helt till högra i slide så ser vi att provisions ökar och den totale provisionsraten är på 8,5. och det är då spesiellt högre uppsättningar i steg 3. Jag tänker att det är överordnet från kreditområdet, så då kan Oddbjörn komma tillbaka här. Tack för det, Christian. Vi tar nästa slide.
Nästa slide. Så ska jag uppsummera med fokusområdene vi har i 2026. Det är att fortsätta med lönsom växt och fokus på god risk-reward. Vi har en satsning på att öka egen distribusjonen vår. Punkt tre är att vi hela tiden jobbar med lönsom förbedring i operationen i banken. Ser vi på hur vi ligger an på de finansiella targets som vi kommunicerar till marknaden, så ser vi att vi har en god förbättring i underliggande lönsamhet. Vi ökar return equity med 2,4 prosentpoäng i Q2 sammanlagt med year-to-date samme periode i 2025. Hvis vi ser på kostnadseffektivitet, såkalt kost och income, så landet vi på 30 prosent i det här kvartalet. Det är också en god underliggande förbättring från samma periode i 2025 med 4,6 prosent poäng. Och i förhållande till att vår ambisjon är att balansera lönsomväxt med utdelningar, dividends. Och i Q2 betalade vi ut i underkant av 70 miljoner till aktionärerna våra i direkte avkastning av dividende. Så vi ser en positiv utveckling i de targets vi har satt i det här kvartalet. La mig då uppsummera kvartalet som helhet. Resultatförskatt kom in på 43,1 miljoner. Vi har en underliggande god växt på 550 miljoner, 5,6 % kvartalssidsväxt. Och som jag har varit inne på så har vi gjort en del grep i förhåll till misslådde lån där vi har solgt unna och vi har också inngått nya avtaler. Och resultat för skatt year to date är då 83,5 miljoner. Det Mikael, det var det vi hade. Ska vi överlat det då till några spörsmål?
Det tycker jag och jag tänker att jag börjar väl ändå vid utlåningen för som ni har sagt här och som framgår i rapporten så lyckades ni öka utlåningen med 5,50 miljoner kronor. Är det här en starkare eller svagare utveckling än vanligt och mot era förväntningar och vad är det som primärt driver låne efterfrågan just nu?
Jag vill säga att andra kvartal har varit ett starkt kvartal i förhållande till växt. Det ligger noe över de sista kvartalarna, vill jag säga, också. Det vi ser är att det är lite forskjelligt vad som driver etterspörselen. I Norge och Sverige är det väldigt mycket refinans, och vi gör väldigt mycket refinans av kreditkort, bland annat, som har drevit det. Men i Finland är det ett lite mer mixbilde, och det samma i Spanien. Så vi är underliggande förnöjda med den växten och det är viktigt för oss att sysselsätta mer av kapitalen i lönsomväxt. Så det är vi förnöjda med.
Ni har ju lyckats öka er renteintäkt 17 procent och ni beskriver att det här har att göra med volymer. Men har prissättning haft någonting att göra med den utvecklingen?
Det vi ser, alltså rente, ökningen i renteintekter är ju primärt redan av volum, och som jag sa, vi har haft brutt och utlån runt 1,8 miljarder i växt year over year, runt 22%, så det sier sig själv att då får vi också ökning i topplingen. Det vi ser är att det är en del marginpress i den här industrin ändå. Litt forskjellig från marknaden till marknaden, men vi ser ju att banksektorn generellt också har en mer utföring på marginpress. Så vi är förnöjda med att vi ökar topplingen, det är viktigt, och att vi sysselsätter mer än kapitalen. Och så har vi väldigt mycket fokus på att ha en attraktiv margin och sikra då god risk-reward.
Och framöver, hur ser ni på renten och marginalen?
Nej, alltså, om man går tillbaka till september, oktober i fjord, så var det en konsensus i marknaden att renten skulle ner ganska mycket. Det vi ser är att i Sverige har renten kommit ner, också lite i eurosommen, men det har varit en upptick i euro på tre månader, sista månader egentligen. Och de lange renten har ju också ökat en del, men vi ser ju att inflasjonen är på väg ner, spesiellt Sverige har ju fått ner inflasjonen. Det är mer positivt avtryck också i Norge-inflasjonen. Och vi ser ju att Norges Bank ska ha rentemötet i dag. Vi har det väl as we speak, tror jag. Så jag vet inte helt vad det är förslutat. Men konsensus är väl att det är stabila styringsrenter. Och det är för att inflasjonen är på väg ner. Och det är viktigt för konsumenterna och våra kunder att renta inte blir för hög så att få betjäna lånet. Så det är ett volatilt marknad. Vi håper att räntorna kommer ner så att vi kan styrka marginalen. Men det är väldigt kompetitivt landskap vi opererar med många aktörer och väldigt forskjellig marknadsdekniker i de olika landarna också.
Den frågan kom från en tittare och samma tittare undrar också om provisjons- och avgiftsintäkter. Vad är det som driver dem och vilken nivå tror ni att de kommer att ligga på framöver?
Primärt så är det mycket försäkringsprodukter som vi säljer till våre och det är låneförsäkringsskydd. försikringsskydd. Och när vi har haft en så pass stark växt som det vi har haft så har vi haft också en ökning i den typen provisjonsintekter och vi jobbar väldigt aktivt också med att tillby detta produktet till kunden våra i operation och det har vi lyckats väldigt bra med. Och det har varit en god etterspärsel också från kunden på den typen produkter för att beskytta sig om man blir arbetsledig till något annat sker. Så det Det är huvuddrivaren. Högre volym och bättre penetrasjon av produkterna vi säljer, vill jag säga.
Du nämnde i den förra frågan att inflasjonen är på väg ner. Det här är bra för konsumenter. Det är bra för era kunder. Ska man tolka det rätt som att marknaden utvecklar sig positivt generellt?
Ja, alltså vi ser ju, om vi tar Leabank först, så ser vi att vi har en positiv trend i flera nöckelparameterna vi målar på. och vi tror ju att marknaden vill det är ett stort marknad i det nordiska marknaden så vi har ett positivt outlook framöver men det är en tuff konkurranse som jag säger också i den här marknaden och många som kämper om de samma kundna och så ser vi en del på distribusjonssidan också i Sverige som nu ser ut att få landet så jag vill väl säga att markedsdynamikken så är det väl Sverige och hur det landar med lånebroker som ska få konsumtion. Hur många vill få konsumtion? Det är ju det stora spärsmålet. Är det bara de största lånebrokerna som ämnar och får konsumtion av Finansinspektionen? Jag vet att det är fler, det är många som har sökt. Eller hur vill detta utveckla sig? Det är därför det är viktigt för oss att ha en balanserad distribusjon.
Det var en tittare som var nyfiken kring konkurransen. Men jag tror att du besvarar den frågan till tittarens nöje. Om inte så får man helt enkelt ställa en annan fråga. Men vi går vidare helt enkelt. Låneportföljen fortsätter ju att växa som vi var inne på. Kreditförlustnivån är ju i linje med föregående kvartal på 3,6 där ungefär. Siffran dock i reella nominella tal är ju högre 91 miljoner mot tidigare 69 miljoner. Är ni idag trygga att kunna öka låneportföljen och göra det på ett säkert sätt som inte påverkar risken särskilt mycket?
Godt spännande. Vi i absoluta termer så ökar som du är inne om förlusten och det är ju drevet av högre volum primärt. Underliggande så är det ganska stabilt. Vi menar att vi har väldigt goda riskmodeller i alla de fyra marknaden vi är i så vi menar att vi har god kontroll på den risikotagningen vi gör. Men detta har också drevet väldigt mycket av konkurransesituationen i förhållande att vi ska få en god attraktiv risk-reward Det vill säga att vår bankindustri är på den måten att vi kan ta risk, men vi måste ta betalt för den ökade risk vi tar Och det handlar om prising ut och att vara god på prising, och det har vi ett stort fokus på Och så ser vi att anonsmarkedet för misslåd till lån har blivit bättre. Vi ser att det är fler aktörer som kommer in och deltar i bud som vi legger ut när vi legger portföljer ut i salgs. De transaktionerna vi har gjort nu i Finland så har det varit en väldigt stor interesse för att vara med i de processerna. Så det är vi väldigt positiv till. Det är också med att hedja vårt risiko på tavsområdet.
Och den här transaktionen som du syftar på i Finland, 20,5 miljoner euro, kan du beskriva hur den förbättrar kreditkvaliteten i portföljen?
Den förbättrar kreditkvaliteten i så mått att vi tar ut steg tre lån, det vill säga misslåttelån, ut av våra böcker. Så det är en risikotransfer över till en tredjepart, bort från balansen vår, som är positivt i så måtet. Och det frigör också kapital till ny växt och får ner själva exponeringen. Och det är ju en del äldre lån som har ligget där, som vi nu har också tagit ut av bökna.
Var det bara stage 3-krediter i den portföljen, eller var det en mix?
Det är primärt steg 3 vi sellar nu, och sån som den dynamikken är så bevegar lånet, någon kunde bevega sig lite mellan steg 1 går till steg 2 och steg 3 om det går mislått, och noen steg 2 lån går tillbaka till steg 1 och noen steg 3 lån kan gå tillbaka till steg 2 och också vidare till steg 1. Men det vi solgte nå var definert som misslått lån.
Är det vanligare för stage 2 lån att bli stage 3 eller stage 1?
Det är nog mest vanligt att när du går i restans, det vill säga att du har glippat på att betala fakturaen din, så är det en del kunder som underliggande kan ha en utfördring. Och då är det många av de som går vidare till steg trend. Men vi ser också i forbindelse med helgdagar, ferie och annat att det sker att man glipper lite. Och det händer att man får ryddet och betalt av skör igen. Och då kommer man också tillbaka till steg igen.
En fråga från chatten för att knyta säcken här kring just kreditriskfrågorna. Vilken nivå förväntar ni er att kreditförlusserna kommer att ligga på framöver?
Vi har inte guidat på 1,5% Och det är väldigt krävande att göra guiding på det Och det är därför vi inte gör det heller För i förhållande IFRS 9 som vi följer Så ger ändringer, slår rätt in i modellet Så du har en viss volatilitet i detta Men det vi är förnövna med är att vi har visst stabilitet över längre tid på tapsområdet och att vi nu säljer unna porteföljer utan att vi får något speciellt hit i P&L. Det är inte väsentligt heller och det underbygger på en måte tapsavsättningen vi har i modellerna våra och de tapsavsättningar vi har haft i banken.
Avkastning på eget kapital uppgick till lite över 10%. Den justerade siffran ligger på 14,9% och ert mål ligger på 15%. Vad är det som driver landsomheten just nu och är det justerade eller inte justerade som man ska titta på?
Det som driver är en kombination av flera saker som det ofta är. Det ena är toppling i växt och att tapena är stabile. Kostnaderna har också gått något ner. Vi har lite lavere i absoluta kronor kostnader OPEX i Q2 och NQ1. Vi flyttade banken från Norge till Sverige 1. januari 2025. 2025 var nog också lite preget av det flytteprosjektet, ska jag vara helt ärlig. Nå är det bara fokus på business och core business Så vi har förbättret på fler områden Så det är ett sammansatt bild Vi, guidingen som du spurte om Så är det målsetningen vi har Det är ju att rapportert return on equity ska vara över 15% Det vill säga att vi ska sysselsätta fullt ut kapital Och vi ska ha en god avkastning till aksjonärerna på egenkapitalen vår och då menar vi att den borde vara över 15% för att vi önskar att vara ett attraktivt investeringsobjekt. Det är så vi ser på det.
Och vad är det som kommer att driva nyckeltalet till 500%?
Nej, alltså primärt är det lönsom växt, punkt 1, framöver. Punkt 2 är att vi har en god risk-reward, det vill säga att vi har en förnuftig utlånsrente som också ivaretar den underliggande risiko vi tar. Punkt tre är att vi är goda på en bail-management och styrer misslått lånportföljande med forward-flow-avtaler. Säljer unna när det är hensiktsmässigt, har det på egna böcker när det är hensiktsmässigt. Men att vi har en god nok marginaler till att vi har en sikra och god avkastning på bundlingen.
Om vi går från ett mål till ett annat så vill ni också öka er andel utlåning genom egna kanaler. Det är en tittare i chatten som undrar hur ni ska göra det här och varför det här målet är så viktigt för er.
Dette har blivit mer och mer viktigt i förhållande till primärt to saker. Det ena är de ändringar jag var inne om i Sverige som sker på brokersiden. Vi har ett väldigt tätt och gott samarbeid med många av de ledande brokers i det skandinaviska marknaden. Och så kommer det ju konsensuskrav till lånebrokers i Sverige som riksdagen vet är ett år sedan cirka, och det har ju varit usikret knyttet till det, så vi har också sett att ha mer balans mellan Direct Channels och Brokerkanal, och också ser vi att det är lite mer marginpress i Brokerkanal än i direkte, och vi tror kanske också att om du har en större andel i direkte kanalen din i egen distribusjon att kunde få ett tättare förhåll till lebank som bank och kanske bli mer förnöjd över tid och bli längre hos oss för det är ju en del sjön i detta marknad vi seljer ju korsiktig kredit så något är ju positivt att kunde ha behov för ett korsiktigt finansieringsbehov Men det är också att man shopper mycket runt och vi pröver att matcha så bra som möjligt och önskar att ha kunderna så länge som möjligt på bok hos oss för att hjälpa kunderna. Men vi tror att vi önskar att ha en lite bättre balans än det vi har idag på det.
Och Björn Behrensen, tack så mycket för att ni från Leabank har varit här och presenterat och svarat på våra frågor.
